BETÄNKANDE om halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram

13.3.2008 - (2007/2204(INI))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Riitta Myller

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram

(2007/2204(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[1],

–    med beaktande av sin resolution av den 14 november 2006 om en temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön[2],

–    med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av den 14 november 2006 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (direktiv om en marin strategi)[3],

–    med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om en temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser[4],

–    med beaktande av sin resolution av den 26 september 2006 om den temainriktade strategin för stadsmiljön[5],

–    med beaktande av sin resolution av den 13 november 2007 om den temainriktade strategin för markskydd[6],

–    med beaktande av sin ståndpunkt av den 14 november 2007 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd och om ändring av direktiv 2004/35/EG[7],

–    med beaktande av sin resolution av den 26 september 2006 om den tematiska strategin för luftförorening[8],

–    med beaktande av sin ståndpunkt av den 26 september 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa[9],

–    med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2007 om en temainriktad strategi för materialåtervinning av avfall[10],

–    med beaktande av sin ståndpunkt av den 13 februari 2007 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall[11],

–    med beaktande av sin ståndpunkt av den 23 oktober 2007 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel[12],

–    med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2007 om en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel[13],

–    med beaktande av sin ståndpunkt av den 23 oktober 2007 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden[14],

–    med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0074/2008), och av följande skäl:

A.  EU är ännu inte på väg mot en verkligt hållbar utveckling.

B.   Kommissionen tillstår att det bara har gjorts begränsade framsteg när det gäller de grundläggande frågorna om att integrera miljöhänsyn med andra politikområden och förbättra genomförandet av gemenskapens lagstiftning.

C.  Kommissionen framhåller att många miljöproblem faktiskt förvärras: de globala utsläppen av växthusgaser ökar, den biologiska mångfalden minskar i allt större omfattning, föroreningarna påverkar fortfarande människors hälsa i hög grad, mängden avfall som produceras i EU fortsätter att öka och vår miljöpåverkan blir ständigt större. Detta ger upphov till allvarliga frågor om de miljömässigt kontraproduktiva effekterna av andra viktiga politiska åtgärder från EU:s sida.

D.  Hållbar utveckling kommer förmodligen aldrig att uppnås om miljöhänsyn inte till fullo integreras med alla stora politiska sakområden.

E.   En ren och hälsosam miljö är oumbärlig för människors välbefinnande och goda sociala förhållanden.

F.   En väl utformad miljöpolitik kan emellertid också bidra till uppnåendet av andra mål som ökad konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och sysselsättning och ökat nyskapande och främja vetenskapliga framsteg genom att ny, säker teknik utvecklas.

1.   Europaparlamentet anser att det är beklagligt att halvtidsöversynen av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram har fördröjts med nästan ett år och beklagar djupt att EU i allmänhet inte följer tidtabellen för genomförandet av de åtgärder som planeras i handlingsprogrammet, tvärtemot vad kommissionen hävdar i sin egen halvtidsöversyn. Parlamentet påminner om att det sjätte miljöhandlingsprogrammet, till skillnad från dess företrädare, antogs genom medbeslutandeförfarandet i enlighet med artikel 251 i EG‑fördraget. Parlamentet uppmanar EU att göra allt som står i dess makt för att nå de mål som har överenskommits i det sjätte miljöhandlingsprogrammet, eftersom ett misslyckande att nå målen skulle skada EU:s trovärdighet hos allmänheten, som är oroad över miljöns tillstånd.

2.   Europaparlamentet konstaterar att tillämpningen av det nya förfarandet med temainriktade strategier har lett till att det lagstiftningsförberedande arbetet har blivit viktigare och har skapat nya möjligheter för berörda aktörers deltagande och ett mer strategiskt synsätt på EU:s lagstiftningspolitik. Parlamentet beklagar emellertid att tillämpningen av de temainriktade strategierna även har lett till att den miljöpolitiska beslutsprocessen har förlängts och att arbetet med att utforma konkreta politiska förslag och vidta motsvarande åtgärder försenas.

3.   Europaparlamentet anser att det sjätte miljöhandlingsprogrammets ställning som miljödimensionen i EU:s strategi för hållbar utveckling måste stärkas.

4.   Europaparlamentet påpekar att temainriktade strategier inte är ändamålsenliga om de sammanfaller i tiden med stora lagstiftningsärenden, utan bara innan de relevanta lagstiftningsdokumenten har sammanställts eller separat.

5.   Europaparlamentet betonar det direkta sambandet mellan miljöns tillstånd och människors hälsa och uppmanar kommissionen att, med målet att följa en strategi som syftar till att integrera hälsoaspekten i alla politikområden (”Health in all policies”), genomföra studier som belyser orsakssambandet mellan utvecklingen av miljöns kvalitet och utvecklingen av människors hälsa.

Temainriktade strategier

6.   Europaparlamentet anser att EU har agerat konsekvent för att nå de mål för ”klimatdiplomati” som fastställs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet, men påminner emellertid om att EU inte har lyckats uppfylla alla åtaganden när det gäller målen och de prioriterade åtgärderna för att sätta stopp för klimatförändringen. Parlamentet är ytterst oroat över att transportutsläppen har ökat och att de åtgärder som har vidtagits för att förbättra energieffektiviteten har en alltför långsam verkan, och påminner kommissionen om att den har lovat att offentliggöra ett meddelande med kvantifierade miljömål för ett hållbart transportsystem. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna når målen för att minska utsläppen av växthusgaser för enskilda länder i Kyotoprotokollet till 2012.

7.   Europaparlamentet beklagar djupt att målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald i EU senast 2010 troligen inte kommer att nås och att de föreslagna strategierna för skydd av den marina miljön och markskydd inte kommer att ge några konkreta miljöresultat till 2012. Parlamentet konstaterar att det krävs ökade insatser för att integrera politiken för biologisk mångfald i andra politikområden, och uppmärksammar behovet av lämplig finansiering av nätverket Natura 2000 och andra prioriterade mål som hänger nära samman med detta.

8.   Europaparlamentet anser att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006[15] av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, utgör ett framsteg för att minska riskerna med kemikalier för människor och miljö, men att den ännu inte har bevisat att den kommer att göra det på ett effektivt sätt i betydande omfattning, och beklagar att förordningen inte överensstämmer med de mål som man har enats om i det sjätte miljöhandlingsprogrammet i alla aspekter. Parlamentet anser att det är beklagligt att den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel har försenats avsevärt, och att de åtgärder som vidtas för att förbättra luftkvaliteten och stadsmiljön samt minska buller inte på långa vägar motsvarar målen i miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet uppmanar även kommissionen att lägga fram ett förslag till reviderat direktiv om nationella utsläppstak så snart som möjligt, och anser att det är nödvändigt att garantera att direktivet om omgivningsbuller genomförs fullt ut.

9.   Med tanke på hur inomhusluftens kvalitet påverkar vår hälsa uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att stödja Världshälsoorganisationens arbete med inomhusluftens kvalitet och uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta lagförslag om kvaliteten på inomhusluft så snart som möjligt.

10. Europaparlamentet konstaterar att det inte finns några större luckor när det gäller de särskilda mål för vattenskydd som fastställs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet, men uppmanar kommissionen att se till att ramdirektivet för vatten genomförs fullt ut, och att göra en ny utvärdering av hur EU:s åtaganden för vattenskydd integreras i andra politikområden. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till direktiv för att minska fosforbelastningen inom jordbruket och i rengöringsmedel i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt‑ och rengöringsmedel av den 31 mars 2004[16].

11. Europaparlamentet understryker behovet av en ny vattenpolitik som är inriktad på sätt att spara vatten och på ett hållbart utnyttjande av tillgängliga vattenresurser.

12. Europaparlamentet anser att det är beklagligt att målen i det sjätte miljöhandlingsprogrammet har vattnats ur i de temainriktade strategierna om naturresurser och avfall, och beklagar likaså att inga konkreta mål har formulerats på EU‑nivå för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom att övergå till en hållbar modell för produktion och konsumtion. Parlamentet instämmer i att ytterligare åtgärder krävs för bioavfall i syfte att främja en mer omfattande övergång från avfallsdeponering och garantera att de bästa behandlingsalternativen tillämpas, t.ex. alternativ för att mildra effekterna av klimatförändringen. Parlamentet uppmuntrar stöd till miljövänliga former av avfallshantering och åtgärder för att göra konsekvenserna av avfallsdeponi, som förorenar miljön, mer betungande.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att naturresurser utnyttjas på ett rationellt och effektivt sätt som inte äventyrar den biologiska mångfalden.

Genomförande och tillämpning av befintlig lagstiftning

14. Europaparlamentet påminner om att ett fullständigt och korrekt genomförande av den befintliga lagstiftningen är en mycket högt prioriterad fråga och anser att bindande lagstiftning förblir en central faktor för att bemöta utmaningarna på miljöområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att som fördragets väktare öka sina insatser. Parlamentet uppmanar därför också EU:s budgetmyndighet att förse kommissionen med alla nödvändiga finansiella och mänskliga resurser för att garantera en så effektiv övervakning av genomförandet och tillämpningen av den befintliga lagstiftningen som möjligt i samtliga medlemsstater.

15. Europaparlamentet betonar behovet av att gemenskapens miljölagstiftning genomförs effektivt och korrekt och rekommenderar att särskilda stödåtgärder bör antas till förmån för regioner som har svårigheter att genomföra denna aspekt av gemenskapens regelverk. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaternas myndigheter att utarbeta nationella genomförandestrategier för att klart slå fast de nationella, regionala och lokala myndigheternas roller och ansvar när det gäller att införliva och genomföra gemenskapens miljölagstiftning korrekt.

16. Europaparlamentet är trots detta oroat över flera aktörers förslag om att de gemensamma bestämmelserna bör minskas och försvagas, eller till och med ersättas med frivilliga överenskommelser eller icke‑bindande åtgärder, och upprepar därför återigen att arbetet inom ramen för programmet för bättre lagstiftning bör koncentreras på otvetydiga och genomskinliga bestämmelser och normer som bygger på lagstiftning kopplad till överenskomna mål och på förbättrad tillämpning av dessa.

17. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att stärka tillämpningen av miljölagstiftningen på nationell nivå genom att förbättra tillgången till rättsliga förfaranden och tillämpa straffrättsliga påföljder, och konstaterar att de förebyggande aspekterna i straffrätten bidrar till att förbättra tillämpningen av miljölagstiftningen och miljöskyddet.

18. Europaparlamentet uppmanar vidare till en sådan utformning och översyn av miljöpolitiken på EU-nivå att denna kommer att inriktas på fastställda mål snarare än tillvägagångssätt, eftersom detta skulle ge medlemsstaterna och jordbrukare frihet att finna de effektivaste tillvägagångssätten för att uppnå de eftersträvade målen.

Naturen, den biologiska mångfalden och klimatförändringarna

19. Europaparlamentet anser att man i det sjätte miljöhandlingsprogrammet ska ta vederbörlig hänsyn till befintliga problem och många medlemsstaters ovilja att genomföra direktiven om livsmiljöer och Natura 2000, och att man därefter bör överväga att införa incitament för markägare och lokala myndigheter att ha en konstruktiv inställning i syfte att återställa områdena i fråga och verka för att de bevaras. Parlamentet rekommenderar, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen, att skattemässiga åtgärder vidtas för att främja bästa metoder och avhålla människor från att bedriva verksamhet som förorenar.

20. Europaparlamentet uppmärksammar dock kommissionen på att det inte alltid är tillräckligt att ställa i utsikt straffrättsliga konsekvenser för att förhindra olagligt och samtidigt miljöförstörande beteende. Parlamentet betonar därför vikten av att det verkligen utdöms straffrättsliga påföljder efter brott, i synnerhet för olaglig dumpning av farligt avfall på andra länders territorier.

Incitament på miljöområdet och reform av stöd som är skadliga för miljön

21. Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden, och anser att marknadsbaserade styrmedel där miljöeffekterna av alla produktions‑ och distributionsprocesser och konsumtionsmönster beaktas bör tillämpas i större utsträckning.

22. Europaparlamentet anser att EU:s system för handel med utsläppsrätter hittills inte har lett till mindre koldioxidutsläpp, eftersom tilldelningen av utsläppsrätter har varit alltför generös. Parlamentet påpekar att EU har förbundit sig att fram till 2020 sänka sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer. Parlamentet insisterar på att EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012 bör innehålla ett tillräckligt strängt tak, full utauktionering och en kvantitativ och kvalitativ gräns för användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsreduktionsenheter.

23. Europaparlamentet konstaterar trots detta att miljörelaterad beskattning fortfarande har en blygsam roll och inte visar någon tendens att öka, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stärka insatserna för att utarbeta en miljöskattereform med en skatteväxling från välfärdsnegativa skatter (t.ex. på arbetskraft) till välfärdspositiva skatter (t.ex. på miljöskadlig verksamhet som resursanvändning och utsläpp). I detta sammanhang uppmärksammar parlamentet att fördragen, trots enhällighetskravet på beskattningsområdet, erbjuder möjligheten att tillämpa förfarandet för förstärkt samarbete, och påpekar att den öppna samordningsmetoden kan vara användbar i detta avseende.

24. Europaparlamentet konstaterar att incitament har tagits fram för att avskaffa miljöskadliga stöd, men anser att det är oacceptabelt att inga konkreta åtgärder för att reformera miljöskadliga stöd förväntas inom en överskådlig framtid. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att senast i slutet av 2008 lägga fram konkreta förslag för att successivt fasa ut alla miljöskadliga stöd de kommande fem åren.

Integration av miljöpolitiken, internationellt samarbete och incitament för innovation

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en starkare och mer samordnad integrering av miljöpolitiken i all EU‑politik. I syfte att tillämpa strategin ”hälsa i all politik” som har lanserats i Europeiska unionen kräver parlamentet att miljö‑ och hälsoskydd integreras med alla politiska åtgärder, och att också regioner och städer görs delaktiga i detta. Parlamentet beklagar både den bristande integreringen av dessa aspekter i olika miljörättsliga ramar och utarbetande av ny lagstiftning och deras bristande integrering i lagstiftning som inte har miljöskyddet som främsta mål.

26. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utforma bindande sektorsvisa mål och tidsplaner för att nå konkreta resultat för att integrera miljöhänsyn i andra ekonomiska sektorer. Parlamentet understryker samtidigt att ekonomiska aktörer i enskilda industrisektorer har ett ansvar för att långsiktiga resultat nås inom klimat‑ och energipolitiken.

27. Europaparlamentet betonar det grundläggande sambandet mellan en effektiv miljöpolitik och bättre livskvalitet och betonar i detta sammanhang betydelsen av den regionala dimensionen då sjätte miljöhandlingsprogrammet genomförs, särskilt i åtgärder som avser minskning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet betonar betydelsen av kampanjer för att göra allmänheten medveten om målen med sjätte miljöhandlingsprogrammet och processen för genomförandet av detta program.

28. Europaparlamentet understryker vikten av att inom ramen för regionalutvecklingsprogrammen ta hänsyn till Natura 2000-programmet för att principen om skydd av den biologiska mångfalden i Europa ska kunna förenas med utvecklingen och förbättringen av livskvaliteten. Parlamentet anser att man i detta sammanhang bör anordna en bred informationskampanj och främja god praxis för att visa på vilket sätt dessa tillsynes motstridiga principer kan förenas.

29. Europaparlamentet betonar behovet av bättre samordnade nätverk av regionala och lokala aktörer för att sprida de bästa metoderna till mindre utvecklade regioner och tillämpa dem där. Parlamentet stödjer främjandet av gränsöverskridande miljösamarbete både mellan medlemsstaterna och med länder och regioner som gränsar till unionen, såsom regionerna vid Svarta havet, Östersjön och Medelhavet, bland annat för att förhindra gränsöverskridande föroreningar.

30. Europaparlamentet är bekymrat över resultaten av flera oberoende studier[17][18][19][20] som visar att kommissionens riktlinjer om konsekvensbeskrivningar inte följs till fullo av kommissionens generaldirektorat, att bedömningen och kvantifieringen av de ekonomiska konsekvenserna har betonats på bekostnad av de miljömässiga, sociala och internationella konsekvenserna, att kostnaderna för lagstiftning bedöms i mycket högre grad än fördelarna och att kortsiktiga överväganden överskuggar långsiktiga. Parlamentet anser att sådana obalanserade konsekvensbeskrivningar är kontraproduktiva när det gäller miljöpolitiken i sig och dess integrering med övrig EU‑politik. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att rätta till dessa kvarvarande brister.

31. Europaparlamentet välkomnar kommissionens starka åtagande för att stärka den internationella dimensionen av miljöpolitiken, och anser att det är viktigt att se till att miljöpolitiken integreras i alla EU:s yttre åtgärder och förbättra den internationella miljöstyrningen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att främja ambitiösa miljöpolitiska mål och krav till exempel genom att främja tekniköverföring och utbyte av bästa metoder med utvecklingsländerna.

32. Europaparlamentet betonar att ”klimatdiplomati” bör bedrivas mer intensivt och konsekvent inom ramen för EU:s handelsförbindelser med stater som inte är bundna av multilaterala miljöskyddsöverenskommelser, t.ex. Förenta staterna, Kina och Indien som av olika skäl inte genomför Kyotoprotokollet.

33. Med syftet att garantera att handelsbestämmelserna inte undergräver miljöskyddet och att miljöbestämmelserna inte används i protektionistiska syften rekommenderar Europaparlamentet att en hållbarhetsklausul införs i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) vilken anger principer för miljöpolitiken, t.ex. försiktighetsprincipen och principen att förorenaren betalar, enligt vilka handelsåtgärder kan bedömas.

34. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utnyttja bilaterala och regionala handelsförhandlingar för att ta upp handelsåtaganden som medför direkta miljövinster, t.ex. att kraftigt öka handeln med hållbara varor och tjänster, och dessutom åtaganden att faktiskt genomföra de multilaterala miljöavtalen. Tillsammans med medlemsstaterna behöver EU, antingen inom eller utanför dessa förhandlingar, intensifiera dialogen med tillväxtekonomierna så att dialogen om frågor av ömsesidigt intresse, t.ex. klimatförändring, avfallshantering och olaglig skogsavverkning, kan övergå i genomförandet av gemensamma program. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att inom varje handelsavtal inrätta ett forum för hållbar utveckling med stark klimatinriktning som är öppet för civilsamhällets aktörer, och förordar att man genomför detta i de pågående förhandlingarna.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa utvecklingsländerna med utveckling av hållbar och effektiv teknik genom t.ex. kapacitetsuppbyggnad, tekniköverföring samt ekonomiskt och institutionellt stöd. Dessutom vill parlamentet understryka hur viktigt det är att leva upp till principerna för sund miljöpolitik i alla projekt avseende utvecklingsstöd till utvecklingsländerna genom handel, t.ex. avtal om ekonomiskt partnerskap.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta eftersträva ett ambitiöst resultat av förhandlingarna enligt punkt 31i i Dohadeklarationen, där det understryks hur dessa olika men likvärdiga organ för internationell rätt bör samarbeta och interagera för att garantera ömsesidigt stöd inom handels- och miljöpolitiken.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom Doharundan eftersträva nolltariffer på miljöanpassade varor och tjänster och att främja en samsyn kring deras definitioner, där hållbarhet i tillverkningsprocessen måste ingå, men rekommenderar att man till att börja med inför en särskild koppling till klimatförändringen.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ett mer praktiskt och övergripande utnyttjande av innovation och ny teknik i all EU‑politik, så att de fyller en central funktion i insatserna för att stärka bevarandet av miljön. Parlamentet betonar vidare att en strategi för att EU ska bli världsledande på detta område och ett mer ambitiöst och sammanhängande instrument för att förbättra produktions‑ och konsumtionsmönster måste utarbetas utan dröjsmål, för att garantera att alla EU‑produkter på marknaden i framtiden utformas, produceras och används enligt hållbara kriterier.

39. Europaparlamentet erinrar om att investeringar i innovativ och miljövänlig teknik, likväl som i miljövänlig design, effektiv slutanvändning av energi och byggnaders energiprestanda, är mycket fördelaktiga på lång sikt, trots att kostnaderna på kort sikt kan vara höga. Parlamentet betonar att regionerna bör uppmuntra företag att dra fullständig nytta av sådana investeringar.

40. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att anta verkligt miljövänliga bestämmelser för offentliga upphandlingar i syfte att främja innovation, hållbar konsumtion och hållbara produktionsmönster.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå de nationella, regionala och lokala myndigheterna att delta i gemensamma upphandlingar för hållbar utveckling genom att tillhandahålla en klar ram i syfte att underlätta fastställandet av mätbara mål och kvalitetskriterier.

42. Europaparlamentet understryker att odling av energigrödor inte bör äventyra livsmedelsförsörjningen vare sig inom eller utanför Europa.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att nå 20-procentsmålet för förnybar energi och 10-procentsmålet för konsumtion av biobränslen. Hållbarhetsmekanismen, som är under utveckling, måste använda de striktaste hållbarhetskriterier för biobränslen som importeras från tredjeländer.

44. Europaparlamentet understryker att jordbruket i EU är allt mer inriktat på produktion av säkra livsmedel av god kvalitet till fromma för unionsmedborgarnas hälsa.

45. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att så effektivt som möjligt utnyttja de nya investeringsmöjligheter som strukturfonderna och de nya grannskapsprogrammen erbjuder och se till att deras operativa program och projekt som stöds av strukturfonderna bidrar till bättre genomförande av gemenskapens miljölagstiftning samt det långsiktiga målet med en hållbar utveckling i hela EU, i överensstämmelse med de övriga tematiska prioriteringarna.

46. Mot bakgrund av de problem som användningen av biprodukter ger upphov till anser Europaparlamentet att det är viktigt att förbättra och sprida information om substitutionsprincipen, som tar hänsyn till tillgängligheten på och kostnaderna för ersättningsprodukter. Parlamentet framhåller att man också måste ta hänsyn till produktions- och nyttjandeprocesserna, som gör det möjligt att använda produkter som inte innebär någon risk för mänskligt liv, eftersom de inte kommer i direkt kontakt med människor.

”Bättre regelverksprinciper” i miljöpolitiken

47. Europaparlamentet påpekar att om det faktiskt finns en strävan efter bättre regelverk så bör de överlappningar i lagstiftningen som skapar en byråkratisk börda och underminerar konkurrenskraften ses över. Parlamentet anser att en ny politik med förenklad lagstiftning bör tas fram, genom att man behåller de grundläggande målen och principerna men ser över hur bilagor till direktiv och förordningar sammanställs.

48. Europaparlamentet anser att det saknas ett kritiskt resonemang i den filosofiska inställningen till översynen och att man inte analyserar orsakerna till förseningarna. Parlamentet anser att det endast är genom att analysera och reflektera över skälen till dessa förseningar som de rätta åtgärderna kan vidtas i framtiden.

49. Europaparlamentet påpekar att om det verkligen finns en önskan att förbättra lagstiftningsmetodiken och ta fram användbara regler som behöriga myndigheter, företag och medborgare enkelt kan tillämpa så är det viktigt att öka samverkan mellan gemenskapens institutioner och organ och civilsamhället för att ta hänsyn till deras frågor och de beslut som fattas och synpunkter som finns i regioner, stadshus, berörda industrier och därmed förknippade organisationer. Parlamentet betonar också att man måste ta hänsyn till de verkliga kostnaderna för och behovet av att förändra befintlig utrustning.

Bana väg för en beteendemässig förändring

50. Europaparlamentet påpekar att det krävs nya metoder för att mäta välfärd, som grundas på realistiska värden för tjänster på miljöområdet, och anser att bruttonationalprodukten (BNP) inte längre är ett lämpligt verktyg för att mäta välfärd och utveckling eftersom det inte ensamt kan spegla alla aspekter och behov hos ett modernt samhälle. Parlamentet uppmanar EU att utforma och i sin politik tillämpa en ny indikator för att mäta den negativa påverkan av den ekonomiska utvecklingen på vår miljö och hälsa, och som bidrar till insatserna för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöbelastning. Parlamentet anser att denna nya indikator bör bidra till att främja utvecklingen av ett integrerat samhälle och en förbättrad integrering av miljöhänsyn i andra politikområden.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge skyddet av människors hälsa högsta prioritet inom miljöskyddet.

52. Europaparlamentet anser att EU bör spela en ledande roll i utformningen av politiska alternativ som kan bana vägen för grundläggande beteendemässiga förändringar av konsumtions‑ och produktionsmönstren.

53. Europaparlamentet betonar vikten av att göra konsumenterna mer medvetna om sitt beteende, vilket tillsammans med den nationella lagstiftningen kan ha en positiv inverkan på i vilken utsträckning och i hur hög grad marknadsaktörerna engagerar sig i miljöskydd.

54. Europaparlamentet anser att tillhandahållande av lämplig information till medborgarna är en prioriterad fråga, och stöder helhjärtat utformningen av ett tydligt och omfattande prestandamärkningssystem, eftersom ett sådant system skulle vara värdefullt för att hjälpa konsumenterna att ”göra rätt val”.

55. Europaparlamentet begär att kommissionen, eller ett institut som kommissionen väljer att anlita, bör genomföra en övergripande utvärdering av resultaten av det sjätte miljöhandlingsprogrammet innan förslaget till det sjunde miljöhandlingsprogrammet slutförs.

56. Europaparlamentet anser att den slutliga översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet bör göras av ett utomstående organ som är fristående från kommissionen. Parlamentet begär att kommissionen, eller ett institut som kommissionen väljer att anlita, bör genomföra en detaljerad utvärdering av resultaten av varje kapitel i det sjätte miljöhandlingsprogrammet innan förslaget till det sjunde miljöhandlingsprogrammet slutförs.

o

o o

57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.
• [2]  EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 131.
• [3]  EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 86.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2007)0154.
• [5]  EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 182.
• [6]  Antagna texter, P6_TA(2007)0504.
• [7]  Antagna texter, P6_TA(2007)0509.
• [8]  EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 176.
• [9]  EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 103.
• [10]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 168.
• [11]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 136.
• [12]  Antagna texter, P6_TA(2007)0444.
• [13]  Antagna texter, P6_TA(2007)0467.
• [14]  Antagna texter, P6_TA(2007)0445.
• [15]  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Förordningen ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1354/2007 (EUT L 304, 22.11.2007, s. 1).
• [16]  EUT L 104, 8.4.2004, s. 1.
• [17]  Impact Assessment of European Commission Policies: Achievements and Prospects, European Environment and Sustainable Development Advisory Councils, april 2006.
• [18]  Getting Proportions Right – How far should EU impact assessments go?, Institut for Miljøvurdering, april 2006.
• [19]  For Better or for Worse? The EU’s ‘Better Regulation’ Agenda and the Environment, Institute for European Environmental Policy, november 2005.
• [20]  Sustainable Development in the European Commission's integrated impact assessments for 2003, Institute for European Environmental Policy, april 2004.

MOTIVERING

Halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram

Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har beställt en utvärdering av hur väl Europeiska unionen hittills har uppfyllt sina åtaganden enligt gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som antogs 2002 och löper till 2012. Denna utvärdering avslöjade att genomförandet av handlingsprogrammet inte ligger så långt efter tidtabellen, och att arbetet för att nå de prioriterade målen inte heller är särskilt försenat. Mot bakgrund av de åtgärder som hittills har vidtagits förefaller det emellertid inte som om programmets prioriterade miljömål kommer att nås till 2012. I sin egen halvtidsöversyn hävdar kommissionens att EU i allmänhet håller tidtabellen när det gäller genomförandet av de åtgärder som planeras i handlingsprogrammet, men utvärderingen stöder inte denna slutsats.

Innan det sjätte miljöhandlingsprogrammet antogs diskuterades frågan om hur de EU‑omfattande målen i varje prioritetsområde skulle formuleras i stor utsträckning. Parlamentets föredragande skulle ha velat att tydligare kvantitativa och kvalitativa mål hade tagits med i texten. Kommissionen höll emellertid inte med om att det var nödvändigt att besluta om tydliga mål och tidsplaner, och förklarade att man skulle ta hänsyn till dessa krav i de temainriktade strategier som skulle antas på grundval av programmet. De temainriktade strategierna har beklagligt nog visat sig vara en besvikelse. De innehåller mycket få särskilda mål, och de målsättningar som anges kommer inte att bidra till att nå målen i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Ett exempel är direktivet om luftkvalitet, som fortfarande inte har slutförts.

Enligt den utvärdering som beställdes av kommissionen kan man nästan otvetydigt dra slutsatsen att kommissionens beslut att lägga fram särskilda förslag genom de temainriktade strategierna generellt sett inte har lett till de förväntade resultaten. Även om strategierna kan anses ha bidragit till att förbättra berörda aktörers deltagande och utveckla den strategiska dimensionen av miljöpolitiken, har de samtidigt lett till att den miljöpolitiska beslutsprocessen har förlängts eftersom arbetet med att utforma och anta särskilda lagstiftningsförslag försenas. De största framstegen har gjorts inom de underavdelningar av miljöhandlingsprogrammet för vilka inga separata tematiska strategier har utarbetats. När det gäller de internationella klimatåtagandena kan man till exempel säga att EU har lyckats med sitt agerande så här långt.

Det sjätte miljöhandlingsprogrammet innehåller en rekommendation om att miljöskadliga stöd bör ändras. Hållbara produktionsmetoder och konsumtionsmodeller bör även främjas genom skatteincitament. Tyvärr har det gjorts mycket få framsteg inom dessa områden, trots att en effektivare tillämpning av marknadsbaserade instrument skulle bidra avsevärt till att nå målen för det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Insatserna för att fylla luckorna i miljöslagstiftningen genom nya lagstiftningsförslag måste fortsätta, och lämpliga resurser bör tillhandahållas för att garantera att gemenskapens miljölagstiftning genomförs på lämpligt sätt i alla medlemsstater.

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att det sjätte miljöhandlingsprogrammet, till skillnad från dess företrädare, antogs genom medbeslutandeförfarandet i enlighet med artikel 251 i EG‑fördraget. Det är även viktigare än någonsin att EU gör allt som står i dess makt för att nå de mål som har överenskommits i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Ett misslyckande att nå målen skulle nämligen skada EU:s trovärdighet hos allmänheten, som är oroad över miljöns tillstånd.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL (19.12.2007)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhetom halvtidsöversynen av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram

Föredragande: Sajjad Karim

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, som ansvarigt utskott, att införa följande punkter i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet anser att i ett läge där miljömålen inte tjänar som rättesnöre eller förstås i hela världen kan EU:s ansträngningar leda till globala konkurrensnackdelar för EU-baserad tillverkning samt till en mycket farlig preferens för produktionsställen världen över som inte lever upp till miljökrav och är dåligt kontrollerade.

2.   Med syftet att garantera att handelsbestämmelserna inte undergräver miljöskyddet och att miljöbestämmelserna inte används i protektionistiska syften rekommenderar Europaparlamentet att en hållbarhetsklausul införs i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) vilken anger principer för miljöpolitiken, t.ex. försiktighetsprincipen och principen att förorenaren betalar, enligt vilka handelsåtgärder kan bedömas.

3.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta eftersträva ett ambitiöst resultat av förhandlingarna enligt punkt 31i i Dohadeklarationen, där det understryks hur dessa olika men likvärdiga organ för internationell rätt bör samarbeta och interagera för att garantera ömsesidigt stöd inom handels- och miljöpolitiken.

4.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom Doharundan eftersträva nolltariffer på miljöanpassade varor och tjänster och att främja en samsyn kring deras definitioner, där hållbarhet i tillverkningsprocessen måste ingå, men rekommenderar att man till att börja med inför en särskild koppling till klimatförändringen.

5.   Europaparlamentet konstaterar att besluten i Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan på senare tid pekar på att man föredrar multilaterala överenskommelser om miljöstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva ett politiskt stöd för tvistlösningsorganets rättspraxis för att stärka beslutsfattarnas möjlighet att vidta legitima handelsåtgärder för att uppnå miljömål. Därför är det viktigare än någonsin att inleda en offentlig dialog med syftet att inrätta en internationell miljöbyrå som skulle ansvara för alla relevanta frågor av globalt miljöintresse.

6.   Europaparlamentet betonar att Kyotoprotokollets verkställighetsmekanism – ett land som överskrider sina tillåtna utsläpp under den första åtagandeperioden måste under den andra åtagandeperioden kompensera för detta – verkar bra i teorin, men ännu inte har prövats. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt tillämpa Kyotoprotokollets verkställighetsmekanism och bidra till ett ambitiöst och heltäckande ramverk för perioden efter 2012 som väcker engagemang genom balanserade, differentierade och rättvisa mål. Parlamentet betonar hur synnerligen viktigt det är att stater som inte deltog i den första perioden ansluter sig till den andra åtagandeperioden och att de undersöker på vilket sätt de kan delta enligt sina nationella förutsättningar. Under den andra åtagandeperioden bör utsläppen fördelas sektorsvis enligt internationellt överenskomna riktmärken och eventuellt kompletteras med andra nationella fördelningsmål enligt principen fördelning per person.

7.   Europaparlamentet inser att utvecklingsländerna inte kommer att kunna leva upp till utsläppsminskningsmålen utan omfattande hjälp med kapacitetsuppbyggnad och teknisk utveckling. Mekanismen för ren utveckling erbjuder möjligheter att kanalisera utsläppsminskande investeringar till utvecklingsländerna, men därutöver måste de utvecklade länderna också vara beredda att öka de resurser som finns tillgängliga genom den globala miljöfonden för att hjälpa till med kapacitetsuppbyggnad och teknisk utveckling.

8.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att nå 20-procentsmålet för förnybar energi och 10-procentsmålet för konsumtion av biobränslen. Hållbarhetsmekanismen, som är under utveckling, måste använda de striktaste hållbarhetskriterier för biobränslen som importeras från tredjeländer.

9.   Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utnyttja bilaterala och regionala handelsförhandlingar för att ta upp handelsåtaganden som medför direkta miljövinster, t.ex. att kraftigt öka handeln med hållbara varor och tjänster, och dessutom åtaganden att faktiskt genomföra de multilaterala miljöavtalen. Tillsammans med medlemsstaterna behöver EU, antingen inom eller utanför dessa förhandlingar, intensifiera dialogen med tillväxtekonomierna så att dialogen om frågor av ömsesidigt intresse, t.ex. klimatförändring, avfallshantering och olaglig skogsavverkning, kan övergå i genomförandet av gemensamma program. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att inom varje handelsavtal inrätta ett forum för hållbar utveckling med stark klimatinriktning som är öppet för civilsamhällets aktörer, och förordar att man genomför detta i de pågående förhandlingarna.

10. Europaparlamentet betonar att ”klimatdiplomati” bör bedrivas mer intensivt och konsekvent inom ramen för EU:s handelsförbindelser med stater som inte är bundna av multilaterala miljöskyddsöverenskommelser, t.ex. Förenta staterna, Kina och Indien som av olika skäl inte genomför Kyotoprotokollet.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att argumentera för att man inom ramen för WTO-avtal ska ta hänsyn till ”metoden för hållbarhetsbedömning” och således långsiktigt bedöma i vilken utsträckning som klassificeringen av miljöanpassade produkter inom området förnybara energikällor beaktas i tillbörlig utsträckning i bilaterala och multilaterala avtal.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sin statliga upphandlingspolitik till att även omfatta legalitets- och hållbarhetskriterier.

13. Europaparlamentet anser att hejdandet av skogsskövlingen är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser och innebär en möjlighet att få till stånd stora minskningar relativt snabbt. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda processen för att underteckna EU:s avtal om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog och sprida systemet till andra konsumentländer. På lång sikt bör detta system utvecklas till ett världsomfattande system för att främja handeln med träslag av hållbart ursprung. Kommissionen bör uppmuntra företag att vidta åtgärder för att kontrollera sina egna försörjningskedjor för trä och träprodukter, bl.a. att införa ett krav på att i årsberättelsen ta med upplysningar om lagligheten och hållbarheten för de produkter som förbrukats.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa utvecklingsländerna med utveckling av hållbar och effektiv teknik genom t.ex. kapacitetsuppbyggnad, tekniköverföring samt ekonomiskt och institutionellt stöd. Dessutom vill parlamentet understryka hur viktigt det är att respektera och leva upp till principerna för sund miljöpolitik i alla projekt avseende utvecklingsstöd till utvecklingsländerna genom handel, t.ex. avtal om ekonomiskt partnerskap.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	18.12.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Francisco Assis, Graham Booth, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Ignasi Guardans Cambó, Jacky Hénin, Syed Kamall, Sajjad Karim, Alain Lipietz, Caroline Lucas, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Iuliu Winkler, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Stavros Arnaoutakis, Jean-Pierre Audy, Jan Marinus Wiersma, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Guy Bono, Ulrich Stockmann

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (23.1.2008)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över halvtidsöversynen av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram
(2007/2204(INI))

Föredragande: Rumiana Jeleva

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Med hänvisning till att Europeiska rådet den 15–16 juni 2006 antog EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling uppmanar Europaparlamentet kommissionen att lägga till en hållbar utveckling på förteckningen över EU:s främsta miljöprioriteringar och anpassa målen för sjätte miljöhandlingsprogrammet i enlighet därmed, i syfte att förbättra alla medborgares livskvalitet.

2.  Europaparlamentet betonar det direkta sambandet mellan miljöns tillstånd och människors hälsa och uppmanar kommissionen att, med målet att följa en strategi som syftar till att integrera hälsoaspekten i alla politikområden (”Health in all policies”), genomföra studier som belyser orsakssambandet mellan utvecklingen av miljöns kvalitet och utvecklingen av människors hälsa.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av att gemenskapens miljölagstiftning genomförs effektivt och korrekt och rekommenderar att särskilda stödåtgärder bör antas till förmån för regioner som har svårigheter att genomföra denna aspekt av gemenskapens regelverk. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaternas myndigheter att utarbeta nationella genomförandestrategier för att klart slå fast de nationella, regionala och lokala myndigheternas roller och ansvar när det gäller att införliva och genomföra gemenskapens miljölagstiftning korrekt.

4.  Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete i gemenskapen när det gäller katastrofförebyggande åtgärder i enlighet med sjätte miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet begär att det inrättas en europeisk snabbinsatsstyrka som är kapabel att omedelbart agera i en nödsituation, såsom det föreslås i kommissionsledamot Barniers rapport, och beklagar den handlingsförlamning och brist på uppföljning som kan konstateras i detta hänseende. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att fortsätta utveckla snabbinsatsförmågan på grundval av räddningstjänstmoduler i medlemsstaterna, i enlighet med det mandat som gavs av Europeiska rådet i juni 2006. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med katastrofförebyggande som ett av målen i sin kamp mot klimatförändringar.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra konsumenterna mer medvetna om sitt beteende, vilket tillsammans med den nationella lagstiftningen kan ha en positiv inverkan på i vilken utsträckning och i hur hög grad marknadsaktörerna engagerar sig i miljöskydd.

6.  Europaparlamentet betonar det grundläggande sambandet mellan en effektiv miljöpolitik och bättre livskvalitet och betonar i detta sammanhang betydelsen av den regionala dimensionen då sjätte miljöhandlingsprogrammet genomförs, särskilt i åtgärder som avser minskning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet betonar betydelsen av kampanjer för att göra allmänheten medveten om målen med sjätte miljöhandlingsprogrammet och processen för genomförandet av detta program.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av att inom ramen för regionalutvecklingsprogrammen ta hänsyn till Natura 2000-programmet för att principen om skydd av den biologiska mångfalden i Europa ska kunna förenas med utvecklingen och förbättringen av livskvaliteten. Parlamentet anser att man i detta sammanhang bör anordna en bred informationskampanj och främja god praxis för att visa på vilket sätt dessa tillsynes motstridiga principer kan förenas.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av bättre samordnade nätverk av regionala och lokala aktörer för att sprida de bästa metoderna till mindre utvecklade regioner och tillämpa dem där. Parlamentet stödjer främjandet av gränsöverskridande miljösamarbete både mellan medlemsstaterna och med länder och regioner som gränsar till unionen, såsom regionerna vid Svarta havet, Östersjön och Medelhavet, bland annat för att förhindra gränsöverskridande föroreningar.

9.  Europaparlamentet erinrar om att investeringar i innovativ och miljövänlig teknik, likväl som i miljövänlig design, effektiv slutanvändning av energi och byggnaders energiprestanda, är mycket fördelaktiga på lång sikt, trots att kostnaderna på kort sikt kan vara höga. Parlamentet betonar att regionerna bör uppmuntra företag att dra fullständig nytta av sådana investeringar.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att så effektivt som möjligt utnyttja de nya investeringsmöjligheter som strukturfonderna och de nya grannskapsprogrammen erbjuder och se till att deras operativa program bidrar till bättre genomförande av gemenskapens miljölagstiftning samt det långsiktiga målet med en hållbar utveckling i hela EU, i överensstämmelse med de övriga tematiska prioriteringarna.

11. Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att se till att projekt som beviljas stöd ur strukturfonderna respekterar målet om skydd och förbättring av miljön i enlighet med artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden[1].

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå de nationella, regionala och lokala myndigheterna att delta i gemensamma upphandlingar för hållbar utveckling genom att tillhandahålla en klar ram i syfte att underlätta fastställandet av mätbara mål och kvalitetskriterier.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sjätte miljöhandlingsprogrammet införa en stödordning eller utvidga genomförandet av existerande ekonomiska stöd till att omfatta utvecklingar som gör det möjligt att koppla energi från förnybara källor till det befintliga nätet för överföring av energi från fossila bränslen. Parlamentet anser att EU bör sträva efter att använda jordbruksavfall som råmaterial för produktion av biobränsle.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.1.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	51 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alfonso Andria, Emmanouil Angelakas, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Jana Bobošíková, Victor Boştinaru, Antonio De Blasio, Bairbre De Brún, Petru Filip, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Ambroise Guellec, Pedro Guerreiro, Zita Gurmai, Marian Harkin, Jim Higgins, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Jamila Madeira, Mario Mantovani, Sérgio Marques, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Wojciech Roszkowski, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Margie Sudre, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Peter Baco, Jan Březina, Brigitte Douay, Den Dover, Jill Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Dariusz Maciej Grabowski, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Christa Prets, Miloslav Ransdorf, Czesław Adam Siekierski, László Surján
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Vladimir Urutchev

• [1]  EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (22.1.2008)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram
(2007/2204(INI))

Föredragande: Vincenzo Lavarra

PA_NonLeg

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att systemet med tvärvillkor har visat sig fungera väl när det gäller att integrera jordbrukspolitiken med miljöpolitiken, och att detta system bör användas som mall även för andra politikområden.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med ”hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken underlätta för införande av tvärvillkor och fastställa kriterier för premier som ska sporra jordbrukare att finna lösningar på hur de kan utveckla sin produktion och sin jordbruksverksamhet på ett miljövänligt sätt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att naturresurser utnyttjas på ett rationellt och effektivt sätt som inte äventyrar den biologiska mångfalden.

4.  Europaparlamentet understryker behovet av en ny vattenpolitik, inriktad på sätt att spara vatten och på ett hållbart utnyttjande av tillgängliga vattenresurser.

5.  Europaparlamentet understryker att odling av energigrödor inte bör äventyra livsmedelsförsörjningen vare sig inom eller utanför Europa.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera framför allt i andra generationens biodrivmedel, algproduktion och metoder för utnyttjande av rester från befintliga tillverkningsprocesser – exempelvis inom vinframställningen – i energisyfte.

7.  Europaparlamentet understryker att jordbruket kan bidra med viktiga insatser i kampen mot klimatförändringar samtidigt som det utgör ett område som drabbas av dessa förändringar. Det krävs därför dels en anpassningspolitik som syftar till att göra jordbruket mindre sårbart, dels åtgärder för att göra det mer hållbart ur miljösynpunkt.

8.  Europaparlamentet uppmanar vidare till en sådan utformning och översyn av miljöpolitiken på Europanivå att denna kommer att inriktas på fastställda mål snarare än tillvägagångssätt, eftersom detta skulle ge medlemsstaterna och jordbrukare en möjlighet att finna de effektivaste tillvägagångssätten för att uppnå de eftersträvade målen.

9.  Europaparlamentet understryker att den skiftande verksamhet som kännetecknar jordbruket bidrar till att bevara landsbygdslandskapet genom att skydda det från att överges och därmed även från brandrisker och andra naturkatastrofer.

10. Europaparlamentet understryker att det europeiska jordbruket är allt mer inriktat på produktion av säkra livsmedel av god kvalitet till fromma för Europamedborgarnas hälsa.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	22.1.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 - -
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Peter Baco, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Gintaras Didžiokas, Constantin Dumitriu, Giovanna Corda, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Diamanto Manolakou, Véronique Mathieu, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Catherine Neris, Maria Petre, Markus Pieper, Struan Stevenson, Kyösti Virrankoski
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	-

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.2.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	50 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Dorette Corbey, Magor Imre Csibi, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Marie Anne Isler Béguin, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Vittorio Prodi, Guido Sacconi, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Marcello Vernola, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Kathalijne Maria Buitenweg, Philip Bushill-Matthews, Hélène Goudin, Genowefa Grabowska, Jutta Haug, Johannes Lebech, Lambert van Nistelrooij