BETÄNKANDE om ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om EU:s prioriteringar för FN:s generalförsamlings 63:e session
26.6.2008 - (2008/2111(INI))
Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Alexander Lambsdorff
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET
om EU:s prioriteringar för FN:s generalförsamlings 63:e session
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation
– med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Alexander Lambsdorff och Annemie Neyts‑Uyttebroeck för ALDE-gruppen om FN:s generalförsamlings 63:e session (B6‑0176/2008),
– med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport ”In larger freedom”, det efterföljande slutdokumentet från världstoppmötet 2005 och generalsekreterarens rapport ”Investing in the United Nations: for a stronger organization worldwide”,
– med beaktande av EU:s prioriteringar för FN:s generalförsamlings 62:a session,
– med beaktande av sina resolutioner av den 29 januari 2004 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna[1], den 9 juni 2005 om reformen av Förenta nationerna[2] och den 29 september 2005 om resultaten från Förenta nationernas världstoppmöte (den 14–16 september 2005)[3],
– med beaktande av den preliminära dagordningen för generalförsamlingens 63:e session av den 11 februari 2008 och i synnerhet punkterna ”Upprätthållande av internationell fred och säkerhet”, ”Afrikas utveckling”, ”Främjande av de mänskliga rättigheterna” och ”Förvaltningsreform”,
– med beaktande av resultaten från den nionde partskonferensen (COP9) till FN:s konvention om biologisk mångfald som hölls den 19–30 maj 2008 i Bonn,
– med beaktande av konferensen om översyn av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen 2009,
– med beaktande av artikel 114.3 och artikel 90 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6‑0265/2008), och av följande skäl:
A. EU:s utrikespolitik bygger på ett starkt och odelat stöd för effektiv multilateralism i enlighet med Förenta nationernas stadga.
B. För FN är EU en mycket viktig politisk och ekonomisk partner när det gäller att bekämpa fattigdom, främja ekonomisk och social utveckling, tillhandahålla kollektiv säkerhet, däribland skydda hotade befolkningsgruppers försörjningsmöjligheter, och försvara de mänskliga rättigheterna i hela världen.
C. FN:s reformprogram, som omfattar inrättandet av nya organ, en radikal översyn av andra organ, en omstrukturerad ledning för FN:s fältinsatser, en omorganisering av FN:s tillhandahållande av bistånd och en djupgående reform av dess sekretariat, är oerhört ambitiöst och kräver kontinuerligt politiskt stöd, särskilt med tanke på att genomförandeskedet har inletts till följd av att nya politiska ramar fastställts.
D. Två nya centrala organ, rådet för mänskliga rättigheter och den fredsbyggande kommissionen, har trätt in i en avgörande fas under vilken de måste bevisa sin förmåga att nå de respektive mål som FN:s medlemsstater ställt upp för dem.
E. Den kraftigt försenade reformeringen av FN:s säkerhetsråd har ännu inte genomförts, på grund av de berörda frågornas känsliga natur och konflikten mellan ökad ansvarsskyldighet och bättre geopolitisk balans å ena sidan, och behovet av att garantera säkerhetsrådets effektivitet och verkningsförmåga å andra sidan.
F. År 2008 är ett avgörande år för insatserna att utrota fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen i hela världen till 2015 och EU:s medlemsstater måste visa prov på globalt ledarskap inför de viktiga möten som ska hållas under andra halvåret 2008.
G. EU:s insatser fungerar som en viktig katalysator och ett exempel för andra när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen, men om situationen inte ändras kommer det att saknas 75 miljarder euro för att nå EU:s åtaganden för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) till 2010.
H. Många länder i Afrika söder om Sahara kommer inte att lyckas uppfylla något av millennieutvecklingsmålen och det finns regioner och etniska grupper med miljontals människor även i många medelinkomstländer som inte gör tillfredsställande framsteg för att nå målen.
I. De ständigt stigande livsmedelspriserna och dämpningen av den globala tillväxten hotar att försena framstegen med att uppnå millennieutvecklingsmålen med uppskattningsvis sju år om inte ytterligare investeringar görs i utvecklingsländernas jordbrukssektorer och livsmedelsindustrier.
J. FN:s generalförsamling beslutade att genomföra en högnivådialog om interreligiöst och interkulturellt samarbete den 4–5 oktober 2007 för att främja tolerans, förståelse och allmän respekt för religions‑ eller trosfrihet och kulturell mångfald i samverkan med andra liknande initiativ på detta område.
K. År 2008 är Europeiska året för interkulturell dialog.
L. FN:s generalförsamlings dagordning är ännu inte tillräckligt koncis och koncentrerad för att kunna göra generalförsamlingens verksamhet mer konsekvent och för att underlätta uppföljningen av dess resolutioner.
M. FN:s avdelning för fredsbevarande insatser leder för närvarande 20 fältinsatser med över 100 000 trupper, varav hälften är utplacerade i Afrika.
N. Samordningen av EU‑medlemsstaternas ståndpunkter inom FN varierar mellan olika organ och olika politikområden.
O. Sådan samordning bör inte eftersträvas om det inverkar negativt på förhandlingarna med länder från andra geopolitiska block, vilka är en viktig förutsättning för att kunna upprätta nödvändiga allianser inom FN.
P. Sådan samordning kräver ett närmare samarbete mellan rådets relevanta arbetsgrupper baserade i Bryssel och EU‑kontor och medlemsstaternas ständiga representationer i New York och Genève.
Q. Enligt Lissabonfördraget blir EU en juridisk person, en nymodighet som kommer att få betydande återverkningar för EU:s representation i FN.
1. Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
EU i FN och ratificeringen av Lissabonfördraget
a) Europaparlamentet önskar, inför FN:s generalförsamlings nästa session, att EU:s politiska prioriteringar ska diskuteras ingående och brett mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och att dessa prioriteringar sedan ska uttryckas i form av en formell ståndpunkt från EU.
b) Europaparlamentet anser att EU‑medlemsstaternas ständiga representationer i New York ska betrakta denna formella ståndpunkt som en bindande politisk plattform som ska användas i förhandlingar med andra länder.
c) Europaparlamentet anser att samordningen av EU‑medlemsstaternas ståndpunkter inom FN i regel ska påbörjas i rådets relevanta arbetsgrupper, vilket skulle göra det lättare för diplomaterna i New York att nå en gemensam ståndpunkt om särskilda frågor i FN:s organ och ge mer tid för samråd och förhandlingar med andra regionala grupperingar eller länder som hör till sådana grupperingar.
d) Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga att omorganisera och utöka sina kontor i New York och Genève med anledning av de ökade befogenheter och ansvarsuppgifter som EU:s företrädare kommer att förväntas utöva med tanke på ratificeringen av Lissabonfördraget, vilket skulle leda till en optimal samordning och synergi mellan gemenskapspolitiken, gemenskapsprogrammen och gemenskapsfonderna och instrumenten och uppdragen inom ramen för unionens gemensamma utrikes‑ och säkerhetspolitik.
e) Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noggrant undersöka vilka följder Lissabonfördraget får för EU:s framtida representation i FN. Parlamentet uppmanar också EU:s medlemsstater att klart och odelat förbinda sig att vidta alla åtgärder för att garantera att EU är tillräckligt öppet och åtnjuter tillräcklig auktoritet inom olika FN‑organ och forum.
f) Europaparlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt förhandla om och fastställa den operativa status som EU:s ”observatörer” ska ha i FN.
g) Europaparlamentet uppmanar även medlemsstaterna att eftersträva en översyn av den nuvarande strukturen för de regionala grupperingarna inom FN för att se till att denna natur återspeglar EU:s medlemskap efter den senaste utvidgningen.
h) Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att regelbundet informera parlamentet om följderna, däribland för budgeten, av alla eventuella steg mot en omorganisation av EU:s representation inom FN:s olika beståndsdelar, däribland sekretariatet, fonderna och programmen.
EU:s bidrag till reformeringen av FN
i) Europaparlamentet välkomnar det faktum att arbetsgruppen för vitaliseringen av generalförsamlingen har återupptagit sitt arbete. Gruppen har fått i uppdrag att fastställa sätt att främja generalförsamlingens roll, dess auktoritet, effektivitet och verkningsförmåga. Parlamentet uppmanar också EU‑medlemsstaterna att i detta sammanhang främja en stärkt roll för generalförsamlingens ordförande, samt avsätta tillräckliga finansiella, personalrelaterade och infrastrukturrelaterade resurser och inrätta ett mer systematiskt samarbete mellan generalförsamlingen, generalsekreteraren och FN:s säkerhetsråd för att öka säkerhetsrådets ansvarsskyldighet och legitimitet.
j) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att kräva den efterlängtade mandatöversynen som ska stärka och uppdatera FN:s verksamhetsprogram så att det motsvarar medlemsstaternas aktuella krav genom en översyn av alla mandat som är äldre än fem år och som bygger på resolutioner från generalförsamlingen och andra organ.
k) Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om åtagandena från världstoppmötet 2005 om att stärka FN genom ett antal reformer av dess förvaltning och sekretariat. Parlamentet uppmanar rådet att stödja dessa reformer som syftar till att öka ansvarsskyldigheten och tillsynen, förbättra förvaltningskvaliteten och öka insynen, samt förbättra etiken, effektiviteten och den organisatoriska kapaciteten, först och främst genom en reformering av sekretariatets struktur.
l) Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att personalstyrkan vid avdelningen för fredsbevarande insatser och den politiska avdelningen är proportionerlig mot deras uppdrag och ansvarsområden och att stödja generalsekreterarens åtgärder i detta hänseende.
m) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja FN:s generalsekreterares insatser för att genomföra konceptet ”ansvar att skydda”, som godkändes vid världstoppmötet 2005, och uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i denna process.
n) Europaparlamentet uppmanar rådet att fullt ut stödja återupptagandet av förhandlingarna i syfte att genomföra rekommendationerna från de sakkunniga i högnivågruppen för ett enhetligt FN‑system, och rekommenderar EU‑medlemsstaterna att aktivt samarbeta med de utvecklingsländer som tar emot bistånd från EU eller medlemsstaterna och att använda unionens kollektiva inflytande såväl som sitt eget inflytande för att garantera dessa länders stöd för översynen av tillhandahållandet av FN:s bistånd och främja en större samstämmighet mellan FN:s olika politiska linjer på plats.
o) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att försöka nå en mer samstämd ståndpunkt om reformeringen av FN:s säkerhetsråd – en ståndpunkt som, samtidigt som det slutliga målet med ett permanent mandat för Europeiska unionen inom ett reformerat FN kvarstår, under tiden syftar till att öka unionens inflytande på ett sätt som motsvarar EU:s bidrag till FN:s fredsbevarande insatser och FN:s utvecklingsbistånd.
p) Europaparlamentet påminner i detta hänseende medlemsstaterna om att det är av yttersta vikt att se till att de EU‑medlemsstater som är medlemmar i FN:s säkerhetsråd uttrycker EU:s officiella ståndpunkter, vederbörligen informerar de andra medlemsstaterna om de diskussioner som förs i säkerhetsrådet och aktivt samordnar sina ståndpunkter med de relevanta arbetsgrupperna i EU:s ministerråd.
q) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja ordförande Kerims arbetsgrupp för en reform av säkerhetsrådet. Parlamentet välkomnar i detta hänseende drivkraften för en reform av säkerhetsrådet tack vare det initiativ som kallas den övergripande processen. Parlamentet uppmuntrar rådet att främja en diskussion om gemensamma punkter i syfte att göra konkreta framsteg i detta hänseende.
EU och FN:s råd för mänskliga rättigheter
r) Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater, särskilt Frankrike och Slovakien som nyvalda medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter, att öka sina ansträngningar för att se till att FN:s råd för mänskliga rättigheter fungerar väl för att garantera att de allmänna rättigheterna skyddas och främjas. Parlamentet kräver i detta sammanhang större ansvarsskyldighet i förfarandet för att inrätta och förnya särskilda förfaranden och för nominering av mandatinnehavare, vilket borde bygga på principerna om insyn och verklig konkurrens.
s) Europaparlamentet betonar vikten av att civilsamhället deltar i arbetet inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och uppmanar de EU‑medlemsstater som deltar i detta råds arbete att införa effektiva metoder och instrument som möjliggör civilsamhällets deltagande i FN:s råd för mänskliga rättigheter, med målsättningen att förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna i världen och positivt bidra till att det råder insyn i denna institution.
t) Europaparlamentet uppmanar rådet att fortsätta sina insatser för att öka FN‑staternas ansvarsskyldighet på människorättsområdet genom att göra förfarandet för allmänna återkommande utvärderingar (Universal Peer Review) mer effektivt, särskilt genom att skärpa förfarandena för att undvika avsiktligt förhindrande eller avledande taktik.
u) Europaparlamentet är oroat över den aktuella kritiken av det arbete som utförs i kansliet för FN:s höge kommissarie för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kansliet, särskilt i generalförsamlingens femte kommitté, för att kunna garantera att det inte sker någon inblandning i kansliets oberoende och att kansliet beviljas alla finansiella medel som det behöver för att kunna utöva sitt mandat helt oberoende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att noga övervaka förfarandet för nominering av den nya högkommissarien när den nuvarande kommissariens mandat löper ut i juni 2008.
v) Europaparlamentet uppmanar alla EU‑medlemsstater att fortsätta att delta i förberedelserna inför 2009 års konferens för översyn av åtagandena från Durban och se till att konferensen blir ett tillfälle för alla aktörer att förnya sin beslutsamhet och sitt åtagande att bekämpa rasism, rasdiskriminering, och diskriminering på grund av kasttillhörighet, främlingsfientlighet och alla andra former av intolerans och att anta konkreta riktlinjer i syfte att undanröja rasism, på grundval av och med fullständig respekt för Durbanförklaringen och handlingsprogrammet.
w) Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att de negativa händelser som förknippas med den första konferensen i Durban inte upprepas. Parlamentet uppmanar samtliga EU‑medlemsstater att garantera civilsamhällets deltagande i konferensen 2009 för översyn av åtagandena från Durban i Genève, i enlighet med FN‑stadgan och resolution 1996/31 av den 25 juli 1996 från FN:s ekonomiska och sociala råd.
x) Europaparlamentet uppmanar alla EU:s medlemsstater att främja och skydda barns rättigheter genom att stödja integreringen av barns rättigheter i all verksamhet inom de berörda organen och mekanismerna i FN‑systemet.
EU och FN:s fredsbevarande kommission
y) Europaparlament anser att EU‑medlemsstaterna kollektivt bör stödja en stärkt roll för den fredsbevarande kommissionen i relation till FN-systemet och se till att dess rekommendationer vederbörligen beaktas av relevanta FN-organ och förespråka ökade synergier mellan den fredsbevarande kommissionen och FN:s byråer, fonder och program. Parlamentet betonar vikten av närmare samarbete mellan den fredsbevarande kommissionen och de internationella finansiella institutioner som är verksamma i länder som håller på att ta sig ur en konflikt.
z) Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att uppmuntra bidrag till FN:s fond för fredsbyggande för att se till att den förses med tillräckliga resurser.
aa) Europaparlamentet uppmanar EU‑medlemsstaterna i säkerhetsrådet att underlätta samråd med den fredsbevarande kommissionen om hänskjutande av nya länder till denna kommission och om mandatet för integrerade fredsskapande insatser, särskilt för att garantera en smidig övergång från fredsbevarande till fredsbyggande insatser i sinom tid. Parlamentet välkomnar i detta avseende att stödkontoret för fredsbyggande arbete är knutet till den integrerade uppdragsplaneringsprocessen.
ab) Utöver att förbättra samordningen mellan aktörerna, att garantera en förutsebar finansiering och att öka den internationella uppmärksamheten på länder efter konflikter, anser Europaparlamentet det viktigt att den fredsbevarande kommissionen tillsammans med de relevanta FN‑avdelningarna också tar itu med behovet av att förbättra organisationens inlärningsförmåga på området för fredsbyggande arbete.
ac) Mot bakgrund av ovanstående betonar Europaparlamentet behovet av att se till att den fredsbevarande kommissionens personalresurser och finansiella resurser står i proportion till FN‑organens och mottagarländernas uppdrag och förväntningar, och uppmanar EU‑medlemsstaterna att diskutera denna fråga i den relevanta kommittén i FN:s generalförsamling.
EU och millennieutvecklingsmålen
ad) Europaparlamentet uppmanar rådet att stödja kommissionsordförande José Manuel Barrosos och kommissionsledamot Louis Michels uppmaning till medlemsstaterna att utarbeta tydliga och bindande nationella tidsplaner och budgetar för att öka det reella biståndet för att nå det gemensamma målet på 0,56 procent av bruttonationalinkomsten 2010 och 0,7 procent 2015.
ae) Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att inga nya löften och förfaranden behövs nu för att uppnå millennieutvecklingsmålen, utan att man i stället måste inrikta sig på att uppfylla de löften och åtaganden som redan har ingåtts och trappa upp de befintliga förfarandena.
af) Europaparlamentet konstaterar att det krävs fortsatta insatser för att hantera krisen i den offentliga finansieringen av hälsovårdstjänster om de tre millennieutvecklingsmålen på hälsoområdet ska kunna nås genom lämplig och förutsägbar regelbunden finansiering av personal, tillgång till läkemedel och en decentraliserad och deltagarvänlig förvaltning. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att göra allt som står i deras makt för att förstärka allmänna, integrerade hälsovårdssystem som tillgodoser de lokala behoven och gradvis integrera sjukdomsspecifika program (millenniemål nr 6).
ag) Europaparlamentet anser att jämställdhet (millenniemål nr 3) spelar en central roll i insatserna för att uppnå millennieutvecklingsmålen och rekommenderar EU:s medlemsstater att brådskande ta itu med det globala finansieringsunderskottet för att nå millenniemål nr 3. Parlamentet konstaterar att kvinnors egenmakt tillsammans med utbildning avsevärt bidrar till att nå millenniemål nr 4 om att minska barnadödligheten och mål nr 5 om mödrahälsa, som är viktiga indikatorer på de övergripande framstegen i utvecklingen.
ah) Europaparlamentet konstaterar att cirka 93 miljoner barn i grundskoleåldern, av vilka de flesta var flickor, fortfarande inte deltog i skolundervisning 2006, trots de betydande framsteg som har gjorts när det gäller den allmänna grundskoleutbildningen under de senaste åren. Parlamentet uppmanar därför EU:s medlemsstater att ta itu med de ökande finansiella behoven för att stödja utbildning, bl.a. i konfliktdrabbade bräckliga stater.
ai) Europaparlamentet påminner om EU:s åtaganden för att främja politisk samstämdhet för utveckling och rekommenderar att rådet och medlemsstaterna verkar för att en FN‑omfattande diskussion ska föras om hur det ska kunna garanteras att insatserna och målen när det gäller klimatförändringen förstärker arbetet för att nå millennieutvecklingsmålen. Parlamentet konstaterar att mycket större bidrag till anpassningsfonder krävs för en ”klimatsäker” utveckling i de fattigaste länderna.
aj) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i högnivåmötet om ett nytt partnerskap för Afrikas utveckling (Nepad) som ska hållas den 22 september 2008 och i FN:s högnivåmöte om millennieutvecklingsmålen som ska hållas den 25 september 2008 i New York.
ak) Europaparlamentet rekommenderar rådet och EU:s medlemsstater att återuppta diskussionerna om skuldlättnad på FN‑nivå för att omvärdera kriterierna för hållbara skulder i syfte att främja framsteg med utvecklingsmålen snarare än skuldåterbetalning.
al) Europaparlamentet anser att mödradödligheten förblir oacceptabelt hög i många utvecklingsländer, där över 500 000 kvinnor dör varje år av komplikationer i samband med graviditet och förlossning som är möjliga att behandla och förebygga. Parlamentet uppmanar därför EU:s medlemsstater att kraftigt öka insatserna och finansieringen för att garantera allmän tillgång till information om och tjänster som rör sexuell och reproduktiv hälsa, vilket är avgörande för att nå millennieutvecklingsmålen om hälsa, jämställdhet och kamp mot fattigdomen.
am) Europaparlamentet uppmanar rådet och EU:s medlemsstater att vidta åtgärder för att minska snedvridningen av handeln mot bakgrund av den nuvarande livsmedelskrisen.
Ett förbättrat samarbete mellan EU och FN i praktiken
an) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja FN:s demokratifond (UNDEF), både i politiska och finansiella termer.
ao) Europaparlamentet uppmanar rådet och särskilt de EU‑medlemsstater som är permanenta eller icke‑permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd att förespråka en översyn av FN:s sanktionssystem (svarta listor över terrorister) för att bringa det i överensstämmelse med skyldigheterna enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt genom att inrätta lämpliga förfaranden för delgivning och överklagande. Som ett första steg i rätt riktning välkomnar parlamentet i detta sammanhang att FN:s säkerhetsråd antagit resolution 1730 (2006) som fastställer ett förförande för avförande från förteckningar och en kontaktpunkt vid FN:s sekretariat för förfrågningar om att avföras från förteckningar.
ap) Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att före översynskonferensen inleda en debatt inom FN om de utmaningar som Internationella brottmålsdomstolen står inför, vilka kan undergräva domstolens effektivitet för att nå ett avtal om den olösta frågan om en definition av brottet aggression och villkoren för hur domstolen får utöva sin jurisdiktion enligt artikel 5.2 i Romstadgan.
aq) Europaparlamentet anser mot bakgrund av de uppenbara följderna av klimatförändringen för miljontals människor att EU aktivt bör uppmuntra parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar att fortsätta förhandlingarna för att få till stånd ett internationellt klimatförändringsavtal före slutet av 2009. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå i täten för sådana omfattande globala förhandlingar. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att i detta sammanhang främja förnybara och koldioxidneutrala energiresurser. Parlamentet anser slutligen att medlemsstaterna bör överväga att rekommendera att det inrättas en katastrofrådgivningsenhet på FN-nivå, som skulle ge regeringarna systematiska råd om effektiv katastrofberedskap.
ar) Europaparlamentet uppmanar aktörerna inom såväl EU som FN att generellt överväga ett samarbete mellan EU och Afrikanska unionen för att skapa fred och säkerhet på den afrikanska kontinenten, och särskilt fundera över hur FN kan förbättra kvaliteten i sina uppdrag genom att utnyttja EU:s kompletterande kapacitet. Parlamentet rekommenderar att man noga överväger en sammanslagning av resurserna i syfte att skapa synergier inte bara i fråga om teknik och militär utrustning, utan också med hänsyn till mandatets legitimitet och erkännande, samt dess kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet.
as) Europaparlamentet uppmanar rådet att även i fortsättningen starkt prioritera uppbyggandet av framgångsrika tvärregionala partnerskap och särskilt att arbeta med partner i alla världens regioner, för att garantera ett effektivt genomförande av resolution 62/149 från FN:s säkerhetsråd, där säkerhetsrådet uppmanar till ett världsomfattande moratorium för avrättningar i syfte att avskaffa dödsstraffet.
at) Europaparlamentet noterar att FN:s generalsekreterare beslutat att omstrukturera FN:s uppdrag i Kosovo och tilldelar EU sålunda en större operationell roll på området för rättsstatsprincipen och uppmanar EU:s medlemsstater, som enhälligt har ställt sig bakom inrättandet av Eulex, att noga övervaka att beslutet tillämpas på ort och ställe.
au) Europaparlamentet beklagar dödläget i förhandlingarna om nedrustning om sådana frågor som ett fördrag om förbud mot tillverkning av klyvbart material för vapenändamål, ett kontrollprotokoll för konventionen om biologiska vapen samt den passiva inställningen till ratificeringen av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Parlamentet anser emellertid att FN:s generalförsamlings 63:e session ger EU en utmärkt möjlighet att visa ledarskap i främjandet av ratificering och allmän spridning av det nyligen överenskomna fördraget om förbud mot klustervapen och inledandet av förhandlingar för att sluta ett internationellt fördrag om vapenhandel och ett internationellt fördrag för att införa ett globalt förbud mot vapen som innehåller utarmat uran. Parlamentet uppmanar EU och FN att fortsätta sina insatser för att stärka FN:s handlingsprogram om handeldvapen och lätta vapen och utöka tillämpningsområdet för Ottawakonventionen om förbud mot truppminor.
av) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra nödvändiga insatser för att säkra ett internationellt samförstånd för att kunna slutföra förhandlingarna om en övergripande konvention om internationell terrorism.
aw) Europaparlamentet uppmanar rådet att uppmuntra alla åtgärder för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla aspekter av FN:s verksamhet och lämplig finansiering för detta.
ax) Europaparlamentet uppmanar rådet att stödja alla åtgärder för att bekämpa utrotning av arter och för att skydda miljön samt att mobilisera de nödvändiga finansiella resurserna.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET (B6-0176/2008) (17.4.2008)
i enlighet med artikel 114.1 i arbetsordningen
från Alexander Lambsdorff, Annemie Neyts-Uyttebroeck
för ALDE-gruppen
om FN:s generalförsamlings 63:e session
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation
– med beaktande av FN:s generalförsamlings rapport kallad ”I större frihet” (”In Larger Freedom”), det efterföljande slutdokumentet från världstoppmötet 2005 och generalsekreterarens rapport kallad ”Att investera i Förenta nationerna: för en starkare organisation i hela världen” (”Investing in the United Nations: for a stronger organisation worldwide”),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings 62:e session,
– med beaktande av artikel 114.1 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU:s utrikespolitik bygger på ett starkt och odelat stöd för effektiv multilateralism i enlighet med Förenta nationernas stadga.
B. För FN är EU en mycket viktig politisk och ekonomisk partner när det gäller att bekämpa fattigdomen, främja ekonomisk och politik utveckling, tillhandahålla kollektiv säkerhet och försvara de mänskliga rättigheterna i hela världen.
C. Den kraftigt försenade reformen av FN:s säkerhetsråd har ännu inte genomförts.
D. Samordningen av EU-medlemsstaternas ståndpunkter inom FN varierar mycket mellan olika organ och olika politikområden.
E. Sådan samordning kräver ett närmare samarbete mellan rådets relevanta arbetsgrupper baserade i Bryssel och relevanta EU-kontor och medlemsstaternas ständiga representationer i New York.
F. Enligt Lissabonfördraget blir EU en juridisk person, något som är nytt och som kommer att få betydande återverkningar för EU:s representation i FN.
Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
Europeiska unionens synlighet i Förenta nationerna
1. Europaparlamentet begär, inför FN:s generalförsamlings nästa session, att EU:s politiska prioriteringar djupgående och brett diskuteras i Bryssel och att dessa prioriteringar sedan uttrycks i form av en formell ståndpunkt till rådet.
2. Europaparlamentet anser att medlemsstaternas ständiga representationer i New York ska betrakta denna formella ståndpunkt som en bindande politisk plattform som ska utgöra grunden för förhandlingar med andra länder.
3. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, med tanke på ratificeringen av Lissabonfördraget, överväga att omorganisera sina kontor i New York.
4. Europaparlamentet uppmanar rådet att noggrant undersöka vilka följder Lissabonfördraget har för EU:s framtida representation i FN. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att klart och odelat förbinda sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att EU är tillräckligt synligt och åtnjuter tillräcklig auktoritet inom olika FN-organ och fora.
EU:s bidrag till reformen av FN
5. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta kräva att kriterier fastställs för medlemskap i anslutning till val till UNHCR. Parlamentet anser att till dess att en sådan reform genomförts bör EU:s medlemsstater med säte i UNHRC tillämpa dessa kriterier för att fastställa vilka av kandidatländerna de ska stödja.
6. Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att EU talar med en enda röst när det tar upp frågor om mänskliga rättigheter, men också om vikten av att varje EU‑medlemsstat uttrycker EU:s ståndpunkt för att ge denna mer tyngd.
7. Europaparlamentet är bestämt av den åsikten att genom att inrätta en fredsbyggande kommission har FN:s medlemsstater skapat en viktig ny struktur för att stödja sårbara samhällen som håller på att återhämta sig från krigets förödelse.
8. Europaparlamentet uppmanar rådet att stödja den fredsbyggande kommissionens arbete och framhäva brister som hotar att undergräva freden.
9. Europaparlamentet välkomnar det faktum att arbetsgruppen för vitaliseringen av generalförsamlingen återupptagit sitt arbete; gruppen har fått i uppdrag att identifiera sätt att främja generalförsamlingens roll, dess auktoritet, effektivitet och verkningsfullhet.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att försöka finna en mera samstämd ståndpunkt om reformen av FN:s säkerhetsråd.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
24.6.2008 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
57 3 4 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Roberta Alma Anastase, Sir Robert Atkins, Christopher Beazley, Bastiaan Belder, André Brie, Elmar Brok, Colm Burke, Giorgos Dimitrakopoulos, Michael Gahler, Georgios Georgiou, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Klaus Hänsch, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Ioannis Kasoulides, Metin Kazak, Maria Eleni Koppa, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Johannes Lebech, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols i Germà, Justas Vincas Paleckis, Ioan Mircea Paşcu, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Samuli Pohjamo, Michel Rocard, Libor Rouček, Christian Rovsing, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Marek Siwiec, Hannes Swoboda, István Szent-Iványi, Charles Tannock, Ari Vatanen, Jan Marinus Wiersma, Luis Yañez-Barnuevo García, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Laima Liucija Andrikienė, Cristian Silviu Buşoi, Giulietto Chiesa, Andrew Duff, Árpád Duka-Zólyomi, Carlo Fatuzzo, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Jaromír Kohlíček, Graf Alexander Lambsdorff, Jo Leinen, Nickolay Mladenov, Rihards Pīks, Aloyzas Sakalas, Antolín Sánchez Presedo, Inger Segelström |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Lambert van Nistelrooij |
|||||
.