Förfarande : 2007/2275(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0029/2008

Ingivna texter :

A6-0029/2008

Debatter :

PV 19/02/2008 - 11
CRE 19/02/2008 - 11

Omröstningar :

PV 20/02/2008 - 4.4
CRE 20/02/2008 - 4.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0058

BETÄNKANDE     
PDF 168kWORD 137k
4.2.2008
PE 398.678v02-00 A6-0029/2008

om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (del: allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik): start för den nya treårsperioden (2008–2010)

((KOM(2007)0803 – 2007/2275(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Margarita Starkevičiūtė

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (del: allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik): start för den nya treårsperioden (2008–2010)

(2007/2275 (INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

   med beaktande av kommissionens meddelande om integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2008–2010) (KOM(2007)0803, del V),

   med beaktande av kommissionens meddelande om medlemsstaternas och regionernas genomförande av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning med hjälp av EU:s sammanhållningspolitik, 2007–2013 (KOM(2007)0798),

–   med beaktande av de 27 nationella reformprogram i Lissabonstrategin som har lagts fram av medlemsstaterna,

   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådets möten i mars 2000, mars 2001 och mars 2005,

–   med beaktande av kommissionens integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) (KOM(2005)0141) (de integrerade riktlinjerna),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Strategirapport om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och jobb: start för den nya treårsperioden (2008–2010)” (KOM(2007)0803),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om det europeiska intresset – för framgång i en globaliserad värld(1),

–   med beaktande av artikel 99.2 i EG‑fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 107 och 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6‑0029/2007), och av följande skäl:

A. Makroekonomisk stabilitet säkerställs genom en väl avvägd sammansättning av ett antal olika slag av ekonomisk politik, och utmaningar mot denna stabilitet bör mötas inte endast med makroekonomiska åtgärder utan också med strukturella reformer av varu‑, arbets‑ och kapitalmarknaderna.

B.  Det återstår mer att göra för att förbereda Europeiska unionen och medlemsstaterna för globaliseringen och stärka grunden för ekonomisk framgång och mer social sammanhållning på medellång till lång sikt.

C. Det finns en möjlighet att ”kapitalisera” styrkan i den unika konkurrensfördel som utvidgningen av Europeiska unionen och dess vidare integrering innebär för alla.

D. En gemensam valuta och penningpolitik innebär en extra samordningsdimension för att integrera ekonomier och samordna politiska strategier som kan stärka euroområdets roll i fråga om tillväxt och sysselsättning för hela Europeiska unionen.

E.  De integrerade riktlinjerna är ett centralt instrument för EU:s makroekonomiska politik för tillväxt och sysselsättning med inriktning på en medellång period på tre år.

F.  Europeiska unionen och medlemsstaterna måste föra en såväl makroekonomisk som mikroekonomisk politik för att göra Europa till ett mera attraktivt område att investera och arbeta i samt för att åstadkomma ett uppsving för tillväxtfrämjande kunskap och innovation.

G. Finansiella tjänster är särskilt viktiga eftersom denna sektor spelar en central roll för att möjliggöra utvecklingen av många ekonomiska sektorer.

H. Strategier som syftar till att öka investeringarna i kunskap och mänskliga resurser samt investeringar som stärker EU ekonomins innovationsförmåga är centrala delar av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

I.   De ekonomiska villkoren för att omvandla människors kreativa energi till innovativa ekonomiska resultat, dvs. nya idéer, högteknologiska företag och regional utveckling, är otillräckligt utvecklade och de är fortfarande fragmenterade.

J.   I samband med den alltmer tilltagande globaliseringen utgör förbättrad internationell konsekvens i lagstiftningen, inbegripet ett åtagande om höga miljönormer och sociala normer, en fråga av avgörande betydelse.

K. Stabilitet i och tilltro till Europeiska unionen kan endast säkerställas genom en gemensam tolkning av lagar och regler som på ett riktigt sätt återspeglar verkligheten.

L.  Det är inte möjligt att uppnå omfattande framsteg i skapandet av ett kunskapsbaserat samhälle utan att alla EU-medborgarna är aktivt delaktiga.

Ekonomiska ramar

Säkerställande av tillväxten och den makroekonomiska stabiliteten

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategirapport med en bedömning av genomförandet av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning samt de uppdaterade strategiska riktlinjerna. Parlamentet stöder rådets uppfattning att den förnyade strategin måste tillföra värde på gemenskapsnivå för att förbättra sammanhållningen i reformerna och maximera positiva bieffekter och se till att Lissabonreformens dagordningar i praktiken leder till flera och bättre arbetstillfällen i hela Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet understryker ännu en gång betydelsen av ett kraftfullt genomförande av Lissabonstrategin och de integrerade riktlinjerna och betonar hur viktigt det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg är för att skapa en dynamisk och innovativ hållbar ekonomi.

3.  Europaparlamentet anser att växande obalanser, sammanlagd efterfrågan och ett globalt inflationstryck kan bli en betydande utmaning för penningpolitiken mot bakgrund av den utdragna osäkerheten på finansmarknaderna. Parlamentet understryker att en sund och stabil makroekonomisk miljö kräver offentliga finanser av hög kvalitet med budgetar som konsolideras ytterligare och en intelligent privat och offentlig investeringspolitik som ger en framtidsinriktad infrastruktur och öppnar morgondagens marknader i dag och efterlyser bättre riktlinjer och samordnade åtgärder för att öka återhämtningsförmågan i EU:s ekonomi.

4.  Europaparlamentet anser att en sund ekonomisk politik skulle bidra till att stärka förtroendet och minska osäkerheten i den rådande ekonomiska turbulensen och att EU inför 2008 måste förbättra sin tillväxtpotential för att kunna generera sysselsättning, särskilt med tanke på att EU utvidgats till 27 medlemsstater.

5.  Europaparlamentet påpekar att det ligger i den makroekonomiska stabilitetens intresse att den ökade produktiviteten går hand i hand med en rättvisare fördelning av tillväxtens fördelar och en stärkt social sammanhållning. I detta sammanhang uppmärksammar parlamentet att de ökade inkomsterna måste hålla jämna steg med produktivitetstillväxten på medellång sikt.

6.  Europaparlamentet betonar att en ökad ekonomisk obalans och alltför stor rörlighet i valutakurserna samt kreditpressen och den utdragna osäkerheten på finansmarknaderna är en stor utmaning för den makroekonomiska politiken, och särskilt för penningpolitiken.

7.  Europaparlamentet framhåller att större uppmärksamhet bör ägnas åt bättre synergier mellan budgetpolitik, löner och produktivitetstillväxt samtidigt som man även tar hänsyn till budgetpolitikens inverkan på den makroekonomiska utvecklingen

8.  Europaparlamentet är bekymrat över eurons höga växelkurs, som skadar den europeiska ekonomins konkurrenskraft och som på dessa nivåer minskar rörelsemarginalen för valutapolitiken. Parlamentet betonar att ökningen av eurons växelkurs är ett resultat av ökad obalans i tredjeländer och en brist på inre efterfrågan inom euroområdet.

9.  Europaparlamentet betonar att en sund skattepolitik är en förutsättning för hållbar tillväxt och för att skapa sysselsättning i varje medlemsstat är EU:s gemensamma ansvar i linje med de relevanta fördragsbestämmelserna. Parlamentet understryker den stora betydelsen av effektiva offentliga finanser och anser att konsolideringen av de offentliga finanserna i de flesta länderna skulle kunna bidra till att den långsiktiga finanspolitiska hållbarheten består. Parlamentet understryker betydelsen av moderniseringen av den offentliga förvaltningen som en källa till ökande effektivitet och verkningsgrad för de offentliga finanserna.

Sunda finansiella marknader

10. Europaparlamentet framhåller att ett väl integrerat finansiellt system kan förstärka effektiviteten i penningpolitiken, särskilt i euroområdet, och menar att de finansiella marknaderna bidrar på ett väsentligt sätt till makroekonomisk och finanspolitisk hållbarhet.

11. Europaparlamentet noterar att det riskbaserade angreppssättet när det gäller kapitalkrav underlättar gränsöverskridande kapitalströmmar som förs fram av särskilda företagsstrategier hos stora finansiella grupper och utgör en makroekonomisk utmaning för mindre medlemsstater. Parlamentet är fast övertygat om att effektiv finansiell övervakning och öppenhet är mycket viktigt för att hålla tillbaka makroekonomisk obalans.

12. Europaparlamentet betonar det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan medlemsstaternas ekonomier, särskilt i euroområdet. Parlamentet anser att de integrerade riktlinjerna bör utgöra en allmän ram för en närmare samordning av den ekonomiska politiken för att anpassa nationella reformer. Därvidlag bör man dock vara lyhörd i fråga om strävan efter konvergens med hänsyn till den ekonomiska mångfalden och olika traditioner, för att stärka ett omfattande stöd för det gemensamma EU-projektet.

13. Europaparlamentet anser att samtidigt som den finansiella konsolideringen respekteras kan en samtidig och samordnad syn bland medlemsstaterna på tillväxt – intensiva utgifter, stimulans till privata investeringar och gemensamma initiativ inom området för privat och offentligt samarbete – frigöra omfattande synergieffekter, förbättra EU:s förmåga att möta de befintliga utmaningarna inom området för vetenskap och forskning, transport och kommunikation, energi och en hållbar miljö och stödja en effektiv resursfördelning i hela EU.

Omvärldspolitik

14. Europaparlamentet betonar att ett avreglerat globalt finansiellt system ligger bortom EU‑politikens direkta inflytande och kan leda till en risk för finansiell instabilitet. Parlamentet betonar också att en homogen och sammanhållen strategi från lagstiftarna är en nödvändig förutsättning som motvikt till den gränsöverskridande utbredningen av risker och menar att det är nödvändigt att omvärdera effekterna av affärsmodellen och rollen för multinationella finansiella grupper på globala finansiella marknader.

15. Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för att hantera de utmaningar, möjligheter och osäkerheter som möter medborgarna till följd av globaliseringen. Parlamentet är övertygat om att den yttre dimensionen av den inre marknaden måste utvecklas för att främja EU:s konkurrenskraft i en globaliserad värld. Parlamentet erinrar om att Europeiska unionen inte bara ska anpassa sig passivt till globaliseringen utan tvärtom forma globaliseringen. Parlamentet understryker betydelsen av ett förbättrat strategiskt samarbete med internationella partner, särskilt genom de transatlantiska förbindelserna, och av att arbeta tillsammans inom starkare multilaterala organisationer genom att främja EU:s centrala principer – solidaritet, demokrati, rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

16. Europaparlamentet begär att åtgärder ska vidtas för att bekämpa protektionismen både i och utanför Europeiska unionen och betonar att protektionism snarare undergräver än skyddar konsumenternas och medborgarnas rättigheter.

Att återfå ett dynamiskt företagsklimat

Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken

17. Europaparlamentet anser att Europeiska unionen under de multilaterala rundorna i olika multilaterala förhandlingar i exempelvis WTO bör visa prov på en gemensam hållning som verkligen tillvaratar varje medlemsstats intressen.

Inriktning på prioriterade områden

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en konsekvent integrerad politik för hållbar utveckling. Parlamentet anser att en hållbar användning av resurser och ett stärkande av synergierna mellan miljöskydd och tillväxt liksom förbättring av de innovativa insatserna kan åstadkommas genom att man uppmuntrar utvecklingen och användningen av miljövänlig teknik och genom ”grön” offentlig upphandling där man särskilt uppmärksammar små och medelstora företag.

19. Europaparlamentet framhåller den roll som marknadsbaserade styrmedel spelar för att uppfylla målen som fastställdes vid Europeiska rådets vårmöte 2007 om att förvandla Europa till en energieffektiv ekonomi som bygger på förnybara källor. Parlamentet anser att ett fortsatt tryck uppåt på energipriserna och de ackumulerade hoten mot klimatet gör det viktigt att stimulera förbättringar av energieffektiviteten för att bidra till både tillväxt och hållbar utveckling. Parlamentet framhåller att företagen i EU är bland de ledande i världen när det gäller utveckling av förnybar energiteknik.

20. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att inrätta en ”femte frihet” i samband med forskning och innovation – kunskapsfrihet – som kompletterar de fyra friheterna fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

21. I samband med de stigande livsmedelspriserna som förefaller permanenta, inte cykliska, anser Europaparlamentet att de mekanismer i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) som begränsar tillgången bör ses över samt att GJP kan spela en nyckelroll för att stabilisera livsmedelspriserna.

22. Europaparlamentet upprepar sin syn på fördelarna med en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på miljöförstöring som ett effektivt sätt att hantera både miljö- och sysselsättningsfrågor och anser att skatten på arbete måste minskas för att ge fler arbetstillfällen och bekämpa den svarta ekonomin.

Förstärkning av den inre marknaden

23. Europaparlamentet framhåller att EU:s produktivitet, till följd av att man inte lyckats fullborda den inre marknaden, inte når upp till sin kapacitet och att man därmed inte kan utnyttja den globala marknadens möjligheter fullt ut. Parlamentet anser att medan den inre marknaden för varor är relativt väl integrerad så är både arbetskrafts- och tjänstemarknaderna, inklusive de finansiella tjänsterna, fortfarande ganska splittrade. Parlamentet efterlyser en snabbare integration av tjänstemarknaderna genom ett konsekvent och sammanhållet genomförande och upprätthållande av de överenskomna reglerna samt genom avlägsnande av hinder för konkurrens och marknadsinträde. Parlamentet noterar också att tillhandahållande av effektiva tjänster av allmänt ekonomiskt intresse till överkomliga priser har en viktig roll att spela i en konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi och uppmanar kommissionen att garantera rättvisa villkor för tjänster i allmänhetens intresse (inbegripet sociala tjänster) som är tillgängliga för alla.

24. Europaparlamentet betonar att genomförandet av de fyra friheterna bör ske på samma sätt och i samma utsträckning i hela Europeiska unionen och att deras funktioner hela tiden bör övervakas.

25. Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att öppna nätverksindustrierna för konkurrens genom att garantera lika villkor och effektiv konkurrens på en integrerad EU‑marknad. Parlamentet anser i detta avseende att ett offentligt ägande på el- och gasmarknaderna är en av de viktigaste faktorer som medför snedvridningar på EU-nivå, och att konkurrensincitament på dessa marknader måste förbättras ytterligare. Parlamentet är övertygat om att expansion, förbättring och sammanlänkning av infrastrukturen i EU, särskilt med fokus på gränsöverskridande projekt och förbindelser mellan det gamla och det nya Europa, skulle bidra till utvecklingen av lämpliga villkor för omfattande förbättring av produktiviteten i transportsektorn, energisektorn samt informations- och kommunikationstekniksektorn.

Skattepolitikens bidrag till Lissabondagordningen

26. Europaparlamentet noterar behovet av en samordnad skatteram, inbegripet företagsskattesystem, som bör vara gynnsamt för företag, särskilt små och medelstora företag, och med inriktning på att förnya tillväxten och generera sysselsättning.

27. Europaparlamentet påpekar att när det gäller statlig finansiering måste Europeiska unionen främja skattearrangemang som underlättar konkurrensen i den globala ekonomin, för att uppmuntra till nya företag och teknisk innovation. Parlamentet noterar att detta kan innefatta en sänkning av skatter som undergräver effektiviteten hos och skapandet av nya arbetstillfällen, särskilt för specifika sociala grupper, exempelvis kvinnor, långtidsarbetslösa och äldre.

Att investera i människor och att modernisera arbetsmarknader

Entreprenörskap och kreativitet

28. Europaparlamentet är övertygat om att det, för att främja en företagarvänlig kultur och för att skapa en stödjande omgivning för små och medelstora företag, är avgörande med ett effektivt styrsystem för institutionella strukturer för innovation som förstärks av ett effektivt finansieringssystem som tillhandahåller finansiering under alla skeden av innovationsprocessen, från utvecklingen av en idé till genomförandet på företagsnivå. Parlamentet framhåller att strukturpolitiken bör utformas på ett flexibelt sätt för att ge plats för kreativt självförverkligande och underlätta ett lönsamt utnyttjande av kreativa idéer.

29. Europaparlamentet är starkt övertygat om att bättre lagstiftning och genomförandet av ambitiösa mål genom att bördan med ny EU lagstiftning minskas bidrar till ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat och uppmuntrar privata initiativ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sätta upp lika ambitiösa mål utifrån alla nivåer av nationell lagstiftning. Parlamentet framhåller att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka effektiviteten i medlemsstaternas institutionella och administrativa kapacitet.

Ett livscykelinriktat synsätt

30. Europaparlamentet anser att en aktiv arbetsmarknadspolitik bör kombinera strategier inriktade på ”flexicurity” med nya former av trygghet, däribland en motivation till aktivt arbetssökande liksom bättre framförhållning och positiv hantering av förändringar, inklusive ekonomisk omstrukturering, för att minimera socialt utanförskap och underlätta anpassning. Parlamentet är övertygat om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur man effektivare når ut till medborgarna och inriktar sig på deras förväntningar och behov.

31. Europaparlamentet anser att det livscykelinriktade synsättet bör utvecklas för att aktivt möta demografiska utmaningar, inklusive moderniseringen av pensionssystem, för att säkerställa finansiell, ekonomisk och social hållbarhet.

32. Europaparlamentet anser att utbildning är avgörande för den långsiktiga tillväxtpotentialen och ett effektivt instrument för att bekämpa fattigdom och utanförskap samt att det gör det möjligt för människor att förbättra sin levnadsstandard. Parlamentet rekommenderar att EU och medlemsstaterna vidtar effektivare åtgärder för att investera mer i utbildning och förbättra tillgången till utbildning för alla.

33. I syfte att förbättra deltagandet i kontinuerlig utbildning på arbetsplatserna under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare, anser Europaparlamentet att livslånga strategier för lärande kan väga upp den negativa effekten av EU:s åldrande befolkning på arbetsmarknaderna. Parlamentet anser emellertid att man måste göra beslutsamma insatser för att öka ungdomars grundläggande kunskaper, kraftigt minska unga människors avhopp från skolan och otillräckliga kunskaper i allmänhet, samt stärka den sociala integreringen och integreringen på arbetsmarknaden av invandrare och funktionshindrade personer, särskilt genom att främja utvecklingen av färdigheter.

Invandringspolitik

34. Europaparlamentet är starkt övertygat om att en effektiv invandringspolitik bör övervägas mot bakgrund av bristen på yrkeskunskaper och kraven på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att vidareutvecklingen av en omfattande europeisk migrationspolitik som kompletterar medlemsstaternas politik fortfarande utgör en grundläggande prioriterad fråga för att möta de utmaningar och utnyttja de möjligheter som migrationen utgör i en ny globaliseringsera.

35. Europaparlamentet anser att samarbete med tredjeländer och ytterligare ekonomisk öppenhet från Europeiska unionens sida är avgörande för en god hantering av migrationsströmmar och kampen mot olaglig invandring. Parlamentet medger att Europeiska unionen har ett akut behov av en strategi för gemensam och integrerad gränskontroll där kriterier och förfaranden för ekonomisk migration fastställs.

Bättre ekonomisk styrning

36. Europaparlamentet välkomnar de landrapporter som kommissionen utarbetat, men begär dock en mer systematisk syn där såväl framgångar som brister blir belysta. Parlamentet stöder kommissionens förslag att införa särskilda ”bevakningspunkter” som en del av den multilaterala övervakningen samt en chans att förbättra de nationella åtgärderna, och bekräftar att regionernas roll för att leverera tillväxt och sysselsättning bör stärkas, eftersom den erkänns i den nya generationen program i den sammanhållningspolitik som omfattar perioden 2007–2013.

37. Europaparlamentet beklagar att Lissabonstrategin fortfarande märks dåligt i den nationella politiken i många medlemsstater och anser att mobiliseringen av alla ekonomiska aktörer är nödvändig för att garantera att den genomförs på ett effektivt sätt. Parlamentet anser särskilt att ett större deltagande av arbetsmarknadens parter, nationella parlament, regionala och lokala myndigheter samt det civila samhället kommer att förbättra Lissabonstrategins resultat och öka den offentliga debatten om lämpliga reformer. Parlamentet stöder kommissionens förslag till medlemsstaterna om att fördjupa samarbetet med nationella och regionala parlament samtidigt som man ger möjlighet till årliga debatter om genomförandet av deras nationella reformplaner.

38. Europaparlamentet uppmanar rådet att beakta följande ändringar:

Kommissionens förslag

 

Parlamentets ändringar

Riktlinje 1

Riktlinje 1. Säkerställande av den makroekonomiska stabiliteten

Riktlinje 1. Säkerställande av den makroekonomiska stabiliteten i den globala miljön

1. I överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten bör medlemsstaterna iaktta sina medelfristiga mål för de offentliga finanserna. Så länge detta mål inte uppnåtts, bör de vidta alla nödvändiga korrigerande åtgärder för att nå det. Medlemsstaterna bör undvika en konjunkturförstärkande finanspolitik. Det är dessutom nödvändigt att de medlemsstater som har alltför stort underskott vidtar verkningsfulla åtgärder för att snabbt korrigera detta.

1. I överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten bör medlemsstaterna iaktta sina medelfristiga mål för de offentliga finanserna. Så länge detta mål inte uppnåtts, bör de vidta alla nödvändiga korrigerande åtgärder för att nå det och säkerställa moderniseringen av den offentliga förvaltningen samt konsolideringen av de offentliga finanserna.

2. Medlemsstater vars bytesbalansunderskott riskerar att bli ohållbara bör sträva efter att åtgärda dem genom strukturreformer, främja konkurrenskraften gentemot omvärlden och vid behov bidra till korrigeringen genom finanspolitiska åtgärder

2 Medlemsstater vars bytesbalansunderskott riskerar att bli ohållbara bör sträva efter att åtgärda dem genom strukturreformer, främja konkurrenskraften gentemot omvärlden och vid behov bidra till korrigeringen genom finanspolitiska åtgärder och genom konsolidering av resultaten av ekonomisk tillväxt och uppmärksamhet på bättre samverkan mellan budgetpolitik och produktivitetstillväxt.

 

2a. I stabilitetens intresse bör medlemsstaterna inte överlåta hela ansvaret för att bekämpa risken för inflation åt penningpolitiken, särskilt i den rådande situationen med höga växelkurser. Medlemsstaterna bör införa all annan politik som kan bidra till att bekämpa risken för inflation.

2b. Medlemsstaterna bör öka EU:s ekonomiska slitstyrka genom att utveckla den inre marknadens yttre dimension för att hantera de frågor som hör samman med växande global obalans.

 

 

Riktlinje 2

Riktlinje 2. Slå vakt om ekonomisk och finanspolitisk stabilitet som en grundval för ökad sysselsättning

Riktlinje 2. Sunda finansiella marknader som en grundval för ökad tillväxt

Medlemsstaterna bör, med tanke på de beräknade kostnaderna för den åldrande befolkningen, göra följande:

Medlemsstaterna bör, med tanke på de förestående demografiska utmaningarna, göra följande:

1. I tillfredsställande takt minska den offentliga skulden för att stärka de offentliga finanserna.

 

1. Reformera och förstärka pensions-, socialförsäkrings- och hälso- och sjukvårdssystemen för att se till att de är finansiellt livskraftiga och hållbara, socialt tillräckliga och tillgängliga.

2. Reformera och förstärka pensions-, socialförsäkrings- och hälso- och sjukvårdssystemen för att se till att de är finansiellt hållbara, socialt tillräckliga och tillgängliga.

2. I tillfredsställande takt minska den offentliga skulden och samtidigt förbättra hanteringen av skulder, för att stärka de offentliga finanserna.

3. Vidta åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden och höja arbetskraftsutbudet särskilt bland kvinnor, unga samt äldre arbetstagare, och främja en livscykelinriktad syn på arbete för att öka antalet arbetstimmar i ekonomin.

3. Vidta åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden och höja arbetskraftsutbudet särskilt bland kvinnor, unga samt äldre arbetstagare, och främja en livscykelinriktad syn på arbete för att öka antalet arbetstimmar i ekonomin.

 

4. Förverkliga den ”femte friheten” (fri rörlighet för kunskap) och främja nya kunskaper, garantera livslångt lärande för alla och modernisera infrastrukturen för forskning och utbildningssystemen.

 

 

Riktlinje 3

Riktlinje 3. Främja en effektiv tillväxt- och sysselsättningsorienterad resursfördelning

Riktlinje 3. Främja en effektiv tillväxt- och sysselsättningsorienterad resursfördelning och stärka förtroendet för ekonomin

Medlemsstaterna bör, utan att det påverkar tillämpningen av riktlinjerna för ekonomisk stabilitet och hållbarhet, justera sammansättningen av de offentliga utgifterna så, att ökad vikt läggs vid tillväxtfrämjande områden i enlighet med Lissabonstrategin, anpassa skattestrukturerna för att höja tillväxtpotentialen, se till att det finns mekanismer för att bedöma förhållandet mellan offentliga utgifter och uppnåendet av politiska mål och sörja för övergripande samstämmighet mellan reformpaketen.

Medlemsstaterna bör, utan att det påverkar tillämpningen av riktlinjerna för ekonomisk stabilitet och hållbarhet, justera sammansättningen av de offentliga utgifterna så, att ökad vikt läggs vid tillväxtfrämjande områden i enlighet med Lissabonstrategin, anpassa skattestrukturerna för att höja tillväxtpotentialen genom att uppmuntra produktivitetsdriven tillväxt, se till att det finns mekanismer för att bedöma förhållandet mellan offentliga utgifter och uppnåendet av politiska mål, såsom högkvalitativa investeringar för att uppfylla Lissabonmålen, och sörja för övergripande samstämmighet mellan reformpaketen.

Riktlinje 4

Riktlinje 4. Se till att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet och tillväxt

För att stärka anpassningsförmågan bör medlemsstaterna främja lämpliga ramvillkor för löneförhandlingssystemen med full respekt för arbetsmarknadsparternas roll, i syfte att gynna en utveckling av nominella löner och arbetskraftskostnader som är förenlig med prisstabilitet och ligger i linje med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt, med beaktande av kompetensskillnader och lokala arbetsmarknadsförhållanden.

 

Riktlinje 4. Se till att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet och tillväxt

För att stärka anpassningsförmågan bör medlemsstaterna främja lämpliga ramvillkor för löneförhandlingssystemen med full respekt för arbetsmarknadsparternas roll, i syfte att gynna en utveckling av nominella löner och arbetskraftskostnader som är förenlig med prisstabilitet och ligger i linje med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt, särskilt med hänsyn till yrkesutövarna på penningmarknaderna samt kompetensskillnader och lokala arbetsmarknadsförhållanden.

 

Riktlinje 5

Riktlinje 5. Främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättningspolitiken

Medlemsstaterna bör genomföra reformer på arbets- och produktmarknaderna som samtidigt ökar tillväxtpotentialen och stöder de makroekonomiska ramarna genom ökad flexibilitet, produktionsfaktorernas rörlighet och anpassningsförmåga på arbets- och produktmarknaderna som ett svar på globaliseringen, tekniska framsteg, förändringar i efterfrågan och konjunktursvängningar. Medlemsstaterna bör i synnerhet driva på reformeringen av skatter och bidrag så att incitamenten ökas och arbete lönar sig, öka arbetsmarknadernas anpassningsbarhet genom att kombinera flexibilitet och trygghet i anställningen och förbättra anställbarhet genom att investera i humankapital.

Riktlinje 5. Främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättningspolitiken

 

Medlemsstaterna bör göra följande:

1. Förbättra samordningen av den ekonomiska politiken för att anpassa sina nationella reformer, och samtidigt ta hänsyn till den ekonomiska mångfalden och skillnader i traditioner.

2. Genomföra reformer på arbets- och produktmarknaderna som samtidigt ökar tillväxtpotentialen och stöder de makroekonomiska ramarna samt stödja de makroekonomiska ramarna genom att sörja för flexibilitet genom nya trygghetsformer, produktionsfaktorernas rörlighet och anpassningsförmåga på arbets- och produktmarknaderna som ett svar på globaliseringen, tekniska framsteg, förändringar i efterfrågan och konjunktursvängningar. Medlemsstaterna bör i synnerhet driva på reformeringen av skatter och bidrag så att incitamenten ökas och arbete lönar sig, öka arbetsmarknadernas anpassningsbarhet genom att kombinera flexibilitet och trygghet i anställningen och förbättra anställbarhet genom att investera i humankapital.

 

3. Lägga särskild vikt vid att stärka den institutionella och administrativa effektiviteten.

 

4. Bidra till att utforma en övergripande EU‑politik för invandring, inbegripet kriterier och förfaranden för ekonomisk migration som lämpar sig för arbetsmarknadens krav.

Guideline 6

Riktlinje 6. För att bidra till en dynamisk och fungerande ekonomisk och monetär union bör medlemsstaterna i euroområdet sörja för en bättre samordning av sin ekonomiska politik och budgetpolitik och särskilt:

Riktlinje 6. För att bidra till en dynamisk och fungerande ekonomisk och monetär union bör medlemsstaterna i euroområdet sörja för en bättre samordning av sin ekonomiska politik och budgetpolitik och särskilt:

 

1. Maximera reformernas positiva bieffekter då en gemensam valuta och penningpolitik innebär en extra samordningsdimension.

1. Ägna särskild uppmärksamhet åt hållbara offentliga finanser i fullständig förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

1a. Ägna särskild uppmärksamhet åt hållbara offentliga finanser i fullständig förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

2. Bidra till sådana politiska åtgärder som stöder den ekonomiska återhämtningen och är förenliga med prisstabiliteten, och därigenom ökar förtroendet inom affärsvärlden och hos konsumenter på kort sikt, samtidigt som de överensstämmer med en hållbar tillväxt på lång sikt.

2. Bidra till sådana politiska åtgärder som stöder den ekonomiska återhämtningen och är förenliga med prisstabiliteten, och därigenom ökar förtroendet inom affärsvärlden och hos konsumenter på kort sikt, samtidigt som de överensstämmer med en hållbar tillväxt på lång sikt.

3. Fortsätta sina strukturreformer i syfte att förbättra euroområdets potentiella tillväxt på lång sikt och dess produktivitet, konkurrenskraft och ekonomiska anpassning till asymmetriska chocker, och samtidigt ägna särskild uppmärksamhet åt sysselsättningspolitiken.

3. Fortsätta sina strukturreformer och tillämpa investeringsprioriteringar som är i linje med Lissabonmålen i syfte att förbättra euroområdets potentiella tillväxt på lång sikt och dess produktivitet, konkurrenskraft och ekonomiska anpassning till asymmetriska chocker, och samtidigt ägna särskild uppmärksamhet åt sysselsättningspolitiken.

4. Se till att euroområdets inflytande på det globala ekonomiska planet står i proportion till dess ekonomiska tyngd.

4. Se till att EU och euroområdets inflytande på det globala ekonomiska planet står i proportion till dess ekonomiska tyngd.

Riktlinje 7, inledningen och punkterna 1, 2 och 3

Riktlinje 7. För att öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling, särskilt de privata företagens investeringar bekräftas det övergripande målet för 2010 på 3 % av BNP, med en lämplig fördelning mellan privata och offentliga investeringar. Medlemsstaterna kommer att fastställa specifika mellanliggande nivåer. Medlemsstaterna bör vidareutveckla de åtgärder på olika områden som syftar till att främja forskning och utveckling, särskilt de privata företagens forskning och utveckling, genom att göra följande:

Riktlinje 7. För att öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling, särskilt de privata företagens investeringar och främja en företagarvänlig kultur och uppmuntra privata initiativ bör medlemsstaterna vidareutveckla de åtgärder på olika områden som syftar till att främja en modernisering av ekonomin och all slags innovation, genom att göra följande:

1. Förbättra rambetingelserna och att se till att företagen verkar i en tillräckligt konkurrensutsatt och attraktiv miljö.

1. Utveckla institutioner som är lyhörda för marknaden samt bättre rambetingelser för att se till att företagen verkar i en tillräckligt konkurrensutsatt affärsmiljö och kan dra nytta av genomförandet av innovationer.

2. Använda de offentliga utgifterna för forskning och utveckling på ett effektivare sätt, och utveckla offentlig-privata partnerskap.

2. Stärka de ekonomiska incitamenten, bland annat genom att förenkla skattesystemen.

3. Utveckla och förstärka kompetenscentrum vid institutioner för högre utbildning och forskning i medlemsstaterna och inrätta nya sådana vid behov, förbättra samarbete och tekniköverföring mellan offentliga forskningsinstitut och privata företag.

3. Förbättra tillgången till finansiering för att främja etablering av små och medelstora företag samt tillväxt, särskilt mikrolån och andra former av riskkapital.

 

3a. Uppmuntra decentralisering av centrum för industriforskning och återknyta dessa till utbildningscentrum samt undersöka olika slags forskningskulturer.

Riktlinje 11, punkt 4

4. Fortsätta kampen mot klimatförändring genom att uppnå Kyotomålen på ett kostnadseffektivt sätt, särskilt när det gäller små och medelstora företag.

4. Fortsätta kampen mot klimatförändring genom att uppnå Kyotomålen på ett kostnadseffektivt sätt, särskilt när det gäller små och medelstora företag.

4a. Fullgöra de utfästelser som gjordes vid Europeiska rådets möte i mars 2007 för att hantera utmaningarna på energi‑ och miljöområdet.

4b. Mot bakgrund av de stigande livsmedelspriserna, som tycks vara permanenta snarare än konjunkturrelaterade, bör medlemsstaterna revidera de utbudsbegränsande mekanismerna i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Riktlinje 12, inledningen och punkterna 1 och 6

Riktlinje 12. För att utvidga och fördjupa den inre marknaden bör medlemsstaterna göra följande:

 

Riktlinje 12. För att utvidga och fördjupa den inre marknaden och garantera öppna och konkurrenskraftiga marknader bör medlemsstaterna göra följande:

1. Påskynda införlivandet av direktiven om den inre marknaden.

1. Påskynda införlivandet av direktiven om den inre marknaden och undanröja kvarvarande hinder för gränsöverskridande verksamhet.

6. Påskynda integrationen av finansmarknaden genom att handlingsplanen för finansiella tjänster genomförs och tillämpas på ett konsekvent och enhetligt sätt.

6. Påskynda integrationen av tjänster, inbegripet finansiella tjänster, genom att handlingsplanen för finansiella tjänster och lagstiftningen om den inre marknaden genomförs och tillämpas på ett enhetligt sätt, samtidigt som man ökar öppenheten, ansvaret och kontrollen för investerare, marknader och tillsynsmyndigheter när det gäller både alternativa och icke alternativa investeringsverksamheter på finansmarknaderna.

 

6a. Bidra till utarbetandet av en väl avvägd strategi för regleringen av gränsöverskridande spridning av finansiella risker.

 

6b. Utveckla tillfredsställande villkor för förbättringar när det gäller resurseffektiva infrastrukturer för transport och energi, med betoning på gränsöverskridande avsnitt, randområden och sammankoppling mellan ”gamla” och ”nya” medlemsstater.

 

6c. Spela en ledande roll på internationell nivå när det gäller krishanteringsfrågor och förbättring av de nuvarande globala övervakningsförfarandena.

Riktlinje 13, punkt 6

6. Främjande av öppenhet utåt, även i ett multilateralt sammanhang.

6. Främjande av öppenhet utåt, även i ett multilateralt sammanhang, särskilt genom transatlantiska förbindelser.

 

6a. Fullbordande av en transatlantisk marknad.

o

o         o

39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)

Antagna texter, P6_TA(2007)0533.


MOTIVERING

Efter parlamentets senaste betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för 2007 har viktiga förändringar ägt rum i EU. Även om högkonjunkturen i EU:s ekonomi har hållit i sig och tillväxten ökade till nästan 3 procent under 2007 så har den senaste tidens oro på de globala finansiella marknaderna och dämpningen i den amerikanska ekonomin väsentligt ökat riskerna för en nedgång. Kommissionens senaste ekonomiska prognos för 2008–2009 visar därför på en avmattning i tillväxttakten.

I sin strategirapport om den förnyade Lissabonstrategin som publicerades den 11 december 2007 föreslår kommissionen att man på nytt bekräftar de befintliga allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för perioden 2008–2010, som en del i de integrerade riktlinjerna. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är huvudinstrumentet för EU:s ekonomiska politik mot bakgrund av den övergripande Lissabonstrategin samt som riktmärke för de årliga programmen för stabilitet och konvergens. Kommissionen anser att man nu bör inrikta sig på genomförandet. Denna uppfattning bekräftas av externa konsulter som har utvärderat de integrerade riktlinjerna och i Ekofinrådets slutsatser av den 13 november 2007.

Oberoende av denna nya bekräftelse medger kommissionen att det behövs en uppdatering av det sammanhang där de integrerade riktlinjerna bör genomföras. En starkare betoning bör läggas på åtgärder som syftar till större investeringar i människor och till modernisering av arbetsmarknaderna.

Kommissionen menar att inte alla medlemsstater har inlett reformer med samma beslutsamhet. Kommissionen understryker vikten av makroekonomisk stabilitet, men framhåller också behovet av att kvarstående reformer genomförs, för att förbättra grundförutsättningarna för en varaktig och solid ekonomisk tillväxt i framtiden och hjälpa EU att kunna stå emot en ogynnsam utveckling av världsekonomin.

Tyngdpunkten för nästa period föreslås flyttas till genomförande, och varje medlemsstat bör redovisa en kort handlingsplan och ange vilka åtgärder den kommer att vidta för att följa upp rekommendationerna eller ”frågorna att ge akt på”. Denna handlingsplan bör vara en del av genomföranderapporten. Detta system anses underlätta samordningen av reformer och den multilaterala övervakningen i rådet. Behovet av samordning är ännu starkare inom euroområdet, och kommissionen kommer att föra fram förslag till effektivare samordning och styrning före sommaren 2008.

Europaparlamentet är som det enda EU‑organ som valts direkt av medborgarna det forum som är lämpligt för bedömning och analys av strategier och åtgärder som medlemsstaterna genomför för att förbättra samordningen av den ekonomiska politiken och förverkligandet av Lissabonmålen. När det gäller förslaget och den åtföljande utvärderingen av de integrerade riktlinjerna måste detta också återspeglas i lämpliga institutionella forum för deltagande.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.1.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

2

13

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Mariela Velichkova Baeva, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sebastian Valentin Bodu, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, Manuel António dos Santos, Christian Ehler, Anne Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Donata Gottardi, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Piia-Noora Kauppi, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Cornelis Visser, Sahra Wagenknecht

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Katerina Batzeli, Daniel Dăianu, Ján Hudacký, Vladimír Maňka, Thomas Mann, Bilyana Ilieva Raeva

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Alfonso Andria

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy