BETÄNKANDE om ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)

10.4.2008 - (KOM(2007)0535 – C6‑0345/2007 – 2004/0156(COD)) - ***I

(Nytt föreläggande)
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Etelka Barsi-Pataky

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)

(KOM(2007)0535 – C6‑0345/2007 – 2004/0156(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen – nytt föreläggande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0535),

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0477),

–   med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av den 6 september 2005[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 156 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag igen (C6‑0345/2007),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om finansieringen av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation (Galileo) inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och den fleråriga budgetramen 2007–2013[2],

–   med beaktande av artikel 51 och artikel 55.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för transport och turism (A6‑0144/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet godkänner det bifogade gemensamma uttalandet, som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning tillsammans med den slutliga rättsakten.

3.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på kommissionens bifogade uttalanden.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Ändrat förslag till förordning

PARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG^[3]*

till kommissionens förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen

(Egnos och Galileo)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156,

med beaktande av kommissionens förslag ║,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[6], och av följande skäl:

(1)    Den europeiska politiken för satellitnavigering syftar till att ge Europeiska gemenskapen två system för radionavigering via satellit (GNSS). Dessa system har upprättats genom Egnosprogrammet och Galileoprogrammet (nedan kallade ”programmen”). Båda dessa infrastrukturer omfattar satelliter och ett globalt nätverk av markstationer.

(2)    ▌Programmen uppfyller helt subsidiaritetsprincipens krav. För utvecklingen av infrastruktur för satellitnavigering krävs finansiella och tekniska resurser som överstiger de enskilda medlemsstaternas förmåga, och därför genomförs dessa program ▌bäst på gemenskapsnivå.

(3)    Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering för specifikt civila ändamål. Det system som upprättas genom Galileoprogrammet är helt oberoende av alla andra existerande eller kommande system.

(4)    Egnosprogrammets syfte är att förbättra kvaliteten på signalerna från befintliga globala system för satellitnavigering.

(5)    Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har hela tiden ställt sig bakom de europeiska GNSS-programmen.

(6)    Utvecklingen av satellitnavigering är helt i linje med Lissabonstrategin och annan gemenskapspolitik, som transportpolitiken enligt kommissionens vitbok[7]. Inom det fleråriga arbetsprogrammet bör kommissionen vid behov ägna särskild uppmärksamhet åt utbyggnaden av GNSS-tillämpningarna och GNSS-tjänsterna.

(7)    Programmen utgör ett av de prioriterade projekten i det tillväxtinitiativ som föreslagits av kommissionen och som fått rådets stöd. Det anses också vara en av de största framgångarna för det framtida europeiska rymdprogrammet, i enlighet med meddelandet om den europeiska rymdpolitiken[8].

(8)    Galileoprogrammet omfattar en utformnings-, en utvecklings-, en installations- och en driftsfas. Installationsfasen ska inledas 2008 och avslutas 2013. Systemet bör vara operativt senast 2013.

(9)    Galileoprogrammets utformnings- och utvecklingsfas, som utgör forskningsdelen av programmet, har finansierats ▌via gemenskapens budget för de transeuropeiska näten och av Europeiska rymdorganisationen. Installationsfasen är tänkt att finansieras helt av Europeiska gemenskapen. I ett senare skede kan beslut fattas om att ett offentligt‑privat partnerskap eller någon annan form av kontrakt med den privata sektorn kan vara ändamålsenligt för driften och uppgraderingen av systemet efter 2013.

(9a)  Det noteras att centrumet för skydd av människoliv får besluta att utvecklas till ett fullt kvalificerat och likvärdigt centrum för kontroll av satelliter (Galileo), vars tillgångar kommer att ägas av gemenskapen. Investeringen för denna utveckling kommer inte att medföra några ytterligare kostnader utöver den överenskomna gemenskapsbudgeten för de europeiska GNSS-programmen under perioden 2007–2013. Det noteras att även om detta inte kommer att påverka den operativa kapaciteten vid Oberpfaffenhofen och Fucino, kommer kommissionen att se till att detta centrum kommer att vara kvalificerat som ett fullständigt operativt Galileocentrum senast i slutet av 2013, förutsatt att det klarar av att uppfylla alla de krav som ställs på alla centrum, och det kommer då att ingå i Galileonätverket med de tre ovan nämnda centrumen.

(10)  Det är viktigt att finansieringen av Egnossystemet ▌säkerställs av Europeiska gemenskapen, inklusive dess drift, hållbarhet och marknadsföring. Driften av Egnos skulle kunna bli föremål för ett eller flera kontrakt som avser offentlig upphandling av tjänster, särskilt med privata sektorn, till dess att systemet integreras med driften av Galileo.

▌

(21)  Eftersom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen nu har nått en sådan mognadsgrad och har sprängt ramarna för ett vanligt forskningsprojekt, är det nödvändigt att de förankras genom en särskild rättslig grund som är mer ändamålsenlig och som bättre motsvarar programmens behov och tillmötesgår kravet på sund ekonomisk förvaltning.

(21a) De system som inrättats inom ramen för de europeiska satellitnavigeringsprogrammen utgör infrastrukturer som inrättats som transeuropeiska nät vars användning går långt utöver medlemsstaternas nationella gränser. Dessutom bidrar de tjänster som erbjuds av dessa system särskilt till utvecklingen av transeuropeiska nät när det gäller transporter, telekommunikation och infrastrukturer för energi. Artikel 156 i fördraget utgör därför den lämpliga rättsliga grunden för denna förordning för att säkerställa det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen.

[tidigare skäl 17]

(21b) Sund offentlig styrning av Galileo- och Egnossystemen förutsätter för det första en strikt fördelning av befogenheter mellan kommissionen, den europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (nedan kallad tillsynsmyndigheten) och Europeiska rymdorganisationen (nedan kallad ESA), och för det andra, att gemenskapen, företrädd av kommissionen, ansvarar för förvaltningen av programmen. Kommissionen måste fastställa lämpliga instrument och se till att det finns erforderliga resurser, i synnerhet när det gäller assistans.

(21c) Med tanke på att de europeiska GNSS-programmen är betydelsefulla, unika och komplexa, att gemenskapen äger de system som dessa leder till och att programmen finansieras fullt ut från gemenskapens budget under perioden 2008−2013, inser Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen att det är lämpligt med ett nära samarbete mellan de tre institutionerna. Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen kommer därför att ha möten i den interinstitutionella panelen för Galileo (GIP) i enlighet med det gemensamma uttalandet av den …/…/2008.

[tidigare skäl 12]

(21d) Genom rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättande av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering[9] inrättades en europeisk tillsynsmyndighet för det globala systemet för satellitnavigering nedan kallad tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten är ett gemenskapsorgan, som i sin egenskap av organ enligt artikel 185 i budgetförordningen är underkastad de skyldigheter som gäller för gemenskapsorgan.

(21e) Med beaktande av kommissionens uppgift som programförvaltare och i enlighet med riktlinjer som utfärdats av kommissionen bör tillsynsmyndigheten svara för säkerhetsackrediteringen av systemen och driften av säkerhetscentrumet för Galileo samt bidra till förberedelserna inför kommersialiseringen av systemen så att de kan fungera friktionsfritt, obehindrat tillhandahålla tjänster och få en stor spridning på marknaden. Tillsynsmyndigheten bör också kunna fullgöra andra uppgifter som den anförtros av kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, särskilt att främja tillämpningar och tjänster samt att säkerställa certifiering av systemens komponenter.

(21f) Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i syfte att formellt anpassa de strukturer för förvaltningen av programmen som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1321/2004 till kommissionens och tillsynsmyndighetens nya uppgifter.

[tidigare skäl 13]

(21g) En ändamålsenlig ekonomisk och rättslig ram bör antas så att fortsättningen på Galileo- och Egnosprogrammen kan garanteras och att Europeiska gemenskapen kan fortsätta att finansiera dessa program. Det är också nödvändigt att fastställa vilka belopp som kommer att behövas under perioden 1 januari 2007–31 december 2013 för att finansiera slutskedet av Galileosystemets utvecklings- och installationsfas, ▌driften av Egnossystemet och förberedandet av programmens driftsfas.

(21h) Europaparlamentet och rådet har beslutat[10] att det totala beräknade beloppet för Galileo- och Egnossystemens driftskostnader under perioden 2007–2013 uppgår till 3 400 miljoner EUR i löpande priser. 1 005 miljoner EUR har redan avsatts i den gällande budgetplanen (2007–2013). Detta belopp har ökats med ytterligare 2 000 miljoner EUR efter beslut av budgetmyndigheten vid en översyn av den gällande budgetramen (2007-2013). Dessutom har 400 miljoner EUR gjorts tillgängliga från sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling[11], vilket innebär att den totala tillgängliga budgeten för programmen under perioden 2007–2013 uppgår till 3 405 miljoner EUR.

(21i) Vid tilldelningen av dessa gemenskapsmedel är effektiva upphandlingsförfaranden och koncessionsförhandlingar som ger bästa valuta för pengarna av avgörande betydelse liksom tryggat genomförande, obruten kontinuitet i programmen, riskhantering och fasthållande vid den föreslagna genomförandeplanen. Kommissionen bör sörja för att dessa kriterier uppfylls.

(21j) Enligt artikel 18 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget får medlemsstaterna och tredjeländer samt internationella organisationer på grundval av lämpliga avtal bidra finansiellt eller in natura till programmen.

[tidigare skäl 15]

(21k) Det bör påpekas att de investerings- och driftskostnader som i dagsläget beräknats för Galileo- och Egnossystemen under perioden 2007–2013 inte inkluderar eventuella oförutsedda finansiella åtaganden för Europeiska gemenskapen, framför allt åtaganden kopplade till utomobligatoriskt ansvar till följd av det offentliga ägandet av systemen, särskilt när det gäller force majeure och katastrofala fel.

(21l) Inkomsterna från driften av Galileo- och Egnossystemen, som framför allt erhålls från Galileos kommersiella tjänster, bör dessutom gå till Europeiska gemenskapen för att täcka dess tidigare investeringar. En mekanism för inkomstdelning kan komma att ingå i eventuella avtal som ingås med den privata sektorn ▌.

(21m) Europeiska gemenskapen bör ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen som omfattar de tekniska och programmässiga aspekterna på programmen. För att kommissionen, i egenskap av Europeiska gemenskapens företrädare, fullt ut ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter bör delegeringsavtalet även omfatta de allmänna villkoren för förvaltning av de medel som anförtrotts Europeiska rymdorganisationen.

(21n) Eftersom programmen kommer att finansieras av Europeiska gemenskapen bör offentlig upphandling inom ramen för dessa program vara förenlig med gemenskapens regler för offentlig upphandling och i första hand syfta till att få valuta för pengarna, ha kontroll över kostnaderna, begränsa riskerna, öka effektivitet och minska beroende av en enda leverantör. Fritt tillträde och sund konkurrens i hela den industriella leveranskedjan, vilket ger opartisk möjlighet för näringslivet att delta på samtliga nivåer, inklusive i synnerhet små och medelstora företag, bör eftersträvas i alla medlemsstater. Eventuellt missbruk av dominerande ställning eller långsiktigt beroende av en enda leverantör bör undvikas. För att minska riskerna med programmet, undvika beroende av en enda leverantör och säkerställa bättre övergripande kontroll över program, kostnader och tidsplan, bör upphandlingen omfatta två alternativa leverantörer närhelst så är lämpligt. Europeiska industriföretag bör ha möjlighet att förlita sig på icke-europiska leveranskällor för vissa komponenter och tjänster då de uppvisar avsevärda fördelar när det gäller kvalitet och kostnader, med beaktande av den strategiska karaktären hos de europeiska satellitnavigeringsprogrammen och EU:s krav på säkerhet och exportkontroll. Man bör utnyttja erfarenheter från investeringar och industriell verksamhet samt kompetens som uppnåtts under utformnings-, och utvecklingsfasen i det europeiska satellitnavigeringsprogrammet, samtidigt som man ser till att detta inte påverkar det konkurrensutsatta anbudsförfarandet.

(21o) Alla arbetspaket inom verksamheter i installationsfasen av Galileo bör stå öppna för största möjliga konkurrens i enlighet med EU:s principer för upphandling och för att garantera att upphandling inom rymdprogrammen visar större öppenhet mot nya marknadsaktörer och små och medelstora företag, samtidigt som teknisk kvalitet och kostnadseffektivitet säkerställs.

[tidigare skäl 20]

(21p) För tillämpningen av denna förordning bör kommissionen biträdas av en kommitté benämnd ”kommittén för de europeiska GNSS-programmen”. Sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av programmen, snabbare beslutsfattande och enhetlig tillgång till information, liksom att företrädarna för tillsynsmyndigheten och Europeiska rymdorganisationen får delta i arbetet i kommittén för de europeiska GNSS-programmen.

(21q) Frågor som enbart faller under avdelning V och/eller avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen bör inte ingå i behörighetsområdet för kommittén för de europeiska GNSS-programmen.

(21r) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[12].

(21s) Kommissionen bör särskilt tilldelas befogenheter att anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samverkansförmåga och driftskompatibilitet mellan systemen. Eftersom detta är åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att komplettera denna förordning genom tillägg av nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(21t) Europeiska gemenskapen bör stå som ägare till samtliga materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom ramen för programmen. För att alla grundläggande rättigheter när det gäller ägarskap till fullo ska kunna respekteras bör det dock ingås avtal med de befintliga ägarna.

(21u) Man bör noga uppmärksamma certifieringen av Egnos för samtliga transportslag, och i synnerhet för flyg, så att systemet kan förklaras vara i drift och tas i bruk så snart som möjligt.

(22)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för det fortsatta genomförandet av programmen som ska utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006[13] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

(23)  Europaparlamentet och rådet bör informeras regelbundet om genomförandet av ▌programmen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

De europeiska GNSS-systemen och GNSS-programmen

1.      Egnos- och Galileoprogrammen (nedan kallade programmen) omfattar alla åtgärder som krävs för utformning, utveckling, validering, uppbyggnad, drift, förnyande och förbättring av de två europeiska globala satellitnavigeringssystemen (GNSS), Egnos och Galileo (nedan kallade systemen).

2.      Egnossystemet är en infrastruktur för övervakning och korrigering av signaler som sänds ut ▌av de befintliga globala satellitnavigeringssystemen. Systemet är uppbyggt av markstationer och flera transpondrar installerade i geostationära satelliter▌.

3.      Det system som upprättas genom Galileo-programmet är en autonom GNSS‑infrastruktur som omfattar en konstellation av satelliter och ett globalt nätverk av markstationer.

4.      Programmens särskilda mål återges i bilagan.

Artikel 2

Syfte

I denna förordning fastställs ▌bestämmelser för genomförandet av programmen, även när det gäller styrning och Europeiska gemenskapens finansiella bidrag.

Artikel 3

Galileoprogrammets olika faser

Galileoprogrammet omfattar följande faser:

– En utformningsfas under vilken systemarkitekturen utarbetades och dess ingående komponenter fastställdes, vilken avslutades 2001.

– En utvecklings- och valideringsfas, som omfattar byggande och uppskjutning av de första satelliterna, installation av de första markbundna delarna av infrastrukturen och genomförande av allt arbete och alla åtgärder som krävs för systemets validering i omloppsbana. Målet är att denna fas ska avslutas 2010.

– En installationsfas, som omfattar installationen av all rymd- och markinfrastruktur samt därmed förbunden verksamhet. Målet är att denna fas ska löpa från 2008 till 2013. Den ska inbegripa förberedelserna av driftsfasen.

– En driftsfas, som omfattar förvaltningen av infrastrukturen samt underhåll, löpande förbättring och förnyelse av systemet, liksom certifiering och standardisering med anknytning till programmet, marknadsföring av systemet och all annan verksamhet som krävs för utvecklingen av systemet och ett framgångsrikt genomförande av programmet. Driftsfasen ska inledas senast när installationsfasen har avslutats.

Artikel 4

Finansiering av Galileoprogrammet

1.      Utvecklings- och valideringsfasen finansieras av Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen (hädanefter ”ESA”).

2.      Installationsfasen ska finansieras av Europeiska gemenskapen utan att detta påverkar tillämpningen av punkterna 4 och 5.

3.      Kommissionen uppmanas att 2010, i samband med halvtidsöversynen, förelägga Europaparlamentet och rådet ett lämpligt förslag för den budgetplaneringsperiod som börjar 2014 om offentliga medel och åtaganden, vilket inbegriper skyldigheter som kan behövas för driftsfasen (ändring 27), och som har med dess ansvar rörande offentligt ägande av systemet att göra samt mål för en prispolitik genom vilken man ser till att kunder får tjänster av hög kvalitet till rimliga priser (ändring 29) och den mekanism för inkomstdelning som krävs för driftsfasen. Förslaget ska särskilt innehålla en motiverad genomförbarhetsstudie av fördelarna respektive nackdelarna med att utnyttja tjänstekoncessionskontrakt eller offentliga tjänstekontrakt med privata sektorn ▌.

▌

         Där så behövs ska kommissionen i samband med halvtidsöversynen även föreslå lämpliga åtgärder för att underlätta framtagningen av tillämpningar och tjänster inom satellitnavigering.

4.      Medlemsstaterna får i vissa fall tillhandahålla ytterligare finansiering av programmet för att täcka de investeringar som är nödvändiga för utvecklingen mot den överenskomna systemarkitekturen. De inkomster som härrör från dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[14].

         I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta den kommitté som inrättats enligt artikel 14 om alla konsekvenser som tillämpningen av föregående stycke kan få för programmet.

4a.    Även tredjeländer och internationella organisationer får tillhandahålla ytterligare finansiering av programmet. Avtal som ingås av Europeiska gemenskapen med sådana tredjeländer eller internationella organisationer i enlighet med artikel 300 i EG-fördraget ska innehålla villkor och detaljerade bestämmelser för deras deltagande.

Artikel 5

Driften av Egnossystemet

Egnossystemets drift består huvudsakligen av förvaltning av dess infrastruktur samt underhåll, löpande förbättring och förnyelse av systemet, certifiering och standardisering med anknytning till programmet samt saluföring▌.

Artikel 6

Finansiering av driften av Egnossystemet

1.      Europeiska gemenskapen ska finansiera driften av Egnos, utan att det påverkar eventuella bidrag från andra källor, inbegripet de som avses i punkterna 3 och 4.

2.      Driften av Egnos ska till en början ▌vara föremål för ett eller flera offentliga tjänstekontrakt.

2a.    Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare finansiering av Egnosprogrammet i enlighet med artikel 18.2 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2b.    Även tredjeländer och internationella organisationer får tillhandahålla ytterligare finansiering av programmet. Avtal som ingås av Europeiska gemenskapen med sådana tredjeländer eller internationella organisationer i enlighet med artikel 300 i EG-fördraget ska innehålla villkor och detaljerade bestämmelser för deras deltagande.

Artikel 6a

Samverkansförmåga och driftskompatibilitet mellan systemen

1.      Kommissionen ska göra sitt yttersta för att säkerställa samverkansförmåga och driftskompatibilitet mellan systemen, näten och tjänsterna inom Egnos och Galileo och ska försöka uppnå fördelarna i fråga om samverkansförmåga och driftskompatibilitet hos Egnos och Galileo med andra navigationssystem och där så är möjligt med konventionella navigationshjälpmedel.

2.      Nödvändiga åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom att komplettera den med avseende på punkt 1, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.

Artikel 6b

Äganderätt

Europeiska gemenskapen ska vara ägare till samtliga materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom ramen för programmen, och för detta ändamål ska avtal med tredje part i förekommande fall ingås när det gäller befintliga äganderätter.

KAPITEL II

BUDGETBIDRAG OCH BUDGETMEKANISMER

Artikel 7

Berörd verksamhet

1.      De gemenskapsanslag som genom denna förordning anslås för programmen syftar till finansieringen av

         a)      verksamhet kopplad till slutförandet av Galileoprogrammets utvecklings- och valideringsfas,

         b)     verksamhet kopplad till Galileoprogrammets installationsfas, däribland förvaltning och övervakning av denna fas▌, och

         c)      verksamhet kopplad till driften av Egnos samt åtgärder som föregår eller förbereder programmens driftsfas.

2.      För att göra det möjligt att tydligt kartlägga kostnaderna för programmen och deras olika faser ska kommissionen i enlighet med principen om öppen förvaltning årligen informera den kommitté som inrättas genom artikel 14 om fördelningen av gemenskapsmedel till de verksamheter som anges i punkt 1.

Artikel 8

Budgetmedel

1.      Den summa som fördelas för genomförandet av de verksamheter som anges i artikel 7 ▌uppgår till 3 405 miljoner EUR i löpande priser för perioden 1 januari 200731 december 2013, inklusive 400 miljoner EUR som görs tillgängliga från sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling[15].

2.      Anslagen ska beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetplanen. De ska genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

3.      Budgetåtaganden för programmen ska verkställas genom årliga delbetalningar.

▌

Artikel 9

Inkomster från driften

1.      Inkomsterna från driften av systemen ska gå till Europeiska gemenskapen och ska betalas till gemenskapens budget och fördelas på ▌programmen. Om dessa inkomster visar sig vara ▌större än vad som krävs för programmen ska budgetmyndigheten godkänna fördelningsprincipen på grundval av ett förslag från kommissionen.

2.      En mekanism för inkomstdelning kan komma att ingå i eventuella avtal som ingås med den privata sektorn.

KAPITEL III

OFFENTLIG STYRNING AV PROGRAMMEN

Artikel 10

Allmän ram för styrning av programmen

1.      Den offentliga styrningen av programmen ska bygga på principen om en strikt fördelning av befogenheter mellan Europeiska gemenskapen företrädd av kommissionen, Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (nedan kallad tillsynsmyndigheten) och ESA.

2.      Kommissionen ska, biträdd av den kommitté som inrättas enligt artikel 14, ansvara för förvaltningen av programmen, som den ska genomföra på ett öppet sätt. Den ska undvika överlappning av strukturer och funktioner genom en tydlig arbetsfördelning med tillsynsmyndigheten och ESA. Den kan ▌biträdas av experter från medlemsstaterna, och den ska genomföra finansiella och tekniska revisioner.

3.      Kommissionen ska inrätta lämpliga instrument, bland annat genomförandet av integrerad riskhantering på alla nivåer av Galileoprogrammet och strukturella åtgärder för att kartlägga, kontrollera, dämpa och övervaka risker samt se till att den har de resurser som krävs för att utföra denna uppgift. Kommissionen ska i detta syfte, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 14.1a, fastställa viktiga beslutstillfällen för översyn av genomförandet av programmen.

Artikel 10a

Hantering av säkerhetsfrågor

1.      Kommissionen ska handlägga alla frågor som har att göra med systemens säkerhet, med beaktande av övervakningen och integreringen av säkerhetskraven i det övergripande programmet.

2.      Kommissionen ska, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 14.2a, anta genomförandebestämmelser som fastställer de viktigaste tekniska kraven för kontroll av tillgången till och hanteringen av teknik som tillhandahåller säkerhet för systemen.

3.      Kommissionen ska säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att följa de ovannämnda bestämmelserna och att alla ytterligare krav som har samband med systemens säkerhet är uppfyllda med fullt beaktande av råd av experter.

4.      När driften av systemen i enlighet med gemensam åtgärd 2004/552/Gusp kan inverka på Europeiska unionens eller dess medlemsstaters säkerhet ska förfarandena i den gemensamma åtgärden tillämpas.

5.      Frågor som enbart faller under avdelning V och/eller avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen ska inte ingå i mandatet för den kommitté för de europeiska GNSS-programmen som inrättas enligt artikel 14.

Artikel 10b

Tillämpning av säkerhetsbestämmelser

1.      Medlemsstaterna ska på varje fysisk person som är bosatt eller juridisk person som är etablerad på deras territorium, och som hanterar sekretessbelagda EU-uppgifter om programmen, tillämpa säkerhetsbestämmelser som garanterar en skyddsnivå som åtminstone motsvarar den som garanteras av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/884/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001[16] och av säkerhetsbestämmelserna för Europeiska unionens råd enligt bilagan till rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001[17].

2.      Medlemsstaterna ska omedelbart underrätta kommissionen om antagandet av de nationella säkerhetsbestämmelser som avses i punkt 1.

3.      För att fysiska personer som är bosatta i tredjeländer och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer ska tillåtas hantera sekretessbelagda EU-uppgifter om programmen måste de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som garanterar en skyddsnivå som åtminstone motsvarar den som garanteras av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/884/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 och av säkerhetsbestämmelserna för Europeiska unionens råd enligt bilagan till rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001. För detta ändamål ska ESA:s säkerhetsbestämmelser anses som likvärdiga. Likvärdigheten av säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland får erkännas i en överenskommelse med det landet.

Artikel 11

Programplanering

1.      Europeiska kommissionen ska förvalta de medel som anslås till programmen genom denna förordning.

2.      Kommissionen ska anta åtgärder för att fastställa en strategisk ram, med bl.a. de viktigaste aktiviteterna, den beräknade budgeten och den därtill hörande tidtabellen, som behövs för att nå målen i bilagan, för fastställandet av ett arbetsprogram i enlighet med kraven i förordningen.

▌

▌      Dessa åtgärder, som är avsedda att ändra icke-väsentliga delar i förordningen genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 14.3.

4a.    Kommissionen ska anta arbetsprogrammet, programmets genomförandeplan och dithörande finansiering, som ska ses över årligen, samt eventuella ändringar av dessa i enlighet med det förfarande som avses i artikel 14.2.

5.      Åtgärder som finansieras genom denna förordning ska genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006.

Artikel 12

Uppgifter för Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (tillsynsmyndigheten)

Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 10, och med beaktande av kommissionens uppgift som programförvaltare, ska tillsynsmyndigheten fullgöra följande uppgifter inom programmen i enlighet med riktlinjer som utfärdats av kommissionen:

a)     När det gäller programmens säkerhet, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 10a och 10b, ska den svara för

         -       säkerhetsackreditering; för detta ändamål ska den inleda och övervaka genomförandet av säkerhetsförfaranden samt genomföra inspektioner av systemens säkerhet,

         -       driften av säkerhetscentrumet för Galileo, som inrättats i överensstämmelse med de beslut som fattas i enlighet med artikel 10a och de anvisningar som fastställs enligt gemensam åtgärd 2004/552/Gusp.

b)     Den ska bidra till förberedelserna inför kommersialiseringen av systemen, inbegripet de marknadsanalyser som behövs.

c)      Den kan också fullgöra andra uppgifter som den anförtros av kommissionen i enlighet med artikel 54.2 b i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget när det gäller specifika frågor i samband med programmen, till exempel

         -       främja tillämpningar och tjänster på marknaden för satellitnavigering,

         -       säkerställa att systemens komponenter certifieras av de berörda, vederbörligen       bemyndigade, certifieringsorganen.

Artikel 12a

Upphandlingsprinciper för Galileos installationsfas

1.      Gemenskapens regler för offentlig upphandling, särskilt fritt tillträde och sund konkurrens i hela den industriella leveranskedjan, kontraktstilldelning på grundval av öppen information i rätt tid, tydliga meddelanden om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och all annan relevant information som möjliggör lika villkor för alla potentiella anbudsgivare, ska gälla för Galileos installationsfas utan att det påverkar åtgärder som krävs för att skydda Europeiska gemenskapens väsentliga säkerhetsintressen eller den allmänna säkerheten eller för att uppfylla EU:s krav i fråga om exportkontroll.

2.      Under upphandlingen ska följande mål eftersträvas:

         a)     Främjande av ett brett deltagande från branschens sida på alla nivåer, särskilt från små och medelstora företag, i alla medlemsstater.

         b)     Undvikande av eventuellt missbruk av dominerande ställning eller långsiktigt       beroende av en enda leverantör.

         c)      Utnyttjande av tidigare investeringar och lärdomar samt industriell erfarenhet och kompetens, bland annat erfarenheter från de europeiska GNSS‑programmens utformnings- och utvecklingsfaser, samtidigt som man ser till att detta inte påverkar konkurrensutsatta anbudsförfaranden.

3.      I detta syfte ska följande principer gälla för upphandlingen för verksamheter under Galileos installationsfas:

         a)     Upphandlingen av infrastrukturen ska delas upp i sex stora arbetspaket (stöd för systemteknik, fullbordad infrastruktur för markuppdrag, fullbordad infrastruktur för markkontroll, satelliter, bärraketer och drift) och ett antal ytterligare arbetspaket genom en heltäckande, övergripande uppdelning av upphandlingen. Detta utesluter inte möjligheten till flera samtidiga delområden för upphandling för enskilda arbetspaket, inklusive för satelliter.

         b)     Konkurrensutsatta anbudsförfaranden ska tillämpas för alla paket, och för de sex stora arbetspaketen ska ett gemensamt förfarande användas, där varje enskild oberoende rättslig enhet, eller rättsliga enheter ingående i en grupp, kan lämna anbud för rollen som huvudentreprenör för högst två av de sex stora arbetspaketen.

         c)      Minst 40 % av det totala värdet av verksamheten ska läggas ut på underleverantörer genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden på olika nivåer till andra företag än de som hör till de grupper vars enheter kommer att vara huvudleverantörer av något av de stora arbetspaketen. Kommissionen ska regelbundet rapportera om hur denna princip följs till den kommitté som inrättas genom artikel 14. Om prognoser visar att 40 % eventuellt inte kan uppnås ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 14.2, vidta lämpliga åtgärder.

         d)     Upphandling ska göras från två alternativa leverantörer närhelst det lämpar sig för att säkra bättre övergripande kontroll av program, kostnader och tidsplan.

Artikel 13

Europeiska rymdorganisationens uppgifter (ESA)

1.      Europeiska gemenskapen, företrädd av kommissionen, ska utifrån de principer som fastställs i artikel 12a ingå ett flerårigt delegeringsavtal med ESA på grundval av ett beslut om delegering som antas av kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, vilket ska omfatta delegerade uppgifter och budgetgenomförande i samband med genomförandet av Galileo-programmet, särskilt installationsfasen.

2.      I den mån det är nödvändigt för de uppgifter och det budgetgenomförande som delegeras enligt punkt 1 ska de allmänna villkoren för förvaltningen av de medel som anförtros ESA fastställas i delegeringsavtalet, särskilt de åtgärder som ska genomföras, den lämpliga finansieringen, förvaltningsförfaranden och övervaknings- och inspektionsåtgärder, åtgärder som ska tillämpas om kontrakt inte fullgörs på tillfredsställande sätt samt bestämmelser om äganderätt till alla materiella och immateriella tillgångar.

▌

3.      Den kommitté som inrättas genom artikel 14 ska höras om delegeringbeslutet i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 14.1 a. Kommittén ska informeras om det fleråriga delegeringsavtal som ska ingås mellan Europeiska gemenskapen, företrädd av kommissionen, och ESA.

4.      Kommissionen ska informera den kommitté som inrättas genom artikel 14 om del- och slutresultaten av utvärderingen av upphandlingsförfarandena och de kontrakt med den privata sektorn som ESA ska ingå.

Artikel 14

Kommittéförfarandet

1.      Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad kommittén för de europeiska GNSS‑programmen.

1a.    När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

2.      När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

         Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

2a.    När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

         Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

3.      När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1−4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.      Företrädare för tillsynsmyndigheten och ESA får delta som observatörer i arbetet i kommittén för de europeiska GNSS-programmen enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.

5.      De avtal ▌som ingås av Europeiska gemenskapen enligt artikel 4.4a får omfatta tredjeländers eller internationella organisationers deltagande i arbetet i ▌kommittén för de europeiska GNSS-programmen enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.

Artikel 14a

Skydd av personuppgifter och privatliv

Kommissionen ska sörja för att skyddet för personuppgifter och integritet garanteras och integreras i systemens tekniska strukturer.

KAPITEL IV

Slutbestämmelser

Artikel 15

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1.      I samband med genomförandet av de åtgärder som finansieras genom denna förordning ska kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet genom att göra effektiva kontroller, genom att återkräva felaktigt utbetalda belopp och genom att tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder för det fall att det fastställs oegentligheter, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95[18], rådets förordning (EG, Euratom), nr 2185/96[19] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999[20].

2.      För de gemenskapsåtgärder som finansieras enligt denna förordning ska begreppet oegentligheter i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett till eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar, genom en otillbörlig utgift.

3.      ▌Avtal ▌som ingås inom ramen för denna förordning, inklusive avtal ▌som ingås med deltagande tredjeländer, ska omfatta övervakning och finansiell kontroll som ska verkställas av kommissionen eller varje företrädare som utses av denna, samt revision av revisionsrätten, i förekommande fall på platsen.

Artikel 16

Information till Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen. För att informera Europaparlamentet och rådet om hur programmen fortlöper ska en halvtidsöversyn genomföras 2010, vilken ska omfatta en översyn av kostnader, risker och troliga inkomster från de tjänster som Galileo erbjuder, bland annat mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

Artikel 16a

Upphävande

Artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 876/2002[21] ska upphöra att gälla [...]^[22]*.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar                                          På rådets vägnar

Ordförande                                                                          Ordförande

BILAGA

De europeiska GNSS-programmens specifika syften

▌

Galileoprogrammets specifika syften är att göra det möjligt att utnyttja de signaler som sänds ut av systemet för följande fem funktioner:

-       En öppen tjänst (Open Service) som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym.

-       En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande. Denna tjänst uppfyller också kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar i systemet.

-       En kommersiell tjänst (”Commercial Service”) som gör det möjligt att utveckla professionella eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ett större mervärde än de som ingår i öppna tjänsten.

-       En reglerad och behörighetsskyddad tjänst (Public Regulated Service) som helt reserveras för användare med tillstånd från staten, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet. Denna tjänst använder starka krypterade signaler.

-       Deltagande i Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service) som innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.

Egnosprogrammets specifika syfte är att göra det möjligt att utnyttja Egnossystemet för följande tre funktioner

-       En öppen tjänst som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym inom det område som täcks av systemet.

-       En tjänst för spridning av kommersiella data som gör det möjligt att utveckla professionella eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ökat mervärde jämfört med data som ingår i den öppna tjänsten.

-       En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande▌. Denna tjänst uppfyller också kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar i systemet inom täckningsområdet.

BILAGA

UTTALANDE

från Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen

om

”DEN INTERINSTITUTIONELLA PANELEN FÖR GALILEO (GIP)”

1.      Med tanke på att de europeiska GNSS-programmen är betydelsefulla, unika och komplexa, att gemenskapen äger de system som programmen lett fram till och att programmen finansieras fullt ut från gemenskapens budget under perioden 2008−2013, inser Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan de tre institutionerna.

2.      En interinstitutionell panel för Galileo (GIP) kommer att uppfylla målet att underlätta för var och en av gemenskapsinstitutionerna att utöva sina respektive befogenheter. GIP kommer därför att inrättas för att noggrant följa

         a)     hur genomförandet av de europeiska GNSS-programmen fortskrider, särskilt när det gäller genomförandet av upphandling och ingående av kontrakt, i synnerhet med avseende på ESA,

         b)     förhandlingen om och tillämpningen av internationella avtal med tredjeländer, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 300 i fördraget,

         c)      bearbetandet av marknaderna för satellitnavigering,

         d)     styrningsåtgärdernas verkningsfullhet, och

         e)      den årliga översynen av arbetsprogrammet.

3.      I enlighet med gällande bestämmelser kommer GIP att respektera behovet av diskretion, särskilt med tanke på att vissa uppgifter är affärshemligheter och av känslig art.

4.     Kommissionen kommer att ta hänsyn till synpunkterna från GIP.

5.     GIP kommer att bestå av sju företrädare, varav

        -        tre från rådet,

        -        tre från Europaparlamentet,

        -        en från kommissionen,

         och kommer att ha regelbundna möten (i princip fyra gånger om året).

6.      GIP påverkar inte de fastställda befogenheterna eller de interinstitutionella förbindelserna.

Uttalande från Europeiska kommissionen

om GIP:s engagemang i internationella avtal

Kommissionen kommer att informera GIP så att den kan nära följa internationella avtal med tredjeländer i enlighet med ramavtalet om förbindelserna mellan kommissionen och Europaparlamentet av den 26 maj 2005 och framtida därmed sammanhängande avtal, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 300 i fördraget,

Uttalande från Europeiska kommissionen

om studier av Galileosystemets drift

Till följd av rådets uppmaning att 2010 lägga fram det förslag som anges i artikel 4.3 i förordningen om programmens driftsfas, särskilt i fråga om finansiering, prispolitik och mekanismen för inkomstdelning, kommer kommissionen att inleda de erforderliga preliminära studierna under 2008, med fortsättning 2009, i enlighet med slutsatserna från rådet (transport) av den 29 och den 30 november 2007.

Dessa studier kommer bland annat att omfatta en analys av möjligheterna att engagera den privata sektorn i ledningen av programmens driftsfas efter 2013 samt av hur detta eventuella engagemang närmare ska utformas, särskilt i fråga om ett partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn.

Uttalande från Europeiska kommissionen

om inrättandet av en grupp av säkerhetsexperter ("GNSS säkerhetsstyrelse")

För att genomföra bestämmelserna i artikel 10a.1 i förordningen, och för att behandla frågor i samband med systemens säkerhet, avser kommissionen att inrätta en expertgrupp sammansatt av företrädare för medlemsstaterna.

Kommissionen kommer att se till att expertgruppen

-       sätts samman av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen,

-          har kommissionens företrädare som ordförande,

-       antar en arbetsordning i vilken bland annat föreskrivs att yttranden ska antas enhälligt och med en bestämmelse om att experterna kan ta upp varje fråga som är av betydelse för systemens säkerhet.

När kommissionen utför sina uppgifter kommer den att fullt ut beakta expertgruppens yttranden och åtar sig att höra den, bland annat innan huvudkraven på systemens säkerhet fastställs i enlighet med artikel 10a i förordningen.

Kommissionen anser dessutom att

-          företrädarna för den europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS, Europeiska rymdorganisationen och den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bör engageras som observatörer vid expertgruppens arbete på villkor som fastställs i dess arbetsordning,

-          avtal som ingås av Europeiska gemenskapen får ge möjlighet för företrädare för tredjeländer att delta i expertgruppens arbete på villkor som fastställs i dess arbetsordning.

Uttalande från Europeiska kommissionen

om att engagera en oberoende expertgrupp

För att tillämpa bestämmelserna i artikel 10.3 i förordningen på ett korrekt sätt avser kommissionen att

-          engagera en oberoende grupp av projektledningsexperter,

-          låta denna grupp bland annat se över genomförandet av programmen i syfte att lämna lämpliga rekommendationer, särskilt vad gäller riskhantering,

-          regelbundet lägga fram dessa rekommendationer för den kommitté som inrättas enligt förordningen.

Uttalande från Europeiska kommissionen

om tolkningen av artikel 12a.3 c

Artikel 12a.3 c fastställer principen att minst 40 % av det totala värdet av verksamheten ska läggas ut på underleverantörer genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden på olika nivåer till andra företag än de som hör till de grupper vars enheter kommer att vara huvudleverantörer av något av de 32 stora arbetspaketen.

Kommissionen kommer att noggrant övervaka och följa upp detta under hela anbudsförfarandet och informera GIP och säkerhetskommittén (GNSS-experter) om hur detta krav uppfylls och om dess generella inverkan på programmet.

Om prognoser visar att man inte kan nå upp till 40 % kommer kommissionen att vidta lämpliga åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 12a.3 c.

________________

• [1]  EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 61.
• [2]  Antagna texter, P6_TA(2007)0272.
• [3] ^* Politiska ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
  Tekniska rättelser och justeringar gjorda av administrationen: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med kursiv stil och strykningar med symbolen ║.
• [4]                 EUT C ...
• [5]           EUT C ...
• [6]           Europaparlamentets ståndpunkt av den xx april 2008.
• [7]                 KOM(2001)0370║.
• [8]           KOM(2007)0212║.
• [9]           EUT L 246, 20.7.2004, s. 1. ║Ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1942/2006 ║(EUT L 367, 22.12.2006, s. 18).
• [10]           Beslut av Europaparlamentet och rådet av den 18 december 2007 om ändring av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2007 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (EUT L 6, 10.1.2008).
• [11]          Avdelning 6 i budgeten.
• [12]          EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EC (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
• [13]          Ändrat genom Europaparlamentet och rådets beslut 2008/29/EG av den 18 december 2007.
• [14]          Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, EGT L 248, 19.09.2002, s. 1.
• [15]          EUT L ...
• [16]          EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.
• [17]          EGT L 101 av 11.04.01, s. 1.
• [18]          EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
• [19]          EUT L 292, 15.11.1996, s. 2.
• [20]          EUT L 136, 31.5.1999, s. 1.
• [21]          EUT L 138, 28.5.2002, s. 1.
• [22] ^*          Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft.

MOTIVERING

Inledning

Det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (GNSS) består av två program: Egnos och Galileo[1]. Egnos är ett regionalt system som återanvänder GPS-signaler för att genom kompletterande navigeringssignaler erbjuda användarna av satellitnavigering förbättrad prestanda. Galileo består av en global konstellation av 30 satelliter och tillhörande infrastruktur för markkontroll. Projektet är civilt. Det är även ett alternativ och ett komplement till det amerikanska GPS-systemet (Global Positioning System) och det ryska Glonass, som båda ursprungligen konstruerades för militära ändamål och finansierades av militären. Egnos och Galileo utvecklades som tillförlitliga rymdinfrastrukturer som i sig kan utnyttjas och generera inkomster.

GNSS kommer att genomföras i fyra faser: en utformnings-, en utvecklings-, en installations- och en driftsfas.

Genomförandet av GNSS baserades först på ett offentlig-privat partnerskap i form av ett koncessionsavtal mellan EU och den privata sektorn, på grundval av principen om en tredjedel offentlig finansiering och två tredjedelar privat finansiering. För detta ändamål bildades det gemensamma företaget Galileo[2] som via ett anbudsförfarande sökte en lämplig privat partner, koncessionshavaren[3].

Det behövdes ett passande EU-organ som kan följa programmens genomförande och tillsynsmyndigheten för GNSS bildades. Den tog över materiella och immateriella tillgångar från det gemensamma företaget Galileo och fick stora befogenheter för att fortsätta det pågående arbetet[4].

Den 14 juli 2004 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av installations- och driftsfaserna i GNSS[5]. Förslaget har två huvudsyften: att förankra programmet Galileo genom en särskild rättslig grund och att avsätta ekonomiska resurser från Europeiska gemenskapen (1 miljard för perioden 1 januari 2007–31 december 2013).

Parlamentet föreslog i sin första behandling den 6 september 2005 en rad ändringar av förslaget från 2004[6], som i princip godtogs av både kommissionen och rådet. Emellertid uppstod svårigheter under förhandlingarna om koncessionsavtalet, särskilt när det gällde överföringen av riskdelning och ansvar till den privata sektorn. I sin resolution i september 2006 uppmanade parlamentet kommissionen att bedöma vilka ändringar som krävdes i lagstiftning och förfaranden för att säkra fortsatt framgång för projektet. Vidare uppmanade parlamentet kommissionen att utarbeta lösningar som bättre motsvarar programmets syften.

Följaktligen fattades flera viktiga beslut under 2007:

· Rådet (transport, telekommunikation och energi) begärde den 22 mars 2007 att kommissionen skulle göra en ny bedömning av alla aspekter och framstegen inom Galileoprojektet.

·  Parlamentet gjorde en liknande begäran i en resolution som antogs den 26 april 2007[7].

·  Kommissionen svarade i ett meddelande som antogs den 16 maj 2007[8].

· I sin resolution av den 20 juni 2007[9] gav också Europaparlamentet sitt stöd till kommissionens förslag, i synnerhet vad gäller gemenskapens finansiering av programmen och behovet av att förbättra den offentliga styrningen.

· Transportrådet antog i juni 2007 en resolution där man begärde att kommissionen senast i september 2007 skulle lägga fram närmare förslag om finansiering och en genomförande- och upphandlingsstrategi.

Förslagen av den 19 september 2007

Kommissionen lade för rådet och parlamentet fram ett förslagspaket[10] i avsikt att få fart på det avstannade GNSS-projektet. Jag vill dock koncentrera mig på tre aspekter av ärendet:

1.  Våra erfarenheter från inledningen av Galileoprojektet till idag.

2.  Översynen av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin.

3.  Mina viktigaste förslag om ändringar av det nya Galileoförslaget.

Våra erfarenheter

Nu har det gått elva år sedan kommissionen lade fram sitt första blygsamma meddelande om ett globalt satellitnavigeringssystem (GNSS). Det var 1997. Vi fick vänta ända till Europeiska rådets möte i Nice i december 2000 för att få ett åtagande från stats- och regeringscheferna.

Parlamentet har i alla efterföljande resolutioner och lagstiftningsresolutioner om det gemensamma företaget Galileo och tillsynsmyndigheten för GNSS hållit fast vid sin ståndpunkt, nämligen att Galileoprogrammet

a.  är ett civilt program,

b.  garanterar EU:s oberoende gentemot tredjeländer,

c.  medför strategiska, ekonomiska, industriella, säkerhetsrelaterade och rymdrelaterade m.fl. intressen,

d.  är ett projekt som är mycket lämpligt för EU eftersom det är ett teknik- och rymdprogram som ingen enskild medlemsstat skulle kunna genomföra.

Vi har under den här tiden lärt oss mycket:

För det första är principen om offentlig-privata partnerskap en viktig ny samarbetsform för att förverkliga ett mål som gynnar allmänhetens intressen. Man bör dock undvika alla offentlig-privata partnerskap som leder till sammanslagningar eller konsortier och därigenom monopolsituationer. Även upphandlingsregler som leder till monopolistiska marknadsstrukturer bör undvikas.

För det andra är Galileo gemenskapens första infrastruktur och det krävs en gemensam vilja för att den ska bli en framgång. Tidigare förhandlingar har kollapsat på grund av interna konflikter.

För det tredje innebär komplexa projekt som kräver avancerad teknik både kända och okända risker. Och dessa risker kan inte alltid beräknas. Följaktligen är industrin inte särskilt villig att ta risker. Detta betyder att i sådana fall är offentlig-privata partnerskap inte till fördel för gemenskapen. Det är inte av en slump som sådana projekt i USA, Kina, Ryssland och Indien har startats och finansierats av regeringen.

För det fjärde är en traditionell kostnads-nyttoanalys, där man inte koncentrerar sig på potentiell kostnad och potentiell nytta tillsammans med multiplikatoreffekten av de många tillämpningarna på en okänd marknad, dömd att ge oss snedvridna resultat och felaktiga rekommendationer. Därför behöver vi en ny metod för att uppskatta Galileos kostnad och nytta.

För det femte leder förseningar i beslutsprocessen och tillämpningen vanligen till höga kostnader och förlorade komparativa fördelar. Detta är särskilt viktigt på det industriella området där teknik och tjänster ständigt är i snabb förändring. Fem års försening är en allvarlig faktor som vi inte får glömma bort.

Interinstitutionella avtalet

Parlamentets första behandling av 2008 års budget (den 25 oktober 2007) kom som en överraskning för rådet (budget). Höjningen av Galileos finansiering från 150 miljoner euro till 890 miljoner euro var inte väntad. Genom denna ändring tog parlamentet ställning: det belopp som föreslogs i förslaget om ändring av det interinstitutionella avtalet hade kunnat accepteras av parlamentet.

Följaktligen fattade rådet två viktiga beslut den 23 november 2007. Det gick med på parlamentets föreslagna belopp för 2008 års budget och översynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013, enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[11].

Europeiska rådet gav i Lissabon den 13–14 december 2007 sitt stöd till omprövningen av finansieringen av GNSS-programmen.

Det ändrade förslaget om Galileo och Egnos

Det ändrade förslaget innehåller följande viktiga komponenter:

·  Det inbegriper Egnosprogrammet.

·  Planerna på koncession för installationsfasen överges och alla aspekter av den kommer att skötas av kommissionen.

·  En ny tidpunkt har fastställts för när installationen ska vara genomförd: mitten av 2013.

·  Den kommersiella driften av Egnossystemet kan börja 2009.

·  Den offentliga styrningen av programmen kommer att garanteras genom ansvarsdelning mellan kommissionen, tillsynsmyndigheten för GNSS, Europeiska rymdorganisationen och Kommittén för de europeiska GNSS-programmen.

Föredraganden är positiv till det ändrade förslaget, men lägger fram en rad ändringsförslag som kan vara till nytta och förbättra förslaget i fråga. Avsikten med förslaget till betänkande är att

· göra förfarandet och EU-institutionernas roll tydligare om avtal sluts mellan gemenskapen och tredjeländer som vill delta i finansieringen av Galileo,

· tydligt ange att gemenskapen äger alla materiella och immateriella tillgångar som skapas genom Egnos och Galileo,

· begära att kommissionen före 2013 lägger fram ett förslag till rättsakt om nya finansieringskrav för driftsfasen från och med 2013,

· begära att kommissionen lägger fram ett förslag om en eventuell mekanism för inkomstdelning för driftsfasen,

· införa en ny artikel om programmens säkerhet,

· fastställa principer, bestämmelser, förfaranden och uppdrag för Europeiska rymdorganisationen när det gäller offentlig upphandling,

· stärka parlamentets ställning på två sätt:

· a) genom att utse en egen expert för övervakning av programmen Galileo och Egnos och

· b) att tillämpa det föreskrivande förfarandet med kontroll på de viktigaste aspekterna av beslutsfattandet.

I betänkandet godtas även följande:

· Kommissionens förslag om offentlig styrning av programmen och deras olika faser: installation 2008–2013 och drift från och med 2013.

· Föreslagna budgetanslag (dvs. 3 105 miljoner euro med nuvarande prisnivå för 2007–2013).

· Översynen av det interinstitutionella avtalet enligt kommissionens förslag och budgetmyndighetens beslut.

Slutsats

GNSS-programmen kommer att ägas av gemenskapen. Galileo kommer att genomföras med hjälp av gemenskapens finansiering på grundval av ett gemensamt beslut från parlamentet och rådet. Därför har parlamentet och rådet ett gemensamt ansvar för förordningen om programmens installation och drift.

Det första gemenskapsprogrammet som finansierades av gemenskapens budget och vars infrastruktur ägs gemensamt måste anpassas till vissa nya utmaningar som till största delen är okända.

Föredragandens avsikt är att se till att de bestämmelser som krävs är klara utan onödiga detaljer, så att ansvaret i samband med den nya strukturen för offentlig styrning och upphandlingsbestämmelserna blir tydliga och ständig kontroll tryggas.

• [1]  Galileo Galilei (1564-1642), the father of astronomy, of physics, of science, etc, in discovering the four largest satellites of Jupiter (Io, Europa, Callisto and Ganymede) in 1610, held a dream about his discoveries: They were supposed to serve mankind.
• [2]  See Reg. (EC) no 876/2002 as amended by Reg. no 1943/2006
• [3]  The consortium consisted of 1. EADS Astrium (European Consortium, yet mainly France and Germany), 2. TeleOp (Germany, but is made of Deutsch Telekom and the German Aerospace Centre), 3. Inmarsat (UK), 4. Thales (France), 5. Alcatel-Lucent (France), 6. Finmeccanica (Italy), 7. Aena (Spain) and 8. Hispasat (Spain).
• [4]  See Reg. (EC) no 1321/2004 as amended by Re. (EC) no 1942/2006.
• [5]  See COM (2004) 477.
• [6]  It was based on the Barsi-Pataky report (A6-0212/2005).
• [7]  European Parliament Resolution of 26 April 2007 on the Galileo concession contract negotiations.
• [8]  See COM(2007) 261.
• [9]  European Parliament Resolution of 20 June 2007 on the financing of the European programme of satellite radionavigation (Galileo) under the Interinstitutional Agreement of 17 May 2006 and the multiannual financial framework 2007-2013.
• [10]  The documents submitted are: 1) Amended proposal for a regulation of the European parliament and of the council on the further implementation of the European satellite radio navigation programmes (EGNOS and Galileo) ((COM (2007) 535 final); 2) Communication from the Commission to the European parliament and the council progressing Galileo: re-profiling the European GNSS programmes (COM(2007) 534 final); 3) Commission staff working document, Accompanying document to the communication from the commission to the European Parliament and the Council, progressing Galileo: re-profiling the European GNSS programmes (SEC(2007) 1210); and 4) Communication from the Commission to the European Parliament and the council, concerning the revision of the multiannual financial framework (2007-2013), Proposal for a decision of the European Parliament and of the Council, amending the Interinstitutional Agreement of 17 May 2006 on budgetary discipline and sound financial management as regards the multiannual financial framework (COM(2007) 549 final).
• [11]  In principle, the Budget Council could decide by qualified majority because the amount proposed for the redeployment of Headings (i.e. 2.4 billion Euro) is below 0.03% of EU GNI. And for that amount only a qualified majority is needed, otherwise unanimity is required in Council

YTTRANDE från budgetutskottet (24.1.2008)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)
(KOM(2007)0535 – C6‑0345/2007 – 2004/0156(COD))

Föredragande: Margaritis Schinas

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Förslag till lagstiftningsresolution

Ändringsförslag 1 Punkt 1a (ny)

1a. Europaparlamentet anser att den finansieringsram som anges i lagförslaget är förenlig med taket för underrubrik 1a i den fleråriga budgetramen 2007–2013 efter att den ändrats genom beslut 2008/29/EG av den 18 december 2007, och påpekar att det årliga beloppet kommer att beslutas under det årliga budgetförfarandet i enlighet med bestämmelserna i punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Förslag till förordning

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 2 Skäl 9
(9) Galileo-programmets utformningsfas och utvecklingsfas, som är forskningsdelen av programmet, har till betydande del finansierats via gemenskapens budget för de transeuropeiska näten. Installationsfasen kommer att finansieras helt av Europeiska gemenskapen eftersom det inte finns något konkret åtagande från den privata sektorns sida. Driften av systemet kan komma att skötas genom koncessionsavtal eller offentliga tjänstekontrakt med den privata sektorn.	(9) Galileo-programmets utformningsfas och utvecklingsfas, som är forskningsdelen av programmet, har till betydande del finansierats via gemenskapens budget för de transeuropeiska näten. Installationsfasen finansieras helt av Europeiska gemenskapen. Efter 2013 kan driften av systemet komma att skötas genom koncessionsavtal eller offentliga tjänstekontrakt som i ett senare skede kan komma att ingås med den privata sektorn.
Ändringsförslag 3 Skäl 10
(10) Europeiska gemenskapen bör ansvara för finansieringen av Egnos-systemet, och detta innefattar allt som säkerställer att systemet fungerar och är uthålligt och att tjänsterna kan saluföras. Egnos-driften skulle kunna skötas genom ett offentligt tjänstekontrakt med den privata sektorn till dess att systemet integreras med Galileos drift.	(10) Europeiska gemenskapen ska ansvara för finansieringen av Egnos-systemet, och detta innefattar allt som säkerställer att systemet är operationellt och uthålligt samt att tjänsterna kan saluföras. Egnos-driften skulle kunna skötas genom ett offentligt tjänstekontrakt med den privata sektorn till dess att systemet integreras med Galileos drift.
Ändringsförslag 4 Skäl 14
(14) Galileo- och Egnos-systemens investerings- och driftskostnader beräknas i dagsläget uppgå till 3,4 miljarder euro i löpande priser för perioden 2007–2013. Redan i den gällande ekonomiska planeringen (2007–2013) inom ramen för kommissionens lagstiftningsförslag har 1 005 miljoner euro avsatts till genomförandet av Galileo‑programmets installations- och driftsfas. Det föreslås att ytterligare 2 100 miljoner euro ska anslås utöver detta, och fördelningen av anslagen kommer att omfattas av en översyn av den gällande budgetramen (2007–2013). Medlen anslås från de outnyttjade marginalerna under rubrikerna 2 och 5 för åren 2007 och 2008. Därför fastställs det i det ändrade förslaget att 3 105 miljoner euro ska anslås till de europeiska GNSS-programmen i gemenskapens budget för perioden 2007‑2013. Inom sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling finns 300 miljoner euro tillgängliga för de europeiska GNSS‑programmen, vilket också kommer att bidra till finansieringen av dessa kostnader.	(14) Galileo- och Egnos-systemens investerings- och driftskostnader beräknas i dagsläget uppgå till 3 400 miljoner euro i löpande priser för perioden 2007–2013. Den totala tillgängliga finansieringsramen har fastställts till 3 405 miljoner euro för de europeiska GNSS-programmen för perioden 2007─2013. Redan i den gällande ekonomiska planeringen (2007–2013) hade 1 005 miljoner euro avsatts. Detta belopp har höjts med ytterligare 2 000 miljoner euro enligt beslut av budgetmyndigheten genom en översyn av den gällande budgetramen (2007–2013) och dessutom 400 miljoner euro som kommer från sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.
Ändringsförslag 5 Skäl 17a (nytt)
	(17a) Tillsynsmyndigheten är ett gemenskapsorgan som inrättats genom förordning (EG) nr 1321/2004. Eftersom det är ett sådant organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen omfattas det av de skyldigheter som föreskrivs för gemenskapsorgan.
Ändringsförslag 6 Skäl 18
(18) Tillsynsmyndighetens huvuduppgift bör vara att bistå kommissionen i alla frågor som uppstår under programmen. Den bör också förvalta de medel som den tilldelats inom ramen för programmen eller som kommissionen har anslagit i enlighet med artikel 54.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006.	(18) Mot bakgrund av de nya principerna för de offentliga styrelseformer som tillämpas på förvaltningen och genomförandet av de europeiska GNSS‑programmen, behöver tillsynsmyndighetens roll anpassas. Myndigheten bör i enlighet med detta ge direkt stöd till kommissionen i alla frågor i samband med genomförandet av programmen och även fortsätta att utföra specifika uppgifter som teknisk certifiering, säkerhetsgodkännande och marknadsförberedelse. Av denna anledning bör den förvalta de medel som den tilldelats inom ramen för programmen och som kommissionen har anslagit i enlighet med artikel 54.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006.
Motivering
Med beaktande av misslyckandet med det offentlig-privata partnerskapet och den nya offentligfinansierade strukturen, måste tillsynsmyndigheten för GNSS få ett uppdrag som anpassats i enlighet med detta.
Ändringsförslag 7 Artikel 4
1. Utvecklings- och valideringsfasen finansieras av Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen. Den kommer att slutföras under 2010.	1. Utvecklings- och valideringsfasen finansieras av Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen (hädanefter ”ESA”).
2. Installationsfasen finansieras helt av Europeiska gemenskapen. Den kommer att genomföras under 2008–2013.	2. Installationsfasen finansieras helt av Europeiska gemenskapen utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4.
3. Driftsfasen ska inledas under 2013. Under denna fas kommer driften av systemet i förekommande fall att säkras genom koncessionsavtal eller offentliga tjänsteavtal med den privata sektorn. Sådana avtal bör kunna ingås före 2013. Europeiska gemenskapens ekonomiska bidrag till driftsfasen kommer att bero på hur mycket den privata sektorn bidrar med inom ramen för eventuella avtal, efter förhandsgodkännande av budgetmyndigheten.	3. Driftsfasen ska inledas när installationsfasen är slutförd. Under denna fas kommer driften av systemet i förekommande fall att säkras genom koncessionsavtal eller offentliga tjänsteavtal med den privata sektorn. Sådana avtal bör kunna ingås före 2013. Europeiska gemenskapens ekonomiska bidrag till driftsfasen kommer att bero på hur mycket den privata sektorn bidrar med inom ramen för eventuella avtal, och ska vara föremål för förhandsgodkännande av budgetmyndigheten.
4. De avtal och överenskommelser som ingås av Europeiska gemenskapen ska omfatta villkoren för tredjeländers eventuella bidrag till kompletterande finansiering av programmet.	4. Medlemsstaterna kan ge bidrag till kompletterande finansiering av programmet i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Tredjeländer eller internationella organisationer kan också ge bidrag till kompletterande finansiering av programmet. De avtal och överenskommelser som ingås av Europeiska gemenskapen med sådana tredjeländer eller internationella organisationer, enligt artikel 300.3 i fördraget, ska omfatta villkoren för deras eventuella bidrag.
Ändringsförslag 8 Artikel 7, inledningen
De gemenskapsanslag som genom denna förordning avsätts för programmen syftar till finansieringen av	De budgetanslag från gemenskapen som genom denna förordning avsätts för programmen syftar till finansieringen av
Ändringsförslag 9 Artikel 8
1. Den summa som krävs för att genomföra de verksamheter som anges i artikel 7 i denna förordning, med undantag för verksamhet kopplad till driften av det system som utvecklas genom Galileo-programmet, uppgår till 3 105 miljoner euro i löpande priser för perioden 1 januari 2007‑31 december 2013.	1. Den summa som anslås för att genomföra de verksamheter som anges i artikel 7 i denna förordning, med undantag för verksamhet kopplad till driften av det system som utvecklas genom Galileo-programmet, uppgår till 3 405 miljoner euro i löpande priser för perioden 1 januari 2007‑31 december 2013, av vilka 400 miljoner euro kom från sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.
2. Anslagen kommer att beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetplanen. De kommer att genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.	2. Anslagen kommer att beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetplanen. De kommer att genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.
3. Budgetåtagandena för programmen verkställs genom årliga delbetalningar.	3. Budgetåtagandena för programmen verkställs genom årliga delbetalningar.
4. Det belopp som anges i första stycket i denna artikel inkluderar inte eventuella oförutsedda finansiella åtaganden för Europeiska gemenskapen, framför allt åtaganden kopplade till utomobligatoriskt ansvar till följd av det offentliga ägandet av systemen. I sådana fall kommer kommissionen att lägga fram lämpliga förslag till Europaparlamentet och rådet.	4. Det belopp som anges i punkt 1 inkluderar inte eventuella oförutsedda finansiella åtaganden för Europeiska gemenskapen, framför allt åtaganden kopplade till utomobligatoriskt ansvar till följd av det offentliga ägandet av systemen. I sådana fall kommer kommissionen att lägga fram lämpliga förslag till Europaparlamentet och rådet, och då använda alla de möjligheter som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.
	4a. Kommissionen skall år 2010, tillsammans med halvtidsöversynsrapporten, till Europaparlamentet och rådet överlämna ett förslag för den planeringsperiod för finansieringen som inleds 2014 avseende offentliga medel och åtaganden och den mekanism för inkomstdelning som är nödvändig för driftsfasen, till följd av kommissionens ansvar eftersom systemet är offentligägt.
Ändringsförslag 10 Artikel 9, stycke 1
Inkomsterna från driften av systemen ska gå till Europeiska gemenskapen. De ska betalas till gemenskapens budget och avsättas till de europeiska GNSS-programmen. Om dessa inkomster visar sig vara avsevärt större än förutsett kommer fördelningsprincipen att revideras.	Inkomsterna från driften av systemen ska gå till Europeiska gemenskapen. De ska betalas till gemenskapens budget och kan avsättas till de europeiska GNSS-programmen, dock först efter att budgetmyndigheten godkänt detta.
Motivering
I kommissionens text förutses ett system med öronmärkta inkomster. Detta är inte motiverat just nu eftersom budgetmyndigheten har planerat för all nödvändig finansiering fram till 2013. Därför bör varje beslut om ytterligare finansiering av Galileo-programmen fattas av budgetmyndigheten, när så är lämpligt i samband med budgetförfarandet.
Ändringsförslag 11 Artikel 11, punkt 5
5. Åtgärder som finansieras med stöd av denna förordning ska genomföras i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.	5. Åtgärder som finansieras med stöd av denna förordning ska genomföras i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006.
Ändringsförslag 12 Artikel 12, stycke 1
Utan att det påverkar de uppgifter som tillsynsmyndigheten anförtros genom förordning (EG) nr 1321/2004 ska den på kommissionens begäran bistå kommissionen i alla frågor som rör programmen. Tillsynsmyndigheten ska säkerställa förvaltningen och kontrollen av användningen av medel som den tilldelas av Europeiska gemenskapen inom ramen för programmen. Dessa medel ska ställas till tillsynsmyndighetens förfogande genom ett beslut om delegering i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1321/2004.	Tillsynsmyndigheten ska, på kommissionens begäran, ge kommissionen direkt stöd i alla frågor som rör programmen, särskilt övervakning av införandet av hela Galileos infrastruktur, förberedelserna för driften och saluföringen av de tjänster som tillhandahålls av de europeiska GNSS‑systemen, internationell marknadsföring och samarbetsaktiviteter, extern kommunikation samt förberedelse av lagstiftnings- och policyinitiativ. Dessutom ska tillsynsmyndigheten, enligt förordning (EG) nr 1321/2004, fortsätta att garantera att systemets komponenter är vederbörligen certifierade av den europeiska GNSS-myndigheten för säkerhetsgodkännande och förbereda marknaderna. Tillsynsmyndigheten ska säkerställa förvaltningen och övervakningen av användningen av medel som den tilldelas av kommissionen inom ramen för programmen. Dessa medel ska ställas till tillsynsmyndighetens förfogande genom ett beslut om delegering i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1321/2004.
Ändringsförslag 13 Artikel 16
Kommissionen ansvarar för genomförandet av denna förordning. Kommissionens ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen. En halvtidsöversyn kommer att genomföras 2010 för att informera Europaparlamentet och rådet om hur programmen fortlöper.	Kommissionen ansvarar för genomförandet av denna förordning. Kommissionens ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen. En halvtidsutvärdering kommer att genomföras 2010 för att informera Europaparlamentet och rådet om hur programmen fortlöper.
	Med tanke på projektets komplexitet och att det finansieras till fullo från gemenskapens budget skall kommissionen, en gång om året, avlämna rapport vid ett gemensamt möte med de behöriga utskotten i Europaparlamentet om framstegen för GNSS-programmen, särskilt när det gäller industri-, transport- och ekonomiaspekter.

KORTFATTAD MOTIVERING

Bakgrund

I den fleråriga budgetramen 2007–2013 planerades ett belopp på 1 005 miljoner euro under rubrik 1a för finansieringen av Galileoprogrammets installations- och driftsfaser under perioden 2007–2013.

Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle den återstående finansieringen av programmet drifts- och installationsfaser ha tillhandahållits av den privata sektorn genom ett koncessionsavtal.

I början av detta år var det uppenbart att offentlig finansiering skulle vara den enda möjligheten till finansiering av Galileo. Vid rådets (transport) sammanträde den 6–8 juni 2007 erkände man att det skulle krävas ytterligare offentliga anslag för genomförandet av installationen av Galileosystemet. Europaparlamentet motsatte sig i sin resolution av den 20 juni 2007 att både gemenskapen och medlemsstaterna skulle finansiera Galileo.

Efter misslyckandet med förhandlingarna kring ett koncessionsavtal, och beroende på programmets politiska och ekonomiska effekter, lade kommissionen den 19 september 2007 fram detta ändrade förslag om fortsättningen för och genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (GNSS och Galileo) liksom ett förslag till beslut där det förutses att Galileoprogrammet enbart skall finansieras genom gemenskapsbudgeten, vilket Europaparlamentet begärt.

Enligt det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 är det möjligt att ändra den fleråriga budgetramen för att klara av oväntade situationer. I sitt beslut av den 19 september förutsåg kommissionen en översyn av den fleråriga budgetramen för att skaffa fram de ytterligare 2,4 miljarder euro som behövdes för Galileoprogrammets installations- och driftsfaser.

Under budgetförfarandet för 2008 välkomnade parlamentet under sin förstabehandling kommissionens förslag till översyn av den fleråriga budgetramen. Under medlingen i budgetförfarandet som hölls den 23 november 2007 insisterade Europaparlamentet på behovet av en översyn av den fleråriga budgetramen.

Efter långa förhandlingar rörde sig rådet i riktning mot parlamentets önskemål i linje med bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. I den allomfattande överenskommelsen mellan parlamentet och rådet fastställdes revideringen av den fleråriga budgetramen till 1,6 miljarder euro och tillsköts 200 miljoner euro som kom från omfördelningen mellan gemenskapsprogram under 1a och 400 miljoner euro från omprioriteringen under sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling – Euratom. Dessutom utnyttjades flexibilitetsmekanismen till ett belopp på 200 miljoner euro.

Denna överenskommelse är i linje med Europaparlamentets prioriteringar eftersom den inte minskade finansieringsramarna för de fleråriga programmen.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden stöder kommissionens förslag till förordning. Han föreslår dock några ändringar knutna till följande områden.

Tillsynsmyndighetens roll

Föredraganden anser att vissa synpunkter behöver beaktas när det gäller tillsynsmyndighetens roll.

Föredraganden understryker att myndigheten är ett gemenskapsorgan som inrättats genom rådets förordning nr 1321/2004 av den 12 juli 2004. Därför är det ett sådant organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen och omfattas av de skyldigheter som föreskrivs för gemenskapsorgan.

För att uppnå förenlighet med myndighetens rättsliga ställning inför föredraganden vissa ändringar angående tjänsteförteckningen och ansvarsfrihetsförfarandet i förslaget till förordning.

Europaparlamentet anser att organets verksamhet ständigt skall övervakas, vilket togs upp i slutsatserna från medlingen den 13 juli 2007 där de två grenarna av budgetmyndigheten begärde större insyn i samband med de decentraliserade organen i avsikt att bättre övervaka deras utveckling.

Föredraganden påminner också om att budgetmyndighetens två grenar i sitt gemensamma uttalande om gemenskapsorganen vid trepartssammanträdet den 18 april 2007 uppmanade kommissionen att regelbundet utvärdera de befintliga gemenskapsorganen, där särskild uppmärksamhet skulle riktas på kostnads/nytto-aspekten, och kom överens om att bedöma utvärderingen av den analys som kommissionen utarbetat för ett utvalt antal organ. Föredraganden upprepar att externt genomförda kostnads/nytto-analyser, efter en grundlig utvärdering från budgetmyndighetens sida, är absolut nödvändiga för att inför EU:s skattebetalare motivera mervärdet av denna decentraliserade styrelseform.

Sund ekonomisk förvaltning

Rollerna för tillsynsmyndigheten å ena sidan och Europeiska rymdorganisationen å den andra bör tydligt fastställas för att på detta sätt säkra en klar uppdelning av arbetsuppgifter och befogenheter och även klarhet när det gäller tilldelningen av ekonomiska bidrag från gemenskapen. Eftersom ekonomiska bidrag från gemenskapen förekommer bär kommissionen i båda fallen ansvaret för sund ekonomisk förvaltning.

De EU-bidrag som förvaltas av ESA skall också vara förenliga med bestämmelserna i budgetförordningen, enligt artikel 13 i förslaget, via hänvisningen till budgetförordningen (artikel 54.2) och de därtill knutna genomförandebestämmelserna (artikel 41).

Finansiering

Tekniska anpassningar behövs efter slutförandet av den i inledningen nämnda medlingen mellan parlamentet och rådet den 23 november. Därför föreslår föredraganden vissa tekniska ändringar av texten för att återspegla resultatet av dessa förhandlingar.

Garantier

Föredraganden betonar Galileoprogrammets komplexitet med många sektorer av EU:s politik inblandade.

Men anledning av den betydande EU-finansieringen av Galileo anser han att en demokratisk kontroll av programmets effekter inom alla inblandade sektorer är på sin plats. Därför föreslår han att det en gång om året anordnas en utfrågning med deltagande av samtliga utskott som berörs av Galileotillämpningar samt budgetutskottet för att diskutera verksamheten med den ansvarige kommissionsledamoten för de respektive sektorerna, ESA-företrädare och den verkställande direktören för tillsynsmyndigheten.

BILAGA

Finansiering av Galileo och ETI
Budgetpunkt 2008	Rubrik	Totalt 2008–2013
– GALILEO
Omprioritering
06 06 02	Sjunde ramprogrammet för forskning – Forskning om transport (inklusive flygteknik)		400
	Delsumma		400
Omfördelning *
26 02 01	Förfaranden vid tilldelning och offentliggörande av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten samt varor och tjänster (EUT/S)		46
02 03 04	Standardisering och tillnärmning av lagstiftning		28
31 02 01	Konferenstolkutbildning för Europa ”CITE”		10
26 03 01	Alleuropeiska elektroniska förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC)		16
08 20; 08 21	Euratom		50
	Decentraliserade organ - omplanering		50
	Delsumma		200
Revidering
			1 600
Flexibilitet
			200
SAMMANMLAGT GALILEO			2 400
* Gäller bara program som inte beslutats inom medbeslutandeförfarandet eller program utan finansieringsramar som beslutats inom medbeslutandeförfarandet

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Installationen och den kommersiella driften av det europeiska programmet för satellitbaserad radionavigering
Referensnummer	KOM(2007)0535 – C6-0345/2007 – KOM(2004)0477 – C6-0087/2004 – 2004/0156(COD)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 23.10.2007
Föredragande av yttrande        Utnämning	Margaritis Schinas 14.11.2007
Behandling i utskott	18.12.2007		23.1.2008
Antagande	23.1.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Reimer Böge, Costas Botopoulos, Daniel Dăianu, Gérard Deprez, Brigitte Douay, Hynek Fajmon, Ingeborg Gräßle, Catherine Guy-Quint, Jutta Haug, Monica Maria Iacob-Ridzi, Anne E. Jensen, Wiesław Stefan Kuc, Janusz Lewandowski, Vladimír Maňka, Mario Mauro, Jan Mulder, Cătălin-Ioan Nechifor, Gérard Onesta, Margaritis Schinas, Esko Seppänen, Nina Škottová, Theodor Dumitru Stolojan, László Surján, Gary Titley, Kyösti Virrankoski, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Thijs Berman, Esther De Lange, Peter Šťastný

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (28.1.2008)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)
(KOM(2007)0535 – C6‑0345/2007 – 2004/0156(COD))(Nytt föreläggande)

Föredragande: Anne E. Jensen

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionen föreslår att Galileo ska bekostas med EU-medel uppgående till 3,105 miljarder euro under perioden 2007–2013. Inom gällande ekonomiska ramar för 2007‑2013 finns 1,005 miljarder euro redan avsatta och kommissionen föreslår att ytterligare medel ska tas från outnyttjade marginaler under rubrikerna 2 och 5 för 2007 och 2008. Vidare kommer 300 miljoner euro att frigöras från sjunde ramprogrammet för forskning (transportverksamhet). Ett belopp på 2,1 miljarder euro kommer enligt förslaget att frigöras under översynen av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

Den politiska överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om finansieringen av Galileo

Den politiska överenskommelsen som nåddes den 23 november 2007 mellan Europaparlamentet och rådet inom ramen för budgetförfarandet för 2008 visar på den politiska viljan inom EU för det strategiska projektet Galileo. Genom överenskommelsen medges ytterligare offentliga medel (EU-medel) för resterande 2,4 miljarder euro av de totalt 3,4 miljarder euro (1 miljard euro var redan avsatt) som krävs för att Galileo ska bli helt driftsklart under perioden 2008–2013. Beloppet kommer att frigöras genom marginalerna under rubrik 2 (jordbruksutgifter) för 2007, omfördelning av rubrik 1a (hållbar tillväxt – konkurrenskraft) och användningen av 400 miljoner euro från forskningsverksamheten om transporter inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning.

Förslag från föredraganden

Det är uppenbart att det krävs politiska val för att besluta om hur man ska slutföra satellitnavigeringssystemet Galileo, en strategisk tillgång med ett stort allmänt och ekonomiskt värde för EU.

Full driftskapacitet och fokus på verksamhets- och marknadsområden

Efter anskaffningen av 30 satelliter för full driftskapacitet med hjälp av EU-medel kan offentlig-privata partnerskap ingås för att driva och utnyttja satelliterna. Senast i slutet av 2012 ska satelliterna vara utplacerade och då ska det också finnas full tillgång till tjänster.

Målen för Egnos- och Galileotjänsterna ska uppnås genom riktade verksamhets- och marknadsområden. Transportsektorn, både den offentliga och den privata, kommer att höra till de sektorer som drar störst nytta av de snabbt växande tekniktillämpningarna och marknaderna. Intäkterna, som i hög grad beror på när Galileo kommer att introduceras på marknaden, kommer att fördelas mellan olika sektorer såsom vägtransporter (30 procent), den offentliga reglerade tjänsten (29 procent), mobiltelefoni (17 procent), professionella tjänster (9 procent), luftfart (5 procent).

Därför bör en handlingsplan vara inriktad på de särskilda målen för Galileo- och Egnossystemen och formulera verksamhets- och marknadsområden för tillämpningarna. Etiska frågor och skydd för privatlivet, immateriella rättigheter, små och medelstora företags deltagande, standarder och certifiering samt ansvarsfrågor hör till några av de frågor som bör tas upp.

Beslut om kommersiell användning och marknadsaspekter

Genom att fastställa en konkret tidsplan för de beslut som krävs för kommersiell användning, marknadsaspekter och driften av de europeiska GNSS-programmen och GNSS-tjänsterna, kommer vi att kunna föra detta projekt som ligger i alla medlemsstaters och medborgares intressen framåt. Vid behov bör hänvisningar till det nya kommittéförfarandet med kontroll göras.

Offentlig styrning

Den offentliga styrningen av de europeiska GNSS-programmen behöver stärkas och omstruktureras för att inge förtroende hos investerare nedströms. Europeiska rymdbyrån bör bli utformande myndighet och delta i anskaffningen av satelliter. Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet och programförvaltningen bör anpassas på motsvarande sätt med en mer öppen och effektiv offentlig styrning.

Kriterier och principer för offentlig upphandling – verklig konkurrens

En verklig konkurrens som bygger på att det finns minst två alternativa leverantörer och ett regelmässigt konkurrensutsatt anbudsförfarande och större deltagande från de små- och medelstora företagens sida ska bidra till att Galileo genomförs väl.

Vid upphandlingen bör man tillämpa gemenskapens bestämmelser och kriterier för en rättvis konkurrens med en balans mellan tidsplan och resultat. Ett av kriterierna bör vara att man kan beviljas högst två segment i Galileo och att man ska lägga ut åtminstone en del av det arbete för vilket koncessionsavtalet slutits på underleverantörer, däribland små och medelstora företag.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 6
(6) Satellitnavigering är en teknik som kan förbättra vardagslivet för medborgarna inom många olika områden. Utvecklingen av denna teknik är helt i linje med Lissabonstrategin och annan gemenskapspolitik, som transportpolitiken enligt kommissionens vitbok, särskilt när det gäller styrning av godstransporter, infrastrukturavgifter och trafiksäkerhet.	(6) Satellitnavigering är en teknik som kan förbättra vardagslivet för medborgarna inom många olika områden, såsom lokalisering och SOS-samtal, vägar, järnvägar, luftfart, intermodala transport- och rörlighetstjänster, sjöfart, fiske och inre vattenvägar, räddningstjänst, katastrofinsatser och humanitär hjälp, farligt gods, djurtransporter, jordbruk, ytmätning, geodesi- och lantmäteritillämpningar, energi, olja och gas, sök- och räddningssystem, logistik, miljö, naturvetenskap, brottsbekämpning, offentliga reglerade tjänster och rymden. Utvecklingen av denna teknik är helt i linje med Lissabonstrategin och annan gemenskapspolitik, som transportpolitiken enligt kommissionens vitbok.
	Kommissionen bör i det fleråriga arbetsprogrammet särskilt uppmärksamma driften av GNSS-tillämpningarna och deras marknadssegment.
Motivering
Eftersom man hittills inte infört de olika satellittillämpningarna måste de nämnas i denna förordning.
Det är viktigt att kommissionen upprättar en ram för driften av Galileo-tjänsterna och GNSS‑programmens marknadsaspekter.
Ändringsförslag 2 Skäl 18
(18) Tillsynsmyndighetens huvuduppgift bör vara att bistå kommissionen i alla frågor som uppstår under programmen. Den bör också förvalta de medel som den tilldelats inom ramen för programmen eller som kommissionen har anslagit i enlighet med artikel 54.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006.	(18) I enlighet med de nya principerna för offentlig styrning som tillämpas på förvaltningen och genomförandet av de europeiska GNSS-programmen är det obligatoriskt att anpassa tillsynsmyndighetens roll. Tillsynsmyndigheten bör därför direkt bistå kommissionen i alla frågor som rör genomförandet av programmen samt även i fortsättningen utföra vissa uppgifter, såsom teknisk certifiering, säkerhetsackreditering och förberedande av marknaden. För detta ändamål bör den förvalta de medel som den tilldelats inom ramen för programmen och/eller som kommissionen har anslagit i enlighet med artikel 54.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006.
Motivering
Tillsynsmyndigheten bör anpassas med hänsyn till de bristande offentlig-privata partnerskapen och den nya strukturen för den offentliga sektorn.
Ändringsförslag 3 Artikel 2a (ny)
	Artikel 2a
	De europeiska GNSS-programmens specifika syften
	1. Galileoprogrammets specifika syfte är att göra det möjligt att utnyttja de signaler som sänds ut av systemet för följande fem funktioner:
	– en öppen tjänst (”Open Service”) som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym,
	– en tjänst för skydd av människoliv (”Safety of Life Service”) som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande och som i synnerhet uppfyller kraven för luftfart, sjöfart, vägar och järnväg; denna tjänst uppfyller också kraven på kontinuitet och omfattar en integritetsfunktion som meddelar användaren vid störningar i systemet,
	– en kommersiell tjänst (”Commercial Service”) som gör det möjligt att utveckla professionella eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ett större mervärde än de som ingår i öppna tjänsten,
	– en reglerad och behörighetsskyddad tjänst (”Public Regulated Service”) som helt reserveras för användare med tillstånd från staten, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet; denna tjänst använder starka krypterade signaler,
	– deltagande i Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (”Search and Rescue Support Service”) som innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.
	2. Egnos-programmets specifika syfte är att göra det möjligt att utnyttja Egnossystemet för följande tre funktioner:
	– en öppen tjänst som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym inom det område som täcks av systemet,
	– en tjänst för spridning av kommersiella data som gör det möjligt att utveckla professionella eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med större mervärde än de som ingår i den öppna tjänsten,
	– en tjänst för skydd av människoliv (”Safety of Life Service”), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande och som i synnerhet uppfyller kraven för luftfart, sjöfart, vägar och järnväg; denna tjänst uppfyller framför allt kraven på kontinuitet och omfattar en integritetsfunktion som meddelar användaren vid störningar i systemet.
(Om detta ändringsförslag antas utgår bilagan.)
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att flytta Egnos- och Galileosystemens specifika syften till artiklarna i förordningen, vilket gör rättsläget kring programmen säkrare.
Ändringsförslag 4 Artikel 5a (ny)
	Artikel 5a
	Genomförande av Egnos- och Galileoprogrammen
	1. Inom ett år efter det att denna förordning träder i kraft ska kommissionen anta en handlingsplan som omfattar detaljerade tekniska, kommersiella, finansiella och programmatiska aspekter med avseende på genomförandet av programmens specifika syften och verksamhets- och marknadsområden. Handlingsplanen ska vid behov ses över, i enlighet med utvecklingen inom områdena för de specifika syftena och verksamhets- och marknadsområdena.
Motivering
Kommissionen bör uppmanas att utarbeta en handlingsplan där tekniska, kommersiella, finansiella och programmatiska aspekter av Egnos- och Galileoprogrammen ska behandlas. Etiska frågor och skydd för privatlivet, immateriella rättigheter, små och medelstora företags deltagande, standarder och certifiering samt ansvarsfrågor hör till några av de frågor som kan tas upp i handlingsplanen.
Ändringsförslag 5 Artikel 5a, punkt 2 (ny)
	2. Kommissionen ska säkerställa att Egnos och Galileos system, nätverk och tjänster är kompatibla och driftskompatibla, både sinsemellan, med andra navigeringssystem och om möjligt med konventionella navigeringssystem.
Motivering
Det är mycket viktigt för utvecklingen av GNSS-program och för tillämpningarna på marknaden att Egnos och Galileos system, nätverk och tjänster är kompatibla och driftskompatibla, både sinsemellan och med andra navigeringssystem. När kraven för en GNSS-tillämpning ändras, ska den nya tillämpningen säkerställa kompabilitet bakåt med system som redan finns på marknaden. På detta sätt kommer operatörer och konsumenter att vara villiga att stödja utvecklingen av satellitnavigeringstillämpningar.
Ändringsförslag 6 Artikel 5a, punkt 3 (ny)
	3. De åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den med nya delar som rör de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 eller ändringar av dessa, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 14.3.
Motivering
Det bör hänvisas till det nya föreskrivande förfarandet med kontroll som fastställs i artikel 5a i rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG.
Ändringsförslag 7 Artikel 8, punkt 2
2. Anslagen kommer att beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetplanen. De kommer att genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.	2. Anslagen kommer att beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den ändrade fleråriga budgetplanen. De kommer att genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att säkra överensstämmelse med rådets överenskommelse från november 2007.
Ändringsförslag 8 Artikel 8, punkt 4
4. Det belopp som anges i första stycket i denna artikel inkluderar inte eventuella oförutsedda finansiella åtaganden för Europeiska gemenskapen, framför allt åtaganden kopplade till utomobligatoriskt ansvar till följd av det offentliga ägandet av systemen. I sådana fall kommer kommissionen att lägga fram lämpliga förslag till Europaparlamentet och rådet.	4. Det belopp som anges i första stycket i denna artikel inkluderar inte eventuella oförutsedda finansiella åtaganden för Europeiska gemenskapen, framför allt åtaganden kopplade till utomobligatoriskt ansvar till följd av det offentliga ägandet av systemen. Kommissionen ska därför 2010, tillsammans med sin halvtidsöversyn, lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet för att budgetmyndigheten ska kunna besluta om hur mycket finansiering som behövs för den budgetplaneringsperiod som börjar 2014 och för perioden fram till programmets slut, inbegripet eventuella offentliga medel och åtaganden som krävs för driftsfasen, till följd av dess ansvar avseende det offentliga ägandet av systemet. Vid behov ska kommissionen, tillsammans med halvtidsöversynen, även föreslå åtgärder som krävs för kommersiell användning och drift av GNSS-tjänsternas tillämpningar.
Ändringsförslag 9 Artikel 9, stycke 1
Inkomsterna från driften av systemen ska gå till Europeiska gemenskapen. De ska betalas till gemenskapens budget och avsättas till de europeiska GNSS-programmen. Om dessa inkomster visar sig vara avsevärt större än förutsett kommer fördelningsprincipen att revideras.	Inkomsterna från driften av systemen ska gå till Europeiska gemenskapen. De ska betalas till gemenskapens budget och avsättas till de europeiska GNSS-programmen. Om dessa inkomster visar sig vara avsevärt större än vad som är nödvändigt för GNSS‑programmen kommer fördelningsprincipen att revideras.
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att precisera kommissionens ursprungliga text.
Ändringsförslag 10 Artikel 12, punkt 1
Utan att det påverkar de uppgifter som tillsynsmyndigheten anförtros genom förordning (EG) nr 1321/2004 ska den på kommissionens begäran bistå kommissionen i alla frågor som rör programmen. Tillsynsmyndigheten ska säkerställa förvaltningen och kontrollen av användningen av medel som den tilldelas av Europeiska gemenskapen inom ramen för programmen. Dessa medel ska ställas till tillsynsmyndighetens förfogande genom ett beslut om delegering i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1321/2004.	Tillsynsmyndigheten ska på begäran av kommissionen direkt bistå kommissionen i alla frågor som rör programmens förvaltning, särskilt när det gäller övervakningen av genomförandet av den fullständiga Galileo‑infrastrukturen, förberedelserna av driften och marknadsföringen av de tjänster som erbjuds genom de europeiska GNSS‑systemen, främjande och samarbete på internationell nivå, externa kommunikationer och förberedelser av lagstiftningsmässiga och politiska initiativ. Tillsynsmyndigheten ska dessutom i enlighet med förordning (EG) nr 1321/2004 även i fortsättningen se till att systemets komponenter är vederbörligen certifierade av ackrediteringsmyndigheten för säkerhet när det gäller det europeiska GNSS och förbereda marknaderna. Den ska säkerställa förvaltningen och kontrollen av användningen av medel som den tilldelas av Europeiska gemenskapen inom ramen för programmen. Dessa medel ska ställas till tillsynsmyndighetens förfogande genom ett beslut om delegering i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1321/2004.
Motivering
Avsikten är att klargöra tillsynsmyndighetens roll och att anpassa till de nya principerna för offentligt styre.
Ändringsförslag 11 Artikel 12, stycke 2a (nytt)
	Kommissionen ska lägga fram ett förslag om att förordning (EG) nr 1321/2004 ska ses över, för att anpassa strukturerna och förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering till denna förordning.
Motivering
Tillsynsmyndighetens roll och programförvaltningen bör anpassas för en öppnare och effektivare offentlig styrning med tanke på bristande offentlig-privata partnerskap och detta förslag.
Ändringsförslag 12 Artikel 13a (ny)
	Artikel 13a
	Principer och bestämmelser för offentlig upphandling under Galileo‑programmets installationsfas
	1. Gemenskapsbestämmelserna för upphandling under Galileo-programmets installationsfas ska bland annat omfatta följande principer:
	a) Konkurrensutsatta anbudsförfaranden för alla paket i ett gemensamt förfarande varvid varje enskild oberoende rättslig enhet, eller rättsliga enheter ingående i en grupp, kan lämna anbud som huvudentreprenör för högst två av de sex stora arbetspaketen.
	b) Minst 40 procent av det totala värdet av verksamheten ska läggas ut på underleverantörer genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden på olika nivåer till andra företag än de som hör till de grupper vars enheter kommer att vara huvudentreprenörer för något av de stora arbetspaketen.
	2. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapsbestämmelserna om offentlig upphandling ska följande kriterier beaktas vid beslut om huruvida gemenskapsmedel ska beviljas för genomförandet av Galileoprogrammet:
	– Öppen och rättvis konkurrens i hela den industriella leveranskedjan.
	– Det ska finnas minst två leverantörer i syfte att minska tekniska risker, industririsker och beroendet och i syfte att öka kontrollen av programmens kostnader och tidsplaner.
	– Små och medelstora företag i medlemsstaterna ska vara delaktiga.
	Europeiska rymdbyrån kan, i samförstånd med kommissionen, ställa in upphandlingen om ett av ovanstående kriterier inte uppfyllts eller inget kvalitativt eller ekonomiskt intressant anbud har lämnats in.
	3. De åtgärder, som avser att ändra icke‑väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den med nya delar som rör de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 eller ändringar av dessa, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 14.3.
Motivering
Förordningen bör täcka och reglera den upphandlingspolitik som ska följas. De arbetspaket som kontraktet ska delas upp i, och som omfattas av regeln om 40 procent som ska läggas ut på underleverantör, bör ingå i bilaga I.
För att Galileoprogrammet ska kunna genomföras väl i hela EU är det mycket viktigt att ta med principer och regler för offentlig upphandling och nödvändiga kunskaper om offentliga kontrakt. Kriterierna ska garantera verklig konkurrens och även små och medelstora företags deltagande.
Det bör hänvisas till det nya föreskrivande förfarandet med kontroll som fastställs i artikel 5a i rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG.
Ändringsförslag 13 Artikel 13, punkt 4 (ny)
	4. Inom en månad från den dag då denna förordning träder i kraft ska Europeiska rymdbyrån i ett första skede fastställa samtliga potentiella sökande för varje segment och komponent.
Motivering
Europeiska rymdbyrån ska i förberedelserna för upphandlingen för Galileo vidta inledande åtgärder, som att skicka ut en begäran om information, som ska syfta till att fastställa att samtliga potentiella sökande kan delta för varje segment och komponent. Härigenom säkerställer man en verklig konkurrens för segmenten och i ett senare skede för företagen vid en upphandling, vilket bidrar till kostnadskontroll, begränsade risker, ökad effektivitet och minskat beroende.
Ändringsförslag 14 Artikel 14, punkt 5a (ny)
	5a. Överenskommelser som sluts av Europeiska gemenskapen i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll enligt artikel 14.3 ska läggas fram för Europaparlamentet.
Motivering
Med hänsyn till Galileo-programmets betydelse för Europeiska unionen måste parlamentet kunna kontrollera de överenskommelser som sluts inom ramen för detta program.
Ändringsförslag 15 Artikel 14a (ny)
	Artikel 14a
	Skydd personuppgifter och privatliv
	Kommissionen ska se till att skyddet av personuppgifter och privatliv garanteras och integreras i systemets tekniska struktur.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Utveckling och drift av det europeiska programmet för satellitbaserad radionavigering
Referensnummer	KOM(2007)0535 – C6-0345/2007 – KOM(2004)0477 – C6-0087/2004 – 2004/0156(COD)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande        Tillkännagivande i kammaren	TRAN 23.10.2007
Föredragande av yttrande        Utnämning	Anne E. Jensen 9.10.2007
Behandling i utskott	17.12.2007		21.1.2008
Antagande	22.1.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 3 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Paolo Costa, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Mathieu Grosch, Georg Jarzembowski, Stanisław Jałowiecki, Timothy Kirkhope, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Sepp Kusstatscher, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Erik Meijer, Robert Navarro, Seán Ó Neachtain, Willi Piecyk, Reinhard Rack, Luca Romagnoli, Gilles Savary, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Georgios Toussas, Yannick Vaugrenard, Lars Wohlin, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zsolt László Becsey, Johannes Blokland, Philip Bradbourn, Luigi Cocilovo, Markus Ferber, Jeanine Hennis-Plasschaert, Anne E. Jensen, Corien Wortmann-Kool

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Utveckling och drift av det europeiska programmet för satellitbaserad radionavigering
Referensnummer	KOM(2007)0535 – C6-0345/2007 – COM(2004)0477 – C6-0087/2004 – 2004/0156(COD)
Framläggande för parlamentet	15.7.2004
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 23.10.2007
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 23.10.2007		CONT 23.10.2007		TRAN 23.10.2007
Inget yttrande avges        Beslut	CONT 12.11.2007
Föredragande        Utnämning	Etelka Barsi-Pataky 9.10.2007
Behandling i utskott	22.11.2007		19.12.2007		29.1.2008
Antagande	8.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	49 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Šarūnas Birutis, Jan Březina, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Dragoş Florin David, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Nicole Fontaine, Adam Gierek, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Mary Honeyball, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Anne Laperrouze, Pia Elda Locatelli, Eugenijus Maldeikis, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Britta Thomsen, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Etelka Barsi-Pataky, Ivo Belet, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Robert Goebbels, Satu Hassi, Gunnar Hökmark, Pierre Pribetich, Vittorio Prodi, Esko Seppänen, Peter Skinner, Silvia-Adriana Ţicău
Ingivande	10.4.2008