Betänkande - A6-0015/2008Betänkande
A6-0015/2008

BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om de faktorer som bidrar till ett ökat stöd för terrorism och en ökad rekrytering av terrorister

29.1.2008 - (2006/2092(INI))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Gérard Deprez

Förfarande : 2006/2092(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0015/2008
Ingivna texter :
A6-0015/2008
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET

om de faktorer som bidrar till ett ökat stöd för terrorism och en ökad rekrytering av terrorister

(2006/2092(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Antoine Duquesne för ALDE-gruppen om de faktorer som bidrar till ett ökat stöd för terrorism och en ökad rekrytering av terrorister (B6‑0677/2005),

–       med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar[1],

–       med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2007 om den externa dimensionen av kampen mot internationell terrorism[2],

–       med beaktande av internationella, europeiska och nationella instrument för skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, bland annat europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–       med beaktande av de särskilda rättigheter som garanteras genom dessa instrument, såsom religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet, förbud mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ras och etniskt ursprung, samt EU-direktiven mot diskriminering,

–       med beaktande av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 29 och 30,

–       med beaktande av avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 29 och 30.2,

–       med beaktande av EU:s strategi för att bekämpa radikaliseringen och rekryteringen av terrorister av den 24 november 2005 och EU:s handlingsplan mot terrorism av den 13 februari 2006,

–       med beaktande av EU:s strategi för att bekämpa terrorism, som antogs av Europeiska rådet vid mötet den 14 och 15 december 2005 och uppdaterades i mars 2007, och EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism, som antogs av Europeiska rådet vid samma möte,

–       med beaktande av rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism[3],

–       med beaktande av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om utförandet av sändningsverksamhet för television (”television utan gränser”)[4],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”direktivet om elektronisk handel”)[5],

–       med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om rekrytering till terrorism - faktorer som bidrar till radikalisering med ökat våld (KOM(2005)0313),

–       med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism,

–       med beaktande av Europolkonventionen, särskilt artikel 2.2,

–       med beaktande av rapporten ”Alliance of Civilisations”(civilisationernas allians) som lades fram för FN:s generalsekreterare den 13 november 2006,

–       med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1624(2005),

–       med beaktande av sin resolution av den 30 januari 1997 om kampen mot terrorism i Europeiska unionen[6], särskilt punkt 14 där medlemsstaterna uppmanas att betrakta försvar av terrorism som ett brott,

–       med beaktande av artiklarna 114.3 och 94 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0015/2008), och av följande skäl:

A.     Terrorismen – och i synnerhet jihadterrorismen – är idag det allvarligaste hotet mot unionsmedborgarnas säkerhet.

B.     Rent allmänt är terrorismen idag ett av de allvarligaste hoten mot EU-medborgarnas säkerhet.

C.     Terrorismen stimulerar den negativa polariseringen och är därför ett hot mot sammanhållningen och stabiliteten i dagens Europa.

D.     Attackerna i Madrid den 11 mars 2004 och i London den 7 juli 2005 har visat att internationella terroristorganisationer är aktiva inom EU, försöker att växa genom ökad rekrytering och ser unionsmedborgarna som sina måltavlor.

E.     Kampen mot terrorism måste bedrivas med strikt respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, särskilt religionsfriheten och skyddet mot diskriminering. Dessa båda koncept är inte på något sätt oförenliga utan kompletterar varandra snarare, i det att terrorism i sig innebär ett angrepp mot de grundläggande rättigheterna och värderingarna.

F.     Både kommissionen och rådet har bekräftat att ett av de största terroristhoten mot EU är den terrorism som grundar sig på en förvrängd religionstolkning.

G.     Att sätta likhetstecken mellan terrorism och en viss kultur, civilisation eller religion kan få starkt kontraproduktiva effekter och det är därför av största vikt att man, när man hanterar islamisk terrorism och radikalisering, gör tydlig skillnad mellan den överväldigande majoriteten av alla muslimer och den våldsamma och radikaliserade minoriteten.

H.     För att kunna bekämpa terrorism – bland annat jihadterrorism – krävs en global strategi som måste inkludera åtgärder för att inte bara hitta, bekämpa och lagföra de enskilda personer och grupper som bär ansvaret för terroristattackerna, utan även bekämpa terroristfenomenet som helhet, bland annat rekryteringen av terrorister, samt stödja och skydda offren.

I.      För att kampen mot terrorism ska lyckas måste de demokratiska politiska krafterna vara samstämmiga och fullt ut stödja de europeiska och nationella strategierna mot terrorismen.

J.      Rekryteringen av terrorister och de faktorer som leder till en radikalisering med ökat våld är mycket viktiga aspekter som måste beaktas i kampen mot terrorism. Det är absolut nödvändigt att man på gemenskapsnivå antar en politisk strategi som gör det möjligt att, genom utbildning och social integrering av enskilda individer och grupper som är benägna att lockas till radikala våldsamma grupper, motverka spridningen av meddelanden som uppmanar till våld.

K.     EU har tidigare upplevt våldsam extremism och totalitär ideologi och står idag inför olika former av terrorism.

L.     Islamistisk extremism är ett relativt nytt fenomen i EU och vi har begränsade kunskaper om den radikalisering som påverkar de europeiska ungdomarna. Dessutom är kunskaperna om radikalisering överhuvudtaget begränsade, och för att den ska kunna förhindras måste en mer ingående forskning om radikaliseringen bedrivas och tilldelas större resurser.

M.    Kampen mot radikalisering med ökat våld och mot rekrytering av terrorister är en avgörande del av EU:s strategi för att bekämpa terrorism, och att ta itu med de faktorer som bidrar till radikalisering bör ingå i EU:s inrikes- och utrikespolitik.

N.     Förebyggande av terrorism genom att bekämpa de faktorer som kan leda till radikalisering är en viktig del av EU:s strategi för att bekämpa terrorism.

O.     Rådet och kommissionen har valt en gemensam strategi som omfattar åtgärder inom olika politikområden, trots att de parlamentariska kontrollmekanismer som finns tillgängliga på gemenskapsnivå inte är tillräckligt flexibla för att kunna tillämpas på denna gemensamma strategi.

P.     Risken för rekrytering av terrorister och för terroristvåld utgör endast en del av de problem som hänger samman med radikalisering, eftersom endast ett litet antal personer tillgriper våld.

Q.     Ilska och frustration bidrar till att göda radikaliseringens grogrund, liksom social isolering och bristande förtroende för politik och demokrati.

R.     Radikaliseringen och dess konsekvenser utgör en utmaning för hela EU, men för att bekämpa radikaliseringen krävs målinriktade och lokala åtgärder.

S.     I vissa fall kan en radikalisering av enskilda personer ske genom influenser utifrån, då de påverkas av terroristgrupper eller av anföranden och propaganda som strider fullständigt mot de principer och värden som ett demokratiskt samhälle står för.

T.     Medlemsstaterna måste göra allt de kan för att i möjligaste mån säkerställa en samhällsintegrering av alla unionsmedborgare, och alla andra som bor i EU, som vill leva i ett fredligt och demokratiskt samhälle utan någon diskriminering på grund av ras, religion eller kulturella skillnader.

U.     Det är viktigt att man gör en fullständig analys av och förstår de orsaker och processer som leder till radikalisering och terrorism, och att ta itu med dem. Den fria debatten om dessa frågor och om eventuella lösningar får inte kriminaliseras eller censureras.

V.     För att EU ska kunna förhindra att enskilda personer radikaliseras och utnyttjas av terroristgrupper måste man i första hand splittra terrornätverken och väcka åtal för samtliga brott som begås i samband med rekrytering, finansiering, utbildning och propaganda som syftar till att få enskilda personer att begå terrorhandlingar.

W.    Både anstiftan till och rättfärdigande av terrorism utgör faktorer som bidrar till en radikalisering med ökat våld.

X.     Rättfärdigande av terrorism tas inte upp i den harmoniserade definitionen av terrorism i rådets rambeslut 2002/475/RIF.

Y.     För att bekämpa radikaliseringen med ökat våld måste man ta itu med det problem som det innebär då personer som bidrar till radikalisering och som anstiftar till terroristhandlingar reser till och vistas i EU. Det är nödvändigt att undersöka möjligheterna att på EU-nivå anta rättsakter för att harmonisera samtliga medlemsstaters villkor när det gäller sådana personers inresa, vistelse och utvisning.

Z.     Under förutsättning att såväl lagstiftningen som medborgarnas grundläggande rättigheter och rättsliga garantier respekteras har medlemsstaterna rätt att, för tredjelandsmedborgare som aktivt bidrar till att främja våld och som i tal eller handling tar avstånd från det demokratiska samhällets grundläggande regler, förbjuda inresa till eller vistelse på deras territorium.

AA.  Repressiva åtgärder är inte effektiva, och kan till och med vara kontraproduktiva, om man inte samtidigt ger de personer som löper särskilt stor risk att radikaliseras och rekryteras en positiv framtidssyn och en plats i samhället.

AB.  För att förhindra en radikalisering är det också nödvändigt att verka för en fungerande dialog mellan medlemsstaternas myndigheter och de religiösa samfunden, se till att de religiösa samfunden deltar i samhället och att personer som tillhör sådana samfund behandlas fullkomligt rättvist, samt se till att det förs en dialog mellan olika kulturer och religioner, för att på så sätt återvinna den mark där terrorism och radikalism har sin grogrund.

1.      Europaparlamentet välkomnar att rådet har antagit EU:s strategi för att bekämpa radikalisering med ökat våld och rekrytering av terrorister, och välkomnar också kommissionens meddelande.

2.      Europaparlamentet är angeläget att anta ett övergripande och mer förebyggande tillvägagångssätt för att utvärdera och debattera de olika åtgärderna i EU:s handlingsplan, med bekämpningen av radikalisering som utgångspunkt och med deltagande av samtliga berörda parlamentsutskott.

3.      Europaparlamentet instämmer med rådets och kommissionens ståndpunkt om att kunskaperna om radikalisering är begränsade och måste förbättras i EU. Kommissionen uppmanas att stimulera kunskapsinsamling genom användning av uppgifter från samtliga statliga och politiska nivåer, inklusive dem som ligger närmast de grupper som löper särskilt stor risk att radikaliseras.

4.      Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att främja utvecklandet av en bästa praxis genom att underlätta lokala experiment och innovativa praktiska initiativ som genomförs av organisationer och enskilda personer i nära samarbete med de grupper som löper särskilt stor risk att radikaliseras, och genom att samordna utbytet av bästa praxis mellan organisationer som arbetar aktivt på medlemsstaternas grannskapsnivå.

5.      Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts under det senaste året i fråga om att bekämpa radikaliseringen, och välkomnar det stärkta samarbetet mellan medlemsstaterna liksom deras samarbete med Europol och Europeiska unionens gemensamma lägescentral.

6.      Europaparlamentet lovordar de olika initiativ som tas inom ramen för Europeiska året för interkulturell dialog 2008 och som främjar dialog, tolerans och förståelse mellan olika kulturer, civilisationer och religioner.

7.      Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet när det gäller att bekämpa radikalisering med ökat våld, förbättra den sociala integrationen i EU och förhindra att medborgare blir terrorister:

–  EU måste fortsätta att prioritera kampen mot terrorism och bör stärka sitt engagemang på detta område.

–  Medlemsstaterna måste fortsätta att bekämpa terrorism med fullständig och strikt respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, särskilt yttrandefriheten och rätten till en rättvis rättegång i enlighet med EU-medlemsstaternas konstitutionella traditioner och nationella lagstiftningar samt internationella konventioner.

–  Åtgärder måste vidtas enligt parlamentets rekommendationer i fråga om CIA:s flygningar, extraordinära överlämnanden och hemliga fängelser i Europa.

–  Medlemsstaterna måste ge ett omfattande stöd för vetenskaplig och akademisk forskning om radikalisering med ökat våld, och avsätta de finansiella medel som krävs för detta ändamål.

–  I samtliga institutionella sammanhang måste det betonas att kränkningar av individuella friheter och rättsstatsprincipen är faktorer som främjar terrorismen.

–  Man bör stärka bevakningen av terroristpropagandan som sprids via Internet och som uppmuntrar till terroristhandlingar, dock under beaktande av yttrande- och informationsfriheten.

–  Medlemsstaterna måste uppmanas att fullt ut utnyttja de möjligheter som sekundärlagstiftningen ger.

–  Övervakningen av Internet bör utökas både på nationell nivå och gemenskapsnivå, och man bör samarbeta med Europol på detta område.

–  Medlemsstaterna och de behöriga EU-institutionerna måste vidta åtgärder för att förebygga spridningen av terroristpropaganda via audiovisuella medier. Medlemsstaterna bör i synnerhet uppmanas att införa och fullt ut använda de kontrollmekanismer som föreskrivs i direktivet om audiovisuella tjänster.

–  Samtliga medlemsstater måste förbättra övervakningen på de platser där det sprids propaganda som syftar till att få människor att begå terroristhandlingar.

–  Man bör tillämpa de befintliga rättsliga bestämmelser som förbjuder att de audiovisuella medierna används för spridning av någon som helst anstiftan till våld, hat eller diskriminering på grund av ras, kön, sexuell läggning eller religion.

–  Kampen mot terrorism och mot radikalisering med ökat våld måste bli en av de viktigaste delarna av EU:s utrikespolitik, och måste bland annat ha följande mål:

a.    Främjande av mänsklig och hållbar utveckling samt god samhällsstyrning, demokrati, respekt för de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen i tredjeländer, och i synnerhet i närliggande tredjeländer.

b.   Främjande av en dialog med religiösa politiska rörelser, organisationer inom det civila samhället (i synnerhet människorättsförsvarare och religiösa ledare) i tredjeländer, för att uppmuntra till ömsesidig förståelse, gemensamma centrala värden och en gemensam framtidsvision.

–  Kampen mot terrorism, särskilt genom en konstruktiv utrikespolitik som grundar sig på FN-konceptet om civilisationernas allians och genom bekämpning av de faktorer som kan leda till en radikalisering med ökat våld, bör bli en av de viktigaste delarna av EU:s utrikespolitik, bland annat utvecklingspolitiken och grannskapspolitiken.

–  Förebyggande åtgärder bör vidareutvecklas genom att det för medlemsstaterna och de lokala myndigheterna utarbetas rekommendationer som grundar sig på:

–  ökad tillit till och ökat förtroende för samhället,

–  ökad tillit till och ökat förtroende för politik och demokratiska strukturer,

–  förebyggande av social isolering och övervakning av platser (såsom utbildningscentrum eller religiösa centrum) som, istället för att tjäna sina legitima syften, används för att uppmuntra till våld.

–  De medlemsstater som ännu inte har ratificerat Europarådets konvention om förebyggande av terrorism bör uppmanas att göra det så snart som möjligt.

–  Medlemsstaterna måste uppmanas att främja informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna och Europol i fråga om kampen mot en radikalisering med ökat våld.

–  Samarbetet mellan medlemsstaterna måste stärkas, liksom medlemsstaternas samarbete med Europol, Eurojust och Europeiska unionens gemensamma lägescentral. Medlemsstaterna måste i synnerhet uppmuntra informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna, Europol och Eurojust för att förhindra, utreda och lagföra radikalisering med ökat våld.

–  Medlemsstaterna måste utöka det rättsliga samarbetet och polissamarbetet i straffrättsliga frågor på EU-nivå och lösa de svårigheter som för närvarande gör det omöjligt för rådet att anta viktig lagstiftning såsom det europeiska bevisupptagningsbeslutet och rambeslutet om förfarandegarantier i straffrättsliga förfaranden.

–  Samtliga medlemsstater bör uppmanas att främja samhällsdeltagandet och dialogen med de samfund som representerar de moderata muslimerna.

–  EU måste uppmuntra och stödja medlemsstaternas arbete med en europeisk strategi för att förebygga radikalisering. Strategin ska grunda sig på social integrering, erkännande av grundläggande rättigheter, möjlighet att erhålla medborgarskap, bekämpning av all diskriminering och främjande av lika möjligheter, i synnerhet beträffande grund- och högskoleutbildning samt anställning, särskilt för de islamiska samfunden.

–  Minoriteternas integration bör främjas, liksom fullständig jämlikhet i praktiken för de personer som tillhör en minoritet i medlemsstaterna, och man bör undvika att de isoleras eller diskrimineras.

–  För att förbättra kunskaperna om radikaliseringen bör man stödja småskaliga, konkreta initiativ och projekt som syftar till att förebygga och bekämpa radikalisering och de faktorer som bidrar till radikalisering i samtliga medlemsstater.

8.      Europaparlamentet anser att EU:s utrikespolitik mot terrorism bland annat måste ha som mål att främja diplomatiska och fredliga lösningar på konflikter i hela världen, samtidigt som man måste undvika att använda, eller att uppfattas som att man använder, olika regler för olika aktörer då man genomför EU:s utrikes-, säkerhets- och människorättspolitik.

9.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förhindra att rasismen tilltar och att friheter och demokratiska rättigheter begränsas i samband med kampen mot radikaliseringen med ökat våld.

10.    Europaparlamentet anser att det behövs en öppen debatt om en ändring av rambeslut 2002/475/RIF för att se till att dess tillämpningsområde omfattar rättfärdigande av terrorism, samtidigt som yttrande- och tankefriheten ska inkräktas så lite som möjligt.

11.    Europaparlamentet välkomnar att rådet nyligen antog ett system för ömsesidigt informationsutbyte rörande tredjelandsmedborgare som har utvisats i samband med terroristverksamhet. Rådet uppmanas att lägga fram förslag till de rättsakter som behövs för att harmonisera samtliga medlemsstaters villkor för tredjelandsmedborgares inresa till, vistelse i och utvisning från deras territorium.

12.    Europaparlamentet begär att man under nästa budgetförfarande anslår de medel som behövs för att finansiera småskaliga och/eller lokala initiativ och experiment för att förebygga och bekämpa radikalisering och de faktorer som bidrar till radikalisering.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge terrorismens offer ett starkt och specifikt stöd.

***

14.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för information, till kommissionen.

  • [1]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 309.
  • [2]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 524.
  • [3]  EGT L 164, 22.6.2002, s. 3.
  • [4]  EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2007/65/EG (EUT L 332, 18.12.2007, s. 27).
  • [5]  EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
  • [6]  EGT C 55, 24.2.1997, s. 13.

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET (B6‑0677/2005)

i enlighet med artikel 114.1 i arbetsordningen

från Antoine Duquesne för ALDE-gruppen

om de faktorer som bidrar till ett ökat stöd för terrorism och en ökad rekrytering av terrorister

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–   med beaktande av uttalandet om bekämpande av terrorism som antogs av Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2004,

–   med beaktande av den av Europeiska unionen reviderade handlingsplanen för kampen mot terrorism, som antogs av Europeiska rådet den 17 och 18 juni 2004,

–   med beaktande av Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, som godkändes av Europeiska rådet vid mötet den 5 november 2004,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 16 och 17 december 2004,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 16 och 17 juni 2005,

–   med beaktande av artikel 114.1 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Terrorismen utgör ett av de allvarligaste hoten mot EU-medborgarnas säkerhet, och för att ta itu med detta måste det vidtas övergripande åtgärder genom ett lojalt samarbete mellan EU:s institutioner.

B.  Europeiska unionen måste föra en lämplig politik för att ta itu med de nära sammanhängande faktorer som bidrar till ett ökat stöd för terrorism, till vissa personers radikalisering med ökat våld och till rekryteringen av dessa för att genomföra terroristattacker.

1.  Europaparlamentet rekommenderar Europeiska rådet och rådet följande:

      a)  Att man undersöker och fastställer vilka faktorer det är som främjar rekryteringen av terrorister både i Europa och i övriga världen och att man utarbetar en särskild, långsiktig strategi och en handlingsplan för att genomföra strategin för att motverka de faktorer som fastställts.

      b) Att man gör en noggrann utredning av sambanden mellan olika politiska eller extremistiska, religiösa övertygelser, socioekonomiska förhållanden samt andra eventuella faktorer, och terroristattacker.

      c)  Att man använder och utökar programmen för externt bistånd för att bekämpa de faktorer som i vissa länder främjar skapandet av en miljö som stöder och legitimerar terrorismen, och därvid lägga särskild vikt vid en god offentlig förvaltning, rättsstatsprincipen och det civila samhällets delaktighet.

      d)  Att man utvecklar en strategi för att förbättra förståelsen mellan olika kulturer och religioner mellan Europa och den muslimska världen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till Europeiska rådet och kommissionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

20

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Mario Borghezio, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giuseppe Castiglione, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Bárbara Dührkop Dührkop, Claudio Fava, Armando França, Urszula Gacek, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Roland Gewalt, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Stavros Lambrinidis, Esther De Lange, Henrik Lax, Roselyne Lefrançois, Sarah Ludford, Jaime Mayor Oreja, Viktória Mohácsi, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Rareş-Lucian Niculescu, Martine Roure, Luciana Sbarbati, Inger Segelström, Csaba Sógor, Søren Bo Søndergaard, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Renate Weber, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Inés Ayala Sender, Edit Bauer, Iratxe García Pérez, Genowefa Grabowska, Ignasi Guardans Cambó, Sophia in 't Veld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jean Lambert, Antonio Masip Hidalgo, Bill Newton Dunn, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Manuel Medina Ortega