Förfarande : 2008/2030(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0250/2008

Ingivna texter :

A6-0250/2008

Debatter :

PV 09/07/2008 - 20
CRE 09/07/2008 - 20

Omröstningar :

PV 10/07/2008 - 5.8
CRE 10/07/2008 - 5.8
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0365

BETÄNKANDE     
PDF 179kWORD 126k
10.6.2008
PE 402.699v04-00 A6-0250/2008

om världsrymden och säkerheten

(2008/2030(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Karl von Wogau

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om världsrymden och säkerheten

(2008/2030(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin ”Ett säkert Europa i en bättre värld”, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–   med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–   med beaktande av rådets resolution av den 22 maj 2007 om den europeiska rymdpolitiken,

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om Europeiska unionen, ändrade genom Lissabonfördraget, och dessa fördrags relevanta bestämmelser om den europeiska rymdpolitiken (artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), permanent strukturerat samarbete om säkerhets‑ och försvarsfrågor (artiklarna 42.6 och 46 i EU‑fördraget och ett relaterat protokoll) och förstärkt samarbete på det civila området (del sex avdelning III i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) samt solidaritetsklausulen (artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och bestämmelser om ömsesidigt bistånd i händelse av en väpnad aggression mot en eller flera medlemsstater (artikel 42.7 i EU‑fördraget),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 januari 2004 om handlingsplanen för genomförande av den europeiska rymdpolitiken(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 april 2005 om den europeiska säkerhetsstrategin(2),

–   med beaktande av 1967 års fördrag om principer för staters verksamhet i samband med utforskandet och användningen av yttre rymden, inklusive månen och andra himlakroppar (”fördraget om yttre rymden”),

–   med beaktande av samarbetet mellan EU och Ryssland om rymdpolitik inom ramen för den trepartsdialog om rymden som inleddes 2006 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och Roscosmos (den ryska rymdorganisationen),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6‑0250/2008), och av följande skäl:

A. Frihet från rymdbaserade hot och en säker och hållbar tillgång till och användning av rymden måste vara de vägledande principerna för den europeiska rymdpolitiken.

B.  De allt större politiska och säkerhetsmässiga utmaningar som Europeiska unionen ställs inför gör en självständig europeisk rymdpolitik till en strategisk nödvändighet.

C. Avsaknaden av en gemensam europeisk rymdpolitisk strategi hos EU:s medlemsstater leder till alltför kostsamma program.

D. Krishanteringsverksamheten inom ramen för den europeiska säkerhets‑ och försvarspolitiken (ESFP) påverkas negativt av den bristande driftskompatibiliteten hos de rymdresurser som EU:s medlemsstater förvaltar.

E.  EU saknar en heltäckande europeisk rymdbaserad arkitektur för säkerhets‑ och försvarsändamål.

F.  Utvecklingen av en ny generation bärraketer tar cirka 15 år, och dagens bärraketer kommer att behöva ersättas inom 20 år.

G. Utvecklingen av rymdresurser hos Förenta staterna, Ryssland, Japan och andra stater som sedan nyligen deltar i rymdverksamhet, särskilt Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan, Brasilien, Israel, Iran, Malaysia, Pakistan, Sydafrika och Turkiet, går snabbt framåt.

H. En av det franska EU‑ordförandeskapets prioriteringar för det andra halvåret 2008 kommer att vara att göra framsteg inom den europeiska rymdpolitiken.

I.   En av de mest kostnadseffektiva komponenterna i rymdarkitekturen och i strävan efter en hållbar flotta med rymdresurser är service i omloppsbanan, med utnyttjande av de resurser som finns på plats.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet konstaterar att rymddimensionen är viktig för EU:s säkerhet och att en gemensam europeisk strategi är nödvändig för att man ska kunna försvara de europeiska intressena i rymden.

2.  Europaparlamentet understryker att rymdresurserna är nödvändiga för att EU:s politiska och diplomatiska verksamheter ska kunna grundas på oberoende, tillförlitlig och fullständig information till stöd för EU:s konfliktförebyggande åtgärder, krishanteringsverksamhet och den globala säkerheten, särskilt för övervakningen av spridningen av massförstörelsevapen, transporterna av dessa och kontrollen av internationella fördrag, gränsöverskridande smuggling av lätta vapen och handeldvapen, skydd av kritisk infrastruktur och EU:s gränser samt civilskydd i händelse av naturkatastrofer och katastrofer och kriser som framkallats av människan.

3.  Europaparlamentet välkomnar ”rymdrådets” antagande av en europeisk rymdpolitik, såsom föreslogs i ett gemensamt meddelande från Europeiska kommissionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA), särskilt i kapitlet om säkerhet och försvar, men beklagar att man under rubriken ”Viktiga frågor att behandla vid utarbetandet av en strategi för internationella förbindelser” (i bilaga 3 till rådets resolution 2007/C 136/01 av den 21 maj 2007(3)) inte nämner hotet om en beväpning av rymden. Parlamentet rekommenderar därför att denna politik i vederbörlig utsträckning beaktas i den reviderade europeiska säkerhetsstrategin, och anser att rymdfrågor bör tas upp i en eventuell vitbok om säkerhets- och försvarspolitik.

4.  Europaparlamentet noterar att en rättslig grund för den europeiska rymdpolitiken upprättas genom Lissabonfördraget, och välkomnar att parlamentet och rådet, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, får lägga fram de åtgärder som behövs när det gäller att utarbeta ett europeiskt rymdprogram. Kommissionen uppmanas att för parlamentet och rådet lägga fram ett lämpligt förslag till sådana åtgärder, tillsammans med ett meddelande om upprättandet av lämpliga förbindelser med Europeiska rymdorganisationen. Parlamentet välkomnar även möjligheterna till ett permanent, strukturerat samarbete på området säkerhet och försvar samt förbättrat samarbete på det civila området.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater, Europeiska rymdorganisationen och de olika aktörerna att använda de befintliga nationella och multinationella rymdsystemen mer och på ett bättre sätt och utreda hur de kan komplettera varandra. Parlamentet konstaterar i detta avseende att gemensam kapacitet behövs för ESFP inom åtminstone följande områden: telekommunikationer, informationshantering, observation och navigation. Parlamentet rekommenderar att dessa uppgifter delas och utbyts i linje med EU:s koncept när det gäller arkitekturen för nätverksbaserade operationer (Network Centric Operations Architecture).

6.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som den internationella akademin för astronautik (International Academy of Astronautics) och den internationella organisationen för främjande av rymdsäkerhet (International Association for the Advancement of Space Safety) gjort när det gäller att främja avhjälpande metoder, förståelse och konkreta åtgärder vad avser rymdskrot.

Självständig riskanalys

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sammanställa och utbyta de rymdrelaterade uppgifter som krävs för en självständig europeisk riskanalys.

Jordobservation och rekognoscering

8.  Europaparlamentet begär att EU:s satellitcentrum (EUSC) utvecklas fullt ut för att dess potential ska kunna utnyttjas till fullo, och rekommenderar dessutom eftertryckligen att avtal mellan EUSC och EU:s medlemsstater ingås om tillhandahållande av bildunderrättelser för ESFP‑verksamhet och försvarschefer. Samtidigt måste man garantera att satellitcentrumets verksamhet kompletterar observationskapaciteten inom ramen för den globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES) och säkerhetsrelaterad information. Parlamentet välkomnar i detta avseende TIES‑projektet (taktiskt system för bearbetning av bildunderrättelser), som drivs gemensamt av Europeiska försvarsbyrån (EDA) och EUSC.

9.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de EU‑medlemsstater som har tillgång till olika typer av radar, optiska satelliter, vädersatelliter och rekognosceringssystem (Helios, SAR‑Lupe, TerraSAR‑X, Rapid Eye, Cosmo‑Skymed, Pleiades) att se till att de är kompatibla. Parlamentet välkomnar de bilaterala och multilaterala avtal som har slutits mellan de ledande EU‑länderna (t.ex. SPOT, Orfeo, samarbetsramen Helios, Schwerinavtalet och det framtida Musis), och rekommenderar att Musis‑systemet integreras i en europeisk ram och finansieras genom EU:s budget.

10. Europaparlamentet betonar vikten av den globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES) för EU:s utrikespolitik och säkerhets‑ och försvarspolitik, och begär att en driftbudgetpost införs för att garantera att GMES‑tjänsterna är hållbara så att användarnas behov kan tillgodoses.

Navigering – Positionering – Tidsbestämning

11. Europaparlamentet betonar att det globala satellitnavigeringssystemet Galileo är nödvändigt för självständiga ESFP-operationer, för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), för EU:s egen säkerhet och för unionens strategiska självständighet. Parlamentet konstaterar att Galileos offentligt reglerade tjänst kommer att vara särskilt viktig på området för navigering, positionering och tidsbestämning, inte minst när det gäller att undvika onödiga risker.

12. Europaparlamentet noterar överenskommelsen med rådet vid den första behandlingen om förslaget till förordning om ett ytterligare genomförande av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), som fastställer att gemenskapen äger systemet och att utvecklingsfasen fullt ut finansieras med gemenskapsbudgeten.

13. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid sin ståndpunkt av den 23 april 2008(4), i synnerhet det faktum att programmen Egnos och Galileo bör ses som ett av resultaten av det framtida europeiska rymdprogrammet och att förvaltningen av programmen kommer att ske tillsammans med den interinstitutionella panelen för Galileo, som kan tjäna som modell för utvecklingen av en europeisk rymdpolitik.

Telekommunikationer

14. Europaparlamentet understryker vikten av säkra, satellitbaserade kommunikationssystem för ESFP‑verksamheterna (EU:s militära stab, EU:s operativa högkvarter, mobila högkvarter) och för EU‑medlemsstaternas insatser inom ramen för FN, Nato och andra liknande organisationer.

15. Europaparlamentet begär att de nuvarande och framtida satellittelekommunikationssystem som EU‑länderna har till sitt förfogande (t.ex. Skynet, Syracuse, Sicral, SatcomBw och Spainsat) blir driftskompatibla och därmed möjliggör kostnadssänkningar.

16. Europaparlamentet stöder kommissionens och Europeiska försvarsbyråns samarbete för att utveckla en programvarustyrd radio, och konstaterar att ett sådant system kommer att bidra till förbättrad driftskompatibilitet när det gäller telekommunikationssystemens marksegment.

17. Europaparlamentet rekommenderar att besparingar görs genom gemensam användning av markinfrastruktur som stöder olika nationella telekommunikationssystem.

Rymdövervakning

18. Europaparlamentet stöder upprättandet av ett europeiskt rymdövervakningssystem som leder till medvetenhet om rymdsituationen (där till exempel radarsystemen GRAVES och TIRA ingår) för övervakning av rymdinfrastrukturen, rymdskrot och andra eventuella hot.

Satellitbaserat system för tidig varning för ballistiska robotar

19. Europaparlamentet beklagar att EU:s medlemsstater inte har tillgång till omedelbara uppgifter om uppskjutningar av ballistiska robotar som sker i världen, och stöder därför projekt för att utveckla satellitbaserade system för tidig varning för ballistiska robotar (som den så kallade French Spirale (franska spiralen)). Parlamentet begär dessutom att de uppgifter som erhålls genom dessa framtida system tillgängliggörs för Europeiska unionens samtliga medlemsstater så att man ska kunna skydda befolkningarna och stödja eventuella motåtgärder, att de läggs till grund för kontroller av efterlevnaden av icke-spridningsfördraget och att de används i syfte att stödja ESFP-verksamhet och skydda EU:s säkerhetsintressen.

Signalspaning

20. Europaparlamentet stöder utbyte av signalspaning (elektroniska upplysningar som Essaim och kommunikationsunderrättelse) på EU-nivå.

Självständig tillgång till rymden och internationell miljö

21. Europaparlamentet stöder en säker, oberoende och hållbar tillgång till rymden för Europeiska unionen, som en grundförutsättning för att EU ska kunna handla självständigt.

22. Europaparlamentet rekommenderar, med hänsyn till aspekterna försörjningstrygghet och skydd av det europeiska försvarets tekniska och industriella bas, att de europeiska icke-kommersiella satelliterna sänds upp i en bana med hjälp av europeiska bärraketer, företrädesvis från EU:s territorium.

23. Europaparlamentet betonar vikten av att öka utvecklingsansträngningarna för att en förstärkt Ariane 5 ska kunna vara tillgänglig före 2015.

24. Europaparlamentet rekommenderar att en strategisk långsiktig investering i nya europeiska bärraketer inleds så snart som möjligt för att man ska kunna hålla jämna steg med den ökande globala konkurrensen. Parlamentet efterlyser bättre disciplin inom ramen för detta projekt, när det gäller budget- och tidsmässiga frågor.

25. Europaparlamentet rekommenderar att service i omloppsbanan införs som en stödåtgärd för att öka hållbarheten, uthålligheten, tillgängligheten och den operativa effektiviteten hos de operativa rymdresurserna och samtidigt minska resursbehovet och underhållskostnaderna.

Styrelsesätt

26. Europaparlamentet uppmuntrar till starkt, pelarövergripande rymd- och säkerhetssamarbete som omfattar alla berörda parter (dvs. kommissionen, rådet, Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum) och som tryggar säkerhetspolitiken och datasäkerheten i samband med den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

27. Europaparlamentet rekommenderar starkt att en förstärkt ram för ESFP upprättas för att ge alla EU-medlemsstater lika tillgång till driftsuppgifter som inhämtats med hjälp av rymdresurser.

28. Europaparlamentet rekommenderar att den administrativa och ekonomiska kapaciteten för genomförande av rymdrelaterad verksamhet utvecklas av Europeiska försvarsbyrån.

Finansiering

29. Europaparlamentet påpekar att EU:s budget under åren 2007–2013 omfattar anslag på cirka 5,25 miljarder euro för den gemensamma europeiska rymdverksamheten, vilket innebär genomsnittliga anslag på 750 miljoner euro per år under ovannämnda period.

30. Europaparlamentet uppmanar EU att fastställa en driftsbudget för rymdresurser till stöd för ESFP och europeiska säkerhetsintressen.

31. Europaparlamentet är oroat över den bristande samordningen mellan EU:s medlemsstater, som leder till ett resursunderskott på grund av onödig dubblering av verksamheterna, och stöder därför förslaget att medlemsstaterna lanserar gemensamma program, som kommer att möjliggöra långsiktiga kostnadsbesparingar.

32. Europaparlamentet konstaterar dessutom att kostnaden för avsaknaden av en gemensam europeisk strategi för anskaffande, underhåll och drift av rymdresurser uppskattas uppgå till hundratals miljoner euro.

33. Europaparlamentet påpekar att storskaliga gemensamma projekt – som erfarenheterna har visat – inte kan genomföras på ett ordentligt sätt om 27 olika nationella budgetmyndigheter som alla tillämpar principen om ”rättvist återflöde” är involverade. Parlamentet rekommenderar därför starkt att dessa projekt och program finansieras genom EU:s budget.

34. Europaparlamentet konstaterar att de uppskattningar som gjorts av expertisen på området visar att den investeringsnivå som krävs för att tillgodose de europeiska säkerhets- och försvarsbehoven när det gäller satellitkommunikation och de utgifter som anslås för EU:s jordobservation och insamlande av underrättelseuppgifter, inklusive signalspaning, bör öka markant för att man ska kunna tillgodose behoven i och uppnå målen för en omfattande rymdpolitik.

35. Europaparlamentet anser att EU, Europeiska rymdorganisationen, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna bör tillhandahålla en tillförlitlig och lämplig finansiering för planerad rymdverksamhet och forskningen i samband med denna. Parlamentet anser att det är viktigt att sådan verksamhet kan finansieras med medel från EU:s budget, vilket är fallet i samband med Galileo-projektet.

Skydd av rymdinfrastruktur

36. Europaparlamentet betonar att de strategiska rymdresurserna och den infrastruktur som gör det möjligt att få tillgång till rymden, t.ex. bärraketer och rymdbaser, är sårbara och måste skyddas på lämpligt sätt genom ett markbaserat taktiskt missilförsvar, flygplan och rymdövervakningssystem. Parlamentet stöder dessutom ett utbyte av uppgifter med internationella partner om satelliter blir obrukbara på grund av fientligt agerande.

37. Europaparlamentet begär att sårbarheten hos framtida europeiska satellitsystem minskas genom störskydd, skärmar, service i omloppsbanan och satellitkonstellationer som kretsar i höga banor (”high-orbit constellation architectures”) respektive sådana som kretsar i flera banor (”multi orbital constellation architectures”).

38. Europaparlamentet betonar att skyddsåtgärderna till fullo måste uppfylla internationella normer när det gäller användning av rymden i fredliga syften och allmänt erkända förtroende- och öppenhetsskapande åtgärder. Parlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att undersöka möjligheten att utveckla rättsligt eller politiskt bindande bestämmelser för rymdaktörer, tillsammans med ett särskilt system för reglering av rymdtrafik.

39. Europaparlamentet betonar, med tanke på ovannämnda sårbarhet, att avancerad kommunikation aldrig bör göras fullständigt beroende av rymdbaserade teknik.

Internationell lagstiftning för användning av rymden

40 Europaparlamentet upprepar vikten av principen om användning av rymden i fredliga syften, som fastställdes i fördraget om yttre rymden från 1967, och ser därför med oro på den eventuella framtida beväpningen av rymden.

41. Europaparlamentet betonar att EU:s rymdpolitik under inga omständigheter bör bidra till den allmänna militariseringen och beväpningen av rymden.

42. Europaparlamentet begär att den internationella lagstiftningen stärks i syfte att reglera och skydda icke-aggressiv användning av rymden, och att de förtroende- och öppenhetsskapande åtgärderna också stärks inom ramen för FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden (Copuos), som utarbetar riktlinjer för minskad nedskräpning av rymden. Denna verksamhet ska vara förenlig med den som den organisationsövergripande samordningskommittén för rymdskrot (IADC) bedriver och med FN:s nedrustningskonferens, som för närvarande utvecklar ett multilateralt avtal om förhindrande av kapprustning i yttre rymden. EU:s ordförandeskap bör aktivt företräda EU i Copuos. EU-institutionerna uppmanas att verka för en konferens om översyn av fördraget om yttre rymden i syfte att stärka det och utvidga dess tillämpningsområde så att det kommer att omfatta förbud mot alla typer av vapen i rymden.

43. Europaparlamentet uppmanar alla internationella aktörer att avstå från att använda offensiv utrustning i rymden, ger särskilt uttryck för sin oro över användningen av destruktiva medel mot satelliter, som de kinesiska anti-satellittesten i januari 2007, och konsekvenserna av den markanta ökningen av rymdskrot för rymdsäkerheten, och rekommenderar därför att rättsligt bindande internationella instrument antas som inriktas på ett förbud mot såväl användningen av vapen mot rymdresurser som utplacering av vapen i rymden.

44. Europaparlamentet uppmanar alla rymdanvändare att registrera sina satelliter, även militära satelliter, som en förtroende- och öppenhetsskapande åtgärd när det gäller rymdsäkerheten, och stöder rådets arbete för en heltäckande uppförandekod inom EU för rymdföremål. Parlamentet begär att denna kod omvandlas till ett rättsligt bindande instrument.

45. Europaparlamentet uppmanar FN och EU att engagera sig i en aktiv minskning av och skydd mot nedskräpning i rymden som kan skada satelliter.

Transatlantiskt samarbete om rymdpolitik och missilförsvar

46. Europaparlamentet uppmanar EU och Nato att inleda en strategisk dialog om rymdpolitik och missilförsvar – och i detta sammanhang ha i åtanke att det ur ett rättsligt perspektiv är absolut nödvändigt att undvika åtgärder som skulle kunna vara oförenliga med principen om en fredlig användning av rymden – särskilt om komplementaritet och driftskompatibilitet i system för satellitkommunikationer, rymdövervakning och tidig varning för ballistiska missiler, liksom skydd för europeiska styrkor genom ett system för taktiskt missilförsvar.

47. Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att inleda en strategisk dialog om användningen av rymdresurserna och att visa vägen på det globala planet inom och utanför FN när det gäller att reservera yttre rymden för fredlig verksamhet.

Annat internationellt samarbete

38. Europaparlamentet välkomnar det förstärkta samarbetet mellan EU och Ryssland inom ramen för den trepartsdialog om rymden som inleddes 2006 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och Roscosmos (den ryska rymdorganisationen), bland annat om rymdtillämpningar (satellitnavigation, jordobservation och satellitkommunikationer) samt tillgång till rymden (bärraketer och framtida rymdtransportsystem).

°

°                     °

49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska rymdorganisationen, medlemsstaternas parlament och till generalsekreterarna för FN, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

(1)

EUT C 96 E, 21.4.2005, s. 136.

(2)

EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 580.

(3)

EUT C 136, 20.6.2007, s. 1.

(4)

Antagna texter, P6_TA(2008)0167.


MOTIVERING

1. Inledning

I 2003 års europeiska säkerhetsstrategi används ett brett begrepp för säkerhet. De uppgifter som ska utföras i samband med strategin omfattar fredsbevarande operationer, skydd av kritiska infrastrukturer och av våra gemensamma yttre gränser, motverkan av vapenspridning och fördragskontroll.

Förmågan att möta dessa utmaningar beror och kommer i allt högre grad att bero på tillgången till satellitbaserade system. För att rätta till de brister i kapaciteten som finns på detta område föreslår föredraganden ett närmare samarbete när det gäller utveckling av gemensamma europeiska system på området rymdteknik.

2. Europeisk rymdpolitik

I betänkandet välkomnas Europeiska rådets antagande av en europeisk rymdpolitik, såsom föreslogs i ett gemensamt meddelande från Europeiska kommissionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA), särskilt i kapitlet om säkerhet och försvar.

Rådet har uppmanats att omnämna den europeiska rymdpolitiken i en vitbok om genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin.

Dessutom upprättas det en rättslig grund i Lissabonfördraget för den europeiska rymdpolitiken och för möjligheterna till ett permanent strukturerat samarbete på området säkerhet och försvar samt förbättrat samarbete på det civila området.

3. Satellitbaserade system

De satellitbaserade systemen på områdena jordobservation och rekognoscering, telekommunikation, navigation, positionering och tidsbestämning är ”ögon och öron” för dem som äger dem. Dessa kan vara av militär eller civil karaktär.

Därför är det avgörande att EU‑länderna har tillgång till uppgifter som inhämtas med dessa system, så att beslutsfattarna inom ramen för ESFP och GUSP förses med korrekt information. Eftersom det är allmänt känt att det krävs rymdresurser för att bedriva EU:s krishanteringsverksamhet och att sådana kan ge EU en avgörande fördel i övervakningen av icke-spridning och kontrollen av internationella fördrag, bör därför EU:s medlemsstater, ESA och olika aktörer uppmuntras till att använda befintliga nationella och multinationella rymdsystem på bästa sätt och utreda hur de kan komplettera varandra.

Dessa möjligheter kan dock bli en ”akilleshäl” om fientliga statliga eller icke‑statliga aktörer gör dem till måltavlor eller om de helt enkelt kolliderar med rymdskrot. Det rekommenderas därför att ett rymdövervakningssystem konstrueras som kan ge EU:s satelliter ett bättre skydd.

Jordobservationer kan säkra en permanent och omfattande övervakning som möjliggör en ständig uppdatering av situationen vid kontroll och kartläggning av terräng. Satelliterna för telekommunikation (Satcom) är ofta det enda tillgängliga medlet när det gäller att upprätta en fullständigt fungerande ”informationskedja”. De kan användas för att överföra uppgifter som insamlats på långt håll till avlägsna högkvarter och för att sprida information ute på fältet till olika enheter.

Ytterligare normalisering och standardisering på området forskning, teknisk utveckling och produktion skulle man på EU‑nivå kunna genomföra, både när det gäller jordobservation och telekomsatelliter. Härigenom skulle man undvika förlustbringande dubbelarbete, och stordriftsfördelar och besparingar skulle kunna genereras.

Dessutom skulle verksamhet inom ESFP kunna gynnas av en ökad driftskompatibilitet för de rymdresurser som EU:s medlemsstater förvaltar.

EU:s medlemsstater har utvecklat flera rymdsystem för att tillgodose sina säkerhetsbehov på nationell basis. Budgetbegränsningar och behov av driftskompatibilitet talar dock för en mer integrerad europeisk linje. Frankrike leder denna utveckling och utvecklar bilaterala eller multilaterala ramavtal med andra EU‑medlemsstater (Tyskland, Italien, Storbritannien och Spanien).

3.1.     Jordobservation och rekognoscering

Flera länder har utvecklat eller håller på att utveckla egna jordobservationssystem: Frankrike (sedan 1986 med SPOT 1 fram till Helios B och Pleiades), Italien (Cosmo‑SkyMed), Tyskland (SAR‑Lupe), Spanien (SEOSAT, inom ramen för det europeiska projektet för global övervakning för miljö och säkerhet, GMES), Sverige (projektet SVEA, som fortfarande väntar på godkännande från försvarsmakten) och Storbritannien (Topsat). Vissa av dem har utformats för dubbla användningsområden och andra för att användas av fler än ett land. De EU‑medlemsstater som förvaltar de olika typerna av radar, optiska satelliter, vädersatelliter och rekognosceringssystem måste se till att de är kompatibla.

De bilaterala och multilaterala avtalen mellan de ledande EU‑länderna måste därför ges ett starkt stöd för att man ska kunna åstadkomma besparingar för skattebetalarna. Frankrike och Italien har undertecknat ”Turinavtalet”, som bygger på kombinationen av två särskilda möjligheter (optisk och radarbaserad observation – Orfeo(1)) och som ska komplettera deras inbördes program. Av samma anledning undertecknade också Frankrike och Tyskland ett bilateralt avtal om utbyte av möjligheter mellan SAR‑Lupe och Helios II 2002 (Schwerinavtalet). Europaparlamentet skulle kunna ge sitt stöd till upprättandet av ett ”europeiserat” rekognosceringssystem, som det planerade framtida Musis(2).

När det gäller Europeiska unionens möjligheter på området jordobservation tillhandahåller EU:s satellitcentrum, med säte i Torrejon (Spanien), en syntetisk bildsäkerhetsanalys till stöd för ESFP:s verksamhet genom att utnyttja öppna källor och medlemsstaternas källor. I väntan på att avtalen mellan EU:s satellitcentrum och EU:s medlemsstater ska undertecknas i syfte att ställa bilder till förfogande för ESFP:s verksamhet utnyttjar inte EU:s satellitcentrum sin potential till fullo.

Slutligen är den globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES) ett europeiskt initiativ som drivs av Europeiska kommissionen och som är avsett att tillhandahålla tjänster för civil säkerhet i den miljörelaterade och humanitära dimensionen, men som också ska bidra till att kontrollera vissa nedrustningsfördrag. GMES kommer att baseras på observationsdata som mottas från jordobservationssatelliter och markbaserade uppgifter. Så snart de första tjänsterna är klara 2008 (kartläggning, stöd för krishantering och prognoser) bör det finnas tillgängligt till stöd för ESFP:s verksamhet, och en driftbudgetpost bör införas i EU:s budget.

Dessutom bör EU:s medlemsstater sammanställa och utbyta rymdrelaterade uppgifter, inte bara om ESFP:s verksamhet utan också för en självständig europeisk riskanalys.

3.2.     Telekommunikationer

Militära och säkerhetsrelaterade kretsar förlitar sig i allt högre grad på kommersiella system för att ge komplexa militära system större bandbredd. Det är nödvändigt med säker kommunikation för alla ESFP‑operationer om de ska bli framgångsrika. Modern militär Satcom-arkitektur består huvudsakligen av två tjänstenivåer: oskyddade kommunikationer och kraftigt skyddad militär överföring. Inom EU har bara några få länder utvecklat resurser med hög säkerhetsnivå (på grund av tekniska och budgetrelaterade svårigheter), och två av länderna (Frankrike och Storbritannien) har kärnvapen. Storbritannien använder sitt eget system Skynet, med den senaste versionen av Skynet V som utformats för dubbla användningsområden. Den franska försvarsmakten har valt ett program för uteslutande militärt bruk (Syracuse III), efter att ha använt den civila satellitplattformen (Telecom‑2). Italien och Spanien har utvecklat sitt eget militära Satcom (SICRAL respektive Spainsat). Dessutom har de franska, italienska och brittiska resurserna, sammanförda, valts ut av Nato för att tillhandahålla en första så kallad ”Satcom Post‑2000”kommunikationsarkitektur. Slutligen kommer två nya tyska militärsatelliter (SatcomBw) att lanseras 2009.

Föredraganden begär att de nuvarande och framtida satellittelekommunikationssystem som EU har eller kommer att ha till sitt förfogande blir driftskompatibla. Det bästa vore om framtida generationer av Satcom infördes och finansierades genom ett mycket starkare samarbete än vad som är fallet i dag.

Dessutom bör stöd ges, i samråd med Europeiska kommissionen, till Europeiska försvarsbyråns pågående utveckling av en programvarustyrd radio, genom vilken en fullständig driftskompatibilitet kommer att tillhandahållas när det gäller telekommunikationssystemens marksegment.

3.3.     Navigering – Positionering – Tidsbestämning

Genom det gemensamma initiativet mellan EG och ESA kommer Europa att före 2013 ha tillgång till ett nytt globalt system för satellitnavigering (GNSS) som kallas Galileo: en konstellation av 30 satelliter som ger de användare som har rätt mottagare möjlighet att ta reda på sin position med extrem exakthet. Föredraganden välkomnar den kompromiss som EU nådde i november 2007 och betonar behovet av att Galileo finns fullt tillgängligt för självständiga ESFP‑operationer (särskilt dess offentligt reglerade tjänst).

3.4.     Satellitbaserat system för tidig varning för ballistiska robotar

Projekt som leder fram till system för tidig varning för uppskjutning av ballistiska robotar (som den så kallade French Spirale (franska spiralen)) måste få stöd. Uppgifter som erhålls genom dem, när de väl är färdiga, måste delas med samtliga EU‑medlemsstater i framtiden.

3.5.     Signalspaning

Utveckling och utbyte av signalspaning (elektroniska upplysningar, som det franska Essaim, och kommunikationsunderrättelse) rekommenderas på EU‑nivå som stöd åt ESFP‑operationer.

4. Rymdövervakning och skydd av rymdinfrastruktur

För närvarande är EU i hög grad beroende av rymdövervakning (det vill säga systematisk spårning av rymdföremål) med radar och optiska teleskop som utförs av Förenta staterna och Ryssland. Europeiska rymdorganisationen och Europeiska kommissionen inledde dock en dialog för att definiera ett tänkbart upprättande av ett europeiskt rymdövervakningssystem som leder till medvetenhet om rymdsituationen. Det tyska radarsystemet TIRA och det franska radarsystemet GRAVES skulle kunna ingå i systemet.

Denna verksamhet är absolut nödvändig om EU vill sörja för ett bättre skydd av sina satelliter. De sårbara strategiska rymdresurserna och den infrastruktur som gör det möjligt att få tillgång till rymden måste skyddas på lämpligt sätt. Det föreslås ett utbyte av uppgifter med internationella partner ifall satelliter blir obrukbara på grund av fientligt agerande.

5. Självständig tillgång till rymden och internationell miljö

En säker, oberoende och hållbar tillgång till rymden för EU är enligt föredraganden en grundförutsättning för att EU ska kunna handla självständigt. Samtidigt som man tar hänsyn till aspekterna försörjningstrygghet och skydd av det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, är det därför att rekommendera att sända upp de europeiska icke‑kommersiella satelliterna i en bana med hjälp av europeiska bärraketer från EU:s territorium. En strategisk långsiktig investering i nya europeiska bärraketer bör inledas så snart som möjligt. På kort sikt är det mycket viktigt att bärraketen Ariane 5 förstärks med hjälp av en omstartningsbar motor så att dess konkurrensfördelar kan bibehållas.

6. Styrelsesätt

En integrerad europeisk rymdbaserad arkitektur måste skapas i framtiden med en stark, pelarövergripande samarbetsram som omfattar Europeiska kommissionen, rådet, Europeiska försvarsbyrån (EDA), EU:s satellitcentrum (EUSC) och Europeiska rymdorganisationen (ESA). En förstärkt ram för ESFP måste upprättas för att ge de mindre EU‑länderna, som har begränsade möjligheter att finansiera sina egna rymdresurser, tillgång till driftsuppgifter.

7. Finansiering

Föredraganden uppmanar EU att tillhandahålla en tillförlitlig och lämplig finansiering för planerad rymdverksamhet och fastställa en driftsbudget för tjänster som tillhandahålls genom rymdresurser till stöd för ESFP och europeiska säkerhetsintressen.

Bristen på samordning mellan EU:s länder leder till ett resursunderskott, och därför bör gemensamma program lanseras av EU:s medlemsstater som grund för långsiktiga kostnadsbesparingar. Det är slående att kostnaden för avsaknaden av en gemensam europeisk strategi för anskaffande, underhåll och drift av rymdresurser uppskattas till hundratals miljoner euro.

Framtida satellitbaserade säkerhets- och försvarssystem, såsom Musis, bör finansieras genom EU:s budget.

8. Internationell lagstiftning för användning av rymden

I betänkandet är man orolig över prognoserna för en eventuell beväpning av rymden, och vikten av principen om användning av rymden i fredliga syften framhålls på nytt, vilken uttalades i fördraget om yttre rymden från 1967.

Dessutom bör den internationella lagstiftning som reglerar och skyddar icke‑aggressiv användning av rymden stärkas, särskilt inom ramen för FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden (Copuos), som utarbetar riktlinjer för att minska nedskräpningen av rymden. Denna verksamhet bör vara förenlig med den som den organisationsövergripande samordningskommittén för rymdskrot (IADC) bedriver och med FN:s nedrustningskonferens, som för närvarande utvecklar ett multilateralt avtal om förhindrande av kapprustning i yttre rymden (Paros). EU:s ordförandeskap bör aktivt företräda EU i ovannämnda FN‑organ.

Alla internationella aktörer måste avstå från att använda offensiv utrustning i rymden, som de kinesiska anti‑satellittesten i januari 2007, som skapade en oroväckande stor nedskräpning i rymden. FN och EU måste engagera sig i en aktiv minskning av och skydd mot nedskräpning i rymden som kan skada satelliter.

Trots rådande praxis och i strid mot rådande skyldigheter registrerar inte alla rymdanvändare sina satelliter, och detta gäller även militära satelliter. Registreringen bör upprätthållas, eftersom den fungerar som en förtroendeskapande åtgärd när det gäller rymdsäkerheten. Rådets arbete för en heltäckande europeisk uppförandekod för rymdföremål kan dessutom skapa en säkrare rymd.

9. Transatlantiskt och annat internationellt samarbete inom rymdpolitiken

Samtidigt som det förstärkta samarbetet mellan EU och Ryssland inom ramen för den trepartsdialog om rymden som inleddes 2006 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och Roscosmos (den ryska rymdorganisationen) är välkommet, släpar samarbetet med Förenta staterna och Nato efter.

Föredragande uppmanar därför EU och Förenta staterna att inleda en strategisk dialog om användningen av rymdresurserna.

EU och Nato uppmanas att inleda en liknande dialog om rymdpolitik och missilförsvar, särskilt om komplementaritet och driftskompatibilitet i system för satellitkommunikationer, rymdövervakning och tidig varning för ballistiska missiler, liksom skydd för europeiska styrkor genom ett system för taktiskt missilförsvar.

(1)

Orfeo – Optical and Radar Federated Earth Observation (förenad optisk och radarbaserad jordobservation), fransk‑italienskt avtal som omfattar Cosmo‑Skymed och Pleiades.

(2)

Musis – Multinational Space‑Based Imaging System for Surveillance (multinationellt rymdbaserat system för övervakning, rekognoscering och observation) (baserat på BOC‑dokument – Besoin Opérationnel Commun (dokument om gemensamt operativt behov)).


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (30.5.2008)

till utskottet för utrikesfrågor

över världsrymden och säkerheten

(2008/2030(INI))

Föredragande: Romana Jordan Cizelj

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 och som införde en ny artikel 172a i avsnittet om forskning och teknisk utveckling, som ger unionen en rättslig grund för inrättandet av en europeisk rymdpolitik.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med införandet av artikel 172a om en europeisk rymdpolitik i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och välkomnar att parlamentet och rådet, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, får lägga fram de åtgärder som behövs för att utarbeta ett europeiskt rymdprogram.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till parlamentet och rådet överlämna ett lämpligt förslag till sådana åtgärder, tillsammans med ett meddelande om upprättandet av lämpliga förbindelser med Europeiska rymdorganisationen.

Navigering – ståndpunkt

3.  Europaparlamentet noterar överenskommelsen med rådet vid den första behandlingen om förslaget till förordning om ett ytterligare genomförande av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), som fastställer att gemenskapen äger systemet och att utvecklingsfasen fullt ut finansieras med gemenskapsbudgeten.

4.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid sin ståndpunkt av den 23 april 2008(1), i synnerhet det faktum att programmen Egnos och Galileo bör ses som ett av resultaten av det framtida europeiska rymdprogrammet och att förvaltningen av programmen kommer att ske tillsammans med den interinstitutionella panelen för Galileo, som kan tjäna som modell för utvecklingen av en europeisk rymdpolitik.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Dragoş Florin David, Pilar del Castillo Vera, Lena Ek, Adam Gierek, Norbert Glante, Umberto Guidoni, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Anne Laperrouze, Eugenijus Maldeikis, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Aldo Patriciello, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Andres Tarand, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gabriele Albertini, Alexander Alvaro, Ivo Belet, Manuel António dos Santos, Robert Goebbels, Satu Hassi, Edit Herczog, Pierre Pribetich, Bernhard Rapkay, Silvia-Adriana Ţicău, Lambert van Nistelrooij

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Emmanouil Angelakas, Nicolae Vlad Popa

(1)

Antagna texter, P6_TA(2008)0167.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Monika Beňová, André Brie, Colm Burke, Philip Claeys, Véronique De Keyser, Hanna Foltyn-Kubicka, Georgios Georgiou, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Klaus Hänsch, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Maria Eleni Koppa, Helmut Kuhne, Willy Meyer Pleite, Philippe Morillon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Baroness Nicholson of Winterbourne, Raimon Obiols i Germà, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Samuli Pohjamo, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, István Szent-Iványi, Inese Vaidere, Ari Vatanen, Jan Marinus Wiersma, Luis Yañez-Barnuevo García, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Badia i Cutchet, Giulietto Chiesa, Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Evgeni Kirilov, Jaromír Kohlíček, Miloš Koterec, Doris Pack, Rihards Pīks, Jean Spautz, Karl von Wogau

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy