BETÄNKANDE om Kroatiens framstegsrapport 2007
28.2.2008 - (2007/2267(INI))
Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Hannes Swoboda
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om Kroatiens framstegsrapport 2007
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets beslut av den 3 oktober 2005 om att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien,
– med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om rapporten om Kroatiens framsteg 2006[1],
– med beaktande av Kroatiens framstegsrapport 2007, som kommissionen offentliggjorde den 6 november 2007 (SEK(2007)1431),
– med beaktande av slutsatserna från rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) av den 10 december 2007 om Kroatien,
– med beaktande av det besök som delegationen från utskottet för utrikesfrågor gjorde i Kroatien den 6‑7 februari 2008,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6‑0048/2008).
A. Ett medlemskap i Europeiska unionen innebär ett åtagande att överbrygga befintliga motsättningar och att uppnå försoning mellan olika folkgrupper samt även frivillig överföring av befogenheter inom viktiga politikområden. Kroatien har här vidtagit omfattande och framgångsrika åtgärder som har gett synbara resultat.
B. Processen för Kroatiens EU‑anslutning påverkar hela regionen och ses som ett test på EU:s engagemang för västra Balkan. Den skulle kunna bli ett betydelsefullt incitament för alla andra berörda länder.
C. Kroatiens seriösa åtaganden i anslutningsförhandlingarna har burit frukt och bådar gott inför integrationsprocessen till EU för Kroatien och andra länder i regionen.
D. Under de två senaste åren av förhandlingar har Kroatien gjort betydande och berömvärda framsteg inom de flesta av de områden som omfattas av gemenskapslagstiftningen.
E. Förstärkta insatser och ett förnyat politiskt engagemang fordras för att ta itu med de problematiska områden där det fortfarande krävs genomgripande reformer innan Kroatien kan ansluta sig till EU.
F. Enligt slutsatserna från Europeiska rådet i Thessaloniki 2003 har samtliga länder på västra Balkan sin givna framtid i Europeiska unionen, vilket också bekräftats i flera av Europaparlamentets resolutioner.
G. I det uttalande som gjordes av EU och länderna på västra Balkan och som enhälligt godkändes av utrikesministrarna från Europeiska unionen och västra Balkan den 11 mars 2006 i Salzburg, understryks betydelsen av goda grannförbindelser och behovet av att hitta ömsesidigt acceptabla lösningar på olösta problem med grannländerna.
1. Europaparlamentet lyckönskar de kroatiska myndigheterna till de positiva resultat som hittills uppnåtts, i synnerhet när det gäller det stora antalet förhandlingskapitel som har öppnats.
2. Europaparlamentet anser att syftet med de pågående anslutningsförhandlingarna är att enas om vilka åtgärder som kan krävas för att underlätta integreringen, med ett tydligt åtagande från kandidatlandets sida om att acceptera och genomföra gemenskapens regelverk och följa de politiska målen i fördraget. Förhandlingarna bör inte användas som påtryckningsmedel för att lösa bilaterala politiska tvister som faller utanför tillämpningsområdet för gemenskapens regelverk och processens mål.
3. Europaparlamentet välkomnar att Kroatien har gjort stora framsteg för att uppfylla kriterierna för att öppna vissa kapitel. Den nybildade regeringen uppmanas att intensifiera sina ansträngningar för att uppfylla kriterierna för de återstående kapitlen.
4. Europaparlamentet välkomnar att stora delar av Kroatiens lagstiftning har anpassats till EU:s standarder, men påminner de kroatiska myndigheterna om att det nu är viktigt att påskynda utvecklingen av administrativa strukturer som krävs för att kunna genomföra den nya lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför de kroatiska myndigheterna att inleda denna process och göra det civila samhället delaktigt i övervakningen av genomförandet.
5. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att påskynda processen att reformera den offentliga förvaltningen inom det lokala och regionala självstyret och att tillhandahålla nödvändiga resurser och utbildning för att genomföra dessa reformer.
6. Europaparlamentet välkomnar de viktiga reformer som genomförts på rättsväsendets område, men delar kommissionens åsikt att ytterligare förbättringar krävs. Särskilt viktigt är att
– minska eftersläpningen av pågående ärenden, inte minst genom att domarkåren i större utsträckning tillämpar alternativa förfaranden för tvistelösning,
– förbättra oberoendet, objektiviteten och yrkeskunnandet inom rättsväsendet, i synnerhet när det gäller tillsättningen och handläggningen av domares och statliga åklagares tjänster, inklusive utbildning,
– ytterligare effektivisera domstolarna och se till att investeringar i infrastrukturen överensstämmer med den nyligen upprättade strukturen för domstolsväsendet.
7. Europaparlamentet välkomnar de kroatiska myndigheternas fortsatta arbete för en objektiv lagföring av inhemska krigsförbrytelser. Myndigheterna uppmanas att ständigt vara vaksamma mot etniskt påverkade domar och att se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa oberoende rättegångsförfaranden. Parlamentet efterlyser därför omgående ytterligare åtgärder för att skydda vittnen, inklusive antagandet av starkare lagstiftning.
8. Europaparlamentet välkomnar att Kroatien fortsätter att arbeta fullt ut med internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY). Oroväckande är dock den negativa inverkan som ICTY:s domar i målen om krigsförbrytelserna i Vukovar har haft på den allmänna opinionen i Kroatien. Den kroatiska regeringen uppmanas därför att, med stöd av samtliga politiska partier, media och det civila samhället och i samarbete med ICTY:s kontor i Kroatien, vidta åtgärder som bibehåller allmänhetens stöd till ICTY:s arbete med att utreda brott som begicks under i Jugoslavienkonflikten. Parlamentet konstaterar att detta stöd skulle stärkas avsevärt om alla berörda länder samarbetade fullt ut med ICTY.
9. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang de kroatiska myndigheterna att se till att villkoren för tillfällig frigivning av åtalade som ställts inför rätta inför ICTY respekteras strikt.
10. Europaparlamentet välkomnar en förstärkning av USKOK:s (byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet) mandat samt att antalet åtal i korruptionsärenden ökat, och ser fram emot framgångsrika utredningar av korruptionsfall på hög nivå. Det är viktigt att dessa ansträngningar upprätthålls så att den i vissa fall oacceptabelt omfattande korruption som undergräver landets ekonomiska utveckling kan utrotas.
11. Europaparlamentet lyckönskar Kroatien till dess föredömliga konstitutionella lag om nationella minoriteter (CLNM) och berömmer landet för de åtgärder som vidtagits för att underlätta integrationen av minoriteter i samhällsliv och politik.
12. Europaparlamentet välkomnar det viktiga beslutet att utse en företrädare för den serbiska minoriteten till biträdande premiärminister med ansvar för regional utveckling, återuppbyggnad och återvändande.
13. Europaparlamentet uppmanar regeringen och parlamentet att fortsätta arbetet med att avskaffa alla former av diskriminering och fördomar, däribland de mot den romska befolkningen. Parlamentet uppmanar regeringen att anta en global anti‑diskrimineringsstrategi och att tillämpa denna effektivt på nationell och lokal nivå.
14. Europaparlamentet påminner om nödvändigheten av att säkerställa att CLNM tillämpas på ett korrekt sätt, särskilt när det gäller den tvåspråkiga undervisningen i skolorna, tvåspråkigheten inom den offentliga förvaltningen samt de planerade garantierna för tillfredställande representation av minoriteter inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen.
15. Europaparlamentet anser att internationella förtroendeskapande åtgärder spelar en central roll för att säkerställa stabiliteten i landet och på det omgivande Balkan.
16. Europaparlamentet anser att det kroatiska utbildningssystemet på samma gång som det bevarar och stärker varje nationell gemenskaps kulturella och sociala traditioner, också starkare bör främja ökad integration och sammanhållning inom det kroatiska samhället.
17. Europaparlamentet uppmanar till en fortlöpande återanpassning av krigsflyktingar, och understryker behovet av att i god tid inrätta och genomföra åtgärder avseende boende, sysselsättning och sociala insatser för flyktingar som svarar mot denna utmaning.
18. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den hållbara tillväxten av Kroatiens ekonomi som förhoppningsvis leder till ökade sysselsättningsmöjligheter. HitroRez-projektets arbete för att minska de administrativa bördorna för företagen är mycket lovvärt och leder förhoppningsvis till resultat även inom andra sektorer.
19. Europaparlamentet välkomnar reformerna på miljöskyddsområdet och uppmanar regeringen att överväga åtgärder och politik som tar itu med klimatförändringarnas negativa effekter i linje med EU:s mål. Parlamentet efterlyser en mer omfattande dialog mellan olika sektorer för att säkra en ekologiskt hållbar utveckling.
20. Europaparlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att se över hur effektiva de nuvarande miljöskyddsåtgärderna är, vilka omfattar utveckling av reningsverk för kustvatten, separata avfallshanteringssystem, anläggningar för värmeåtervinning och avskaffande av olagliga soptippar samt att öka samordningen mellan alla ansvariga organ. Parlamentet efterlyser en upplysningskampanj för att göra allmänheten mer uppmärksam på miljön.
21. Europaparlamentet välkomnar Kroatiens ekonomiska föranslutningsprogram och förväntar sig att det mycket försenade nationella omstruktureringsprogrammet för varvsindustrin antas i mars 2008. De kroatiska myndigheterna påminns om att framsteg inom detta område, förutom att vara ett krav för stabiliserings- och associeringsavtal, även är av stor betydelse för anslutningsförhandlingarna.
22. Europaparlamentet framhåller att ny lagstiftning bör genomföras snabbt, eftersom detta utgör en bra måttstock för att bedöma i vad mån landet är förberett inför ett medlemskap. En sådan bedömning bygger på fakta och inte enbart på antagen lagstiftning, vilket särskilt gäller reformen av rättsväsendet, kampen mot korruptionen och de ekonomiska reformerna.
23. Europaparlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att garantera att offentlig upphandling sker i enlighet med gällande gemenskapsrätt.
24. Europaparlamentet oroas över kommissionens kritik mot de kroatiska myndigheternas hantering av EU‑medel och uppmanar dessa att med kommissionens hjälp snarast åtgärda de administrativa brister som upptäckts så att det går att häva det tillfälliga stoppet för tilldelningen av kontrakt enligt Phare 2006‑programmet (med en total finansieringsram på 68,5 miljoner EUR) och återinföra det ursprungliga anslaget för räkenskapsåret 2008 enligt komponent 1, efter en minskning på 5 miljoner EUR.
25. Europaparlamentet påminner, med hänsyn till de ännu olösta bilaterala frågorna, alla berörda parter om principen om att ingångna avtal bör hållas (pacta sunt servanda).
26. Europaparlamentet beklagar att den kroatiska regeringen beslutat att ensidigt införa en miljö- och fiskeskyddszon i Adriatiska havet, trots det avtal som man träffat med de italienska och slovenska myndigheterna 2004 som nämns i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17–18 juni 2004 och i förhandlingsramen av den 5 oktober 2005. Parlamentet beklagar att avsaknaden av en gemensam lösning påverkar takten i anslutningsförhandlingarna. Parlamentet uppmanar därför de kroatiska, italienska och slovenska myndigheterna att arbeta konstruktivt för att bryta det nuvarande dödläget och att, med kommissionens stöd, nå en kompromiss som beaktar alla parters intressen och som på samma gång slår vakt om den ekologiska balansen i Adriatiska havet, en fråga av gemensamt intresse.
27. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att visa sin beredskap att lösa kvarstående gränstvister och förväntar sig samma beredskap och stöd från alla grannländers sida. Det informella avtal om medling som nåtts mellan Kroatiens och Sloveniens premiärministrar i detta avseende välkomnas i princip. Båda parterna uppmanas att genomföra avtalet och förverkliga resultatet av medlingen genom ett klart beslut i respektive parlament.
28. Europaparlamentet påminner om att hanteringen av gränser anges som en prioriterad fråga för Kroatien i dess partnerskap för anslutningen. Det är bekymmersamt att byggandet av Pelješacbron i inleddes i oktober 2007 trots Bosnien och Hercegovinas invändningar om osäkra havsgränser. Parlamentet noterar att byggandet av detta projekt för närvarande har stoppats och uppmanar de två staterna att lösa denna fråga med hjälp av förhandlingar.
29. Europaparlamentet gratulerar Kroatien till de fortsatta framsteg landet har gjort inom regionalt samarbete och uppmanar samtidigt Kroatien att fortsätta på den inslagna vägen när det gäller att bygga upp goda grannrelationer, eftersom båda dessa faktorer är avgörande för den europeiska integrationen.
30. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att behålla sin konstruktiva attityd och fortsätta att spela en positiv roll i regionen för att stödja och stärka konsoliderandet av Bosnien och Hercegovina.
31. Europaparlamentet hoppas att förstärkta insatser från Kroatiens sida och det ökade stödet från EU‑institutionerna fortfarande kan leda till att ett anslutningsfördrag kan ingås så att Europaparlamentet ska hinna fatta sitt definitiva beslut om Kroatiens EU‑medlemskap före nästa val till Europaparlamentet i juni 2009 så att ratificeringsprocessen kan påbörjas så snart som möjligt.
32. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att öka sina ansträngningar och de medel som anslås för att förbereda, behandla och slutföra förhandlingsmaterialet så att EU kan reagera snabbt och effektivt på de framsteg som Kroatien gör för att uppfylla de relevanta kriterierna för att öppna och stänga kapitel.
33. Europaparlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att göra olika grupper i det civila samhället (frivilligorganisationer, den akademiska världen, fackförbund) delaktiga i EU:s anslutningsprocess.
34. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Kroatiens parlament.
- [1] Antagna texter, P6_TA(2007)0156.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
27.2.2008 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
52 0 1 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Monika Beňová, Elmar Brok, Colm Burke, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Hanna Foltyn-Kubicka, Michael Gahler, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Alfred Gomolka, Klaus Hänsch, Richard Howitt, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Metin Kazak, Maria Eleni Koppa, Helmut Kuhne, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Johannes Lebech, Emilio Menéndez del Valle, Francisco José Millán Mon, Philippe Morillon, Pasqualina Napoletano, Vural Öger, Ioan Mircea Paşcu, Béatrice Patrie, Alojz Peterle, Hubert Pirker, Samuli Pohjamo, Bernd Posselt, Libor Rouček, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Hannes Swoboda, Inese Vaidere, Kristian Vigenin, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Laima Liucija Andrikienė, Mariela Velichkova Baeva, Cristian Silviu Buşoi, Giulietto Chiesa, Andrew Duff, Árpád Duka-Zólyomi, David Hammerstein, Jaromír Kohlíček, Erik Meijer, Borut Pahor, Józef Pinior, Antolín Sánchez Presedo, Inger Segelström, Marcello Vernola |
|||||