Förfarande : 2008/2014(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0286/2008

Ingivna texter :

A6-0286/2008

Debatter :

Omröstningar :

PV 02/09/2008 - 5.14
CRE 02/09/2008 - 5.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0382

BETÄNKANDE     
PDF 128kWORD 85k
2.7.2008
PE 402.872v02-00 A6-0286/2008

om fiske och vattenbruk inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden i Europa

(2008/2014(INI))

Fiskeriutskottet

Föredragande: Ioannis Gklavakis

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om fiske och vattenbruk inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden i Europa

(2008/2014(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 30 maj 2002 om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa(1),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen med titeln ”Rapport till Europaparlamentet och rådet: Utvärdering av den integrerade förvaltningen av kustområden i Europa” (KOM(2007)0308),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi)(3) och meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet med titeln ”Temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön” (KOM(2005)0504),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”En integrerad havspolitik för Europeiska unionen” (KOM(2007)0575),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2006 om kustfiske och problem för fiskare som idkar kustfiske(4),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 9 mars 2006 om förbättring av fiskerinäringens ekonomiska läge (KOM(2006)0103) och sin resolution av den 28 september 2006 om detta(5),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet med titeln ”En strategi för hållbar utveckling av det Europeiska vattenbruket” (KOM(2002)0511),

–   med beaktande av den studie som gjorts för Europaparlamentet om det regionala beroendet av fiskesektorn(6),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6‑0286/2008), och av följande skäl:

A. Den integrerade förvaltningen av kustområden handlar inte bara om miljöpolitik, utan är också en pågående process som syftar till att förbättra de ekonomiska och sociala villkoren i kustområdena och säkerställa hållbar utveckling i all verksamhet som bedrivs i dessa områden, som fiske och vattenbruk.

B.  Genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden är en långsiktig process, och de flesta nationella strategier som antogs inom ramen för ovannämnda rekommendation började genomföras först 2006.

C. Förvaltningen av kustområdena har hittills administrerats på medellång sikt, och man har bortsett från att dessa områden är komplexa naturliga ekosystem som ändras med tiden.

D. De  beslut som har fattats och de åtgärder som har vidtagits gällde en isolerad verksamhet, och man har inte lyckats ta itu med problemet med kustområdens försämring som helhet.

E.  Befintlig planering har hittills varit inriktad på markanvändning, och man har inte lyckats ta hänsyn till hur viss kustverksamhet påverkar annan verksamhet som bedrivs i samma region.

F.  Det förväntas att nationella strategier för integrerad förvaltning av kustområden kommer att vara billiga att genomföra, samtidigt som de kommer att skapa betydande ekonomiska fördelar.

G. Man har underlåtit att i tillräckligt hög grad låta företrädare för alla sektorer delta i planeringen av och genomförandet av åtgärder som syftar till att få bukt med problemen i kustområdena, något som därför skadar vissa sektorer.

H. För att genomföra en integrerad förvaltningspolitik måste det i kustområden göras en planering av användningen för befolknings- och turiständamål och för ekonomiska ändamål samt av landskapsvård och miljöskydd.

I.   Det har ännu inte varit möjligt att effektivt samordna myndigheter för förvaltning av kustområden annat än enstaka fall.

J.   Genomförandet av politiska åtgärder för att främja den integrerade förvaltningen av kustområden kan i vissa fall kräva omfattande utgifter som lokala samhällen inte klarar av, något som leder till att man vänder sig till högre nivåer inom administrationen och att genomförandet försenas.

K. Med tanke på att mycket av det som händer i kustområdena är av gränsöverskridande natur är det nödvändigt med regional samordning och samarbete, även med tredjeländer.

L.  Fiske och vattenbruk är två kustaktiviteter som är mer beroende än andra av det kustnära vattnets kvalitet.

M. Vattenbruket har ännu inte nått en sådan teknisk utvecklingsnivå att det är möjligt att bedriva denna intensiva verksamhet långt från kustområdena.

N. Hänsyn bör tas till den grundläggande och hittills dåligt erkänd funktion som kvinnor har i fiskeberoende områden.

O. Kustfisket utgör 80 procent av gemenskapens fiskeflotta och bidrar till kustsamhällenas ekonomiska och sociala sammanhållning och bevarandet av deras kulturella traditioner.

P.  Fiske, som trots att det inte i sig självt är en källa till förorening, påverkas av föroreningar som orsakas av annan verksamhet som bedrivs i kustområdena, något som ytterligare urholkar dess lönsamhet.

Q. Fiske och vattenbruk är mycket viktiga ekonomiskt och socialt sett, eftersom dessa verksamheter huvudsakligen bedrivs i kustregioner med svaga ekonomier, varav många är missgynnade och oförmögna att förse sina invånare med alternativ sysselsättning.

R.  Förekomsten av en ren och sund marin miljö kommer att bidra till den framtida ökningen av fiskeproduktionen och på så sätt förbättra framtidsutsikterna för denna sektor.

S.  Vattenbruk är fast grundade på principen om hållbar utveckling, och all miljöpåverkan uppvägs av gemenskapsbestämmelser.

T.  I en miljö där fiskebestånden minskar och den internationella efterfrågan på fisk och skaldjur ökar, växer betydelsen av vattenbruk inom EU stadigt.

U. Vissa medlemsstater har ännu inte fullgjort sin regionala planering i linje med principerna om integrerad förvaltning av kustområden för att få till stånd en balanserad utveckling av den verksamhet som bedrivs i dessa områden.

V. Konkurrensen om havsrummet är hård, och vattenbrukare och fiskare har samma rättigheter och skyldigheter som andra användare.

W. De yttersta randområdena, såsom de definieras i artikel 299.2 i EG-fördraget och artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kan kräva att det inrättas särskilda, integrerade nationella strategier för integrerad förvaltning av kustområden och att den integrerade förvaltningen av kustområden anpassas på lämpligt sätt på EU-nivå.

1.  Europaparlamentet betonar den ekonomiska och sociala betydelse som fiske och vattenbruk har för kustregioner och kräver att de ska få bistånd inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden.

2.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett behov av att garantera att fiske- och vattenbrukssektorerna är involverade i och välrepresenterade i transnationella sjöfartskluster och uppmanar kommissionen att stimulera denna process.

3.  Europaparlamentet betonar att Europeiska fiskerifonden kan bidra till den långsiktiga finansieringen av åtgärder inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden, eftersom fonden stöder åtgärder som bidrar till hållbar utveckling av fiskeregioner.

4.  Europaparlamentet betonar behovet att klargöra befogenheterna för de administrativa myndigheterna för berörda kustområden och att inrätta samordnade strategier så att de kan fungera mer effektivt.

5.  Europaparlamentet erkänner svårigheterna med att samordna verksamheten inom myndigheterna för förvaltning av kustområden och uppmanar kommissionen, efter att ha hört medlemsstaterna, att vid sin övervakning av genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden ompröva huruvida ett samordningsorgan måste upprättas eller inte.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att företrädare för fiske- och vattenbrukssektorn deltar i verksamhet som hör samman med planering och utveckling av den integrerade förvaltningen av kustområden, med tanke på att deras deltagande i strategier för hållbar utveckling kommer att öka mervärdet på deras produkter, och påminner om att Europeiska fiskerifonden kan stödja sådana kollektiva åtgärder.

7.  Europaparlamentet erkänner kvinnornas viktiga roll i områden som är beroende av fisket och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att främja och inlemma jämställdhetsprincipen i de olika stadierna av Europeiska fiskerifondens genomförande, däribland utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 1198/2006.

8.  Europaparlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan de behöriga myndigheterna på regional nivå genom att utbyta information om tillståndet för kustområdena och anta gemensamma åtgärder för att förbättra miljösituationen i lokala marina ekosystem.

9.  Europaparlamentet uppmanar de nationella och regionala myndigheterna i de yttersta randområdena att utarbeta integrerade strategier för integrerad förvaltning av kustområden i syfte att garantera en hållbar utveckling i kustområdena.

10. Europaparlamentet betonar betydelsen av korrekt fysisk planering i de sammanhang som anges ovan.

11. Europaparlamentet anser att vattenbruk för inplantering är ett viktigt redskap för ekologiskt bevarande i vissa kustområden och något som måste främjas, stimuleras och stödas ekonomiskt.

12. Europaparlamentet stöder vattenbrukets betydelse för livsmedelsindustrin i vissa kustområden i EU vad gäller social och ekonomisk utveckling.

13. Europaparlamentet anser att fiske- och vattenbrukssektorn måste göras delaktiga på ett övergripande sätt i maritim verksamhet i kustområden för att nå hållbar utveckling, i enlighet med de nya riktlinjerna för havspolitiken.

14. Europaparlamentet betonar behovet att utveckla och genomföra strategier som är anpassade efter de hot, däribland klimatförändringar, som kustområden står inför genom att fullständigt beakta påverkan på fiske och vattenbruk.

15. Europaparlamentet anser att ansträngningar för att samla in uppgifter måste fortskrida för att bidra till utbytet och användningen av uppgifter i syfte att genomföra jämförande studier, inbegripet uppgifter om tillståndet för den biologiska mångfalden och fiskbestånden.

16. Europaparlamentet anser att det krävs mer forskning om vattenbruk i syfte att införa odlingssystem som baserar sig på intensiv produktion i slutna kretslopp.

17. Europaparlamentet föreslår att vattenbruksprojekt som utnyttjar förnybar energi och som respekterar de områden som skyddas genom europeiska miljömodeller ska prioriteras inom den integrerade förvaltningen av kustområden.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, efter att ha hört medlemsstaterna, att upprätta en tydlig tidsplan för att utvärdera framsteg som gjorts vid genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden i Europeiska unionen.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EGT L 148, 6.6.2002, s. 24.

(2)

EUT L 223, 15.8.2006, s. 1.

(3)

EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

(4)

EUT C 300 E, 9.12.2006, s. 504.

(5)

EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 417.

(6)

IP/B/pech/ST/ic/2006‑198.


MOTIVERING

1. Inledning – EU:s rekommendation för integrerad förvaltning av kustområden

Idén om en integrerad förvaltning av kustområden togs för första gången upp till diskussion 1994, när rådet i en resolution betonade behovet av en gemenskapsstrategi för kustområden som bygger på principerna för hållbar utveckling.

År 2002 utfärdade kommissionen en rekommendation där det anges åtta principer som ska ligga till grund för den integrerade förvaltningen av kustområden. I denna rekommendation uppmanas kustmedlemsstaterna att lämna in lägesrapporter till kommissionen om utvecklingen och genomförandet av en nationell strategi för främjandet av integrerad kustförvaltning senast i slutet av februari 2006. Kommissionen uppmanades också att lägga fram en utvärderingsrapport för Europaparlamentet och rådet om framsteg som gjorts i genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden.

Av EU:s 20 kustmedlemsstater lämnade 14 in officiella rapporter till kommissionen: detta motsvarar 65 procent av EU:s kustmedlemsstater och över 70 procent av EU:s kustlinje.

2. Mål och utmaningar

I det föreliggande meddelandet från kommissionen bedöms framsteg som gjorts vid genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden, samtidigt som det redogörs för bristerna.

Här följer de huvudsakliga slutsatserna: det saknas en effektiv samordning för genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden, utbytet av information är ofullständigt, alla användare av kustområden är inte ordentligt företrädda, den integrerade förvaltningen av kustområden har baserats på befintlig sektorsbunden politik som svarar mot behoven i kustområdena och det måste utarbetas en politik för att förbereda kustområdena när det gäller påverkan från klimatförändringarna.

3. Kustområdena i dag – påverkan på fiske och vattenbruk

Tidigare ansågs kustområdena vara av underordnad betydelse för ekonomisk utveckling. Men numera är dessa områden de mest intensivt utnyttjade regionerna. I den studie som syftar till att bedöma den sociala och ekonomiska påverkan på den integrerade förvaltningen av kustområden förtecknas 18 verksamhetskategorier som bedrivs i kustområden och 14 utmaningar som de står inför på grund av överutnyttjande.

Fiske och vattenbruk är två sådana aktiviteter: de är beroende av kustområdena och påverkas därför av alla förändringar som sker där. Denna sektor påverkas ofta av annan verksamhet i kustområden. När Prestige sjönk på öppet hav utan för den spanska kusten 2002 till exempel, förorenades omkring 1 000 km2 av kusten i en region som är ekonomiskt beroende av fiske och vattenbruk. Uppskattningsvis var 41 600 människor direkt beroende av fiske, och i vissa regioner var så många som 47,2 procent av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatt inom fiske och vattenbruk. Ungefär 6 000 fiskefartyg för kustfiske avbröt sin fiskeverksamhet, och till och med när begränsningarna upphävdes minskade produktionen på grund av den miljöförstöring som inträffat. Det uppskattas att det kommer att ta mellan 10 och 25 år innan den marina miljön är fullständigt återställd(1).

Förutom oljeutsläpp bär sjötransporten också ofta ansvaret för att oavsiktligt transportera skadliga främmande arter, vilket leder till en utarmning av den biologiska mångfalden i de ekosystem som dessa arter invaderar(2).

Eutrofieringen av vatten genom avfall från industrier, städer och jordbruk påverkar också fiskeproduktionen. Situationen är särskilt allvarlig i kustområden och delvis slutna marina områden. Enligt en rapport som utarbetats av Internationella havsforskningsrådet (ICES) beror minskningen av fiskbestånden i Svarta havet på eutrofieringen. 50 procent av nitratföroreningarna kommer från landbaserad kustverksamhet, fördelad på följande sätt: 50 procent från jordbruksverksamhet, 25 procent från industriell verksamhet och de återstående 25 procenten från tätorter(3). Problemet blir ännu mer komplext då föroreningar i floder som härstammar från tredjeländer når kusten.

Men fiskets och vattenbrukets lönsamhet påverkas också av den mycket snabba omvandlingen av naturliga kustområden till konstgjorda landområden. Man uppskattar att de konstgjorda landområdena bredde ut sig med 190 km2 årligen under perioden 1990‑2000. 61 procent av denna utbredning har sin grund i bostäder, turism och fritidsliv som tränger undan annan verksamhet(4). Den regionala planeringen har hittills varit landbaserad, och man har underlåtit att beakta kustutvecklingens påverkan på viss marin verksamhet. Detta har lett till begränsningar på fiskeområden och en minskning av marina habitat, det vill säga de områden där vissa arter livnär sig, leker och förökar sig. Samtidigt är bristen på arter också ett grundläggande hinder för utvecklingen av EU:s vattenbruk.

Det bör påpekas att effekterna av att överutnyttja kustområdena kommer att förvärras av klimatförändringarna. Även om det inte föreligger tillräckligt med uppgifter om påverkan på fiske och vattenbruk, nämns det i en första studie att de framtida förlusterna inom denna sektor på grund av klimatförändringarna uppskattas till 200 miljoner euro årligen. Även i detta sammanhang befinner sig slutna och delvis slutna marina områden, som Östersjön och Nordsjön, i stor fara(5).

4. Fiske inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden

Den integrerade förvaltningen av kustområden är av stor vikt för fisket av tre grundläggande skäl. För det första är fiske en kustverksamhet framför alla andra och påverkas därför av förändringar i den lokala miljön. Fiskbestånd i kustvatten utgör grunden till en stor del av fångsterna, och många arter som fångas utanför kusten föds och växer i kustvatten.

För det andra är fiske inte en källa till föroreningar, utan verksamheten drabbas snarare av effekterna från förorening som orsakats av annan verksamhet som bedrivs i kustområden.

För det tredje bedrivs 80 procent av gemenskapens fiskeverksamhet i kustområden som är kraftigt beroende av den(6). Detta är regioner med svag ekonomi som inte kan förse sina invånare med alternativ sysselsättning och som för det mesta är missgynnade. År 2003 fanns ungefär 63 procent av fiskarna i mindre gynnade regioner som var beroende av fiskeindustrin(7).

Det bör i detta sammanhang påpekas att under de senaste årtiondena har fisket befunnit sig i en allvarlig kris på grund av minskade fiskbestånd, och vi bör därför minimera alla ytterligare hot mot det. Särskilt följande nedgångar har drabbat fiskeindustrin: en minskning av antalet arbetstillfällen med 35 procent, en minskning av antalet fartyg med 20 procent och en minskning av fångsterna med 28 procent.

Fiske borde därför införlivas i den integrerade förvaltningen av kustområden. I synnerhet utvecklingen och förvaltningen av fiske i kustområden bör värderas som en del av utvecklingen och förvaltningen av kustområden.

Europeiska fiskerifonden kan bidra till denna process, eftersom den finansierar åtgärder som ska säkerställa lönsam utveckling av fisket och skyddet av den marina miljön och dess bioresurser.

Dessutom kan Europeiska fiskerifonden stödja principerna om integrerad förvaltning av kustområden, såsom deltagarbaserad planering och ett särskilt framhävande av kustområdenas särskilda egenskaper. Dessutom stöder Europeiska fiskerifonden ett antal pilotprojekt som kraftigt stärker fiskets roll inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden och främjar mer selektiva och miljövänliga fiskemetoder.

Under alla omständigheter är det viktigaste när det gäller att framgångsrikt införliva fisket i den integrerade kustområdesförvaltningen att engagera fiskeriorganisationer under planeringsstadiet. Att använda lokala fiskares erfarenhet kommer att bidra till att fastställa de verkliga problemen och därmed se till att kustfiskesamhällen bevaras och samexisterar med annan verksamhet som bedrivs i kustområdena.

5. Vattenbruk inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden

Vattenbruk är också en verksamhet som huvudsakligen bedrivs i kustområden. Sedan 1970 har denna verksamhet utvecklas snabbare än någon annan sektor inom livsmedelsproduktionen, med en konstaterad årlig genomsnittlig tillväxt på 8 procent och en årsproduktion på ungefär 45 miljoner ton i världen(8). I en miljö där fiskeresurserna börjar tryta och där den internationella efterfrågan på fisk och skaldjur stadigt ökar blir vattenbruket allt viktigare. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår att konsumtionen av fiskeriprodukter kommer att öka med 50 procent fram till 2030, och att vattenbruk kommer att tillgodose lejonparten av denna efterfrågan. Uttryckt i siffror innebär detta en produktionsökning på 40 miljoner ton(9).

EU:s vattenbruk skulle därför kunna dra fördel av denna utveckling och utnyttja sina relativa fördelar. Detta omfattar följande: EU är den största marknaden för fiskeriprodukter, har en lång tradition av skaldjursodling och fiskodling i sötvatten och havsvatten, den har en dynamisk, ledande forskningskapacitet och modern teknik, kvalificerade och erfarna fiskodlare, lämpliga klimatförhållanden och idealiska lägen för de arter som odlas(10).

Dessutom bör sektorns bidrag till den ekonomiska och sociala sammanhållningen i regioner där den bedrivs uppmärksammas noggrant. I EU som helhet bedrivs vattenbruk huvudsakligen i kustområden och tillhandahåller 80 000 arbetstillfällen. I vissa medlemsstater är värdet på odlade produkter större än värdet på landade produkter. I andra medlemsstater motsvarar vattenbruket en stor del av den totala produktionen. I Grekland till exempel kommer 50 procent av den totala årsproduktionen från vattenbruk.

Detta innebär inte att EU:s vattenbruk slipper svårigheter som påverkar dess tillväxt. Den viktigaste av dessa är bristfällig regional planering och konkurrens om havsrummet med annan kustverksamhet. Marin planering förväntas utgöra ett grundläggande redskap för balanserad utveckling av all verksamhet inom ramen för den integrerade förvaltningen av kustområden, inbegripet vattenbruk.

När det gäller finansiering kan Europeiska fiskerifonden bidra till att förena vattenbruket med den integrerade förvaltningen av kustområden, eftersom det ger möjligheten att samla in kvalitativa uppgifter i syfte att utarbeta planer för integrerad förvaltning av kustområden. Dessutom stöder Europeiska fiskerifondens prioriterade område II utvecklingen av metoder för att minska produktionens påverkan på den marina miljön.

6. Slutsatser – föredragandens synpunkter

    Föredraganden anser att politiken för integrerad förvaltning av kustområden kan vara en lämplig ram för den hållbara utvecklingen av kustområden och den lönsamma utvecklingen av den verksamhet som bedrivs i dessa områden. Han hävdar också att särskild vikt bör fästas vid fiske och vattenbruk, eftersom detta är verksamhetsområden som är direkt beroende av kustområden, och betonar att integreringen av marin regional planering i den integrerade förvaltningen av kustområden kommer att bidra till en balanserad utveckling av de verksamheter som bedrivs där, och därmed stimulera utvecklingen av vattenbruk.

    Föredraganden hävdar att företrädare för samtliga sektorer i kustområdena måste delta i den långsiktiga planeringen. För det andra måste de organ som deltar i förvaltningen av dessa områden samordnas effektivt. Om nästa utvärderingsrapport om genomförandet av den integrerade förvaltningen av kustområden också innehåller brister i samordningen bör förslaget om att upprätta ett organ i detta syfte omprövas.

    Samordning måste baseras på korrekt information. Uppgiftsinsamlingen för att utarbeta förvaltningsstudier för kustområden måste därför förbättras. Dessa uppgifter bör också omfatta uppgifter om situationen för den biologiska mångfalden i kustområden, inbegripet fiskeresurser.

    Information och utbyte av uppgifter bör också äga rum på regional nivå och med tredjeländer, eftersom regionalt samarbete är av avgörande vikt för att ta itu med gränsöverskridande frågor som rör kustområden.

    Ur ekonomisk synvinkel vill föredraganden betona bidraget från Europeiska fiskerifonden när det gäller att införliva fiske och vattenbruk i den integrerade förvaltningen av kustområden i Europa.

    Slutligen anser föredraganden att kommissionen, efter att ha hört medlemsstaterna, bör utarbeta en tydlig tidsplan för att bedöma de framsteg som gjorts inom den integrerade förvaltningen av kustområden i Europeiska unionen.

(1)

http://www.accede.org/prestige/documentos/efectoseconom-ing.pdf.

(2)

Europeiska miljöbyrån, 2006, Priority issues in the Mediterranean environment [prioriterade frågor om miljön kring Medelhavet].

(3)

http://www.ices.dk/reports/germanqsr/23222_ICES_Report_samme.pdf.

(4)

Europeiska miljöbyrån, 2006, The changing faces of Europe’s coastal areas [De europeiska kustområdenas förändrade ansikte].

(5)

http://www.ipolnet.ep.parl.union.eu/ipolnet/cms/pid/1402.

(6)

KOM(2007)0828.

(7)

A6‑0266/2006.

(8)

FAO, 2006, The state of world fisheries and aquaculture [Tillståndet för världens fiske och vattenbruk].

(9)

http://www.europa.nl/fisheries/press_corner/speeches/archives/speeches_2007/speech07_11_en.htm.

(10)

A6‑0001/2008.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Elspeth Attwooll, Marie-Hélène Aubert, Iles Braghetto, Niels Busk, Paulo Casaca, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Avril Doyle, Emanuel Jardim Fernandes, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Pedro Guerreiro, Ian Hudghton, Heinz Kindermann, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Seán Ó Neachtain, Struan Stevenson, Catherine Stihler, Margie Sudre, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Cornelis Visser

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy