ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkreditavtal och upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG
12.12.2007 - (9948/2/2007 – C6‑0315/2007 – 2002/0222(COD)) - ***II
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Kurt Lechner
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkreditavtal och upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG
(9948/2/2007 – C6‑0315/2007 – 2002/0222(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9948/2/2007 – C6‑0315/2007),
– med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002)0443)[2],
– med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2004)0747) och (KOM(2005)0483),
– med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,
– med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6‑0504/2007).
1. Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Rådets gemensamma ståndpunkt | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 10 | |
(10) Definitionerna i detta direktiv bestämmer harmoniseringens räckvidd. Medlemsstaternas skyldighet att genomföra bestämmelserna i detta direktiv bör därför begränsas till direktivets tillämpningsområde som det fastställs genom dessa definitioner. Detta direktiv bör emellertid inte påverka medlemsstaternas tillämpning, i enlighet med gemenskapsrätten, av bestämmelser i direktivet på områden som inte omfattas av dess tillämpningsområde. En medlemsstat kan således behålla eller införa nationell lagstiftning som motsvarar bestämmelserna i detta direktiv eller vissa av dess bestämmelser för kreditavtal som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde, t.ex. för kreditavtal som gäller belopp som understiger 200 EUR eller överstiger 100 000 EUR. Medlemsstaterna kan dessutom tillämpa detta direktivs bestämmelser på kombinerade krediter, som inte omfattas av direktivets definition av kombinerade kreditavtal. Bestämmelserna om kombinerade kreditavtal kan således tillämpas på kreditavtal som endast delvis syftar till att finansiera ett avtal om leverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst. |
(10) Definitionerna i detta direktiv bestämmer harmoniseringens räckvidd. Medlemsstaternas skyldighet att genomföra bestämmelserna i detta direktiv bör därför begränsas till direktivets tillämpningsområde som det fastställs genom dessa definitioner. Detta direktiv bör emellertid inte påverka medlemsstaternas tillämpning, i enlighet med gemenskapsrätten, av bestämmelser i direktivet på områden som inte omfattas av dess tillämpningsområde. En medlemsstat kan således behålla eller införa nationell lagstiftning som motsvarar bestämmelserna i detta direktiv eller vissa av dess bestämmelser för kreditavtal som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde, t.ex. för kreditavtal som gäller belopp som understiger 200 EUR eller överstiger 50 000 EUR. Medlemsstaterna kan dessutom tillämpa detta direktivs bestämmelser på kombinerade krediter, som inte omfattas av direktivets definition av kombinerade kreditavtal. Bestämmelserna om kombinerade kreditavtal kan således tillämpas på kreditavtal som endast delvis syftar till att finansiera ett avtal om leverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst. |
Motivering | |
Typiska konsumentkrediter gäller sällan belopp på över 50 000 euro. Därför bör den övre gränsen för tillämpningsområdet sänkas. Om man behåller den undre kreditgränsen på 200 euro blir det möjligt för direktivet att inbegripa sms-lån, som är en ny typ av ”snabblån” som har blivit ett snabbt växande problem inte minst bland tonåringar i Sverige. Lånen beviljas över telefon och pengarna sätts i regel in på kontot inom 15 minuter. Det finns en risk för att dessa lån, som har orsakat tonåringar ekonomiska bekymmer, kan sprida sig till andra delar av Europa. Därför bör den undre kreditgränsen fastställas till 200 euro. Se artikel 2.2 c. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 12a (ny) | |
|
(12a) Detta direktiv tillämpas inte på vissa typer av kreditavtal såsom betalkort (dvs. kort där kortinnehavaren enligt kontovillkoren beviljas anstånd med betalningen) som är räntefria utom i de fall då villkoren för dessa kort åsidosätts, och som endast tar ut fasta serviceavgifter som inte varierar beroende på de belopp som betalas med korten. I samband med dessa kreditavtal bör medlemsstaterna kunna behålla eller införa sina egna nationella bestämmelser. |
Motivering | |
Betalkort (dvs. kort där kortinnehavaren enligt kontovillkoren beviljas anstånd med betalningen) är inte ett kreditinstrument i egentlig mening utan innebär snarare att kundens betalning till kortutfärdaren skjuts upp. Kortutfärdaren betalar leverantören för kundens räkning och den senare återbetalar kortutfärdaren hela beloppet genom månatliga avbetalningar efter att ha mottagit kontoutdraget. Dessutom tar betalkorten enbart ut fasta årliga serviceavgifter som inte varierar beroende på de belopp som betalas med korten. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 18 | |
(18) För att konsumenten ska kunna fatta ett välgrundat beslut bör denne innan avtalet ingås få tillräcklig information om villkor och kostnader för krediten samt om sina skyldigheter. För att säkerställa största möjliga öppenhet och jämförbarhet bör erbjudandena särskilt inbegripa uppgifter om den effektiva räntan för krediten, som bör beräknas på samma sätt inom hela gemenskapen. Eftersom den effektiva räntan i detta skede endast kan anges med hjälp av ett exempel, bör exemplet i fråga vara representativt. Det bör därför stämma överens exempelvis med den genomsnittliga löptiden och det totala belopp som beviljats för den typ av kreditavtal som övervägs samt i förekommande fall med de varor som köpts. När exemplet fastställs bör hänsyn även tas till hur frekventa vissa typer av kreditavtal är på en bestämd marknad. När det gäller kreditränta, avbetalningarnas periodicitet och räntekapitalisering bör kreditgivaren använda sin sedvanliga beräkningsmetod för berörd konsumentkredit. |
(18) För att konsumenten ska kunna fatta ett välgrundat beslut bör denne innan avtalet ingås få tillräcklig information, som denne i förekommande fall kan ta med sig och begrunda, om villkor och kostnader för krediten samt om sina skyldigheter. För att säkerställa största möjliga öppenhet och jämförbarhet bör erbjudandena särskilt inbegripa uppgifter om den effektiva räntan för krediten, som bör beräknas på samma sätt inom hela gemenskapen. Eftersom den effektiva räntan i detta skede endast kan anges med hjälp av ett exempel, bör exemplet i fråga vara representativt. Det bör därför stämma överens exempelvis med den genomsnittliga löptiden och det totala belopp som beviljats för den typ av kreditavtal som övervägs samt i förekommande fall med de varor som köpts. När exemplet fastställs bör hänsyn även tas till hur frekventa vissa typer av kreditavtal är på en bestämd marknad. När det gäller kreditränta, avbetalningarnas periodicitet och räntekapitalisering bör kreditgivaren använda sin sedvanliga beräkningsmetod för berörd konsumentkredit. |
Ändringsförslag 4 Skäl 37a (nytt) | |
|
(37a) Om kreditgivaren enligt nationell lagstiftning får kräva kompensation och han utnyttjar denna möjlighet måste han informera konsumenten om detta. |
Ändringsförslag 5 Artikel 2, punkt 2, led c | |
c) Kreditavtal som avser ett sammanlagt kreditbelopp på under 200 EUR eller över 100 000 EUR. |
c) Kreditavtal som avser ett sammanlagt kreditbelopp på under 200 EUR eller över 50 000 EUR. |
Motivering | |
Belopp som understiger 500 EUR bör inte omfattas av direktivet. De kostnader som orsakas av lagstiftningen märks särskilt väl när det gäller små krediter. Medlemsstaterna kan utan svårighet ta hänsyn till de olika inkomst- och levnadsförhållandena genom att tillämpa lagstiftningen på mindre belopp. Krediter som överstiger 50 000 EUR är inte typiska konsumentkrediter. | |
Ändringsförslag 6 Artikel 2, punkt 3 | |
3. För kreditavtal i form av kontokredit enligt vilka krediten ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader, ska endast artiklarna 1-3, 4.1, 4.2 a-e, 4.4, 6-9, 10.1, 10.2 a-g, l, p och r-u, 10.3, 12, 15, 16.1 första meningen, 17 och 19-32 gälla. |
3. För kreditavtal i form av kontokredit enligt vilka krediten ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader, ska endast artiklarna 1-3, 4.1, 4.2 a-c, 4.4, 6-9, 10.1, 10.3, 10.4, 12, 15, 17 och 19-32 gälla. |
Dessa kreditavtal ska även innehålla uppgifter om vilka avgifter som är tillämpliga från det att kreditavtalet tecknas och i förekommande fall vilka villkor som gäller för ändring av avgifterna. |
|
Motivering | |
Anpassning efter efterföljande ändringar. Det andra stycket hör inte hemma i direktivets artikel 2. | |
Ändringsförslag 7 Artikel 3, led i | |
i) effektiv ränta: konsumentens sammanlagda kreditkostnad, uttryckt i procent per år av den sammanlagda krediten. |
i) effektiv ränta: konsumentens sammanlagda kreditkostnad, uttryckt i procent per år av den sammanlagda krediten, eventuellt med tillägg av de kostnader som avses i artikel 19.2. |
Motivering | |
Ett förtydligande. | |
Ändringsförslag 8 Artikel 3, led n, led i | |
i) den berörda krediten uteslutande tjänar till att finansiera ett avtal om leverans av en viss vara eller tillhandahållande av en viss tjänst, och |
i) den berörda krediten uteslutande tjänar till att finansiera ett avtal om leverans av en viss vara eller tillhandahållande av en viss tjänst som uttryckligen anges i kreditavtalet, och |
Motivering | |
The text of the Council common positions has to be considered ambiguous and creates legal uncertainty as to which agreements have to be considered linked and therefore it creates uncertainty on when the consumer can benefit of the protection provided for by the Directive in these cases. The amendment clarifies that an exclusivity link between the credit agreement and the provision of specific goods or services must be identified in the credit agreement itself. For the above mentioned reason, it’s important to ensure legal certainty to the consumer making clear the elements which define when a credit agreement has to be considered “linked” without introducing the risk to determine different interpretations by Member States and different degrees of consumer protection. | |
Ändringsförslag 9 Artikel 4, punkterna 1 och 2 | |
1. All reklam för kreditavtal där det anges en räntesats eller andra sifferuppgifter som rör kreditkostnaden för konsumenten ska innehålla standardinformation i enlighet med denna artikel. Denna skyldighet ska inte vara tillämplig på fall där nationell lagstiftning kräver uppgift om kreditens effektiva ränta för annonsering om kreditavtal som inte innehåller uppgift om räntesats eller sifferuppgifter avseende kreditkostnaden för konsumenten. |
1. All reklam för kreditavtal där det anges en räntesats eller andra sifferuppgifter som rör kreditkostnaden för konsumenten ska innehålla standardinformation i enlighet med denna artikel. |
|
Denna skyldighet ska inte vara tillämplig på fall där nationell lagstiftning kräver uppgift om kreditens effektiva ränta för annonsering om kreditavtal som inte innehåller uppgift om räntesats eller sifferuppgifter avseende kreditkostnaden för konsumenten och på fall där det inte anges några ytterligare kostnader enligt vad som avses i första meningen. |
2. Standardinformationen ska på ett klart, kortfattat och framträdande sätt med hjälp av ett typexempel upplysa om följande, i angiven ordning: |
2. Standardinformationen ska på ett klart, kortfattat och framträdande sätt med hjälp av ett typexempel upplysa om följande: |
a) Krediträntan, fast eller rörlig eller i förekommande fall båda, tillsammans med information om eventuella tillämpliga avgifter. |
a) Krediträntan, fast och/eller rörlig, tillsammans med information om eventuella tillämpliga avgifter som utgör en del av konsumentens sammanlagda kreditkostnader. |
b) Det sammanlagda kreditbeloppet. |
b) I förekommande fall det sammanlagda kreditbeloppet. |
c) Effektiv ränta. Vid kreditavtal i den bemärkelse som avses i artikel 2.3 får medlemsstaterna besluta att effektiv ränta inte behöver anges. |
c) Effektiv ränta. Vid kreditavtal i den bemärkelse som avses i artikel 2.3 får medlemsstaterna besluta att effektiv ränta inte behöver anges. |
d) Kreditavtalets löptid. |
d) I förekommande fall kreditavtalets löptid. |
e) Vid kredit i form av betalningsanstånd för en särskild vara eller tjänst, dess kontantpris samt beloppet för eventuell förskottsbetalning. |
e) Vid kredit i form av betalningsanstånd för en särskild vara eller tjänst, dess kontantpris samt beloppet för eventuell förskottsbetalning. |
f) I förekommande fall, det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten och beloppet avseende avbetalningarna. |
f) I förekommande fall, det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten och beloppet avseende avbetalningarna. |
Ändringsförslag 10 Artikel 5, punkt 1, stycke 1 | |
1. I god tid innan en konsument blir bunden av ett kreditavtal eller ett erbjudande om kreditavtal ska kreditgivaren eller kreditförmedlaren, på grundval av kreditvillkoren och de villkor som erbjuds av kreditgivaren samt, i förekommande fall, de önskemål som uttryckts och den information som tillhandahållits av konsumenten, lämna konsumenten den information som krävs för att jämföra olika erbjudanden för att fatta ett välgrundat beslut om huruvida ett kreditavtal ska ingås. Sådan information, på papper eller på något annat varaktigt medium, ska tillhandahållas genom blanketten ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” i bilaga II. Kreditgivaren ska anses ha uppfyllt informationskraven i denna punkt och i artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2002/65/EG om han har tillhandahållit ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”. |
1. Innan en konsument blir bunden av ett kreditavtal eller ett erbjudande om kreditavtal ska kreditgivaren eller kreditförmedlaren, på grundval av kreditvillkoren och de villkor som erbjuds av kreditgivaren samt, i förekommande fall, de önskemål som uttryckts och den information som tillhandahållits av konsumenten, lämna konsumenten den information som krävs för att jämföra olika erbjudanden för att fatta ett välgrundat beslut om huruvida ett kreditavtal ska ingås. Sådan information, på papper eller på något annat varaktigt medium, ska tillhandahållas genom blanketten ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” i bilaga II. Kreditgivaren ska anses ha uppfyllt informationskraven i denna punkt och i artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2002/65/EG om han har tillhandahållit ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”. |
Ändringsförslag 11 Artikel 5, punkt 3 | |
3. Om avtalet har tecknats på konsumentens begäran genom distanskommunikation så att informationen inte kan ges i enlighet med punkt 1, och särskilt i det fall som anges i punkt 2, ska kreditgivaren tillhandahålla konsumententen en fullständig ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” så snart kreditavtalet ingåtts. |
3. Om avtalet har tecknats på konsumentens begäran genom distanskommunikation så att informationen inte kan ges i enlighet med punkt 1, och särskilt i det fall som anges i punkt 2, ska kreditgivaren tillhandahålla konsumenten fullständig förhandsinformation genom blanketten ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” så snart kreditavtalet ingåtts. |
Ändringsförslag 12 Artikel 6, punkt 1, stycke 1 | |
1. I god tid innan konsumenten blir bunden av ett kreditavtal eller ett erbjudande om kreditavtal i enlighet med artikel 2.3, 2.5 eller 2.6 ska kreditgivaren och i förekommande fall kreditförmedlaren på grundval av kreditvillkoren och de villkor som erbjuds av kreditgivaren och, i förekommande fall, de önskemål som uttryckts och den information som tillhandahållits av konsumenten, lämna konsumenten den information som krävs för att jämföra olika erbjudanden för att fatta ett välgrundat beslut om huruvida ett kreditavtal ska ingås. |
1. Innan konsumenten blir bunden av ett kreditavtal eller ett erbjudande om kreditavtal i enlighet med artikel 2.3, 2.5 eller 2.6 ska kreditgivaren och i förekommande fall kreditförmedlaren på grundval av kreditvillkoren och de villkor som erbjuds av kreditgivaren och, i förekommande fall, de önskemål som uttryckts och den information som tillhandahållits av konsumenten, lämna konsumenten den information som krävs för att jämföra olika erbjudanden för att fatta ett välgrundat beslut om huruvida ett kreditavtal ska ingås. |
Ändringsförslag 13 Artikel 6, punkt 1, led e | |
e) Varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kredit i form av betalningsanstånd för en särskild vara eller en tjänst. |
utgår |
Ändringsförslag 14 Artikel 6, punkt 1, led i | |
i) I förekommande fall, en upplysning om att konsumenten när som helst kan åläggas att betala tillbaka hela kreditbeloppet. |
i) Vid kreditavtal i den bemärkelse som avses i artikel 2.3 och i förekommande fall, en upplysning om att konsumenten när som helst kan åläggas att betala tillbaka hela kreditbeloppet. |
Ändringsförslag 15 Artikel 6, punkt 1, led l | |
l) Konsumentens rätt att på begäran få en kopia av utkastet till kreditavtal utan avgift. Denna bestämmelse är inte tillämplig om kreditgivaren vid tidpunkten för begäran är ovillig att ingå kreditavtalet med konsumenten. |
utgår |
Ändringsförslag 16 Artikel 6, punkt 1, led m | |
m) Villkor och förfarande för återbetalningarna. |
utgår |
Ändringsförslag 17 Artikel 6, punkt 1, led ma (nytt) | |
|
ma) Vid kreditavtal i den bemärkelse som avses i artikel 2.3, upplysningar om de avgifter som är tillämpliga från det att avtalet ingås och i förekommande fall vilka villkor som gäller för ändring av avgifterna. |
Ändringsförslag 18 Artikel 6, punkt 1, stycke 3 | |
Sådan information ska tillhandahålla på papper eller på något annat varaktigt medium. Den kan tillhandahållas genom blanketten ”Europeisk konsumentkreditinformation” i bilaga III. Kreditgivaren anses ha uppfyllt informationskraven i detta stycke och i artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2002/65/EG om han har tillhandahållit ”Europeisk konsumentkreditinformation”. |
Sådan information ska tillhandahållas på papper eller på något annat varaktigt medium och all information ska vara lika framträdande. Den kan tillhandahållas genom blanketten ”Europeisk konsumentkreditinformation” i bilaga III. Kreditgivaren anses ha uppfyllt informationskraven i detta stycke och i artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2002/65/EG om han har tillhandahållit ”Europeisk konsumentkreditinformation”. |
Motivering | |
Om kreditgivarna inte använder de standardiserade informationsblanketterna är det för att tillgodose konsumentskyddet nödvändigt att all viktig information lämnas på ett tydligt sätt och att den inte döljs av mindre viktig information. | |
Ändringsförslag 19 Artikel 7 | |
Artiklarna 5 och 6 ska inte gälla varu‑ eller tjänsteleverantörer som medverkar subsidiärt som kreditförmedlare. Detta ska inte påverka kreditgivarens skyldighet att garantera att konsumenten får den förhandsinformation som avses i dessa artiklar. |
Artiklarna 5 och 6 ska inte gälla |
|
a) varu‑ eller tjänsteleverantörer som medverkar subsidiärt som kreditförmedlare, eller |
|
b) kreditförmedlare i de fall då kreditgivaren tar på sig ansvaret (antingen i praxis eller enligt lag) för kreditförmedlarens uppförande gentemot konsumenten när det gäller krediten. |
|
Detta ska inte påverka kreditgivarens skyldighet att garantera att konsumenten får den förhandsinformation som avses i dessa artiklar. |
Motivering | |
Syftet med ändringsförslaget är att förhindra orimliga bördor på förmedlingsverksamhet i mindre skala, särskilt i samband med postorder och krediter som insamlas varje vecka. Ändringsförslaget skulle inte påverka de mer detaljerade bestämmelserna i artikel 21. | |
Ändringsförslag 20 Artikel 8, punkterna 1 och 2 | |
1. Innan kreditavtalet tecknas ska kreditgivaren göra en bedömning av konsumentens kreditvärdighet, på grundval av tillräckliga uppgifter som i förekommande fall erhållits från konsumenten och, när så är nödvändigt, på grundval av sökning i relevant databas. |
1. Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 20 se till att kreditgivaren innan kreditavtalet tecknas gör en bedömning av konsumentens kreditvärdighet, på grundval av tillräckliga uppgifter som i förekommande fall erhållits från konsumenten och, när så är nödvändigt, på grundval av sökning i relevant databas. Medlemsstater vars lagstiftning fastställer att kreditgivare måste göra en bedömning av konsumentens kreditvärdighet på grundval av en sökning i relevant databas kan bibehålla det kravet. |
2. Om parterna enas om att ändra det sammanlagda kreditbeloppet efter det att kreditavtalet har tecknats, ska kreditgivaren uppdatera de finansiella uppgifter om konsumenten som han förfogar över och bedöma konsumentens kreditvärdighet före varje väsentlig ökning av kreditens maximibelopp. |
2. Medlemsstaterna ska se till att kreditgivaren, om parterna enas om att ändra det sammanlagda kreditbeloppet efter det att kreditavtalet har tecknats, uppdaterar de finansiella uppgifter om konsumenten som han förfogar över och gör en bedömning av konsumentens kreditvärdighet före varje väsentlig ökning av kreditens maximibelopp. |
Motivering | |
I överensstämmelse med skäl 25 kräver medlemsstaterna flexibilitet i samband med främjande av ansvarsfulla affärsmetoder på kreditmarknaderna. | |
Ändringsförslag 21 Artikel 9, punkt 2 | |
2. Om kreditansökan avslås på grundval av en sökning i en databas, ska kreditgivaren utan dröjsmål och kostnadsfritt informera konsumenten om resultatet av sökningen med uppgifter om den databas där sökningen skett, såvida inte tillhandahållandet av sådan information är förbjudet enligt annan gemenskapslagstiftning eller strider mot allmän ordning eller allmän säkerhet. |
2. Om kreditansökan avslås på grundval av en sökning i en databas, ska kreditgivaren på begäran utan dröjsmål och kostnadsfritt informera konsumenten om resultatet av sökningen med uppgifter om den databas där sökningen skett. |
|
Om kreditansökan beviljas på grundval av en sökning i en databas ska kreditgivaren på begäran och kostnadsfritt informera konsumenten om resultatet av sökningen med uppgifter om den databas där sökningen skett. |
|
I båda fallen och när bedömningen och beslutet uteslutande eller till övervägande del görs respektive fattas per automatik ska konsumenten på begäran få möjlighet att kontrollera och korrigera eventuella felaktiga uppgifter som legat till grund för bedömningen eller beslutet. |
|
Sådana uppgifter som avses i föregående stycken ska tillhandahållas såvida inte tillhandahållandet av sådan information är förbjudet enligt annan gemenskapslagstiftning eller strider mot allmän ordning eller allmän säkerhet. |
Ändringsförslag 22 Artikel 10, punkt 2, led e | |
e) Varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kredit i form av betalningsanstånd för en särskild vara eller en tjänst. |
e) Varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kredit i form av betalningsanstånd för en särskild vara eller en tjänst eller vid kombinerade kreditavtal. |
Ändringsförslag 23 Artikel 10, punkt 2, led i | |
i) Om kapitalet i ett kreditavtal med fast löptid ska amorteras, en sammanställning i form av en amorteringsplan med information om de delbetalningar som ska göras samt under vilka tidsperioder och på vilka villkor dessa belopp ska betalas. Amorteringsplanen ska för varje delbetalning innehålla uppgift om vad som utgör amortering av kapitalet, räntan beräknad på grundval av krediträntan och andra eventuella kostnader. Om räntesatsen inte är fast eller de andra kostnaderna kan ändras enligt kreditavtalet, ska amorteringsplanen på ett klart och kortfattat sätt innehålla en upplysning om att uppgifterna i planen endast är giltiga till dess krediträntan eller de andra kostnaderna enligt kreditavtalet ändras. |
i) Om kapitalet i ett kreditavtal med fast löptid ska amorteras och på konsumentens begäran, en sammanställning i form av en amorteringsplan med information om de delbetalningar som ska göras samt under vilka tidsperioder och på vilka villkor dessa belopp ska betalas. Amorteringsplanen ska för varje delbetalning innehålla uppgift om vad som utgör amortering av kapitalet, räntan beräknad på grundval av krediträntan och andra eventuella kostnader. Om räntesatsen inte är fast eller de andra kostnaderna kan ändras enligt kreditavtalet, ska amorteringsplanen på ett klart och kortfattat sätt innehålla en upplysning om att uppgifterna i planen endast är giltiga till dess krediträntan eller de andra kostnaderna enligt kreditavtalet ändras. |
I några fall kan dessa amorteringsplaner vara 30 sidor eller ännu längre. Tillsammans med övrig information medför detta att konsumenten kan tappa fokus på den viktigaste informationen. Om konsumenten väljer att ha dessa amorteringsplaner bör de dock fortfarande vara tillgängliga. | |
Ändringsförslag 24 Artikel 10, punkt 2, led ma (nytt) | |
|
ma) Upplysning om att det i förekommande fall tillkommer en notariatsavgift. |
Ändringsförslag 25 Artikel 10, punkt 3a (ny) | |
|
3a. Vid kreditavtal i form av kontokredit i den bemärkelse som avses i artikel 2.3 ska följande anges på ett klart och kortfattat sätt: |
|
a) Typ av kredit. |
|
b) De avtalsslutande parternas identitet och adress samt i förekommande fall den medverkande kreditförmedlarens identitet och adress. |
|
c) Kreditavtalets löptid. |
|
d) Den övre kreditgränsen och villkoren för utnyttjande av krediten. |
|
e) Krediträntan, gällande villkor för krediträntan, alla tillgängliga referensindex eller referensräntor som gäller den ursprungliga krediträntan samt perioder, villkor och tillvägagångssätt för ändringar av krediträntan, samt, om olika krediträntor tillämpas under olika omständigheter, ovannämnda information om samtliga relevanta räntesatser. |
|
f) Den effektiva räntan och den sammanlagda kostnad som ska betalas av konsumenten och som beräknas vid den tidpunkt då kreditavtalet ingås. Alla antaganden utifrån vilka den räntesatsen har beräknats i enlighet med artikel 19.2 jämförd med artikel 3 g och i ska anges. Vid kreditavtal i den bemärkelse som avses i artikel 2.3 får medlemsstaterna besluta att effektiv ränta inte behöver anges. |
|
g) Upplysning om att konsumenten när som helst kan åläggas att betala tillbaka hela kreditbeloppet. |
|
h) Förfarandet för att utöva rätten att säga upp kreditavtalet. |
|
i) Uppgifter om vilka avgifter som är tillämpliga från det att kreditavtalet tecknas och i förekommande fall vilka villkor som gäller för ändring av avgifterna. |
Ändringsförslag 26 Artikel 12, rubriken | |
Kreditavtal i form av kontokredit |
Skyldigheter vid kreditavtal i form av kontokredit |
Ändringsförslag 27 Artikel 13, punkt 1 | |
1. Konsumenten får på sedvanligt sätt och när som helst häva ett kreditavtal med obestämd löptid utan avgift, såvida parterna inte har avtalat om en uppsägningstid. Denna får inte överstiga en månad. |
1. Konsumenten får på sedvanligt sätt och när som helst häva ett kreditavtal med obestämd löptid utan avgift, såvida parterna inte har avtalat om en uppsägningstid. |
Om så avtalats i kreditavtalet får kreditgivaren på sedvanligt sätt häva ett kreditavtal med obestämd löptid genom att, på papper eller något annat varaktigt medium, säga upp avtalet minst två månader i förväg. |
Om så avtalats i kreditavtalet får kreditgivaren på sedvanligt sätt häva ett kreditavtal med obestämd löptid genom att, på papper eller något annat varaktigt medium, säga upp avtalet minst två månader i förväg. Uppsägningstiden får inte överstiga en månad. |
Motivering | |
Förtydligande. | |
Ändringsförslag 28 Artikel 14, punkt 1, stycke 1 | |
1. Konsumenten ska ha rätt att inom 14 kalenderdagar frånträda kreditavtalet utan att behöva ange några skäl. |
1. Konsumenten ska ha rätt att inom 14 kalenderdagar frånträda kreditavtalet utan att behöva ange några skäl. Vid kombinerade kreditavtal i den bemärkelse som avses i artikel 3n kan denna tidsfrist kortas ner till minst tre kalenderdagar på konsumentens begäran om denne snabbare vill ha tillgång till eller fördel av varor eller tjänster som finansieras av kreditavtalet. |
|
Om leveransen av varorna eller utförandet av tjänsterna inleds efter att den avtalade tidsfristen löpt ut, ska tidsfristen löpa ut det datum då leveransen av varorna eller utförandet av tjänsterna inleds, dock senast efter 14 dagar. |
Ändringsförslag 29 Artikel 16, punkterna 2, 3 och 4 | |
2. Kreditgivaren ska ha rätt till kompensation för eventuella kostnader som har ett direkt samband med förtidsbetalning av krediten, förutsatt att förtidsbetalningen faller inom en period med fast kreditränta och kreditgivaren bevisar att den referensränta som Europeiska centralbanken har tillämpat vid sin senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion som utfördes före den första kalenderdagen av det aktuella halvåret är lägre vid tidpunkten för förtidsbetalningen än vid den tidpunkt då kreditavtalet ingicks. För en medlemsstat som inte deltar i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen ska referensräntan vara motsvarande ränta som fastställts av dess nationella centralbank. |
2. Kreditgivaren kan i enlighet med nationell lagstiftning ha rätt till en rimlig och objektivt motiverad kompensation för eventuella kostnader som har ett direkt samband med förtidsbetalning av krediten. |
Denna kompensation ska fastställas av kreditgivaren och får inte överstiga 1 % av det kreditbelopp som förtidsbetalats, om tidsperioden mellan förtidsbetalningen och det överenskomna hävandet av kreditavtalet överstiger ett år. Om perioden inte överstiger ett år, får kompensationen inte överstiga 0,5 % av det kreditbelopp som förtidsbetalats. |
|
Kompensationen får inte överstiga det räntebelopp som konsumenten skulle ha betalat under tidsperioden mellan förtidsbetalningen och det överenskomna hävandet av kreditavtalet. |
Kompensationen får inte överstiga det räntebelopp som konsumenten skulle ha betalat under tidsperioden mellan förtidsbetalningen och det överenskomna hävandet av kreditavtalet. |
3. Ingen kompensation för förtida betalning får utkrävas |
3. Ingen kompensation för förtida betalning får utkrävas |
a) om betalningen har gjorts i enlighet med ett försäkringsavtal som ska garantera återbetalningen av krediten, |
a) om betalningen har gjorts i enlighet med ett försäkringsavtal som ska garantera återbetalningen av krediten eller |
b) om det gäller kontokrediter, eller |
b) om det gäller kontokrediter. |
c) om betalningen infaller inom en tidsperiod för vilken krediträntan inte är fast. |
|
4. Medlemsstaterna får föreskriva att kreditgivaren kan utkräva denna kompensation endast under förutsättning att beloppet av förtidsbetalningen överskrider det tröskelvärde som fastställs i nationell lag. Detta tröskelvärde får inte överstiga 10 000 EUR under en period om tolv månader. |
|
Ändringsförslag 30 Artikel 19, punkt 2, stycke 2 | |
Kostnaderna för administration av ett konto som registrerar både betalningstransaktioner och utnyttjade krediter, kostnader för användning av ett betalningsmedel som samtidigt gör det möjligt att göra betalningar och utnyttja kredit samt andra kostnader för betalningar ska anses vara en del av konsumentens sammanlagda kreditkostnader, om det inte är frivilligt att öppna kontot och kostnaderna för kontot tydligt och separat anges i kreditavtalet eller något annat avtal som ingåtts med konsumenten. |
Kostnaderna för administration av ett konto som registrerar både betalningstransaktioner och utnyttjade krediter, kostnader för användning av ett betalningsmedel som samtidigt gör det möjligt att göra betalningar och utnyttja kredit samt andra kostnader för betalningar ska anses vara en del av konsumentens sammanlagda kreditkostnader, under förutsättning att kontot öppnas i samband med krediten och att det inte är frivilligt att öppna kontot och kostnaderna för kontot tydligt och separat anges i kreditavtalet eller något annat avtal som ingåtts med konsumenten. |
Ändringsförslag 31 Artikel 21, led b, led ii | |
ii) Kreditförmedlaren får ingen ersättning av kreditgivaren. |
ii) All ersättning till förmedlaren för dennes tjänster ska vara offentlig och meddelas konsumenten. |
Motivering | |
Syftet med ändringsförslaget är att se till att förmedlarna agerar på ett öppet sätt och att man samtidigt skyddar flexibiliteten, som gör det möjligt att dela kostnaderna mellan konsumenterna och kreditgivarna. | |
Ändringsförslag 32 Artikel 21, led b, led ii | |
ii) Kreditförmedlaren får ingen ersättning av kreditgivaren. |
utgår |
Motivering | |
The condition risks introducing an element of cross-subsidy, whereby consumers who conclude a credit agreement could be charged higher amounts for the services of an intermediary to compensate for those who do not conclude the agreement. Additionally, if an intermediary was not able to recover some costs for providing his advice in case the agreement is not concluded, that may lead him to pressure the consumer to conclude the agreement. However, Member States should have the possibility of restricting the amount which intermediaries can charge in order to protect consumers from being charged disproportionately for advice in cases when no agreement is concluded. | |
Ändringsförslag 33 Artikel 21, stycke 1a (nytt) | |
|
ba) Medlemsstaterna får begränsa det belopp som förmedlarna kan ta ut för sina tjänster i de fall då avtalet inte tecknats. |
Motivering | |
The condition risks introducing an element of cross-subsidy, whereby consumers who conclude a credit agreement could be charged higher amounts for the services of an intermediary to compensate for those who do not conclude the agreement. Additionally, if an intermediary was not able to recover some costs for providing his advice in case the agreement is not concluded, that may lead him to pressure the consumer to conclude the agreement. However, Member States should have the possibility of restricting the amount which intermediaries can charge in order to protect consumers from being charged disproportionately for advice in cases when no agreement is concluded. | |
Ändringsförslag 34 Bilaga I, del II, led b | |
b) Om kreditavtalet ger möjlighet att utnyttja krediten på olika sätt med olika avgifter eller krediträntor, ska det sammanlagda kreditbeloppet anses vara utnyttjat till högsta avgift och kreditränta. |
b) Om kreditavtalet ger möjlighet att utnyttja krediten på olika sätt med olika avgifter eller krediträntor, ska det sammanlagda kreditbeloppet anses vara utnyttjat till högsta avgift och kreditränta som tillämpas på den vanligaste transaktionsformen inom den typen av kreditavtal. |
Motivering | |
Den högsta avgiften för kreditkortstransaktioner gäller förhandsutbetalningar av kontanter, men kreditkorten används oftast i samband med köp. Det skulle därför vara vilseledande att ta ut den högsta avgiften. | |
Ändringsförslag 35 Bilaga I, del II, led d | |
d) Om ingen avbetalningsplan har fastställts eller framgår av villkoren i kreditavtalet eller av betalningssättet för den beviljade krediten, ska krediten anses löpa på ett år och kreditbeloppet förutsättas återbetalas med tolv lika stora kapitalavbetalningar per månad. |
d) Om ingen avbetalningsplan har fastställts ska det anses |
|
(i) att krediten lämnas för en ettårsperiod som inleds från och med det relevanta datumet, och |
|
(ii) att krediten ska återbetalas i tolv lika stora delbetalningar och i månatliga intervall, med början en månad efter det relevanta datumet. |
Motivering | |
Frågan om huruvida en fast tidtabell kan härledas ur avtalet eller inte kan tolkas på ett subjektivt sätt. Därför är syftet med detta ändringsförslag att se till att den effektiva räntan alltid beräknas på grundval av samma antaganden när det gäller tidtabellen, så att det blir möjligt för konsumenterna att göra effektiva jämförelser av gränsöverskridande krediterbjudanden. | |
Ändringsförslag 36 Bilaga I, del II, led g | |
g) Om inget tak för krediten ännu har fastställts, ska taket antas vara 1 000 EUR. |
g) Om inget tak för krediten ännu har fastställts, ska taket antas vara 2 500 EUR eller det minsta kreditbelopp som erbjuds för produkten. |
Motivering | |
Den övre kreditgränsen på 2 500 euro är mer representativ för typiska kreditprodukter. Det finns också produkter med avsevärt högre kreditgränser där det skulle vara vilseledande för konsumenterna att använda en lägre gräns. | |
Ändringsförslag 37 Bilaga II, punkt 4, tabellen, rad 2, vänster kolumn | |
Förtidsbetalning |
Förtidsbetalning |
Hela eller delar av krediten kan återbetalas i förtid när som helst |
Hela eller delar av krediten kan återbetalas i förtid när som helst |
I tillämpliga fall: |
I tillämpliga fall: |
Kreditgivaren har rätt till kompensation vid förtidsbetalning |
Upplysning om tillämplig kompensation |
Ändringsförslag 38 Bilaga II, punkt 4, tabellen, rad 2, höger kolumn | |
[Fastställande av kompensationen (beräkningsmetod) i enlighet med bestämmelserna för genomförande av artikel 16.2][ |
utgår |
Ändringsförslag 39 Bilaga II, punkt 4, tabellen, rad 3, vänster kolumn | |
Sökning i en databas |
Sökning i en databas |
Om en kreditansökan avvisas på grundval av en sökning i en databas måste kreditgivaren genast och kostnadsfritt meddela dig resultatet av sökningen. Detta gäller inte om utlämnandet av sådan information är förbjudet enligt gemenskapslagstiftningen eller strider mot målen för allmän ordning och säkerhet |
Konsumentens samtycke |
Ändringsförslag 40 Bilaga III, punkt 2, tabellen, rad 4, vänster kolumn | |
När och hur krediten ska betalas tillbaka |
utgår |
Ändringsförslag 41 Bilaga III, punkt 2, tabellen, rad 6, vänster kolumn. | |
I tillämpliga fall: |
utgår |
Krediten beviljas i form av betalningsanstånd för en vara eller en tjänst |
|
Varans/tjänstens namn |
|
Kontantpris |
|
Ändringsförslag 42 Bilaga III, punkt 4, tabellen, rad.3, vänster kolumn | |
Rätt att få ett utkast till ett kreditavtal |
utgår |
Du har rätt att på begäran kostnadsfritt få en kopia av ett utkast till ett kreditavtal. Denna bestämmelse är inte tillämplig om kreditgivaren vid tidpunkten för begäran är ovillig att ingå kreditavtalet med dig |
|
Ändringsförslag 43 Bilaga III, punkt 5, tabellen, rad 3, vänster kolumn | |
Förtidsbetalning |
Förtidsbetalning |
Hela eller delar av krediten kan återbetalas i förtid när som helst |
Hela eller delar av krediten kan återbetalas i förtid när som helst |
I tillämpliga fall: |
I tillämpliga fall: |
Kreditgivaren har rätt till kompensation vid förtidsbetalning: |
Upplysning om tillämplig kompensation |
Ändringsförslag 44 Bilaga III, punkt 5, tabellen, rad 3, höger kolumn | |
[Fastställande av kompensationen (beräkningsmetod) i enlighet med bestämmelserna för genomförande av artikel 16.2 i direktiv …/…/EG*] |
utgår |
MOTIVERING
Konsumentkrediter för att finansiera varor eller tjänster ingår numera som ett naturligt inslag i ekonomin. De utgör en betydande del av Europas bruttonationalprodukt, där skillnaderna mellan de olika medlemsstaterna är stora. Trots den ökande ekonomiska harmoniseringen, en gemensam valuta och betydande förbättringar av förfarandena för gränsöverskridande betalningar har marknaderna till största delen en nationell prägel, och gränsöverskridande krediter är sällsynta. Orsakerna till detta är många och borde huvudsakligen stå att finna i de olika nationella traditionerna och ekonomiska kulturerna, och även i språkhinder.
Öppnandet av de nationella marknaderna för den betydande ekonomiska sektorn konsumentkrediter, en förstärkning av konkurrenskraften och en förbättring av den inre marknaden är en politisk uppgift för EU som ligger i konsumenternas och kreditgivarnas intresse.
En gemensam europeisk konsumentskyddslagstiftning skulle kunna bidra till detta, även om det skulle kvarstå rättsliga och faktiska hinder och lagen inte är den avgörande faktorn inom gränsöverskridande konsumentkrediter.
Den europeiska rättsliga ramen utgörs i nuläget av direktiv 87/102/EEG. Det innehåller endast minimistandarder. Den vidare utformningen av detta rättsliga område ser mycket olika ut i de olika medlemsstaterna, vilket leder till svårigheter på den inre marknaden.
Det är emellertid inte ändamålsenligt att försöka skapa fullständig enhetlighet när det gäller lagstiftningen.
Konsumenternas rättigheter måste vara flexibla. Man måste kunna agera enligt olika rättsliga bestämmelser i olika situationer och också i samband med olika risker för konsumenten, men ändå snabbt och flexibelt vid behov. De rättsliga bestämmelsernas effekt är också beroende av att människor godtar dem, då de ska uppfatta dem som sina rättigheter och som anpassade till de förhållanden som råder i deras omgivning. Rättslig harmoni skulle inte bara kunna innebära ett brott mot subsidiaritetsprincipen, utan leder också ofta på grund av nödvändiga kompromisser till komplicerade och alltför omfattande bestämmelser, vilket ytterligare skulle minska den obetydliga effekt på den inre marknaden som konsumentkrediter ändå skulle få.
Av den orsaken fick kommissionens första förslag av den 11 september 2002, som syftade till en fullständig harmonisering, inte önskad effekt. Europaparlamentet antog ett stort antal ändringsförslag till kommissionens förslag vid första behandlingen och föreslog en minimiharmonisering.
Kommissionen lade å sin sida lagt fram ett nytt förslag i oktober 2005 som innehöll många förändringar. I detta förslag beaktas i hög grad parlamentets beslut, och förslaget stramas åt avsevärt. I kommissionens nya förslag är målet inte längre en omfattande maximal harmonisering, utan man begränsar sig till en riktad, selektiv harmonisering beträffande vissa rättsliga grundelement: förhandsinformation – avtalsrelaterad information – ångerrätt – förtidsbetalning – effektiv ränta.
Denna nya utgångspunkt är överlag välkommen. Rådet tog också upp denna utgångspunkt i sin gemensamma ståndpunkt och har i sin tur tillfört ändringar, vilka har resulterat i ytterligare rationaliseringar men som även har gjort det mer komplicerat.
Även om den gemensamma ståndpunkten utgör en god grund är det nödvändigt med detaljerade granskningar och rättelser. I detta sammanhang bör följande kriterier vara vägledande: i lagbestämmelser bör man normalt utgå från genomsnittskonsumenten och genomsnittsföretagaren och inte från de fall av missbruk som misslyckats, och som utgör undantag. Principen om avtalsfrihet är till för att bevara och stärka konsumentens eget ansvar. Fler bestämmelser innebär inte automatiskt ett bättre konsumentskydd. Alltför mycket information åstadkommer, vilket också den undersökning som gjorts på uppdrag av Europaparlamentet och de ovan nämnda samråden enhälligt visar, just för oerfarna konsumenter mer förvirring än upplysning, bortsett från de högre kostnader som följer med detta och som konsumenten får betala i slutändan. Bestämmelserna bör vara tydliga, enkla och överskådliga, och ge ett europeiskt mervärde som syftar till att främja den inre marknaden. Det är inte alla delar av den gemensamma ståndpunkten som förmedlar dessa aspekter som kännetecknar en balanserad balansräkning. Många är för omfattande, byråkratiska och delvis också komplicerade och svårbegripliga. Detta kan bero på den kompromiss som uppnåtts inom rådet och på medlemsstaternas ständiga vidhållande av sina specifika föreskrifter, men det är inte en korrekt måttstock och kan inte vara en riktlinje för Europaparlamentet.
Följande ändringar bör övervägas:
1. Ytterligare undantag är nödvändiga på tillämpningsområdet, exempelvis när det gäller krediter som upprättas genom en bestyrkt handling, bostadslån och krediter under 500 EUR och över 50 000 EUR. På så sätt får medlemsstaterna större spelrum. Det bör särskilt påpekas att de vid genomförandet också kan utarbeta bestämmelser i direktivet på detta område. Därigenom kan medlemsstaterna exempelvis tillämpa bestämmelserna redan från krediter på 100 EUR, och de kan när som helst anpassa denna gräns till utvecklingen av de ekonomiska förhållandena och inkomstförhållandena utan att gemenskapsdirektivet måste ändras.
2. Bestämmelserna om reklam är oklara och förefaller överdrivna, i synnerhet som också direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder gäller.
3. Kraven på förhandsinformation och avtalsrelaterad information är för omfattande. En harmonisering av detta rättsliga område kan inte ske på ett meningsfullt sätt genom att alla de befintliga föreskrifter som finns i medlemsstaterna läggs till. Detta skulle automatiskt leda till överreglering och ett överflöd av information, och med tanke på att konsumenten åtnjuter ångerrätt skulle detta öka ytterligare.
Detta gäller i synnerhet för fortlöpande krediter.
De förklaringar som ska bifogas informationen kan påverka den inre marknaden på ett betydande sätt, för det första för att medlemsstaterna kan införliva bestämmelserna på olika sätt, och för det andra för att de, särskilt på området för gränsöverskridande rörlighet men också i fråga om e‑handel, knappt går att hantera för kreditgivaren, utan helt enkelt kan hindra denne från att kunna erbjuda gränsöverskridande krediter.
Av denna anledning och dessutom med tanke på konsumentens eget ansvar bör dessa förklaringar bara ges på konsumentens begäran.
4. Vid ångerrätt ska ett förfallodatum fastställas. Med tanke på de många riktlinjer som kreditgivaren måste beakta kan det uppstå felaktigheter vid ingående av avtal och information om ångerrätten, som inte har skett med onda avsikter utan bara är ett misstag från kreditgivarens sida. Direktivet gäller i slutändan också för företagare som inte har någon vana av kreditverksamhet. Sådana felaktigheter kan också leda till missbruk från konsumentens sida. I detta avseende bör en rättslig lösning ha nåtts sex månader efter att avtalet ingåtts.
5. Enligt kommissionens uppfattning utgör förtidsbetalning och ersättning en betydelsefull och harmoniserande del. Den kompromiss som rådet har nått i detta avseende är ytterst komplicerad och tillför inte särskilt mycket. Med tanke på de betydande skillnaderna i traditioner och rättsuppfattningar i de olika medlemsstaterna är den tänkbar, om det inte är möjligt att finna en övertygande kompromiss i denna fråga.
Denna lösning är dock påtagligt misslyckad, och ger ingen märkbar effekt på den inre marknaden (harmonisering).
Tillvägagångssättet för att beräkna en eventuell ersättning är otydligt formulerat och står fortfarande öppet. Upp till 10 000 EUR per år kan man helt och hållet bortse från ersättning. Den enda nämnvärda gemensamma bestämmelse som återstår är den som avser beviljande av ersättning, då det aldrig får krävas mer än 0,5 resp. 1 procent av det belopp som återbetalats i förtid.
Mot bakgrund av detta, och eftersom inte heller denna begränsning är absolut fackmässig, förefaller den mest hederliga lösningen vara att helt stryka bestämmelsen om ersättning så att detta även i fortsättningen tillhör medlemsstaternas behörighetsområde.
Med dessa ändringsförslag uppnås enligt föredraganden en förbättring av den gemensamma ståndpunkten, genom tydligare och mer kortfattade bestämmelser samtidigt som en lämplig balans mellan de olika aspekterna återställs.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Direktiv om konsumentkreditavtal och upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG |
|||||||
Referensnummer |
09948/2/2007 - C6-0315/2007 - 2002/0222(COD) |
|||||||
Parlamentets första behandling – P-nummer |
20.4.2004 T5-0297/2004 |
|||||||
Kommissionens förslag |
COM(2002)0443 - C5-0420/2002 |
|||||||
Kommissionens ändrade förslag |
||||||||
Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren |
27.9.2007 |
|||||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 27.9.2007 |
|||||||
Föredragande Utnämning |
Kurt Lechner 30.1.2006 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
24.10.2005 |
9.10.2006 |
22.11.2006 |
8.5.2007 |
||||
|
5.6.2007 |
3.10.2007 |
5.11.2007 |
22.11.2007 |
||||
|
27.11.2007 |
|
|
|
||||
Antagande |
10.12.2007 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
32 0 5 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Gabriela Creţu, Janelly Fourtou, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Malcolm Harbour, Edit Herczog, Kurt Lechner, Lasse Lehtinen, Toine Manders, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Giovanni Rivera, Luisa Fernanda Rudi Ubeda, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Alexander Stubb, Eva-Britt Svensson, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler, Nicola Zingaretti |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Emmanouil Angelakas, André Brie, Wolfgang Bulfon, Giovanna Corda, Benoît Hamon, Gisela Kallenbach, Othmar Karas, Andrea Losco, Manuel Medina Ortega, Joseph Muscat, José Javier Pomés Ruiz, Olle Schmidt, Gary Titley, Diana Wallis, Stefano Zappalà |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Klaus-Heiner Lehne, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Tadeusz Zwiefka |
|||||||
Ingivande |
12.12.2007 |
|||||||