Betänkande - A6-0132/2008Betänkande
A6-0132/2008

    BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om upphävande av rådets beslut 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG

    4.4.2008 - (KOM(2007)0680 – C6‑0398/2007 – 2007/0234(COD)) - ***I

    Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
    Föredragande: Jan Andersson
    (Förenklat förfarande – Artikel 43.1 i arbetsordningen)

    Förfarande : 2007/0234(COD)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A6-0132/2008
    Ingivna texter :
    A6-0132/2008
    Debatter :
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

    om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om upphävande av rådets beslut 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG

    (KOM(2007)0680 – C6‑0398/2007 – 2007/0234(COD))

    (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0680),

    –   med beaktande av artiklarna 251.2 och 150.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0398/2007),

    –   med beaktande av artiklarna 51 och 43.1 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6‑0132/2008).

    1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

    2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

    3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

    MOTIVERING

    Bakgrund

    I rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG[1] uppmanades kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans ta fram arbetsbeskrivningar för specifika yrken och sedan matcha medlemsstaternas erkända yrkesutbildningskvalifikationer med de överenskomna arbetsbeskrivningarna. De ömsesidigt erkända arbetsbeskrivningarna skulle offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

    Enligt beslutet skulle medlemsstaterna även utse ett samordningsorgan med ansvar för att i nära samarbete med arbetsmarknadsparterna och de berörda yrkessektorerna sprida information om jämförbara yrkeskvalifikationer och vart fjärde år förse kommissionen med en nationell rapport om genomförandet av beslutet och de uppnådda resultaten.

    Målet med beslutet var att ge arbetstagare möjlighet att bättre utnyttja sina kvalifikationer för att hitta lämpligt arbete i andra medlemsstater.

    Bristande genomförande av beslut 85/368/EEG

    I det aktuella förslaget påpekar kommissionen att man, i samarbete med medlemsstaterna, som ett första steg utarbetade 219 yrkesutbildningskvalifikationer inom 19 sektorer, vilka avsåg yrken inom vilka arbetstagarnas rörlighet betraktades som viktigast. Med bistånd av Cedefop utarbetade man också förfaranden för att fastställa arbetsbeskrivningar och jämföra kvalifikationer.

    I en rapport från 1990 som utarbetades för kommissionens räkning erkändes emellertid svårigheterna i denna process och det faktum att arbetet gick mycket långsamt framåt – 1990 hade man offentliggjort uppgifter om kvalifikationers jämförbarhet inom endast 5 av de 19 utsedda sektorerna, som omfattade 66 yrken. I denna rapport föreslogs det att man skulle öka takten på arbetet och ställa upp mål om att fastställa arbetsbeskrivningar inom ytterligare 14 sektorer före 1992 års utgång. Dessa mål uppnåddes dock aldrig i praktiken.

    Beslutet visade sig också vara alltför inflexibelt för att kunna anpassas till skiftande behov. Visserligen innehöll det en hänvisning till behovet av att anpassa sig till nya situationer till följd av tekniska förändringar i anställnings- och arbetsinnehåll, men kommissionen, Cedefop och medlemsstaterna kom ändå att inse att det centraliserade tillvägagångssätt som man valt och den konstanta och snabba utvecklingen av kvalifikationer snabbt gjorde de offentliggjorda uppgifterna föråldrade. Det arbete som utfördes på europeisk nivå fick därför begränsade verkningar på det nationella planet och på sektorsnivå och beslutet slutade genomföras.

    Kommissionens förslag sett i sitt sammanhang

    Enligt det aktuella förslaget ska beslut 85/368/EEG upphävas eftersom det är en överflödig lagstiftningsakt. Kommissionen anser att genomförandet av beslutet inte har gjort det möjligt att på ett effektivt sätt jämföra yrkeskvalifikationerna till fördel för arbetstagare som söker arbete i en annan medlemsstat. Dessutom menar kommissionen att metoderna och den modell för beskrivning och jämförelse av kvalifikationer som fastställts i beslutet avviker från de metoder och den modell som nu används i utbildningssystemen.

    Kommissionens förslag utgör en del av förenklingsprogrammet inom kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007, vars mål är en förenkling av lagstiftningen för näringslivet och andra aktörer samt att upphäva föråldrad lagstiftning som inte används. Kommissionen anser att beslut 85/368/EEG har blivit överflödigt till följd av en rad nyare och mer effektiva instrument och åtgärder på EU-nivå som främjar större öppenhet och gör det lättare att överföra kvalifikationer och validera lärandesresultat, t.ex. den europeiska referensramen för kvalifikationer.

    Den europeiska referensramen för kvalifikationer och andra gemenskapsinstrument

    Den europeiska referensramen för kvalifikationer ska användas till att åtgärda begränsningarna i beslut 85/368/EEG genom att koncentrera sig på att förbättra kvalifikationernas tydlighet och införa en decentraliserad samarbetsmetod som återspeglar de europeiska kvalifikationernas tilltagande komplexitet.

    Genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 14 februari 2008[2], inrättas den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensinstrument för jämförelse av kvalifikationsnivåer i de nationella kvalifikationssystemen samt i de kvalifikationssystem som utarbetas av internationella sektorsorganisationer. Denna referensram består huvudsakligen av ett antal europeiska referensnivåer som beskrivs i form av lärandesresultat samt av mekanismer för frivilligt samarbete. Medlemsstaterna rekommenderas att koppla sina kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer genom att knyta sina kvalifikationsnivåer till de motsvarande kvalifikationsnivåerna i den europeiska referensramen och genom att utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer där så är lämpligt. Medlemsstaterna rekommenderas vidare att före 2012 se till att alla kvalifikationscertifikat, examensbevis och andra Europass-handlingar innehåller en hänvisning till motsvarande nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer. Ett annat viktigt inslag som främjar gemensamma metoder och tryggar kvalitet i förfarandet är inrättandet av en rådgivande grupp för den europeiska ramen för kvalifikationer, som är sammansatt av företrädare för medlemsstaterna och inbegriper de europeiska arbetsmarknadsparterna och andra berörda parter.

    Den europeiska referensramen för kvalifikationer har en annan räckvidd än beslut 85/368/EEG. Eftersom den är ett instrument för att främja livslångt lärande omfattar den allmän utbildning, vuxenutbildning, högre utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer. I beslutet från 1985 fokuserade man endast på yrkesutbildningar.

    Den europeiska referensramen skiljer sig också från beslut 85/368/EEG när det gäller det valda tillvägagångssättet. I beslutet krävdes det ett intensivt samarbete mellan experter från olika medlemsstater, så att man hela tiden skulle kunna uppdatera förteckningen, ändra arbetsbeskrivningarna och beskrivningarna av kvalifikationer samt tillfoga nya kvalifikationer vid behov. Det faktum att enbart ett begränsat antal yrken och yrkeskvalifikationer omfattades visar på beslutets ineffektivitet. Den europeiska referensramen för kvalifikationer bygger på en frivillig och decentraliserad modell där gemenskapen tillhandahåller en gemensam referensram medan detaljerna i besluten överlåts till de behöriga organen på nationell nivå och på sektorsnivå. Medlemsstaterna kan följaktligen koppla sina kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, så att varje kvalifikation som ligger inom en bestämd nivå i medlemsstaternas nationella ram eller system kan tilldelas en nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer. Den europeiska referensramen för kvalifikationer är således avsedd att tillhandahålla ett gemensamt språk för att beskriva och förstå kvalifikationer och på så sätt bidra till att öka arbetstagares och studerandes anställbarhet och rörlighet.

    Slutligen har framtagandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer fått brett stöd genom ett samråd i hela Europa, vilket inbegripit de europeiska arbetsmarknadsparterna, sektors- och branschorganisationer, utbildningsanstalter och utbildningsorganisationer samt icke-statliga organisationer. En rad internationella experter med erfarenhet på området för kvalifikationer och referensramar för kvalifikationer har också bidragit till framtagandet av referensramen.

    Även om den europeiska referensramen för kvalifikationer torde vara det instrument som är bäst lämpat för att uppnå de mål och funktioner som inte kunde uppnås med beslut 85/368/EEG finns det ett antal andra instrument och åtgärder på europeisk nivå som ökar öppenheten och underlättar överföringen av kvalifikationer. Bland dessa kan nämnas Europass, Europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS), rådets slutsatser från 2004 om identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande samt Ploteus‑portalen.

    Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) infördes en rad europeiska instrument som enskilda personer kan använda för att beskriva sina kvalifikationer och färdigheter. Europass syftar till att främja yrkesrörlighet och rörlighet i studieändamål.

    Det befintliga europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) har spelat en viktig roll för underlättandet av rörlighet bland studerande och framtagandet av internationella meritförteckningar. Dessutom syftar det framväxande europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning (ECVET) till att underlätta överföring, ackumulering och erkännande av studieresultat och därigenom till att förbättra medborgarnas rörlighet över gränserna.

    Ett antal gemensamma europeiska principer för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande antogs av rådet i maj 2004. Dessa principer utgör en grund för att stärka samarbetet i syfte att främja valideringen av icke-formellt och informellt lärande och uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att mer systematiskt införa metoder och system för validering.

    Ploteus-portalen om möjligheter till lärande i alla europeiska länder är en kommissionstjänst som bidrar till tydligare kvalifikationer genom att tillhandahålla information om möjligheter till allmän och yrkesinriktad utbildning och till lärande runtom i Europa.

    Ömsesidigt erkännande av kvalifikationer när det gäller reglerade yrken säkerställs genom direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005. I det direktivet fastställs det ett system för automatiskt erkännande av kvalifikationer för yrken med harmoniserade utbildningskrav – läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, veterinärer, farmaceuter, arkitekter.

    Slutsatser

    Mot bakgrund av de ovannämnda farhågor som kommissionen yttrat om att beslut 85/368/EEG inte har möjliggjort jämförelser mellan yrkesutbildningskvalifikationer till fördel för arbetstagare som söker sysselsättning i en annan medlemsstat samt att det inte är flexibelt nog för att kunna anpassas till den konstanta och snabba utvecklingen av kvalifikationer håller föredraganden med kommissionen om att beslut 85/368/EEG bör upphävas på grund av att det är överflödigt.

    Föredraganden anser att målen i beslutet uppnås via andra instrument för öppenhet och rörlighet, närmare bestämt via den europeiska referensramen för kvalifikationer, som utgör en övergripande ram för samarbete på områdena utbildning och yrkesutbildning och som inrättades genom en rekommendation som Europaparlamentet och rådet antog i februari 2008. Han håller också med kommissionen om att beslut 85/368/EEG måste upphävas till följd av antagandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer, så att man förhindrar den oklara situation som skulle uppstå om två instrument med liknande mål men baserade på två olika metoder och som beskriver kvalifikationerna från motsatta ståndpunkter – beslutet, som är överflödig lagstiftning, och den europeiska referensramen för kvalifikationer – förblev i kraft.

    Räckvidden för beslut 85/368/EEG, vars enda fokus var yrkesutbildningskvalifikationer, och den europeiska referensramen för kvalifikationer, som är ett instrument för främjande av livslångt lärande, gäller alla typer av kvalifikationer, från dem som uppnås efter genomgången obligatorisk skolgång till dem som förvärvas inom ramen för högsta möjliga akademiska och professionella utbildning och yrkesutbildning.

    I den europeiska referensramen för kvalifikationer sker också en tyngdpunktsförskjutning från metoden som grundar sig på lärandeinsatser, exempelvis utbildningens längd eller typen av utbildningsanstalt, till en metod som fokuserar på läranderesultat. I den europeiska referensramen för kvalifikationer definieras läranderesultat via en kombination av kunskaper, färdigheter och kompetens och den beskriver vad en inlärare vet, förstår och klarar av att utföra i slutet av inlärningsprocessen. Övergången till läranderesultat ger ett gemensamt språk som gör det möjligt att jämföra kvalifikationer utifrån deras innehåll och profil, oberoende av var och hur de har förvärvats. Detta förväntas underlätta valideringen av lärande som äger rum utanför formella utbildningsanstalter, dvs. icke-formellt och informellt lärande.

    Eftersom medlemsstaterna enligt rekommendationen om inrättandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer ska koppla sina nationella referensramar för kvalifikationer till den europeiska referensramen för kvalifikationer senast 2010 håller de flesta länder nu på att ta fram nationella referensramar för kvalifikationer. Den europeiska referensramen för kvalifikationer är i detta sammanhang tänkt att koppla samman de olika ländernas kvalifikationssystem och fungera som ett översättningsverktyg som gör kvalifikationerna lättare för medlemsstater, arbetsgivare och enskilda personer att identifiera och på så sätt även göra det lättare att jämföra, överföra och utnyttja kvalifikationer i olika länder och olika utbildningssystem. Referensramen syftar också till att stärka samarbetet och det ömsesidiga förtroendet mellan berörda parter.

    Då den europeiska referensramen för kvalifikationer stöder allmän och yrkesinriktad utbildning anser föredraganden att den har betydande fördelar för medborgare och arbetsgivare genom att uppmuntra till ökad rörlighet för arbete och lärande i hela Europa. Den europeiska referensramen för kvalifikationer täcker alltså målen i beslut 85/368/EEG mer än väl och kan uppnå dem på ett bättre sätt.

    Av ovannämnda skäl rekommenderar föredraganden att kommissionens förslag antas utan ändringar.

    • [1]  EGT L 199, 31.7.1985, s. 56.
    • [2]  Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, ännu ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna

    Referensnummer

    KOM(2007)0680 – C6-0398/2007 – 2007/0234(COD)

    Framläggande för parlamentet

    6.11.2007

    Ansvarigt utskott

          Tillkännagivande i kammaren

    EMPL

    15.11.2007

    Rådgivande utskott

          Tillkännagivande i kammaren

    CULT

    15.11.2007

    PETI

    15.11.2007

     

     

    Inget yttrande avges

          Beslut

    CULT

    19.11.2007

    PETI

    25.2.2008

     

     

    Föredragande

          Utnämning

    Jan Andersson

    20.11.2007

     

     

    Förenklat förfarande – beslut

    20.11.2007

    Behandling i utskott

    1.4.2008

    2.4.2008

     

     

    Antagande

    2.4.2008

     

     

     

    Ingivande

    4.4.2008