Betänkande - A6-0206/2008Betänkande
A6-0206/2008

BETÄNKANDE om att ändra artikel 29 i Europaparlamentets arbetsordning – Bildande av politiska grupper

2.6.2008 - (2006/2201(REG))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Richard Corbett

Förfarande : 2006/2201(REG)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0206/2008

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om att ändra artikel 29 i Europaparlamentets arbetsordning – Bildande av politiska grupper

(2006/2201(REG))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av förslaget till ändring av arbetsordningen (B6-0420/2006),

–   med beaktande av artiklarna 201 och 202 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6‑0206/2008).

1.  Europaparlamentet beslutar att införa nedanstående ändring i arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet beslutar att ändringen ska träda i kraft den första dagen under den första sammanträdesperioden efter Europavalen 2009.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Ändringsförslag  1

Europaparlamentets arbetsordning

Artikel 29 – punkt 2a (ny)

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

 

2a. När antalet ledamöter i en grupp är mindre än tröskelvärdet kan talmannen efter medgivande av talmanskonferensen bevilja gruppen rätt att finnas kvar fram till parlamentets nästa konstituerande sammanträde, förutsatt att följande villkor uppfylls:

 

– Ledamöterna företräder alltjämt minst en femtedel av medlemsstaterna.

 

– Gruppen har funnits i mer än ett år.

 

Talmannen ska inte tillämpa det här undantaget om det finns tillräckliga bevis för att anta att det missbrukas.

MOTIVERING

I den diskussion vi hittills haft om en eventuell ändring av artikel 29 (bildande av politiska grupper) har tre frågor kommit upp. De rör alla en eventuell ändring av punkt 2 om en politisk grupps minsta storlek.

1.        Antalet medlemsstater

Enligt bestämmelsen krävs för närvarande att en politisk grupp omfattar ledamöter ”som valts i minst en femtedel av medlemsstaterna”. I stadgan för europeiska politiska partier hänvisas till en fjärdedel av medlemsstaterna som relevant kriterium. Man har föreslagit att vår interna arbetsordning bör återspegla den lagstiftning som antagits för europeiska politiska partier. Om vi ändrade arbetsordningen så att den krävde en fjärdedel av medlemsstaterna, skulle detta betyda att det nu skulle krävas ledamöter från sju i stället för sex medlemsstater för att bilda en politisk grupp. Ingen av siffrorna skulle ändras om Kroatien anslöts.

2.        Antalet ledamöter

Det lägsta antal ledamöter av Europaparlamentet som krävs för att bilda en politisk grupp är för närvarande tjugo. Detta motsvarar endast 2,55 procent av parlamentets ledamöter. Av den bifogade översikten framgår att det i 21 av de 25 nationella parlament som har regler för politiska grupper finns ett högre tröskelvärde i minst en av parlamentets kamrar, ett värde som kan ligga så högt som 8,5 procent (Luxemburg), 8,1 procent (Österrikes Bundesrat) eller 7 procent (Polens senat), men som i regel ligger över nivån 4 procent (i 15 medlemsstater).

Frågan uppkommer om Europaparlamentets tröskel bör höjas till ett värde som ligger närmare genomsnittlig praxis i de nationella parlamenten. Om siffran fastställdes till 30 av 750 ledamöter under nästa valperiod skulle det motsvara en siffra på 4 procent, vilket fortfarande vore lägre än genomsnittet för de nationella parlamenten.

Den föredragande hade lagt fram ett ändringsförslag som syftade till att höja minimiantalet ledamöter som krävs för att bilda en politisk grupp men utskottet förkastade förslaget i en omröstning där rösterna föll nästan jämnt.

3.        Att ha kvar en politisk grupp som, efter det att den bildats, minskar till att bestå av färre ledamöter än tröskelvärdet

Jens-Peter Bonde med flera har fäst uppmärksamheten på det svåra läge som kan uppstå när det har skapats en politisk grupp med bara tillräckligt så många ledamöter som krävs för att nå det lägsta tröskelvärdet. Den politiska gruppen är då extremt känslig för politiska påtryckningar från ett litet antal ledamöter – eller till och med en enskild ledamot – som kan hota med att lämna gruppen, och därmed förstöra den, om han eller hon inte får sin vilja fram i en viss fråga.

Man bör därför överväga att låta en politisk grupp fortsätta att finnas kvar, åtminstone under en viss tid, om den efter att ha bildats minskar till under tröskelvärdet. Om det exempelvis krävs 30 ledamöter för att bilda en politisk grupp skulle en sådan grupp kunna fortsätta att finnas kvar i upp till ett år under förutsättning att den har kvar minst 25 ledamöter. Om en sådan regel införs bör den emellertid åtföljas av åtgärder för att se till att ledamöter inte efterhand kan ”lånas ut” till olika politiska grupper för att hjälpa till med att bilda dem, och sedan gå vidare och om och om igen bilda nya grupper.

BILAGA 1

Politiska grupper i de nationella parlamenten

Medlemsstat

Antal ledamöter i parlamentet/kammaren

Lägsta antal ledamöter för att bilda en politisk grupp

%

av helheten

Österrike

 

 

 

Nationalrat

183

5

2,7 %

Bundesrat

62

5

8,1 %

Belgien

 

 

 

La Chambre

150

5

3,3 %

Le Sénat

71

2

2,8 %

Bulgarien

239

10

4,2 %

Cypern

Enligt konstitutionen 80 (varav 56 grekcyprioter; turkcyprioterna utgick 1963); f.n. de facto 56

7 (av 56)

12 %

Tjeckien

 

 

 

deputeradekammaren

200

10[1]

5 %

senaten

81

5

6,2 %

Danmark

179

4[2]

2,2 %

Estland

101

5

5 %

Finland

200

inte tillämpligt

inte tillämpligt

Frankrike

Assemblée

577

20

3,5 %

Sénat

331

15

4,5 %

Tyskland

598

(plus eventuella överskjutande mandat)

16:e tyska förbundsdagen: 614

30 plus x

16:e tyska förbundsdagen: 31

5 %

Grekland

300

10

3,3 %

Ungern

386

15

3,9 %

Irland

166

7

4,2 %

Italien

 

 

 

Camera dei Deputati

630

20

3,2 %

Senato

315[3]

10

3,2 %

Lettland

100

5

5 %

Litauen

141

7

5 %

Luxemburg

60

5

8,3 %

Malta

 

inte tillämpligt

inte tillämpligt

Nederländerna

 

 

 

representanthuset

150

1

0,7 %

senaten

75

1

1,3 %

Polen

 

 

 

Sejmen

460

15[4]

3,3 %

senaten

100

7

7 %

Portugal

230

2

0,9 %

Rumänien

 

 

 

deputeradekammaren

332

10

3 %

senaten

137

7

5,1 %

Slovakien

150

8

5,3 %

Slovenien

90

3

3,3 %

Spanien

 

 

 

Congreso

350

15[5]

4,3 %

Senado

259

10

3,9 %

Sverige

349

14[6]

4 %

Storbritannien

646

inte tillämpligt

inte tillämpligt

  • [1]  Denna siffra gäller för bildande av en ny politisk grupp under valperioden. I anslutning till val gäller en lägre tröskel på 3 ledamöter (1,5 procent).
  • [2]  Det finns ingen tröskel enligt arbetsordningen, men politiska grupper med färre än 4 ledamöter skulle få lägre ekonomiskt stöd. Eftersom inget parti som fått färre röster än 2 procent  får mandat i Folketinget finns i de flesta fall i praktiken en gräns på 4 ledamöter.
  • [3]  Italiens senat består av 315 valda senatorer, men vissa senatorer kan utses på livstid av republikens president. Det sammanlagda antalet senatorer överstiger därför 315 och varierar med tiden.
  • [4]  I de polska kamrarna gör man skillnad mellan “klubbar” och “politiska grupper”. Det är möjligt att bilda en politisk grupp med som lägst 3 ledamöter (vilket motsvarar 0,65 procent i Sejmen och 3 procent i senaten).
  • [5]  En lägre tröskel på 5 ledamöter (1,42 procent) tillämpas för partier som fått antingen 15 procent av rösterna i den region eller de valkretsar där de kandiderat eller 5 procent av den nationsomfattande valorganisation eller partikoalition som de varit en del av.
  • [6]  Det teoretiska antalet är 1, om ett politiskt parti får mer än 12 procent av rösterna i en valkrets. Detta har hittills inte hänt i något val i Sverige. Tröskeln är 4 procent av rösterna i hela landet, vilket motsvarar ungefär 14 ledamöter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

13

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jim Allister, Richard Corbett, Brian Crowley, Hanne Dahl, Andrew Duff, Ingo Friedrich, Anneli Jäätteenmäki, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Ashley Mote, Borut Pahor, Rihards Pīks, Adrian Severin, József Szájer, Johannes Voggenhuber, Dushana Zdravkova

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Graham Booth, Costas Botopoulos, Klaus Hänsch, György Schöpflin, Mauro Zani

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Philip Claeys, Ingeborg Gräßle, Sepp Kusstatscher, Michael Henry Nattrass, Renate Weber