BETÄNKANDE om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen

21.4.2008 - (2008/2009(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Willi Piecyk

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen

(2008/2009(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”En integrerad havspolitik för Europeiska unionen” (KOM(2007)0575, SEK(2007)1283),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Slutsatser från samrådet om en europeisk havspolitik” (KOM(2007)0574),

–   med beaktande av förslaget från kommissionen om en gemensam trepartsförklaring om inrättandet av en ”Havets dag i Europa”,

–   med beaktande av kommissionens grönbok ”Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven” (KOM(2006)0275) och parlamentets resolution av den 12 juli 2007[1],

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets ordförandeskap av den 8–9 mars 2007 beträffande antagandet av ett dokument ”Europeiska rådets handlingsplan (2007–2009) – energipolitik för Europa” av Europeiska rådet,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”20 och 20 till 2020 – Europas möjligheter i klimatförändringen” (KOM(2008)0030),

–   med beaktande av bestämmelserna i konventionen om arbete till sjöss från 2006, som antogs av Internationella arbetsorganisationen (ILO) den 23 februari 2006 och som samlar och anpassar de konventioner om arbete till sjöss som antagits av ILO sedan 1919,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för regional utveckling, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och fiskeriutskottet (A6-0163/2008), och av följande skäl:

A. Oceanerna och haven är väsentliga faktorer för EU:s ekonomi och ekologi. EU har en 320 000 km lång kust som sträcker sig över de kustområden och yttersta landområden där en tredjedel av Europas befolkning bor.

B.  Industri- och tjänsteproduktionen från havet och kustområdena står tillsammans för 40 procent av EU:s BNP.

C. Klimatförändringen är den största utmaningen för all politik på 2000-talet. Man måste beakta det hot mot kustområdena som uppstår genom den klimatbetingade höjning av havsytans nivå, som kan vara mycket omfattande och få en dramatisk omfattning för invånarna.

D. EU:s havsområden, och i synnerhet de yttersta randområdena, spelar en mycket viktig roll för säkerheten och tryggheten gentemot olagliga handlingar som till exempel olaglig invandring, terrorism och smuggling. Områdena är dessutom utsatta för särskilda miljökatastrofer.

1.  Det gläder Europaparlamentet att kommissionen antagit ovannämnda meddelanden samt den handlingsplan som presenteras i ovannämnda arbetsdokument.

2.  Europaparlamentet bekräftar sin resolution av den 12 juli 2007 och välkomnar att kommissionen åtminstone tagit initiativ till att efterkomma en stor del av parlamentets krav.

3.  Europaparlamentet påminner om att den exceptionella havsdimension som kustområdena och de yttersta randområdena representerar inom EU erbjuder unika möjligheter på områden såsom innovation, forskning, miljö och biologisk mångfald, dvs. områden som måste uppmärksammas inom ramen för den integrerade havspolitiken för EU. Parlamentet påpekar att de yttersta randområdena dessutom är utmärkta kontaktplatser för transporter och främjar säkerheten inom EU och i världen.

4.  Europaparlamentet stöder med eftertryck kommissionens avsikt att bättre utnyttja närsjöfartens och de inre vattenvägarnas potential mellan medlemsstaterna och att snabbt integrera den med den inre marknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att påskynda förfarandet för framtagande av förslag om ett gemensamt sjötransportområde tillsammans med en övergripande sjötransportstrategi för 2008–2018.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stärka samarbetet sinsemellan och med grannländerna för en lämplig användning av TEN-T och andra europeiska finansieringssystem (som Marco Polo) i syfte att slutföra projekten om höghastighetsvattenvägar och närsjöfartsnätverk.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förbättra samordningen mellan de europeiska organ som arbetar med havsövervakning och betonar framför allt förebyggandet av olaglig verksamhet (människo- och narkotikasmuggling, olaglig invandring och terroristhot) med särskild inriktning på internationella vatten.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta ett europeiskt nätverk för havsövervakning och främja ett bättre samarbete mellan medlemsstaternas kustbevakningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram resultaten av den genomförbarhetsstudie om en europeisk kustbevakning som skulle publiceras och presenteras för parlamentet och rådet i slutet av 2006.

8.  Europaparlamentet anser att havskluster i allra högsta grad kan bidra till en integrerad havspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt inleda projektet med ett europeiskt nätverk av havskluster.

9.  Europaparlamentet stöder förslaget att inrätta en årlig europeisk ”Havets dag” och anser att en sådan aktionsdag borde användas till att belysa havspolitikens betydelse också utanför fackvärlden hos medborgare, i skolor, högskolor och icke-statliga organisationer. Parlamentet erinrar kommissionen om dess förslag att dela ut ett pris till föredömliga havsområden som ett sätt att främja bästa praxis.

10. Europaparlamentet anser dock på det hela taget att handlingsplanen innehåller för få konkreta åtgärder och uppmuntrar kommissionen att i framtiden mer ambitiöst utnyttja de instrument som den förfogar över enligt fördragen.

11. Europaparlamentet beklagar att handlingsplanen endast i allmänt hållna ordalag bemöter de utmaningar som klimatförändringen medför. Parlamentet upprepar sin åsikt att förberedelser för och anpassning till klimatförändringens följder och ett snabbt fastställande av nödvändiga anpassningsåtgärder, i synnerhet glaciärsmältningen som leder till att havsytans nivå höjs och den ökade översvämningsrisken i hamnar och kustområden, måste vara en uppgift för europeisk havspolitik. Därför kräver parlamentet en insats inom alla relevanta politikområden, särskilt forskningspolitiken.

12. Europaparlamentet erinrar om det faktum att glaciärsmältningen inte bara orsakar att havsytan höjs – den skadar även oåterkalleligen människors, djurs och växters liv – och parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att lägga fram ett Arktisinitiativ och uppmanar forskarsamhället och beslutstagare att närmare undersöka möjligheterna att skydda polaristäckena.

13. Parlamentet understryker att en god planering av havsområdet förutsätter en god planering av kustområdet. Alla byggnadsprojekt längs EU:s kust bör beakta följderna av klimatförändringarna, och den höjning av havsnivån som är en följd av detta, erosionen av stränderna samt stormarna som blir allt fler och allt våldsammare.

14. Europaparlamentet stöder Europeiska rådets huvudmål från mars 2007 att till 2050 halvera utsläppen av växthusgas och upprepar sitt krav på att havspolitiken väsentligt måste bidra till att minska dessa utsläpp, bland annat genom att integrera sjöfarten i handeln med utsläppsrätter och genom att öka forskningsinsatserna för att utnyttja havet som en källa till förnybar energi och för att utveckla ny mindre förorenande teknik för framdrivning av fartyg. Parlamentet anser att Europas roll som föregångare i bekämpningen av miljöförändringen kunde stärka och bygga ut Europas ledande roll inom miljöteknik och forskning.

15. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligt kommissionen att vara mer ambitiös i bekämpningen av svavel- och kväveoxidutsläpp och fast avfall från fartyg. Parlamentet upprepar i detta sammanhang behovet av ett närmare samarbete med IMO (Internationella sjöfartsorganisationen) och särskilt sitt krav på följande:

●   Fastställande av normer för kväveoxidutsläpp från fartyg som anlöper EU:s hamnar.

●   Klassificering av Medelhavet, Svarta Havet och Nordostatlanten som övervakningsområden för svavelutsläpp (SECA) enligt MARPOL-konventionen.

●   Sänkning av den maximalt tillåtna svavelhalten för fartygsbränsle från 1,5 procent till 0,5 procent för passagerarfartyg i SECA-områden.

●   Införande av skatteåtgärder som skatter eller avgifter för svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp från fartyg och fastställande av hur dessa åtgärder och avgifter kan påtvingas samtliga fartyg, oavsett flagg, som anlöper en gemenskapshamn eller seglar i EU:s medlemsstaters farvatten.

●   Stöd för införande av differentierade hamn- och farledsavgifter som gynnar fartyg med låga svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp.

●   Ett stegvis införande av en skyldighet att förse fartyg i hamn med energi från land.

●   Förslag till ett EU-direktiv om kvalitet på fartygsbränslen.

16. Mot bakgrund av luftföroreningarna i många hamnstäder och regioner, erinrar Europaparlamentet medlemsstaterna och kommissionen om sitt krav på att de bör ge betydligt bättre incitament för energiförsörjning från land för fartyg i hamn. Parlamentet begär därför ett förslag till översyn av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet[2]. Denna översyn skulle göra de medlemsstater som enligt artikel 14 i nämnda direktiv utnyttjar möjligheten att befria bunkerolja från skatt skyldighet att i samma utsträckning skattebefria elektricitet från land. Om man behandlar elektricitet och bunkerolja lika skulle detta vara ett viktigt incitament för hamnar och rederier att investera i elektricitetsförsörjningen för fartyg i hamn och därmed bidra till att luftföroreningarna i hamnstäder minskar.

17. Europaparlamentet pekar än en gång på att nedsmutsningen av haven från land utgör en betydande andel av den totala nedsmutsningen av haven och att kommissionen hittills inte har ägnat sig åt denna fråga. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att kommissionen ska lägga fram en handlingsplan för att minska denna nedsmutsning och understryker att medlemsstaterna utan dröjsmål bör införliva de relevanta rättsliga instrumenten, t.ex. ramdirektivet för vatten i sin nationella lagstiftning. Parlamentet understryker att tillämpningen av ramdirektivet för vatten också omfattar en handlingsplan för att hitta och avlägsna gammalt miljöfarligt ammunitionsavfall från tidigare krig i Nordsjön och Östersjön.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta en plan för att övervaka och kartlägga fartygsvrak och arkeologiska platser under vatten som tillhör gemenskapens historiska och kulturella arv, vilket skulle göra det lättare att förstå och undersöka dem och bidra till att förebygga den plundring de är föremål för och därmed skydda dem på lämpligt sätt.

19. Europaparlamentet uppmuntrar de institutioner som deltar att så snart som möjligt godkänna sjöfartspaketet Erika III, och uppmuntrar också medlemsstaterna att tillämpa paketet omedelbart och utveckla tillräckliga rättsliga mekanismer som gör att man kan undvika eller åtgärda olyckor eller tillbud med katastrofala följder för utvecklingen i havsområdena, såsom Erika- och Prestigeolyckorna.

20. Europaparlamentet framhåller att ramdirektivet om en marin strategi bör utgöra den miljömässiga hörnstenen i den integrerade havspolitiken för EU. I detta direktiv fastställs att regioner, där havets tillstånd är kritiskt, bör ta fram och genomföra snabbare åtgärder för att uppnå god miljöstatus. I sådana regioner är det särskilt viktigt att kommissionen samordnar olika sektorer, program och strategier och utarbetar och tillhandahåller tillräckligt finansiellt stöd. För att uppnå en sant integrerad havspolitik är det nödvändigt att inkludera landbaserade verksamheter som jordbruk, avloppsvattenhantering, transporter och energiproduktion. Sådana regioner kan utgöra pilotområden för en verklig och fullständigt integrerad havspolitik.

21. Europaparlamentet välkomnar kommissionens redovisning beträffande undantaget för sjömän från vissa delar av den europeiska sociallagstiftningen och arbetarskyddet (till exempel direktiv 98/59/EG[3] om massavskedanden, direktiv 2001/23/EG[4] om arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamhet eller delar av företag eller verksamhet, direktiv 2002/14/EG[5] om information till och samråd med arbetstagare och direktiv 96/71/EG[6] om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster). Parlamentet föreslår att dessa direktiv ska omarbetas i nära samarbete med arbetsmarknadens partner.

22. Europaparlamentet uppmanar bestämt de medlemsstater som ännu inte gjort det, att snarast ratificera konventionen om arbete till sjöss (2006), som antogs i syfte att förbättra levnads- och arbetsvillkoren till sjöss och förebygga illojal konkurrens inom denna sektor genom att uppdatera och kodifiera alla gällande internationella arbetsnormer.

23. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att uppdatera direktiv 1999/95/EG[7] om arbetstidens längd för sjömän, samt lagstiftningen inom områden som faller under kommissionens behörighet men som inte täcks eller endast delvis täcks på gemenskapsnivå, såsom bestämmelserna för bemanningsföretag eller en arbetstagares rätt att erhålla ett undertecknat anställningsavtal.

24. Europaparlamentet anser att de regionala och lokala parterna måste göras delaktiga i arbetet om havspolitiken ska ha framgång. Parlamentet betonar därför behovet av närmare samarbete och bättre nätverk mellan de europeiska kustregionerna genom främjandet av samordnade strategier för utveckling och konkurrenskraft och effektivare samordning mellan olika förvaltningsnivåer.

25. Europaparlamentet upprepar sitt krav på att man i framtiden ska fortsätta att fullfölja initiativet med en integrerad havspolitik för EU och uppmanar kommissionen att stärka dess politiska ramar samt den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen med kontinentala Europa och dess politikområden. Parlamentet föreslår att ett betänkande om den europeiska havspolitiken ska offentliggöras vartannat år, och rekommenderar en regelbunden offentlig diskussion med alla berörda parter. Parlamentet uppmanar framtida rådsordförandeskap att ta upp havspolitiken inom ramen för sitt arbetsprogram. Parlamentet kräver dessutom en årlig och klar redovisning av alla havsrelaterade projekt som erhållit EU-medel av kommissionen.

26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att stödja förhandlingar om en bättre förvaltning av det delade ansvaret för havsvattenområden med tredjeländer och stödjer starkt ett ökat samarbete med grannländer så att havsvattenområden skyddas internationellt.

27. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med en övergripande EU-strategi för havs- och sjöfartsforskning och att tillräckligt med medel måste avsättas till den – redan i det sjunde ramprogrammet för forskning och i kommande program.

28. Europaparlamentet framhåller att rimlig hänsyn till havspolitiken bör tas vid utarbetandet av EU:s budget och i instrument efter 2013. Parlamentet begär att en kortfattad framställning av denna hänsyn ska ges i de regelbundet utgivna rapporterna om EU:s havspolitik.

29. Europaparlamentet välkomnar även Europeiska rådets rekommendation av den 14 december 2007, enligt vilken havspolitiken bör anpassas till de olika särdragen i medlemsstaterna och havsregionerna, i synnerhet i kustområden, på öar och i de yttersta randområdena.

30. Europaparlamentet erkänner medlemsstaternas behörighet på detta område, men ser samtidigt med intresse fram emot kommissionens offentliggörande av en färdplan för att underlätta medlemsstaternas utveckling av fysisk planering för kust- och havsområden. Parlamentet uppmärksammar behovet av att man behåller en lämplig jämvikt mellan ekonomiska, sociala, territoriella och ekologiska hänsyn.

31. Europaparlamentet erinrar om att den exceptionella havsdimension som kustområdena, öarna och de yttersta randområdena representerar i EU erbjuder unika möjligheter med tanke på innovation, forskning, miljö, biologisk mångfald, utveckling av innovativ havsteknik m.m., och att den framtida integrerade havspolitiken måste uppmärksamma dessa möjligheter. Parlamentet anser att det bör inrättas kompetenscentrum och efterlyser incitament och stöd till de forskningscentrum vid universitet som redan finns i kustområdena.

32. Europaparlamentet understryker vågenergins betydelse som en ren och alternativ energikälla, och uppmanar kommissionen att beakta denna energikälla i framtida handlingsplaner.

33. Europaparlamentet anser att det grundläggande målet för den integrerade havspolitiken för EU på fiskeområdet bör vara att främja en modernisering och hållbar, balanserad och rättvis utveckling av denna sektor i hela unionen, varvid sektorns socioekonomiska livskraft och ett hållbart resursutnyttjande bör garanteras och en självständig livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet samt den allmänna försörjningen med fisk tryggas samtidigt som man ser till att arbetstillfällen bevaras och att fiskarnas levnadsvillkor förbättras.

34. Europaparlamentet anser att den gemensamma fiskeripolitiken hittills inte har tillgodosett kraven på vare sig de marina resursernas hållbarhet eller EU:s fiskeflottas och kustsamhällens ekonomiska bärkraftighet. Följaktligen bör den integrerade havspolitiken för EU utvecklas på ett sätt som gör att man undviker bristerna i den gemensamma fiskeripolitiken såsom alltför hög centralisering och oförmågan att beakta de regionala skillnaderna mellan EU:s fiskevatten.

35. Europaparlamentet anser att skapandet av fler och bättre sjöfartsjobb, särskilt inom fiskesektorn, även förutsätter garantier för en rättvis och tillräckligt hög inkomstnivå, anständiga arbetsförhållande (inbegripet hälsa och säkerhet) och tillgång till utbildning för dem som jobbar i industribranschen.

36. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna ömsesidigt bör erkänna utbildningsbevis från gymnasial yrkesutbildning för yrkena som styrman och maskinist på fiskefartyg.

37. Europaparlamentet upprepar att det måste finnas mekanismer för utbetalning av subventioner eller kompensation till de fiskare som drabbats av de socioekonomiska konsekvenserna av åtgärderna för återhämtning av fiskbestånden eller skydd av ekosystemen, i synnerhet i de minst gynnade regionerna och samhällena och i de yttersta randområdena.

38. Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka den vetenskapliga forskningen inom fisket i medlemsstaterna, i synnerhet inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

39. Europaparlamentet efterlyser gemenskapsstöd till antagandet av effektiva åtgärder som garanterar tillgång till lämpliga resurser för att evakuera, hjälpa och undsätta besättningar.

40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2007)0343.
• [2]  EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.
• [3]  EGT L 225, 12.8.1998, s. 16.
• [4]  EGT L 82, 22.3.2001, s. 16.
• [5]  EGT L 80, 23.3.2002, s. 29.
• [6]  EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.
• [7]  EGT L 14, 20.1.2000, s. 29.

MOTIVERING

Genom att lägga fram meddelandet och handlingsplanen ”En integrerad havspolitik för Europeiska unionen” i oktober 2007 påbörjade kommissionen, efter att ha gett ut grönboken om havspolitik i juni 2006 och efter en ettårig samrådsperiod, försöket att som nästa steg fastställa konkreta politiska strategier och åtgärder för en framtida gemensam europeisk havspolitik. Föredraganden välkomnar att en hel del av de krav som ingick i parlamentets resolution från juli 2007 har hörsammats. Detta betänkande är därför en konsekvensåtgärd som ingår i denna process.

Föredraganden konstaterar ändå att de nya dokumenten bekräftar det som man redan tidigare förmodade, nämligen att det hos medlemsstaterna, regionerna och berörda sektorer på det hela taget tycks finnas ett brett stöd för kommissionens initiativ till en integrerad havspolitik. Vid formuleringen av konkreta politiska delmål har det emellertid nu framkommit hur föga seriöst och engagerat detta samtycke var, eftersom det saknas verkligt konkreta förslag, åtgärder och politiska program.

Föredraganden föreslår därför att man koncentrerar sig på de viktigaste kraven i parlamentets betänkande från juli 2007 och att man nu anger konkreta politiska åtgärder. Man bör särskilt understryka att detta betänkande inte innehåller några nya förslag, utan att alla krav som valts ut redan ingår i parlamentets resolution från juli 2007.

Föredraganden är övertygad om att följande formel bör ligga till mål för alla insatser: Europas oceaner och hav – renast i världen, med den mest stabila biologiska mångfalden, den mest lönande ekonomin, den bästa forskningen och tekniken, den modernaste och renaste sjöfarten, den bästa utbildningen och fortbildningen och de mest innovativa idéerna.

Efter framläggandet av den fjärde utvärderingen av FN:s klimatpanel (IPCC) 2007 råder det vetenskapligt samförstånd över hela världen om de utmaningar som klimatförändringen medför. Det är oomstritt att den framtida europeiska havspolitiken måste anta de flesta av dessa utmaningar. Uppvärmningen av oceanerna leder till en höjning av havsnivån. Föredraganden anser att detta måste avspeglas i politikområdena kustskydd, planering av havsrummet, turism och hamnpolitik.

Europeiska rådets mål från mars 2007 att halvera utsläppen av växthusgaser till år 2050 måste också inspirera havspolitiken. I all synnerhet bör detta gälla integreringen av sjöfarten i utsläppshandeln.

Dessutom har forskningsvärlden redan länge efterlyst större insatser för utnyttjande av förnybara energikällor, särskilt vindkraft och solenergi. Detta utgör inte endast ett viktigt bidrag i kampen mot klimatförändringar, utan kan samtidigt stärka och bygga ut EU:s ledande roll inom miljöteknik och forskning.

Föredraganden skulle vilja betona att en integrerad havspolitik bör gälla som metod även i framtiden. Just inom havspolitiken framgår det klart hur nära sammankopplade de enskilda politikområdena är med varandra och hur viktigt det är att de olika områdena betraktas som ett enhetligt kretslopp som driver sig självt. Detta innebär att en ren havsmiljö i lika hög grad påverkar såväl havsekonomin som turismen, den biologiska mångfalden, sysselsättningsläget och hamnarna. Att skydda detta kretslopp förutsätter framför allt en beredskap från medlemsstaternas sida att engagera sig i ett slags solidaritet för haven.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (2.4.2008)

till utskottet för transport och turism

över en integrerad havspolitik för Europeiska unionen
(2008/2009(INI))

Föredragande: Sérgio Marques

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att utveckla en integrerad havspolitik för att kunna anta utmaningar i form av klimatförändringar (bland annat genom att utveckla kapaciteten att utvinna energi ur haven), globalisering, regional utveckling, konkurrenskraft, skydd av havsmiljön samt sjösäkerhet och sjöfartsskydd och en politik som införlivar många av parlamentets förslag.

2.  Europaparlamentet välkomnar även Europeiska rådets rekommendation av den 14 december 2007, enligt vilken havspolitiken bör anpassas till de olika särdragen i medlemsstaterna och havsregionerna, i synnerhet i kustområden, på öar och i de yttersta randområdena.

3.  Europaparlamentet anser att de regionala och lokala parterna måste göras delaktiga i arbetet kring havspolitiken ska ha framgång. Parlamentet betonar därför behovet av närmare samarbete och bättre nätverk mellan de europeiska kustregionerna genom främjandet av samordnade strategier för utveckling och konkurrenskraft och effektivare samordning mellan olika förvaltningsnivåer.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan i meddelandet om en integrerad havspolitik (KOM(2007)0575) och i de åtföljande dokumenten (SEK(2007)1278), (SEK(2007)1279) och (SEK(2007)1280), och framför allt kommissionens strategi för att mildra klimatförändringarnas inverkan på kustområden och de konsekvenser detta får för turismen. Parlamentet påminner om att denna strategi ytterligare måste anpassas till havsområdenas särdrag.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den framtida havspolitiken är en nyckel för att EU:s kustområden, öar och yttersta randområden ska utvecklas positivt i framtiden. Parlamentet understryker att turismen måste göras till en del av havspolitiken i kustområdena, såsom något innovativt och betydelsefullt för utvecklingen av och sammanhållningen i dessa områden.

6.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som de regionala myndigheterna och kustsamhällena kommer att spela vid genomförandet av den nya integrerade havspolitiken, liksom i kommissionens planerade europeiska handlingsplan för havsrelaterad ekonomisk verksamhet. Parlamentet betonar betydelsen av en transportinfrastruktur av hög kvalitet och understryker dess positiva följder för livskvaliteten och turistnäringen. I detta sammanhang uppmanar parlamentet alla berörda parter att arbeta effektivt för att utvecklingsmedlen ska användas optimalt.

7.  Europaparlamentet pekar på de följder som ökad ekonomisk aktivitet och turism samt en ökning av alla transportslag har på de lokala ekosystemen i kustområdena. Parlamentet välkomnar därför utveckling av en integrerad havspolitik som tar itu med dessa problem. Dessutom efterlyser parlamentet effektivare insamling av uppgifter om havssektorn och kustregionerna.

8.  Europaparlamentet ser fram emot att ett antal riktlinjer ska offentliggöras för att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta en nationell integrerad havspolitik, och välkomnar de årsrapporter som ska utarbetas om EU:s och medlemsstaternas åtgärder på detta område. Parlamentet rekommenderar en effektiv och gynnsam samordning mellan EU, medlemsstaterna och kustregionerna som har stor kunskap och spelar en betydande roll på detta område.

9.  Europaparlamentet erkänner medlemsstaternas behörighet på detta område, men ser samtidigt med intresse fram emot kommissionens offentliggörande av en färdplan för att underlätta medlemsstaternas utveckling av fysisk planering för kust- och havsområden. Parlamentet uppmärksammar behovet av att man behåller en lämplig jämvikt mellan ekonomiska, sociala, territoriella och ekologiska hänsyn.

10. Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att inrätta ett europeiskt sjötransportområde utan hinder, tillsammans med en övergripande sjötransportstrategi för 2008–2018.

11. Europaparlamentet betonar att ett verkligt gränslöst europeiskt sjötransportområde kräver större säkerhet vad gäller utvecklingsnivån och en hållbar miljö i kustområde, på öar och i EU:s yttersta randområden.

12. Europaparlamentet erinrar om att den exceptionella havsdimension som kustområdena, öarna och de yttersta randområdena representerar i EU erbjuder unika möjligheter med tanke på innovation, forskning, miljö, biologisk mångfald, utveckling av innovativ havsteknik m.m., och att den framtida integrerade havspolitiken måste uppmärksamma dessa möjligheter. Parlamentet anser att det bör inrättas kompetenscentrum och efterlyser incitament och stöd till de forskningscentrum vid universitet som redan finns i kustområdena.

13. I ljuset av den senaste tidens olyckor med oljetankfartyg och miljöskadorna till följd av dessa understryker Europaparlamentet behovet av klara riktlinjer för sjöfart och för internationellt samarbete för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa samma eller liknande bestämmelser.

14. Europaparlamentet anser att särskild finansiering bör tillhandahållas EU:s integrerade havspolitik, så att hänsyn tas till de konkreta särdragen i de olika berörda regionerna.

15. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att skapa det maritima Europa, som går ut på att ge uttryck för ett dynamiskt och ansvarsfullt Europa som är engagerat i att skydda och främja haven inte enbart i förhållande till tredjeland utan också inom själva unionen.

16. Europaparlamentet understryker vågenergins betydelse som en ren och alternativ energikälla, och uppmanar kommissionen att beakta denna energikälla i framtida handlingsplaner.

17. Europaparlamentet beklagar och förvånar sig över att kommissionen i meddelandet om kommissionens arbets- och lagstiftningsprogram för 2008 (KOM(2008)0640) har undvikit att fastställa vilka åtgärder som ska antas under 2008 på havspolitikens område, något som inte stämmer överens med kommissionens nuvarande handlingsplan för havspolitiken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	27.3.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alfonso Andria, Emmanouil Angelakas, Stavros Arnaoutakis, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Victor Boştinaru, Wolfgang Bulfon, Antonio De Blasio, Bairbre de Brún, Petru Filip, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Ambroise Guellec, Pedro Guerreiro, Jim Higgins, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Rumiana Jeleva, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Sérgio Marques, Miguel Angel Martínez Martínez, James Nicholson, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Grażyna Staniszewska, Dimitar Stoyanov, Margie Sudre, Andrzej Jan Szejna, Kyriacos Triantaphyllides, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bernadette Bourzai, Jan Březina, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Christa Prets, Richard Seeber

YTTRANDE från fiskeriutskottet (3.4.2008)

till utskottet för transport och turism

över en integrerad havspolitik för Europeiska unionen
(2008/2009(INI))

Föredragande: Pedro Guerreiro

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att strävan efter att i högre grad ta hänsyn till kustsamhällenas välfärd och förbättra arbetstagarnas sociala välbefinnande inom fiskesektorn förutsätter att man inte ignorerar den allvarliga socioekonomiska situation som denna sektor brottas med, vilket framför allt är en följd av att inga lämpliga åtgärder vidtagits för att främja verksamhetens lönsamhet och därmed garantera de yrkesverksamma en anständig levnadsstandard.

2.  Europaparlamentet anser att en ”integrerad havspolitik” för Europeiska unionen inte får bortse från att el- och livsmedelsförsörjningen utgör strategiska behov och mål som måste garanteras utan att vissa högsta gränsvärden överskrids när det gäller det externa beroendet. Parlamentet anser att ett hållbart fiske och ett hållbart jordbruk, den huvudsakliga basen för vår föda, måste skyddas i unionens allmänna intresse.

3.  Europaparlamentet anser att det grundläggande målet för den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen på fiskeområdet bör vara att främja en modernisering och hållbar, balanserad och rättvis utveckling av denna sektor i hela unionen, varvid sektorns socioekonomiska livskraft och ett hållbart resursutnyttjande bör garanteras och en självständig livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet samt den allmänna försörjningen med fisk tryggas samtidigt som man ser till att arbetstillfällen bevaras och att fiskarnas levnadsvillkor förbättras.

4.  Europaparlamentet anser att den gemensamma fiskeripolitiken hittills inte har tillgodosett kraven på vare sig de marina resursernas hållbarhet eller EU:s fiskeflottas och kustsamhällens ekonomiska bärkraftighet. Följaktligen bör den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen utvecklas på ett sätt som gör att man undviker bristerna i den gemensamma fiskeripolitiken såsom alltför hög centralisering och oförmågan att beakta de regionala skillnaderna mellan EU:s fiskevatten.

5.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör vidta gemensamma åtgärder för att röja icke detonerad ammunition som fiskats upp av fiskefartyg och kastats tillbaka i havet med en markering.

6.  Europaparlamentet anser att skapandet av fler och bättre sjöfartsjobb, särskilt inom fiskesektorn, även förutsätter garantier för en rättvis och tillräckligt hög inkomstnivå, anständiga arbetsförhållande (inbegripet hälsa och säkerhet) och tillgång till utbildning för de yrkesverksamma.

7.  Europaparlamentet föreslår att man ska granska de aktuella mekanismer som styr prisbildningen vid första försäljningen och hur dessa skulle kunna bidra till att garantera att de yrkesverksamma i sektorn får en rimlig ersättning, utan att konsumentpriserna för den skull ökar.

8.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna ömsesidigt bör erkänna utbildningsbevis från gymnasial yrkesutbildning för styrman och maskinist på fiskefartyg.

9.  Europaparlamentet upprepar att det måste finnas mekanismer för utbetalning av subventioner eller kompensation till de fiskare som drabbats av de socioekonomiska konsekvenserna av åtgärderna för återhämtning av fiskbestånden eller skydd av ekosystemen, i synnerhet i de minst gynnade regionerna och samhällena och i de yttersta randområdena.

10. Europaparlamentet påpekar behovet av att fastställa vad som är lämpliga finansiella medel för den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen och uppmanar därmed kommissionen att definiera vad som avses med en ”sund finansiell bas”. Med utgångspunkt i principen att nya prioriteringar bör åtföljas av nya finansiella medel avvisar parlamentet förslaget om att finansieringen ska ske via den gemensamma fiskeripolitiken.

11. Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka den vetenskapliga forskningen inom fisket i medlemsstaterna, i synnerhet inom ramen för det sjätte ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

12. Europaparlamentet efterlyser gemenskapsstöd till antagandet av effektiva åtgärder som garanterar tillgång till lämpliga resurser för att evakuera, hjälpa och undsätta besättningar.

13. Europaparlamentet efterlyser stöd till installation och modernisering av lämpliga verktyg som medlemsstaterna kan använda sig av för att inspektera, övervaka och kontrollera de exklusiva ekonomiska zonerna.

14. Europaparlamentet betonar att den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen bör bygga på en ram för samarbete mellan medlemsstaterna, och att det är medlemsstaterna som ansvarar för att utarbeta och anta sin egen nationella havspolitik i dessa olika former, något som understryks av kommissionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Elspeth Attwooll, Marie-Hélène Aubert, Luis Manuel Capoulas Santos, Paulo Casaca, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Emanuel Jardim Fernandes, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Ioannis Gklavakis, Alfred Gomolka, Pedro Guerreiro, Heinz Kindermann, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Seán Ó Neachtain, Willi Piecyk, Catherine Stihler, Margie Sudre, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Cornelis Visser
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ole Christensen, Josu Ortuondo Larrea, Raül Romeva i Rueda, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Ilda Figueiredo, Willem Schuth

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	8.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Inés Ayala Sender, Paolo Costa, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Brigitte Fouré, Mathieu Grosch, Georg Jarzembowski, Stanisław Jałowiecki, Timothy Kirkhope, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Sepp Kusstatscher, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Erik Meijer, Robert Navarro, Seán Ó Neachtain, Josu Ortuondo Larrea, Willi Piecyk, Luís Queiró, Reinhard Rack, Gilles Savary, Brian Simpson, Ulrich Stockmann, Silvia-Adriana Ţicău, Yannick Vaugrenard, Lars Wohlin, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Philip Bradbourn, Pedro Guerreiro, Zita Gurmai, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Anne E. Jensen, Jelko Kacin, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Samuli Pohjamo