ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall och om upphävande av vissa direktiv

18.4.2008 - (11406/4/2007 – C6‑0056/2008 – 2005/0281(COD)) - ***II

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Caroline Jackson

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om avfall och om upphävande av vissa direktiv

(11406/4/2007 – C6‑0056/2008 – 2005/0281(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11406/4/2007 – C6‑0056/2008),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0667),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0162/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(1) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall fastställs de rättsliga ramarna för hantering av avfall i gemenskapen. Där definieras centrala begrepp som avfall, återvinning och bortskaffande och dessutom fastställs grundläggande krav för hantering av avfall, i synnerhet skyldigheten för en verksamhetsutövare som hanterar avfall att inneha ett tillstånd eller vara registrerad och skyldigheten för medlemsstaterna att utarbeta avfallsplaner. Det fastställer även en rad viktiga principer, såsom skyldigheten att hantera avfall på ett sådant sätt att det inte har någon negativ inverkan på miljön och människors hälsa, uppmuntran att tillämpa avfallshierarki och principen att förorenaren ska betala, dvs. ett krav att innehavaren eller tidigare innehavare av avfall eller tillverkarna av den produkt från vilken avfallet härrör ska bära kostnaderna för att det bortskaffas.	(1) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall fastställs de rättsliga ramarna för hantering av avfall i gemenskapen. Där definieras centrala begrepp som avfall, återvinning och bortskaffande och dessutom fastställs grundläggande krav för hantering av avfall, i synnerhet skyldigheten för en verksamhetsutövare som hanterar avfall att inneha ett tillstånd eller vara registrerad och skyldigheten för medlemsstaterna att utarbeta avfallsplaner. Det fastställer även en rad viktiga principer, såsom skyldigheten att hantera avfall på ett sådant sätt att det inte har någon negativ inverkan på miljön och människors hälsa, avfallshierarki och principen att förorenaren ska betala, dvs. ett krav att innehavaren eller tidigare innehavare av avfall eller tillverkarna av den produkt från vilken avfallet härrör ska bära kostnaderna för att det bortskaffas.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen.)
Motivering
Kompletterar ändringsförslag 21 från föredraganden, där avfallshierarkin fastställs som en generell regel. I direktivet ”uppmuntrar” man därför inte bara medlemsstaterna att tillämpa avfallshierarkin.
Ändringsförslag  2 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 1a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(1a) Det främsta målet med all avfallspolitik bör vara att minimera de negativa effekterna vid generering och hantering av avfall på människors hälsa och miljön. Avfallslagstiftningen bör också ha som mål att minska resursanvändningen och främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 1). Denna text bör helst komma först i raden skäl, eftersom den ger en bra översikt över vad parlamentet anser vara EU:s huvudsakliga mål för avfallshanteringen.
Ändringsförslag  3 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 1b (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(1b) I sin resolution av den 24 februari 1997 om gemenskapens strategi för avfallshantering1 bekräftade rådet att förebyggande av avfall bör ges högsta prioritet inom avfallshanteringen och att återanvändning och materialåtervinning bör ges företräde framför energiåtervinning av avfall när och i den mån de utgör de bästa ekologiska alternativen.
	__________ 1 EGT C 76, 11.3.1997, s. 1.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 1). Det är viktigt att ge denna hänvisning till bakgrunden till avfallshierarkin så att skälet förklarar hela grunden till detta förslag.
Ändringsförslag  4 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(2) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram5 efterlyses utveckling eller översyn av avfallslagstiftningen, bland annat ett klargörande av skillnaden mellan avfall och sådant som inte är avfall och åtgärder för att förebygga avfall.	(2) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram5 efterlyses utveckling eller översyn av avfallslagstiftningen, bland annat ett klargörande av skillnaden mellan avfall och sådant som inte är avfall och åtgärder för att förebygga avfall, inbegripet fastställande av mål.
Motivering
För att texten ska bli komplett behövs det en hänvisning till parlamentets inbegripande av mål på detta område.
Ändringsförslag  5 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 8
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(8) Effektiva och enhetliga regler för avfallshantering bör med vissa undantag gälla för lös egendom som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.	(8) Effektiva och enhetliga regler för avfallshantering bör med vissa undantag gälla för flyttbara ämnen och föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen.)
Motivering
Termen ”egendom” kan vara vilseledande eftersom den gör att bestämmelserna endast förefaller gälla avfall som tillhör den person som gör sig av med det. Det är dock ganska troligt att någon gör sig av med något som hon eller han inte äger, varför termen ”egendom” bör ersättas med de termer som används i definitionen av avfall.
Ändringsförslag  6 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 12
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(12) Klassificeringen av avfall som farligt avfall bör bland annat grundas på gemenskapslagstiftningen om kemikalier, framför allt klassificeringen av beredningar som farliga, inbegripet de haltgränsvärden som används för detta. Det är vidare nödvändigt att behålla det system genom vilket avfall och farligt avfall har klassificerats i enlighet med den förteckning över avfall som senast upprättades genom kommissionens beslut 2000/532/EG9, för att uppmuntra en harmoniserad klassificering av avfallstyper och säkerställa att fastställandet av vad som är farligt avfall sker på ett harmoniserat sätt i gemenskapen.	(12) Klassificeringen av avfall som farligt görs på grundval av farlighets- och riskkriterier. Detta avfall måste därför regleras enligt strikta föreskrifter för att förhindra eller i möjligaste mån begränsa negativa effekter till följd av olämplig hantering som kan påverka miljön och medföra risker för människors hälsa och säkerhet. På grund av sina farliga egenskaper måste farligt avfall hanteras korrekt, vilket inbegriper särskild och anpassad insamlings- och behandlingsteknik, särskild kontroll och speciella metoder för spårning av avfallet. Alla som hanterar farligt avfall måste ha lämplig behörighet och utbildning.
(Ändring 11 som antogs vid första behandlingen.)
Motivering
Eftersom avfallsdirektivet kommer att upphäva direktivet om farligt avfall är det särskilt viktigt att sektorn för hantering av farligt avfall beaktas i tillräcklig utsträckning i direktivets text.
Ändringsförslag  7 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 17
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(17) Definitionerna av återvinning och bortskaffande behöver ändras, så att en klar åtskillnad görs mellan dessa båda begrepp, på grundval av att dessa förfaranden har helt olika inverkan på miljön genom ersättandet av naturresurser i ekonomin och med erkännande av de potentiella fördelarna för miljön och människors hälsa av att avfall används som en resurs. Riktlinjer kan dessutom utformas för att klargöra fall där det i praktiken är svårt att göra skillnad mellan dessa begrepp eller där en klassificering av verksamheten som återvinning inte motsvarar metodens verkliga miljöpåverkan.	(17) Definitionerna av återvinning och bortskaffande behöver ändras, så att en klar åtskillnad görs mellan dessa båda begrepp, på grundval av att dessa förfaranden har helt olika inverkan på miljön genom ersättandet av naturresurser i ekonomin och med erkännande av de potentiella fördelarna för miljön och människors hälsa av att avfall används som en resurs. Dessutom bör det tas fram kriterier för att klargöra fall där det i praktiken är svårt att göra skillnad mellan dessa begrepp eller där en klassificering av verksamheten som återvinning inte motsvarar metodens verkliga miljöpåverkan.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen och i linje med ändringarna 38/108/157/140/141 från första behandlingen.)
Motivering
Motsvarar ändringsförslagen till artikel 8.2 från samma ledamöter. Om effektivitetskriterier fastställs för förbränning av avfall bör det samma göras för andra former av återvinning för att bättre kunna skilja mellan regelrätt återvinning och skenbar återvinning. Eftersom kriterierna är grundläggande bör de antas enligt medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag  8 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 20
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(20) Det bör inte råda någon oklarhet i fråga om de olika aspekterna vid definitionen av avfall och vederbörliga förfaranden bör vid behov tillämpas dels på biprodukter som inte är avfall, dels på avfall som upphör att vara avfall. För att vissa aspekter på definitionen av avfall ska preciseras, bör man i detta direktiv förtydliga	(20) Det bör inte råda någon oklarhet i fråga om de olika aspekterna vid definitionen av avfall och vederbörliga förfaranden bör tillämpas på avfall som upphör att vara avfall. För att vissa aspekter på definitionen av avfall ska preciseras, bör man i detta direktiv förtydliga när visst avfall upphör att vara avfall, genom att fastställa sådana kriterier för när avfall upphör att vara avfall som garanterar en hög miljöskyddsnivå och ger en miljömässig och ekonomisk fördel; kategorier av avfall för vilka man kan tänka sig att utforma specifikationer och kriterier för när de upphör att vara avfall är bland annat byggnads- och rivningsavfall, vissa former av aska och slagg, metallskrot, kompost, returpapper och glas. Begreppet avfall som upphör att vara avfall bör inte gälla för gränsöverskridande transporter till tredjeländer.
när ämnen eller föremål som uppkommer under ett tillverkningsförfarande som inte i första hand syftar till att producera dessa ämnen eller föremål utgör biprodukter och inte avfall; beslut om att ett ämne inte är avfall kan endast fattas på grundval av ett samordnat tillvägagångssätt som fortlöpande ska uppdateras och på villkor att detta är förenligt med skyddet för miljön och människors hälsa; om användningen av en biprodukt tillåts enligt ett miljötillstånd eller allmänna miljöbestämmelser, kan medlemsstaterna använda detta som ett redskap för att fastställa att inga allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa förväntas uppträda,
när visst avfall upphör att vara avfall, genom att fastställa sådana kriterier för när avfall upphör att vara avfall som garanterar en hög miljöskyddsnivå och ger en miljömässig och ekonomisk fördel; kategorier av avfall för vilka man kan tänka sig att utforma specifikationer och kriterier för när de upphör att vara avfall är bland annat byggnads- och rivningsavfall, vissa former av aska och slagg, metallskrot, kompost, returpapper och glas; för att avfallet ska upphöra att vara avfall kan återvinningsförfarandet vara så enkelt som en kontroll av om avfallet uppfyller kriterierna för att det ska upphöra att vara avfall.
(Första delen är ett nytt ändringsförslag som bygger på artikel 62.2 c i arbetsordningen. Andra delen är ny och syftar till att garantera överensstämmelse med internationella åtaganden, något som man missade i första behandlingen.)
Motivering
Första delen: I linje med ändringsförslag 4 och 11 från föredraganden kan avfall endast upphöra att vara avfall när återanvändning, materialåtervinning eller återvinning har skett. Att endast kontrollera avfallet kan inte sägas vara samma sak som ett återvinningsförfarande.
Andra delen: Begreppen biprodukter och avfall som upphör att vara avfall används inte i internationell avfallslagstiftning, t.ex. Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av farligt och annat avfall. För att vi ska kunna vara säkra på att internationella krav uppfylls kan dessa begrepp inte tillämpas på gränsöverskridande transporter.
De riktlinjer som kommissionen lagt fram (den 21 februari 2007) är den grund bör användas för att förtydliga denna fråga och undvika eventuella rättstvister. Definitionen i rådets gemensamma ståndpunkt kan komma att öka förvirringen och leda till en oönskad omklassificering av avfall som biprodukter.
Ändringsförslag  9 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 20a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(20a) Att avfall upphör att vara avfall får inte leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa på grund av att ämnet eller föremålet används. Detta betyder under alla omständigheter att sekundära produkter inte får ha en högre föroreningshalt än jämförbara primära råmaterial. Detta kriterium bör säkerställas med hjälp av ett kvalitetssäkringssystem.
(Genom den gemensamma ståndpunkten ändrades artikeln om upphörande att vara avfall. Denna ändring kräver ett klargörande.)
Motivering
Att avfall upphör att vara avfall får inte leda till några negativa följder för miljön eller människors hälsa. Genom att föroreningar sprids till produkten kan föroreningar dock komma ut i miljön. Användning av renat blyglas från katodstrålerör vid tillverkning av byggnadsmaterial skulle till exempel leda till att bly frigörs vid framtida rivningsarbeten. Detta skulle inte utgöra en hållbar användning av sekundära produkter.
Ändringsförslag  10 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 21
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(21) För att det ska gå att kontrollera eller bedöma om målen för materialåtervinning och återvinning i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer samt annan relevant gemenskapslagstiftning är uppfyllda, bör de volymer avfall som har upphört att vara avfall redovisas som materialåtervunnet eller återvunnet avfall.	(21) För att det ska gå att kontrollera eller bedöma om målen för materialåtervinning och återvinning i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer samt annan relevant gemenskapslagstiftning är uppfyllda, bör avfall som har upphört att vara avfall redovisas som materialåtervunnet eller återvunnet avfall först när återanvändningen, materialåtervinningen eller återvinningen har slutförts.
Motivering
I rådets gemensamma ståndpunkt har texten om avfall som upphör att vara avfall ändrats i förhållande till kommissionens ursprungliga text. För att termen materialåtervinning inte ska ändras är det därför viktigt att inte blanda ihop avfallets upphörande med materialåtervinning. Det är syftet med detta ändringsförslag.
Ändringsförslag  11 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 22
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(22) I syfte att främja säkerhet och enhetlighet får kommissionen med utgångspunkt i definitionen av avfall anta riktlinjer för att i vissa fall specificera när ämnen eller föremål blir avfall. Sådana riktlinjer får bland annat utformas för elektriska och elektroniska produkter och för fordon.	(22) I syfte att främja säkerhet och enhetlighet bör kommissionen med utgångspunkt i definitionen av avfall anta åtgärder för att i vissa fall specificera när ämnen eller föremål blir avfall. Sådana åtgärder bör snarast utformas för bland annat elektriska och elektroniska produkter och för fordon i syfte att täppa till luckorna i lagstiftningen om avfallstransporter.
Referens till ändring 17 och överenskommelse 103 från första behandlingen.
Motivering
Stora mängder avfall från elektriska och elektroniska produkter transporteras till Afrika för, påstås det, återanvändning – i verkligheten dumpas det där. Gamla fartyg gör sin sista färd till Asien och skrotas sedan där under fullständigt oacceptabla förhållanden, både hälso- och miljömässigt. Kommissionen borde för längesedan ha utarbetat riktlinjer för att täppa till luckorna i lagstiftningen om avfallstransporter, med hänsyn till avfallsdefinitionen.
Ändringsförslag  12 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 26
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(26) Detta direktiv bör bidra till att EU närmar sig ett "återvinningssamhälle", som strävar efter att undvika avfallsgenerering och använder avfall som en resurs. I gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram uppmanas särskilt till åtgärder för att ombesörja källsortering och insamling och materialåtervinning av prioriterade avfallsflöden. I linje med detta mål, och som ett sätt att underlätta eller förbättra avfallets återvinningspotential, bör avfallet, om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart, samlas in separat, innan det undergår sådana återvinningsförfaranden som ger det bästa miljömässiga utbytet.	(26) Detta direktiv bör bidra till att EU närmar sig ett "återvinningssamhälle", som strävar efter att undvika avfallsgenerering och använder avfall som en resurs. I gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram uppmanas särskilt till åtgärder för att ombesörja källsortering och insamling och materialåtervinning av prioriterade avfallsflöden. I linje med detta mål, och som ett sätt att underlätta eller förbättra avfallets återvinningspotential, bör avfallet, om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart, samlas in separat, och farliga föreningar bör avskiljas från avfallsströmmar, innan det undergår sådana återvinningsförfaranden som ger det bästa miljömässiga utbytet.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen och i linje med ändring 54 från första behandlingen.)
Motivering
Om det är möjligt att separera farliga föreningar förbättrar detta möjligheterna för återvinning. Farliga föreningar bör tas ut ur den ekonomiska cykeln, och inte förorena nya produkter efter återvinningen.
Ändringsförslag  13 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 26a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(26a) Medlemsstaterna bör inte stödja förbränning av sekundära råmaterial (sorterat återvinningsmaterial såsom materialåtervunnet papper), i linje med målet om ett återvinningssamhälle.
Motivering
Efter det att kommissionen har offentliggjort klimatåtgärderna och paketet om förnybar energi, särskilt förslaget till direktiv om främjande av användningen av förnybar energi, är det viktigt att se till att ekonomiska instrument inte används på ett sätt som skulle göra avfallshierarkin värdelös.
Ändringsförslag  14 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 26b (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(26b) Samtidigt som en nödvändig miljöskyddsnivå bibehålls bör medlemsstaterna säkerställa tillräckliga och kostnadseffektiva hanteringsalternativ vad gäller avfall som uppstår i samband med åtgärder för materialåtervinning, i syfte att erkänna materialåtervinningsanläggningarnas viktiga bidrag för att minska slutligt bortskaffande av avfall. Sådant restavfall utgör en avsevärd flaskhals när det gäller att öka kapaciteten för materialåtervinning, och de behöriga myndigheterna bör vidta nödvändiga åtgärder i linje med målet att uppnå ett ”återvinningssamhälle”.
(Parlamentets ändring 9 från första behandlingen.)
Motivering
Ändringsförslaget klargör att det måste finnas en plan för hur ”sekundärt avfall” som uppstår vid materialåtervinning ska hanteras, för att man ska kunna åstadkomma ett återvinningssamhälle och skapa föregångsmarknader i EU.
Ändringsförslag  15 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 28
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(28) Avfallshierarkin utgör allmänt det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet, men det kan bli nödvändigt att avvika från en sådan hierarki i fråga om särskilda avfallsflöden, då detta är motiverat på grund av bland annat teknisk genomförbarhet, ekonomisk livskraft och miljöskydd.	(28) Genom avfallshierarkin fastställs en prioriteringsordning om vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet, men det kan bli nödvändigt att avvika från en sådan hierarki i fråga om särskilda avfallsflöden, då detta är motiverat på grund av bland annat teknisk genomförbarhet, ekonomisk livskraft och miljöskydd.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen.)
Motivering
Avfallshierarkin i sig utgör inte det bästa miljöalternativet inom avfallslagstiftningen utan fastställer en prioriteringsordning för att identifiera det bästa miljöalternativet.
Ändringsförslag  16 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 29
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(29) För att göra det möjligt för gemenskapen som helhet att ta hand om sitt eget avfall och återvinna blandat kommunalt avfall som har samlats i från privata hushåll och för de enskilda medlemsstaterna att närma sig detta mål, är det nödvändigt att inrätta ett nätverk för samarbete mellan anläggningar för bortskaffande av avfall och anläggningar för återvinning av blandat kommunalt avfall som har insamlats från privata hushåll, med beaktande av geografiska förhållanden och behovet av specialiserade anläggningar för vissa typer av avfall.	(29) Enligt närhetsprincipen bör avfall som ska bortskaffas behandlas vid någon av de närmast belägna lämpliga anläggningarna, med användning av de lämpligaste metoderna och teknikerna, så att en hög miljö- och hälsoskyddsnivå säkerställs. Varje medlemsstat bör i samarbete med andra medlemsstater vidta åtgärder för att upprätta ett sammanhängande och ändamålsenligt nätverk av anläggningar för bortskaffande av avfall, med beaktande av bästa tillgängliga teknik.
(I samma anda som parlamentets ändring 109 från första behandlingen.)
Motivering
Hur avfallshanteringen ser ut inom gemenskapen bör inte avgöras av nationella gränser, utan av den totalt sett mest miljövänliga metoden. Den inre marknaden har alltid varit drivande när det gäller höga och harmoniserade miljöstandarder. Det måste dock finnas restriktioner för avfall som ska bortskaffas. Genom att tillämpa närhetsprincipen undviker man onödigt långväga transporter av avfall för bortskaffande utan något egentligt syfte.
Ändringsförslag  17 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 32
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(32) Det är i enlighet med avfallshierarkin och för att minska utsläppen av växthusgaser från bortskaffande av avfall till deponier viktigt att underlätta separat insamling och riktig behandling av biologiskt avfall i syfte att producera miljösäker kompost och annat material som grundar sig på biologiskt avfall. Kommissionen kommer efter en bedömning av hanteringen av biologiskt avfall att vid behov lägga fram lämpliga förslag till lagstiftning.	(32) Det är i enlighet med avfallshierarkin och för att minska utsläppen av växthusgaser från bortskaffande av avfall till deponier viktigt att säkerställa separat insamling och riktig behandling av biologiskt avfall i syfte att producera miljösäker kompost och annat material som grundar sig på biologiskt avfall. Särskilda kriterier för insamling, användning och behandling av biologiskt avfall bör därför fastställas i detta direktiv. Medlemsstaterna bör upprätta separata insamlingssystem för biologiskt avfall.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen och i linje med ändringarna 112/138 från första behandlingen.)
Motivering
Enligt parlamentets första behandling bör alla kriterier för biologiskt avfall finnas med i detta direktiv. Det ska inte hänga på medlemsstaternas välvilja om åtgärder vidtas i fråga om biologiskt avfall. Man vet tillräckligt mycket om fördelarna med kompostering för att kräva konkreta åtgärder nu. Medlemsstaterna borde vara tvungna att upprätta separata insamlingssystem för biologiskt avfall. Kommissionens studie bör i stället användas för att etablera rätt nivå på minimimålen.
Ändringsförslag  18 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 37
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(37) För att förbättra det sätt på vilket åtgärder för att förebygga avfall genomförs i medlemsstaterna och underlätta spridning av bästa praxis inom området, är det nödvändigt att skärpa bestämmelserna om förebyggande av avfall och att införa ett krav på att medlemsstaterna ska utarbeta program för förebyggande av avfall, vilka bör inriktas på de viktigaste miljöeffekterna och beakta hela livscykeln för produkter och material. Sådana åtgärder bör syfta till att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den miljöpåverkan som hänger samman med genereringen av avfall. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön, bör berörda parter och allmänheten ha möjlighet att delta i utarbetandet av programmen och ha tillgång till dem när de har utarbetats.	(37) För att förbättra det sätt på vilket åtgärder för att förebygga avfall genomförs i medlemsstaterna och underlätta spridning av bästa praxis inom området, är det nödvändigt att anta gemenskapsmål och gemenskapsåtgärder för förebyggande av avfall och att införa ett krav på att medlemsstaterna ska utarbeta program för förebyggande av avfall, vilka bör inriktas på de viktigaste miljöeffekterna och beakta hela livscykeln för produkter och material. Sådana åtgärder bör syfta till att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den växande avfallsmängden samt den miljö- och hälsopåverkan som hänger samman med genereringen av avfall, genom att åstadkomma en nettominskning av avfallsgenereringen, dess skadlighet och dess negativa effekter. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön, bör lokala och regionala myndigheter, berörda parter och allmänheten ha möjlighet att delta i utarbetandet av programmen och ha tillgång till dem när de har utarbetats.
(Återinförande av ändring 10 från första behandlingen.)
Motivering
Detta ändringsförslag behövs för att anpassa skälen till ändringsförslag 18 från föredraganden.
Ändringsförslag  19 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 40
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(40) För att förenkla gemenskapslagstiftningen och återspegla de miljömässiga fördelarna bör relevanta bestämmelser i rådets direktiv 75/439/EEG av den 16 juni 1975 om omhändertagande av spilloljor inlemmas i detta direktiv. Direktiv 75/439/EEG bör därför upphävas. Hanteringen av spilloljor bör stå i överensstämmelse med avfallshierarkins ledande princip och de alternativ som medför det bästa totala resultatet för miljön bör föredras. Separat insamling av spilloljor är fortfarande av avgörande betydelse för en korrekt hantering av dessa och för att förebygga skador på miljön på grund av att de bortskaffas på ett felaktigt sätt.	(40) För att förenkla gemenskapslagstiftningen bör relevanta bestämmelser i rådets direktiv 75/439/EEG av den 16 juni 1975 om omhändertagande av spilloljor inlemmas i detta direktiv. Direktiv 75/439/EEG bör därför upphävas. Hanteringen av spilloljor bör stå i överensstämmelse med avfallshierarkins ledande princip, varvid regenerering även fortsättningsvis bör prioriteras. Separat insamling av spilloljor är fortfarande av avgörande betydelse för en korrekt hantering av dessa och för att förebygga skador på miljön på grund av att de bortskaffas på ett felaktigt sätt.
(Nytt ändringsförslag baserat på artikel 62.2 c i arbetsordningen.)
Motivering
Det enda acceptabla skälet till att införliva direktivet om spillolja i ramdirektivet för avfall är förenkling. Det finns inga miljömässiga fördelar med detta.
Ändringsförslag  20 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 2 – punkt 1 – led b
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
b) Mark (in situ), inklusive icke utgrävd förorenad jord och byggnader med permanent markkontakt.	utgår
(Delvis återinförande av ändringarna 15/134/102/123/126 från första behandlingen.)
Motivering
Enligt EG-domstolen bör icke utgrävd förorenad jord betraktas som avfall. Därför bör sådan jord inte helt uteslutas från direktivets tillämpningsområde, utan endast uteslutas i sådan utsträckning att den kan omfattas av framtida gemenskapslagstiftning om markskydd. Förorenade platser utgör ett allvarligt miljöproblem och bör hanteras på rätt sätt.
Ändringsförslag  21 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 2 – punkt 1 – led c
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
c) Icke förorenad jord och annat naturligt förekommande material som grävts ut i samband med byggverksamhet, när det är säkerställt att materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes.	c) Icke förorenat utgrävt material som får användas, antingen på plats eller på annan plats, under förutsättning att detta naturligt förekommande material inte har egenskaper som kan komma att avsevärt påverka den mottagande miljön.
Återinförande av ordalydelsen från parlamentets första behandling.
Motivering
Allt icke förorenat utgrävt material, inte bara material som grävts ut i samband med byggverksamhet, bör undantas från direktivets tillämpningsområde. Det behövs inga avfallsbestämmelser för dessa material. Avsikten är att undvika att förändringar uppstår i den mottagande miljön om naturligt förekommande material tillförs utifrån. Detta kan ske till exempel om det tillförda materialet innehåller höga halter av ett eller flera ämnen som skulle kunna leda till en förändring av den naturliga balansen.
Ändringsförslag  22 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 2 – punkt 1 – led fa (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	fa) Naturliga sediment och slammaterial som inte har farliga egenskaper enligt definitionerna i bilaga III.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändringarna 15/134/102/123/126). Parlamentet anser att det varken är möjligt eller medför några miljöfördelar att avfallskategorisera sediment och slam som tas upp från en vattensamling och flyttas till en annan plats i samma vattensamling. Parlamentet föredrar därför att följa OECD:s linje, det vill säga att en förflyttning av sådant material i dess miljö ses som en form av återanvändning, varför det inte betraktas som avfall.
Ändringsförslag  23 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 2 – punkt 2 – led da (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	da) Avloppsslam när det används i jordbruket, i enlighet med rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket1.
	__________ 1EGT L 181, 4.7.1986, s. 6. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).
Motivering
Detta ändringsförslag grundas på en ändring som parlamentet antog vid första behandlingen (ändringarna 15/134/102/123/126). Materialåtervinning, efter lämplig behandling, av slam för jordbruksanvändning bör undantas från direktivet eftersom sådan materialåtervinning redan omfattas av rådets direktiv 86/278/EEG om skydd för miljön, särskilt marken. Det direktivet omfattar behandling av slam för att undvika eventuella negativa följder för mark, växter, djur och människor. En överlappning av de båda direktiven bör undvikas.
Ändringsförslag  24 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 4
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
4) biologiskt avfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds‑ och parkavfall, livsmedels‑ och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin,	4) biologiskt avfall: avfall av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung för återvinning, som kan brytas ned av mikroorganismer, i marken levande organismer eller enzymer;
Motivering
Ändring 30 från parlamentets första behandling.
Ändringsförslag  25 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 10a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	10a) separat insamling: insamling då en avfallsström hålls åtskild efter avfallets typ och natur samt samlas in och transporteras separat,
Motivering
Separat insamling kommer att bli allt viktigare på vägen mot ett återvinningssamhälle och för att skapa föregångsmarknader för materialåtervinning. (Ändring 104 från parlamentets första behandling, som stöds av kommissionen.)
Ändringsförslag  26 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 11 – led c
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
c) halten av skadliga ämnen i material och produkter,	c) halten av farliga ämnen i material och produkter,
Motivering
Termen ”farlig” är lämpligare än ”skadlig”, eftersom det är ett den allmänna term som används i EU:s lagstiftning om farliga ämnen och preparat.
Ändringsförslag  27 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 14
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
14) återvinning: varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett nyttigt ändamål, genom att det antingen vid anläggningen eller i samhället i stort ersätter annat material som i annat fall skulle ha använts för ett visst syfte eller förbereds för detta syfte; bilaga II innehåller en icke uttömmande förteckning över återvinningsförfaranden,	14) återvinning: ett förfarande för avfallshantering som uppfyller följande kriterier:
	a) förfarandet innebär att avfall ersätter andra resurser som skulle ha utnyttjats för att fylla denna funktion, antingen i anläggningen eller i samhället i stort, eller att det bereds för sådant utnyttjande,
	b) förfarandet innebär att avfall verkligen nyttiggörs genom detta ersättande,
	c) förfarandet uppfyller alla effektivitetskriterier som fastställs i enlighet med artikel 35.1,
	d) förfarandet minskar den totala negativa påverkan på miljön genom att avfallet används som ersättning för andra resurser,
	e) förfarandet säkerställer att produkterna uppfyller villkoren i tillämplig gemenskapslagstiftning om säkerhet och tillämpliga gemenskapsstandarder,
	f) förfarandet innebär att skyddet av människans hälsa och miljön ges hög prioritet och minimerar bildande, utsläpp och spridning av farliga ämnen under processen;
	bilaga II innehåller en icke uttömmande förteckning över återvinningsförfaranden,
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 127). Detta är en viktig definition, som måste täcker fler aspekter än i rådets text. Föredraganden anser att orden ”antingen i anläggningen eller i samhället i stort” behövs eftersom definitionen av återvinning annars bara skulle avser anläggningar där avfall används för energi i samband med en process (t.ex. cementugnar). Många anläggningar producerar dock el och värme för extern användning (i ”samhället i stort”) i bostäder (fjärrvärme) eller inom industrin eller samhällsinrättningar (skolor, simbassänger osv.). Mot bakgrund av den ökande medvetenheten om EU:s brist på inhemskt producerad energi vore det absurt att neka sådana anläggningar, om de är energieffektiva, rätten att få sin verksamhet betraktad som ”återvinning”. Syftet med detta ändringsförslag är därför att ta hänsyn till det nya faktum att EU befinner sig i en energikris genom att behålla parlamentets fullständiga definition av återvinning.
Ändringsförslag  28 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 ‑ led 16
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
16) materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial,	16) materialåtervinning: upparbetning av material eller ämnen från avfall genom en produktionsprocess där materialet eller ämnet bildar eller inlemmas i nya produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material, medan bl.a. energiåtervinning, omvandling för användning som bränsle, processer som innebär förbränning eller användning som energikälla, inbegripet kemisk energi, eller fyllmaterial utesluts,
Ändringsförslag  29 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 18
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
18) bortskaffande: varje förfarande som inte utgör återvinning, även om det medför återvinning av ämnen eller energi; bilaga I innehåller en icke uttömmande förteckning över förfaranden för bortskaffande,	18) bortskaffande: varje förfarande som inte utgör återvinning, även om det medför återvinning av ämnen eller energi; bilaga I innehåller en icke uttömmande förteckning över förfaranden för bortskaffande; vid alla bortskaffningsförfaranden ska skyddet av människors hälsa och miljön ges hög prioritet,
Ändringsförslag  30 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 18a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	18a) energiåtervinning: användning av brännbart avfall som bränsle för att alstra energi genom direkt förbränning med eller utan annat avfall eller bränsle men med värmeåtervinning; avfallsförbränning där mängden energi som tillförs vid processen överstiger mängden energi som erhålls betraktas inte som energiåtervinning,
Motivering
Ändring 26 från parlamentets första behandling. Om direktivet skall kunna genomföras på rätt sätt krävs en exakt definition av ”energiåtervinning” i artikel 3. Enligt den föreslagna definitionen bör energiåtervinning omfatta alla förfaranden där brännbart avfall används som bränsle för att alstra energi. För att skilja mellan återvinning och bortskaffande anges det i förslaget att processen endast får betraktas som energiåtervinning om processen är så effektiv att energi alstras från avfallet.
Ändringsförslag  31 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 19a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	19a) bästa tillgängliga teknik för avfallshantering: det effektivaste och modernaste utvecklingssteg av verksamheter och motsvarande driftsmetoder som visar att en viss teknik är praktiskt lämpad att förebygga risker för människors hälsa och skador på miljön vid hantering av avfall; artikel 2.11 och bilaga IV i direktiv 96/61/EG ska tillämpas på motsvarande sätt,
Motivering
Ändring 32 från första behandlingen.
Ändringsförslag  32 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 3a
	Avfallshierarki
	1. Följande avfallshierarki ska gälla som generell regel för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall:
	a) Förebyggande och minskning.
	b) Förberedelse för återanvändning.
	c) Materialåtervinning.
	d) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning.
	e) Bortskaffande.
	2. När avfallshierarkin enligt punkt 1 tillämpas, ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet. Detta kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin, när det är motiverat med hänsyn till livscykelstänkandet vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av sådant avfall. Medlemsstaterna ska se till att detta sker i ett förfarande som medger full medverkan och insyn och där hänsyn tas till nationella planeringsbestämmelser om samråd med och medverkan av medborgare och berörda parter.
	Medlemsstaterna ska ta hänsyn till de allmänna miljöskyddsprinciperna om försiktighet och hållbarhet, teknisk genomförbarhet och ekonomisk livskraft, resursskydd samt den allmänna påverkan på miljön, människors hälsa, ekonomi och samhälle i enlighet med artiklarna 1 och 10.
(Tidigare artikel 11. Alla hänvisningar till artikel 11 måste därför ändras till artikel 3a.)
Motivering
Detta ändringsförslag omfattar ändringsförslagen 21 och 22 i förslaget till rekommendation. Avsikten med detta nya ändringsförslag är att flytta artikel 11 om avfallshierarki till en mer framstående plats i direktivet. I kommissionens förslag återfanns avfallshierarkin i artikel 1. Därför flyttas texten om avfallshierarki, som omfattar ändringarna 21 och 22, till en ny artikel 3a, varför artikel 11 bör utgå.
Ändringsförslag  33 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 4
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Artikel 4	utgår
Biprodukter
1. Ett ämne eller ett föremål som uppkommer genom en produktionsprocess vars huvudsyfte inte är att producera detta kan endast betraktas som biprodukt i stället för som avfall enligt artikel 3.1 om följande villkor är uppfyllda:
a) Det ska vara säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta att användas.
b) Ämnet eller föremålet ska kunna användas direkt utan någon annan bearbetning än normal industriell praxis.
c) Ämnet eller föremålet ska produceras som en integrerad del i en produktionsprocess.
Den fortsatta användningen ska vara laglig, dvs. ämnet eller föremålet ska uppfylla alla relevanta produkt-, miljö- och hälsoskyddskrav för den specifika användningen och inte leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.
2. På grundval av de villkor som fastställs i punkt 1 får åtgärder antas för att avgöra vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att specifika ämnen eller föremål ska betraktas som en biprodukt och inte som avfall enligt artikel 3.1. Dessa åtgärder, vilkas syfte är att ändra icke-väsentliga delar av detta direktiv genom komplettering, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 36.2.
(De riktlinjer som kommissionen offentliggjort (den 21 februari 2007) bör användas för att förtydliga denna fråga och undvika eventuella rättstvister.)
Motivering
Definitionen i rådets gemensamma ståndpunkt kan komma att öka förvirringen och leda till en oönskad omklassificering av avfall som biprodukter. Begreppet ”biprodukt” utgör en stor källa till rättstvister och ett hot för miljö- och hälsoskyddet samt de höga målen för dessa båda områden. Det bör inte införas någon kategori mellan produkter och avfall.
Ändringsförslag  34 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
1. Visst specifikt avfall ska upphöra att vara avfall i den mening som avses i artikel 3.1 när det har genomgått ett återvinningsförfarande och uppfyller specifika kriterier som utarbetats på följande villkor:	1. Medlemsstaterna får begära att kommissionen avgör huruvida ett visst avfall i undantagsfall har upphört att vara avfall när det har genomgått ett återvinningsförfarande i syfte att materialåtervinnas och uppfyller specifika kriterier som utarbetats på följande villkor:
a) Ämnet eller föremålet ska användas allmänt för ett specifikt ändamål.	a) Ämnet eller föremålet ska användas allmänt för de specifika ändamålen.
b) Det ska finnas en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål.	b) Det ska finnas en marknad för sådana ämnen eller föremål.
c) Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för det specifika ändamål som avses i led a) och befintlig lagstiftning och normer för produkter.	c) Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamål och befintlig lagstiftning och normer för produkter.
d) Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.	d) Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.
Motivering
Enligt den gällande EU-lagstiftningen upphör inte avfall som upparbetas till bränsle att vara avfall förrän förbränning har ägt rum. I direktivet om avfallsförbränning finns strikta bestämmelser och driftsstandarder som garanterar ett gott folkhälso- och miljöskydd. Om sådana avfallsströmmar inte klassificeras som avfall innebär det att förbränningen inte längre kommer att omfattas av vare sig direktivet om avfallsförbränning eller bestämmelserna om avfallstransporter. Detta skulle kunna ge snedvridna miljöeffekter.
Ändringsförslag  35 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 1 ‑ stycke 2a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Kriterierna ska ta hänsyn till eventuella risker för att ämnet eller föremålet används eller transporteras på ett miljöfarligt sätt och ska fastställas på ett sådant sätt att de garanterar en hög hälso- och miljöskyddsnivå.
Motivering
Genom detta ändringsförslag återinförs texten i kommissionens förslag, som rådet strukit. Det är viktigt för parlamentet att ge hög prioritet åt riskbegränsning och uppnåendet av en hög nivå på skyddet för människors hälsa och miljön när avfall upphör att vara avfall.
Ändringsförslag  36 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
2. Åtgärder för antagandet av dessa kriterier genom vilka man specificerar vad som är avfall, vilkas syfte är att ändra icke-väsentliga delar av detta direktiv genom komplettering, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 36.2.	2. Vid behov ska kommissionen senast den ...* på grundval av sin bedömning enligt punkt 1 lägga fram ett förslag till rättsakt där det anges vilka miljö- och kvalitetskriterier som ska uppfyllas för att för att vissa produkter, material eller ämneskategorier av avfall ska anses ha upphört att vara avfall.
	__________ * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Utarbetandet av miljökriterier för att avgöra när avfall upphör att vara avfall bör omfattas av medbeslutandeförfarandet snarare än kommittésystemet (ändringsförslaget bygger på ändring 45 från den första behandlingen). Dessutom efterlyses eventuella förslag till förteckningen över ämnen som ska granskas inför upphörandet som avfall, till exempel glas och papper.
Ändringsförslag  37 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 3
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
3. Avfall som upphör att vara avfall i enlighet med punkterna 1 och 2 ska också upphöra att vara avfall med avseende på de återvinnings- och materialåtervinningsmål som fastställs i direktiven 94/62/EG, 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2006/66/EG och annan relevant gemenskapslagstiftning.	3. Avfall som upphör att vara avfall i enlighet med punkterna 1 och 2 ska anses bidra till de återvinnings‑ och materialåtervinningsmål som fastställs i direktiven 94/62/EG, 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2006/66/EG och annan relevant gemenskapslagstiftning först när återanvändningen, materialåtervinningen eller återvinningen har slutförts.
Motivering
Denna punkt har utökats och omformulerats något i rådets gemensamma ståndpunkt i jämförelse med kommissionens ursprungliga text. Ändringsförslaget läggs fram för att skapa större klarhet. För att termen materialåtervinning inte ska ändras är det viktigt att inte blanda ihop avfallets upphörande med materialåtervinning. Det är syftet med detta ändringsförslag.
Ändringsförslag  38 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 4
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
4. Om inga kriterier har fastställts på gemenskapsnivå i enlighet med förfarandet i punkterna 1 och 2, får medlemsstaterna med beaktande av tillämplig rättspraxis från fall till fall besluta om ett visst avfall har upphört att vara avfall. De ska anmäla sådana beslut till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, om det krävs enligt det direktivet.	utgår
Motivering
Här stryks en ny punkt som rådet infört. Till följd av föredragandens ändringsförslag 12, som handlar om kriterier för när avfall upphör att vara avfall, behövs inte längre någon bestämmelse om att enskilda medlemsstater får besluta detta själva. Dessutom måste stycket utgå för att undvika icke harmoniserade avfallsförteckningar och illojal konkurrens.
Ändringsförslag  39 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 4a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	4a. Vid behov ska kommissionen senast den ...* lägga fram förslag för att avgöra huruvida åtminstone följande avfallsströmmar ska omfattas av bestämmelserna i denna artikel och, om så är fallet, vilka kriterier som ska tillämpas på dem: kompost, granulat, papper, glas, metall, uttjänta däck och uttjänta textilier.
	__________ * Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Detta ändringsförslag (ändring 45 i första behandlingen) överfördes av rådet till ett skäl där det finns angivet bland det som direktivet ”bör klargöra” – men som det faktiskt inte klargör. Direktivet erbjuder en möjlighet att få fram sådan klargörande lagstiftning som det finns ett stort behov av. Vi får inte missa denna chans. Orden ”begagnade kläder” har nu ändrats till ”uttjänta textilier” i överensstämmelse med termerna i den europeiska förteckningen över avfall, kommissionens beslut 2000/532/EG).
Ändringsförslag  40 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 6 – punkt 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
2. En medlemsstat får betrakta avfall som farligt avfall om det, trots att det inte tas upp som farligt i förteckningen över avfall, har minst en av de egenskaper som anges i bilaga III. Medlemsstaten ska anmäla sådana fall till kommissionen i den rapport som avses i artikel 34.1 och förse kommissionen med all relevant information. På grundval av de inkomna anmälningarna ska förteckningen ses över för beslut om en justering av denna.	2. En medlemsstat får betrakta avfall som farligt avfall om det, trots att det inte tas upp som farligt i förteckningen över avfall, har minst en av de egenskaper som anges i bilaga III. Medlemsstaten ska omedelbart anmäla sådana fall till kommissionen och notera dem i den rapport som avses i artikel 34.1 och förse kommissionen med all relevant information. På grundval av de inkomna anmälningarna ska förteckningen ses över för beslut om en justering av denna.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 50). Parlamentet fäster stor vikt vid att säkerställa att upphävandet av direktivet om farligt avfall inte medför lägre skyddsnormer.
Ändringsförslag  41 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 6 – punkterna 3, 3a (ny), 4 och 4a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
3. Om en medlemsstat kan styrka att en viss typ av avfall som är upptaget i förteckningen som farligt avfall inte uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III, får den betrakta detta avfall som icke-farligt avfall. Medlemsstaten ska anmäla sådana fall till kommissionen i den rapport som avses i artikel 34.1 och förse kommissionen med nödvändiga bestyrkanden. På grundval av de inkomna anmälningarna ska förteckningen ses över för beslut om en justering av denna.	3. Om en medlemsstat kan styrka att en viss typ av avfall som är upptaget i förteckningen som farligt avfall inte uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III ska den omedelbart anmäla sådana fall till kommissionen och förse kommissionen med nödvändiga bestyrkanden. På grundval av de inkomna anmälningarna ska förteckningen ses över för beslut om en justering av denna.
	3a. Farligt avfall får inte omklassificeras som icke-farligt avfall till följd av utspädning eller uppblandning av avfallet i syfte att minska de ursprungliga koncentrationerna av föroreningar till en nivå som understiger de tröskelnivåer som innebär att ett avfall betecknas som farligt.
4. Åtgärder för översyn av förteckningen i syfte att avgöra om den ska justeras i enlighet med punkterna 2 och 3, vilkas syfte är att ändra icke-väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 36.2.	4. Åtgärder för översyn av förteckningen i syfte att avgöra om den ska justeras i enlighet med punkterna 2 och 3, vilkas syfte är att ändra icke-väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 36.2.
	4a. Medlemsstaterna får hantera detta avfall som icke-farligt avfall efter det att den ändrade förteckningen antagits.
Ändring 46 från parlamentets första behandling läggs fram igen.
Motivering
Ändringarna 51/172 från första behandlingen återinförs. Den första delen av ändringsförslaget har sin grund i parlamentets önskan att upprätthålla en hög nivå på skyddet och rapporteringen. Den andra delen innehåller ett nödvändigt klargörande.
Ändringsförslag  42 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 6 – punkt 4b (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	4b. Kommissionen ska se till att förteckningen över avfall och eventuella ändringar av denna förteckning är tydliga, lättbegripliga och lättåtkomliga för användarna, i synnerhet för små och medelstora företag.
Motivering
Liknar ändring 36 som antogs i första behandlingen (”Kommissionen bör se till att denna förteckning är lättbegriplig och lättåtkomlig för små och medelstora företag”). Förteckningen över avfall utgör ett komplext dokument som inte uppfyller de europeiska institutionernas mål om bättre och enklare lagstiftning.
Ändringsförslag  43 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7 – punkt 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
1. För att stärka förebyggande och återvinning av avfall får medlemsstaterna vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att garantera att varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt utvecklar, tillverkar, bearbetar och behandlar eller säljer produkter (produktens producent) har utökat producentansvar.	1. För att stärka förebyggande, återvinning, återanvändning och materialåtervinning av avfall ska medlemsstaterna i lämpliga fall vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att garantera att varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt tillverkar eller importerar produkter till gemenskapens territorium har utökat producentansvar.
Sådana åtgärder kan inbegripa mottagande av återlämnade produkter och av det avfall som finns kvar när dessa produkter har använts samt efterföljandehantering av avfallet och det ekonomiska ansvaret för sådan verksamhet.	Sådana åtgärder kan inbegripa mottagande av återlämnade produkter och av det avfall som finns kvar när dessa produkter har använts samt efterföljandehantering av avfallet och det ekonomiska ansvaret för sådan verksamhet. Dessa åtgärder får inbegripa en skyldighet att offentligt tillhandahålla information om i vilken grad produkten kan återanvändas eller materialåtervinnas.
Motivering
Detta ändringsförslag är baserat på ändringar som antogs vid första behandlingen (ändringarna 35 och 37), men har anpassats till rådets gällande text. Enligt rådets text ska dessa åtgärder vara frivilliga medan parlamentet anser, i enlighet med sitt ändringsförslag till f.d. artikel 5, att de ska vara obligatoriska. Parlamentet fäster stor vikt vid att allmänheten engageras i återanvändning och materialåtervinning.
Ändringsförslag  44 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7 – punkt 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra en produktutformning som minskar inverkan på miljön och genereringen av avfall under produktionen och den efterföljande användningen av produkterna och i syfte att garantera att återvinning och bortskaffande av produkter som har blivit avfall sker i enlighet med artiklarna 10 och 11.	2. Producenterna ska vidta lämpliga åtgärder för en produktutformning som minskar inverkan på miljön och genereringen av avfall under produktionen och den efterföljande användningen av produkterna och i syfte att garantera att återvinning och bortskaffande av produkter som har blivit avfall sker i enlighet med artiklarna 10 och 11.
	Medlemsstaterna får i enlighet med punkt 1 vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra produktutformning i samma syfte.
Sådana åtgärder kan bland annat uppmuntra utveckling, produktion och marknadsföring av produkter som är lämpliga för flerfaldig användning, är tekniskt hållbara och lämpar sig för riktig och säker återvinning och miljövänligt bortskaffande när de har blivit avfall.	Sådana åtgärder kan bland annat uppmuntra utveckling, produktion och marknadsföring av produkter som är lämpliga för flerfaldig användning, är tekniskt hållbara och lämpar sig för riktig och säker återvinning och miljövänligt bortskaffande när de har blivit avfall. Detta bör inbegripa en skyldighet att offentligt tillhandahålla information om i vilken grad produkten kan materialåtervinnas.
Motivering
Ansvaret för utformning för förebyggande och materialåtervinning bör ligga hos producenterna. Medlemsstaterna bör sedan backa upp detta med lämpliga åtgärder för att uppmuntra detta, om så krävs med lagstiftning på vissa prioriterade produktområden – på samma sätt som har gjorts när det gäller elektronisk och elektrisk utrustning. För att främja lämpliga återvinningsförfaranden bör producenter och importörer tillhandahålla information om i vilken grad deras produkter kan materialåtervinnas när de blir avfall.
Ändringsförslag  45 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7 – punkt 2a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	2a. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra till att det inrättas anläggningar som möjliggör reparationer och återanvändning samt anläggningar för separat insamling, återtagande och ansvarsfullt bortskaffande av uttjänta produkter.
Motivering
Detta ändringsförslag är baserat på en ändring som antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 35). Parlamentet ansåg att denna text behövs för att stärka stödet för anläggningar som möjliggör reparationer och återanvändning.
Ändringsförslag  46 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7 – punkt 2b (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	2b. Medlemsstaterna ska i sin rapport om genomförandet enligt artikel 34 underrätta kommissionen om genomförandet av denna artikel. Kommissionen ska på grundval av medlemsstaternas erfarenheter bedöma om det är lämpligt att införa system på EU-nivå för utökat producentansvar för vissa avfallsströmmar.
(Ändring 35 från första behandlingen återinförs delvis med vissa justeringar.)
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 35). Det behövs kontinuerlig övervakning av producentansvaret för att säkerställa sådana systems effektivitet.
Om det fortfarande ska vara frivilligt för medlemsstaterna att vidta åtgärder om utökat producentansvar, bör de för att underlätta kommissionens verksamhet åtminstone rapportera om alla åtgärder de vidtar i detta avseende.
Ändringsförslag  47 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7 – punkt 4
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
4. Det utökade producentansvaret ska tillämpas utan att det påverkar ansvaret för avfallshantering enligt artikel 13.1.	4. Det utökade producentansvaret ska tillämpas utan att det påverkar ansvaret för avfallshantering enligt artikel 13.1 eller gällande lagstiftning om avfallsströmmar.
Motivering
Förtydligande av en bestämmelse som är ny i rådets gemensamma ståndpunkt. Ändringsförslaget skärper tillämpningen av gällande lagstiftning om avfallsströmmar.
Ändringsförslag  48 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 7a
	Förebyggande av avfall
	Medlemsstaterna ska i enlighet med artiklarna 1 och 3a och med hänsyn till artikel 7 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter1 vidta alla nödvändiga åtgärder för att fram till 2012 stabilisera sin totala avfallsproduktion i jämförelse med sin totala årliga avfallsproduktion 2009.
	Stabilisering ska innebära att det inte sker någon ytterligare ökning av avfallsproduktionen jämfört med inledningen av stabiliseringsperioden.
	Som en nödvändig förberedelse inför de åtgärder som anges i artikel 26 ska kommissionen, om lämpligt och efter samråd med alla berörda parter, lägga fram ett förslag för parlamentet och rådet om nödvändiga åtgärder till stöd för medlemsstaternas förebyggande verksamhet, som ska inbegripa följande:
	a) Senast 2009: en uppsättning indikatorer som gör det möjligt för medlemsstaterna att övervaka, bedöma och rapportera om framstegen i sina program och åtgärder för avfallsförebyggande.
	b) Senast 2010: utarbetande av en politik för ekodesign av produkter som tar sikte på både avfallsgenerering och förekomsten av farliga ämnen i avfall, i syfte att främja teknik som fokuserar på hållbara produkter som kan återanvändas och materialåtervinnas.
	c) Senast 2010: fastställande av ytterligare kvalitativa och kvantitativa mål för avfallsminskningen fram till 2020, baserat på bästa tillgängliga praxis.
	d) Senast 2010: utarbetande av en handlingsplan för ytterligare stödåtgärder på europeisk nivå som framför allt syftar till att påverka rådande konsumtionsmönster.
	__________ 1 EGT L 191, 9.12.2002, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2008/28/EG (EGT L 81, 28.12.2000, s. 48).
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 37). Parlamentet fäster stor vikt vid fastställandet av mål för förebyggande och materialåtervinning av avfall. Det är viktigt att producenterna tas med i arbetet med att förebygga avfall. Europaparlamentet antog vid första behandlingen ingående bestämmelser om hur producenternas ansvar kan utformas, med hänsyn bland annat till förebyggandet av avfall. Rådet godkände vissa delar av dessa bestämmelser. Syftet med detta ändringsförslag är att ännu tydligare fastställa producenternas ansvar för att förebygga avfall.
Ändringsförslag  49 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 8 – punkt 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att avfall genomgår återvinningsförfaranden i enlighet med artiklarna 10 och 11.	1. Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 1 vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att avfall genomgår återvinningsförfaranden i enlighet med artiklarna 3a och 10.
	Dessa ska innefatta åtminstone de förfaranden som anges i bilaga II, under förutsättning att de motsvarar definitionen av återvinning i led 14 i artikel 3.
Motivering
Återinför delvis ändring 38 från första behandlingen.
Ändringsförslag  50 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 8 – punkt 2a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska senast den ...* lägga fram ett förslag till rättsakt i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget för att fastställa miljö- och effektivitetskriterier baserade på bästa tillgängliga återvinningsteknik enligt bilaga II.
	__________ * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(Återinför delvis ändringarna 38/108/157/140 och 141 från första behandlingen.)
Motivering
Om man fastställer effektivitetskriterier för förbränning av avfall i detta direktiv bör man göra detsamma för andra former av återvinning för att bättre kunna skilja mellan regelrätt återvinning och skenbar återvinning. Eftersom dessa kriterier är av grundläggande vikt bör de antas enligt medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag  51 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 8 – punkt 2b (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	2b. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja materialåtervinning av hög kvalitet och i detta syfte införa system för separat insamling där det behövs för att säkerställa nödvändiga kvalitetsstandarder för de relevanta materialåtervinningssektorerna.
	Medlemsstaterna ska senast 2015 upprätta system för separat insamling av åtminstone följande: papper, metall, plast, glas, textilier, övrigt biologiskt nedbrytbart avfall, olja och farligt avfall. Detta ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av gällande eller framtida lagstiftning om avfallsströmmar eller kraven enligt artikel 18.
Motivering
Ändring 141 från första behandlingen läggs fram på nytt.
Ändringsförslag  52 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 8a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 8a
	Återanvändning och materialåtervinning
	1. Medlemsstaterna ska, med beaktande av artikel 7 i detta direktiv och direktiv 2005/32/EG, vidta åtgärder för att främja återanvändningen av produkter, framför allt genom att inrätta och stödja godkända nätverk för återanvändning och reparation och, vid behov, fastställa normer för processer och produkter.
	Medlemsstaterna får vidta andra åtgärder för att främja återanvändning, bland annat i form av ekonomiska styrmedel, upphandlingskriterier, kvantitativa mål eller förbud mot utsläppande av vissa produkter på marknaden.
	2. I syfte att uppnå målen i detta direktiv och närma sig ett europeiskt återvinningssamhälle med en hög nivå av resurseffektivitet ska medlemsstaterna, med beaktande av artikel 7 i detta direktiv och av direktiv 2005/32/EG, vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå följande mål:
	a) Senast 2002: förberedandet inför återanvändning och materialåtervinning av hushållsavfall och liknande avfall ska öka till minst 50 viktprocent.
	b) Senast 2002: förberedandet inför återanvändning och materialåtervinning av byggnads- och rivningsavfall samt av tillverknings- och industriavfall ska öka till minst 70 viktprocent.
	För länder med mindre än 5 procent materialåtervinning inom en enskild kategori eller som saknar officiella siffror, enligt Eurostats uppgifter 2000‑2005, kan en ytterligare period på fem år beviljas för att uppnå målen.
	Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja materialåtervinning av hög kvalitet och i detta syfte införa system för separat insamling där det behövs för att säkerställa nödvändiga kvalitetsstandarder för de relevanta materialåtervinningssektorerna.
	Medlemsstaterna ska senast 2015 upprätta system för separat insamling av åtminstone följande: papper, metall, plast, glas, textilier, övrigt biologiskt nedbrytbart avfall, olja och farligt avfall. Detta ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av gällande eller framtida lagstiftning om avfallsströmmar eller kraven enligt artikel 18.
	För att harmonisera uppgifternas utformning och presentation och göra dem kompatibla med varandra ska medlemsstaterna rapportera uppgifterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik1. Kommissionen ska vid behov fastställa detaljerade regler om kontroll av medlemsstaternas efterlevnad av de mål som fastställs i denna punkt, i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 36.2.
	__________ 1 EGT L 332, 9.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1893/2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
(första behandlingen)
Motivering
Detta ändringsförslag ersätter ändringsförslag 19 i förslaget till rekommendation, eftersom texten har förbättrats genom att orden ”liknande avfall” har lagts till (punkt 2 a) och orden ”förberedandet inför” har utgått (punkterna 2 a och 2 b). De prioriteringar som fastställs i den tematiska strategin kommer inte tilläckligt tydligt till uttryck i direktivet i dess nuvarande utformning. Detta ändringsförslag, som är baserat på ändringarna 38/108/157/140/141 från första behandlingen, är avsett att rätta till detta. Punkt 2 i ändringsförslaget har dock formulerats om mot bakgrund av ny information från kommissionen.
Ändringsförslag  53 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska se till att avfallet bortskaffas när återvinning i enlighet med artikel 8.1 inte genomförs.	Medlemsstaterna ska se till att avfallet bortskaffas på ett säkert sätt i överensstämmelse med målen i artikel 10 när återvinning i enlighet med artikel 8.1 inte genomförs.
	De ska förbjuda att avfall överges, dumpas eller bortskaffas på ett okontrollerat sätt.
	Bortskaffningsförfaranden som enligt bilaga I klassificeras som D11 (förbränning till havs) och D7 (utsläpp till hav eller oceaner inklusive deponering under havsbotten) ska vara förbjudna.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändringarna 39/158). Den behövs för en omfattande täckning av bortskaffning av avfall. Det bör uttryckligen framgå att det är förbjudet med förbränning till havs och utsläpp av avfall i haven/världshaven, inklusive deponering under havsbotten.
Ändringsförslag  54 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 11
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Artikel 11	utgår
Avfallshierarki
1. Följande avfallshierarki ska vara vägledande för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall:
a) Förebyggande.
b) Förberedelse för återanvändning.
c) Materialåtervinning.
d) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning.
e) Bortskaffande.
2. När avfallshierarkin enligt punkt 1 tillämpas, ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet. Detta kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin, när det är motiverat med hänsyn till livscykelstänkandet vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av sådant avfall.
Medlemsstaterna ska ta hänsyn till de allmänna miljöskyddsprinciperna om försiktighet och hållbarhet, teknisk genomförbarhet och ekonomisk livskraft, resursskydd samt den allmänna påverkan på miljön, människors hälsa, ekonomi och samhälle i enlighet med artiklarna 1 och 10.
Motivering
I kommissionens förslag återfanns avfallshierarkin i artikel 1. Detta ändringsförslag hänger samman med det tidigare ändringsförslaget som flyttar texten om avfallshierarkin, inbegripet ändringsförslag 21 och 22, från artikel 11, där rådet har lagt den, till en ny artikel 3a. Följaktligen bör artikel 11 utgå.
Ändringsförslag  55 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Med avvikelse från förordning (EG) nr 1013/2006 får medlemsstaterna, i syfte att skydda sitt nätverk, begränsa inkommande transporter av avfall som är avsedda för förbränningsanläggningar och som klassificeras som återvinning, om det har fastställts att sådana transporter skulle få till följd att nationellt avfall måste bortskaffas eller att avfall måste behandlas på ett sätt som inte är förenligt med deras avfallsplaner. Medlemsstaterna ska anmäla ett sådant beslut till kommissionen. Medlemsstaterna får även begränsa utgående transporter av avfall av de miljöskäl som anges i förordning (EG) nr 1013/2006.	Med avvikelse från förordning (EG) nr 1013/2006 får medlemsstaterna, i syfte att skydda miljön eller sitt nätverk, begränsa inkommande transporter av avfall som är avsedda för förbränningsanläggningar, om det har fastställts att sådana transporter skulle få till följd att nationellt avfall måste bortskaffas eller att avfall måste behandlas på ett sätt som inte är förenligt med deras avfallsplaner. Medlemsstaterna ska anmäla ett sådant beslut till kommissionen. Medlemsstaterna får även begränsa utgående transporter av avfall av de miljöskäl som anges i förordning (EG) nr 1013/2006.
Motivering
Onödig text. All förbränning bör omfattas oberoende av klassificering. Medlemsstaterna bör även kunna hindra import av avfall till sina nationella förbränningsanläggningar av miljöskäl (t.ex. minskning av utsläpp och giftig aska från förbränning).
Ändringsförslag  56 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 14a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 14a
	Spårbarhet och kontroll av farligt avfall
	Medlemsstaterna ska i enlighet med bestämmelserna om farligt avfall i detta direktiv vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att produktion, insamling, transport, lagring och behandling av farligt avfall sker under sådana förhållanden som bäst värnar miljön, människors hälsa och säkerheten för verksamhetsutövare, anläggningar och individer, vilket åtminstone inbegriper dels åtgärder för att garantera att allt farligt avfall kan spåras och kontrolleras från produktionen till slutdestinationen, dels gedigen riskbedömning vid avfallshanteringen.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 52). Parlamentet fäster stor vikt vid att säkerställa att upphävandet av direktivet om farligt avfall inte medför lägre skyddsnormer.
Ändringsförslag  57 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 15 – punkt 2 – led ca (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	ca) blandningsförfarandet inte syftar till utspädning av farliga ämnen i avfall endast i avsikt att nå överensstämmelse med miljö- och hälsoskyddsstandarder för ytterligare behandling eller bortskaffande av avfallet som är lägre än de som gäller för icke utspätt avfall.
Motivering
Rådet framhöll att förbudet mot att blanda farligt avfall också gällde utspädning av sådant avfall. Det behövs dock en klarare definition av vad detta förbud i praktiken innebär.
Ändringsförslag  58 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 15 – punkt 2a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	2a. Medlemsstaterna ska verka för att farliga föreningar separeras från avfallsströmmarna innan dessa går vidare till återvinning.
(Ändring 54 från första behandlingen återinförs.)
Motivering
Om det är möjligt att separera farliga föreningar förbättrar detta möjligheterna till återvinning. Farliga föreningar bör tas ut ur den ekonomiska cykeln och inte förorena nya produkter efter återvinningen.
Ändringsförslag  59 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 18 – punkt 1 – led b
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
b) spilloljor behandlas i enlighet med artiklarna 10 och 11,	b) spilloljor behandlas i enlighet med artiklarna 3a och 10 och regenerering ges, om möjligt, företräde,
(Ändring 56 från första behandlingen återinförs delvis.)
Motivering
I linje med gällande lagstiftning samt EU:s uttalade mål om att bli ett ”återvinningssamhälle” bör det uttryckligen framhållas att regenerering av spilloljor ska ges företräde. Detta ändringsförslag ger oss garantier för att materialåtervinning av spilloljor ges företräde, trots att direktivet om spilloljor upphävs. Detta vore konsekvent med hänsyn till EU:s uttalade mål om att bli ett ”återvinningssamhälle”.
Ändringsförslag  60 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 18 – punkt 3
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
3. Om spilloljor enligt nationell lagstiftning omfattas av krav på regenerering, får medlemsstaterna föreskriva att sådana spilloljor ska regenereras, om detta är tekniskt genomförbart, och, om artikel 11 eller 12 i förordning (EG) nr 1013/2006 tillämpas, begränsa transport över gränserna av spilloljor från sitt territorium till förbrännings- eller samförbränningsanläggningar för att prioritera regenereringen av spilloljor.	3. Om det är möjligt mot bakgrund av tekniska, ekonomiska och organisatoriska begränsningar ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att spilloljor i första hand ska behandlas genom regenerering. Om artikel 11 eller 12 i förordning (EG) nr 1013/2006 tillämpas får medlemsstaterna följaktligen begränsa transport över gränserna av spilloljor från sitt territorium till förbrännings- eller samförbränningsanläggningar för att prioritera regenereringen av spilloljor.
(Detta ändringsförslag följer av att ändring 56 från första behandlingen återinförs.)
Motivering
I linje med gällande lagstiftning samt EU:s uttalade mål om att bli ett ”återvinningssamhälle” bör det uttryckligen framhållas att regenerering av spilloljor ska ges företräde. När kravet på detta ingår i gemenskapslagstiftningen behöver inte medlemsstaterna ha några sådana krav. Föreskriften i direktiv 75/439 om att prioritera regenerering av spilloljor bör vidmakthållas. Mot bakgrund av den kontinuerligt ökande efterfrågan på olja och de samtidigt minskande resurserna är det absolut nödvändigt att utnyttja spilloljor på bästa möjliga sätt. På grund av oljans globala betydelse är det absolut nödvändigt att fortsätta att prioritera regenerering.
Ändringsförslag  61 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 19
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Biologiskt avfall	Insamling och användning av biologiskt avfall
Medlemsstaterna ska vid behov och i enlighet med artiklarna 10 och 11 vidta åtgärder för att främja	1. Biologiskt avfall ska i första hand materialåtervinnas, i hemmen eller i lokala eller regionala anläggningar för biologiskt avfall.
a) separat insamling av biologiskt avfall,	2. För att genomföra målen i artikel 1 ska medlemsstaterna senast den ...* utveckla ett system för separat insamling av biologiskt avfall.
b) behandling av biologiskt avfall på ett sätt som motsvarar en hög miljöskyddsnivå,	Minimisäkerhetskrav för insamling och behandling samt miljö- och kvalitetskriterier, inklusive gränsvärden för föroreningar för användning av miljömässigt säkra material som framställts av biologiskt avfall, ska antas enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 36.2.
c) användning av miljömässigt säkert material som framställts av biologiskt avfall.	Senast den …* ska kommissionen lägga fram ett förslag till rättsakt om minimimål för separat insamling av biologiskt avfall.
Kommissionen ska göra en bedömning av hanteringen av biologiskt avfall i syfte att vid behov lägga fram ett förslag.
	__________ * Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Ändring 112 från parlamentets första behandling. Biologiskt avfall spelar en nyckelroll vid arbetet för att minska utsläppen av metan. Återvinning av biologiskt avfall bidrar dessutom till att skydda resurser som annars skulle ha använts för detta ändamål. Materialåtervinning av biologiskt avfall bör ges företräde.
Ändringsförslag  62 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 19a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19a
	Behandling av biologiskt avfall
	1. Innan biologiskt avfall sprids över mark ska producenter och innehavare behandla avfallet på sådant sätt att det är säkert med avseende på människors, djurs och växters hälsa. Detta ska också gälla för livsmedelsavfall från restauranger och storhushåll om det inte krävs att detta avfall ska bortskaffas i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1774/2002.
	2. Kommissionen ska, i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 36.2, anta genomförandebestämmelser som anger vilka minimikriterier som ska gälla för kontroll av säkerheten med avseende på människors, djurs och växters hälsa.
	3. För att garantera att spridningen av biologiskt avfall över mark sker på ett miljöriktigt sätt ska kommissionen, i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 36.2, anta genomförandebestämmelser som anger vilka miljö- och kvalitetskriterier som ska uppfyllas för att biologiskt avfall ska kunna spridas över mark som används för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling och för att det ska kunna anses ha upphört att vara avfall.
	4. De genomförandebestämmelser som avses i punkt 3 ska inbegripa åtminstone bindande gränsvärden för tungmetaller, fysiska föroreningar och halten grobara frön och växtdelar som kan skjuta skott samt en förteckning över lämpliga utgångsmaterial.
	5. Kriterierna ska ta hänsyn till eventuella risker för att det biologiska avfallet används eller transporteras på ett miljöfarligt sätt och fastställas på ett sådant sätt att de garanterar en hög hälso- och miljöskyddsnivå.
Motivering
Ändring 112 från parlamentets första behandling. Biologiskt avfall spelar en nyckelroll vid arbetet för att minska utsläppen av metan. Återvinning av biologiskt avfall bidrar dessutom till att skydda resurser som annars skulle ha använts för detta ändamål. Materialåtervinning av biologiskt avfall bör ges företräde.
Ändringsförslag  63 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 19b (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19b
	Kontroller
	1. I syfte att övervaka överensstämmelsen med kraven i artikel 19a ska medlemsstaterna se till att kvalitetssäkringssystem utvecklas och tas i bruk.
	2. Medlemsstaterna ska se till att det utförs regelbundna analyser för att fastställa förekomsten av skadliga ämnen.
Motivering
Ändring 112 från parlamentets första behandling. Biologiskt avfall spelar en nyckelroll vid arbetet för att minska utsläppen av metan. Återvinning av biologiskt avfall bidrar dessutom till att skydda resurser som annars skulle ha använts för detta ändamål. Materialåtervinning av biologiskt avfall bör ges företräde.
Ändringsförslag  64 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 19c (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19c
	Livsmedelsavfall
	Återvinning av obehandlat livsmedelsavfall genom utfodring ska vara förbjudet. Livsmedelsavfall ska bevisligen elimineras av godkända företag och steriliseras och bortskaffas på ett säkert sätt med hjälp av lämpliga metoder. Användning av livsmedelsavfall i foder för svin kan godkännas av medlemsstaterna endast under förutsättning att det i alla avseenden sker en övervakning av säker återvinning, sterilisering och uppfyllande av övriga bestämmelser i förordning (EG) nr 1774/2002.
Motivering
Parlamentets ändringar 98/113 från första behandlingen. Om obehandlat livsmedelsavfall från centralkök och storhushåll används som foder uppstår en mycket stor sjukdomsrisk. Utan reglerade och övervakade bortskaffningssystem går utfodringsförbudet inte att genomföra. Att använda bevisligen steriliserat livsmedelsavfall i foder bör kunna tillåtas under förutsättning att det förekommer en strikt övervakning för att förhindra olaglig utfodring med obehandlat livsmedelsavfall.
Ändringsförslag  65 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 20 – punkt 5a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	5a. Alla anläggningar för behandling av farligt avfall ska lämna in en ansökan om särskilt tillstånd, vilken ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som man avser att vidta för att se till att anläggningen utformats, utrustats och drivs med hänsyn tagen till de avfallskategorier som ska behandlas och de risker som hänger samman med dessa.
	Det tillstånd som beviljas av de behöriga myndigheterna ska innehålla upplysningar om
	a) vilka mängder och kategorier av farligt avfall som får behandlas,
	b) de tekniska krav på avfallsbehandlingen som ska tillförsäkra bästa möjliga skydd för miljön och garantera en hög säkerhetsnivå.
	Om verksamhetsutövaren vid en anläggning där icke-farligt avfall behandlas planerar en omläggning av driften så att också farligt avfall kommer att behandlas där ska detta anses som en väsentlig ändring i den bemärkelse som avses i artikel 2.10 b i direktiv 96/61/EG, och artikel 12.2 i det direktivet ska därmed tillämpas.
Motivering
I de tillstånd som utfärdas för anläggningar för behandling av farligt avfall bör det tas hänsyn till detta avfalls särdrag samt till de risker som behandlingen av det för med sig. Inga undantag bör tillåtas. I ändring 58 som antogs vid första behandlingen togs detta särskilda krav upp.
Ändringsförslag  66 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 21
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Medlemsstaterna får undanta verksamhetsutövare från kravet i artikel 20.1 om verksamheten består i	Medlemsstaterna får undanta verksamhetsutövare från kravet i artikel 20.1 om verksamheten består i bortskaffande av eget icke-farligt avfall på den plats där detta uppkommer.
a) bortskaffande av eget icke‑farligt avfall på den plats där detta uppkommer, eller
b) återvinning av avfall.
(Ändring 161 från första behandlingen återinförs delvis.)
Motivering
Det är oacceptabelt att medlemsstaterna ges svepande befogenheter att undanta vilken som helst återvinning av avfall från tillståndskraven, till och med återvinning av farligt avfall.
Ändringsförslag  67 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Inga undantag ska beviljas för behandling av farligt avfall.
(Ändring 161 från första behandlingen återinförs delvis, i ändrad form.)
Motivering
Behandling av farligt avfall bör alltid förutsätta tillstånd.
Ändringsförslag  68 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 22 – punkt 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
2. Utöver de allmänna regler som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fastställa särskilda villkor för beviljande av undantag för farligt avfall, vilka bland annat ska omfatta typ av verksamhet och eventuella andra nödvändiga krav som ska uppfyllas vid olika former av återvinning och vid behov gränsvärden för innehållet av farliga ämnen i avfallet och utsläppsgränsvärden.	utgår
(Ändringsförslag 188 från första behandlingen återinförs.)
Motivering
Behandling av farligt avfall bör alltid förutsätta tillstånd.
Ändringsförslag  69 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 23 – stycke 1a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Befintliga uppgifter som innehas av den behöriga myndigheten ska om möjligt användas för att få fram den information som behövs för denna registrering, i syfte att minimera byråkratin.
Motivering
Ingen motivering behövs. Detta är ändring 63 som antogs vid första behandlingen och som syftar till att förhindra dubbelarbete inom förvaltningen.
Ändringsförslag  70 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 24 – punkt 4a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	4a. Minimikrav som fastställs i enlighet med denna artikel utgör inte gemenskapslagstiftning i den mening som avses i artikel 12.1 c första strecksatsen i förordning (EG) nr 1013/2006.
Motivering
Denna artikel har tagits upp på nytt i den gemensamma ståndpunkten, men väcker betänkligheter med avseende på gränsöverskridande transport av avfall. Vid transport av avfall för återvinning kan invändningar resas i enlighet med förordningen om transport av avfall om normerna vid den anläggning som avfallet ska transporteras till är mindre strikta än normerna i avsändarlandet. Detta är dock inte längre möjligt om vi har gemenskapsomfattande normer. Det är inte motiverat att utesluta denna möjlighet till invändning om miniminormerna fastställs i ett kommittéförfarande.
Ändringsförslag  71 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska i enlighet med artiklarna 1 och 11 upprätta avfallsförebyggande program senast den …*.	1. Medlemsstaterna ska i enlighet med artiklarna 1, 3a och 11 vidta alla nödvändiga åtgärder för att stabilisera sin totala avfallsproduktion. Stabilisering ska innebära att det inte sker någon ytterligare ökning av avfallsproduktionen jämfört med stabiliseringsperiodens början Som ett första steg ska medlemsstaterna i enlighet med de ovannämnda artiklarna upprätta avfallsförebyggande program senast den …*.
Motivering
Detta ändringsförslag grundar sig på en ändring som antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 69) och på nya uppgifter. Parlamentet fäster stor vikt vid antagandet av mål för förebyggande och materialåtervinning av avfall.
Ändringsförslag  72 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 26 – punkterna 3 och 4
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
3. Medlemsstaterna ska fastställa lämpliga specifika kvalitativa eller kvantitativa riktmärken för antagna avfallsförebyggande åtgärder för att övervaka och bedöma hur åtgärderna utvecklas och får för samma syfte fastställa andra specifika kvalitativa eller kvantitativa mål och indikatorer än dem som avses i punkt 4.	3. Medlemsstaterna ska fastställa lämpliga specifika kvalitativa och kvantitativa mål inom sådana program på grundval av åtminstone det grundläggande målet att stabilisera avfallsproduktionen till senast 2012 och åstadkomma ytterligare betydande minskningar av avfallsproduktionen till senast 2020, i enlighet med artikel 7a.
4. Indikatorer för avfallsförebyggande åtgärder får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 36.3.
Motivering
Detta ändringsförslag grundar sig på en ändring som antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 69) och på nya uppgifter. Parlamentet fäster stor vikt vid antagandet av mål för förebyggande och materialåtervinning av avfall.
Ändringsförslag  73 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 26 – punkt 5
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
5. Kommissionen ska ta fram riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att utforma programmen.	5. Kommissionen ska utveckla ett system för informationsutbyte om bästa metoder för förebyggande av avfall samt ta fram riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att utforma programmen.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 69). Med ett sådant system skulle myndigheterna kunna hämta inspiration från effektiva åtgärder som vidtagits i en annan medlemsstat.
Ändringsförslag  74 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 27
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
Medlemsstaterna ska säkerställa att avfallsplanerna och de avfallsförebyggande programmen utvärderas åtminstone vart sjätte år och ses över vid behov.	Medlemsstaterna ska regelbundet utvärdera de avfallsförebyggande programmen och se över dem minst vart femte år. Europeiska miljöbyrån ska i sin årsrapport ta med en översyn av framstegen vad gäller att fullfölja och genomföra programmen.
Motivering
Europeiska miljöbyrån måste hjälpa kommissionen och parlamentet att hålla sig uppdaterade om vad som pågår i verkligheten. Medlemsstaterna kan lätt undvika övervakning genom att helt enkelt försena inlämnandet av sina rapporter till kommissionen. Enligt direktiv 91/692/EEG var medlemsstaterna tvungna att lämna in sina regelbundna rapporter om det befintliga ramdirektivet om avfall före den 30 september 2004. Den 31 december 2004 hade bara 9 länder gjort det, närmare bestämt Tyskland, Danmark, Grekland, Finland, Portugal, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Slovakien. Ändring 71 från första behandlingen återinförs.
Ändringsförslag  75 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 29a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 29a
	Kompletterande åtgärder
	Senast den ...* ska kommissionen utarbeta en rapport för att beakta åtgärder som kan bidra till att de mål som anges i artiklarna 1 och 3a uppfylls effektivare. Rapporten ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet inom sex månader efter det att den slutförts och ska i lämpliga fall åtföljas av förslag.
	Rapporten ska särskilt ta upp:
	a) huruvida bilaga II bör ändras för att:
	i) utelämna fall då förtecknade förfaranden inte leder till att en tillräckligt hög andel av avfallet kommer till nytta för att det ska vara i överensstämmelse med det mål som anges i artikel 1,
	ii) identifiera fall då andelen avfall som används i jämförelse med den andel som bortskaffas som ett led i ett återvinningsförfarande bör fastställas i syfte att garantera att det mål som anges i artikel 1 uppnås,
	iii) fastställa en annan nivå eller andra nivåer av energieffektivitet med avseende på återvinningsförfarande R1,
	iv) anpassa hänvisningar till tekniska och vetenskapliga framsteg,
	b) huruvida bilaga I bör ändras för att:
	i) lägga till förfaranden som utelämnas från bilaga II,
	ii) anpassa hänvisningar till tekniska och vetenskapliga framsteg,
	c) huruvida särskilda minimikrav för särskilda bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden kommer att bidra till de mål som anges i artikel 10.
	Kravet på denna rapport ska inte hindra kommissionen från att lägga fram förslag under tiden.
	__________ * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Ändring 61 från första behandlingen återinförs. Förslaget innehåller talrika hänvisningar till kommittéförfaranden, vilket gör det möjligt att ändra flera viktiga områden utan ordentlig granskning. Detta ändringsförslag skulle åtgärda detta genom att införa krav på att kommissionen rapporterar om flera viktiga områden, så att den sedan kan lägga fram nya förslag för behandling i parlamentet och rådet. Kommissionen måste redan ha specifika förslag i åtanke på de områden där den föreslagit kommittéförfaranden och bör därför kunna lägga fram dessa snabbt. Detta bör inte hindra förändringar under tiden, eftersom ändringsförslaget gör det klart att kommissionen kan lägga fram egna förslag under tiden.
Ändringsförslag  76 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 32 – punkt 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
1. De verksamhetsutövare som avses i artikel 20.1, producenter av farligt avfall och verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar farligt avfall eller agerar som handlare och mäklare av farligt avfall ska föra ett register över avfallets mängd, typ, ursprung och vid behov destination, insamlingsfrekvens, transportsätt samt behandlingsmetod och på begäran ställa denna information till de behöriga myndigheternas förfogande.	1. De verksamhetsutövare som avses i artikel 20.1, producenter av farligt avfall och verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar farligt avfall eller agerar som handlare och mäklare av farligt avfall ska föra ett kronologiskt register över avfallets mängd, typ, ursprung och vid behov destination, insamlingsfrekvens, transportsätt samt behandlingsmetod och på begäran ställa denna information till de behöriga myndigheternas förfogande.
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 74). Parlamentet fäster stor vikt vid att säkerställa att upphävandet av direktivet om farligt avfall inte medför lägre skyddsnormer.
Ändringsförslag  77 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 32 – punkt 2
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
2. För farligt avfall gäller att registren ska sparas i minst tre år, utom när det gäller verksamhetsutövare som transporterar farligt avfall, vilka ska spara registren i minst tolv månader.	2. För farligt avfall gäller att registren ska sparas i minst fem år.
Dokumentation som visar att avfallet har hanterats ska uppvisas på begäran av de behöriga myndigheterna eller en tidigare innehavare.	Dokumentation som visar att avfallet har hanterats ska uppvisas på begäran av de behöriga myndigheterna eller en tidigare innehavare.
	Medlemsstaterna ska se till att de nationella behöriga myndigheterna för register över alla anläggningar och företag som avses i kapitel IV, och får begära rapporter från dessa anläggningar och företag.
(Ändring 74 från första behandlingen återinförs.)
Motivering
Denna ändring antogs av parlamentet vid första behandlingen (ändring 74). Parlamentet fäster stor vikt vid att säkerställa att upphävandet av direktivet om farligt avfall inte medför lägre skyddsnormer. Behandling av farligt avfall samt transporter av farligt avfall är allvarliga frågor. Registren för båda bör sparas i fem år för att möjliggöra tillräcklig spårbarhet. Alla anläggningar eller företag som har med avfall att göra bör registreras.
Ändringsförslag  78 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 34 – punkt 4a (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	4a. Senast den …* ska Europaparlamentet och rådet på grundval av en rapport från kommissionen med åtföljande förslag granska formeln för förbränningsanläggningar enligt fotnoten till R1 i bilaga II.
	Kommissionens rapport ska grundas på medlemsstaternas anmälningar av förbränningsanläggningar på deras territorium som har förklarats vara återvinningsanläggningar med stöd av formeln i fotnoten till R1 i bilaga II. Kommissionen ska i sin rapport granska huruvida formeln har haft förväntad effekt och huruvida den har skapat ett avgörande incitament för att anlägga och driva ytterligare förbränningsanläggningar med hög energieffektivitet.
	För att den behöriga myndigheten ska kunna förklara anläggningen vara en anläggning för återvinning eller bortskaffande på grundval av formeln i fotnoten till R1 i bilaga II ska anläggningens verksamhetsutövare i synnerhet ange hur mycket inköpt energi som behövs för behandlingen av avfallet samt typen och mängden energi som avges (elektrisk och termisk).
	__________ * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Denna kompromiss grundas på avsikten med ändring 83, som antogs vid första behandlingen och vars syfte var att energieffektivitetsformeln skulle utgå. Den syftar framför allt till att skapa öppenhet kring klassificeringen av förbränningsanläggningar som återvinningsanläggningar och till en översyn av formeln i syfte att utreda huruvida den önskade effekten också har nåtts.
Ändringsförslag  79 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 35 – punkt 1 – stycke 1
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
1. Kommissionen får utarbeta riktlinjer för tolkningen av definitionerna av återvinning och bortskaffande i artikel 3.14 och 3.18.	1. Kommissionen får utarbeta riktlinjer för tolkningen av definitionerna av återvinning och bortskaffande.
Motivering
Enligt artikel 20.4 ska ett villkor för tillstånd som omfattar förbränning eller samförbränning med energiåtervinning vara att energiåtervinningen sker med hög energieffektivitet. I detta syfte bör en formel för energieffektivitet offentliggöras som tekniska riktlinjer som ALLA förbränningsanläggningar ska rätta sig efter, oavsett om de klassificerats som återvinningsanläggningar eller anläggningar för bortskaffande.
Ändringsförslag  80 Rådets gemensamma ståndpunkt Bilaga I – punkt D 7
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
D 7 Utsläpp till hav eller oceaner, inklusive deponering under havsbotten.	utgår
Motivering
Europaparlamentets ändring från första behandlingen. Alla utsläpp och all deponering av avfall i havet måste förbjudas eftersom det är riskabelt på lång sikt.

• [1]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 136.

MOTIVERING

Vid sin första behandling antog Europaparlamentet en del viktiga ändringar till förslaget till direktiv. Parlamentet kommer nu att insistera på att dessa ändringar kvarstår i andra behandlingen.

Till de grundläggande ändringarna i denna kategori hör införandet av mål för materialåtervinning och förebyggande av avfall samt kravet på att en femskalig avfallshierarki ska användas som generell regel.

Rådet har strukit alla hänvisningar till mål, men föredraganden har, efter att ha rådgjort med kommissionen, återinfört parlamentets ändringar i ny form. Förändringarna syftar till att göra texterna mer acceptabla för rådet och att, när det gäller mål för förebyggande av avfall och materialåtervinningsmål för industriavfall, beakta behovet av att utgå från en god statistisk grund. Enligt föredraganden och utskottet vore det fel att inte ta tillvara chansen att se till att detta direktiv går längre än att bara tillhandahålla en uppsättning definitioner. Det är viktigt att det finns en verklig koppling mellan direktivet och de målsättningar för materialåtervinning och förebyggande som fastställs i den tematiska avfallsstrategin. Utan mål finns det inte någon sådan koppling.

Parlamentet och rådet kommer utan tvekan åter att vara oense om i vilken utsträckning den femskaliga avfallshierarkin ska tillämpas och hur avvikanden från den får ske. Parlamentet vill att hierarkin ska gälla som ”generell regel”, medan rådet föredrar uttrycket att den ska ”vara vägledande”. Föredraganden är inte helt övertygad om att den hårfina skillnaden mellan de två uttrycken alltid kommer att uppfattas i stridslarmet på lokal nivå. Den viktigaste frågan här är att det i direktivet måste klargöras att avvikelser från hierarkin inte får ske lättvindligt utan måste som ett led i ett ordnat förfarande. I parlamentets ursprungliga ändring blev undantagsförfarandet onödigt komplicerad. Föredraganden har förenklat detta utifrån grunden att de nationella förfarandena för allmänhetens deltagande måste gälla.

Ett viktigt mål för direktivet är att göra tydlig åtskillnad mellan ”materialåtervinning” och ”bortskaffande” av avfall, eftersom EG-domstolen har ifrågasatt detta. De ändringar som antogs vid första behandlingen inbegrep en definition av ”återvinning” som skulle utöka termen till att täcka energi från avfallsanläggningar som uppfyller vissa energieffektivitets­kriterier. De ändringsförslag i första behandlingen som motsatte sig tanken att utvinna energi från avfall antogs inte. Det antogs dock en ändring genom vilken förslaget till energieffektivitetsformel i bilaga II ströks. Detta skulle ha utgjort måttstocken för att fastställa vilken energi från avfallsanläggningar som kunde klassificeras som ”återvinning”.

Föredraganden anser att energi från avfallsanläggningar kan spela en viktig roll i hanterandet av restavfall, som annars kan hamna i deponier. Vidare ser hon avfall som ett potentiellt viktigt bränsle nu när EU står inför en energikris och blir allt mer beroende av otrygga bränslekällor från tredjeländer. Vårt avfall produceras åtminstone inom EU. Värme och energi kan utvinnas från det. Erfarenheterna från ett antal medlemsstater visar att energi från avfall kan komplettera materialåtervinning, utan att för den skull ersätta det. Det vore onekligen en önskvärd utveckling att tillämpa en energieffektivitetsformel som ”återvinningsanläggningar” måste följa. En sådan formel skulle framför allt utgöra ett oerhört viktigt incitament för dem som bygger nya anläggningar att prioritera energieffektivitet.

Det står dock klart för föredraganden att det finns en del andra ledamöter av Europaparlamentet som ställer sig helt emot tanken på energi från avfallsanläggningar och som aldrig kommer att rösta för detta i någon som helst form. Det finns även andra parlamentsledamöter, huvudsakligen från länder som ännu bara har börjat med annan avfallshantering än deponering, som är rädda att energi från avfall skulle kunna bli den främsta formen av avfallshantering i deras länder och att detta skulle avskräcka från investeringar i materialåtervinning, återanvändning och förebyggande åtgärder.

Det är därför det är så viktigt att parlamentet insisterar på att det fastställs mål för materialåtervinning och förebyggande. Medlemsstaterna vill att Europaparlamentets ledamöter ska erkänna att energi från avfall kan klassificeras som ”återvinning”. För att kunna driva igenom denna åsikt måste de förstå att Europaparlamentets ledamöter kommer att godta detta enbart om de kan vara säkra på att mål för materialåtervinning och förebyggande kommer att inbegripas i direktivet. Sådana mål utgör en försäkring mot att energi från avfall blir den främsta formen av avfallshantering.

Vid sin första behandling antog parlamentet förbättringar av kommissionens förslag om att avfall som hanterats korrekt omvandlas till en återvunnen produkt. Parlamentsledamöterna ville på ett tydligare sätt, under rubriken ”Avfall som upphört att vara avfall”, påvisa behovet av lagstiftningsförslag om specifikationer för kompost, granulat, papper, glas, metall, uttjänta däck och uttjänta textilier. I alla dessa fall skulle övergången till materialåtervinning underlättas avsevärt om man klargjorde vilka regler som gäller. Det är synd att rådet på denna punkt förlorade sitt lugn och flyttade frågan till skälen. Föredraganden efterfrågar mer brådskande konkreta åtgärder och har flyttat tillbaka den till direktivets text.

Rådet har varit djärvt i frågan om biprodukter och har infört en definition i artikel 4. De lobbyister som är verksamma i parlamentet är helt oense i denna fråga. Föredraganden anser att vi måste ta tillfället i akt att fastställa en definition nu i stället för att skjuta detta på en obestämd framtid.

Direktivet täcker två befintliga direktiv om farligt avfall respektive spilloljor. Många kollegor kände sig illa till mods över det faktum att alltför många aspekter av det gällande direktivet om farligt avfall inte kommit med i ramdirektivet om avfall. För att råda bot på detta har föredraganden föreslagit att vissa av de ändringsförslag som lades fram vid första behandlingen ska återinföras. Som direktivet först var utformat verkade det som att det skulle kunna skada intressena för de företag som arbetar med regenerering av spilloljor. Föredraganden välkomnar att rådet i sin gemensamma ståndpunkt nu slår an rätt ton i denna fråga. Vidare ser föredraganden positivt på rådets text om biologiskt avfall och uppmärksammar de mindre tillägg som hon anser fortfarande bör göras i fråga om producentansvar.

Föredraganden hoppas att det direktiv som till slut antas kommer att vara tillräckligt tydligt för att förhindra ytterligare överklaganden till EG-domstolen. Säker och hållbar avfallshantering är viktigt för oss alla. Vi måste verkligen försöka få det rätt denna gång.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Översyn av ramdirektivet om avfall
Referensnummer	11406/4/2007 – C6-0056/2008 – 2005/0281(COD)
Parlamentets första behandling – P-nummer	13.2.2007			T6-0029/2007
Kommissionens förslag	KOM(2005)0667 - C6-0009/2006
Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren	21.2.2008
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 21.2.2008
Föredragande        Utnämning	Caroline Jackson 21.2.2006
Behandling i utskott	25.2.2008		2.4.2008
Antagande	8.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 0 14
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vittorio Prodi, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Inés Ayala Sender, Bairbre de Brún, Milan Gaľa, Erna Hennicot-Schoepges, Anne Laperrouze, Johannes Lebech, Kartika Tamara Liotard, Bart Staes
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Jean-Pierre Audy
Ingivande	18.4.2008