BETÄNKANDE om översyn av industripolitiken efter halva tiden – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi
24.4.2008 - (2007/2257(INI))
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Romana Jordan Cizelj
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om översyn av industripolitiken efter halva tiden – Ett bidrag till EU:s tillväxt‑ och sysselsättningsstrategi
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Översyn av industripolitiken efter halva tiden – Ett bidrag till EU:s tillväxt‑ och sysselsättningsstrategi” (KOM(2007)0374) och kommissionens bifogade arbetsdokument (SEK(2007)0917),
– med beaktande av slutsatserna från rådet (konkurrenskraft) av den 22 och 23 november 2007,
– med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Små och medelstora företag är nyckeln till tillväxt och sysselsättning. Halvtidsrapport om den moderna politiken för små och medelstora företag” (KOM(2007)0592),
– med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Ett pionjärmarknadsinitiativ för Europa” (KOM(2007)0860),
– med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2006 om en politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik[1],
– med beaktande av sin resolution ”Dags att lägga in en högre växel att skapa ett Europa med företagaranda och tillväxt”[2],
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6‑0167/2008), och av följande skäl:
A. I sin halvtidsöversyn av industripolitiken utvärderar kommissionen framstegen med att genomföra en integrerad industripolitik enligt 2005 års principer och föreslår insatser för de närmaste åren.
B. EU:s industri svarar för mer än 80 procent av den privata sektorns utgifter för forskning och utveckling. De innovativa produkter som industrin tillverkar svarar för omkring 73 % av EU:s export och spelar därmed en viktig roll i omvandlingen av EU till en kunskapsbaserad ekonomi.
C. Jämfört med andra regioner, till exempel Förenta staterna och Asien, har EU:s industri anpassat sig relativt långsamt till nya marknadsförhållanden och den tekniska utvecklingen. Detta beror på att marknaden varit starkt reglerad.
D. I globalisering, ny teknik och hållbar utveckling ligger viktiga men ännu outnyttjade möjligheter för EU:s industriföretag.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, i vilket den utvärderar hur genomförandet av den integrerade industripolitiken fortskridit och understryker att en livskraftig industrisektor är nödvändig för att kunna uppnå Lissabonstrategins mål.
2. Europaparlamentet konstaterar att det gått framåt med såväl branschövergripande som branschspecifika initiativ. Parlamentet välkomnar de nya branschspecifika initiativen inom livsmedelsberedning och elteknik.
3. Europaparlamentet beklagar den svaga kopplingen mellan EU:s industripolitik och nationell industripolitik, och stödjer kommissionens och medlemsstaternas initiativ för en starkare koppling däremellan.
4. Europaparlamentet anser att industripolitikens främsta uppgift på EU‑nivå är att skapa gynnsamma förhållanden för företagsutveckling, industriella investeringar, innovation och nya arbetstillfällen, med särskild hänsyn till små och medelstora företags behov.
5. Europaparlamentet anser att en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för tjänstesektorn och industrin bidrar till att industrisektorn kan utnyttja sin innovativa potential och förbättra sin konkurrenskraft, och framhåller att konkurrenspolitiken har en mycket viktig funktion när det gäller att se till att konsumenterna gynnas av en öppen europeisk marknad.
6. Europaparlamentet understryker vikten av ett effektivt system för offentlig upphandling för den europeiska industrins konkurrenskraft och anser att förkommersiell offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka innovationen hos europeiska företag. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se över sin politik för offentlig upphandling mot bakgrund av detta, och uppmanar kommissionen att främja utbytet av bästa praxis på detta område.
7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att stärka den europeiska marknaden för försvarsutrustning och att förbättra den totala konkurrenskraften för EU:s försvarsindustri.
8. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att intensifiera sin marknadsövervakning av försörjningskedjan för industri- och konsumtionsvaror – däribland distributörer och återförsäljare i efterföljande led – för att trygga konkurrensvillkoren på alla nivåer i försörjningskedjan.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina åtgärder för att undanröja onödiga administrativa hinder som försvårar tillträdet till den inre marknaden, att förenkla och förbättra lagstiftningen och att lätta på företagens administrativa bördor. Detta kan bland annat ske genom att man verkar för framsteg på de 13 prioriterade områden som räknas upp i kommissionens åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor och genomför det andra paketet av åtgärder som ska vidtas omedelbart för att minska de administrativa bördorna.
10. Europarlamentet uppmanar medlemsländerna att arbeta vidare med att fastställa och uppnå ambitiösa nationella mål för att minska de administrativa bördorna. Det gäller i synnerhet sådana som gynnar små och medelstora företags tillväxt och utveckling, exempelvis förenklade rapporteringskrav och undantag.
11. Europaparlamentet ser gärna att kommissionen genomför en konsekvent EU‑politik på samtliga områden gentemot små och medelstora företag genom att på lämpligt sätt använda principen ”tänk småskaligt först”.
12. Europaparlamentet ger starkt stöd åt den väntade ”småföretagsakten” på europeisk nivå. Parlamentet anser att rättsakten bör utformas som ett lagförslag och omfatta nya, konkreta initiativ för att genom undantag minska de administrativa bördorna för små och medelstora företag, underlätta deras inträde på den inre marknaden och deltagande i offentliga upphandlingar samt garantera dem god tillgång till finansiering och infrastruktur för forskning.
13. Europaparlamentet framhåller Basel II‑avtalets[3] vikt för att påverka bankers uppträdande och beredvillighet att bevilja lån till kunder med jämförelsevis hög riskfaktor, till exempel små och medelstora företag. Parlamentet anser att denna utveckling är avgörande för att stödja små och medelstora företags investeringar i och genomförande av företagsorienterad forskning.
14. Europaparlamentet välkomnar de partnerskapsgrupper som kommissionen inrättat, såsom CARS 21 och högnivågruppen för textilindustrin. Parlamentet anser att dessa grupper utgör viktiga forum som stärker EU:s industripolitik.
15. Europaparlamentet betonar vikten av att inrätta en EU-täckande marknad för riskkapital genom att undanröja befintliga lagstiftnings- och skattehinder för riskkapitalinvesteringar i Europas mest innovativa små företag.
16. Europaparlamentet påminner om vikten av moderna standardiseringssystem, och uppmuntrar kommissionen att påskynda genomförandet av standarder enligt det nya förfarandet och samtidigt beakta de små och medelstora företagens behov och öka delaktigheten för företrädare för dessa företag.
17. Europaparlamentet anser att EU:s miljömål inte bör ses som ett hot mot företagen, utan som en möjlighet att utnyttja de fördelar det ger att leda utvecklingen och göra EU:s företag världsledande i miljövänliga och socialt acceptabla tekniker, varor och tjänster. Användningen av ny teknik bör dock åtföljas av åtgärder för att trygga de europeiska företagens internationella konkurrenskraft.
18. Europaparlamentet anser att den industriella utvecklingen hänger nära samman med förekomsten av effektiv transportinfrastruktur på europeisk nivå samt av välfungerande transportinfrastruktur som möjliggör en utveckling av industrizoner, även utanför städerna, och att medlemsstaterna bör kunna utnyttja regionala utvecklingsfonder för att skapa industri- och teknikparker i landsbygdsområden som gränsar till storstadsregioner.
19. Europaparlamentet anser att kommissionen i sitt förslag till handlingsplan för en hållbar industripolitik bör införa en ram för en successiv övergång till en energi‑ och resurssnål industri med begränsade koldioxidutsläpp som bidrar till de mål på områdena energi och klimatförändringar som Europeiska rådet ställde upp vid sitt möte den 8 och 9 mars 2007. Parlamentet anser att pionjärmarknadsinitiativ kan spela en viktig roll i detta sammanhang.
20. Europaparlamentet betonar särskilt behovet av en hållbar och balanserad utveckling i hela EU, såväl geografiskt som med avseende på projektens storlek. Parlamentet anser att en balanserad strategi är det enda sättet att stimulera industriell utveckling inom EU, skapa nya arbetstillfällen och främja framgångsrika regioner i EU. Parlamentet anser att ”klusterinitiativet” kan utgöra ett kraftfullt redskap för innovation och hållbar regional utveckling.
21. Europaparlamentet välkomnar de betydande bidrag till en förbättrad konkurrenskraft inom industrisektorn som sammanhållningspolitiken har stått för, och uppmuntrar medlemsstaterna att ännu mer koncentrera sina investeringar inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden till områden som främjar stärkande av humankapital, forskning, innovation, entreprenörskap och till stöd för små och medelstora företag.
22. Europaparlamentet påpekar att man, för att undvika arbetslöshet och koldioxidutsläpp, omgående bör ta hänsyn till hur den internationella konkurrenskraften hos energiintensiva branscher i EU påverkas av miljölagstiftning. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att aktivt verka för och stödja globala branschuppgörelser som kan minska enskilda branschers miljöpåverkan i hela världen och samtidigt skapa konkurrens på lika villkor.
23. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionen när den låter alla nya lagstiftningsförslag bli föremål för ingående och omfattande konsekvensbedömningar, varvid man framför allt tar ställning till hur vart och ett av förslagen påverkar den inre marknadens funktionsduglighet eller konkurrenskraften hos europeiska industrin negativt enligt hållbarhetsprincipen.
24. Europaparlamentet vill uppmärksamma den senaste utvecklingen på råvarumarknaderna och påpekar att EU är helt beroende av import av vissa metaller. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett integrerat tillvägagångssätt för hållbar tillgång till råvaror samt för att öka resursanvändningens effektivitet och stödja utvecklingen av prospekteringsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och påskynda genomförandet av de projekt för energisäkerhet och diversifiering av EU:s energikällor som Europeiska rådet konstaterat vara av gemenskapsintresse.
25. Europaparlamentet påminner om de viktiga strukturförändringar som skett till följd av sysselsättningens förskjutning mot industriverksamhet och stöder därför det planerade initiativet om industri och tjänster, som kommer att kartlägga tjänstebranscherna och deras betydelse för industrins konkurrenskraft. Parlamentet vill särskilt uppmärksamma kommissionen på hur mycket de tjänster som tillhandahålls industrin, i synnerhet kunskapsintensiva företagstjänster, har ökat i kvalitet, produktivitet och värde.
26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ avseende strukturförändringar, som kommer att underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen eftertryckligen att stödja inrättandet av storskaliga partnerskap på EU-nivå och nätverk för utbyte av information och bästa praxis mellan experter i medlemsstaterna i samband med sin översyn av sitt meddelande från 2005 med titeln ”Omstruktureringar och sysselsättning – Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll” (KOM(2005)0120).
27. Europaparlamentet framhåller behovet av att fortlöpande prioritera investeringar i utbildning och forskning samt det faktum att den industriella utvecklingens och EU‑produkternas konkurrenskraft är beroende av kvaliteten på de mänskliga resurserna och den globala innovationen i fråga om nya produkter.
28. Europaparlamentet betonar att innovativa produkter stärker EU:s konkurrenskraft betydligt och står för 73 procent av EU:s export. Parlamentet konstaterar emellertid att EU:s innovationsförmåga fortfarande släpar efter Förenta staternas och Japans, i synnerhet på området företagsforskning och företagsutveckling. Europaparlamentet anser därför att gemenskapens finansieringsprogram ska utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för teknik och innovation. Parlamentet välkomnar här pionjärmarknadsinitiativet och handlingsprogrammet för standarder som medel för att tillvarata marknadspotentialen hos innovativa varor och tjänster inom särskilda områden med stort samhälleligt värde. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa sitt engagemang för bättre lagstiftning i dessa frågor, och varnar för en favorisering av vissa tekniska lösningar framför andra.
29. För att öka innovationen i hela EU anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att stödja verksamhet med innovationsinslag och skydda de produkter som sådan verksamhet leder fram till. Parlamentet framhåller därför vikten av en öppen och lätthanterlig immaterialrättspolitik, som faktiskt genomförs. Parlamentet uppmanar dels rådet att vidta åtgärder för att skapa ett gemenskapspatent snarast möjligt, dels kommissionen att fortsätta bekämpa piratprodukter och sträva efter globala lösningar på detta område, utifrån främst europeiska förebilder.
30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
Det krävs en stark och sund industriell bas för att tillvarata EU:s ekonomiska potential fullt ut och uppnå Lissabonmålen. EU:s industriföretag står vidare för över 80 procent av den privata sektorns utgifter för forskning och utveckling, och dessa företags innovativa produkter svarar för omkring 75 procent av EU:s export. Därmed spelar industrin en nyckelroll vid omvandlingen av vårt samhälle till en kunskapsbaserad ekonomi.
EU:s industriföretag är på det hela taget sunda och dynamiska. De står emellertid inför utmaningar som snabb teknisk förändring, starkt och hårdnande konkurrenstryck samt skyldigheten att bidra till att EU uppnår sina miljömål.
2005 fastställdes därför en politisk ram med konkreta rekommendationer för branschspecifika åtgärder som främjar tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Sju större branschövergripande initiativ har startats: 1) initiativet avseende immaterialrätt och varumärkesförfalskning, 2) högnivågruppen för konkurrenskraft, energi och miljö, 3) externa aspekter av konkurrenskraft och marknadstillträde, 4) det nya programmet för förenkling av lagstiftning, 5) förbättring av branschkunskaper, 6) hantering av strukturella förändringar inom tillverkningsindustrin samt 7) en enhetlig EU‑strategi för forskning och innovation inom industrin. Dessutom har sju branschspecifika initiativ startats: 1) ett läkemedelsforum, 2) översynen efter halva tiden av strategin för biovetenskap och bioteknik, 3) högnivågruppen för kemikalieindustrin, 4) högnivågruppen för försvarsindustrin, 5) det europeiska rymdprogrammet, 6) arbetsgruppen om konkurrenskraften inom sektorn för informations‑ och kommunikationsteknik samt 7) politisk dialog om maskinteknik.
I meddelandet utvärderas vilka framsteg som har uppnåtts inom de branschövergripande och branschspecifika åtgärder som lades fram 2005. Enligt översynen efter halva tiden finns inget behov av någon grundläggande förändring av politiken. Kommissionen planerar dock att stärka vissa av de löpande programmen och att reagera på vissa aktuella utmaningar med förslag till ett antal nya initiativ. I meddelandet föreslås följande nya branschövergripande initiativ:
• Kluster
• Pionjärmarknader
• Handlingsprogram för standarder
• Handlingsplan för en hållbar industripolitik
• Industri och tjänster
Dessutom startas två nya branschspecifika initiativ:
• Livsmedelsberedning
• Electra (elteknik)
Meddelandet är välkommet. Industripolitikens viktigaste funktion på EU‑nivå är att etablera gynnsamma förhållanden för utveckling av företag, industriella investeringar, innovation och skapandet av nya arbetstillfällen. De specifika omständigheterna kan emellertid variera från bransch till bransch. Det är därför bra med branschspecifika initiativ som tar hänsyn till de särskilda situationer som råder i enskilda branscher och som föreslår skräddarsydda politiska åtgärder anpassade till de särskilda möjligheter och utmaningar som branschföretagen ställs inför. Sådana branschspecifika initiativ kan stärkas med branschövergripande åtgärder som angriper de hinder som EU:s industriföretag möter i sin utveckling mot att tillhandahålla produkter av allt högre värde och kvalitet. Föredraganden skulle vilja lyfta fram tre sådana branschövergripande frågor:
”Bättre lagstiftning”
Betungande lagstiftning och omotiverad byråkrati utgör fortfarande ett stort hinder för entreprenörskap. Särskilt gäller detta små och medelstora företag, som drabbas hårdast av överdrivna byråkratiska krav (man har uppskattat att det tar omkring tio gånger längre tid per anställd att uppfylla myndighetskrav i småföretag än i storföretag). Dagordningen för bättre lagstiftning betyder därför mycket för att öka de europeiska företagens konkurrenskraft. Kommissionen bör i snabbare takt undanröja onödiga (administrativa) hinder som försvårar tillträdet till den inre marknaden, förenkla och förbättra lagstiftningen och lätta på företagens administrativa bördor. Detta kan exempelvis ske genom att se till att framsteg görs i de 13 prioriterade områden som uppräknas i kommissionens åtgärdsprogram med målet att uppnå 25 procent förbättring till 2012, och genom att genomföra det andra paketet med åtgärder som bör vidtas omedelbart för att minska de administrativa bördorna. Men dagordningen för bättre lagstiftning kan inte stanna på europeisk nivå. Ska EU:s företag gagnas konkret så måste även EU:s medlemsländer arbeta med att fastställa och uppfylla egna ambitiösa nationella mål för att minska de administrativa bördorna, och särskilt vidta åtgärder som främjar små och medelstora företags tillväxt. Det kan till exempel röra sig om förenklade rapporteringskrav och särskilda undantag.
Små och medelstora företag
Små och medelstora företag är innovativa, dynamiska och flexibla. Därför är de motorn som driver Europas ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Det är följaktligen viktigt att stödja små och medelstora företags tillväxtmöjligheter. Stödet kan ske genom att se till att företagen har god tillgång till finansiering (riskkapital) och forskningsinfrastruktur (klusterpolitik). Ett annat stöd kan bestå i en konsekvent EU‑politik på samtliga områden gentemot små och medelstora företag (till exempel genom att använda ”tänk småskaligt först”‑principen när politiska åtgärder utformas). Att nå ut på marknaden kan vara svårare för små och medelstora företag än för storföretag. Områden som standardisering, immaterialrättsligt skydd och lättillgänglig information är därför av särskilt stor vikt för dem. Ett mycket betydelsefullt initiativ för att stödja små och medelstora företag är den småföretagsrättsakt som har lagts fram. En sådan rättsakt bör innehålla nya, konkreta initiativ som minskar de administrativa bördorna för små och medelstora företag, och underlätta för dem att nå ut på den inre marknaden och delta i offentliga upphandlingar. Rättsakten bör hjälpa små och medelstora företag att möta utmaningarna från globalisering och klimatförändring, exempelvis genom att förse dem med de finansiella och personella resurser som krävs för att de ska kunna utvecklas och förändras. För att främja tillväxten hos små och medelstora företag är det viktigt att utvärdera de framgångar som vissa medlemsländer redan uppnått, till exempel genom att de inrättat särskilda nationella samarbetsorgan för att genomföra, övervaka och utvärdera åtgärder som ska främja små och medelstora företag. Det slovenska ordförandeskapets initiativ att organisera ett möte våren 2008 för att omsätta nationella bästa metoder på europeisk nivå är här mycket välkommet.
Hållbar utveckling:
EU:s industriella konkurrenskraft stimuleras av en gradvis övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, hög energieffektivitet och resurssnålhet. Det finns ingen anledning att se ett hot i miljömålen med att minska utsläppen av växthusgaser och öka energieffektiviteten. Tvärtom kan ett Europa som är föregångare bli världsledande i miljövänliga och socialt godtagbara tekniker, varor och tjänster. Detta är ett gyllene tillfälle som EU:s industriföretag och politiker måste utnyttja. Handlingsplanen om hållbar näringspolitik som presenterats bör därför fastställa en ram för att påskynda ”grön” innovation och erövring av nya marknader (så är redan delvis fallet med pionjärmarknadsinitiativet). Kortsiktigt måste hänsyn tas till hur energiintensiva EU‑branscher påverkar EU:s internationella konkurrenskraft, så att EU inte ”exporterar föroreningar och importerar arbetslöshet”. Detta skulle kunna ske genom att arbeta för globala branschspecifika uppgörelser som kan minska enskilda branschers globala miljöpåverkan samtidigt som det råder konkurrens på lika villkor. Hållbar utveckling förutsätter också en balanserad utveckling i hela EU: det är inte bara stora företag och projekt som ska stödjas, utan också småskaliga.
Slutligen är kopplingen till Lissabonstrategin central. Industripolitik är, och ska i stor utsträckning förbli, en nationell angelägenhet. Men ska politiska åtgärder få någon verkan så måste sambandet stärkas mellan industripolitiska åtgärder på nationell och på europeisk nivå. Industripolitik, små och medelstora företag och entreprenörskap bör därför särskilt lyftas fram under nästa Lissaboncykel 2008–2010.
YTTRANDE från utskottet för inre marknaden och konsumentskydd (8.4.2008)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över översyn av industripolitiken efter halva tiden – ett bidrag till EU:s tillväxt‑ och sysselsättningsstrategi
(2007/2257(INI))
Föredragande: Jacques Toubon
FÖRSLAG
Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande till parlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om halvtidsöversynen av industripolitiken (KOM(2007)0374), och understryker att en livskraftig industrisektor är nödvändig för att kunna uppnå Lissabonstrategins mål.
2. Europaparlamentet inser, med tanke på globaliseringen, den tekniska utvecklingen och miljön, att sektorn kommer att stå inför stora framtida utmaningar.
3. Europaparlamentet anser att en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för tjänstesektorn och industrin bidrar till att industrisektorn kan utnyttja sin innovativa potential och förbättra sin konkurrenskraft, och framhåller att konkurrenspolitiken har en mycket viktig funktion när det gäller att se till att konsumenterna får komma i åtnjutande av en öppen europeisk marknad.
4. Europaparlamentet beklagar den svaga kopplingen mellan EU och nationell industripolitik, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för en starkare sådan koppling.
5. Europaparlamentet understryker vikten, för den europeiska industrins konkurrenskraft, av ett effektivt system för offentlig upphandling, varvid förkommersiell offentlig upphandling är ett viktigt verktyg när det gäller att öka innovationen hos europeiska företag. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se över sin politik för offentlig upphandling mot bakgrund av detta, och uppmanar kommissionen att främja utbytet av bästa praxis på detta område.
6. Europaparlamentet välkomnar kommissionens pionjärmarknadsinitiativ och stöder dess mål att främja gynnsamma villkor för uppkomsten av marknader för innovativa varor och tjänster inom särskilda områden med stort samhälleligt värde. Parlamentet uppmanar kommissionen att demonstrera sitt engagemang för bättre lagstiftning i dessa frågor, och varnar för en favorisering av vissa tekniska lösningar framför andra.
7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att stärka den europeiska marknaden för försvarsutrustning och att förbättra den totala konkurrenskraften för EU:s försvarsindustri.
8. Europaparlamentet påminner om att initiativet att på EU‑nivå upprätta en rättsakt för småföretag är viktigt, framför allt som en möjlighet att genom undantag minska den lagstiftningsbörda som små och medelstora företag ställs inför. Kommissionens uppmanas att systematiskt ta hänsyn till små och medelstora företag i samband med alla sina initiativ inom industrisektorn med tanke på dessa företags avgörande roll i termer av utveckling och sysselsättning.
9. Europaparlamentet understryker vikten av att, inom ramen för konkurrenspolitiken och öppna marknader, bevara den europeiska industrins styrka. Parlamentet önskar framför allt att det europeiska regelverket och de internationella regler och normer som gäller för handeln anpassas, för att samma konkurrensvillkor ska gälla i ett internationellt perspektiv.
10. Europaparlamentet välkomnar de partnerskapsgrupper som kommissionen inrättat, såsom CARS 21 och högnivågruppen för textilindustrin. Parlamentet anser att dessa grupper utgör viktiga forum som stärker EU:s industripolitik.
11. Europaparlamentet påminner om att en ambitiös politik när det gäller immateriella rättigheter utgör en nyckel till industriföretagens konkurrenskraft, särskilt för små och medelstora företag, varför det är mycket viktigt med en överenskommelse om ett gemenskapspatent och ett EU‑täckande system för lösning av patenttvister samt ökade ansträngningar från tullens sida för att bekämpa varumärkesförfalskning.
12. Europaparlamentet stöder kommissionens pågående program för att förenkla och förbättra lagstiftningen och lätta på de administrativa bördorna.
13. Europaparlamentet påminner om vikten av moderna standardiseringssystem, och uppmuntrar kommissionen att påskynda genomförandet av standarder enligt det nya förfarandet och samtidigt beakta de små och medelstora företagens behov och öka delaktigheten för företrädare för dessa företag.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv för att skapa en gemensam beräkningsgrund för bolagsskatten i de medlemsstater som skulle välkomna ett sådant initiativ.
15. Europaparlamentet är djupt oroat över läkemedelsbranschens framtid på längre sikt, framför allt den svaga europeiska forskningen och utvecklingen samt bristen på en effektivt fungerande inre marknad för denna bransch. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att utan dröjsmål ta itu med denna fråga.
16. Europaparlamentet kräver att man utformar industripolitiken på ett sätt som är hållbart och som stimulerar miljöinnovation och tar hänsyn till de klimatförändringar som påverkar vår planet, och uppmanar företagen att ta vara på de möjligheter som erbjuds genom ny teknik. Företagen uppmanas även att minska utsläppen av koldioxid och lokala föroreningar samt att öka sin energieffektivitet, satsa på förnybara energikällor och trygga en säker och hållbar användning av naturresurser.
17. Europaparlamentet betonar vikten av att inrätta en EU-täckande marknad för riskkapital genom att undanröja befintliga lagstiftnings- och skattehinder för riskkapitalinvesteringar i Europas mest innovativa små företag.
18. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att intensifiera sin marknadsövervakning av försörjningskedjan för industri- och konsumtionsvaror – däribland distributörer och återförsäljare i efterföljande led – för att trygga konkurrensvillkoren på alla nivåer i försörjningskedjan.
19. Europaparlamentet välkomnar de betydande bidrag till en förbättrad konkurrenskraft inom industrisektorn som sammanhållningspolitiken har stått för, och uppmuntrar medlemsstaterna att i ytterligare utsträckning koncentrera sina investeringar inom ramen för Europeiska fonden för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska socialfonden till områden som främjar stärkande av humankapital, forskning, innovation, entreprenörskap och stöd till små och medelstora företag.
20. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionen när den låter alla nya lagstiftningsförslag bli föremål för ingående och omfattande konsekvensbedömningar, varvid man framför allt tar ställning till huruvida förslagen påverkar den inre marknadens funktionsduglighet eller konkurrenskraften hos europeiska industrin negativt. Kommissionen uppmanas att framför allt i samband med lagstiftningsförslag på områdena konsument-, klimat- och miljöskydd ta hänsyn till konkurrenskraften som ett av de centrala målen i Lissabonstrategin.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
8.4.2008 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
38 1 0 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Cristian Silviu Buşoi, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Mia De Vits, Janelly Fourtou, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Anna Hedh, Iliana Malinova Iotova, Pierre Jonckheer, Alexander Lambsdorff, Kurt Lechner, Lasse Lehtinen, Toine Manders, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler, Marian Zlotea |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Emmanouil Angelakas, Colm Burke, Giovanna Corda, Bert Doorn, Brigitte Fouré, Olle Schmidt, Gary Titley |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Janusz Wojciechowski |
|||||
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande |
21.4.2008 |
|
|
|
||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
36 0 0 |
||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Mary Honeyball, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Vladimír Remek, Teresa Riera Madurell, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis |
|||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jean-Pierre Audy, Göran Färm, Robert Goebbels, Eija-Riitta Korhola, Pierre Pribetich, Vittorio Prodi, Esko Seppänen, Silvia-Adriana Ţicău, Vladimir Urutchev, Lambert van Nistelrooij |
|||||