Betänkande - A6-0246/2008Betänkande
A6-0246/2008

BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket

9.6.2008 - (KOM(2006)0752 – C6‑0089/2008 – 2006/0251(CNS)) - *

Utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Ewa Klamt

Förfarande : 2006/0251(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0246/2008
Ingivna texter :
A6-0246/2008
Debatter :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket

(KOM(2006)0752 – C6‑0089/2008 – 2006/0251(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2006)0752),

–   med beaktande av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,

–   med beaktande av artikel 62, artikel 63.3 a och b, artiklarna 66 och 95 och artikel 300.2 första stycket i EG‑fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG‑fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0089/2008),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor om den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 51, 83.7 och 35 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0246/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner det ändrade förslaget till rådets beslut med de ändringar som gjorts och godkänner ingåendet av protokollet.

2.  Europaparlamentet förbehåller sig rätten att försvara sina fördragsenliga befogenheter.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och regeringen och parlamentet i Furstendömet Liechtenstein parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Förslag till rådets beslut

Beaktandeled 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 62, 63.3 a–b, 66 och 95 jämförda med artikel 300.2 första stycket andra meningen samt artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 62, 63.3 a–b, 66 och 95 jämförda med artikel 300.2 första stycket andra meningen samt artikel 300.3 andra stycket,

Ändringsförslag  2

Förslag till rådets beslut

Beaktandeled 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europaparlamentets samtycke,

MOTIVERING

1. Protokollet till avtalet om Schengenregelverket

Syftet med detta protokoll är att knyta Liechtenstein till EU:s arbete inom ramen för Schengenregelverket genom att Liechtenstein ansluts till Schengenavtalet med Schweiz[1] via ett protokoll. I en skrivelse av den 12 oktober 2001 uttryckte Liechtenstein sitt intresse för att tillsammans med Schweiz bli avtalsslutande part i eventuella anslutningsavtal till Schengen‑ och Dublinregelverken, eftersom en politik med öppna gränser för personers rörlighet hade funnits mellan Liechtenstein och Schweiz i decennier. Liechtenstein deltog dock inte i förhandlingarna med Schweiz, eftersom det inte fanns något avtal om beskattning av inkomster av sparande mellan Europeiska gemenskapen och Liechtenstein. Senare ingick Europeiska gemenskapen och Liechtenstein ett sådant avtal om beskattning av inkomster av sparande, vilket trädde i kraft i juli 2005.

När Liechtenstein ansluter sig till Schengenavtalet med Schweiz får landet samma rättigheter och skyldigheter som Schweiz. Liechtenstein måste godta och genomföra Schengenregelverket och dess utveckling utan undantag eller inskränkningar[2]. När nya rättsakter eller åtgärder antas, vilkas innehåll endast kan bli bindande för Liechtenstein sedan konstitutionella krav (folkomröstning) har uppfyllts, får dock Liechtenstein en 18 månader lång respitperiod för att godta och genomföra ny Schengenlagstiftning[3]. Under tiden ska emellertid Liechtenstein genomföra rättsakten eller åtgärden i fråga provisoriskt när så är möjligt.

Liechtenstein blir också medlem i den gemensamma kommittén.

Mot bakgrund av det befintliga samarbetet med Schweiz i fråga om viseringspolitik och säkerhetsfrågor, som inkluderar användningen av gemensamma databaser, får Liechtenstein använda Schweiz tekniska infrastruktur för åtkomst till Schengens informationssystem och Informationssystemet för viseringar.

2. Rättslig grund

Trots att en enda text har förhandlats fram med Liechtenstein föreslår kommissionen att det beslutade tillvägagångssättet för att underteckna och anta Schengenavtalet med Schweiz tillämpas. Kommissionen föreslår således att protokollet antas genom två separata rättsakter, en som bygger på fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (artiklarna 62, 63.3, 66 och 95) och en som bygger på fördraget om Europeiska unionen (artiklarna 24 och 38). Samråd med Europaparlamentet sker om ingåendet av protokollet i enlighet med artikel 300.3 första stycket.

I en skrivelse av den 21 mars 2007 begärde utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ett yttrande av utskottet för rättsliga frågor om den föreslagna rättsliga grunden, i enlighet med artikel 35.2 i Europaparlamentets arbetsordning. Vid sitt sammanträde den 11 juni 2007 beslutade utskottet för rättsliga frågor att rekommendera att den rättsliga grunden ändras till att hänvisa till artikel 300.3 andra stycket i EG‑fördraget, som kräver samtycke och inte enbart samråd med Europaparlamentet, eftersom inrättandet av blandade/gemensamma kommittéer innebär att en organisatorisk struktur skapas med befogenheter att fatta beslut som binder de avtalsslutande parterna, i synnerhet när det gäller underhållet av avtalet och tvistlösning, och eftersom protokollet utökar de blandade/gemensamma kommittéerna genom att Liechtenstein blir en avtalsslutande part.

3. Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden stöder ingåendet av protokollet och rekommenderar att Europaparlamentet samtycker till det.

Föredraganden anser dock att Europaparlamentet bör få närmare information om pågående internationella förhandlingar i framtiden, så att parlamentet kan utöva sina befogenheter.

  • [1]  Avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, undertecknat den 26 oktober 2004. Enligt artikel 16 i detta avtal har Liechtenstein möjlighet att ansluta sig till avtalet via ett protokoll.
  • [2]  Ett undantag har dock beviljats i fråga om Schengenregelverkets utveckling, om innehållet i bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan och beslag i samband med utredningar eller åtal på området för direkt beskattning som, om de begås i Liechtenstein, enligt den liechtensteinska lagstiftningen inte är belagda med frihetsstraff (artikel 5.5 i protokollet).
  • [3]  Norge hade 6 månader, Island 4 veckor och Schweiz 24 månader på sig att godta och genomföra Schengenregelverket.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

Jean‑Marie Cavada

Ordförande

Utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

BRYSSEL

Angående:       Förslaget till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (KOM(2006)07252006/0251(CNS))[1]

Herr ordförande,

Genom en skrivelse av den 21 mars 2007 bad ni utskottet för rättsliga frågor att i enlighet med artikel 35.2 i arbetsordningen överväga om den rättsliga grunden för ovannämnda förslag från kommissionen är giltig och lämplig.

Utskottet behandlade ovannämnda ärende under sitt sammanträde den 11 juni 2007.

I skrivelsen påpekas att Europaparlamentet den 13 oktober 2005 godkände ingåendet av ett avtal med Schweiz om Schweiziska edsförbundets associering till genomförande, tillämpning och utveckling av Schengenregelverket med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor, som ansåg att den korrekta rättsliga grunden var artikel 300.3, andra stycket, i EG‑fördraget.

Dessa förslag avser ingåendet av ett protokoll till avtalet med Schweiz för att möjliggöra Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet.

Utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter konstaterar att anslutningen av Liechtenstein nämns i huvudavtalet, nämligen i artikel 16 i Schengenavtalet med Schweiz.

Utskottet konstaterar dessutom att frågan om Europaparlamentets samtycke uppkommer ännu en gång på grund av att de gemensamma/blandade utskotten utökas till följd av protokollet genom att Liechtenstein inkluderas som en avtalspart. Det skälet stärks av det faktum att utskottet spelar en beslutsfattande roll vad gäller protokollet.

Utskottet ber utskottet för rättsliga frågor beakta att samma rättsliga argument till stöd för att anta artikel 300.3, andra stycket (samtycke) som korrekt rättslig grund i stället för första stycket i samma artikel (samråd) skulle kunna tillämpas på ingåendet av ett protokoll på samma sätt som parlamentet hävdade att det gällde för ingåendet av huvudavtalet med Schweiz.

Relevanta bestämmelser i EG‑fördraget

Artikel 300.3

3. Med undantag för sådana avtal som avses i artikel 133.3 skall rådet ingå avtal efter att ha hört Europaparlamentet och detta även om avtalet omfattar ett område där interna regler skall antas enligt förfarandet i artikel 251 eller 252. Europaparlamentet skall avge sitt yttrande inom den tid som rådet får bestämma med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Om ett yttrande inte har avgetts inom denna tid, får rådet fatta beslut.

Med avvikelse från föregående stycke krävs Europaparlamentets samtycke för ingåendet av sådana avtal som avses i artikel 310, andra avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, sådana avtal som har betydande budgetmässiga följder för gemenskapen samt sådana avtal som medför ändring av en rättsakt som har antagits enligt förfarandet i artikel 251.

Bedömning

Den fråga som måste besvaras är om det aktuella avtalet skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det är etablerad rättspraxis enligt EG‑domstolen[2] att valet av rättslig grund för gemenskapens lagar enbart skall bestämmas med hänvisning till objektiva kriterier som kan granskas juridiskt, och framför allt syftet med och innehållet i den lag som föreslås.

Förslagen gäller uttryckligen undertecknande av ett protokoll om anslutning av Liechtenstein till ett avtal som redan ingåtts med Schweiziska edsförbundet.

Även om EG‑domstolen ännu inte har tolkat begreppet ”särskild institutionell ram” i den betydelse det används i andra stycket i artikel 300.3, hävdade utskottet för rättsliga frågor att huvudavtalet krävde parlamentets samtycke enligt andra stycket i artikel 300.3 eftersom det helt klart etablerade ”en särskild institutionell ram” (de gemensamma/blandade utskott som anges innebär att det skapas en organisationsstruktur med behörighet att fatta beslut som är bindande för de avtalsslutande parterna, framför allt vad gäller avtalets bibehållande och tvistlösning).

Det påpekas dessutom att protokoll i regel ingås på samma rättsliga grund som huvudavtalet.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att den institutionella ramen kommer att ändras formellt när protokollet ingås, eftersom de gemensamma/blandade utskotten kommer att utökas genom att nya medlemmar som företräder Liechtenstein tas med. Utskottet anser därför att förslaget till rådets beslut syftar till att ändra den form av ”särskild institutionell ram” som anges i huvudavtalet, och att en hänvisning följaktligen bör göras till artikel 300.3, andra stycket, i EG‑fördraget.

Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående anser utskottet att den form av ”särskild institutionell ram” som anges i huvudavtalet, som det föreslagna protokollet utgör en integrerad del av, ändras genom förslaget till rådets beslut.

Vid sitt sammanträde den 11 juni 2007 beslutade utskottet för rättsliga frågor följaktligen enhälligt[3] att rekommendera att den rättsliga grunden ändras för att hänvisa till andra stycket i artikel 300.3, som kräver samtycke från, och inte enbart samråd med, parlamentet.

Med vänlig hälsning

Giuseppe Gargani

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
  • [2]  Mål C‑338/01 kommissionen mot rådet (2004) REG I‑7829, punkt 54, mål C‑211/01 kommissionen mot rådet (2003) REG I‑8913, punkt 38, mål 62/88 Grekland mot rådet (1990) REG I‑01527, punkt 62.
  • [3]  Följande var närvarande vid den slutliga omröstningen: Cristian Dumitrescu (tjänstgörande ordförande), Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (vice ordförande), Manuel Medina Ortega (föredragande), Carlo Casini, Janelly Fourtou, Luis de Grandes Pascual, Kurt Lechner, Klaus‑Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Hans‑Peter Mayer, Michel Rocard, Aloyzas Sakalas, Gabriele Stauner, Diana Wallis, Jaroslav Zvěřina och Tadeusz Zwiefka.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Liechtensteins anslutning till avtalet EU/EG/Schweiz om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket

Referensnummer

KOM(2006)0752 – C6-0089/2008 – 2006/0251(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

28.2.2008

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

LIBE

13.3.2008

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

AFET

13.3.2008

 

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

AFET

27.2.2007

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Ewa Klamt

19.12.2006

 

 

Bestridande av den rättsliga grunden

       JURI:s yttrande

JURI

11.6.2007

 

 

 

Behandling i utskott

28.2.2007

28.2.2007

6.5.2008

29.5.2008

Antagande

29.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Emine Bozkurt, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Bárbara Dührkop Dührkop, Claudio Fava, Urszula Gacek, Patrick Gaubert, Jeanine Hennis-Plasschaert, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Roselyne Lefrançois, Claude Moraes, Martine Roure, Csaba Sógor, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Edit Bauer, Simon Busuttil, Genowefa Grabowska, Sophia in ‘t Veld, Syed Kamall, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Marian-Jean Marinescu, Marianne Mikko, Bill Newton Dunn, Nicolae Vlad Popa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Manolis Mavrommatis

Ingivande

9.6.2008