BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010)
8.5.2008 - (KOM(2007)0797 – C6‑0469/2007 – 2007/0278(COD)) - ***I
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Marie Panayotopoulos-Cassiotou
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010)
(KOM(2007)0797 – C6‑0469/2007 – 2007/0278(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0797),
– med beaktande av artiklarna 251.2 och 137.2 i EG‑fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag till parlamentet (C6‑0469/2007),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0173/2008), och av följande skäl:
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl –1 (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(-1) Att bekämpa fattigdom och social utestängning är ett av Europeiska unionens och dess medlemsstaters främsta mål. |
Motivering | |
Det är viktigt att i början av dokumentet klargöra varför ett sådant år bör anordnas. | |
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4a) Det behövs stöd till mindre gynnade regioner, till områden med permanenta strukturella nackdelar, till de yttersta randområdena, till medlemsstater som är öar och till områden som nyligen drabbats av avindustrialisering eller industriell strukturomvandling, för att få till stånd en nödvändig social och ekonomisk sammanhållning. |
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 5a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5a) I sin resolution av den 15 november 20071 om kartläggningen av den sociala verkligheten betonade Europaparlamentet att Europeiska unionen måste prioritera stärkandet av den sociala sammanhållningen och utrotningen av fattigdom och social utestängning. I denna resolution välkomnade parlamentet även att 2010 utsetts till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning, och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att ställa upp och sträva efter att nå det ambitiösa målet att minska fattigdomen i Europa. |
|
__________ 1 Antagna texter P6_TA(2007)0541 (ännu ej offentliggjord i EUT). |
Motivering | |
Detta stycke i ingressen visar att Europaparlamentet i ett tidigare skede har stött det europeiska året 2010. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(6) Trots dessa landvinningar finns det inom befolkningen i alla medlemsstater fortfarande stora eftersatta grupper som dessutom endast har begränsad tillgång till grundläggande samhällstjänster eller känner sig utestängda från samhället. Dessutom lever 78 miljoner människor på gränsen till fattigdom. |
(6) Trots dessa landvinningar finns det inom befolkningen fortfarande stora eftersatta grupper som dessutom endast har begränsad och ojämlik tillgång till samhällstjänster eller är utestängda från samhället. Dessutom lever 78 miljoner människor i Europeiska unionen på gränsen till fattigdom, varav 19 miljoner barn, vilket är minst 3 procentenheter högre än bland vuxna. Dessutom är klyftan mellan könen omkring 2 procentenheter. Ihållande fattigdom är en bekymmersam företeelse i Europa som också måste åtgärdas på ett mer verkningsfullt sätt. |
Motivering | |
Barns fattigdom och ihållande fattigdom, som är allvarliga problem i EU, bör uppmärksammas särskilt. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Skäl 6a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6a) Material till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning bör också hämtas ur kommissionens meddelande från den 30 januari 2008 om förslag till gemensam rapport om social trygghet och social integration 2008, vilket innehöll en utvärdering av den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integrering 2007 som var inriktad på barns fattigdom och därmed bidrog till att hålla frågan högt uppe på den politiska dagordningen. |
Motivering | |
För att understryka att kampen mot barns fattigdom bör vara ett viktigt mål för det europeiska året 2010 i överensstämmelse med och som en fortsättning av den pådrivande kraft som den öppna samordningsmetoden var 2007. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Skäl 7 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(7) Det finns dessutom tecken på att djup fattigdom håller på att bli ett större problem, och att det är fler som lever i absolut fattigdom, inte minst på grund av den växande ojämlikheten när det gäller fördelningen av rikedom i EU. |
(7) Dessutom är ojämlikheten när det gäller fördelningen av rikedom och allvarlig fattigdom alltmer bekymmersamma frågor i EU. |
Motivering | |
Syftet är att betona att medlemsstaterna har en viktig roll när det gäller att ge tillräckligt ekonomiskt och socialt stöd för att bekämpa fattigdomen. När det gäller diskriminering bör det europeiska året 2010 vara inriktat på att bekämpa all slags diskriminering. | |
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Skäl 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) Bekämpning av fattigdom och social utestängning är ett av EU:s och medlemsstaternas centrala mål. |
(8) Bekämpning av fattigdom och social utestängning måste ske både inom Europeiska unionen och externt i enlighet med FN:s millennieutvecklingsmål, som Europeiska unionen och medlemsstaterna har ställt sig bakom. |
Motivering | |
FN:s millennieutvecklingsmål stöder kampen mot fattigdomen och därmed det europeiska året 2010. I en globaliserad värld är dessutom utrotningen av fattigdomen inom EU:s gränser nära förknippad med kampen mot fattigdom i tredjeländer. | |
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Skäl 8a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8a) Europeiska unionen, medlemsstaterna och alla inblandade bör skapa erforderliga synergieffekter mellan det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning och de aktiviteter som har utvecklats omkring FN:s årliga internationella dag för utrotning av fattigdomen den 17 oktober. |
Motivering | |
FN:s generalförsamling antog den 31 mars 1993 en resolution om att den 17 oktober skulle vara en särskild FN‑dag då utrotandet av fattigdomen uppmärksammas. Därför bör synergieffekter mellan det europeiska året och aktiviteterna den 17 oktober skapas. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Skäl 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(9) Fattigdom och social utestängning kan anta sammansatta och flerdimensionella former. Det rör sig om inkomst och levnadsstandard, tillgång till vårdtjänster av god kvalitet och andra tjänster samt möjligheter till utbildning och arbete. |
(9) Fattigdom och social utestängning kan anta många sammansatta och flerdimensionella former. Det rör sig om inkomst och levnadsstandard, tillgång till vårdtjänster av god kvalitet och andra tjänster, inbegripet fungerande socialförsäkringssystem, bostäder, möjlighet att förena familjeliv och yrkesliv, möjligheter till utbildning och arbete samt aktivt medborgarskap. Det behövs därför ett öppet samordnings- och samarbetssystem på alla nivåer. |
Motivering | |
För att förhindra och utrota fattigdom krävs ekonomiskt hållbara socialförsäkringssystem av god kvalitet samt möjligheter att förena familjeliv och yrkesliv. Om det går att förena familjeliv och yrkesliv blir det lättare att integreras på arbetsmarknaden och detta bidrar till att förhindra fattigdom och social utestängning. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Skäl 9a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9a) Det som krävs för att förebygga och bekämpa fattigdom är följaktligen en flerdimensionell politik på nationell, regional och lokal nivå, som skapar balans mellan ekonomisk tillväxt och sociala mål och kompletteras av mer målinriktade strategier för särskilt utsatta grupper eller individer. |
Motivering | |
Med tanke på att fattigdom är en komplicerad företeelse krävs det en flerdimensionell politik på alla politiska nivåer, som kompletteras av mer målinriktade politiska åtgärder för utsatta grupper eller individer för att förebygga och utrota den. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Skäl 9b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9b) Social utestängning påverkar den enskildes välbefinnande och hindrar människor från att komma till tals och delta i samhället. Gemenskapens och medlemsstaternas åtgärder och strategier bör därför särskilt inriktas på social utestängning. |
Motivering | |
Kommissionens förslag för ihop social utestängning och fattigdom. Syftet med ändringsförslaget är att skilja dessa båda företeelser åt för att lämpligen kunna hantera dem med olika strategier och åtgärder. | |
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Skäl 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Den sociala agendan 2005–2010, som kompletterar och stöder Lissabonstrategin, spelar en viktig roll när det gäller att främja den ekonomiska tillväxtens sociala dimension. En av prioriteringarna i den sociala agendan är att främja lika möjligheter som ett sätt att skapa ett samhälle präglat av större sammanhållning. |
(10) Den sociala agendan 2005–2010, som kompletterar och stöder Lissabonstrategin, spelar en viktig roll när det gäller att främja den ekonomiska tillväxtens sociala dimension och medborgarnas aktiva deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. En av prioriteringarna i den sociala agendan är att främja lika möjligheter som ett sätt att skapa solidaritet i samhället och mellan generationerna och ett samhälle utan fattigdom som är öppet för alla. |
Motivering | |
Detta är ytterligare en specificering av sambandet mellan den sociala agendan 2005–2010 och det europeiska året 2010. Den andra delen av ändringsförslaget överensstämmer med tidigare ändringsförslag från Europaparlamentet om det europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 (C6-0178/2005). | |
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Skäl 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(11) I sina nationella handlingsplaner för social integration framhäver ett antal länder den stora risken för fattigdom och social utestängning i vissa befolkningsgrupper, däribland barn, ensamstående föräldrar, äldre, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade, hemlösa, interner, våldsdrabbade kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare. |
(11) I sina nationella handlingsplaner för social integration framhäver ett antal länder den stora risken för fattigdom och social utestängning i vissa befolkningsgrupper, däribland barn, personer som tidigt avbrutit sin utbildning, ensamstående föräldrar, stora familjer, familjer med bara en inkomst, ungdomar, särskilt unga kvinnor, äldre, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade och personer som vårdar funktionshindrade, hemlösa, arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa, interner, våldsdrabbade kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare. Nationell politik och stödåtgärder riktade till de mest utsatta grupperna kan spela en viktig roll i kampen mot fattigdom och social utestängning. |
Motivering | |
Tilläggen återfinns också i de nationella handlingsplanerna för social integration. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Skäl 12 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(12) Även om sysselsättning reducerar risken för fattigdom betydligt för den enskilde, räcker den inte alltid till för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Risken för fattigdom är fortfarande relativt stor även för förvärvsarbetande. Fattigdom bland förvärvsarbetande är dels förknippad med låg lön, låg utbildning och osäkra anställningsförhållanden, ofta deltidsanställning, dels med förhållandena i det hushåll den enskilde tillhör, dvs. antalet personer som måste försörjas och hushållets arbetsintensitet. Sysselsättning av hög kvalitet är således mycket viktig för att hjälpa den enskilde ut ur fattigdom. |
(12) Även om anständig sysselsättning reducerar risken för fattigdom betydligt för den enskilde, räcker den inte till för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Risken för fattigdom är fortfarande relativt stor även för förvärvsarbetande. Fattigdom bland förvärvsarbetande är dels förknippad med låg lön, könsskillnader när det gäller lön och pension, låg utbildning, begränsade möjligheter till yrkesutbildning och att kombinera arbete och familjeliv och osäkra anställningsförhållanden, dels med svåra hemförhållanden. Sysselsättning av hög kvalitet och socialt och ekonomiskt stöd är således mycket viktig för att hjälpa den enskilde ut ur fattigdom. |
Motivering | |
Tilläggen är också viktiga i kampen mot fattigdom. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Skäl 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(13) Bristande grundläggande färdigheter och kvalifikationer är också ett stort hinder för integration i samhället. Det finns en växande fara för att det ska uppstå nya klyftor i samhället, mellan dem som har tillgång till livslångt lärande och därmed kan öka sin sysselsättnings- och anpassningsförmåga, utvecklas på det personliga planet och bli aktiva medborgare, och dem som förblir utestängda. De som inte har den kompetens som krävs kommer att få det svårare att komma ut på arbetsmarknaden och finna ett arbete av god kvalitet, de kommer med större sannolikhet att vara arbetslösa under långa perioder, och om de arbetar kommer de med större sannolikhet att ha ett lågavlönat arbete. |
(13) Bristande grundläggande färdigheter och kvalifikationer som är anpassade till arbetsmarknadens föränderliga behov är också ett stort hinder för integration i samhället. Det finns en växande fara för att det ska uppstå nya klyftor i samhället, mellan dem som har tillgång till livslångt lärande och därmed kan öka sin sysselsättnings- och anpassningsförmåga, utvecklas på det personliga planet och bli aktiva medborgare, och dem som förblir utestängda. Därför är det oerhört viktigt att både sysselsatta och lågutbildade arbetslösa får möjlighet att höja sin kompetens. |
Motivering | |
Ändringsförslaget handlar om flexicurity och om att bekämpa diskriminering av olika skäl som en integrerad del av det europeiska året 2010. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Skäl 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Ett brett folkligt stöd är nödvändigt för att gemenskapens insats för bekämpning av fattigdom och social utestängning ska få ett ordentligt genomslag. Det europeiska året bör fungera som en katalysator för att öka medvetenheten och intensifiera arbetet. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att föra den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration framåt. |
(15) Ett brett folkligt och politiskt stöd är nödvändigt för att gemenskapens insats för bekämpning av fattigdom och social utestängning ska få ett ordentligt genomslag. Det europeiska året bör fungera som en katalysator för att öka medvetenheten, intensifiera arbetet och utbyta bästa metoder mellan medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter samt internationella organisationer som deltar i kampen mot fattigdomen. Det bör också bidra till att på lång sikt fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att föra framåt och förstärka den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration framåt, samt främja ytterligare åtgärder och initiativ på europeisk och nationell nivå på det området tillsammans med dem fattigdomsdrabbade människor och deras företrädare. I detta sammanhang bör genomförandet av EU:s lagstiftning på nationell nivå uppmärksammas särskilt, i synnerhet när det gäller lika möjligheter, icke-diskriminering och jämställdhet mellan könen. |
Motivering | |
Att bekämpa fattigdom och social utestängning bör ses som en långsiktig insats och åtgärderna under det europeiska året bör ha en permanent effekt. | |
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Skäl 15a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) Det europeiska året bör bidra till att förbättra samordningen mellan befintliga program och initiativ på EU‑nivå för kampen mot fattigdom och social utestängning inom ramen för den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. |
Motivering | |
Det europeiska året bör också användas för att förbättra samordningen mellan befintliga EU‑program i syfte att göra dem mer ändamålsenliga. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Skäl 15b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15b) Det europeiska året bör också ge upphov till diskussioner på nationell nivå om behovet av att skapa anständiga levnadsförhållanden för alla som ett sätt att förebygga fattigdom och främja utbytet av bästa metoder mellan medlemsstaterna i det sammanhanget. |
Motivering | |
Anständiga levnadsförhållanden är en grundläggande förutsättning för att förebygga och bekämpa fattigdom och social utestängning och därför bör denna fråga stå högt upp på dagordningen. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Skäl 17 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(17) Fastställandet av politiska prioriteringar på nationell nivå bör dock övervakas av kommissionen för att säkerställa samstämmigheten med de strategiska målen för det europeiska året, och i slutändan med de gemensamma mål som fastställts för den öppna samordningsmetoden. |
(17) Fastställandet och det påföljande genomförandet av politiska prioriteringar på nationell nivå bör dock övervakas av kommissionen för att säkerställa samstämmigheten med de strategiska målen för det europeiska året, och i slutändan med de gemensamma mål som fastställts för den öppna samordningsmetoden. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är avsett att understryka att det är lika viktigt att betona att politiska åtgärder måste genomföras som att sätta upp fattigdomen på den politiska dagordningen. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Skäl 17a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17a) En god samordning av alla parter som bidrar på europeisk, nationell, regional och lokal nivå är en grundläggande förutsättning för att det europeiska året ska bli ändamålsenligt. |
Motivering | |
Det är viktigt att alla institutioner och parter på alla nivåer som deltar i kampen mot fattigdom är delaktiga under och efter det europeiska året. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Skäl 19a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19a) Det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning bör bygga på bästa metoder från europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 och europeiska året för interkulturell dialog 2008. |
Motivering | |
Det är logiskt att man tar hänsyn till bästa metoder från tidigare relevanta europeiska år under det europeiska året 2010. | |
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Artikel 2 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Mål |
Mål och riktlinjer |
Motivering | |
Artikel 2 handlar inte bara om mål, utan också om värden som måste beaktas. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Artikel 2 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Det europeiska året ska ha följande mål: |
Det europeiska året ska ha följande mål och riktlinjer: |
Motivering | |
Man bör inte bara beakta mål, utan också värden. | |
Ändringsförslag 24 Förslag till beslut Artikel 2 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) Erkännande – Erkänna rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet. Det europeiska året ska bidra till erkännandet av fattiga människors situation och främja att de får tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter och till resurser och tjänster, samt ska bidra till bekämpningen av stereotypa uppfattningar och stigmatisering. |
a) Erkännande av rättigheter – Med tanke på respekten för de grundläggande rättigheterna, erkänna rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet. Det europeiska året ska bidra till att väcka den allmänna opinionen genom att öka kunskapen om fattiga människors situation, med särskild hänsyn till utsatta grupper och främja att de får tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter och till tillräckliga resurser och kvalitetstjänster, samt ska bidra till bekämpningen av stereotypa uppfattningar och stigmatisering. |
Motivering | |
Sårbara gruppers situation bör uppmärksammas särskilt. | |
Ändringsförslag 25 Förslag till beslut Artikel 2 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
b) Ansvar – Stärka det offentliga ansvaret för politiska riktlinjer och åtgärder för social integration genom att understryka allas ansvar för bekämpning av fattigdom och marginalisering. Det europeiska året ska främja kännedom, deltagande och engagemang samt skapa nya möjligheter för vanliga medborgare att bidra till samhällslivet. |
b) Delat ansvar och partnerskap – Stärka det offentliga ansvaret för politiska riktlinjer och åtgärder för social integration genom att understryka att det finns ett kollektivt och ett individuellt ansvar för bekämpning av fattigdom och social utestängning och vikten av att främja och stödja frivilliga insatser. Det europeiska året ska främja delaktighet från alla offentliga och privata aktörers sida, bland annat genom aktiva partnerskap. |
Motivering | |
Det är viktigt att alla, också de som lever i fattigdom, är delaktiga i kampen mot fattigdom och att partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn inrättas i detta syfte. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till beslut Artikel 2 – led ba (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ba) Delaktighet – Det europeiska året ska öka kunskap och engagemang och skapa möjligheter för alla medborgare att delta, i synnerhet människor med direkta eller indirekta erfarenheter av fattigdom. |
Motivering | |
Det är viktigt att framhålla att fattiga människors deltagande bör vara ett mål i sig, inte bara en horisontell princip. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till beslut Artikel 2 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att öka medvetenheten hos befolkningen om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där ingen är dömd att leva i samhällets utkanter. Det europeiska året ska främja ett samhälle som upprätthåller och utvecklar livskvalitet, socialt välbefinnande och lika möjligheter för alla oavsett bakgrund, och som säkerställer hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna samt politisk samstämmighet med EU:s insatser på global nivå. |
c) Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att öka medvetenheten hos befolkningen om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där ingen lever i samhällets utkanter. Det europeiska året ska främja ett samhälle som upprätthåller och utvecklar livskvalitet, färdigheter och sysselsättning med kvalitet, barns välbefinnande, socialt välbefinnande och lika möjligheter för alla, och som säkerställer hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna samt politisk samstämmighet med EU:s insatser på global nivå. |
Motivering | |
Sysselsättningens kvalitet är också viktig när det gäller att bekämpa fattigdom hos förvärvsarbetande, och könsaspekten måste självfallet betonas eftersom kvinnor tenderar att vara mer utsatta för fattigdom än män. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till beslut Artikel 2 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) Engagemang – Bekräfta EU:s starka politiska engagemang för bekämpning av fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang på alla förvaltningsnivåer. Det europeiska året ska med utgångspunkt i landvinningarna för och de eventuella bristerna hos den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stärka den politiska viljan att bekämpa fattigdom och social utestängning och ge nya impulser till utvecklingen av EU:s insatser på detta område. |
d) Engagemang och konkreta åtgärder – Bekräfta EU:s och medlemsstaternas starka politiska engagemang för utrotning av fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang och konkreta åtgärder på alla förvaltningsnivåer. Genom att rikta politisk uppmärksamhet och mobilisera alla berörda parter ska det europeiska året med utgångspunkt i landvinningarna för och potentialen i den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stärka den politiska viljan att bekämpa fattigdom och social utestängning och ge ytterligare impulser till utvecklingen av medlemsstaternas och EU:s insatser på detta område. |
Motivering | |
Både EU och medlemsstaterna bör lova att bekämpa fattigdom och social utestängning och ha ambitiösa mål som leder till nya initiativ på både nationell och europeisk nivå. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till beslut Artikel 2 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
När dessa mål förverkligas ska gemenskapen och medlemsstaterna ta hänsyn till prioriteringarna i del IV i bilagan. |
Motivering | |
Detta för att slå fast att målen och värdena i denna artikel måste vara en del av evenemangen, projekten, mötena etc. under det europeiska året. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Bland insatserna för att uppnå målen i artikel 2 kan särskilt ingå |
1. Bland insatserna för att uppnå målen i artikel 2 kan särskilt ingå |
a) möten och evenemang, |
a) möten och evenemang på gemenskapsnivå och nationell nivå, |
b) informations-, PR- och utbildningskampanjer, |
b) informations-, PR- och utbildningskampanjer på gemenskapsnivå och nationell nivå, |
c) gemenskapsomfattande enkäter och undersökningar. |
c) gemenskapsomfattande enkäter och undersökningar baserade på könsuppdelad statistik samt utformning av flerdimensionella jämförbara indikatorer. |
Motivering | |
Understryker behovet av åtgärder på europeisk och nationell nivå liksom av flerdimensionella jämförbara data om olika aspekter av fattigdom. | |
Ändringsförslag 31 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De insatser som anges i punkt 1 beskrivs närmare i bilagan till detta beslut (nedan kallat Bilagan). |
2. De insatser som anges i punkt 1 beskrivs närmare i bilagan. |
Ändringsförslag 32 Förslag till beslut Artikel 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
I samband med det europeiska året ska hänsyn tas till mäns och kvinnors olika sätt att uppleva fattigdom och social utestängning. |
I samband med det europeiska året ska hänsyn tas till att kvinnor och män utsätts för olika risker och aspekter av fattigdom och social utestängning, särskilt ensamstående föräldrar som drabbas hårdare av fattigdom. Särskild uppmärksamhet ska ägnas diskriminering på arbetsmarknaden. Hänsyn ska tas till kön vid genomförandet och utvärderingen av åtgärderna. |
Motivering | |
Könsskillnaderna bör beaktas i samband med alla aktiviteter under det europeiska året. | |
Ändringsförslag 33 Förslag till beslut Artikel 5 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Kommissionen ska särskilt på europeisk nivå svara för ett fortlöpande åsiktsutbyte med berörda parter i fråga om utformningen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av det europeiska året. |
4. Kommissionen ska särskilt på europeisk nivå svara för ett fortlöpande åsiktsutbyte med berörda parter som arbetar med människor som lever i fattigdom i fråga om utformningen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av det europeiska året. Kommissionen ska offentliggöra all relevant information. |
Motivering | |
Det är viktigt att företrädare för de människor som lever i fattigdom är delaktiga under och efter det europeiska året. | |
Ändringsförslag 34 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska utse ett ”nationellt genomförandeorgan” som ska organisera deras deltagande i det europeiska året och se till att samordningen fungerar på nationell nivå. Det nationella genomförandeorganet ska ansvara för att fastställa det nationella programmet och prioriteringarna för det europeiska året samt för att välja ut de insatser som ska föreslås för gemenskapsfinansiering. Den nationella strategin och prioriteringarna för det europeiska året ska fastställas i enlighet med målen i artikel 2. |
1. Medlemsstaterna ska utse ett ”nationellt genomförandeorgan” som ska organisera deras deltagande i det europeiska året och se till att samordningen fungerar på nationell nivå. Det nationella genomförandeorganet ska ansvara för att fastställa det nationella programmet och prioriteringarna för det europeiska året samt för att välja ut de insatser som ska föreslås för gemenskapsfinansiering. Den nationella strategin och prioriteringarna för det europeiska året ska fastställas i enlighet med målen i artikel 2 och principen om integrering av jämställdhetsperspektivet i enlighet med artikel 4. |
Ändringsförslag 35 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Det nationella genomförandeorganet ska vid utförande av sina uppgifter regelbundet rådgöra med och ha ett nära samarbete med en nationell rådgivande grupp bestående av ett stort antal olika berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället och organisationer som försvarar eller företräder fattiga och socialt utestängda människors intressen, företrädare för de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala myndigheter. |
3. Det nationella genomförandeorganet ska vid utförande av sina uppgifter och i synnerhet vid utarbetandet av det nationella programmet och vid alla lämpliga tillfällen under det europeiska året rådgöra med och ha ett nära samarbete med en nationell rådgivande grupp bestående av ett stort antal olika berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället och organisationer som försvarar eller företräder fattiga och socialt utestängda människors intressen, företrädare för de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala myndigheter organiserade i ett lämpligt rådgivande organ. |
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Artikel 7 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté som består av en företrädare för varje stat och har en företrädare för kommissionen som ordförande. Varje stats företrädare ska utses av det nationella förmedlingsorgan som avses i artikel 6. |
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad Kommittén). |
Ändringsförslag 37 Förslag till beslut Artikel 8 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan samfinansieras via Europeiska unionens allmänna budget med upp till 50 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för insatser som genomförs enligt förfarandet i del II i bilagan. |
2. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan samfinansieras via Europeiska unionens allmänna budget med upp till 50 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för insatser som genomförs enligt förfarandet i del II i bilagan. De nationella genomförandeorganen ska erbjuda möjligheter till förfinansiering och samfinansiering för att underlätta för små och medelstora icke-statliga organisationer att delta. |
Motivering | |
I Europeiska socialfonden och under tidigare europeiska år har det visat sig viktigt med möjligheter till förfinansiering och samfinansiering för att underlätta för små och medelstora icke-statliga organisationer att delta. | |
Ändringsförslag 38 Förslag till beslut Artikel 9 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Beslut om finansiering av insatser enligt artikel 8.1 och 8.2 ska fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.2. |
1. Beslut om finansiering av insatser enligt artikel 8.1 ska fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.2. |
Ändringsförslag 39 Förslag till beslut Artikel 9 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De nationella genomförandeorganen ska sända in ansökningar om ekonomiskt stöd till insatser enligt artikel 8.3 till kommissionen enligt förfarandet i del II i bilagan. |
2. De nationella genomförandeorganen ska sända in ansökningar om ekonomiskt stöd till insatser enligt artikel 8.2 till kommissionen enligt förfarandet i del II i bilagan och i överensstämmelse med principen om integrering av genusaspekten enligt artikel 4. |
Ändringsförslag 40 Förslag till beslut Artikel 10 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska tillsammans med deltagarländerna se till att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut är samstämmiga med andra insatser och initiativ på europeisk, nationell och regional nivå. |
1. Kommissionen ska tillsammans med deltagarländerna se till att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut är samstämmiga med andra insatser och initiativ på europeisk, nationell och regional nivå, exempelvis insatser och initiativ under tidigare europeiska år. |
Motivering | |
För att förhindra dubblering av projekt och kunna dra lärdom av tidigare projekt bör det europeiska året ta hänsyn till resultaten av relevanta tidigare europeiska år. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till beslut Artikel 10 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. De ska se till att det råder full komplementaritet mellan det europeiska året och andra befintliga europeiska, nationella och regionala initiativ och resurser, där dessa kan bidra till uppnåendet av målen för det europeiska året. |
2. De ska se till att det råder full komplementaritet mellan det europeiska året och befintliga europeiska, nationella och regionala initiativ och resurser, där dessa kan bidra till uppnåendet av målen för det europeiska året. |
Motivering | |
Den föreslagna ordalydelsen är mer övergripande, eftersom målet är att undvika situationer där vissa europeiska, nationella och regionala initiativ eller resurser inte beaktats. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till beslut Artikel 12 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Budgeten för genomförandet av de insatser som avses i detta beslut ska för perioden från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2010 omfatta 17 miljoner euro, varav 6,5 miljoner euro ska avsättas för perioden fram till den 31 december 2009. |
1. Den finansiella ramen för genomförandet av de insatser som avses i detta beslut ska för perioden från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2010 omfatta 17 miljoner euro, varav 6,5 miljoner euro ska avsättas för perioden fram till den 31 december 2009. |
Ändringsförslag 43 Förslag till beslut Artikel 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Inför det europeiska året får kommissionen samarbeta med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, Internationella arbetsorganisationen och Förenta nationerna. |
Inför det europeiska året får kommissionen samarbeta med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, Internationella arbetsorganisationen och Förenta nationerna samt med övriga EU‑institutioner och EU-organ. |
Motivering | |
EU-organen kan bidra till att det europeiska året blir framgångsrikt allt efter sakområde och behöver därför engageras. | |
Ändringsförslag 44 Förslag till beslut Artikel 15 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Rapporten ska även innehålla uppgifter om hur jämställdhetsprincipen efterlevts under det europeiska året och omsatts i praktiken, samt en utvärdering av hur det europeiska året gynnat utsatta grupper. |
Ändringsförslag 45 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Anordnandet av möten och evenemang på gemenskapsnivå har till syfte att öka medvetenheten om frågor som rör det europeiska året och om fattigdom och social utestängning samt att skapa ett forum för utbyte av idéer. Dessa möten och evenemang ska planeras tillsammans med människor som lever i fattigdom och organisationer i det civila samhället som företräder dem, för att skapa goda möjligheter att ta itu med brister i befintlig politik och vardagsproblem. |
Anordnandet av möten och evenemang på gemenskapsnivå har till syfte att öka medvetenheten om frågor som rör det europeiska året och om fattigdom och social utestängning samt att skapa ett forum för utbyte av idéer. Dessa möten och evenemang ska planeras tillsammans med människor som lever i fattigdom och organisationer i det civila samhället som företräder dem, bidra till att utveckla åtgärder och metoder för ökat samhällsinflytande för alla, ta itu med luckor i politiken samt uppmärksamma olika institutioner på flerdimensionella aspekter av fattigdom (särskilt bland kvinnor och barn) såsom tillgång till sysselsättning, bostäder, social trygghet, hälsovård och sociala tjänster etc. |
Motivering | |
Syftet med det europeiska året är att skapa villkor som begränsar spridningen av sociala orättvisor genom att bland annat ta itu med de flerdimensionella aspekterna av fattigdom och eventuella brister i befintlig politik. | |
Ändringsförslag 46 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 2 – punktsats 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Anordnande av olika solidaritetsinitiativ för att begränsa fattigdom och främja social integration, så att vanliga medborgare får möjlighet att bidra direkt eller genom sina organisationer, även om bidragen är av mindre omfattning och oavsett vilken form de har. Mediekampanjer kan stödja insamling av medel i samband med det europeiska året. |
● Anordnande av olika solidaritetsinitiativ för att begränsa fattigdom och främja social integration, så att alla medborgare får möjlighet att bidra direkt eller genom sina organisationer, även om bidragen är av mindre omfattning och oavsett vilken form de har. Mediekampanjer på EU-nivå kan stödja insamling av medel i samband med det europeiska året. |
Motivering | |
I syfte att klargöra. | |
Ändringsförslag 47 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 2 – punktsats 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● En informationskampanj på EU‑nivå med nationella utlöpare som baseras på såväl traditionella och nya kommunikationskanaler som ny teknik. |
● En informationskampanj på EU-nivå med nationella och lokala utlöpare som baseras på såväl traditionella och nya kommunikationskanaler som ny teknik. |
Motivering | |
Den lokala nivån är viktig eftersom lokala och regionala myndigheter har en särskild roll att spela när det gäller att erkänna och främja faktisk tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella tjänster för de människor som lever i fattigdom och är socialt utestängda. De lokala och regionala myndigheterna har ett grundläggande ansvar för att vidta åtgärder som ska integrera människor som är utestängda. | |
Ändringsförslag 48 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 2 – punktsats 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Lämpliga åtgärder som har till syfte att sätta fokus på resultaten och öka synligheten för gemenskapsprogram, gemenskapsinsatser och gemenskapsinitiativ som bidrar till uppnåendet av målen med det europeiska året. |
● Lämpliga åtgärder som har till syfte att tillhandahålla information, sätta fokus på resultaten och öka synligheten för gemenskapsprogram, gemenskapsinsatser och gemenskapsinitiativ som bidrar till uppnåendet av målen med det europeiska året. |
Motivering | |
Synligheten för gemenskapsprogram och initiativ i samband med det europeiska året bör öka. | |
Ändringsförslag 49 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 2 – punktsats 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Lämpliga initiativ från utbildningsinstitutioner för att sprida information om det europeiska året. |
● Lämpliga initiativ från utbildningsinstitutioner, icke‑statliga organisationer och välgörenhetsorganisationer på nationell nivå och EU-nivå för att sprida information om det europeiska året och om åtgärder för att bekämpa fattigdom och social utestängning. |
Motivering | |
Även icke‑statliga organisationer och välgörenhetsorganisationer måste vara delaktiga för att kunna garantera stöd. | |
Ändringsförslag 50 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 3 – punktsats 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Undersökningar och rapporter på gemenskapsnivå för att utvärdera och rapportera om såväl förberedelserna av det europeiska året som dess effektivitet och verkan samt om övervakningen av dessa frågor på lång sikt. För att främja en ny enighet om politiska lösningar kommer en av undersökningarna också att innehålla ett antal frågor för att sondera den allmänna opinionen i fråga om politik för förebyggande av och bekämpning av fattigdom och social utestängning, däribland sociala trygghetssystem, och om EU:s potentiella roll i bekämpningen av fattigdom och social utestängning. Denna undersökning kommer att genomföras under 2009, så att resultaten kan föreläggas på öppningskonferensen för det europeiska året. |
● Undersökningar och rapporter på gemenskapsnivå, baserade på könsuppdelad statistik, för att utvärdera och rapportera om såväl förberedelserna av det europeiska året som dess effektivitet och omedelbara och långsiktiga verkan. För att främja utarbetandet av nyskapande politiska lösningar kommer en av undersökningarna också att sondera den allmänna opinionen i fråga om politik för förebyggande av och bekämpning av fattigdom och social utestängning, däribland, när så är lämpligt, sociala trygghetssystem, och om EU:s potentiella roll i bekämpningen av fattigdom och social utestängning i EU och i hela världen. Denna undersökning kommer att genomföras under 2009, så att resultaten kan föreläggas på öppningskonferensen för det europeiska året. |
Motivering | |
FN:s millennieutvecklingsmål stödjer kampen mot fattigdomen och därmed det europeiska året 2010. I en globaliserad värld är dessutom utrotningen av fattigdomen inom EU:s gränser nära förknippad med kampen mot fattigdom i tredjeländer. | |
Ändringsförslag 51 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 3 – punktsats 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
● Stöd till en undersökning av kränkningarna av de grundläggande rättigheterna på grund av stor fattigdom. |
Motivering | |
Flera miljoner européer omfattas inte i praktiken av de grundläggande rättigheterna på grund den extrema fattigdom och sociala utestängning de tvingas leva i. Därför bör en undersökning av denna situation stödjas. | |
Ändringsförslag 52 Förslag till beslut Bilaga – del II – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan finansieras via gemenskapens budget med upp till 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna per deltagande land. Den nationella delen av stödet ska motsvara EU‑finansieringen med minst 50 % från offentliga och privata källor. Vid urvalet av insatser har de nationella genomförandeorganen fria händer att avgöra om och i vilken omfattning de kommer att begära samfinansiering från den organisation som ansvarar för genomförandet av de enskilda insatserna. |
1. Den nationella delen av stödet ska motsvara EU-finansieringen med minst 50 % från offentliga och privata källor. Vid urvalet av insatser har de nationella genomförandeorganen fria händer att avgöra om och i vilken omfattning de kommer att begära samfinansiering från den organisation som ansvarar för genomförandet av de enskilda insatserna, med möjlighet att överväga att finansiera verksamheter med ända upp till 100 % av projektkostnaderna. |
Ändringsförslag 53 Förslag till beslut Bilaga – del II – led 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
3. Som uppföljning till det strategiska ramdokumentet kommer alla de nationella genomförandeorganen att utarbeta ett nationellt program för genomförandet av det europeiska året i nära samordning och samstämmighet med de nationella strategierna för socialt skydd och social integration. |
3. Som uppföljning till det strategiska ramdokumentet kommer alla de nationella genomförandeorganen, efter samråd med civilsamhället, att utarbeta ett nationellt program för genomförandet av det europeiska året i nära samordning och samstämmighet med de nationella strategierna för socialt skydd och social integration. |
Motivering | |
En av de viktiga aspekterna av det europeiska året är att människor som upplever fattigdom blir delaktiga och med sin erfarenhet kan bidra till att höja kvaliteten på det nationella programmet. | |
Ändringsförslag 54 Förslag till beslut Bilaga – del II – led 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Alla de nationella genomförandeorganen ska sända in en enskild ansökan om gemenskapsstöd. Denna ansökan ska innehålla en beskrivning av det nationella programmet och prioriteringar för det europeiska året, de insatser som föreslås för finansiering i det berörda deltagarlandet och de organisationer som ansvarar för genomförandet av varje enskild insats. Ansökan ska åtföljas av en detaljerad budget, där de sammanlagda kostnaderna för de förslagna insatserna samt samfinansieringsbelopp och samfinansieringskällor framgår. De stödberättigande kostnaderna kan också omfatta de nationella genomförandeorganens utgifter för personal och administration. |
4. Alla de nationella genomförandeorganen ska sända in en enskild ansökan om gemenskapsstöd. Denna ansökan ska innehålla en beskrivning av det nationella programmet och prioriteringar för det europeiska året samt de insatser som föreslås för finansiering. Ansökan ska åtföljas av en detaljerad budget, där de sammanlagda kostnaderna för de förslagna insatserna samt samfinansieringsbelopp och samfinansieringskällor framgår. De stödberättigande kostnaderna kan också omfatta de nationella genomförandeorganens utgifter för personal och administration. |
Ändringsförslag 55 Förslag till beslut Bilaga – del II – led 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
6. Kommissionen kommer att utvärdera och om nödvändigt begära ändringar till de ansökningar om gemenskapsfinansiering som de nationella genomförandeorganen har lämnat in. |
6. Kommissionen kommer att utvärdera hur målen i artikel 2 uppfylls och om nödvändigt begära ändringar till de ansökningar om gemenskapsfinansiering som de nationella genomförandeorganen har lämnat in. |
Motivering | |
Kommissionen bör se till att ansökningarna om gemenskapsfinansiering uppfyller målen för det europeiska året enligt artikel 2 i förslaget. | |
Ändringsförslag 56 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats -1 (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
● Att främja flerdimensionella integrerade strategier för att förebygga och utrota fattigdom, i synnerhet allvarlig fattigdom, och strategier som kan integreras med social- och kulturpolitiken och den ekonomiska politiken. |
Motivering | |
Året bör bidra till att integrera de flerdimensionella aspekterna av fattigdomen med social- och kulturpolitiken och den ekonomiska politiken. | |
Ändringsförslag 57 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Barnfattigdom och fattigdom som överförs från en generation till nästa. |
● Att bekämpa barnfattigdom och fattigdom som överförs från en generation till nästa, fattigdom i familjer, och att därvid särskilt uppmärksamma stora familjer, familjer med en ensamstående förälder och familjer som vårdar en anhörig samt fattigdom hos barn på institutioner. |
Motivering | |
Sårbara familjers situation bör uppmärksammas särskilt. | |
Ändringsförslag 58 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● En arbetsmarknad för alla. |
● Att främja arbetsmarknader för alla, ta itu med fattigdom bland förvärvsarbetande och behovet av att göra arbete lönsamt. |
Motivering | |
Många anställda riskerar att uppleva fattigdom till följd av bland annat arbeten med låg kvalitet och låga löner. Detta problem måste uppmärksammas särskilt under det europeiska året. | |
Ändringsförslag 59 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 3 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Åtgärder för att skapa mer jämlik tillgång till utbildning, bl.a. genom utbildning som ger digital kompetens. |
● Åtgärder för att utrota skillnader när det gäller tillgång till utbildning, bl.a. genom utbildning som ger digital kompetens och främja rättvis tillgång till all informationsteknik, särskilt med tanke på funktionshindrade personers behov. |
Motivering | |
Tillgången till livslångt lärande är särskilt viktig, eftersom människors kunskaper måste anpassas till förändringarna på arbetsmarknaderna om de ska kunna få arbeten på en anständig nivå. | |
Ändringsförslag 60 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Genusaspekter på fattigdom. |
● Att ta itu med genus- och åldersaspekter på fattigdom. |
Motivering | |
Fattigdom drabbar inte kvinnor och män och äldre i lika hög grad. Dessa skillnader bör tas med i beräkningen när politiska åtgärder och initiativ utformas under och efter det europeiska året. | |
Ändringsförslag 61 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Tillgång till grundläggande samhällstjänster, bl.a. människovärdiga bostadsförhållanden. |
● Att garantera rättvis tillgång till ändamålsenliga resurser och tjänster, bl.a. människovärdiga bostadsförhållanden, hälso- och sjukvård och social trygghet. |
Motivering | |
Tillgång till ändamålsenliga resurser, hälso- och sjukvård och social trygghet är mycket viktig för fattiga människor och måste tas upp ordentligt under det europeiska året. | |
Ändringsförslag 62 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
● Att underlätta tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter. |
Motivering | |
Fattiga människor har ofta inte tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. | |
Ändringsförslag 63 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
● Bekämpning av diskriminering, främjande av invandrarintegration och integration av etniska minoriteter i samhället och på arbetsmarknaden. |
● Bekämpning av diskriminering, främjande av integration av invandrare och etniska minoriteter i samhället. |
Motivering | |
För att klargöra att det är oerhört viktigt att invandrare och etniska minoriteter integreras i samhället. | |
Ändringsförslag 64 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 6a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
● Att främja integrerade metoder för aktiv delaktighet och hantering av privatlivet. |
Motivering | |
Det europeiska året bör bidra till att främja aktiv delaktighet samt hantering av privatlivet och i synnerhet god ekonomisk planering. | |
Ändringsförslag 65 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 6b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
● Att främja lika möjligheter för alla. |
Motivering | |
Mot bakgrund av syftet med det europeiska året för lika möjligheter är det logiskt att sätta upp detta som ett tema. | |
Ändringsförslag 66 Förslag till beslut Bilaga – del IV – stycke 2 – punktsats 7 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
• Hänsyn till funktionshindrades och andra utsatta gruppers behov. |
• Hänsyn till funktionshindrades, vårdkrävande anhörigas och deras familjers och andra utsatta gruppers behov, samt behoven hos personer i utsatta situationer, särskilt de hemlösa. |
Motivering | |
Vårdkrävande anhöriga och familjerna som tar hand om dem löper högre risk för fattigdom liksom personer som lever i en svår personlig situation. |
MOTIVERING
När Lissabonstrategin lanserades i mars 2000 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att ”på ett avgörande sätt försöka utrota fattigdomen” fram till 2010. Vid senare möten med Europeiska rådet har detta mål bekräftats.
2006 levde 16 procent (78 miljoner människor) av den totala befolkningen i EU‑25 under fattigdomsgränsen. 2000 levde omkring 40 miljoner människor (9 procent) i ihållande fattigdom i EU‑25. 2005 riskerade 19 procent (19 miljoner) av barnen fattigdom i EU‑25. Även om skillnaderna mellan könen minskar i de flesta medlemsstaterna så är klyftan mellan könen (2006) i fråga om fattigdom och ihållande fattigdom omkring 2 procentenheter.
Bakgrund
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 skapades den öppna samordningsmetoden, som ger en ram för politisk samordning utan rättsliga begränsningar. Som sådan underlättar den uppnåendet av unionens strategiska mål om hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning till 2010. Medlemsstaterna åtar sig att ta fram och lansera sina mest effektiva politiska åtgärder för socialt skydd och social integration i syfte att dra lärdom av varandras erfarenheter. Detta är en flexibel och decentraliserad metod som innefattar följande.
Inom ramen för denna flexibla och decentraliserade metod förbinder sig medlemsstaterna att sträva efter gemensamma mål och använda gemensamma indikatorer, att utarbeta nationella strategirapporter och att lägga fram utvärderingar.
Sedan januari 2007 stöder EU:s nya integrerade program för sysselsättning och samhällelig solidaritet målen i den sociala agendan och bidrar till unionens mer allmänna strategi för sysselsättning och tillväxt.
De övergripande målen för socialt skydd och social integration i den öppna samordningsmetoden är att främja
· en effektiv och ömsesidig samverkan mellan EU:s strategi för hållbar utveckling och Lissabonmålen om högre ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning,
· politiken för social integration, jämställdhet mellan män och kvinnor och lika möjligheter för alla genom tillgängliga, finansiellt hållbara och ändamålsenliga sociala trygghetssystem,
· god förvaltningssed, öppenhet och delaktighet från intressenternas sida i utformningen, förverkligandet och övervakningen av politiken.
Inom ramen för de övergripande målen sägs det att strävan bör vara att den öppna samordningsmetoden på ett avgörande sätt ska bidra till att utrota fattigdom och social utestängning.
I enlighet med uppdraget från Europeiska rådets möte i Lissabon har medlemsstaterna och kommissionen strävat efter att ta fram gemensamma strategier och förenliga indikatorer. 2001 lade kommittén för socialt skydd fram en rapport med rekommendationer om en första uppsättning gemensamma indikatorer, vilken antogs vid rådets (sysselsättning och sociala frågor) möte i december 2001 och sedan överlämnades till EU‑toppmötet i Laeken/Bryssel. I juni 2006 antog kommittén för socialt skydd en korrigerad uppsättning gemensamma indikatorer för socialt skydd och social integration.
När det gäller målet att utrota fattigdom och social utestängning är en av de gemensamma indikatorerna andelen som riskerar fattigdom (människor med en jämförlig inkomst som understiger 60 procent av den nationella genomsnittsnivån).
Sammanfattning av kommissionens meddelande om det europeiska året 2010
I den sociala agendan för 2005–2010 tillkännagav kommissionen att den skulle lägga ett förslag om att utnämna 2010 till europeiskt år för bekämpning av fattigdom och social utestängning.
Budgeten för året – 17 miljoner euro – är den största som någonsin har avsatts för ett europeiskt år, vilket återspeglar dess stora politiska betydelse.
Syftet med det europeiska året är att bekräfta unionens engagemang för solidaritet, social rättvisa, större sammanhållning, och att öka överensstämmelsen med och stödet för unionens övergripande mål genom att på ett avgörande sätt bidra till att utrota fattigdomen.
Det europeiska året ska öka allmänhetens kännedom om fattigdom och social utestängning i Europa och sända ut budskapet att dessa företeelser skadar den sociala och ekonomiska utvecklingen. Det ska bekräfta vikten av kollektivt ansvarstagande, inte bara från beslutsfattarnas utan också från offentliga och privata aktörers sida.
Vid sidan av de allmänna målen bygger förslaget om ett europeiskt år för att bekämpa fattigdom och social utestängning på fyra specifika mål:
· Att erkänna rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet.
· Att öka det allmänna ansvarstagandet för politik och åtgärder för social integration, med betoning på allas ansvar för att komma till rätta med fattigdom och marginalisering.
· Att främja ett samhälle med större sammanhållning genom att öka den allmänna medvetenheten om fördelarna för alla med ett samhälle där fattigdomen är utrotad och ingen är dömd att leva i samhällets utkant.
· Att bekräfta EU:s starka politiska åtagande att bekämpa fattigdom och social utestängning och att främja detta engagemang på alla politiska nivåer.
Verksamheten i samband med det europeiska året kommer att understödja den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration och syftar till att bidra till ökad politisk genomslagskraft och effektivitet. Således ligger det europeiska årets teman i linje med den öppna samordningsmetoden.
Även om unionen kan tillhandahålla en ram för samordning på olika nivåer kan påtagliga framsteg endast göras genom att deltagande länder är delaktiga på nationell nivå i betydande omfattning. Aktiviteter på europeisk nivå för att se till att strategin för ett samhälle som är öppet för alla är konsekvent kommer således att anpassas till varje lands särdrag.
Det kommer att utses en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, vilken ska hjälpa kommissionen att genomföra insatserna under det europeiska året.
Denna kommitté kommer att övervaka genomförandet av insatserna på grundval av gemensamma riktlinjer som kommissionen utarbetat, i ett strategiskt ramdokument.
Det nationella genomförandet måste överensstämma med de politiska mål som har ställts upp för det europeiska året, som svar på det strategiska ramdokumentet. Medlemsstaterna ska tillställa kommissionen nationella program för genomförandet av det europeiska året.
Programmen bör utformas, antas och genomföras i nära samarbete med och under tillsyn av de nationella genomförandeorganen, som ska utses av de länder som deltar i det europeiska året.
De nationella genomförandeorganen ska inrätta och genomföra sina nationella strategier efter samråd med och i nära samarbete med en nationell rådgivande grupp bestående av ett stort antal olika berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället som företräder fattigas intressen, företrädare för de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala myndigheter.
Erfarenheterna från arbetet med tidigare europeiska år på det sociala området har visat att de kan öka allmänhetens kunskap, främja deltagande, stärka den politiska viljan på alla nivåer och medverka till politiska förändringar. Förslaget överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. Samtidigt betonas i förslaget till beslut om det europeiska året hur viktigt det är att respektera medlemsstaternas olika traditioner och nationella förhållanden, både för att säkerställa flexibilitet i genomförandet och för att undvika att inkräkta på den goda praxis som redan finns i vissa medlemsstater. Förslaget följer därför även proportionalitetsprincipen.
Europaparlamentets viktigaste ändringsförslag
I sitt betänkande om kartläggningen av den sociala verkligheten stödde Europaparlamentet kommissionens förslag om ett europeiskt år 2010 i syfte att bekämpa fattigdom och social utestängning.
Generellt sett stöder föredraganden innehållet i kommissionens förslag och är särskilt nöjd med att man bekräftar att fattigdomen har flerdimensionella aspekter och att allmänhetens kunskap samt det offentliga och privata ansvaret måste öka, och därtill måste fattiga människor och deras företrädare delta i genomförandet av årets aktiviteter.
Det centrala innehållet i betänkandet är inriktat på att specificera artiklarna och lägga till några viktiga nya beståndsdelar: De ämnen som tas upp är följande:
1. Ett globalt perspektiv på fattigdom och social integration genom att det europeiska året kopplas till FN:s millennieutvecklingsmål och särskilt till den internationella dagen för utrotning av fattigdomen (den 17 oktober).
2. Det bör stå klart från början av det europeiska året att syftet inte bara är att bekämpa (allvarlig) fattigdom utan också att förebygga fattigdom och social utestängning.
3. Att vidareutveckla koncepten i kommissionens förslag när det gäller komplexiteten och de flerdimensionella aspekterna av fattigdom och social utestängning.
Detta görs genom en mer uttömmande definition av de berörda grupperna, till exempel genom att personer som tidigt avbrutit sin utbildning och (långtids)arbetslösa läggs till.
Vi har också mer detaljer om de flerdimensionella politiska åtgärder som måste samordnas och genomföras på nationell, regional och lokal nivå för att målet med det europeiska året ska nås. Dessa åtgärder ska ge lika tillgång till utbildning och livslångt lärande, inklusive tillgång till informations- och kommunikationsteknik, sociala trygghetssystem samt sociala tjänster, hälso- och sjukvård och bostäder med hög kvalitet.
4. En separat punkt som uppmärksammas är behovet av att garantera likabehandling och icke‑diskriminering genom bland annat bättre tillämpning av relevant EU‑lagstiftning, eftersom kvinnor och sårbara grupper drabbas mer än andra av fattigdom och social utestängning.
5. Föredraganden ville också fästa större vikt vid styrelsesätt och skapandet av synergieffekter med befintliga program och initiativ.
Det slås fast att året på EU‑nivå inte bara ska användas för att upprepa tidigare åtaganden eller för att förstärka den öppna samordningsmetoden, utan att det ska leda till nya bemödanden när det gäller att utbyta goda rutiner, lansera nya initiativ etc. Starkare kopplingar till resultaten från tidigare europeiska år och samordning med befintliga EU‑program och ekonomiska resurser som stöder kampen mot fattigdom och social utestängning måste till för att skapa konsekvens och kontinuitet.
För att det europeiska året ska bli en framgång måste nationella, regionala och lokala myndigheter arbeta tillsammans och alla berörda aktörer vara involverade när medlemsstaterna börjar diskutera det europeiska årets innehåll på nationell nivå.
6. I anslutning till den föregående punkten anser Europaparlamentet att det är mycket viktigt att människor som lider av fattigdom och social utestängning verkligen deltar i diskussionerna på EU‑nivå och nationell nivå om europeiska årets innehåll och förverkligande.
Detta innebär att skälen och artiklarna måste ändras. Särskild vikt har fästs vid artikel 2 (mål) och bilagan, del IV, punkt 2 (teman för det europeiska året).
I artikel 2 handlar ändringen om alla berörda gruppers delaktighet. Artikeln är också kopplad till bilagan, del IV. I den bilagan handlar de viktigaste ändringarna om att vissa nya teman läggs till som syftar till att betona vikten av att bekämpa barns fattigdom i förhållande till familjers fattigdom, främja likabehandling och icke‑diskriminering samt skapa strategier för aktivt deltagande och tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter (syftet är att koppla samman temana med de flerdimensionella aspekterna av fattigdom och social utestängning).
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (3.4.2008)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010)
(KOM(2007)0797 – C6‑0469/2007 – 2007/0278(COD))
Föredragande: Lidia Joanna Geringer de Oedenberg
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(11) I sina nationella handlingsplaner för social integration framhäver ett antal länder den stora risken för fattigdom och social utestängning i vissa befolkningsgrupper, däribland barn, ensamstående föräldrar, äldre, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade, hemlösa, interner, våldsdrabbade kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare. |
(11) I sina nationella handlingsplaner för social integration framhäver ett antal länder den stora risken för fattigdom och social utestängning i vissa befolkningsgrupper, däribland barn, ensamstående föräldrar, familjer med många barn, äldre, ungdomar och särskilt unga kvinnor, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade, hemlösa, interner, våldsdrabbade kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare |
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 12 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(12) Även om sysselsättning reducerar risken för fattigdom betydligt för den enskilde, räcker den inte alltid till för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Risken för fattigdom är fortfarande relativt stor även för förvärvsarbetande. Fattigdom bland förvärvsarbetande är dels förknippat med låg lön, låg utbildning och osäkra anställningsförhållanden, ofta deltidsanställning, dels med förhållandena i det hushåll den enskilde tillhör, dvs. antalet personer som måste försörjas och hushållets arbetsintensitet. Sysselsättning av hög kvalitet är således mycket viktig för att hjälpa den enskilde ut ur fattigdom. |
(12) Även om sysselsättning reducerar risken för fattigdom betydligt för den enskilde, räcker den inte alltid till för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Risken för fattigdom är fortfarande relativt stor även för förvärvsarbetande. Fattigdom bland förvärvsarbetande är dels förknippat med låg lön, låg utbildning, begränsade möjligheter till yrkesutbildning och förenande av arbets- och familjeliv och osäkra anställningsförhållanden, ofta deltidsanställning, dels med nivån på det sociala och ekonomiska stöd som beror på förhållandena i det hushåll den enskilde tillhör, dvs. antalet personer som måste försörjas och hushållets arbetsintensitet. Sysselsättning av hög kvalitet och socialt och ekonomiskt stöd är således mycket viktigt för att hjälpa den enskilde ut ur fattigdom. |
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Ett brett folkligt stöd är nödvändigt för att gemenskapens insats för bekämpning av fattigdom och social utestängning ska få ett ordentligt genomslag. Det europeiska året bör fungera som en katalysator för att öka medvetenheten och intensifiera arbetet. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att föra den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration framåt. |
(15) Ett brett folkligt stöd är nödvändigt för att gemenskapens insats för bekämpning av fattigdom och social utestängning ska få ett ordentligt genomslag. Det europeiska året bör fungera som en katalysator för att öka medvetenheten och intensifiera arbetet. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att stärka och föra den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration framåt, samt till att främja nya åtgärder och initiativ på EU-nivå och nationell nivå i samarbete med de fattigdomsdrabbade och deras företrädare. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att gemenskapslagstiftningen om lika möjligheter och jämställdhet genomförs effektivt på nationell nivå. |
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Artikel 2 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att öka medvetenheten hos befolkningen om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där ingen är dömd att leva i samhällets utkanter. Det europeiska året ska främja ett samhälle som upprätthåller och utvecklar livskvalitet, socialt välbefinnande och lika möjligheter för alla oavsett bakgrund, och som säkerställer hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna samt politisk samstämmighet med EU:s insatser på global nivå. |
c) Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att ändra den samhällsekonomiska politik som orsakar sociala orättvisor och fattigdom, särskilt bland kvinnor och barn, och genom att öka medvetenheten hos befolkningen om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där ingen är dömd att leva i samhällets utkanter. Det europeiska året ska främja ett samhälle som upprätthåller och utvecklar livskvalitet, socialt välbefinnande och lika möjligheter för alla oavsett bakgrund och kön, och som säkerställer hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna samt politisk samstämmighet med EU:s insatser på global nivå. |
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Artikel 2 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) Engagemang – Bekräfta EU:s starka politiska engagemang för bekämpning av fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang på alla förvaltningsnivåer. Det europeiska året ska med utgångspunkt i landvinningarna för och de eventuella bristerna hos den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stärka den politiska viljan att bekämpa fattigdom och social utestängning och ge nya impulser till utvecklingen av EU:s insatser på detta område. |
d) Engagemang – Bekräfta EU:s starka politiska engagemang för bekämpning av fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang på alla förvaltningsnivåer, genom att ändra den politik som orsakar fattigdom och social utestängning. Det europeiska året ska med utgångspunkt i landvinningarna för och de eventuella bristerna hos den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stärka den politiska viljan att bekämpa fattigdom och social utestängning och ge nya impulser till utvecklingen av EU:s insatser på detta område. |
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Artikel 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
I samband med det europeiska året ska hänsyn tas till mäns och kvinnors olika sätt att uppleva fattigdom och social utestängning. |
I samband med det europeiska året ska hänsyn tas till mäns och kvinnors olika sätt att uppleva fattigdom och social utestängning, och vid genomförandet och utvärderingen av verksamheten under året ska jämställdhetsfrågor beaktas. |
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska utse ett ”nationellt genomförandeorgan” som ska organisera deras deltagande i det europeiska året och se till att samordningen fungerar på nationell nivå. Det nationella genomförandeorganet ska ansvara för att fastställa det nationella programmet och prioriteringarna för det europeiska året samt för att välja ut de insatser som ska föreslås för gemenskapsfinansiering. Den nationella strategin och prioriteringarna för det europeiska året ska fastställas i enlighet med målen i artikel 2. |
1. Medlemsstaterna ska utse ett ”nationellt genomförandeorgan” som ska organisera deras deltagande i det europeiska året och se till att samordningen fungerar på nationell nivå. Det nationella genomförandeorganet ska ansvara för att fastställa det nationella programmet och prioriteringarna för det europeiska året samt för att välja ut de insatser som ska föreslås för gemenskapsfinansiering. Den nationella strategin och prioriteringarna för det europeiska året ska fastställas i enlighet med målen i artikel 2 och principen om integrering av jämställdhetsperspektivet i enlighet med artikel 4. |
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Artikel 9 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Beslut om finansiering av insatser enligt artikel 8.1 och 8.2 ska fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.2. |
1. Beslut om finansiering av insatser enligt artikel 8.1 och 8.2 ska fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.2, och med respekt för principen om integrering av jämställdhetsperspektivet i enlighet med artikel 4. |
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Artikel 15 – stycke 1a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Rapporten ska även innehålla uppgifter om hur jämställdhetsprincipen efterlevts under det europeiska året och omsatts i praktiken, samt en utvärdering av hur det europeiska året gynnat utsatta grupper. |
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Bilaga – del I – punkt 1 Möten och evenemang | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Anordnandet av möten och evenemang på gemenskapsnivå har till syfte att öka medvetenheten om frågor som rör det europeiska året och om fattigdom och social utestängning samt att skapa ett forum för utbyte av idéer. Dessa möten och evenemang ska planeras tillsammans med människor som lever i fattigdom och organisationer i det civila samhället som företräder dem, för att skapa goda möjligheter att ta itu med brister i befintlig politik och vardagsproblem. |
Anordnandet av möten och evenemang på gemenskapsnivå har till syfte att öka medvetenheten om frågor som rör det europeiska året och om fattigdom och social utestängning samt att skapa ett forum för utbyte av idéer. Dessa möten och evenemang ska planeras tillsammans med människor som lever i fattigdom och organisationer i det civila samhället som företräder dem, för att skapa goda möjligheter att ta itu med brister i befintlig politik och vardagsproblem. Ambitionen med dessa möten och evenemang ska vara att få olika institutioner att bli medvetna om orsakerna till fattigdom och vilka åtgärder som måste vidtas för att minska fattigdomen, särskilt bland kvinnor och barn. |
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Bilaga – del II – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan finansieras via gemenskapens budget med upp till 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna per deltagande land. Den nationella delen av stödet ska motsvara EU‑finansieringen med minst 50 % från offentliga och privata källor. Vid urvalet av insatser har de nationella genomförandeorganen fria händer att avgöra om och i vilken omfattning de kommer att begära samfinansiering från den organisation som ansvarar för genomförandet av de enskilda insatserna. |
1. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan finansieras via gemenskapens budget med upp till 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna per deltagande land. Den nationella delen av stödet ska motsvara EU-finansieringen med minst 50 % från offentliga och privata källor. Vid urvalet av insatser har de nationella genomförandeorganen fria händer att avgöra om och i vilken omfattning de kommer att begära samfinansiering från den organisation som ansvarar för genomförandet av de enskilda insatserna. De nationella genomförandeorganen kan överväga möjligheten att finansiera verksamheter med ända upp till 100 % av projektkostnaderna. |
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Bilaga – del IV - stycke 2 – punktsats 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
· Barnfattigdom och fattigdom som överförs från en generation till nästa. |
• Utrotande av barnfattigdom och fattigdom som överförs från en generation till nästa, bl.a. genom ett ökat stöd till familjer och föräldraskap. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utslagning |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2007)0797 – C6-0469/2007 – 2007/0278(COD) |
|||||||
Ansvarigt utskott |
EMPL |
|||||||
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 31.1.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Lidia Joanna Geringer de Oedenberg 22.1.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
28.2.2008 |
3.4.2008 |
|
|
||||
Antagande |
3.4.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
24 0 1 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Claire Gibault, Zita Gurmai, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Urszula Krupa, Roselyne Lefrançois, Astrid Lulling, Zita Pleštinská, Anni Podimata, Christa Prets, Teresa Riera Madurell, Anne Van Lancker, Anna Záborská |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gabriela Creţu, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Christa Klaß, Marusya Ivanova Lyubcheva, Petya Stavreva, Feleknas Uca |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Manolis Mavrommatis |
|||||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utslagning |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2007)0797 – C6-0469/2007 – 2007/0278(COD) |
|||||||
Framläggande för parlamentet |
12.12.2007 |
|||||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 31.1.2008 |
|||||||
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 31.1.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande Utnämning |
Marie Panayotopoulos-Cassiotou 23.1.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
2.4.2008 |
5.5.2008 |
|
|
||||
Antagande |
6.5.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
41 1 0 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Andersson, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Derek Roland Clark, Jean Louis Cottigny, Proinsias De Rossa, Harald Ettl, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Joel Hasse Ferreira, Stephen Hughes, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Jean Lambert, Raymond Langendries, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Jan Tadeusz Masiel, Jiří Maštálka, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba Őry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Jacek Protasiewicz, Bilyana Ilieva Raeva, Elisabeth Schroedter, José Albino Silva Peneda, Jean Spautz, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gabriela Creţu, Petru Filip, Jamila Madeira, Csaba Sógor, Kyriacos Triantaphyllides |
|||||||
Ingivande |
8.5.2008 |
|||||||