BETÄNKANDE om handel med tjänster

2.7.2008 - (2008/2004(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Syed Kamall

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om handel med tjänster

(2008/2004(INI))

Europaparlamentet antar följande resolution,

–   med beaktande av Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS), som trädde i kraft i januari 1995,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt‑ och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, ”Europa i världen: ett starkare partnerskap för bättre marknadstillträde för EU:s exportörer” (KOM(2007)0183),

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Cariforum‑staterna, å andra sidan (KOM(2008)0155),

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Cariforum‑staterna, å andra sidan (KOM(2008)0156),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 december 2007 om handel och ekonomiska förbindelser med Sydkorea[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om handel och ekonomiska förbindelser med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean)[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 4 april 2006 om bedömningen av Doharundan efter WTO:s ministerkonferens i Hongkong[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal[6],

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna[7],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina[8],

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien[9],

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6‑0283/2008), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen är den mest konkurrenskraftiga aktören när det gäller handel med tjänster. EU är världens största exportör och den största tjänsteleverantören med mer än 28 procent av världens totala export och har därför ett stort intresse av att se till att nya marknader för varor, tjänster och investeringar öppnas.

B.   Under 2007 stod tjänstesektorn i EU‑25 för mer än 75 procent av hela BNP. Tjänsternas andel av BNP under 2007 var omkring 78 procent i Nordamerika, 52 procent i Afrika och 60 procent i Asien.

C.  Handel med tjänster uppgår hittills till 25 procent av världshandeln. Sektorn har emellertid en enorm potential att öka denna andel och fortsätta att bidra till skapandet av nya arbetstillfällen inom denna ekonomiska sektor.

D.  Utvecklingen av kvalitativa arbetstillfällen går hand i hand med en kvantitativ ökning av arbetstillfällen. Det är inom tjänstesektorn som det skapas flest deltidsanställningar, och vid utvecklingen av denna ekonomiska sektor måste man ta hänsyn till Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendationer.

E.   Det multilaterala handelssystemet, som förkroppsligas av Världshandelsorganisationen (WTO), är fortfarande den effektivaste ramen för att uppnå rättvis och jämlik varuhandel på global nivå, genom att utveckla lämpliga bestämmelser och se till att dessa efterlevs. När det gäller det allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) måste WTO beakta tjänstesektorns annorlunda karaktär som omöjliggör kvantitativa mått på graden av liberalisering eller kvarvarande handelshinder.

F.   GATS är och måste vara den multilaterala ramen för reglering av handeln med tjänster. Detta förbjuder inte stater och särskilt inte EU att förhandla fram bilaterala avtal med mer långtgående program med särskilda åtaganden, samtidigt som man bör beakta att bilaterala avtal kan ha en negativ inverkan på den multilaterala ramens utveckling och betydelse.

G.  En effektiv tjänsteinfrastruktur är en förutsättning för ekonomisk framgång. Tillgång till tjänster av högsta kvalitet hjälper exportörer och producenter av varor och tjänster i utvecklingsländerna att utnyttja sina konkurrensfördelar. Ett antal utvecklingsländer har också, på grundval av investeringar och expertkunnande från utlandet, kunnat göra framsteg på internationella tjänstemarknader. Liberalisering av tjänster har sålunda blivit en central del i många utvecklingsstrategier.

H.  Handelshinder och hinder innanför gränserna begränsar inte bara handeln med varor utan påverkar också i hög grad handeln med tjänster och offentliga upphandlingar.

I.    Vid öppnandet av tjänstemarknaden bör man göra en klar åtskillnad mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer och mellan de enskilda utvecklingsländerna för att ta hänsyn till olika utvecklingsnivåer.

J.    Vissa utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna, bör stärka sin förvaltning och inrätta en effektiv struktur och infrastruktur för att förbättra handeln och utvidga tjänstemarknaderna.

K.  Det är viktigt att parlamentet i rätt tid får tillgång till texterna rörande de olika förhandlingsmandat som kommissionen har fått.

Allmänna kommentarer

1.   Europaparlamentet påminner om att en internationell handel som främjar utveckling och fattigdomsminskning också bör bidra till sociala framsteg och kvalitativa arbetstillfällen. Handelsreglerna måste överensstämma med de sociala normer som fastställts av ILO. Bekämpande av alla former av utnyttjande i arbetet (särskilt förbud mot tvångsarbete och barnarbete) samt respekt för fackliga rätigheter är nödvändiga för en balanserad handel i allas intresse. Parlamentet bekräftar att det är nödvändigt att undersöka samspelet mellan handel och sociala frågor.

2.   Europaparlamentet uppmärksammar den höga graden av extern konkurrenskraft hos EU:s tjänsteleverantörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid handelsförhandlingar söka uppnå en såväl progressiv som ömsesidig öppning av tillträdet till tjänstemarknaderna och en politik med mer transparenta och förutsägbara bestämmelser och föreskrifter, tillsammans med strikta bestämmelser och sanktioner för bekämpning av korruption och monopol, så att medborgare och företagare hos båda avtalsparterna ska kunna få tillgång till ett bredare utbud av tjänster.

3.   Europaparlamentet erkänner till fullo den aktuella skillnaden mellan de olika tjänstetyperna, med eller utan ekonomiskt värde och marknadsvärde eller grundade på nödvändigheten att fylla allmännyttiga behov.

4.   Europaparlamentet påminner om att kommissionen måste ta de olika medlemsstaternas och utvecklingsländernas intressen i beaktande när man förhandlar om åtaganden.

5.   Europaparlamentet anser att en effektivt fungerande inre marknad för tjänster är viktig för europeiska företags globala konkurrenskraft. Parlamentet betonar att det i detta syfte är viktigt att gemenskapslagstiftningen, inbegripet direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden[10], genomförs och införlivas inom rimlig tid och på ett korrekt sätt.

6.   Europaparlamentet understryker att man kan finna många lösningar på miljöproblem inom tjänstesektorn och anser att detta är ett av de viktigaste inslagen när det gäller det mervärde som EU:s export av know how ger. Parlamentet understryker att tjänstesektorns betydelse måste beaktas när man utformar en politik för hållbar utveckling.

7.   Europaparlamentet välkomnar att kommissionen lägger sådan vikt vid att se till att globaliseringens positiva effekter kommer konsumenterna till del. Parlamentet betonar att i kombination med en hög konsumentskyddsnivå är rättvis konkurrens inom tjänstesektorn avgörande för att se till att konsumenterna gynnas av EU:s öppna marknad.

8.   Europaparlamentet är övertygat om att tjänster spelar en viktig roll i varje ekonomi och anser att en ytterligare öppning av tillträdet till tjänstemarknaden, som tar hänsyn till de olika ekonomiska omständigheterna, därför inte bara är viktig för utvecklade länder utan även för utvecklingsländer.

9.   Europaparlamentet betonar att EU måste ta hänsyn till de olika utvecklingsnivåerna när man kräver avreglering och liberalisering av tjänster, och understryker därför att EU inte kan eller bör tvinga på andra länder en universalmodell.

10. Europaparlamentet erkänner staters självständighet och sålunda deras rätt att reglera alla tjänsteområden, särskilt offentliga tjänster, oberoende av om åtaganden har ingåtts inom ramen för GATS. En förutsättning är att all sådan reglering görs i enlighet med artikel VI i GATS om inhemska regleringar. Parlamentet anser att tjänstemarknader kräver klara och rättsligt entydiga regler för att fungera effektivt.

11. Europaparlamentet menar att de effektivitetsvinster som skulle kunna uppnås genom att öppna marknaderna för tjänstekonkurrens, när de åtföljs av inhemska regleringsåtgärder, kunde ge mindre utvecklade länder möjlighet att tillhandahålla ett bredare tjänsteutbud för sina medborgare. Parlamentet betonar hur viktigt det är med allmänt tillgängliga och hållbara tjänster till överkomliga priser och med höga kvalitetsstandarder.

12. Europaparlamentet understryker behovet av regler och normer för att styra liberaliseringen. Parlamentet uppmuntrar till att miljö- och kvalitetsnormer följs på ett förnuftigt och objektivt sätt, utan att dessa blir till onödiga handelshinder.

13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens offentliggörande av gemenskapens bud i de aktuella GATS‑förhandlingarna. Kommissionen bör dock diskutera den aktuella utvecklingen mer i detalj med parlamentet och dess relevanta utskott.

14. Handel med tjänster är i stor utsträckning kompetensöverföring mellan länder, och därför är fri handel med tjänster en viktig del av varje utvecklingsstrategi eftersom den på ett snabbt och effektivt sätt möjliggör en omfattande överföring av kunskap.

15. Europaparlamentet inser att vissa av problemen med rättvisa och öppenhet vid tillhandahållandet av tjänster i somliga utvecklingsländer ofta orsakas genom medverkan av företag från utvecklade länder.

16. Europaparlamentet begär att kommissionen lämnar en detaljerad översyn över särskilda tjänstesektorer såsom programvara, film, logistik och finansiella tjänster vilka spelar en central roll i vissa utvecklingsländer och som tillhandahålls och distribueras över hela världen. Parlamentet begär också att kommissionen lämnar en detaljerad analys av hur detta påverkar den europeiska tjänstemarknaden.

17. Europaparlamentet begär att kommissionen lämnar en detaljerad sammanställning över viktiga datasökningstjänster som utförs globalt. Parlamentet begär också detaljerad information om dessa tjänsters placering, operatörer, storlek och kvalitet från kommissionen.

Doharundan och GATS

18. Europaparlamentet påminner om Artikel XIX i GATS där det fastslås att medlemmarna ska inleda på varandra följande förhandlingsrundor med början senast fem år efter dagen för ikraftträdandet av WTO-avtalet och därefter med jämna mellanrum, i syfte att uppnå en successivt högre liberaliseringsnivå. Sådana förhandlingar äger rum inom ramen för principen om ett enhetligt åtagande och måste därför balanseras mot intressen som framförts inom andra förhandlingsområden.

19. Europaparlamentet påminner om att principerna i GATS inte förbjuder vare sig privatisering eller avreglering. Parlamentet understryker därför att varje stat är fri att liberalisera vilken tjänstesektor som helst. Parlamentet betonar att programmen inom GATS behandlar de bundna åtagandena för varje WTO‑medlem gällande handel med tjänster och att varje medlem är fri att öppna sin marknad utöver sina GATS‑åtaganden, givet att principen om mest gynnad nation eller artikel V i GATS om ekonomisk integration respekteras.

20. Europaparlamentet påminner om att Doharundan måste inriktas på utveckling, och att förhandlingarna om handel med tjänster i enlighet med detta måste tjäna både EU:s intressen och de fattigaste ländernas ekonomiska tillväxt.

21. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att ge utvecklingsländerna spelrum i fråga om graden av ömsesidighet i öppnandet av handeln, genom att låta dem själva bestämma över liberaliseringstakten.

22. Europaparlamentet uppmanar till ett snabbt beslut om paketet med modaliteter för förhandlingarna om jordbruk och om marknadstillträde för icke‑jordbruksprodukter, så att man kan gå vidare med förhandlingarna om GATS. Parlamentet understryker vikten av att WTO‑medlemmarna presenterar konkreta förhandlingsbud. Parlamentet beklagar att detta hittills inte har varit fallet för de flesta medlemmar.

23. Europaparlamentet välkomnar i detta avseende tillkännagivandet av en konferens för presentation av förhandlingsbud inom Doharundan för att komma vidare med de strandade förhandlingarna om tjänster. Parlamentet betonar att länder som Brasilien, Indien och Kina behöver förbättra sina aktuella förhandlingsbud så att man når ett genombrott.

24. Europaparlamentet noterar utvecklingsländernas önskemål, särskilt när det gäller EU och Förenta staterna, om att förbättra buden avseende tjänstetyp 4. Det är nödvändigt att hitta en balans som båda sidorna är nöjda med. Parlamentet begär information från kommissionen om alla ändringar av de ursprungliga önskemålen.

Bilaterala och regionala avtal

25. Europaparlamentet uppmuntrar till en tydlig och ambitiös åtagandenivå i de bilaterala och regionala handelsavtal som man för närvarande förhandlar om och i framtida förhandlingar.

26. Europaparlamentet noterar de resultat som uppnåtts inom avtalet om ekonomiskt partnerskap (EPA) med den västindiska gruppen av AVS länder (Cariforum). Handel med tjänster är ett redskap för utveckling, förutsatt att sunda och tydliga inhemska bestämmelser för reglering av tjänster har införts.

27. Europaparlamentet stöder specifikt avtalet om tjänstetyp 4 i avtalet mellan EU och Cariforum. Detta är ett sätt att undvika att kompetens inte utnyttjas.

28. När det gäller förhandlingen om frihandelsavtal mellan EU och Asean anser Europaparlamentet att man i samband med de aspekter av avtalet som påverkar offentlig upphandling, investeringar och tjänster bör ta hänsyn till den varierande utvecklingsnivån bland Asean‑medlemmar och respektera rätten för alla deltagare att reglera offentliga tjänster, särskilt de som gäller grundläggande behov. Detta bör dock inte hindra privata företag från att fylla behovet där staten inte lyckas tillhandahålla de tjänster som krävs av medborgarna.

29. När det gäller förhandlingen om frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea är Europaparlamentet oroat över utländska företags svårigheter att få tillgång till den sydkoreanska marknaden för tjänster inklusive banktjänster, försäkringar, telekommunikationer, nyhetsbyråer och juridisk rådgivning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp denna fråga i förhandlingarna om frihandelsavtalet.

30. När det gäller förhandlingen av frihandelsavtalet mellan EU och Indien betonar Europaparlamentet hur viktigt partnerskapet med Indien är och att man behöver få ett ambitiöst avtal med konkreta och breda åtaganden, med minsta möjliga begränsningar av tillträdet till den indiska marknaden för alla leveranssätt. Liberaliseringen av tjänstehandeln bör vara minst 90 procent både i fråga om sektorsvis täckning och handelsvolym, vilket krävs enligt artikel V i GATS. Parlamentet betonar att begränsningarna är särskilt påtagliga inom finansiella tjänster, värdepapper, redovisning, telekommunikationer, distribution, post- och budtjänster samt juridiska tjänster.

31. När det gäller förhandlingen om frihandelsavtalet mellan EU och Gulfstaterna är Europaparlamentet bekymrat över graden av öppenhet och ansvarsskyldighet inom finansiella tjänster, särskilt i fråga om investeringar som gjorts av nationella placeringsfonder.

Sektorsspecifika frågor

32. Europaparlamentet har tagit del av Världsbankens senaste undersökning, som visar att mer än 40 procent av personerna i den lägsta ekonomiska kvintilen i länder som Etiopien, Nigeria, Kenya och Uganda får sin hälso- och sjukvård från privata, vinstdrivande leverantörer. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att investera inom denna sektor för att möta dessa behov. Parlamentet betonar dessutom att EU bör stödja utvecklingen av sunda inhemska regler för tjänstesektorerna i dessa länder, så att de kan öppna sina tjänstemarknader i ett senare skede.

33. Europaparlamentet noterar att ingen i WTO-medlem ännu har gjort några åtaganden inom sektorn för vattendistribution. Parlamentet betonar att om ett sådant åtagande skulle göras hindrar det inte staten från att fastställa de nivåer för kvalitet, säkerhet, pris eller andra politiska mål som man finner lämpliga, och samma bestämmelser skulle gälla för såväl utländska som lokala leverantörer.

34. Europaparlamentet understryker betydelsen av kulturella tjänster, såsom den audiovisuella sektorn samt musik- och förlagssektorn, både för europeiska industrier och för våra handelspartner. Kommissionen uppmanas därför att se till att handeln med kulturella tjänster får en riktig balans, samtidigt som man respekterar skyddet av immateriella rättigheter.

35. Europaparlamentet noterar att i vissa länder, såsom Pakistan och Indien, kan den privata sektorn hjälpa den offentliga sektorn att erbjuda utbildning utan att detta leder till högre kostnader.

36. Europaparlamentet betonar att särskilt turistsektorn bidrar i stor utsträckning till ekonomin i ett antal utvecklingsländer. Parlamentet anser därför att det är mycket viktigt att unionen bistår dessa länder med utvecklingssamarbete och tekniskt stöd.

37. Europaparlamentet anser att en försiktig och gradvis öppning av marknaden för finansiella tjänster i utvecklingsländerna, på grundval av tidigare inrättad sund och transparent inhemsk reglering, kan ge medborgare och företagare tillgång till kapital för att skapa lokala arbetstillfällen och minska fattigdomen, eftersom de inte längre tvingas att förlita sig på statliga monopol eller institutioner.

38. Europaparlamentet anser att EU, för att öka sin externa konkurrenskraft, måste vidta handelspolitiska åtgärder för att öka säkerheten vid elektroniska transaktioner och elektronisk handel och förbättra uppgiftsskyddet.

39. Tjänster, i synnerhet finansiella tjänster, berör många behörighetsområden. Europaparlamentet betonar att denna resolution handlar om handel med tjänster, dvs. att uppnå marknadstillträde genom frivilligt marknadsöppnande med hjälp av en förhandlingsmetod grundad på krav och erbjudanden. Tillsyn, reglering och andra frågor avseende olika aspekter av finansiella tjänster bör behandlas i lämpligt forum.

40. Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens åsikt att marknadstillträde och fri handel med tjänster är en avgörande faktor i Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet understryker att öppna marknader i kombination med balanserad och reglerad frihandel i fråga om tjänster kommer att gynna alla deltagande länder och regioner.

41. Europaparlamentet noterar att europeiska företag blir allt aktivare internationellt, att tredjeländer i stor utsträckning står bakom den globala ekonomiska tillväxten och att förbättrat marknadstillträde därför skulle bidra till att stärka Europeiska unionens konkurrenskraft.

42. Europaparlamentet anser att handel med tjänster är ett nödvändigt komplement till handel med varor och att dessa handelsformer därför inte bör betraktas som åtskilda från varandra.

43. Europaparlamentet påpekar att tjänsteekonomin har blivit den kvantitativt viktigaste ekonomiska sektorn i OECD-ekonomierna och att ökad handel med och tillgänglighet till tjänster kommer att öka den ekonomiska tillväxten och förbättra företagens tillväxt och utveckling samtidigt som andra branschers resultat förbättras, då tjänster är viktiga beståndsdelar i annan produktion, särskilt i en allt mer sammankopplad globaliserad värld.

44. Europaparlamentet medger att det är en svår process i de pågående förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha inom WTO att uppnå marknadstillträde för tjänster. Kommissionen uppmanas att eftersträva ett väl avvägt paket med ett ambitiöst erbjudande för tjänster, särskilt finansiella tjänster, där den europeiska branschen har konkurrenskraftigt expertkunnande och en stark tillväxtpotential. Parlamentet konstaterar att det är nödvändigt att regler och standarder efterlevs för att förebygga icke-tariffära hinder, som kan vara känsliga på tjänsteområdet.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i handelsförhandlingarna ta full hänsyn till tjänster av allmänt intresse och de möjliga effekter som ett marknadsöppnande skulle kunna få på det sätt på vilket dessa tjänster är organiserade.

46. Europaparlamentet konstaterar att när det gäller finansiella tjänster har EU en av de mest öppna marknaderna i världen, men betonar att Europeiska unionen måste föra mer offensiva och balanserade förhandlingar för handel med tjänster och ställa sig bakom principerna om öppenhet, utveckling och ömsesidighet.

47. Europaparlamentet betonar vikten av att myndigheter för finansiella tjänster hänger med i utvecklingen på den europeiska och globala marknaden för finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka de europeiska regelverken och intensifiera lagstiftningsdialogen mellan Europeiska unionen och dess handelspartner i syfte att minska handelshindren.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera skatteparadis-praxis i tredjeländer som riskerar att omintetgöra ett öppnande av marknader som skulle gynna båda parter.

49. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen verka för en mer integrerad och konsekvent handelspolitik, särskilt när det gäller investeringar. Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna inte ska överskatta riskerna med utländska investeringar utan eftersträva verklig öppenhet i sina ekonomier och en gemensam strategi för sina statliga placeringsfonder. Parlamentet konstaterar att det finns ett behov av att utvärdera frågor som leveranssäkerhet, i synnerhet när det gäller statliga enheters utländska investeringar i energisektorn, och påminner om att en sådan utvärdering inte kan användas som en protektionistisk åtgärd.

50. När det gäller respekten för konkurrensregler inom Europeiska unionen uppmärksammar Europaparlamentet kommissionen på de potentiella risker som avsaknaden av ömsesidighet i WTO-avtalet om offentlig upphandling innebär.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingripa mer aktivt mot förfalskningar, inte minst via Internet, bland annat genom att främja ett bättre samarbete mellan nationella myndigheter.

52. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens starka stöd för multilaterala handelsförhandlingar, men för handel med tjänster, särskilt finansiella tjänster, kan frihandelsavtal vara bättre lämpade att uppnå marknadstillträde. Europaparlamentet stödjer helhjärtat att det ingås fullständiga avtal om ekonomiskt partnerskap med AVS‑länderna, som inte bara avser varor utan också tjänster och investeringar och därmed gör det möjligt för dessa länder att integreras i världsekonomin.

53. Europaparlamentet betonar att ett effektivt marknadstillträde för finansiella tjänster skapar bättre förutsättningar för konkurrens, transparens och diversifiering. Framför allt i tillväxtekonomierna skulle ett effektivt marknadstillträde kunna leda till att de lokala finansiella marknaderna utvecklas starkare till förmån för företag som önskar etablera sig, samt till att ge konsumenter mer valfrihet och bättre produkter.

54. Med tanke på de svaga finansiella, administrativa och institutionella funktionerna i AVS‑länderna uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se till att internationellt överenskomna standarder för reglering och tillsyn i den finansiella sektorn respekteras när handelsöverenskommelser förhandlas fram med länder som anses vara skatteparadis.

55. Europaparlamentet anser att i synnerhet tillträde till finansiella tjänster (mikrokrediter, tillgång till bankkonton och grundläggande banktjänster, bostadslån, leasing och factoring, försäkringar, pensioner och lokala och internationella banköverföringar) är nödvändigt för att enskilda personer i utvecklingsländerna ska kunna komma igång med grundläggande ekonomisk verksamhet, och kommissionen uppmanas därför att främja bättre marknadstillträde för finansiella tjänster i utvecklingsländerna och att uppmuntra till sund tillsyn, konkurrenskraftiga marknader och finansiell utbildning.

o

o o

56. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament, samt till Världshandelsorganisationen och dess medlemsländer.

• [1]  EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128.
• [2]  Antagna texter, P6_TA(2008)0053.
• [3]  Antagna texter, P6_TA(2007)0629.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2008)0195.
• [5]  EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 155.
• [6]  EUT C 308 E, 16.12.2006, s. 182.
• [7]  EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235.
• [8]  EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 103.
• [9]  EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 400.
• [10]  EUT L 376, 29.12.2006, s. 36.

MOTIVERING

INLEDNING

Detta betänkande syftar till att belysa den betydelse som handeln med tjänster har i skapandet av välstånd och arbetstillfällen för alla ekonomier runtom i världen, samt som katalysator för utvecklingen. Tjänsterna utgör ryggraden i ekonomier och i handeln runtom i världen, inte bara som ett sätt att skapa välstånd i sig självt, utan även genom att på ett avgörande sätt stödja ekonomin och näringslivet som helhet genom till exempel finans, logistik och kommunikationer.

Termen ”handel med tjänster” innefattar en enorm variation av näringar, vilket gör det omöjligt att försöka införliva dem alla i ett betänkande. Därför lyfts de bredare ämnena i samband med tjänster fram i detta betänkande, inklusive GATS, bilaterala och regionala handelsavtal, samt några exempel på sektorsspecifika frågor.

TJÄNSTER SOM EN DEL AV EN EKONOMI

Dagens grad av globalisering och snabba tekniska framsteg kräver mer än någonsin att man inte bara uppmärksammar handeln med fysiska varor, utan också handeln med tjänster. Undersökningar har upprepade gånger visat att tjänster utgör en ständigt ökande andel av BNP för nästan alla ekonomier: 75 procent för EU, 78 procent för Nordamerika, 52 procent för Afrika och 60 procent för Asien.

Medan handel med varor i stor utsträckning är beroende av en effektiv tjänsteekonomi, innebär inte detta att handeln med tjänster ska behandlas på samma sätt. Eftersom finansiella tjänster, kommunikationstjänster och professionella tjänster är mellanliggande nyckelbeståndsdelar i produktionen inom alla sektorer, skulle tekniska framsteg inom dessa sektorer kunna öka den totala produktiviteten. Medan en liberalisering av handeln med varor leder till specialisering för en ekonomi, skulle en öppning av handeln med tjänster genom att tillåta utländska investeringar kunna leda till ökat och balanserat resultat samt bättre infrastruktur för alla sektorer inom ekonomin.

I detta betänkande betonas att tjänster inte är förbehållet rikare länder utan är en viktig och växande del inom alla ekonomier. Den enorma tillväxtpotentialen genom tjänster i fattiga länder har en utmärkt föregångare i telekommunikationssektorns uppsving i Afrika och Sydamerika, som har visat att framsteg kan göras genom liberalisering och konkurrens. Uppsvinget inom telekommunikationssektorn belyser även den kedjereaktion som liberalisering av tjänster kan ge upphov till, vilken medför att handeln främjas, att globaliseringen underlättas och att företag och medborgare i fattigare länder ges tillgång till kommunikationer och information som annars inte skulle vara tillgängliga.

Det är viktigt att betona att en öppning av handeln med tjänster inte innebär privatisering. Enskilda regeringar och länder kan om de så önskar ändå erbjuda en statlig bank, statliga telekommunikationer eller statliga vattentjänster. De kan hindra lokala och utländska företagare eller företag att erbjuda konkurrerande tjänster som komplement, trots att icke‑statligt tillhandahållande av tjänster skulle kunna komplettera snarare än hindra många offentliga tjänster.

Föredraganden erkänner att det är viktigt att medborgarna erbjuds tillgång och valfrihet, särskilt i fattigare länder där de lokala förvaltningarna eller de nationella regeringarna saknar medel eller ibland t.o.m. viljan att tillhandahålla adekvata tjänster. I vissa fall saknar regeringar t.ex. kapacitet att se till att de som bor i slumområden har tillgång till rent vatten. Det har gjorts undersökningar som visar att många av de fattiga som lever i slumområden kan betala och faktiskt betalar för privat tillhandahållet vatten, även om priserna vid första påseende kan förefalla höga. Detta beror på att priserna ändå ofta är lägre än vad de behövde betala till mellanhänder för vatten som var osäkert och opålitligt. Emellertid skulle alternativa leverantörer helt enkelt kunna vara lokala företagare och inte nödvändigtvis utländska leverantörer. Att öppna för handel med finansiella tjänster skulle till exempel innebära att medborgarna inte skulle behöva förlita sig på en enda bank för lån, som kanske drivs av en bundsförvant eller familjemedlem till någon i en korrupt regering. På samma sätt välkomnar medborgare ofta öppnandet av medietjänster eftersom detta leder till valfrihet för användarna och ökad yttrandefrihet. Föredraganden är kritisk till fall där begreppet kulturell mångfald används som en förevändning att stänga ute eller lägga ner konkurrerande leverantörer av medietjänster för att behålla ett statligt tv- eller radiomonopol som sänder statlig propaganda.

GATS OCH ANDRA BILATERALA OCH REGIONALA AVTAL

WTO:s aktuella Doharunda befinner sig för närvarande i ett låst läge till följd av oenighet om jordbruksfrågor. I detta betänkande påminns läsarna om att jordbruket visserligen är en viktig sektor för mänsklighetens överlevnad men bara utgör en liten procentandel av BNP och inte bör hindra att man öppnar andra viktiga sektorer i den globala ekonomin. EU bör utöva ett moraliskt ledarskap genom att minska de tariffer och subventioner som hindrar handel i fysiska varor och jordbruksprodukter för att uppnå den större fördel som handel med tjänster ger. Tjänstehandeln är avgörande inte bara för EU:s producenter och konsumenter utan också för medborgare i fattigare länder.

Det multilaterala dödläget har inneburit att många länder, inklusive EU‑länderna, fortsätter med bilaterala och regionala avtal. De åtaganden som förhandlades fram i det avtal om ekonomiskt partnerskap som undertecknades med Cariforum har visat en tydlig vilja att föra upp tjänster på dagordningen. Avtalen om tjänstetyp 4 bör förhoppningsvis behandla kompetensflykten, samt problemet med utbildade personer i fattigare länder som inte kan använda sina kunskaper lokalt på grund av bristande möjligheter.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (9.6.2008)

till utskottet för internationell handel

över handel med tjänster
(2008/2004(INI))

Föredragande: Olle Schmidt

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Tjänster, i synnerhet finansiella tjänster, berör många befogenhetsområden. Europaparlamentet betonar att denna resolution handlar om handel med tjänster, dvs. att uppnå marknadstillträde genom frivilligt marknadsöppnande med hjälp av en förhandlingsmetod grundad på krav och bud. Tillsyn, reglering och andra frågor avseende olika aspekter av finansiella tjänster bör behandlas i lämpligt forum.

2.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens syn att marknadstillträde och frihandel i fråga om tjänster är en avgörande faktor i Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet understryker att öppna marknader i kombination med balanserad och reglerad frihandel i fråga om tjänster kommer att gynna alla deltagande länder och regioner.

3.  Europaparlamentet noterar att europeiska företag blir allt aktivare internationellt, att tredjeländer i stor utsträckning står bakom den globala ekonomiska tillväxten och att ett förbättrat marknadstillträde därför skulle bidra till att stärka Europeiska unionens konkurrenskraft.

4.  Europaparlamentet anser att handel med tjänster är ett nödvändigt komplement till handel med varor och att dessa handelsformer därför inte bör betraktas som åtskilda från varandra.

5.  Europaparlamentet påpekar att tjänsteekonomin har blivit den kvantitativt viktigaste ekonomiska sektorn i OECD-ekonomierna och att ökad handel med och tillgänglighet av tjänster ökar den ekonomiska tillväxten och förbättrar företagens tillväxt och utveckling samtidigt som andra branschers resultat förbättras då tjänster är viktiga beståndsdelar i annan produktion, särskilt i en allt mer sammankopplad globaliserad värld.

6.  Europaparlamentet medger att det är en svår process i de pågående förhandlingarna om WTO/Doha‑utvecklingsagendan att uppnå marknadstillträde för tjänster. Kommissionen uppmanas att inom WTO:s multilaterala ram eftersträva ett väl avvägt paket med ett ambitiöst erbjudande för tjänster, särskilt finansiella tjänster, där den europeiska branschen har konkurrenskraftig expertis och en stark tillväxtpotential. Parlamentet konstaterar att efterlevnad av regler och standarder är nödvändig för att förebygga icke-tariffära hinder, som kan vara känsliga på tjänsteområdet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i handelsförhandlingar ta full hänvisning till tjänster av allmänt intresse och de möjliga effekter som ett marknadsöppnande skulle kunna få på det sätt på vilket dessa är organiserade.

8.  Europaparlamentet konstaterar när det gäller finansiella tjänster att EU har en av de mest öppna marknaderna i världen men betonar att Europeiska unionen måste föra mer offensiva och balanserade förhandlingar för handel med tjänster och ställa sig bakom principerna om öppenhet, utveckling och ömsesidighet.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att myndigheter för finansiella tjänster hänger med i utvecklingen på den europeiska och globala marknaden för finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka de europeiska regelverken och intensifiera lagstiftningsdialogen mellan Europeiska unionen och dess handelspartner i syfte att minska handelshindren.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera skatteparadis-praxis i tredjeländer som riskerar att omintetgöra en öppning av varandras marknader som skulle gynna båda parter.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för en mer integrerad och konsekvent handelspolitik med kommissionen, särskilt när det gäller investeringar. Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna inte ska överskatta riskerna med utländska investeringar utan eftersträva öppenhet i sina ekonomier och en gemensam strategi för sina statliga investeringsfonder. Parlamentet konstaterar att det finns ett behov av att utvärdera frågor som leveranssäkerhet, i synnerhet när det gäller utländska investeringar i energisektorn som görs av statliga enheter, och påminner om att en sådan utvärdering inte kan användas som en protektionistisk åtgärd.

12. När det gäller respekten för konkurrensregler inom Europeiska unionen uppmärksammar Europaparlamentet kommissionen på de potentiella riskerna i avsaknad av ömsesidighet i WTO-avtalet om offentlig upphandling.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka kampen mot förfalskning, inte minst via Internet, och bland annat genom att främja ett bättre samarbete mellan nationella myndigheter.

14. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens starka stöd för multilaterala handelsförhandlingar, men för handel med tjänster, särskilt finansiella tjänster, kan frihandelsavtal vara bättre lämpade att uppnå marknadstillträde. Europaparlamentet stödjer helhjärtat att det ingås fullständiga ekonomiska partnerskapsavtal med AVS‑länderna som inte bara avser varor utan också tjänster och investeringar och därmed gör det möjligt för dessa länder att integreras i världsekonomin.

15. Europaparlamentet betonar att ett effektivt marknadstillträde för finansiella tjänster skapar bättre möjligheter för konkurrens, transparens och diversifiering. Framför allt i tillväxtekonomierna skulle ett effektivt marknadstillträde kunna leda till att de lokala finansiella marknaderna utvecklas starkare till förmån för företag som önskar etablera sig, samt till att ge konsumenter mer valfrihet och bättre produkter.

16. Med tanke på de svaga finansiella, administrativa och institutionella funktionerna i AVS‑länderna uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se till att internationellt överenskomna standarder för reglering och tillsyn i den finansiella sektorn respekteras när handelsöverenskommelser förhandlas fram med länder som anses vara skatteparadis.

17. Europaparlamentet anser att i synnerhet tillträde till finansiella tjänster (mikrokrediter, tillgång till bankkonton och grundläggande banktjänster, bostadslån, leasing och factoring, försäkringar, pensioner och lokala och internationella banköverföringar) är nödvändigt för att enskilda personer i utvecklingsländerna ska kunna komma igång med grundläggande ekonomisk verksamhet, och kommissionen uppmanas därför att främja bättre marknadstillträde för finansiella tjänster i utvecklingsländerna och att uppmuntra till sund tillsyn, konkurrenskraftiga marknader och finansiell utbildning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.6.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mariela Velichkova Baeva, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Manuel António dos Santos, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Donata Gottardi, Benoît Hamon, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Andrea Losco, Florencio Luque Aguilar, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Ieke van den Burg
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Mia De Vits, Harald Ettl, Margaritis Schinas

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (28.5.2008)

till utskottet för internationell handel

om handel med tjänster
(2008/2004(INI))

Föredragande: Cristian Silviu Buşoi

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att tjänstesektorn utgör över tre fjärdedelar av EU:s ekonomi och att många tjänster är nödvändiga för konkurrenskraften och nyskapandet i andra sektorer av produktionscykeln såsom industri– och jordbrukssektorn.

2.  Vid etablerandet av en rättvis handel med tjänster anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att se till att de principer som anges i artikel 2 i EG fördraget följs.

3.  Europaparlamentet anser att en effektivt fungerande inre marknad för tjänster är viktig för europeiska företags globala konkurrenskraft . Parlamentet betonar att det i detta syfte är viktigt att gemenskapslagstiftningen, inbegripet direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden[1], genomförs och införlivas inom rimlig tid och på ett riktigt sätt.

4.  Europaparlamentet anser att en balanserad och ambitiös företagspolitik, i synnerhet rättsakten för småföretag i Europa, skulle kunna öka konkurrenskraften i små och medelstora företag. Parlamentet kräver att det kommande initiativet också ska täcka tjänstesektorns behov och ställer sig positivt till ett lagstiftningsinstrument.

5.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av tjänster för EU:s ekonomi och uttrycker sin oro över bristen på framsteg när det gäller tjänster i den pågående förhandlingsrundan inom Världshandelsorganisationen.

6.  Europaparlamentet noterar att bristen på kvalificerad arbetskraft är en allt större utmaning för tjänstesektorn inom EU och att det finns ett behov att utveckla åtgärder för att ta itu med detta, bland annat genom livslångt lärande och vidareutbildning av arbetstagare.

7.  Europaparlamentet understryker att man kan finna många lösningar på miljöproblem inom tjänstesektorn och anser att detta är ett av de viktigaste inslagen när det gäller det mervärde som EU:s export av know‑how ger. Parlamentet understryker att tjänstesektorns betydelse måste beaktas när man utformar en politik för hållbar utveckling.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens betoning av att man måste se till att globaliseringens positiva effekter kommer konsumenterna till del. Parlamentet betonar att i kombination med en hög konsumentskyddsnivå är rättvis konkurrens inom tjänstesektorn avgörande för att se till att konsumenterna gynnas av EU:s öppna marknad.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	27.5.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Cristian Silviu Buşoi, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Martí Grau i Segú, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Iliana Malinova Iotova, Pierre Jonckheer, Graf Alexander Lambsdorff, Kurt Lechner, Toine Manders, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Zita Pleštinská, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Salvador Domingo Sanz Palacio, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Emmanouil Angelakas, Wolfgang Bulfon, Colm Burke, Giovanna Corda, Jan Cremers, Wolf Klinz, Manuel Medina Ortega, Gary Titley
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Elisabeth Morin, Sirpa Pietikäinen, Nicolae Vlad Popa

• [1]  EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.6.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 11 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Francisco Assis, Graham Booth, Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Ignasi Guardans Cambó, Jacky Hénin, Syed Kamall, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, David Martin, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Iuliu Winkler, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Vittorio Agnoletto, Eugenijus Maldeikis, Jan Tadeusz Masiel, Salvador Domingo Sanz Palacio, Carl Schlyter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Marie-Arlette Carlotti, Małgorzata Handzlik, Christopher Heaton-Harris