Förfarande : 2008/2011(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0263/2008

Ingivna texter :

A6-0263/2008

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/09/2008 - 7.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0456

BETÄNKANDE     
PDF 149kWORD 103k
24.6.2008
PE 402.919v02-00 A6-0263/2008

om ideellt drivna icke-kommersiella lokalsamfundsmedier i Europa

(2008/2011(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Karin Resetarits

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Ideellt drivna icke-kommersiella lokalsamfundsmedier i Europa

(2008/2011(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av artiklarna 150 och 151 i EG‑fördraget,

–   med beaktande av Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättande av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, undertecknat den 2 oktober, protokoll nr 9 om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, C340/109,

–   med beaktande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av Unescos konvention om kulturell mångfald, som legitimerar offentliga åtgärder för erkännande och främjande av mångfald,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv)(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv)(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv)(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster)(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut)(6),

–   med beaktande av kommissionens vitbok om EU:s kommunikationspolitik (KOM(2006)0035),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén angående en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön (KOM(2007)0833),

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 juli 1995 om grönboken om de strategiska möjligheterna att stärka den europeiska programindustrin inom ramen för Europeiska unionens audiovisuella politik.

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen (SEK(2007)0032),

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution om risken för kränkning av yttrande‑ och informationsfriheterna (artikel 11.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna) i EU och särskilt i Italien(7),

–  med beaktande av rapporten ”Study on the state of Community Media in the European Union”, utarbetad på uppdrag av Europaparlamentet,

–  med beaktande av rekommendationen från Europarådets ministerkommitté CM/Rec(2007)2 till medlemsstaterna om mediernas och medieinnehållets mångfald,

–  med beaktande av rekommendationen från Europarådets ministerkommitté (Decl‑31.1.2007E) om att värna mediernas roll i demokratin mot bakgrund av ägarkoncentrationen bland medieföretag,

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen om mångfald i radio och tv från FN:s särskilda rapportör för åsikts och yttrandefrihet, OSSE:s representant för mediefrihet, Amerikanska staternas (OAS) särskilda rapportör för yttrandefrihet och ACHPR:s (Afrikanska kommissionen om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter) särskilda rapportör för yttrandefrihet och tillgång till information (antagen den 12 december 2007),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6‑0263/2008), och av följande skäl:

A. Icke‑kommersiella lokala medier drivs ideellt av organisationer som är ansvarsskyldiga gentemot det lokalsamfund de vänder sig till.

B.  Med ideellt menas att dessa mediers huvudmål är att lyfta fram saker av allmänt och/eller enskilt intresse utan några affärsmässiga eller ekonomiska vinstintressen.

C.  Med ansvarsskyldighet gentemot lokalsamfundet avses att icke-kommersiella lokala medier är skyldiga att underrätta respektive lokalsamfund om sin verksamhet och sina beslut, rättfärdiga sina åtgärder inför samfundet och bli föremål för dess straffåtgärder om de missköter sig.

D. Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller icke-kommersiella lokala mediers spridning och genomslag, som är störst i de medlemsstater som tydligt erkänner deras rättsliga status och är medvetna om deras mervärde.

E.  Det bör stå lokalsamfundets medlemmar fritt att medverka till att utforma de icke‑kommersiella lokala mediernas innehåll. På så vis främjas en aktiv frivillig medverkan i medieproduktion snarare än passiv mediekonsumtion.

F.  Icke-kommersiella lokala medier företräder i allmänhet inte majoriteten i samhället. De tjänar i stället ett antal mindre, specifika och ofta lokalt eller regionalt förankrade målgrupper som förbises av andra medier.

G. Icke-kommersiella lokala medier fyller en bred men i hög grad förbisedd roll i medielandskapet, särskilt som en källa med lokalt innehåll, och de främjar innovation, kreativitet och mångfald i innehållet.

H. Icke-kommersiella lokala medier ska ha en tydligt fastställd uppgift, exempelvis att ge en social nytta, vilket även ska komma till uttryck i det innehåll de producerar.

I.   En av de främsta svagheterna hos icke-kommersiella lokala medier i EU är bristen på rättsligt erkännande från många nationella rättssystem och hittills täcks inte de icke‑kommersiella lokala medierna av någon av EU:s relevanta lagtexter.

J.   En uppförandekod, som komplement till ett rättsligt erkännande, skulle klargöra sektorns status, förfaranden och funktion, och därmed bidra till sektorns säkerhet och samtidigt garantera oberoende och förhindra att den missköter sig.

K. Internet har gett denna sektor en skjuts in i en ny epok med nya möjligheter och utmaningar och kostnaden för att gå från analog till digital sändningsteknik utgör en avsevärd belastning för de icke-kommersiella lokala medierna.

L.  År 2008 har utsetts till Europeiska året för interkulturell dialog, vilket innebär att medierna i EU har en särskilt viktig roll att spela eftersom de erbjuder mycket goda möjligheter för mindre kulturella enheter i samhället som helhet att uttrycka sig och få information, och för att den interkulturella dialogen ska fortsätta under 2008 och därefter.

M. Icke-kommersiella lokala medier är ett viktigt medel för att ge medborgarna inflytande och uppmuntra dem att bli aktivt delaktiga i samhället och de berikar den sociala debatten eftersom de representerar ett medel för intern mångfald (av idéer). Ägarkoncentrationen är ett hot mot fördjupad mediebevakning av frågor som är av lokalt intresse för alla grupper som utgör lokalsamfundet.

1.  Europaparlamentet framhåller att icke-kommersiella lokala medier är effektiva verktyg för att främja den kulturella och språkliga mångfalden, integreringen i samhället och den lokala identiteten. Detta förklarar varför sektorn uppvisar en sådan mångfald.

2.  Europaparlamentet påpekar att icke-kommersiella lokala medier bidrar till att stärka enskilda intressegemenskapers identitet, samtidigt som de ger medlemmarna i dessa grupper en möjlighet till utbyte med andra samhällsgrupper. På så vis spelar icke‑kommersiella lokala medier en viktig roll för att främja tolerans och mångfald i samhället och stimulera till interkulturell dialog.

3.  Europaparlamentet betonar också att icke-kommersiella lokala medier främjar den interkulturella dialogen genom att upplysa allmänheten, motarbeta negativa stereotyper och korrigera de åsikter som massmedierna förmedlar av sociala grupper som hotas av utestängning, till exempel flyktingar, migranter, romer och andra etniska och religiösa minoriteter. Europaparlamentet påpekar att de icke-kommersiella lokala medierna är en av de befintliga metoderna för att integrera invandrare och hjälpa missgynnade personer i samhället att delta aktivt genom att medverka i debatter som är viktiga för dem.

4.  Europaparlamentet framhåller att icke-kommersiella lokala medier kan spela en viktig roll i utbildningsprogram som involverar externa organisationer, bland annat universitet, och outbildade medlemmar av lokalsamfundet, som ett värdefullt nav för arbetslivserfarenhet. Parlamentet påpekar att utbildningen av människor i digital teknik, webbteknik och redaktionellt arbete ger dem användbara och överförbara kunskaper.

5.  Europaparlamentet påpekar att icke‑kommersiella lokala medier fungerar som katalysatorer för den lokala kreativiteten, genom att erbjuda konstnärer och kreativa entreprenörer en offentlig plattform för nya idéer och koncept.

6.  Europaparlamentet anser att icke-kommersiella lokala medier bidrar till målsättningen att höja medborgarnas mediekunskaper genom att de direkt deltar i utvecklingen och sändningen av innehåll och parlamentet uppmuntrar lokala skolbaserade kanaler att utveckla en medborgerlig attityd hos ungdomar, öka mediekunskapen samt bygga upp en rad färdigheter som också skulle kunna utnyttjas för att göra lokalsamfundet delaktigt i medierna.

7.  Europaparlamentet framhåller att de icke‑kommersiella lokala medierna bidrar till att stärka mediernas mångfald genom att tillhandahålla nya infallsvinklar på frågor som är centrala på lokal nivå.

8.  Europaparlamentet framhåller att icke-kommersiella lokala medier kan utgöra den enda källan för lokala nyheter och information liksom lokalsamfundens enda röst eftersom allmänna och kommersiella medier har dragit sig tillbaka från eller inte finns i vissa områden, bland annat i avlägset belägna områden, och att kommersiella medier har en tendens att dra ner på det lokala innehållet.

9.  Europaparlamentet välkomnar att icke‑kommersiella lokala medier kan öka medborgarnas kunskaper om de allmänna tjänster som finns och kan bidra till att få medborgarna att delta i den allmänna debatten.

10. Europaparlamentet anser att icke-kommersiella lokala medier kan vara ett effektivt sätt att föra unionen närmare sina medborgare genom att vända sig till specifika målgrupper och rekommenderar att medlemsstaterna samarbetar mer aktivt med de icke‑kommersiella lokala medierna, i syfte att fördjupa dialogen med medborgare.

11. Europaparlamentet framhåller att god kvalitet hos icke-kommersiella lokala medier är avgörande för att de ska kunna utnyttja sin potential, och betonar att en sådan kvalitet inte kan uppnås utan lämpliga finansiella resurser. Parlamentet konstaterar att de icke‑kommersiella lokala mediernas ekonomiska resurser varierar mycket, men i allmänhet är de ganska begränsade och medger att ytterligare finansiering och digital anpassning skulle skapa förutsättningar för lokalsamfundens mediesektor att flytta fram sin innovativa profil och tillhandahålla nya och nödvändiga tjänster som ger det befintliga analoga utbudet ett mervärde.

12. Europaparlamentet konstaterar att sektorn saknar det stöd som krävs för att kunna förbättra sin närvaro vid och sin kontakt med Europeiska unionen och beslutsfattare på nationell nivå.

13. Europaparlamentet betonar att icke-kommersiella lokala medier måste vara politiskt oberoende.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till innehållet i resolutionen genom att definiera icke‑kommersiella lokala medier som:

     a) De är ideella och oberoende, och deras verksamhet bygger på allmänna intressen och det civila samhällets intressen, genom att de tjänar tydligt definierade mål som alltid inkluderar en samhällsvinst och bidrar till interkulturell dialog.

     b) De är ansvarsskyldiga gentemot det lokalsamfund de företräder. Det åligger dem att underrätta respektive lokalsamfund om sin verksamhet och sina beslut, att rättfärdiga sina åtgärder inför den och att bli föremål för dess straffåtgärder om de missköter sig, så att tjänsten förblir kontrollerad av lokalsamfundets intressen och utvecklingen av toppstyrda nätverk motverkas.

     c) Lokalsamfundets medlemmar kan fritt medverka till att skapa de icke‑kommersiella lokala mediernas innehåll, och de kan delta i alla delar av verksamheten och ledningen, men de som har ansvar för det redaktionella innehållet måste ha yrkesställning.

15. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att, på de områden där ett sådant erkännande fortfarande saknas, rättsligt erkänna de icke‑kommersiella lokala medierna som en särskild grupp jämte kommersiella och allmänna medier, utan att detta påverkar traditionella medier negativt.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, då den tar fram indikatorer för mediepluralism i medlemsstaterna, i de icke‑kommersiella lokala medierna se en alternativ, gräsrotsdriven lösning för att öka mediernas mångfald.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja mediernas mångfald genom att mer aktivt stödja de icke‑kommersiella lokala medierna, på villkor att stödet inte påverkar de allmänna medierna negativt.

18. Europaparlamentet framhåller den roll som lokala, regionala och nationella myndigheter kan spela för att stödja och främja icke-kommersiella lokala medier genom lämplig infrastruktur i kombination med stöd inom ramen för de program som uppmuntrar utbyte av bästa metoder, till exempel gemenskapens program ”Regioner för ekonomisk förändring” (f.d. Interreg).

19. Europaparlamentet ber medlemsstaterna att göra tv- och radiofrekvensspektrumet tillgängligt, både det analoga och det digitala, med tanke på att de icke-kommersiella lokala mediernas tjänst inte ska bedömas utifrån alternativkostnader eller berättigandet av kostnaden för spektrumtilldelningen, utan snarare med hänsyn till dess samhällsvärde.

20. Europaparlamentet noterar att bara en liten del av sektorn har den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna ansöka om och dra nytta av EU‑stöd. Samtidigt är de personer som fattar beslut om stödet inte medvetna om potentialen hos de icke‑kommersiella lokala medierna.

21. Europaparlamentet erkänner att sektorn i högre grad skulle kunna utnyttja EU‑stödprogram, i den mån de bidrar till de icke‑kommersiella lokala mediernas mål, genom ett antal specifika program såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden samt möjligheten för journalister att utbilda och vidareutbilda sig genom Programmet för livslångt lärande. Parlamentet understryker emellertid att finansieringen i första hand måste komma från nationella, lokala och/eller andra källor.

22. Europaparlamentet uppmanar icke‑kommersiella lokala medier att inrätta en europeisk Internetplattform för att till sektorn sprida användbar och relevant information, underlätta arbete i nätverk och utbyte av bästa praxis.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, till Regionkommittén och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

(2)

EGT L 108, 24.4.2002, s. 7.

(3)

EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.

(4)

EGT L 108, 24.4.2002, s. 51.

(5)

EUT L 332, 18.12.2007, s. 27.

(6)

EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

(7)

Antagna texter, P5_TA(2004)0373.


MOTIVERING

1. Definition av icke‑kommersiella lokala medier

Detta betänkande strävar efter att fastställa vilka åtgärder som kan stödja icke‑kommersiella lokala eller alternativa medier inom EU. Syftet är att öka mångfalden i mediesektorn och på kulturområdet, och att klart definiera sektorn som en särskild mediegrupp. Icke‑kommersiella lokala eller alternativa medier (nedan kallade lokala medier) kan definieras enligt följande:

Icke‑kommersiella medier som är ansvarsskyldiga gentemot det lokalsamfund de vänder sig till. De är öppna för att låta personer i lokalsamfundet delta i arbetet med att skapa innehåll. De utgör därmed en särskild mediegrupp, vid sidan av kommersiella och allmänna medier.

De lokala medierna riktar sig till specifika målgrupper. De lokala mediernas uppdrag är tydligt definierat och genomförs på ett ändamålsenligt sätt, varvid det sociala mervärdet för samhället alltid är huvudsaken.

De lokala medierna främjar sammanhållning, är identitetsskapande, gynnar gemensamma beröringspunkter och bevarar kulturell och språklig mångfald.

De lokala mediernas verksamhet bedrivs främst av engagerade, kreativa medborgare som ser sociala uppgifter som angelägna.

De lokala medierna bidrar till att öka medborgarnas mediekännedom genom att dessa personer blir direkt delaktiga i att skapa och sprida innehåll.

2. Historisk bakgrund och nuvarande situation

Lokala medier uppstod först i Sydamerika på 1940‑talet som en proteströrelse i en tenngruva, och vidareutvecklades i Nordamerika under 1950‑talet.

I Västeuropa växte de lokala medierna fram på 1960‑ och 1970‑talen. De strävade efter att tillhandahålla ett alternativt innehåll jämfört med de statsägda radio‑ och tv‑sändningarna, vars innehåll var strikt reglerat av staten. Under 1980‑talets avregleringar erhöll vissa lokala medieprojekt ett rättsligt erkännande. Sedan dess har sektorn sakta men säkert fortsatt växa i Västeuropa.

I många av de länder som blev medlemmar i Europeiska unionen 2004 och 2007 har emellertid sektorns historia sett något annorlunda ut. Piratsändningar var ett sätt för medborgarrättsrörelser att protestera mot auktoritära regeringar. Ett sådant exempel är den slovenska radiostationen Student, som startade 1969. Vidare har kyrkan spelat en viktig roll för utvecklingen av alternativa medier i vissa andra centraleuropeiska länder. I Polen var exempelvis katolska radiostationer av lokal mediekaraktär nära knutna till den polska opposition som utlöste 1989 års förändringar.

Internets framväxt de senaste åren har gett sektorn en skjuts in i vad somliga kallar de lokala mediernas tredje epok. Detta är en utmaning inte bara för de lokala medierna utan för alla andra medier.

3. Socialt och kulturellt värde

Lokala medier kan fylla många olika sociala och kulturella funktioner.

De lokala mediernas roll för kulturell dialog, social integrering och lokal sammanhållning

De lokala medierna bidrar till att stärka identiteten hos särskilda intressegrupper, samtidigt som de lokala medierna ger de personer som ingår i dessa grupper möjlighet att nå ut till andra samhällsgrupper. På så vis kan de lokala medierna spela en viktig roll för att öka toleransen och mångfalden i samhället.

Ett exempel: I London har unga fotbollssupportrar som vänt skolan ryggen anförtrotts ett Internetbaserat radioprojekt, som tar upp olika aspekter av vad det innebär att vara supporter. Ungdomarna är matchkommentatorer, intervjuar idoler, tvingas ta ställning till rasism, homofobi och övergrepp, och konfronterar gärningsmän med offer. Ungdomarna handleds av radioproffs från ett av Londons universitet. Projektet får statligt stöd och finansieras av en stor fotbollsklubb i London, som publicerar det på sin webbplats.

Lokala medier är även ett effektivt sätt att främja social integrering och lokalt självstyre. Lokala medier kan göra det möjligt för missgynnade medlemmar i ett lokalsamfund att bli aktiva samhällsmedborgare och delta i diskussioner om frågor som är viktiga för dem.

Ett exempel: Angel Radio i Storbritannien riktar sig till och produceras av äldre personer som vill spela en mer aktiv roll i samhället. Radiostationen producerar mycket innehåll som särskilt lyfter fram äldrefrågor. Radiostationen strävar efter att stimulera den allmänna debatten om frågor som är viktiga för målgruppen. Den har producerat cd‑skivor för lokala skolor för att öka kunskapen om frågor som vanvård av äldre liksom fysisk och psykologisk misshandel av äldre.

Lokala medier underlättar för medborgarna att anpassa sig till nya utmaningar, eftersom berörda personer lättare får kontakt med varandra via sådana medier.

Ett exempel: Att börja om på nytt i ett land vars kultur och språk man inte behärskar är en del av vardagen för européer som rör på sig. Varje nystart blir lättare för den som kan utbyta erfarenheter med andra människor från det tidigare hemlandet som haft samma upplevelser. Internetplattformar är väl fungerande exempel på lokala medier.

Lokala medier och mediekunskap

De lokala medierna kan vara verktyg för att öka kompetensen hos enskilda personer som arbetar i mediesektorn. Utbildning i digital teknik och webbpublicering i samband med lokala mediers verksamhet betyder att mycket användbara och överförbara kunskaper förvärvas. Det hjälper dessa personer inte bara till anställningar i mediesektorn utan gynnar också deras självbild och självförtroende. På så vis får de tillbaka sin drivkraft att lära.

Lokala medier som en länk mellan lokalsamfundet och lokala offentliga tjänster

Lokala medier ökar medborgarnas kännedom om de offentliga tjänster som finns och uppmuntrar dem att hjälpa utförarna av offentliga tjänster att bättre svara mot lokalsamfundets behov. Lokala organ som utför offentliga tjänster kan genom att samarbeta med de lokala medierna öka sin kontaktyta gentemot lokalsamfundet.

Att öka den lokala skaparkraften

De lokala medierna stimulerar lokalsamfundets kreativitet. De lokala medierna ger konstnärer och kreativa entreprenörer en plattform för att öppet kunna pröva nya idéer och koncept.

Ett exempel: Amsterdam Open Channel är ett lokalt tv‑initiativ med avantgardistiska, kreativa program som ”Hoekstreen Live”. Detta är en tolv timmar lång sändning där publiken uppmuntras att medverka i ett pratprogram och kameran räcks vidare från hand till hand till vem som helst som har lust att filma. Personer som vill delta kan gå in i studion och medverka i programmet i direktsändning. Man experimenterar också med en blandning av Internet‑ och etermedier, med ett virtuellt tv‑team som filmar och sänder händelser som äger rum i ”Second Life”, en virtuell Internetbaserad värld.

Lokala medier och mediernas mångfald

Mediernas mångfald är ett begrepp som innebär att medborgare har tillgång till ett brett urval informationskällor utformade på många olika sätt. På så vis kan de bilda sig en uppfattning utan att påverkas alltför mycket av något enskilt åsiktspåverkande organ. Detta gör mediernas mångfald till ett viktigt inslag i det demokratiska samhället, som därför stadfästs i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. De lokala medierna bidrar till att stärka mediernas mångfalden genom att tillhandahålla nya infallsvinklar på viktiga frågor för respektive lokalsamfund.

Ett exempel: La Maison des Media Libres är ett franskt projekt som samlar fyra lokalmedieprojekt i tv‑sektorn under en och samma paraplyorganisation. Man erbjuder alternativa infallsvinklar på aktuella händelser liksom på sociala och kulturella frågor. Målet är att etablera ett center för alternativa medier som omfattar produktion av radio‑ och tv‑program, bokutgivning, filmdistribution och filmverksamhet.

4. EU och de lokala medierna

Kommunikationspolitik

Vitboken om EU:s kommunikationspolitik berör uttryckligen yttrande- och informationsfrihet, integrering, mångfald och deltagande, som ska vägleda utarbetandet av EU:s politik på detta område. En av de viktigaste principer som tas upp i vitboken är att medborgarnas frågor ska hanteras direkt och på lokal nivå. EU:s politiska initiativ och deras följder ska diskuteras med utgångspunkt i människors dagliga, lokala liv. De lokala medierna kan bidra till att göra medborgarna mer delaktiga i allmänna frågor och hjälpa kommissionen att koppla ihop sådana frågor som engagerar medborgarna med EU:s politik. Ett mer aktivt samarbete med lokala medier skulle kunna vara ett sätt för kommissionen att föra en närmare dialog med medborgare.

Utbildning och mediekunskap

Enligt kommissionens senaste meddelande om mediekunskap är det också viktigt att medborgarna får en bättre förståelse för mediernas ekonomiska och kulturella dimension och att en diskussion äger rum om betydelsen för Europas ekonomi av att ha starka och konkurrenskraftiga medier på global nivå som leder till pluralism och kulturell mångfald. Lokala medier bidrar helt klart till målet att öka medborgarnas kunskap om mediebranschen, särskilt när medborgarna själva blir delaktiga i att skapa och sprida innehåll.

Mediernas mångfald

Kommissionen avser att under början av 2009 publicera ett meddelande om indikatorer för mediepluralismen i medlemsstaterna. Detta sker som en reaktion på en utbredd oro bland EU:s organ för att mångfalden i medierna och deras innehåll minskar på grund av koncentrationen bland medieföretagen. Tanken är att detta ska kompletteras av ett offentligt samråd. Samrådet bör ta upp de lokala medierna som ett alternativt, gräsrotsdrivet sätt att öka mediernas mångfald.

Dessutom kan ett mer aktivt stöd till de lokala medierna från medlemsstaternas sida vara ett sätt att värna mångfalden i medierna.

5. Sektorns behov

De lokala mediernas ställning i Europa i dag försvagas främst av att de i många nationella lagstiftningar inte erkänns rättsligt. En positiv förebild är Storbritannien, där lokala medier erkänns rättsligt vid sidan av privatägda, kommersiella medier. EU har däremot hittills inte erkänt de lokala medierna som en särskild medieform, utan använder enbart begreppen offentliga och kommersiella medietjänsteföretag.

Lokala medier nämns inte i någon av de relevanta rättstexterna.

Detta leder till att lokala medier hamnar i en besvärlig sits.

Att lokala medier har en officiellt erkänd rättslig status är viktigt för deras utveckling. Sektorn kan då profilera sig gentemot politiska beslutsfattare och skapa nya relationer med tänkbara annonsörer och finansierande organ.

Utifrån nu gällande bestämmelser bör medlemsstaterna använda möjligheten att definiera regler för vidaresändningsplikten i sin nationella lagstiftning så att dessa omfattar de lokala medierna. Skyldigheter gällande vidaresändningsplikten måste vara rimliga och utformas med hänsyn till tydligt definierade allmänna mål. Sådana mål kan bland annat vara yttrandefrihet, mediernas mångfald, kulturell och språklig mångfald och social integrering.

Kulturell mångfald och mediernas mångfald kan användas som kriterier av de nationella myndigheterna för att bedöma vilka kanaler operatörerna måste erbjuda i sina nät. I en digital värld är det också viktigt att elektroniska programguider tar med de lokala medierna i sina tablåer. Tillsynsmyndigheterna på EU‑ och nationell nivå bör ta till sig dessa argument för att tilldela de lokala medierna sändningsfrekvenser och se till att de lokala medierna bereds plats i den digitala miljön, även efter övergången till digital sändningsteknik.

Här bör det anmärkas att kostnader som orsakas av övergången från analog till digital sändningsteknik utgör en stor belastning för de lokala mediernas verksamhet.

6. Finansiering av lokala medier

Lokala medieorganisationer har mycket varierande ekonomiska resurser. I allmänhet är det ganska ont om pengar. EU‑stöd kan utgöra en viktig intäktskälla. Eftersom sektorn består av så pass olika verksamheter och de lokala medierna har en fördelaktig inverkan på många områden, kan sektorn gynnas av EU‑stöd via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Programmet för livslångt lärande med flera.

Men bara en minoritet av företrädarna för sektorn har tillräckligt mycket kunskap och erfarenhet för att ansöka om och dra nytta av EU‑stöd. Å andra sidan är de tjänstemän som beslutar om stöd inte medvetna om potentialen hos de lokala medierna.

Det finns med andra ord utrymme för att i större omfattning integrera de lokala medierna i EU:s stödstrukturer. Information om hur man ansöker till de program för EU‑stöd som redan finns bör spridas via ett europeiskt Internetbaserat system som är särskilt avpassat för de lokala medierna.

7. Sektorns struktur och representation på EU‑nivå

Att det saknas omnämnanden av de lokala medierna i EU:s handlingar tyder starkt på att sektorn inte har någon kontakt med lagstiftare och tjänstemän på EU‑nivå.

Den pågående översynen av EU‑reglerna för telekommunikationssektorn är en viktig möjlighet för sektorn att höja sin röst och medverka i debatten. Detta gäller också för det planerade offentliga samrådet om indikatorer för mediepluralismen. Lokala medier har mycket att tillföra då det handlar om att genomföra EU:s mål. Detta talar starkt för att kommissionen bör överväga att stödja sektorns deltagande i diskussionerna på EU‑nivå.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Katerina Batzeli, Ivo Belet, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Doris Pack, Christa Prets, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Helga Trüpel, Thomas Wise

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Victor Boştinaru, Gyula Hegyi, Elisabeth Morin, Ewa Tomaszewska

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy