BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (enligt artikel 128 i EG-fördraget)
8.5.2008 - (KOM(2007)0803 DEL V – C6‑0031/2008 – 2007/0300(CNS)) - *
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Anne Van Lancker
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (enligt artikel 128 i EG-fördraget)
(KOM(2007)0803 DEL V – C6‑0031/2008 – 2007/0300(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0803 DEL V),
– med beaktande av artikel 128.2 i EG‑fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0031/2008),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0172/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.
3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) Den genomgång av medlemsstaternas nationella reformprogram som ingår i kommissionens årliga lägesrapport och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport visar att medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar för följande prioriterade ändamål: |
(2) Den genomgång av medlemsstaternas nationella reformprogram som ingår i kommissionens årliga lägesrapport och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport visar att medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar för att uppnå full sysselsättning, höja arbetskvaliteten, skapa lika möjligheter och förverkliga social sammanhållning samt för följande prioriterade ändamål: |
|
– Att få ut och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen. |
– Att skapa fler arbeten med hög kvalitet, få ut och behålla fler människor i kvalitativ sysselsättning, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen och säkerställa att arbetsmarknaden står öppen för alla. |
|
– Att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga. |
– Att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga och trygghet för att främja en flexibel arbetsmarknad och arbetstagarnas anställningsbarhet genom livslångt lärande och möjligheter att tillgodoräkna sig förvärvade färdigheter. |
|
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter. |
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter och utökade möjligheter till livslångt lärande. |
|
|
– Att främja arbetstagarnas rörlighet på hela den europeiska arbetsmarknaden. |
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Mot bakgrund av kommissionens granskning av de nationella reformprogrammen och Europeiska rådets slutsatser bör fokus nu ligga på ett effektivt genomförande inom fastställda tidsramar, med särskilt beaktande av de beslutade kvantitativa målen och riktmärkena, och i linje med Europeiska rådets slutsatser. |
(3) Mot bakgrund av kommissionens granskning av de nationella reformprogrammen och Europeiska rådets slutsatser bör fokus nu ligga på att förstärka sysselsättningsriktlinjernas sociala aspekter och på deras effektiva genomförande inom fastställda tidsramar, med särskilt beaktande av de beslutade kvalitativa och kvantitativa målen och riktmärkena, i linje med Europeiska rådets slutsatser. |
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Medlemsstaterna bör beakta sysselsättningsriktlinjerna när de planerar användningen av gemenskapsmedel, särskilt medel från Europeiska socialfonden. |
(5) Medlemsstaterna bör beakta sysselsättningsriktlinjerna när de planerar användningen av gemenskapsmedel, särskilt medel från Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för regional utveckling och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. |
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) Eftersom riktlinjerna utgör ett integrerat paket bör medlemsstaterna genomföra de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken fullt ut. |
(6) Eftersom riktlinjerna utgör ett integrerat paket bör medlemsstaterna ta full hänsyn till sysselsättningsriktlinjerna vid genomförandet av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. |
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Artikel 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 2a |
|
|
1. Vid genomförandet av riktlinjerna ska medlemsstaterna |
|
|
– beakta krav som är förknippade med främjandet av en hög sysselsättningsnivå, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning och en hög utbildningsnivå samt en hög hälsoskyddsnivå för människor, och |
|
|
– bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. |
|
|
2. Medlemsstaterna ska garantera en ökad samverkan mellan riktlinjerna och den öppna samordningsmetoden för processen för social integration och social trygghet. |
|
|
3. Medlemsstaterna ska, i samarbete med arbetsmarknadens parter och i enlighet med varje medlemsstats nationella traditioner, i sina nationella reformplaner undersöka och redogöra för hur de på ett bättre sätt kan följa och genomföra principer och bestämmelser i den europeiska sociallagstiftningen, avtal mellan arbetsmarknadens parter samt grundprinciperna för likabehandling och icke‑diskriminering. |
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Bilagan – inledningen – stycke -1 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Riktlinjerna för sysselsättning utgör en del av de integrerade riktlinjerna för 2008–2010 som bygger på tre pelare – makroekonomisk politik, mikroekonomiska reformer och sysselsättningspolitik. Tillsammans bidrar dessa pelare till att nå målen om hållbar utvidgning och sysselsättning och stärkt social sammanhållning. |
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Bilagan – inledningen – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Medlemsstaterna ska i samarbete med arbetsmarknadens parter bedriva sin politik så att nedan angivna mål och prioriteringar genomförs, och så att fler och bättre arbetstillfällen bidrar till att skapa en arbetsmarknad för alla. I linje med Lissabonstrategin och med hänsyn tagen till gemensamma sociala mål ska medlemsstaterna på ett balanserat sätt främja följande: |
Medlemsstaterna ska i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra intressenter och med respekt för nationella traditioner bedriva sin politik så att nedan angivna mål och prioriteringar genomförs, och så att fler och bättre arbetstillfällen och en bättre utbildad och mer specialiserad arbetskraft bidrar till att skapa en arbetsmarknad för alla. I linje med Lissabonstrategin och med hänsyn tagen till gemensamma sociala mål ska medlemsstaterna på ett balanserat sätt främja följande: |
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Bilagan – inledningen – stycke 1 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Full sysselsättning: För att upprätthålla den ekonomiska tillväxten och förstärka den sociala sammanhållningen är det viktigt att uppnå full sysselsättning och minska arbetslösheten och antalet personer utanför arbetskraften, genom att öka efterfrågan och utbud på arbetskraft genom en integrerad strategi som bygger på flexicurity. Detta förutsätter åtgärder såväl för flexibilitet i fråga om arbetsmarknader, arbetsorganisation och arbetsmarknadsrelationer som för sysselsättningstrygghet och social trygghet. |
– Full sysselsättning: För att upprätthålla den ekonomiska tillväxten och förstärka den sociala sammanhållningen är det viktigt att uppnå full sysselsättning och minska arbetslösheten och antalet personer utanför arbetskraften, genom att öka efterfrågan och utbud på arbetskraft genom en integrerad strategi som bygger på flexicurity. Detta förutsätter åtgärder såväl för flexibilitet i fråga om arbetsmarknader, arbetsorganisation och arbetsmarknadsrelationer som för balansen mellan arbete och familjeliv, sysselsättningstrygghet och social trygghet. |
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Bilagan – inledningen – stycke 1 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Strävandena att öka sysselsättningsgraden går hand i hand med att arbete görs mer attraktivt och att arbetets kvalitet och arbetsproduktivitetens tillväxt förbättras, samtidigt som segmenteringen av arbetsmarknaden och andelen arbetande fattiga minskar. Synergier mellan arbetets kvalitet, produktivitet och sysselsättning bör utnyttjas till fullo. |
– Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Strävandena att öka sysselsättningsgraden går hand i hand med att arbete görs mer attraktivt och att arbetets kvalitet och arbetsproduktivitetens tillväxt förbättras, samtidigt som segmenteringen av arbetsmarknaden, ojämlikheten mellan könen och andelen arbetande fattiga minskar. Synergier mellan arbetets kvalitet, produktivitet och sysselsättning bör utnyttjas till fullo. |
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Bilagan – inledningen – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att öka utrymmet för framsteg är det viktigt att garantera lika möjligheter och bekämpa diskriminering. Integrering av jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män bör garanteras i alla åtgärder. Man bör ägna särskild möda åt att minska klyftorna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden i linje med den europeiska jämställdhetspakten, vilket också kommer att gynna medlemsstaternas arbete för att bemöta de framtida demografiska utmaningarna. Som en del av en ny generationsöverskridande strategi bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de ungas situation, varvid den europeiska pakten för ungdomsfrågor bör genomföras, samt åt främjande av tillgång till arbete under hela arbetslivet. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att väsentligt minska sysselsättningsklyftorna för mindre gynnade personer, inbegripet personer med funktionshinder, samt klyftorna mellan medborgare i tredjeland och EU-medborgare, i linje med eventuella nationella mål. |
För att öka utrymmet för framsteg är det viktigt att garantera lika möjligheter och bekämpa diskriminering. Integrering av jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män bör garanteras i alla åtgärder. Man bör ägna särskild möda åt att minska klyftorna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och fokusera särskilt på ojämlika löner i linje med den europeiska jämställdhetspakten, vilket också kommer att gynna medlemsstaternas arbete för att bemöta de framtida demografiska utmaningarna. Som en del av en ny generationsöverskridande strategi bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de ungas situation, varvid den europeiska pakten för ungdomsfrågor bör genomföras, samt åt främjande av tillgång till arbete under hela arbetslivet, även för äldre arbetstagare. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att väsentligt minska sysselsättningsklyftorna för mindre gynnade personer, inbegripet personer med funktionshinder, samt klyftorna mellan medborgare i tredjeland och EU-medborgare, i linje med eventuella nationella mål. Detta kommer att gynna medlemsstaternas arbete för att bemöta de framtida demografiska utmaningarna. |
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Bilagan – stycket efter riktlinje 17 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen. |
– Att få in och behålla fler människor i kvalitativ sysselsättning genom att underlätta balansen mellan arbete och familjeliv, öka arbetskraftsutbudet genom ökad anställningsbarhet, modernisera de sociala trygghetssystemen och säkerställa att arbetsmarknaden står öppen för alla. |
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Bilagan – stycket efter riktlinje 17 – strecksats 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Att främja en aktiv social integration för alla för att bekämpa fattigdom och social utestängning genom att garantera en anständig inkomst och kvalitativa sociala tjänster parallellt med tillträde till arbetsmarknaden genom möjligheter till rekrytering och grundläggande eller fortgående yrkesutbildning. |
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Bilagan – stycket efter riktlinje 17 – strecksats 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga. |
– Att förbättra arbetstagares och företags trygghet och anpassningsförmåga. |
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Bilagan – stycket efter riktlinje 17 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter. |
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter och genom att anpassa utbildningssystemen till nya kompetenskrav. |
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Bilagan – stycket efter riktlinje 17 – strecksats 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Att öka och förbättra investeringarna i vetenskap och innovation. |
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Bilagan – stycket efter riktlinje 17 – strecksats 3b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Att eliminera alla former av könsdiskriminering på arbetsplatsen. |
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Att få ut och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen |
1. Att få ut och behålla fler människor i kvalitativ sysselsättning, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen och säkerställa att arbetsmarknaden står öppen för alla |
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Att höja sysselsättningsnivåerna är det mest effektiva sättet att generera ekonomisk tillväxt och främja ekonomier utan social utslagning, samtidigt som det sörjs för ett skyddsnät för de människor som är oförmögna att arbeta. Med tanke på att antalet människor i arbetsför ålder väntas sjunka har det blivit ännu viktigare att främja en livscykelinriktad syn på arbete och modernisera de sociala trygghetssystemen i syfte att sörja för att de är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället. Man bör särskilt sträva efter att komma till rätta med de bestående skillnaderna i fråga om sysselsättning mellan kvinnor och män, att verka för en fortsatt ökad sysselsättningsgrad för äldre arbetstagare och unga som ett led i en ny generationsövergripande strategi, samt att främja ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden för de grupper som varit utestängda. Det krävs också stärkta insatser för att förbättra de ungas situation på arbetsmarknaden och för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten, som i genomsnitt är dubbelt så hög som den samlade arbetslösheten. |
Att höja sysselsättningsnivåerna är det mest effektiva sättet att generera ekonomisk tillväxt och främja ekonomier utan social utslagning, samtidigt som det sörjs för ett skyddsnät för de människor som är oförmögna att arbeta. Med tanke på att antalet människor i arbetsför ålder väntas sjunka har det blivit ännu viktigare att främja en livscykelinriktad syn på arbete och modernisera de sociala trygghetssystemen i syfte att sörja för att de är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället. Man bör särskilt sträva efter att komma till rätta med de bestående skillnaderna i fråga om sysselsättning mellan kvinnor och män och könsbaserade löneskillnader, att verka för en fortsatt ökad sysselsättningsgrad för äldre arbetstagare och unga som ett led i en ny generationsövergripande strategi, samt att främja ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden för de grupper som varit utestängda. Det krävs också stärkta insatser för att förbättra de ungas situation på arbetsmarknaden, framför allt för unga lågutbildade, och för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten, som i genomsnitt är dubbelt så hög som den samlade arbetslösheten. |
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Man måste skapa rätt förutsättningar för att underlätta framsteg i yrkeslivet, oavsett om det för den enskilde är fråga om det första inträdet på arbetsmarknaden, en återgång till arbete efter ett uppehåll eller en önskan att förlänga sitt yrkesverksamma liv. Kvalitet i arbetet – inbegripet löner och förmåner, arbetsvillkor, möjligheter till livslångt lärande och karriärutsikter – är av avgörande betydelse för att flexicurity ska fungera, liksom stöd och stimulans genom de sociala trygghetssystemen. För att befrämja en livscykelinriktad syn på arbete och göra det lättare att kombinera yrkesliv och privatliv behövs det också en ökad satsning på barnomsorg. Man har satt som mål att det senast 2010 ska finnas barnomsorg för ca 90 % av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder, och för ca 33 % av barnen under tre år. För att den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos föräldrar, och i synnerhet ensamstående föräldrar, ska kunna öka krävs aktiva åtgärder för att hjälpa familjer. Medlemsstaterna bör ta särskild hänsyn till behoven hos ensamstående föräldrar och familjer med många barn. Som ett riktmärke för strävan att förlänga medborgarnas yrkesverksamma liv bör den faktiska ålder då man lämnar arbetslivet år 2010, i genomsnitt för EU, ha ökat med fem år (jämfört med 59,9 år 2001). Medlemsstaterna bör också vidta åtgärder för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdom och främja en hälsosam livsstil, för att minska bördan på samhället, öka arbetsproduktiviteten och förlänga människors yrkesverksamma liv. |
Man måste skapa rätt förutsättningar för att underlätta framsteg i yrkeslivet bland annat genom en lämplig utveckling av humankapitalet och den sociala arbetsmiljön, oavsett om det för den enskilde är fråga om det första inträdet på arbetsmarknaden, en återgång till arbete efter ett uppehåll eller en önskan att förlänga sitt yrkesverksamma liv. Kvalitet i arbetet – inbegripet löner och förmåner, arbetsvillkor, möjligheter till livslångt lärande och karriärutsikter – är av avgörande betydelse för att flexicurity ska fungera, liksom stöd och stimulans genom de sociala trygghetssystemen. För att befrämja en livscykelinriktad syn på arbete och göra det lättare att kombinera yrkesliv och privatliv behövs det också en ökad satsning på barnomsorg. Man har satt som mål att det senast 2010 ska finnas barnomsorg för ca 90 % av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder, och för ca 33 % av barnen under tre år. För att den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos föräldrar, och i synnerhet ensamstående föräldrar, ska kunna öka krävs aktiva åtgärder för att hjälpa familjer. Medlemsstaterna bör ta särskild hänsyn till behoven hos ensamstående föräldrar och familjer med många barn. Som ett riktmärke för strävan att förlänga medborgarnas yrkesverksamma liv bör den faktiska ålder då man lämnar arbetslivet år 2010, i genomsnitt för EU, ha ökat med fem år (jämfört med 59,9 år 2001). Medlemsstaterna bör också vidta åtgärder för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdom och främja en hälsosam livsstil, för att minska bördan på samhället, öka arbetsproduktiviteten och förlänga människors yrkesverksamma liv. |
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Genom att omsätta den europeiska pakten för ungdomsfrågor i praktiken bör man också kunna gynna en livscykelinriktad syn på arbete, i synnerhet genom att underlätta övergången från studier till yrkesarbete. |
Genom att omsätta den europeiska pakten för ungdomsfrågor, den europeiska jämställdhetspakten och godkännandet för upprättandet av den europeiska familjealliansen i praktiken bör man också kunna gynna en livscykelinriktad syn på arbete, i synnerhet genom att underlätta övergången från studier till yrkesarbete. Individuella åtgärder bör vidtas för att ge ungdomar som har haft färre möjligheter en rättvis chans att integreras socialt och yrkesmässigt. |
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – riktlinje 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Riktlinje 18. Främja en livscykelinriktad syn på arbete genom följande: |
Riktlinje 18. Främja en livscykelinriktad syn på arbete genom följande: |
|
– Ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten i enlighet med europeiska ungdomspakten. |
– Ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten i enlighet med europeiska ungdomspakten, samtidigt som man bekämpar könsdiskriminering. |
|
|
– Åtgärder som garanterar att människor som kombinerar arbete med vård inte straffas för detta senare i livet genom försämrade pensions‑ och socialförsäkringsförmåner. |
|
|
– Åtgärder som gör det möjligt för äldre personer som förlorar sitt arbete att komma tillbaka till arbetslivet och åtgärder för att eliminera åldersbaserad diskriminering, framför allt av personer över 40, bland annat via olika former av egenföretagande och egenorganisation. |
|
– Resoluta åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska klyftorna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och löner. |
– Resoluta åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska klyftorna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och yrkesutbildning för att garantera lika lön och främja jämställdhet mellan könen, inklusive åtgärder som stärker lika möjligheter och ökar sysselsättningsgraden för kvinnor i enlighet med den europeiska jämställdhetspakten. |
|
|
− Särskild uppmärksamhet åt de olika effekterna av bidragssystem på män och kvinnor och granskning av de bidragsstrukturer som påverkar andelen sysselsatta kvinnor negativt, |
|
– Bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillhandahållande av tillgänglig barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser. |
– Bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillhandahållande av tillgänglig kvalitativ barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser och av föräldraledighet och annan ledighet. |
|
|
– Särskild uppmärksamhet åt de kvinnor och män som vill återgå till förvärvslivet efter ett uppehåll, och undersökning av hur hinder för en sådan återgång gradvis kan undanröjas utan att arbetskvaliteten försämras. |
|
– Stöd till aktivt åldrande, inbegripet lämpliga arbetsvillkor, bättre (yrkes)hälsostatus och tillräckliga stimulansåtgärder för arbete och åtgärder för att motverka förtidspensionering. |
– Stöd till aktivt åldrande, inbegripet lämpliga arbetsvillkor, bättre (yrkes)hälsostatus och tillräckliga stimulansåtgärder för arbete och åtgärder för att uppmuntra arbetstagarna att fortsätta arbeta om de vill gå i pension i ett senare skede. |
|
– Moderna sociala trygghetssystem, inklusive pensioner och hälsovård, som är socialt tillräckliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till föränderliga behov, så att man stöder deltagande i, och vidmakthåller, sysselsättning och längre arbetsliv. |
– Moderna sociala trygghetssystem, inklusive pensioner och hälsovård, som är socialt tillräckliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till föränderliga behov, så att man stöder deltagande i, och vidmakthåller, sysselsättning och längre arbetsliv. |
|
Se även integrerad riktlinje ”Slå vakt om ekonomisk och finanspolitisk hållbarhet som en grundval för ökad sysselsättning” (nr 2). |
Se även integrerad riktlinje ”Slå vakt om ekonomisk och finanspolitisk hållbarhet som en grundval för ökad sysselsättning” (nr 2). |
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycket efter riktlinje 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Åtgärder för aktivt deltagande på arbetsmarknaden kan medverka till att öka utbudet på arbete och är ett verksamt medel för att stärka social integration och integration på arbetsmarknaden för de mest utsatta grupperna. Det är viktigt att alla som drabbas av arbetslöshet får en ny chans inom rimlig tid. För unga människor bör denna tid vara kort, och målet är att den inte bör överstiga fyra månader år 2010, medan den för övriga deltagare på arbetsmarknaden inte bör överstiga tolv månader. |
Åtgärder för aktivt deltagande på arbetsmarknaden kan medverka till att öka utbudet på arbete och är ett verksamt medel för att stärka social integration och integration på arbetsmarknaden för de mest utsatta grupperna. Det är viktigt att alla som drabbas av arbetslöshet får möjlighet till sysselsättning, en lärlingsperiod, vidareutbildning eller andra åtgärder som leder till sysselsättning inom rimlig tid. För unga människor bör denna tid vara kort, och målet är att den inte bör överstiga fyra månader år 2010, medan den för övriga deltagare på arbetsmarknaden inte bör överstiga tolv månader. |
|
Man bör också vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att hjälpa långtidsarbetslösa, med målet att uppnå ett arbetsmarknadsdeltagande på 25 % år 2010. Metoderna för att öka de arbetslösas aktivitet bör omfatta utbildning, omskolning, praktikplatser, anställning eller andra åtgärder som främjar anställbarheten, när det är lämpligt kombinerat med fortlöpande stöd i sökandet efter arbete. Att underlätta tillgången till arbete för arbetssökande, förebygga arbetslöshet och sörja för att de som blir arbetslösa har fortsatt nära anknytning till arbetsmarknaden och bibehåller sin anställbarhet är av stor betydelse för att öka deras deltagande och bekämpa social utslagning. Dessa mål ligger också i linje med principerna om flexicurity. För detta krävs att hinder för att komma in på arbetsmarknaden avlägsnas, vilket kan ske genom att man erbjuder effektiv hjälp till arbetssökande, underlättar tillträdet till utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder, ser till att bastjänster erbjuds till överkomliga priser och att en miniminivå av resurser är tillgängliga för alla. Genom att närma sig problemet på detta sätt bör man kunna försäkra sig om att arbete lönar sig för alla arbetstagare, och samtidigt reducera arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshetsfällor. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt arbetsmarknadsintegrationen av mindre gynnade personer, däribland lågutbildade arbetstagare, inbegripet genom en utbyggnad av sociala tjänster och samhällsekonomiska åtgärder samt genom utveckling av nya källor till sysselsättning som svar på gemensamma behov. Att bekämpa diskriminering, främja tillträdet till arbetsmarknaden för funktionshindrade och att integrera invandrare och minoritetsgrupper är särskilt viktigt. |
Man bör också vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att hjälpa långtidsarbetslösa, med målet att uppnå ett arbetsmarknadsdeltagande på 25 % år 2010. Metoderna för att öka de arbetslösas aktivitet bör omfatta utbildning, omskolning, praktikplatser, anställning eller andra åtgärder som främjar anställbarheten, när det är lämpligt kombinerat med fortlöpande stöd i sökandet efter arbete. Att underlätta tillgången till arbete för arbetssökande, förebygga arbetslöshet och sörja för att de som blir arbetslösa har fortsatt nära anknytning till arbetsmarknaden och bibehåller sin anställbarhet är av stor betydelse för att öka deras deltagande och bekämpa social utslagning. Dessa mål ligger också i linje med principerna om flexicurity. För detta krävs att hinder för att komma in på arbetsmarknaden avlägsnas, vilket kan ske genom att man erbjuder effektiv hjälp till arbetssökande, underlättar tillträdet till utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder, ser till att bastjänster erbjuds till överkomliga priser och att en miniminivå av resurser är tillgängliga för alla, samtidigt som man tillämpar principen om rättvis ersättning som ett ekonomiskt incitament att arbeta. Genom att närma sig problemet på detta sätt bör man kunna försäkra sig om att arbete lönar sig för alla arbetstagare och att principen om lika lön för likvärdigt arbete respekteras, och samtidigt reducera arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshetsfällor. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt arbetsmarknadsintegrationen av mindre gynnade personer, däribland lågutbildade arbetstagare, inbegripet genom en utbyggnad av sociala tjänster och samhällsekonomiska åtgärder samt genom utveckling av nya källor till sysselsättning som svar på gemensamma behov. Att bekämpa diskriminering, främja tillträdet till arbetsmarknaden för kvinnor och funktionshindrade och att integrera invandrare och minoritetsgrupper är särskilt viktigt. Bästa praxis på lokal nivå som är knuten till erfarenheter från sociala kooperativ och alla former av ansvarsfullt företagande bör beaktas. |
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Bilagan – avsnitt 1 – riktlinje 19 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
− utveckling av nya källor till sysselsättning inom tjänster med inriktning på personer och företag, särskilt på lokal nivå. |
− utveckling av nya källor till sysselsättning inom tjänster med inriktning på personer och företag och inom den ideella sektorn och den sociala ekonomin, särskilt på lokal nivå. |
Ändringsförslag 24 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – riktlinje 19a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Riktlinje 19a. Garantera en aktiv social integration för alla och bekämpa fattigdom och social utestängning genom att garantera en anständig inkomst och bättre tillgång till kvalitativa sociala tjänster parallellt med tillträde till arbetsmarknaden genom utökade möjligheter till sysselsättning och grundläggande eller fortgående yrkesutbildning. |
Ändringsförslag 25 Förslag till beslut Bilagan – avsnitt 1 – riktlinje 20 – strecksats 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Främjande av olika modeller för partnerskap mellan berörda parter för att förstärka de lokala och regionala möjligheterna att utnyttja lokala organisationer i öppna företagsformer som främjar deltagande. |
Ändringsförslag 26 Förslag till beslut Bilagan – avsnitt 1 – riktlinje 20 – strecksats 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– Förebyggande av kompetensflykt från perifera områden i Europeiska unionen eller i medlemsstaterna genom regionala ekonomiska, sociala och strukturella investeringar. |
Ändringsförslag 27 Förslag till beslut Bilagan – avsnitt 2 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Förbättring av arbetskraftens och företagens anpassningsförmåga |
2. Förbättring av arbetskraftens och företagens anpassningsförmåga och trygghet (förstärka arbetstryggheten) |
Ändringsförslag 28 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 2 – riktlinje 21 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden, med vederbörligt beaktande av den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter, genom |
Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden, med vederbörligt beaktande av den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter, och ta hänsyn till följande huvudkomponenter: |
|
|
– flexibla och tillförlitliga avtalsgrundade överenskommelser som bygger på modern arbetsrätt, kollektivavtal och arbetsorganisation, |
|
|
– övergripande strategier för livslångt lärande för att öka arbetstagarnas anpassningsförmåga och möjligheter att få arbete, särskilt när det gäller de mest utsatta arbetstagarna, |
|
|
– en effektiv och aktiv arbetsmarknadspolitik som inte inbegriper aktiva åtgärder för förtidspensionering utan ökar integrationen av äldre, erfarna arbetstagare i arbetslivet och hjälper människor att hantera snabba förändringar, förkortar arbetslöshetsperioderna och underlättar övergången till ett nytt arbete, |
|
|
– moderna socialförsäkringssystem som ger ett rimligt inkomststöd, uppmuntrar sysselsättning och underlättar rörlighet på arbetsmarknaden. |
|
|
Detta omfattar också |
|
– anpassning av arbetslagstiftningen, vid behov genom en översyn av olika typer av anställningsavtal och arbetstidsarrangemang, |
– anpassning av arbetslagstiftningen, vid behov genom en översyn av olika typer av anställningsavtal och arbetstidsarrangemang, och en garanti om grundläggande anställningsrättigheter oavsett anställningsform i syfte att skapa stabila anställningsförhållanden med tillsvidareanställning som regel, |
|
– hantering av problemet med odeklarerat arbete, |
– förebyggande åtgärder, kompletterade med straff, för att hantera problemet med odeklarerat arbete för att minska de illegala arbetsformernas dominans genom att förstärka särskilda organ för kontroll av arbetsplatserna och utveckla deras kapacitet, |
|
– bättre föregripande och positiv hantering av förändringar, inbegripet ekonomisk omstrukturering, framför allt förändringar som är förbundna med öppnandet av handeln, så att de sociala kostnaderna för förändringarna blir så små som möjligt och en anpassning underlättas, |
– bättre föregripande och positiv hantering av förändringar, inbegripet ekonomisk omstrukturering, framför allt förändringar som är förbundna med öppnandet av handeln, så att de sociala kostnaderna för förändringarna blir så små som möjligt och en anpassning underlättas, |
|
– främjande och spridning av innovativa och smidiga former för arbetets organisation, i syfte att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, inbegripet hälsa och säkerhet, |
– främjande och spridning av innovativa och smidiga former för arbetets organisation, i syfte att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, inbegripet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och rimliga anpassningsåtgärder för funktionshindrade personer, |
|
– stöd till omställningar med anknytning till yrkesstatus, inbegripet utbildning, verksamhet som egenföretagare, bildande av företag samt geografisk rörlighet. |
– stöd till omställningar med anknytning till yrkesstatus, inbegripet utbildning, verksamhet som egenföretagare, bildande av företag samt geografisk rörlighet, |
|
|
− särskild uppmärksamhet åt att undanröja sådana hinder som kvinnor ställs inför när de vill starta nya företag eller bli egenföretagare. |
|
|
Medlemsstaterna bör i dessa avseenden genomföra de åtgärder de själva anser lämpligast, i linje med de gemensamma principer för ”flexicurity” som antagits av rådet. |
|
|
Arbetsmarknadsparternas deltagande i utformningen och genomförandet av flexicuritypolitik genom den sociala dialogen och kollektivförhandlingar är mycket viktig. |
|
Se även integrerad riktlinje ”Öka samordningen av den makroekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättningspolitiken” (nr 5). |
Se även integrerad riktlinje ”Öka samordningen av den makroekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättningspolitiken” (nr 5). |
Ändringsförslag 29 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 2 – stycket efter riktlinje 21 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I syfte att skapa så många arbetstillfällen som möjligt, bevara konkurrenskraften och bidra till den allmänna ekonomiska ramen bör löneutvecklingen generellt ligga i linje med produktivitetstillväxten över konjunkturcykeln, och avspegla situationen på arbetsmarknaden. Löneklyftorna mellan kvinnor och män bör också reduceras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den låga lönenivån inom kvinnodominerade yrken och sektorer, liksom åt skälen till den sämre löneutvecklingen inom sådana yrken och sektorer. Det kan också bli nödvändigt att vidta åtgärder för att minska de indirekta arbetskostnaderna och att se över skattekilen, i syfte att underlätta skapandet av nya arbetstillfällen, särskilt för lågavlönade. |
I syfte att skapa så många arbetstillfällen som möjligt, bevara konkurrenskraften och bidra till den allmänna ekonomiska ramen bör löneutvecklingen generellt ligga i linje med produktivitetstillväxten över konjunkturcykeln, och avspegla situationen på arbetsmarknaden. Löneklyftorna mellan kvinnor och män bör också reduceras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den låga lönenivån inom kvinnodominerade yrken och sektorer, liksom åt skälen till den sämre löneutvecklingen inom sådana yrken och sektorer, i avsikt att minska löneklyftorna mellan kvinnor och män. Det kan också bli nödvändigt att vidta åtgärder för att minska de indirekta arbetskostnaderna och att se över skattekilen, i syfte att underlätta skapandet av nya arbetstillfällen, särskilt för lågavlönade. |
Ändringsförslag 30 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 2 – riktlinje 22 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
- uppmuntra arbetsmarknadens parter att inom sina respektive ansvarsområden fastställa en lämplig ram för löneförhandlingar, så att produktivitets- och arbetsmarknadsutmaningarna återspeglas på alla relevanta nivåer och så att könsrelaterade löneklyftor undviks, |
- uppmuntra arbetsmarknadens parter att inom sina respektive ansvarsområden fastställa en lämplig ram för löneförhandlingar, så att produktivitets- och arbetsmarknadsutmaningarna återspeglas på alla relevanta nivåer och europeiska medborgare garanteras tillräcklig köpkraft och så att könsrelaterade löneklyftor och växande orättvisor undviks, |
Ändringsförslag 31 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa måste göra fler och bättre riktade investeringar i humankapital. Alltför många människor lyckas inte komma in, göra framsteg eller hålla sig kvar på arbetsmarknaden på grund av att de saknar tillräckliga färdigheter eller inte har de rätta färdigheterna. Om tillträdet till arbetsmarknaden ska kunna förbättras för kvinnor och män i alla åldersgrupper och produktiviteten, innovationsförmågan och kvaliteten i arbetet ska kunna öka måste EU investera mer, och mer effektivt, i humankapital och livslångt lärande till förmån för enskilda, företag, ekonomin och samhället. |
Europa måste göra fler och bättre riktade investeringar i humankapital. Alltför många människor lyckas inte komma in, göra framsteg eller hålla sig kvar på arbetsmarknaden på grund av att de saknar tillräckliga färdigheter eller inte har de rätta färdigheterna. Om tillträdet till arbetsmarknaden ska kunna förbättras på grundval av principen om lika möjligheter för kvinnor och män i alla åldersgrupper och produktiviteten, om innovationsförmågan och kvaliteten i arbetet ska kunna öka och om man ska kunna hjälpa arbetstagarna att anpassa sig till nya förhållanden på grund av den snabba förändringstakten, måste EU investera mer, och mer effektivt, i humankapital och livslång yrkesutbildning via tillgång till olika former av livslångt lärande till förmån för enskilda, företag, ekonomin och samhället. |
Ändringsförslag 32 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 3 – riktlinje 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Riktlinje 23. Utöka och förbättra investeringarna i humankapital genom följande: |
Riktlinje 23. Utöka möjligheterna till livslångt lärande och förbättra investeringarna i humankapital genom följande: |
|
– en utbildningspolitik och utbildningsåtgärder som omfattar alla, i syfte att avsevärt underlätta tillträdet till grundläggande yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högre utbildning, inklusive lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap, |
– en utbildningspolitik och utbildningsåtgärder som omfattar alla, i syfte att avsevärt underlätta tillträdet till grundläggande yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högre utbildning, inklusive lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap, |
|
– en avsevärd minskning av det antal elever som slutar skolan i förtid, |
– största möjliga minskning av det antal elever som slutar skolan i förtid för att förhindra att elever lämnar skolan utan kvalifikationer och således löper större risk att bli arbetslösa, |
|
– effektiva strategier för livslångt lärande öppna för alla i skolor, företag, offentliga myndigheter och hem i enlighet med europeiska avtal, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för att öka deltagandet i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare. |
– effektiva strategier för livslångt lärande öppna för alla i skolor, företag, offentliga myndigheter och hem i enlighet med europeiska avtal, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för att öka deltagandet i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare, |
|
|
− förutsättningar för att öka kvinnors möjligheter till utbildning, vidareutbildning och livslångt lärande, i synnerhet deras tillgång till utbildning och nödvändiga kvalifikationer för en yrkeskarriär. |
|
Se även integrerad riktlinje ”Öka och förbättra kvaliteten på investeringar i forskning och utveckling, särskilt inom det privata näringslivet.” (nr 7). |
Se även integrerad riktlinje ”Öka och förbättra kvaliteten på investeringar i forskning och utveckling, särskilt inom det privata näringslivet.” (nr 7). |
Ändringsförslag 33 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 3 – stycket efter riktlinje 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det räcker inte att fastställa ambitiösa mål och att öka nivån på de investeringar som görs av samtliga aktörer. För att få balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft i praktiken måste systemen för livslångt lärande vara ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och kunna anpassas till föränderliga behov. Det är nödvändigt att anpassa utbildningssystemen och bygga upp deras kapacitet så att deras relevans för arbetsmarknaden, anpassningsmöjligheter i förhållande till behoven i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen samt deras effektivitet förbättras, liksom rättviseaspekterna. Informations- och kommunikationsteknik kan användas för att förbättra tillgången till utbildning och anpassa den till arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov. Man behöver också arbeta för en ökad rörlighet för både arbets- och utbildningssyften, för att underlätta tillgången till arbete var som helst i unionen. De återstående hindren för rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden bör undanröjas, särskilt de hinder som beror på att kvalifikationer och utbildningar inte erkänns, framstår som oklara eller inte kan användas i andra medlemsstater. Detta bör särskilt ske genom införandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer. Det kommer att vara viktigt att instrument och referenser som överenskommits på EU-nivå används för att stödja reformer av nationella utbildningssystem i enlighet med arbetsprogrammet Utbildning 2010. |
Det räcker inte att fastställa ambitiösa mål och att öka nivån på de investeringar som görs av samtliga aktörer. För att få balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft i praktiken måste systemen för livslångt lärande vara ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och kunna anpassas till föränderliga behov. Det är nödvändigt att anpassa utbildningssystemen och bygga upp deras kapacitet så att deras relevans för arbetsmarknaden, anpassningsmöjligheter i förhållande till behoven i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen samt deras effektivitet förbättras, liksom deras tillgänglighet utifrån ett rättvis perspektiv. Tillträde till utbildning och yrkesutbildning för män och kvinnor i alla åldrar och tillgodoseendet av kompetensbehov genom utbildning och yrkesutbildning inom den offentliga och privata sektorn måste åtföljas av ett system för livslång yrkesvägledning. Informations- och kommunikationsteknik kan användas för att förbättra tillgången till utbildning och anpassa den till arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov. Man behöver också arbeta för en ökad rörlighet för både arbets- och utbildningssyften, för att underlätta tillgången till arbete var som helst i unionen. De återstående hindren för rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden bör undanröjas, särskilt de hinder som beror på att kvalifikationer och utbildningar inte erkänns, framstår som oklara eller inte kan användas i andra medlemsstater. Detta bör särskilt ske genom införandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer. Det kommer att vara viktigt att instrument och referenser som överenskommits på EU-nivå används för att stödja reformer av nationella utbildningssystem i enlighet med arbetsprogrammet Utbildning 2010. |
Ändringsförslag 34 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 3 – riktlinje 24 – strecksats 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– göra det möjligt att föra vidare utbildningsteknik och pedagogiskt innehåll från en generation av utbildare till nästa, |
Ändringsförslag 35 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 3 – riktlinje 24 – strecksats 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
– erbjuda undervisning i främmande språk som en del av grundutbildningen och det livslånga lärandet. |
Motivering | |
Att behärska flera främmande språk är nödvändigt i Europeiska unionen och i en multipolär värld för att underlätta arbetstagarnas rörlighet. | |
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Bilaga 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Bilaga 1a |
|
|
Mål och riktlinjer |
|
|
Följande mål och riktlinjer bestämdes i anslutning till den europeiska sysselsättningsstrategin: |
|
|
– Alla arbetslösa personer ska erbjudas en ny start när de, vad gäller ungdomar, börjar närma sig fyra månaders, och, vad gäller vuxna, börjar närma sig tolv månaders arbetslöshet, i form av utbildning, omskolning, arbetspraktik, anställning eller andra åtgärder som främjar anställbarheten, när det är lämpligt kombinerat med fortlöpande stöd i sökandet efter arbete. |
|
|
– 25 % av de långtidsarbetslösa bör senast 2010 delta i en aktiv åtgärd bestående av utbildning, omskolning, arbetspraktik eller andra åtgärder som främjar anställbarheten med målet att nå genomsnittet för de tre medlemsstater som har nått de bästa resultaten. |
|
|
– Arbetssökande inom hela EU ska kunna få information om alla lediga platser som anmäls till medlemsstaternas arbetsförmedlingar för att främja rörligheten för de arbetssökande på den europeiska arbetsmarknaden. |
|
|
– Den faktiska ålder i vilken människor i genomsnitt lämnar arbetsmarknaden ska ha ökats med fem år på EU-nivå senast år 2010 (jämfört med 59,9 år 2001). |
|
|
– Barnomsorg ska senast 2010 tillhandahållas för minst 90 % av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder och för minst 33 % av barnen under tre år. |
|
|
– Den genomsnittliga procentandelen unga i EU som lämnar skolan i förtid ska uppgå till högst 10 %. |
|
|
– Minst 85 % av 22-åringarna i EU ska ha genomgått gymnasieutbildning. |
|
|
– Den genomsnittliga nivån för deltagande i livslångt lärande i EU bör vara minst 12,5 % av den vuxna arbetsföra befolkningen (i åldersgruppen 25–64 år). |
MOTIVERING
I strategirapporten av den 11 december 2007 om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning drar kommissionen slutsatsen att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning fungerar väl. Man föreslår att de befintliga riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning, inklusive sysselsättningsriktlinjerna, för nästa period 2008–2010 återigen ska betonas vid rådets vårmöte 2008, och att man ska fokusera på en förstärkning av genomförandet i medlemsstaternas nationella reformprogram.
Föredraganden håller med om att den förnyade Lissabonstrategin börjar ge resultat. Enligt Europeiska kommissionens senaste ekonomiska prognoser har tillväxten av EU:s BNP ökat från 1,8 procent 2005, och väntas öka med 2,9 procent under 2007 och med 2,4 procent 2008. År 2007 skapades 3,6 miljoner nya arbetstillfällen i EU, och man beräknar att 4,5 miljoner arbetstillfällen kommer att skapas under perioden 2008–2009. Sysselsättningen ligger för närvarande på ca 65 procent av den totala vuxna befolkningen i arbetsför ålder och förväntas överstiga 66 procent 2009, medan arbetslösheten förväntas sjunka från 8,9 procent 2005 till 7,3 procent 2007 och 7,1 procent 2008. Efter den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna i USA och – i något mindre utsträckning – EU kan de uppskattade siffrorna för EU:s tillväxt dock komma att bli något sämre. EU måste därför göra mer för att förstärka den så kallade kunskapstriangeln (forskning, utbildning och innovation), som utgör en central del av Lissabonstrategin och skapa en egen tillväxtdynamik.
Föredraganden anser vidare att den förnyade Lissabonstrategin inte gynnar alla invånare i Europa. Det är särskilt viktigt att påpeka att 6 miljoner ungdomar i EU för närvarande slutar skolan i förtid, vilket motsvarar 15 procent av alla ungdomar i åldern 18–24 år. År 2006 utgjorde arbetslösheten bland ungdomar 40 procent av den totala arbetslösheten i EU. Dessutom var arbetslösheten nästan dubbelt så hög bland icke EU‑medborgare 2006 som bland EU‑medborgare. Personer med lägst inkomst drabbas också: 78 miljoner människor – eller 16 procent av den totala befolkningen i EU – är fattiga eller lever på gränsen till fattigdom. Det faktum att det finns 14 miljoner fattiga arbetstagare i EU visar också att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning inte har gett några resultat i fråga om social integration.
För övrigt har den förnyade Lissabonstrategin kanske gett fler arbetstillfällen, men det rör sig inte alltid om bättre arbeten. Aktuella siffror från Eurostat visar att antalet avtal om visstidsarbete och deltidsarbete i EU som helhet inte har minskat, utan fortfarande stiger. Medan antalet deltidsanställda ökade från 16,2 till 18,1 procent mellan 2000 och 2006 har andelen anställda med avtal om visstidsarbete ökat från 12,3 till 14,4 procent. Vad som är ännu viktigare är att andelen personer som ofrivilligt har en tidsbegränsad anställning i EU också ökat under perioden 2000–2005, till 7,5 procent för kvinnor och 6,7 procent för män. År 2005 hade nästan en tredjedel av alla kvinnor och män under 30 avtal om visstidsarbete, och omkring 40 procent av dem hade ofrivilligt en tidsbegränsad anställning. Vidare visar beräkningar av Eurostat att de offentliga utgifterna för åtgärder för en aktiv arbetsmarknadspolitik har minskat något under de senaste åren: för EU‑15 från 0,701 procent av BNP 2003 till 0,64 procent 2004 och 0,544 procent 2005 och för hela EU från 0,62 procent 2004 till 0,525 procent 2005. Dessa siffror visar att medlemsstaterna för närvarande inte eftersträvar att få till stånd en balans mellan flexibilitet och social trygghet, en så kallad flexicurity‑strategi.
Föredraganden stöder eftertryckligen den begäran som framfördes vid Europeiska rådets vårmöte 2007 att medlemsstaternas gemensamma sociala mål bör beaktas i högre grad i Lissabonagendan, för att unionens medborgare ska fortsätta att stödja en europeisk integration. Europeiska rådets vårmöte betonade också behovet av att bekämpa fattigdom och social utestängning, i synnerhet fattigdom bland barn, och att ge alla barn lika möjligheter för att stärka den sociala sammanhållningen. Eftersom den befintliga Lissabonstrategin inte ger några resultat på området för social integration rekommenderar föredraganden en omorientering av den befintliga Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning mot en strategi som bygger på tillväxt, sysselsättning och integration. I detta avseende vill föredraganden hänvisa till åtagandet vid Europeiska rådets möte den 15–16 juni 2006, i och med antagandet av EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling, att utnyttja synergieffekter mellan Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och EU:s strategi för hållbar utveckling. Enligt dessa två strategier kan de ekonomiska, sociala och miljömässiga målen förstärka varandra och bör främjas tillsammans. En av de viktigaste utmaningarna i fråga om EU:s strategi för hållbar utveckling är att skapa ett socialt samhälle som omfattar alla, där verksamhetsmål och inriktningar läggs fram för att antalet människor som lever på gränsen till fattigdom och social utestängning ska minska, för att deltagandet på arbetsmarknaden ska öka markant bland kvinnor, äldre arbetstagare och invandrare och för att en ökad sysselsättning bland unga ska främjas. I linje med EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling och rådets slutsatser från 2007 om Lissabonagendan anser föredraganden att det är nödvändigt att främja antagandet av gemensamma sociala normer på EU‑nivå och ett bättre genomförande av de befintliga normerna. Dessutom måste fler åtgärder vidtas för att hantera inkomstfattigdomen och etablera en länk mellan de integrerade riktlinjerna å ena sidan och den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration å andra sidan. Införandet av nya åtaganden inom ramen för riktlinjerna möjliggör en förstärkning av den sociala dimensionen av den förnyade Lissabonstrategin.
I detta betänkande rekommenderas bestämt ett införlivande av en balanserad flexicurity‑strategi i själva sysselsättningsriktlinjerna, för att den förnyade Lissabonstrategin inte bara ska ge fler arbetstillfällen utan också bättre arbeten. Detta betänkande bygger på ett betänkande av Europaparlamentet som utarbetades av Ole Christensen och antogs vid plenarsammanträdet den 29 november 2007, och som innehöll ett förslag till Europeiska rådet om att anta en balanserad uppsättning gemensamma principer grundade på att skapa kvalitet i arbetet och stärka värdena i den europeiska sociala modellen. Det tas också hänsyn till slutsatserna från rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 5–6 december 2007, i vilka ett flertal gemensamma flexicurity‑principer antagits. Rådet har, i linje med arbetsmarknadsparternas rekommendationer och Europaparlamentets betänkande, uttryckligen erkänt betydelsen av en stabil, integrerad och balanserad flexicurity‑strategi. Föredraganden välkomnar också att rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) inbjöd kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera förmånliga villkor för att medlemsstaterna ska kunna genomföra flexicurity‑strategin på ett balanserat sätt, inleda ett offentligt initiativ i nära samarbete med arbetsmarknadsparterna i Europa för att göra det lättare för de relevanta aktörerna på arbetsmarknaden att acceptera principerna och för att öka medvetenheten om flexicurity, dess underliggande logik, huvudelement och inverkningar bland invånarna.
Föredraganden vill betona den avgörande betydelsen av partnerskap mellan regeringar på lokal, regional och nationell nivå, nationella parlament, arbetsmarknadsparter och det civila samhället vid genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. En större delaktighet från alla aktörers sida förbättrar resultaten av sysselsättningsstrategin och den offentliga debatten.
Föredraganden vill uttrycka sin besvikelse över att gemenskapens Lissabonprogram 2008‑2010 bara innehåller begränsade konkreta åtaganden på det sociala området. Kommissionen uppmanas därför att anta en ambitiös, förnyad social agenda senast i mitten av 2008, som utgör en integrerande och viktig del av Lissabonstrategin. Den förnyade sociala agendan bör inte bara täcka utbildning, invandring och demografisk utveckling och bidra till att hantera kunskapsbristerna, utan också innehålla åtaganden om att stärka EU:s sociallagstiftning för att förbättra kvaliteten inom sysselsättningen och bekämpa social utestängning, diskriminering och fattigdom.
Mot bakgrund av det som nämns ovan drar föredraganden slutsatsen att de befintliga sysselsättningsriktlinjerna inte kräver någon fullständig revidering, utan snarare behöver ändras på mycket specifika punkter. Även om föredraganden stöder kommissionens ändringsförslag till sysselsättningsriktlinjernas motivering kräver hon också en revidering av själva riktlinjerna för att de förändringar som krävs ska bli mer synliga. Den föreslagna listan över ändringsförslag till sysselsättningsriktlinjerna avser framför allt att stärka Lissabonstrategins sociala dimension (och synligheten hos den), att tillföra sysselsättningskvalitet i riktlinjerna genom att införa en balanserad flexicurity‑strategi och genom att införa en klausul om aktivt deltagande. Föredraganden välkomnar att Europeiska kommissionen inkluderar målsättningar och riktmärken inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin i motiveringarna. Hon rekommenderar dock av synlighetsskäl att dessa målsättningar och riktmärken också i fortsättningen ska bifogas som bilaga till riktlinjerna.
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (7.4.2008)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
(KOM(2007)0803 DEL 5 – C6‑0031/2008 – 2007/0300(CNS))
Föredragande: Claire Gibault
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) Den genomgång av medlemsstaternas nationella reformprogram som ingår i kommissionens årliga lägesrapport och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport visar att medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar för följande prioriterade ändamål: |
(2) Den genomgång av medlemsstaternas nationella reformprogram som ingår i kommissionens årliga lägesrapport och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport visar att medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar för att öka sysselsättningen, framför allt bland kvinnor och äldre arbetstagare, för följande prioriterade ändamål: |
|
– Att få ut och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen. |
– Att få ut och behålla fler människor på arbetsmarknaden, där de har arbeten av hög kvalitet, öka arbetskraftsutbudet, modernisera de sociala trygghetssystemen samt inta ett helhetsperspektiv på jämställdhet och icke‑diskriminering. |
|
– Att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga. |
– Att förbättra arbetstagares och företags förmåga att anpassa sig efter globaliseringens utmaningar. |
|
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter. |
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter. |
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Bilaga – stycke 1 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Full sysselsättning: För att upprätthålla den ekonomiska tillväxten och förstärka den sociala sammanhållningen är det viktigt att uppnå full sysselsättning och minska arbetslösheten och antalet personer utanför arbetskraften, genom att öka efterfrågan och utbud på arbetskraft genom en integrerad strategi som bygger på flexicurity. Detta förutsätter åtgärder såväl för flexibilitet i fråga om arbetsmarknader, arbetsorganisation och arbetsmarknadsrelationer som för sysselsättningstrygghet och social trygghet. |
– Full sysselsättning: För att upprätthålla den ekonomiska tillväxten och förstärka den sociala sammanhållningen är det viktigt att uppnå full sysselsättning och minska arbetslösheten och antalet personer utanför arbetskraften, genom att öka efterfrågan och utbud på arbetskraft genom en integrerad strategi som bygger på flexicurity. Detta förutsätter åtgärder såväl för flexibilitet i fråga om arbetsmarknader, arbetsorganisation och arbetsmarknadsrelationer – bland annat för att skapa möjligheter att förena arbete och familjeliv – som för sysselsättningstrygghet och social trygghet. |
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Bilaga – stycke 1 – strecksats 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Strävandena att öka sysselsättningsgraden går hand i hand med att arbete görs mer attraktivt och att arbetets kvalitet och arbetsproduktivitetens tillväxt förbättras, samtidigt som segmenteringen av arbetsmarknaden och andelen arbetande fattiga minskar. Synergier mellan arbetets kvalitet, produktivitet och sysselsättning bör utnyttjas till fullo. |
– Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Strävandena att öka sysselsättningsgraden går hand i hand med att arbete görs mer attraktivt och att arbetets kvalitet och arbetsproduktivitetens tillväxt förbättras, samtidigt som segmenteringen av arbetsmarknaden, ojämlikheten mellan könen och andelen arbetande fattiga minskar. Synergier mellan arbetets kvalitet, produktivitet och sysselsättning bör utnyttjas till fullo. |
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Bilaga – stycke 1 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Förstärkt social och territoriell sammanhållning: Resoluta åtgärder är nödvändiga för att stärka den sociala integrationen, bekämpa fattigdom – i synnerhet fattigdom som drabbar barn – förhindra uteslutning från arbetsmarknaden och stödja missgynnade människors integration i arbetslivet, samt för att minska de regionala skillnaderna när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och arbetsproduktivitet, särskilt i eftersatta regioner. En ökad samverkan är nödvändig med tanke på den öppna samordningsmetod som används i fråga om social trygghet och integration. |
– Förstärkt social och territoriell sammanhållning: Resoluta åtgärder är nödvändiga för att stärka den sociala integrationen, bekämpa fattigdom – i synnerhet fattigdom som drabbar kvinnor, enföräldersfamiljer och obemedlade flerbarnsfamiljer – förhindra uteslutning från arbetsmarknaden och stödja kvinnors och missgynnade människors integration i arbetslivet, samt för att minska de regionala skillnaderna när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och arbetsproduktivitet, särskilt i eftersatta regioner. En ökad samverkan är nödvändig med tanke på den öppna samordningsmetod som används i fråga om social trygghet och integration. |
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Bilaga – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att öka utrymmet för framsteg är det viktigt att garantera lika möjligheter och bekämpa diskriminering. Integrering av jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män bör garanteras i alla åtgärder. Man bör ägna särskild möda åt att minska klyftorna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden i linje med den europeiska jämställdhetspakten, vilket också kommer att gynna medlemsstaternas arbete för att bemöta de framtida demografiska utmaningarna. Som en del av en ny generationsöverskridande strategi bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de ungas situation, varvid den europeiska pakten för ungdomsfrågor bör genomföras, samt åt främjande av tillgång till arbete under hela arbetslivet. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att väsentligt minska sysselsättningsklyftorna för mindre gynnade personer, inbegripet personer med funktionshinder, samt klyftorna mellan medborgare i tredjeland och EU-medborgare, i linje med eventuella nationella mål. |
För att öka utrymmet för framsteg är det viktigt att garantera lika möjligheter och bekämpa diskriminering. Integrering av jämställdhetsperspektiv och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män bör garanteras i alla åtgärder. Man bör ägna särskild möda åt att minska klyftorna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden i linje med den europeiska jämställdhetspakten, vilket förutsätter en strikt tillämpning av EU‑direktiven om likabehandling och om avskaffande av ojämlika förhållanden. Detta kommer att gynna medlemsstaternas arbete för att bemöta de framtida demografiska utmaningarna. Som en del av en ny generationsöverskridande strategi bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de ungas situation, varvid den europeiska pakten för ungdomsfrågor bör genomföras, samt åt främjande av tillgång till arbete under hela arbetslivet. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att väsentligt minska sysselsättningsklyftorna för mindre gynnade personer samt klyftorna mellan medborgare i tredjeland och EU-medborgare, i linje med eventuella nationella mål. |
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 17 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Riktlinje 17. Föra en sysselsättningspolitik som syftar till att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen. |
Riktlinje 17. Föra en sysselsättningspolitik som syftar till att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten, tryggheten och produktiviteten i arbetet och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen. |
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Bilaga – stycke 6 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen. |
– Att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka utbudet av heltidsarbeten, minska ojämlikheten mellan könen och modernisera de sociala trygghetssystemen. |
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Bilaga – stycke 6 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter. |
– Att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter och genom att främja ett mångsidigt yrkesval för att öka mäns och kvinnors anställbarhet under hela deras yrkesliv. |
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 - rubrik | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Att få ut och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen |
1. Att få ut och behålla fler människor på arbetsmarknaden, helst i tillsvidareanställning, öka arbetskraftsutbudet, minska ojämlikheten mellan könen och modernisera de sociala trygghetssystemen |
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Att höja sysselsättningsnivåerna är det mest effektiva sättet att generera ekonomisk tillväxt och främja ekonomier utan social utslagning, samtidigt som det sörjs för ett skyddsnät för de människor som är oförmögna att arbeta. Med tanke på att antalet människor i arbetsför ålder väntas sjunka har det blivit ännu viktigare att främja en livscykelinriktad syn på arbete och modernisera de sociala trygghetssystemen i syfte att sörja för att de är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället. Man bör särskilt sträva efter att komma till rätta med de bestående skillnaderna i fråga om sysselsättning mellan kvinnor och män, att verka för en fortsatt ökad sysselsättningsgrad för äldre arbetstagare och unga som ett led i en ny generationsövergripande strategi, samt att främja ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden för de grupper som varit utestängda. Det krävs också stärkta insatser för att förbättra de ungas situation på arbetsmarknaden och för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten, som i genomsnitt är dubbelt så hög som den samlade arbetslösheten. |
Att höja sysselsättningsnivåerna är det mest effektiva sättet att generera ekonomisk tillväxt och främja ekonomier utan social utslagning, samtidigt som det sörjs för ett skyddsnät för de människor som är oförmögna att arbeta. Med tanke på att antalet människor i arbetsför ålder väntas sjunka har det blivit ännu viktigare att främja en livscykelinriktad syn på arbete och modernisera de sociala trygghetssystemen i syfte att sörja för att de är lämpliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till de föränderliga behoven i samhället. Man bör särskilt sträva efter att komma till rätta med de bestående skillnaderna i fråga om sysselsättning mellan kvinnor och män, att verka för en fortsatt ökad sysselsättningsgrad för äldre arbetstagare och unga som ett led i en ny generationsövergripande strategi, samt att främja ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden för de grupper som varit utestängda, framför allt för personer som är utsatta för en flerfaldig diskriminering som förstärks av de besvärliga geografiska förhållandena i otillgängliga öregioner och bergsområden. Det krävs också stärkta insatser för att förbättra de ungas situation på arbetsmarknaden och för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten, som i genomsnitt är dubbelt så hög som den samlade arbetslösheten. |
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Man måste skapa rätt förutsättningar för att underlätta framsteg i yrkeslivet, oavsett om det för den enskilde är fråga om det första inträdet på arbetsmarknaden, en återgång till arbete efter ett uppehåll eller en önskan att förlänga sitt yrkesverksamma liv. Kvalitet i arbetet – inbegripet löner och förmåner, arbetsvillkor, möjligheter till livslångt lärande och karriärutsikter – är av avgörande betydelse för att flexicurity ska fungera, liksom stöd och stimulans genom de sociala trygghetssystemen. För att befrämja en livscykelinriktad syn på arbete och göra det lättare att kombinera yrkesliv och privatliv behövs det också en ökad satsning på barnomsorg. Man har som en lämplig referens satt som mål att det senast 2010 ska finnas barnomsorg för ca 90 procent av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder, och för ca 33 procent av barnen under tre år. För att den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos föräldrar, och i synnerhet ensamstående föräldrar, ska kunna öka krävs aktiva åtgärder för att hjälpa familjer. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos ensamstående föräldrar och familjer med många barn. Som ett riktmärke för strävan att förlänga medborgarnas yrkesverksamma liv bör den faktiska ålder då man lämnar arbetslivet år 2010, i genomsnitt för EU, ha ökat med fem år (jämfört med 59,9 år 2001). Medlemsstaterna bör också vidta åtgärder för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdom och främja en hälsosam livsstil, för att minska bördan på samhället, öka arbetsproduktiviteten och förlänga människors yrkesverksamma liv. |
Man måste skapa rätt förutsättningar för att underlätta framsteg i yrkeslivet, oavsett om det för den enskilde är fråga om det första inträdet på arbetsmarknaden, en återgång till arbete efter ett uppehåll eller en önskan att förlänga sitt yrkesverksamma liv. Kvalitet i arbetet – inbegripet löner och förmåner, arbetsvillkor, möjligheter till livslångt lärande och karriärutsikter – är av avgörande betydelse för att flexicurity ska fungera, liksom stöd och stimulans genom de sociala trygghetssystemen. För att befrämja en livscykelinriktad syn på arbete och göra det lättare att kombinera yrkesliv och privatliv behövs det också en ökad satsning på barnomsorg. Man har satt som ett mycket viktigt mål att det senast 2010 ska finnas barnomsorg för ca 90 procent av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder, och för ca 33 procent av barnen under tre år. För att den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos föräldrar, och i synnerhet ensamstående föräldrar, ska kunna öka krävs aktiva åtgärder för att hjälpa familjer. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till de specifika behoven hos ensamstående föräldrar, familjer med många barn och familjer som tar hand om äldre eller funktionshindrade. Som ett riktmärke för strävan att förlänga medborgarnas yrkesverksamma liv bör den faktiska ålder då man lämnar arbetslivet år 2010, i genomsnitt för EU, ha ökat med fem år (jämfört med 59,9 år 2001). Medlemsstaterna bör också vidta åtgärder för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdom och främja en hälsosam livsstil, för att minska bördan på samhället, öka arbetsproduktiviteten och förlänga människors yrkesverksamma liv. |
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 18 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten i enlighet med europeiska ungdomspakten. |
– Ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten i enlighet med europeiska ungdomspakten, samtidigt som man bekämpar könsdiskriminering. |
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 18 – strecksats 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Resoluta åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska klyftorna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och löner. |
– Resoluta åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska klyftorna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning, arbetslöshet, löner, befordran och yrkesutbildning. |
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 18 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillhandahållande av tillgänglig barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser. |
– Bättre balans mellan arbete och privatliv, framför allt genom stöd till enföräldersfamiljer genom att främja en rättvis fördelning av familjeansvaret, investeringar i och utnyttjande av offentliga tjänster samt möjligheter för föräldrar (såväl kvinnor som män) att arbeta deltid, utan att diskrimineras i förhållande till heltidsarbetande, samt tillhandahållande av tillgänglig, högkvalitativ och prismässigt överkomlig barnomsorg – för 90 procent av de skolpliktiga barnen i samtliga medlemsstater senast 2010 – och anhörigvård. |
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 18 – strecksats 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Moderna sociala trygghetssystem, inklusive pensioner och hälsovård, som är socialt tillräckliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till föränderliga behov, så att man stöder deltagande i, och vidmakthåller, sysselsättning och längre arbetsliv. |
– Moderna sociala trygghetssystem, inklusive pensioner och hälsovård, som är socialt tillräckliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till föränderliga behov, så att man stöder deltagande i, och vidmakthåller, sysselsättning och längre arbetsliv samt främjar ekonomiskt oberoende. |
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Bilaga – avsnitt 1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Man bör också vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att hjälpa långtidsarbetslösa, med målet att uppnå ett arbetsmarknadsdeltagande på 25 % år 2010. Metoderna för att öka de arbetslösas aktivitet bör omfatta utbildning, omskolning, praktikplatser, anställning eller andra åtgärder som främjar anställbarheten, när det är lämpligt kombinerat med fortlöpande stöd i sökandet efter arbete. Att underlätta tillgången till arbete för arbetssökande, förebygga arbetslöshet och sörja för att de som blir arbetslösa har fortsatt nära anknytning till arbetsmarknaden och bibehåller sin anställbarhet är av stor betydelse för att öka deras deltagande och bekämpa social uteslaging. Dessa mål ligger också i linje med principerna om flexicurity. För detta krävs att hinder för att komma in på arbetsmarknaden avlägsnas, vilket kan ske genom att man erbjuder effektiv hjälp till arbetssökande, underlättar tillträdet till utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder, ser till att bastjänster erbjuds till överkomliga priser och att en miniminivå av resurser är tillgängliga för alla. Genom att närma sig problemet på detta sätt bör man kunna försäkra sig om att arbete lönar sig för alla arbetstagare, och samtidigt reducera arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshetsfällor. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt arbetsmarknadsintegrationen av mindre gynnade personer, däribland lågutbildade arbetstagare, inbegripet genom en utbyggnad av sociala tjänster och samhällsekonomiska åtgärder samt genom utveckling av nya källor till sysselsättning som svar på gemensamma behov. Att bekämpa diskriminering, främja tillträdet till arbetsmarknaden för funktionshindrade och att integrera invandrare och minoritetsgrupper är särskilt viktigt. |
Man bör också vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att hjälpa långtidsarbetslösa, med målet att uppnå ett arbetsmarknadsdeltagande på 25 % år 2010. Metoderna för att öka de arbetslösas aktivitet bör omfatta utbildning, omskolning, praktikplatser, anställning eller andra åtgärder som främjar anställbarheten, när det är lämpligt kombinerat med fortlöpande stöd i sökandet efter arbete. Att underlätta tillgången till arbete för arbetssökande, förebygga arbetslöshet och sörja för att de som blir arbetslösa har fortsatt nära anknytning till arbetsmarknaden och bibehåller sin anställbarhet är av stor betydelse för att öka deras deltagande och bekämpa social utslagning. Dessa mål ligger också i linje med principerna om flexicurity. För detta krävs att hinder för att komma in på arbetsmarknaden avlägsnas, vilket kan ske genom att man erbjuder effektiv hjälp till arbetssökande, underlättar tillträdet till utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder, ser till att bastjänster erbjuds till överkomliga priser och att en miniminivå av resurser är tillgängliga för alla. Genom att närma sig problemet på detta sätt bör man kunna försäkra sig om att arbete lönar sig för alla arbetstagare och att principen om lika lön för lika arbete respekteras, och samtidigt reducera arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshetsfällor. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt arbetsmarknadsintegrationen av mindre gynnade personer, däribland lågutbildade arbetstagare, inbegripet genom en utbyggnad av sociala tjänster och samhällsekonomiska åtgärder samt genom utveckling av nya källor till sysselsättning som svar på gemensamma behov. Att bekämpa diskriminering, främja tillträdet till arbetsmarknaden för kvinnor och funktionshindrade och att integrera invandrare och minoritetsgrupper är särskilt viktigt. |
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 19 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– utveckling av nya källor till sysselsättning inom tjänster med inriktning på personer och företag, särskilt på lokal nivå. |
– utveckling av nya källor till sysselsättning inom tjänster med inriktning på personer och företag, särskilt på lokal och regional nivå, genom en social uppvärdering av sådana tjänster. |
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 19a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Riktlinje 19a. Säkra aktiv integrering på arbetsmarknaden med hjälp av positiva åtgärder som möjliggör tillträde till varaktiga och kvalificerade arbetstillfällen. |
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 20 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– Modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutionerna, särskilt arbetsförmedlingarna, bland annat i syfte att garantera större öppenhet när det gäller sysselsättnings‑ och utbildningsmöjligheter på nationell nivå och på EU‑nivå. |
– Modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutionerna, särskilt arbetsförmedlingarna, bland annat i syfte att garantera större öppenhet när det gäller sysselsättnings‑ och utbildningsmöjligheter på nationell nivå och på EU‑nivå, ge utförligare information om gällande likabehandlings- och jämställdhetsnormer och se till att dessa normer efterlevs. |
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 21 – strecksats 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– hantering av problemet med odeklarerat arbete, |
– hantering av problemet med odeklarerat arbete genom åtgärder som gör sådant arbete olönsamt för arbetstagare och företag, |
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 21 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– bättre föregripande och positiv hantering av förändringar, inbegripet ekonomisk omstrukturering, framför allt förändringar som är förbundna med öppnandet av handeln, så att de sociala kostnaderna för förändringarna blir så små som möjligt och en anpassning underlättas, |
– bättre föregripande och positiv hantering av förändringar som följer av globaliseringen, inbegripet ekonomisk omstrukturering, så att förändringarnas sociala konsekvenser blir så små som möjligt och en anpassning underlättas, |
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 23 – strecksats 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– en utbildningspolitik och utbildningsåtgärder som omfattar alla, i syfte att avsevärt underlätta tillträdet till grundläggande yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högre utbildning, inklusive lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap, |
– en utbildningspolitik och utbildningsåtgärder som omfattar alla, i syfte att avsevärt underlätta tillträdet till grundläggande yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högre utbildning, inklusive lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap, bland annat genom att främja ett mångsidigt yrkesval för flickor och se till att den offentliga och privata sektorn uppmuntrar kvinnors deltagande på områden där de är underrepresenterade och tillvaratar deras kunskap och kompetens, |
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Bilaga – riktlinje 23 – strecksats 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
– effektiva strategier för livslångt lärande öppna för alla i skolor, företag, offentliga myndigheter och hem i enlighet med europeiska avtal, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för att öka deltagandet i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare. |
– effektiva strategier för livslångt lärande öppna för alla i skolor, företag, offentliga myndigheter och hem i enlighet med europeiska avtal, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för att öka deltagandet i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade arbetstagare, äldre arbetstagare och arbetstagare i alla åldrar som tillfälligt har lämnat arbetsmarknaden för att kunna förena yrkesliv och familjeliv. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Riktlinjer för sysselsättningspolitiken |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2007)0803 – C6-0031/2008 – 2007/0300(CNS) |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
|||||||
|
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 31.1.2008 |
|
|
|
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Claire Gibault 5.2.2008 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
28.2.2008 |
3.4.2008 |
|
|
||||
|
Antagande |
3.4.2008 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
22 0 3 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Claire Gibault, Zita Gurmai, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Urszula Krupa, Roselyne Lefrançois, Astrid Lulling, Zita Pleštinská, Anni Podimata, Christa Prets, Teresa Riera Madurell, Anne Van Lancker, Anna Záborská |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gabriela Creţu, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Donata Gottardi, Mary Honeyball, Christa Klaß, Marusya Ivanova Lyubcheva, Petya Stavreva, Feleknas Uca |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Manolis Mavrommatis |
|||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Riktlinjer för sysselsättningspolitiken |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2007)0803 – C6-0031/2008 – 2007/0300(CNS) |
|||||||
|
Begäran om samråd med parlamentet |
17.1.2008 |
|||||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 31.1.2008 |
|||||||
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 31.1.2008 |
ITRE 31.1.2008 |
FEMM 31.1.2008 |
|
||||
|
Inget yttrande avges Beslut |
ECON 15.1.2008 |
ITRE 29.1.2008 |
|
|
||||
|
Föredragande Utnämning |
Anne Van Lancker 28.2.2007 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
17.12.2007 |
23.1.2008 |
2.4.2008 |
5.5.2008 |
||||
|
Antagande |
6.5.2008 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
38 5 0 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Andersson, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Derek Roland Clark, Jean Louis Cottigny, Proinsias De Rossa, Harald Ettl, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Joel Hasse Ferreira, Roger Helmer, Stephen Hughes, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Jean Lambert, Raymond Langendries, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Jan Tadeusz Masiel, Jiří Maštálka, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba Őry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Jacek Protasiewicz, Bilyana Ilieva Raeva, Elisabeth Schroedter, José Albino Silva Peneda, Jean Spautz, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gabriela Creţu, Petru Filip, Jamila Madeira, Csaba Sógor, Kyriacos Triantaphyllides |
|||||||
|
Ingivande |
8.5.2008 |
|||||||