BETÄNKANDE om EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013

16.4.2008 - (2007/2189(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Lasse Lehtinen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013

(2007/2189(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén med titeln ”EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 – Starkare konsumenter, högre välbefinnande för konsumenterna och ett effektivt konsumentskydd” (KOM(2007)0099),

– med beaktande av rådets resolution om EU:s strategi för konsumentpolitiken (2007–2013) som antogs vid rådsmötet den 30–31 maj 2007,

– med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om skyldigheter för tillhandahållare av gränsöverskridande tjänster[1],

– med beaktande av sin resolution av den 6 september 2007 om grönboken om översynen av konsumentregelverket[2],

– med beaktande av sin resolution av den 4 september 2007 om översynen av den inre marknaden: undanröjande av hinder och ineffektivitet genom bättre genomförande och verkställighet[3],

– med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön[4],

– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”En inre marknad för framtidens Europa” (KOM(2007)0724),

– med beaktande av meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”Med anknytning till meddelandet ’En inre marknad för framtidens Europa’ – Tjänster av allmänt intresse, däribland sociala tjänster av allmänt intresse – ett nytt europeiskt åtagande” (KOM(2007)0725),

– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”Möjligheter, tillgång och solidaritet: mot en ny samhällsvision för tjugohundratalets Europa” (KOM(2007)0726),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln ”Initiativ avseende finansiella tjänster till privatpersoner”, som ansluter till kommissionens meddelande med titeln ”En inre marknad för framtidens Europa” (SEK(2007)1520),

– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0155/2008), och av följande skäl:

Inledning

1.   Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om EU:s strategi för konsumentpolitiken och dess ansträngningar att i större utsträckning införliva konsumentkulturen i konsumenternas medvetenhet, vilket är utgångspunkten för ett bättre genomförande och en bättre tillämpning av gällande regelverk.

2.   Europaparlamentet anser att det krävs ett övergripande strategi för konsumentpolitiken och att det är mycket viktigt att ta hänsyn till konsumenternas intressen inom alla relevanta politikområden för att kunna tillhandahålla alla konsumenter inom EU en hög konsumentskyddsnivå. Parlamentet välkomnar därför att kommissionen betonar behovet av att se till att den inre marknaden är mer lyhörd för medborgarnas förväntningar och problem. Konsumentskydd och förverkligandet av den inre marknaden utgör inga motstridiga målsättningar utan går tvärtom hand i hand. Kommissionen påminns i detta sammanhang om att det är viktigt att ta hänsyn till konsumentpolitiken inom alla politikområden helst redan när konsekventanalysen genomförs.

3.   Europaparlamentet anser att behovet av konsumentskydd endast kan tillfredsställas genom lagstiftning om denna är bättre, enklare och förberedd i en process där alla ansvariga generaldirektorat inom kommissionen deltar: generaldirektoraten för hälsa och konsumentskydd, rättvisa, frihet och säkerhet, inre marknaden och tjänster samt konkurrens.

4.   Europaparlamentet betonar att syftet med översynen av konsumentregelverket bör vara att skapa en mer sammanhängande rättslig ram för konsumenternas rättigheter. Parlamentet påminner om att det föredrar ett blandat tillvägagångssätt, det vill säga ett horisontellt instrument vars främsta målsättning ska vara att göra den gällande lagstiftningen konsekvent och göra det möjligt att täppa till kryphål genom att ett visst antal frågor som rör samtliga direktiv behandlas tillsammans. Parlamentet anser emellertid att specifika frågor även i fortsättningen bör behandlas separat inom ramen för sektorsvisa direktiv. De sedan länge etablerade principerna om konsumenträttigeter bör också tillämpas inom den digitala världen. I samband med översynen av regelverket bör fler åtgärder vidtas för att tillgodose konsumentskyddet i den digitala världen, däribland skyddet av privatlivet utan att därför ytterligare onödigt belasta den privata sektorn.

5.   Europaparlamentet beklagar att man inte lägger större vikt vid avtalsrätten i konsumentskyddet och uppmanar kommissionen att dra nytta av det arbete som gjorts inom avtalsrättsprojektet, och om det behövs, ge arbetet en ny inriktning.

6.   Europaparlamentet stödjer kommissionens ansträngningar att införa standardavtal och villkor för avtal som slutits på nätet med samma giltighet i alla medlemsstater eftersom de största hindren för utvecklingen av den inre detaljhandelsmarknadens bland annat beror på oklarheter i fråga om konsumentavtal.

7.   Europaparlamentet betonar konsumentorganisationernas betydelse när det gäller att förbättra konsumentkulturen och anser att starka oberoende konsumentorganisationer utgör den bästa grunden för en effektiv konsumentpolitik. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att tillhandahålla erforderligt ekonomiskt stöd till sådana organisationer och att i samband med utarbetandet av konsumentskyddslagstiftningen ha fler kontakter med icke-statliga konsumentorganisationer som har goda möjligheter att fastställa konsumenternas verkliga behov.

8.   Europaparlamentet välkomnar förslaget om att kontaktpersoner för konsumentfrågor ska utses inom kommissionen, och uppmanar varje berört generaldirektorat att offentliggöra årsrapporter om hur konsumentpolitiken integreras i deras respektive ansvarsområden.

9.   Europaparlamentet anser att ett starkt konsumentskydd inom hela EU kommer att gagna såväl konsumenterna som konkurrenskraftiga producenter och säljare. Parlamentet understryker att detta kommer att sporra företagen att producera och sälja mer slitstarka varor, vilket i sin tur leder till ökad hållbar utveckling. Parlamentet betonar att ett effektivt och förbättrat konsumentskydd är nödvändigt för att skapa en bättre fungerande inre marknad.

10. Europaparlamentet påpekar att syftet med de vidtagna åtgärderna måste vara att se till att de 27 nationella små marknaderna inom EU verkligen kommer att förvandlas till världens största detaljhandelsmarknad. Detta innebär att medborgarna ska kunna känna sig lika trygga när de handlar på Internet som i kvartersbutiken, och att små och medelstora företag ska kunna lita på att samma bestämmelser gäller inom hela den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur man bäst kan förbättra skyddet för små och medelstora företag i detta avseende, framför allt genom en rättsakt för småföretag.

11. Europaparlamentet betonar att det fullständiga genomförandet av den inre marknaden måste utgöra en prioritet. Parlamentet bekräftar den positiva roll som euron har spelat när det gällt att minska transaktionskostnaderna, underlätta gränsöverskridande prisjämförelser för konsumenterna och öka potentialen för den inre marknaden för detaljhandeln. Parlamentet uppmanar de nya medlemsstaterna att fortsätta med sina reformer så att de kan införa euron så snart som de uppfyller Maastrichtkriterierna och sålunda till fullo dra nytta av de positiva effekterna av den gemensamma valutan på den inre marknaden. Parlamentet önskar att alla återstående hinder för att säkra konsumenternas förtroende i samband med gränsöverskridande köp och avtal, särskilt när det gäller tjänster, avlägsnas men att man är medveten om att det är nödvändigt med en särskild strategi när det gäller preferenser i fråga om språk, kultur och konsumentpreferenser.

12. Europaparlamentet betonar att EU:s konsumentpolitiska normer och självregleringsinitiativ bör fungera som en referensram för globala standarder och bästa praxis på global nivå och välkomnar att EU fungerar som vägvisare på detta område genom att utnyttja sitt ”mjuka” inflytande för att förbättra konsumenternas rättigheter på global nivå.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att kraftfullt stödja konsumenternas rättigheter när det gäller produktsäkerhet genom att garantera CE-märkningens integritet och förbättra marknadsövervakningen på all relevant nationell nivå med hjälp av RAPEX (systemet för snabbt informationsutbyte om farliga konsumtionsvaror) och genom att låta medlemsstaterna utbyta bästa praxis för marknadsövervakning. Kommissionen uppmanas att samarbete med medlemsstaterna för att se till att befintlig lagstiftning genomförs korrekt och tillämpas fullt ut i medlemsstaterna och däribland överväga möjligheten att se över Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet[5]. CE-märkningen kan dock tolkas felaktigt som en allmän indikation om kvalitetstest utförd av tredje part eller en ursprungsmärkning. Kommissionen har även uppmanats att lägga fram en ingående analys[6] av säkerhetsmärkning av konsumentprodukter, åtföljd av ett lagstiftningsförslag om detta anses nödvändigt.

14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att stärka samarbetet på internationell nivå inom produktsäkerhetsområdet, framför allt med de kinesiska, amerikanska och japanska myndigheterna. En fortsatt dialog och ökat informationsutbyte om produktsäkerhet ligger i alla parters intresse och är vitalt för att skapa förtroende hos konsumenterna. Kommissionen uppmanas att regelbundet avlägga rapport till parlamentet.

Förbättrad kunskapsbas

15.     Europaparlamentet anser att man i allmänhet kan utgå ifrån att konsumenterna agerar rationellt före ett inköp men att de inte alltid är fullt medvetna om sina rättigheter om det uppstår problem. Europaparlamentet uppmanar till att man i större utsträckning ska inrikta sig på konsumenternas beteendemönster, samtidigt som hänsyn tas till barns och sårbara medborgares behov som barn och äldre samt personer med funktionshinder. I detta sammanhang påminner parlamentet om den budgetpost som nyligen inrättats på parlamentets förslag, i syfte att inleda ett pilotprojekt för att bland annat ta fram en konsumentdatabas och genomföra undersökningar och intervjuer samt jämföra medlemsstaternas resultat på detta område. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete för att inrätta en resultattavla för konsumentpolitiken, vilket kommer att göra det lättare att förstå bland annat prisstrukturer, konsumenternas beteendemönster samt vad som ger konsumenttillfredsställelse.

16. Europaparlamentet betonar att alla harmoniseringsåtgärder måste vara noggrant målinriktade så att de angriper de problem som konsumenterna möter på den inre marknaden. När det finns ett verkligt harmoniseringsbehov bör det vara helt naturligt att man undviker att konsumentskyddet inom EU blir alltför olikartat och svårt för företagen att ta hänsyn till när de bedriver handel över gränserna. Parlamentet påpekar att den nuvarande situationen utgör en verkligt avskräckande faktor för små och medelstora företag som försöker bedriva handel över hela Europa, och dessutom är den förvirrande för konsumenterna.

17. Europaparlamentet anser att man bör inrikta sig på att förse konsumenterna med nödvändiga kunskaper och verktyg för att öka deras förtroende för den digitala miljön. Personuppgifter har blivit en handelsvara och en faktor när det gäller affärsmetoder, bland annat när det gäller att tyda beteendemönster. Parlamentet anser därför att uppgiftsskydd och integritetsbestämmelser bör ingå i all konsumentstrategi. Uppgifter finns tillgängliga för användning när som helst och var som helst. Därför finns det ett brådskande behov av att universella standarder för uppgiftsskydd inom handelsområdet utarbetas av lagstiftare i samarbete med näringslivet och konsumentorganisationer.

18. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som nya och alltmer använda säljkanaler, t.ex. e-handel, spelar när det gäller att förstärka konkurrensen på den inre marknaden och därmed möjligheterna att konsumera. Finans- bank- och försäkringsmarknaderna är särskilt öppna för e-handel och kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att garantera mer förmånliga villkor för utvecklandet av gränsöverskridande e-handel. Parlamentet ber kommissionen att genomföra en studie om de olika metoder för att lösa tvister mellan konsumenter och företag som används i medlemsstaterna i syfte att finna och främja användningen av de effektivaste metoderna, Parlamentet uppmanar till att det inrättas en sund bas för konsumentskyddet som är av grundläggande betydelse särskilt när det gäller finansiella tjänster.

19. Europaparlamentet välkomnar att det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling kommer att användas som ett verktyg för att ytterligare öka den analytiska och empiriska förståelsen av konsumenternas beteendemönster.

20. Europaparlamentet anser att konsumentskyddet bör ingå som en integrerad del av företagens planering och utformning av produkter och tjänster och att det är viktigt att undersöka marknadsförändringar.

21. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra dialogen på EU-nivå mellan konsumentorganisationerna och industrin så att alla aktörer i värdekedjan inkluderas, och anser att en bra dialog, som även omfattar utbyte av bästa praxis, kan bidra till att minska problemen på den inre marknaden. Parlamentet stödjer initiativ som syftar till att uppmuntra konsumenternas intresseorganisationer att delta i samråd och i strategiutveckling. Initiativ som syftar till att stärka konsumentskyddet och konsumenternas medvetenheten i de nyare medlemsstaterna är välkomna. Det är därför viktigt att fortsatt stöd ges till konsumentorganisationerna i EU, framför allt i de nyare medlemsstaterna.

22. Europaparlamentet understryker att konsumentkulturen utvecklas genom fortlöpande utbildning av konsumenterna när det gäller deras rättigheter och försvaret av dessa. EU och medlemsstaterna bör därför investera mer i konsumentinformation och utbildningskampanjer som riktar rätt budskap till rätt konsumentgrupp. Parlamentet anser vidare att konsumentutbildningen måste ingå som en del i livslångt lärande och föreslår att ny teknik (framför allt Internet) används för konsumentinformation.

23. Europaparlamentet anser att man vid utformningen av konsumentpolitiken i större utsträckning bör betona sårbara gruppers, som barns, äldre personers och funktionshindrades särskilda behov, och att den demografiska utvecklingen bör beaktas.

24. Europaparlamentet understryker att såväl kön som ålder och etnisk bakgrund bör beaktas när man tar fram indikatorer och statistik för att fastställa olika konsumentgruppers specifika problem.

Ökad inriktning på tjänster

25. Europaparlamentet erinrar om sin resolution om skyldigheter för tillhandahållare av gränsöverskridande tjänster, och ser fram emot kommissionens arbetsprogram om denna fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra om den har för avsikt att inleda ytterligare initiativ på detta område.

26. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att främja gränsöverskridande transaktioner för att öka valfriheten och stärka den roll som konkurrenspolitiken och utbildning i ansvarsfull konsumtion spelar för att ge konsumenterna de bästa alternativen när det gäller priser, kvalitet och urval särskilt vad avser basvaror och bastjänster som mat, bostäder, utbildning, hälsovård, energi, transport och telekommunikationer. Parlamentet betonar att en förstärkt avreglering av tjänstemarknaden behövs, i synnerhet för att främja konkurrensen och därmed kunna erbjuda konsumenterna lägre priser. Kommissionen och medlemsstaternas uppmanas att främja nytänkande på området för finansiella tjänster för att kunna erbjuda konsumenterna bättre alternativ.

27. Parlamentet betonar att utöver lämpliga och effektiva åtgärder för att tillgodose konsumentskyddet är det nödvändigt att skapa goda kommunikationer för att klargöra för konsumenterna på vilket sätt de kan hävda sina rättigheter med stöd av lagstiftningen för den inre markanden och annan lagstiftning.

28. Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet är nödvändig för att garantera konsumentskyddet och valfrihet vid det fullständiga genomförandet av den inre marknaden för finansiella tjänster. Parlamentet betonar att finansiella produkter liksom bank- och försäkringsprodukter är extremt komplexa och att om medborgarna ska uppmuntras att öka användningen av dessa produkter, särskilt när det gäller deras framtida pensioner, ska man genom bindande åtgärder för att främja konsumentinformationen och rådgivning se till att konsumenterna är medvetna om alla tillgängliga alternativ. Parlamentet understryker dock att konsumentskyddet inte får vara ett svepskäl för protektionism. En fullt integrerad detaljhandelsmarknad för finansiella tjänster måste drivas av marknadskrafter.

29. När det gäller finansmarknaderna anser Europaparlamentet att införlivandet och det fullständiga genomförandet av EU-lagstiftningen är nyckelfrågan, liksom harmonisering mellan medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att befintlig lagstiftning genomförs på ett enhetligt sätt innan nya regler föreslås. När det gäller ny lagstiftning uppmanas kommissionen att följa principen om bättre lagstiftning genom att undvika att ytterligare bördor omotiverat läggs på konsumenter och näringslivet.

Bättre möjligheter till prövning

30. Europaparlamentet välkomnar strategins inriktning på bättre tillämpning av konsumentlagstiftningen och förbättrade möjligheter till prövning, vilket är viktigt för att skapa förtroende hos konsumenterna och anser att ökat konsumentförtroende för konsumentprodukter och tjänster är den viktigaste målsättningen för att förverkliga den inre marknaden. Parlamentet förespråkar således ytterligare insatser på detta område.

31. Europaparlamentet anser att tvister mellan konsumenter och ekonomiska aktörer främst bör lösas utanför domstol, eftersom tvistlösning i godo går snabbare och kostar mindre. Detta kräver att nätverket för europeiska informationscentrum för konsumenter och SOLVIT får ökade ekonomiska resurser för dessa nätverk. Medlemsstaterna har dock rätt att begära att den part som avser att väcka talan på förhand samråder med svaranden, så att denne får möjlighet att upphöra med den omtvistade överträdelsen.

32. Europaparlamentet erinrar om att systemen för alternativ tvistlösning i sig utgör ett alternativ till de traditionella pappersbaserade lagsystemen. Hur stor viljan är att använda alternativ tvistlösning beror därför på om det finns några bindande lagalternativ som ger konsumenten möjlighet till effektiv, lättillgänglig och icke-diskriminerande tvistlösning.

33. Europaparlamentet påpekar att den ökande e-handeln kräver en harmonisering inom EU av alternativ tvistlösning som uppfyller kraven i rekommendationerna om de principer som ska tillämpas vid reglering av tvister utanför domstol[7]. Det krävs ytterligare arbete när det gäller tvistlösning via nätet, något som parlamentet har efterlyst sedan åtminstone 1999.

34. Europaparlamentet erinrar om att det är huvudsakligen medlemsstaternas skyldighet att se till att de rättigheter som följer av gemenskapslagstiftningen genomförs på ett effektivt sätt. De är ansvariga för att anpassa sin nationella processrättsliga lagstiftning på ett sätt som gör att dessa rättigheter enkelt kan göras gällande, till fördel för konsumenterna och de ekonomiska aktörerna. För det första är gemenskapen inte behörig att föreskriva bestämmelser för nationell processrätt. Dessutom får gemenskapen enligt artikel 5 i EG fördraget inte vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget. I enlighet med den artikeln måste man alltså så långt möjligt ta hänsyn till de nationella rättssystemens särskilda egenskaper, genom att medlemsstaterna ges utrymme att fritt välja mellan olika alternativ som har likvärdiga effekter.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka fördelarna med att inrätta en särskild europeisk konsumentombudsmannatjänst inom Europeiska ombudsmannens kontor. Parlamentet konstaterar att flera medlemsstater har konsumentombudsmän inom ett antal sektorer som hjälper konsumenterna i kontakterna med ekonomiska aktörer. Parlamentet anser att kommissionen bör undersöka en sådan strategi i varje enskilt land för sig.

36. Europaparlamentet konstaterar att det i några, men inte alla, medlemsstater redan finns vissa prövningsmöjligheter för konsumenterna, som gemensamma åtgärder, kollektiva åtgärder, prövning genom behörig ställföreträdare, testfall och ”skimming off” (gemensamma konsumentåtgärder) och påpekar vidare att konsumenterna därför i samband med gränsöverskridande ärenden kan ställas inför olika bestämmelser.

37. Europaparlamentet erinrar om att Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen[8] redan syftar till att skydda konsumenternas kollektiva intressen. Detta direktiv ger bland annat konsumentorganisationerna rätt att inleda förfaranden om förbudsföreläggande. Kommissionen uppmanas att lägga fram en rapport för parlamentet och rådet om hur många förfaranden som har inletts per land av konsumentorganisationer eller andra behöriga instanser sedan detta direktiv trädde i kraft och en utredning av tillämpningen av konsumentlagstiftningen i dessa fall, samt en utvärdering av i vad mån och på vilket sätta detta direktiv medfört eller inte medfört de förbättringar som förväntats när det gäller skyddet av konsumenternas kollektiva intressen.

38. Europaparlamentet anser att innan man börjar fundera över lagstiftning på EU-nivå bör eventuella befintliga problem samt de förväntande fördelarna för konsumenterna noggrant utredas.

39. Europaparlamentet anser att det i ett antal medlemsstater finns konstitutionella restriktioner som måste beaktas i samband med utarbetandet av en europeisk modell för prövningsmöjligheter för konsumenterna. Vidare bör artikel 7 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut. Kommissionen uppmanas att lägga fram en rapport för parlamentet och rådet om hur man i detta fall ska kunna skapa en nödvändig balans mellan konsumenternas rättigheter, konsumentorganisationerna och de ekonomiska operatörerna.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant analysera frågan om konsumenters möjligheter till prövning, och ha följande i åtanke:

      –  Alla nya förslag från kommissionen gällande konsumenters möjligheter till prövning bör baseras på en uttömmande utredning av eventuella existerande problem och de förväntade fördelarna för konsumenterna.

      –  När det gäller gränsöverskridande förfaranden och eventuella system för kollektiv prövning måste ytterligare studier om av system för kollektiv prövning genomföras och bygga vidare på erfarenheter runt om i världen, med särskilt beaktande av de farhågor som framförts i fråga om överdrifterna och avigsidorna i den modell som används i USA och om en eventuellt bristande rättslig grund för ett sådant EU-instrument.

o

o       o

41. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2007)0421.
• [2]  Antagna texter, P6_TA(2007)0383.
• [3]  Antagna texter, P6_TA(2007)0367.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2007)0287.
• [5]  EUT L 11, 15.1.2002, s. 4.
• [6]  (Europaparlamentets och rådet beslut nr.../2008/EG av den ... om en gemensam ram för saluföring av produkter, skäl 52).
• [7]  Kommissionens rekommendation 98/257/EG av den 30 mars 1998 (EGT L 115, 17.4.1998, s. 31); Kommissionens rekommendation 2001/310/EG av den 4 april 2001 (EGT L 109, 19.4.2001, s. 56).
• [8]  EGT L 166, 11.6.1998, s. 51.

MOTIVERING

Konsumentskyddet måste beaktas i all EU‑lagstiftning och ska inte betraktas som ett enskilt politikområde. Konsumentskyddet är inte ett tillägg till den inre marknaden, och är inte heller något ersättningsmedel för att få medborgarna att känna sig tryggare. Det är en viktig pusselbit, och en nödvändig beståndsdel för att skapa en fullt fungerande inre marknad. Föredraganden välkomnar EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013, men anser att det krävs en aktiv och kontinuerlig uppföljning av strategin för att den verkligen ska utvecklas till fördel för konsumenterna.

EU:s inre marknad har potential att bli världens största detaljhandelsmarknad, men hittills har detta mål inte nåtts. En bit som saknas i detta ofullständiga pussel är det bristande konsumentförtroendet inom EU. Konsumenterna måste kunna känna sig fullständigt trygga att konsumera var och när de vill i en annan medlemsstat. Kommissionen är övertygad om att detta mål kommer att nås till 2013. Föredraganden hoppas att det kommer att visa sig vara sant, men anser att det enda sättet att nå detta mål är att EU vidtar de åtgärder som krävs för att öka konsumenternas tillit och förtroende.

Föredraganden välkomnar att kommissionen har för avsikt att förstärka nätverket för europeiska informationscentrum för konsumenter. Informationscentrumen bör ges tillräckliga resurser för att kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt i framtiden och reagera snabbt på nya tendenser och ny utveckling.

Föredraganden betonar att konsumentskyddet i EU även har en yttre dimension, vilket den senast tidens incidenter när det gäller import av farliga leksaker tydligt har visat. Den stora ökningen av antalet klagomål till EU:s system för snabb varning för produkter som medför allvarliga risker (Rapex) visar att mycket återstår att göra även i detta avseende. Konsumenterna måste kunna lita på att alla produkter som cirkulerar på den inre marknaden är säkra – både produkter som kommer från EU och produkter från tredjeländer.

Skyddet av särskilt sårbara konsumenter, såsom barn och äldre, bör betonas särskilt. Antalet äldre personer i EU kommer att öka avsevärt under de kommande åren. Medlemsstaterna och konsumentorganisationerna bör satsa på en konsumentutbildning som inleds redan i skolan och sedan löper som en tråd i det livslånga lärandet. Konsumentinformationskampanjer är särskilt viktiga i de nya medlemsstaterna.

Ett EU‑omfattande gemensamt system för prövning är absolut nödvändigt. På en verklig inre marknad med rörliga konsumenter måste konsumenterna också ha tillgång till de nödvändiga verktygen för att kunna kräva ersättning om de stöter på problem. Tvister bör främst avgöras utanför domstolen, men det bör även finnas möjligheter att hantera sådana problem genom rättsliga förfaranden.

Det är viktigt att dra lärdomar av det bristfälliga amerikanska systemet med kollektiv talan. Detta system bör inte utgöra grunden för ett eventuellt EU‑system. Syftet med ett kollektivt prövningssystem inte är att ge konsumenterna nya rättigheter, utan endast att hjälpa konsumenterna att genomdriva sina befintliga rättigheter fullt ut. En reklamation ska alltid vara kopplad till den faktiska skada som har uppstått.

System för kollektiv prövning finns redan i en del medlemsstater, men systemen skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Kommissionen undersöker för närvarande de olika nationella system som finns. I detta avseende föreslår föredraganden att kommissionen undersöker fördelarna med att inrätta en särskild europeisk konsumentombudsman inom Europeiska ombudsmannens kontor, som bland annat skulle samordna gemensamma klagomål som tas upp till prövning inom EU.

Föredraganden välkomnar att integrationen av konsumenternas intressen i andra politikområden har förbättrats under den senaste tiden. Det är viktigt att denna utveckling stärks ytterligare. Konsumenternas intresse måste alltid beaktas när ny politik utformas. Detta är en central faktor för att garantera att konsumenterna kan dra full nytta av EU:s inre marknad.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (1.2.2008)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013
(2007/2189(INI))

Föredragande: Cristobal Montoro Romero

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar att stärka konsumentdimensionen på den inre marknaden och detaljhandelsmarknaden och att förse konsumenterna med ytterligare kunskaper och verktyg så att de kan öka sina möjligheter och till fullo spela sin roll i den moderna ekonomin och så att den inre marknaden innebär påtagliga fördelar för EU-medborgarna

2.  Europaparlamentet anser att konsumenternas och näringslivets förtroende är en nödvändig förutsättning för hållbar tillväxt och sysselsättning inom EU. Parlamentet påpekar att ett av de grundläggande problem som Europas ekonomi stått inför under de senaste åren har varit otillräcklig inhemsk efterfrågan beroende på brist på förtroende från konsumenternas och investerarnas sida. En ansvarsfull konsumtion inom ramen för en politik för hållbar utveckling måste stödjas av lämplig politik för att återställa förtroendet och uppmuntras genom ökade inkomster till följd av produktions- och sysselsättningsökningar. EU:s konsumentpolitik måste fortsätta att ta hänsyn till behovet av konsumentskydd samtidigt som man gör det möjligt för konsumenterna att dynamiskt driva på marknadsekonomin.

3.  Europaparlamentet är oroat över att de ekonomiska resurserna för konsumentpolitiken förblir begränsade och sålunda kan äventyra ett framgångsrikt genomförande av en europeisk konsumentinriktning. Den europeiska konsumentstrategin bör därför i synnerhet inriktas på att stärka konsumentskyddet och konsumentmedvetenheten om känsliga frågor, särskilt i de nyare medlemsstaterna och för sårbara grupper i hela Europa.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de europeiska konsumenternas finansiella kunskaper och att noga inventera de befintliga informationsprogrammen för finansiella produkter så att ytterligare åtgärder ger ett mervärde. Kommissionen uppmanas att ta fram och ge publicitet åt medlemsstaternas bästa metoder för finansiella kunskapsprogram.

5.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att främja gränsöverskridande transaktioner för att öka valfriheten och den roll som konkurrenspolitiken och utbildning i ansvarsfull konsumtion spelar för att ge konsumenterna de bästa alternativen, särskilt när det gäller basvaror och bastjänster: mat, bostäder och tjänster som utbildning, hälsovård, energi, transport och telekommunikationer. Parlamentet betonar att en förstärkt avreglering av tjänstemarknaden behövs, i synnerhet för att främja konkurrens och därmed kunna erbjuda konsumenterna lägre priser. Kommissionen och medlemsstaternas uppmanas att främja nytänkandet på området för finansiella tjänster i syfte att tillhandahålla bättre alternativ för konsumenterna.

6.  Europaparlamentet betonar att det fullständiga genomförandet av EU:s inre marknad måste vara en prioritering. Parlamentet erkänner den positiva roll som euron har spelat när det gällt att minska transaktionskostnaderna, underlätta gränsöverskridande prisjämförelser för konsumenterna och öka potentialen för den inre marknaden för detaljhandeln. Parlamentet uppmanar de nya medlemsstaterna att fortsätta med sina reformer så att de kan införa euron så snart som de kan uppfylla Maastrichtkriterierna och sålunda till fullo dra nytta av de positiva effekterna av den gemensamma valutan på den inre marknaden. Parlamentet önskar att alla återstående hinder för att säkra konsumenternas förtroende i samband med gränsöverskridande köp och avtal, särskilt avseende tjänster, avlägsnas men att man är medveten om att det är nödvändigt med ett särskilt tillvägagångssätt när det gäller hinder i form av språk, kultur och konsumenternas preferenser.

7.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet är nödvändig för att garantera konsumentskydd och valfrihet vid det fullständiga genomförandet av den inre marknaden för finansiella tjänster. Parlamentet betonar att finansiella produkter liksom bank- och försäkringsprodukter är extremt komplexa och att om medborgarna ska uppmuntras att öka sin medverkan i dessa produkter, särskilt när det gäller deras framtida pensioner, ska man genom bindande åtgärder för att främja konsumentinformationen och rådgivning tillse att konsumenterna är medvetna om alla tillgängliga alternativ. Parlamentet understryker dock att konsumentskyddet inte får vara ett svepskäl för protektionism. Parlamentet betonar att en fullt integrerad detaljhandelsmarknad för finansiella tjänster måste drivas av marknadskrafter.

8.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som nya och alltmer använda säljkanaler, t.ex. e-handel, spelar när det gäller att förstärka konkurrensen på den inre marknaden och därmed möjligheterna att konsumera. Finans- bank- och försäkringsmarknaderna är särskilt öppna för e-handel och kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att garantera mer förmånliga villkor för utvecklandet av gränsöverskridande e-handel. Parlamentet ber kommissionen att genomföra en studie om de olika metoder för att lösa tvister mellan konsumenter och företag som används i medlemsstaterna i syfte att finna och främja användningen av de effektivaste metoderna, Parlamentet uppmanar till att det inrättas en sund bas för konsumentskyddet som är av grundläggande betydelse särskilt när det gäller finansiella tjänster.

9.  När det gäller finansmarknaderna anser Europaparlamentet att införlivandet och det fullständiga genomförandet av all antagen och pågående EU-lagstiftning är nyckelfrågan, liksom harmonisering mellan medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att ett enhetligt genomdrivande av befintlig lagstiftning förbättras innan nya regler föreslås. När det gäller ny lagstiftning uppmanas kommissionen att följa principerna om bättre lagstiftning genom att undvika att ytterligare bördor omotiverat läggs på konsumenter och näringslivet.

10. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att skaffa sig en bättre kunskap om den inre marknaden. Parlamentet understryker behovet av bättre och mer detaljerad statistik för att förbättra förståelsen och kunskapen när det gäller produkter och marknader och behovet att stödja konsumentgrupper, särskilt inom komplexa områden, utan att omotiverat lägga ytterligare bördor på den privata sektorn. EU bör genom sin strategi för konsumentpolitiken göra alla ansträngningar för att ta hänsyn till kvinnors, ungdomars, de äldres och utsatta konsumenters behov.

11. Europaparlamentet anser att ytterligare åtgärder behöver vidtas inom området för finansiella tjänster riktade till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inleda initiativ för att förbättra gränsöverskridande konsumentval och rörlighet på den inre marknaden. Parlamentet betonar dessutom att effektiv tillsyn och transparens behövs inom bank- och försäkringssektorerna om konsumentskyddet ska kunna utökas.

12. Europaparlamentet betonar att ett ordentligt konsumentskydd och ett effektivt och balanserat system för rättslig prövning i hela Europa i kombination med konkurrenskraftiga producenter och säljare kommer att vara till nytta för konsumenterna och resultera i en hållbarare ekonomisk tillväxt.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna den stora betydelsen av effektiva och representativa konsument- och företagarorganisationer för att självständigt företräda konsument- och företagarintressen på europeisk och nationell nivå. Europaparlamentet påpekar att fastställandet och utvecklandet av strategin för EU:s konsumentpolitik måste genomföras med intressenternas medverkan i enlighet med principerna om goda styrelseformer. Vidare återupprepas vikten av att det utarbetas en årlig rapport om klagomål och krav från konsumenterna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	29.1.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Mariela Velichkova Baeva, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Slavi Binev, Sebastian Valentin Bodu, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, Christian Ehler, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Donata Gottardi, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Piia-Noora Kauppi, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Cornelis Visser, Sahra Wagenknecht
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Daniel Dăianu, Harald Ettl, Ján Hudacký, Vladimír Maňka, Thomas Mann, Bilyana Ilieva Raeva, Margaritis Schinas
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Alfonso Andria, Metin Kazak

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (31.1.2008)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013
(2007/2189(INI))

Föredragande: Diana Wallis

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att behovet av konsumentskydd endast kan tillfredsställas genom lagstiftning om denna är bättre, enklare och förberedd i en process där alla ansvariga generaldirektorat inom kommissionen deltar: generaldirektoraten för hälsa och konsumentskydd, rättvisa, frihet och säkerhet, inre marknaden och tjänster samt konkurrens.

2.  Europaparlamentet betonar att alla harmoniseringsåtgärder måste vara noggrant målinriktade så att de angriper de problem som konsumenterna möter på den inre marknaden. När det finns ett verkligt harmoniseringsbehov bör det vara helt naturligt att man undviker att konsumentskyddet inom EU blir alltför olikartat och svårt för företagen att ta hänsyn till när de bedriver handel över gränserna. Parlamentet påpekar att den nuvarande situationen utgör en verkligt avskräckande faktor för små och medelstora företag som försöker bedriva handel över hela Europa, och dessutom är den förvirrande för konsumenterna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant analysera frågan om konsumenters tillgång till prövning, och ha följande i åtanke:

    –    Lagstiftning är meningslös om den inte kan drivas igenom snabbt och lätt.

    –    Den ökande e-handeln gör att det överallt inom EU måste finnas alternativa tvistlösningsmetoder som uppfyller kraven i rekommendationerna om principer som ska tillämpas på extrajudiciella organ[1]. Det krävs mer arbete för prövningsmöjligheter via nätet, något som parlamentet har efterlyst sedan åtminstone 1999.

    –    Att skydda effektiv tillämpning av rättigheter som följer av gemenskapslagstiftning är främst medlemsstaternas skyldighet. De har ansvaret att anpassa sin nationella (processrättsliga) lagstiftning på ett sätt som gör att dessa rättigheter enkelt kan göras gällande, till fördel för konsumenterna och de ekonomiska aktörerna. För det första är gemenskapen inte behörig att föreskriva bestämmelser för nationell processrätt. Dessutom får gemenskapen enligt artikel 5 i EG fördraget inte vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget. I enlighet med den artikeln måste man alltså så långt möjligt ta hänsyn till de nationella rättssystemens särskilda egenskaper, genom att medlemsstaterna ges utrymme att fritt välja mellan olika alternativ som har likvärdiga effekter.

    –    Det bör påminnas om att systemen för alternativa tvistlösningsmöjligheter i sig utgör ett alternativ till de traditionella pappersbaserade lagsystemen. Hur stor viljan är att använda alternativa tvistlösningsmöjligheter beror därför på om det finns några bindande lagalternativ som ger konsumenten möjlighet till effektiv, lättillgänglig och icke-diskriminerande prövning.

    –    Alla nya förslag från kommissionen gällande konsumenters tillgång till prövningsmöjligheter bör baseras på en uttömmande utredning av eventuella existerande problem och en utvärdering av de förväntade fördelarna för konsumenterna av eventuella nya förslag.

    –    När det gäller gränsöverskridande förfaranden och eventuella system för kollektiv prövning måste ytterligare studier genomföras i fråga om systemen för kollektiv prövning och bygga vidare på erfarenheter runt om i världen, med särskilt beaktande av de farhågor som framförts i fråga om överdrifterna och avigsidorna i den modell som används i USA och om en eventuellt bristande rättslig grund för ett sådant EU-instrument.

4. Europaparlamentet beklagar att man inte lägger större vikt vid avtalsrätten i konsumentskyddet och uppmanar kommissionen att dra nytta av det arbete som gjorts inom avtalsrättsprojektet, och om det behövs, ge arbetet en ny inriktning.

5. Europaparlamentet önskar på nytt att man ska påbörja arbetet med att utarbeta standardiserade avtalsbestämmelser och villkor för avtal som slutits på nätet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	27.3.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Carlo Casini, Bert Doorn, Monica Frassoni, Giuseppe Gargani, Neena Gill, Piia-Noora Kauppi, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Antonio López-Istúriz White, Hans-Peter Mayer, Manuel Medina Ortega, Hartmut Nassauer, Aloyzas Sakalas, Diana Wallis, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sharon Bowles, Mogens Camre, Janelly Fourtou, Jean-Paul Gauzès, Sajjad Karim, Kurt Lechner, Georgios Papastamkos, Michel Rocard, Gabriele Stauner, József Szájer, Jacques Toubon
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Gabriela Creţu

• [1]  EGT L 115, 17.4.1998, s. 31; EGT L 109, 19.4.2001, s. 56.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (31.1.2008)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013
(2007/2189(INI))

Föredragande: Anna Hedh

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster[1],

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[2],

–   med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 om produktsäkerhet, särskilt avseende leksaker[3].

A. Konsumentpolitiken betraktas som könsneutral, men konsumenter är inte några ”neutrala” varelser och utgör inte en homogen grupp, varken i fråga om kön eller i fråga om ålder, inkomst, utbildning, etnisk bakgrund eller konsumtionsmönster. Detta bör man ta hänsyn till i konsumentpolitiken på nationell nivå och gemenskapsnivå.

B.  En modern konsumentpolitik måste ta hänsyn till sociala förändringar, såsom en ny åldersstruktur, kvinnors allt viktigare roll, barns ökade deltagande i konsumtionssamhället, etniska minoriteters integration, utvecklingen av levnadsstandarden samt ekonomiska, miljömässiga och tekniska förändringar i samhället.

C. I den fortsatta utformningen av konsumentpolitiken bör man hålla fast vid en jämnare fördelning mellan kvinnor och män, yngre och äldre och kulturella/etniska minoriteter, för att garantera att lämpliga åtgärder vidtas till skydd för konsumenterna.

D. När det gäller konsumentsäkerhet och konsumentskydd utsätts kvinnor, män och barn på olika sätt för och är olika känsliga för vissa produkter, såsom kemikalier eller läkemedel. Mer omfattande forskning krävs för att få en tydligare bild av vilka produkter som medför risker. Biologiska faktorer är inte den enda anledningen till att kvinnor är mer sårbara för vissa produkter. Sociala faktorer, såsom arbetets karaktär, spelar också in.

E.  Konsumentpolitiken bör omfatta köp och försäljning inte bara av varor utan också av tjänster inom både den offentliga och den privata sektorn. Den bör ge lämpligt skydd för sårbara konsumenter som kvinnor, äldre och missgynnade sociala grupper som oftare faller offer för skrupelfria tjänsteleverantörer.

F.  Vid framställning av läkemedel tillämpas ingen könsspecifik farmakologi. När ett nytt läkemedel utvecklas är endast 20 procent av försökspersonerna kvinnor. Det kan hända att ett läkemedel som inte testas specifikt på kvinnor inte blir verkningsfullt för kvinnor och att man inte får reda på biverkningar.

1.  Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att genusaspekter ingår som ett led i konsumentpolitiken och uppmanar kommissionen att regelbundet informera jämställdhetsutskottet om de framsteg som gjorts på området.

2.  Europaparlamentet understryker att såväl kön som ålder och etnisk bakgrund bör beaktas när man tar fram indikatorer och statistik för att fastställa specifika problem för olika konsumentgrupper.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nätverket European Consumer Centres att alltid ta hänsyn till kön, ålder och etnisk bakgrund när man informerar och utbildar konsumenter.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla lagstiftningsmässiga och administrativa åtgärder som krävs för att säkerställa att konsumentvaror som saluförs i EU inte utgör hälso- och säkerhetsrisker för konsumenter, särskilt kvinnor och barn.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att alltid sträva efter en jämn könsfördelning vid samråd med konsumenter och konsumentgrupper.

6.  Europaparlamentet kräver ännu en gång att större uppmärksamhet ska ägnas målgrupper som kvinnor, barn och äldre, etniska minoriteter och i synnerhet invandrarkvinnor, när man utformar konsumentpolitiken.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inleda samarbete mellan nationella institutioner och konsumentorganisationer för att få kvinnor att i högre grad medverka i konsumentorganisationer och för att stödja projekt som syftar till att öka medvetenheten hos konsumenterna (inte minst de mest utsatta konsumentgrupperna) för att skapa en bättre balans när konsumentpolitiken utformas.

8.  Europaparlamentet efterlyser informationskampanjer för att öka konsumenternas medvetenhet om produkter och beteenden, som är skadliga under graviditeten, särskilt rökning (även passiv rökning) och alkohol, men också andra konsumentprodukter, såsom läkemedel eller kemikalier, som utgör en hälsorisk när de intas eller används under graviditeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra tillverkarna att klart ange denna risk på förpackningen för produkterna i fråga så att gravida kan få lämplig information. Parlamentet uppmanar de europeiska institutionerna, i synnerhet Europeiska läkemedelsmyndigheten, nationella institutioner och konsumentorganisationer att ingripa för att läkemedelsindustrin och dess organisationer vid framställningen av både gamla och nya läkemedel ska ta hänsyn till att det finns många olika konsumentgrupper, och inte minst könsrelaterade skillnader.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa på att få företag att på frivillig basis använda ny teknik, och särskilt Internet, som redskap för att upplysa konsumenterna om egenskaperna hos vissa produkter och de potentiella riskerna med dem, särskilt för sårbara grupper som kvinnor, barn och äldre.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrannare övervaka medlemsstaternas nationella konsumentpolitik för att se till att varje konsument kan handla varsomhelst i EU med lika effektivt skydd i varje medlemsstat.

11. Europaparlamentet stöder kommissionen i arbetet med att införa standardavtal som äger lika giltighet i alla medlemsstater, med tanke på att ett av de största hindren för den inre detaljhandelsmarknadens utveckling är oklarheter i fråga om konsumentavtal och möjligheter till prövning.

12. Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas saluförandet och utsläppandet på marknaden av alkoholdrycker, även de som innehåller en låg alkoholhalt och som har bland annat ungdomar som målgrupp, för att få ett bättre grepp om alkoholanvändningen och minskningen av alkoholkonsumtionen samt konsumenternas hälsa och säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en kritisk utvärdering av hur alkoholdrycker saluförs och att föreslå åtgärder som ska syfta till att uppnå en bättre balans mellan hälsa och säkerhet och konsumentbeteende, särskilt med avseende på ungdomar.

13. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att garantera att leksaker, oavsett vilka produkter de består av, är säkra för barn. Parlamentet uppmanar kommissionen att i översynen av direktivet om leksaker föreslå ett oinskränkt förbud mot all användning av doftämnen, överkänslighetsframkallande och hormonstörande ämnen och ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska samt mycket giftiga föreningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.1.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Esther De Lange, Pia Elda Locatelli, Astrid Lulling, Siiri Oviir, Doris Pack, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Teresa Riera Madurell, Eva-Britt Svensson, Anne Van Lancker, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Anna Hedh, Elisabeth Jeggle, Christa Klaß, Marusya Ivanova Lyubcheva
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Petru Filip, Eva Lichtenberger, José Ribeiro e Castro, María Sornosa Martínez

• [1]  EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.
• [2]  EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
• [3]  Antagna texter, P6_(2007)0412.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	8.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 2 13
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Cristian Silviu Buşoi, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Mia De Vits, Janelly Fourtou, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Anna Hedh, Iliana Malinova Iotova, Pierre Jonckheer, Graf Alexander Lambsdorff, Kurt Lechner, Lasse Lehtinen, Toine Manders, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Giovanni Rivera, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Eva-Britt Svensson, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler, Nicola Zingaretti, Marian Zlotea
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Emmanouil Angelakas, Colm Burke, Giovanna Corda, Bert Doorn, Brigitte Fouré, Olle Schmidt, Gary Titley
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Bilyana Ilieva Raeva, Bogusław Sonik, Janusz Wojciechowski