BETÄNKANDE om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen

10.7.2008 - (2007/2253(INI))

Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Marianne Mikko

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen

(2007/2253(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–       med beaktande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[1],

–       med beaktande av Amsterdamfördragets protokoll om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna[2],

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument om mångfald i media i Europeiska unionens medlemsstater (SEK(2007)0032),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television[3],

–       med beaktande av sin resolution av den 20 november 2002 om mediakoncentration[4],

–       med beaktande av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (Unescos konvention om kulturell mångfald) från 2005,

–       med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om risken för kränkning av yttrande- och informationsfriheterna (artikel 11.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna) i EU och särskilt i Italien[5],

–       med beaktande av kommissionens meddelande från 2001 om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C 320/04),

–       med beaktande av rådets resolution av den 25 januari 1999 om radio och TV i allmänhetens tjänst (1999/C 30/01),

–       med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation till medlemsstaterna (Rec(2007)3) av den 31 januari 2007 om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället,

–       med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0303/2008), och av följande skäl:

A.     Europeiska unionen har bekräftat sitt åtagande att försvara och främja mångfald i medierna som en viktig del i rätten till informationsfrihet och yttrandefrihet som slås fast i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Dessa principer är grundläggande för att bevara demokratin, ett pluralistiskt samhälle och kulturell mångfald.

B.     Europaparlamentet har upprepade gånger framfört åsikten att kommissionen bör inrätta en stabil rättslig ram, för såväl medier som informationssamhället i stort, som säkrar att mångfalden skyddas i lika hög grad i samtliga medlemsstater och som ger operatörerna möjlighet att tillvarata alla de möjligheter som den inre marknaden erbjuder.

C.     I sitt arbetsdokument understryker kommissionen att begreppet mångfald i medierna inte kan begränsas till att endast gälla frågan om koncentration av företagsägandet utan att det även bör omfatta frågor som rör radio och tv i allmänhetens tjänst (public service), politiskt inflytande, ekonomisk konkurrens, kulturell mångfald, utvecklingen av ny teknik, insyn och öppenhet samt arbetsvillkoren för journalister verksamma inom EU.

D.     Public service-verksamheten måste ha de resurser och institutioner som behövs för att kunna bevara sitt oberoende i förhållande till politiska påtryckningar och marknadskrafter.

E.     I dagsläget pressas public service-kanalerna att konkurrera om tittarsiffror med kommersiella kanaler vars verksamhet i slutändan inte går ut på att göra kvalitetsprogram utan på att säkra en så bred publik som möjligt. Detta är omotiverat och till skada för programmens kvalitet.

F.     I Unescos konvention om kulturell mångfald läggs stor vikt bland annat vid skapandet av villkor som gynnar mediernas mångfald.

G.     I samma konvention erkänns parternas rätt att vidta åtgärder som syftar till att främja mediernas mångfald, bland annat genom radio och tv i allmänhetens tjänst.

H.     Offentliga audiovisuella medier har en viktig roll för att säkra mångfalden, vilket erkänns i Unescos konvention om kulturell mångfald och Amsterdamfördragets protokoll om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna. Där konstateras att systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna, samt att medlemsstaterna ska svara för att fastställa uppdraget för tv i allmänhetens tjänst och sörja för dess finansiering.

I.      I kommissionens meddelande från 2001 erkänns till fullo den centrala roll som radio- och tv-programföretag i allmänhetens tjänst har för att främja pluralism och språklig och kulturell mångfald. Där betonas att kommissionen, vid bedömningen av de statliga stöden i fråga, kommer att tillämpa kriterier som vikten av att främja kulturell mångfald och tillgodose de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle.

J.      I rådets resolution av den 25 januari 1999 upprepas att radio och tv i allmänhetens tjänst har avgörande betydelse för mångfalden, och medlemsstaterna uppmanas att utforma ett brett uppdrag som avspeglar funktionen att ge allmänheten möjlighet att dra nytta av fördelarna med nya audiovisuella tjänster, informationstjänster och ny teknik.

K.     Det ovannämnda protokollet till Amsterdamfördraget har antagits av rådet för att säkra medlemsstaternas behörighet att utforma sina nationella system för radio och tv i allmänhetens tjänst på ett sätt som passar de demokratiska och kulturella behoven i deras samhälle, för att på bästa möjliga sätt bevara mångfalden i medierna.

L.     I ministerkommitténs ovannämnda rekommendation betonas den särskilda roll som radio och tv i allmänhetens tjänst har som en källa till opartisk och oberoende information och rapportering och till innovativt och varierat innehåll med en hög etisk och kvalitetsmässig standard samt som ett forum för offentlig diskussion och ett medel för att främja ett bredare demokratiskt deltagande av enskilda individer. I rekommendationen krävs således att medlemsstaterna ska förbli behöriga att anpassa uppdraget för att det ska kunna fullgöra sitt syfte i en ny mediemiljö.

M.    Mångfald i medierna kan garanteras endast genom en lämplig politisk balans i innehållet i public service-tv.

N.     Erfarenheten visar att en obegränsad ägarkoncentration äventyrar pluralism och kulturell mångfald, och ett system som enbart bygger på fri konkurrens är i sig inte tillräckligt för att garantera mångfald i medierna.

O.     I Europa har systemet med två pelare för privata och offentliga tv- och audiovisuella medietjänster visat sig värdefullt för att stärka mångfalden i medierna, och det bör därför vidareutvecklas.

P.     Ägarkoncentration gör dem som är verksamma i mediebranschen mer beroende av ägarna till stora medieföretag.

Q.     Ny teknik, framför allt övergången till digital teknik för produktion och spridning av audiovisuellt innehåll och införandet på marknaden av nya kommunikations- och informationstjänster, har i hög grad påverkat mängden tillgängliga produkter och metoderna för spridning. En kvantitativ ökning av medier och tjänster innebär dock inte att innehållets mångfald automatiskt garanteras. Därför krävs nya uppdaterade metoder för att säkra en medial och kulturell mångfald och snabb och objektiv information till allmänheten.

R.     Det nuvarande regelverket för telekommunikation, där det direkta förhållandet och ömsesidiga beroendet mellan infrastruktur- och innehållsbestämmelser avspeglas, ger medlemsstaterna lämpliga tekniska instrument för att värna om mediernas och innehållets mångfald, såsom bestämmelser om tillträde och sändningsplikt.

S.     Respekt för mångfald i information och innehåll garanteras inte automatiskt av den tekniska utvecklingen, utan kräver en aktiv, konsekvent och vaksam politik från de nationella och europeiska offentliga myndigheternas sida.

T.     Även om Internet i hög grad har ökat tillgången till olika källor till information, åsikter och meningsyttringar har det ännu inte ersatt de traditionella medierna som en central allmän opinionsbildare.

U.     På grund av den tekniska utvecklingen sprider tidningsutgivarna alltmer sitt material via Internet. De är därför i hög grad beroende av intäkter från onlinereklam.

V.     Medierna är ett politiskt verktyg och det faktum att privata medieföretag vanligen främst strävar efter ekonomisk vinst hotar mediernas förmåga att fungera som demokratins väktare. Detta riskerar att leda till att mångfalden, innehållets kvalitet och åsiktsbredden försvinner, och därför bör skapandet av mångfald inom medierna inte enbart överlåtas åt marknadsmekanismerna.

W.    Stora medieföretag har skapat sig starka och ofta dominerande ställningar i vissa medlemsstater, och förekomsten av tidningskoncerner ägda av företag som kan komma att tilldela offentliga upphandlingskontrakt utgör ett hot mot mediernas oberoende.

X.     I vissa medlemsstater spelar multinationella medieföretag en viktig roll för att vitalisera medielandskapet, men en del förbättringar krävs också när det gäller arbetsvillkor och ersättningar.

Y.     Arbetsvillkoren och arbetskvaliteten för dem som är verksamma i mediebranschen måste förbättras. Allt fler journalister arbetar under otrygga anställningsförhållanden utan social trygghet.

Z.     EU:s konkurrenslagstiftning ger begränsade möjligheter att hantera frågor om mediekoncentration, eftersom den verksamhet som skapar vertikal och horisontell koncentration av medieägandet i EU:s nya medlemsstater inte har nått den ekonomiska omfattning där EU:s konkurrenslagstiftning blir tillämplig.

AA.  Alltför stränga bestämmelser för medieägande riskerar att begränsa de europeiska företagens förmåga att konkurrera på världsmarknaden och öka utomeuropeiska mediekoncerners inflytande.

AB.  Mediekonsumenterna bör ha tillgång till ett brett innehåll.

AC.  Medieskaparna strävar efter att producera innehåll med högsta möjliga kvalitet, men förutsättningarna för detta är inte lika goda i alla medlemsstater.

AD.  Framväxten av nya medier (Internet via bredband, satellitkanaler, digital marksänd tv osv.) och de olika formerna av medieägande är i sig inte tillräckliga för att garantera mångfalden i medieinnehållet.

AE.   Bestämmelser om innehållets kvalitet och skyddet för minderåriga bör tillämpas både i offentliga och kommersiella sammanhang.

AF.   Medieföretag är nödvändiga för mångfalden i medierna och för att bevara demokratin, och bör därför mer aktivt ägna sig åt praxis för affärsetik och socialt ansvarstagande.

AG.  I kommersiella medier används i ökande utsträckning privat användargenererat innehåll, i synnerhet audiovisuellt innehåll, mot symbolisk betalning eller helt utan ersättning. Detta skapar problem med etik och skyddet för privatlivet samt utsätter journalister och andra som är verksamma i mediebranschen för orättvis konkurrens.

AH.  Den ökade användningen av användargenererat innehåll respekterar inte alltid bestämmelserna om medborgares och offentliga personers rätt till privatliv. Rättsliga åtgärder måste därför vidtas för att skydda berörda personer.

AI.    Bloggar är ett viktigt nytt bidrag till mångfalden i medierna och blir ett allt vanligare medium där de som är verksamma i mediebranschen och privatpersoner uttrycker sina tankar. Deras utbredning visar att det finns ett behov av att införa rättsliga skyddsåtgärder som reglerar ansvarsfördelningen i händelse av rättsprocesser och slår fast rätten till genmäle.

AJ.   Offentliga programföretag måste få varaktig finansiering, agera rättvist och balanserat och måste ges förutsättningar att främja allmänhetens intresse och sociala värden.

AK.  Medlemsstaterna får tolka public service-mediernas uppdrag och finansieringen av dessa mycket brett.

AL.   Det kan konstateras att det bara är inom audiovisuella och icke-linjära tjänster som public service-medier har en märkbar marknadsnärvaro.

AM. Den varaktiga grunden för EU:s audiovisuella modell måste vara en balans mellan starka, oberoende och pluralistiska public service-medier och en dynamisk kommersiell sektor. Att denna modell får finnas kvar är avgörande för ett livskraftigt och kvalitativt skapande, för mediernas mångfald och respekten för och främjandet av kulturell mångfald.

AN.  Det förekommer att public service-medierna i EU:s medlemsstater saknar tillräcklig finansiering eller att de utsätts för politiska påtryckningar.

AO.  Det uppdrag som varje medlemsstat tilldelar public service-medierna kräver långsiktig finansiering och garanterat oberoende, vilket saknas i många medlemsstater.

AP.   I vissa medlemsstater har public service-medier en mycket framträdande roll med avseende på både kvalitet och publik.

AQ.  Allmänhetens tillgång till varierat innehåll av hög kvalitet blir ännu viktigare med tanke på den tekniska utvecklingen och den ökande koncentrationen, i en miljö som blir allt mer konkurrensinriktad och globaliserad. Allmänna audiovisuella tjänster är avgörande för en demokratisk opinionsbildning, för att människor ska upptäcka kulturell mångfald och för att kunna garantera pluralism. Dessa tjänster kräver också tillgång till de nya sändningsplattformarna för att man ska kunna fullgöra sitt uppdrag och nå ut till alla samhällsgrupper, oavsett vilka medel för tillgång som används.

AR.  Public service-medier måste få tillräcklig offentlig finansiering för att kunna konkurrera med kommersiella medier genom att erbjuda kultur- och nyhetsinnehåll av hög kvalitet.

AS.   Nya medietekniker har vuxit fram under det senaste årtiondet. Att en stigande andel av reklamintäkterna går till Internetkanaler är något som skapar oro bland traditionella medier.

AT.   Public service-företag och kommersiella företag kommer att fortsätta att komplettera varandras verksamheter, tillsammans med nya aktörer, i det nya audiovisuella landskap som utmärks av en mängd olika sändningsplattformar.

AU.  EU har ingen egentlig behörighet att reglera mediekoncentrationen, även om EU:s behörighet inom olika politikområden gör att det kan spela en aktiv roll för att värna om och främja mångfalden i medierna. Lagstiftning om konkurrens och statligt stöd, reglering av audiovisuella medier och telekommunikation samt yttre (handels-) förbindelser är områden där EU kan och bör föra en aktiv politik för att stärka och främja mångfalden i medierna.

AV.  Konflikterna som rör yttrandefriheten blir allt fler.

AW. I informationssamhället är medieutbildning ett mycket viktigt medel för att ge medborgarna förutsättningar att på ett informerat och aktivt sätt bidra till demokratin.

AX.  Det växande informationsutbudet (framför allt tack vare Internet) gör att tolkning och bedömning av information blir allt viktigare.

AY.  Främjandet av mediekompetens hos Europeiska unionens medborgare behöver stärkas avsevärt.

AZ.   Europeiska medier verkar i dag på en globaliserad marknad, vilket innebär att omfattande begränsningar av deras ägarskap kraftigt försämrar deras möjligheter att konkurrera med företag i tredjeländer som inte omfattas av liknande begränsningar. Det är därför nödvändigt att få en balans mellan att dels konsekvent genomföra rättvisa konkurrensregler och införa skyddsförfaranden för mångfalden, och dels se till att företagen ges tillräcklig flexibilitet för att kunna konkurrera på den internationella mediemarknaden.

BA.  Vi lever i ett samhälle där vi ständigt bombarderas av information, snabb kommunikation och ofiltrerade budskap, samtidigt som urvalet av information kräver särskilda förmågor.

BB.   Åtgärder för att stärka och främja mångfalden i medierna måste vara grundläggande i EU:s yttre förbindelser (inom handel och andra områden), särskilt i den europeiska grannskapspolitiken, utvidgningsstrategin och bilaterala partnerskapsavtal.

1.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att värna om mångfald i medierna, att se till att alla EU-medborgare har tillgång till fria, diversifierade medier i alla medlemsstater och att vid behov rekommendera förbättringar.

2.      Europaparlamentet är övertygat om att ett pluralistiskt mediesystem är en grundläggande förutsättning för den demokratiska europeiska samhällsmodellens fortlevnad.

3.      Europaparlamentet konstaterar att det pågår en fortskridande likriktning av det europeiska medielandskapet, både när det gäller medierna och marknaderna.

4.      Europaparlamentet pekar på att ägarkoncentrationen i mediesystemet skapar en miljö som främjar en monopolisering av annonsmarknaden, inför hinder mot nya aktörer att ta sig in på marknaden och även leder till ett likformigt medieinnehåll.

5.      Europaparlamentet konstaterar att mediesystemens utveckling i allt högre grad drivs av vinstintresset och att samhällsfrågor och politiska och ekonomiska processer, och värderingarna i uppförandekoder för journalister, inte beaktas och bevakas i tillräcklig grad. Parlamentet anser därför att konkurrenslagstiftningen måste kopplas till medielagstiftningen för att garantera tillgång, konkurrens och kvalitet och undvika intressekonflikter mellan koncentration av ägande av medier och politiskt inflytande, som är negativa för den fria konkurrensen, rättvisa villkor och mångfalden.

6.      Europaparlamentet efterlyser därför både en balans mellan public service och privata programföretag – i de medlemsstater där offentliga programföretag finns i dag – och att en sammankoppling mellan konkurrens- och medielagstiftningen garanteras för att stärka mångfalden i medierna. Parlamentet betonar att offentliga programföretag också i allt högre utsträckning drivs av vinsttänkande, vilket ofta aktualiserar frågor om tillbörlig användning av offentliga medier.

7.      Europaparlamentet anser att huvudmålet för offentliga myndigheter bör vara att skapa förutsättningar som åstadkommer en hög mediekvalitet (inbegripet offentliga medier), säkerställer mediemångfald och garanterar journalisternas fulla oberoende.

8.      Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att öka konkurrenskraften hos europeiska mediekoncerner, vilket vore ett viktigt bidrag till den ekonomiska tillväxten och kan främjas även genom ökad medvetenhet och kunskap om ekonomiska och finansiella frågor bland medborgarna.

9.     Europaparlamentet pekar på det växande inflytandet från medieinvesterare från tredjeländer i EU, i synnerhet i de nya medlemsstaterna.

10.    Europaparlamentet efterlyser en konsekvent användning av konkurrenslagstiftningen på europeisk och nationell nivå för att säkerställa hög konkurrens och möjligheten för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

11.    Europaparlamentet anser att EU:s konkurrenslagstiftning har bidragit till att begränsa mediekoncentrationen. Parlamentet vill dock även framhålla vikten av att medlemsstaterna utövar egen mediekontroll och kräver därför att medieregleringen på nationell nivå ska vara effektiv, tydlig, öppen och förstklassig.

12.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utarbeta särskilda indikatorer för att mäta mediemångfalden.

13.    Europaparlamentet kräver man utöver mediemångfald även ska utarbeta nya indikatorer som kriterier för att analysera medierna, och att dessa omfattar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt uppförandekoder för journalister.

14.    Europaparlamentet menar att bestämmelserna om mediekoncentration bör styra inte bara ägande och produktion av medieinnehållet utan även (elektroniska) kanaler och mekanismer för tillgång till och spridning av innehåll på Internet, som t.ex. sökmotorer.

15.    Europaparlamentet understryker behovet av att säkra funktionshindrades tillgång till information.

16.    Europaparlamentet föreslår i det sammanhanget att oberoende medieombudsmän eller jämförbara institutioner tillsätts i de medlemsstater som inte redan har sådana.

17.    Europaparlamentet erkänner att självreglering har stor betydelse för att säkra mångfalden i medierna. Parlamentet välkomnar branschens initiativ inom detta område.

18.    Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av en stadga om mediefrihet för att garantera yttrandefrihet och pluralism.

19.    Europaparlamentet kräver att mediefriheten respekteras och att medierapporteringen konsekvent följer den etiska koden.

20.    Europaparlamentet understryker att det behövs system som övervakar och förverkligar medial mångfald och som bygger på tillförlitliga och opartiska indikatorer.

21.    Europaparlamentet betonar att myndigheterna i EU och medlemsstaterna måste trygga journalistiskt och redaktionellt oberoende med hjälp av lämpliga och särskilda rättsliga och sociala garantier och understryker vikten av att det skapas stadgor med redaktionella principer för att hindra ägare, intressenter eller utomstående organ som regeringar från att lägga sig i nyhetsinnehållet, och att dessa bör tillämpas i alla medlemsstater och på alla marknader där medieföretag som är registrerade i EU är verksamma.

22.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med lämpliga medel säkra en god balans mellan politiska och sociala övertygelser, särskilt i nyhets- och aktualitetsprogram.

23.    Europaparlamentet föreslår att etiska koder och användningsvillkor för privat användargenererat innehåll i kommersiella publikationer och kanaler bör främjas och att arvoden som motsvarar det kommersiella värdet bör införas.

24.    Europaparlamentet välkomnar den dynamik och mångfald som de nya medierna har tillfört medielandskapet och uppmuntrar en ansvarsfull användning av all ny teknik, såsom mobil‑tv, som en plattform för kommersiella, offentliga och EU‑medier.

25.    Europaparlamentet föreslår att ställningen för bloggar och webbplatser baserade på användargenererat innehåll ska klargöras, så att de i rättsligt hänseende likställs med andra former av offentliga yttranden.

26.    Europaparlamentet välkomnar att upphovsrätten skyddas i onlinemedier, där tredje part måste nämna källan när uttalanden återges.

27.    Europaparlamentet rekommenderar att mediekompetens ska ingå i de europeiska nyckelkompetenserna och stödjer utvecklingen av en grundläggande utbildning i mediekompetens, vilket skulle spela en viktig roll för att överbrygga de digitala klyftorna.

28.    Europaparlamentet hävdar att medieundervisningens syfte, i enlighet med Europarådets rekommendation 1466 (2000), bör vara att förse medborgarna med de redskap som de behöver för att kritiskt tolka och använda den allt större mängd information som de konfronteras med. Genom denna inlärningsprocess kommer medborgarna att lära sig att formulera budskap och välja de lämpligaste medierna för att sprida dem, så att de till fullo kan utöva sin rätt till informationsfrihet och yttrandefrihet.

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid antagandet av en europeisk strategi för mediekompetens lägga tillräckligt stor vikt vid standarder för kritisk bedömning av innehåll och utbyte av bästa metoder i detta avseende.

30.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åta sig att främja en stabil rättslig ram för att garantera ett gott skydd för mångfalden i samtliga medlemsstater.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta en objektiv ram för tilldelning av sändningslicens inom området för kabel- och satellit-tv samt analoga och digitala sändningar, med full insyn och utifrån rättvisa kriterier, i syfte att skapa ett system som säkrar mångfald och konkurrens och som förhindrar missbruk av monopolställning.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta problem som skapas genom oetiskt bruk och kommersiellt missbruk av användargenererat innehåll.

33.    Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de nationella tillsynsmyndigheterna med sina beslut alltid måste sträva efter att skapa jämvikt mellan de uppgifter de har att lösa och yttrandefriheten, som i sista hand domstolarna har ansvaret för att skydda.

34.    Europaparlamentet påminner kommissionen om att den vid ett flertal tillfällen uppmanats att utarbeta ett direktiv för att säkra mångfald i utbudet, främja och bevara den kulturella mångfalden såsom den definieras i Unescos konvention om kulturell mångfald, samt se till att alla medieföretag har lika tillgång till de tekniska anläggningar som ger dem möjlighet att nå ut till hela allmänheten.

35.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja offentliga radio- och tv-tjänster av hög kvalitet som kan erbjuda ett reellt alternativ till de kommersiella kanalernas programutbud och som, utan att nödvändigtvis behöva konkurrera om tittarsiffror och annonsintäkter, kan inta en mer framträdande plats på den europeiska scenen där de kan slå vakt om mångfalden i medierna, den demokratiska dialogen och samtliga medborgares tillgång till medieinnehåll av hög kvalitet.

36.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja mer samarbete mellan europeiska tillsynsmyndigheter och att intensifiera de formella och informella diskussionerna mellan tillsynsmyndigheter för radio- och tv-tjänster.

37.    Europaparlamentet anser att medlemsstaternas public service-medier, där det är befogat, bör spegla regionernas kulturella mångfald.

38.    Europaparlamentet uppmuntrar ett offentliggörande av allt medieägande för att ge större insyn i programföretags och utgivares syften och bakgrund.

39.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att tillämpningen av nationell konkurrensrätt på media liksom på Internet och kommunikationstekniksektorn underlättar och främjar mångfald i medierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid konkurrensreglernas genomförande ta hänsyn till hur de påverkar mångfalden i medierna.

40.    Europaparlamentet rekommenderar att bestämmelserna om statligt stöd utformas och tillämpas på ett sätt som gör det möjligt för public service-medier att fullgöra sina uppdrag i en dynamisk omgivning, samtidigt som man ser till att de fullgör de uppgifter de fått av medlemsstaterna på ett öppet och ansvarstagande sätt och undviker missbruk av offentliga medel av politiska eller ekonomiska skäl.

41.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till Unescos konvention om kulturell mångfald och Europarådets ovannämnda rekommendation när den fattar beslut om huruvida det är nödvändigt att se över kommissionens meddelande om radio och tv i allmänhetens tjänst. Om kommissionen beslutar att se över de befintliga riktlinjerna begär parlamentet att eventuellt föreslagna åtgärder eller klargöranden bedöms med avseende på deras inverkan på mångfalden i medierna och att medlemsstaternas behörighet respekteras på lämpligt sätt.

42.    Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen – om den anser det nödvändigt – använder översynen av kommissionens meddelande om radio och tv i allmänhetens tjänst som ett sätt att stärka public service som en viktig garant för mångfald i EU:s medier.

43.    Europaparlamentet anser att offentliga audiovisuella medier måste utveckla nya informationstjänster och medier utöver traditionella program, för att kunna fullgöra sitt uppdrag i den digitala teknikens era och för att kunna interagera med alla slags digitala nätverk och plattformar.

44.    Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater infört bestämmelser som innebär att kabel-tv-leverantörer är skyldiga att inkludera statliga kanaler och tilldela offentliga leverantörer en del av det digitala sändningsutrymmet.

45.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tolka public service-företagens uppdrag brett, på ett sätt som är väl förenligt med en dynamisk och framtidssäker tolkning av det ovannämnda protokollet till Amsterdamfördraget. Detta gäller särskilt frågan om att public service-företag utan begränsningar bör bli delaktiga i den tekniska utvecklingen och de nya former av innehållsproduktion och innehållspresentation som den leder fram till (i form av både linjära och icke-linjära tjänster) och bör även innefatta lämplig finansiering av nya tjänster som en del av public service-uppdraget.

46.    Europaparlamentet upprepar att regleringen av spektrumanvändningen måste ske med hänsyn till målen för allmänintresset, såsom mångfald i medierna, och därför inte kan underkastas ett strikt marknadsbaserat system. Medlemsstaterna bör dessutom behålla ansvaret för beslut om frekvenstilldelning för att tillgodose de särskilda behoven i sina samhällen, särskilt när det gäller att värna om och skydda mångfalden i medierna.

47.    Europaparlamentet rekommenderar att man under översynen av telekompaketet behåller och vid behov utvidgar bestämmelserna om sändningsplikt.

48.    Europaparlamentet instämmer i Europarådets rekommendation om mångfald i medierna (CM/Rec(2007)2) och att ett rättvist tillträde för innehållsleverantörerna till elektroniska kommunikationsnät måste tryggas.

49.    Europaparlamentet vill uppmärksamma sin resolution av den 13 november 2007 om interoperabiliteten för digitala interaktiva televisionstjänster[6], eftersom interoperabilitet är av grundläggande betydelse för mångfalden i medierna.

50.    Europaparlamentet efterlyser ett balanserat tillvägagångssätt vid fördelningen av den digitala utdelningen för att garantera rättvist tillträde för alla aktörer och på så sätt skydda mångfalden i medierna.

51.    Europaparlamentet är bekymrat över dominansen av några få stora Internetaktörer, som begränsar tillträdet till marknaden för nya aktörer och kväver kreativiteten och entreprenörskapet inom denna sektor.

52.    Europaparlamentet efterlyser större insyn i hur sökmotorer på Internet, leverantörer av e‑posttjänster och webbplatser för sociala nätverk lagrar personuppgifter och information om användare.

53.    Europaparlamentet anser att regleringen på EU-nivå räcker för att garantera tillgång till elektroniska programguider och liknande översikts- och navigeringssystem, men att ytterligare åtgärder bör övervägas för framställningen av informationen om de tillgängliga programmen för att garantera att tjänster av allmänt intresse är lättillgängliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom samrådsförfaranden fastställa om det behövs en miniminivå av riktlinjer eller sektorsspecifika bestämmelser för att skydda mångfalden i medierna.

54.    Europaparlamentet kräver att balansen mellan offentliga och privata programföretag och den enhetliga tillämpningen av konkurrens- och medielagstiftningen garanteras för att stärka mångfalden i medierna.

55.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT C 303, 14.12.2007, s. 1.
• [2]  EGT C 340, 10.11.1997, s. 109.
• [3]  EUT L 332, 18.12.2007, s. 27.
• [4]  EUT C 25, 29.1.2004, s. 205.
• [5]  EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1026.
• [6]  Antagna texter, P6_TA(2007)0497.

MOTIVERING

Antalet medlemsstater i EU har nästan fördubblats sedan början av 2004. En av de stora utmaningarna efter utvidgningarna är att se till att normerna för att värna om demokratin och de grundläggande friheterna överensstämmer på högsta befintliga nivåer.

I det sammanhanget välkomnar man alla initiativ i betänkandet som syftar till att trygga demokratin och påpekar att media är ett inflytelserikt politiskt verktyg som inte enbart bör styras av ekonomiska villkor.

I betänkandet framhåller man Europeiska kommissionens beslut att överlåta åt ett konsortium bestående av tre europeiska universitet att fastställa tillförlitliga och opartiska indikatorer på medial mångfald. Dessutom betonar man i betänkandet att det behövs system för övervakning och förverkligande som bygger på de sålunda fastställda indikatorerna. Medieombudsmän betraktas som en del av de nödvändiga systemen.

Författarna till betänkandet är också medvetna om det arbete som pågår bland företrädare för utgivare och journalister för att ta fram en stadga om mediefrihet. Dessutom understryker man i betänkandet att det behövs sociala och rättsliga garantier för journalister och redaktörer.

I betänkandet förespråkar man att multinationella företag bör använda sig av bästa metoder för redaktionell och journalistisk frihet i de länder där de verkar. Man uttrycker sin oro över att lägre standarder tillämpas i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och 2007.

Genom att ny teknik har utvecklats och accepterats har nya mediekanaler och nya sorters innehåll vuxit fram. Nya medier har tillfört medielandskapet mer dynamik och större mångfald och i betänkandet uppmuntrar man till en ansvarsfull användning av nya kanaler.

I det sammanhanget framhåller man i betänkandet att den obestämda och icke angivna ställning som författare och utgivare av bloggar har leder till osäkerhet om opartiskhet, tillförlitlighet, källskydd, etiska koders tillämplighet och ansvarsfördelning i händelse av rättsprocesser.

Man rekommenderar att den rättsliga ställningen för författare och utgivare av bloggar i olika kategorier klargörs samt att intressen offentliggörs och frivillig klassificering av bloggar görs.

I betänkandet uppmärksammar man att det blir allt vanligare med symbolisk ersättning när användargenererat innehåll används i kommersiella publikationer och de problem med skydd av privatliv och konkurrens som detta medför. Man rekommenderar att amatörer får ersättning som står i proportion till det kommersiella värde de skapar och att etiska koder används för att skydda medborgares och offentliga personers rätt till privatliv.

I betänkandet framhåller man de utmaningar som överflyttningen av reklamintäkter till Internet innebär för tryckta medier, men påpekar att det nya kommersiella medielandskapet domineras av etablerade offentliga och privata leverantörer av medieinnehåll. Man intar också ståndpunkten att ägarkoncentrationen av medier närmar sig nivåer där mångfalden i medier inte garanteras av de fria marknadskrafterna, i synnerhet inte i de nya medlemsstaterna.

I betänkandet tillstår man att public service-medier behöver ha en ansenlig och stabil marknadsandel för att kunna fullgöra sitt uppdrag, men uppmanar medierna att undvika orättvis konkurrens och inte sträva efter ökad marknadsandel som ett självändamål. Man påpekar att public service-medier är ledande på vissa marknader men att de ofta saknar tillräcklig finansiering och utsätts för politiska påtryckningar.

Slutligen säger man i betänkandet att mediekompetensen måste öka i EU, man rekommenderar att mediekompetens räknas till de nio grundkompetenserna och stödjer utvecklingen av en grundläggande utbildning i mediekompetens inom EU.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (9.4.2008)

till utskottet för kultur och utbildning

över mediernas koncentration och mångfald
(2007/2253(INI))

Föredragande: Jorgo Chatzimarkakis

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är övertygat om att ett pluralistiskt mediesystem är en grundläggande förutsättning för den demokratiska europeiska samhällsmodellens fortlevnad.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det pågår en fortskridande likriktning av det europeiska medielandskapet, både när det gäller medierna och marknaderna.

3.  Europaparlamentet pekar på att ägarkoncentrationen i mediesystemet skapar en miljö som främjar en monopolisering av annonsmarknaden, inför hinder mot nya aktörer att ta sig in på marknaden och även leder till ett likformigt medieinnehåll.

4.  Europaparlamentet konstaterar att mediesystemens utveckling i allt högre grad drivs av vinstintresset och att samhällsfrågor och politiska och ekonomiska processer, och värderingarna i uppförandekoden för journalister, inte beaktas och bevakas i tillräcklig grad. Parlamentet anser därför att konkurrenslagstiftningen måste kopplas till medielagstiftningen för att garantera tillgång, konkurrens och kvalitet, undvika intressekonflikter mellan koncentration av ägande av medier och politisk makt, vilken är skadlig för den fria konkurrensen, samt innebära samma spelregler för alla och mångfald.

5.  Europaparlamentet efterlyser därför både en balans mellan public service och privata sändare – i de medlemsstater där offentliga sändarföretag finns idag – och att en sammankoppling mellan konkurrens- och medielagstiftningen garanteras för att stärka mångfalden i media. Parlamentet betonar att offentliga sändarföretag också i allt högre utsträckning drivs av vinsttänkande vilket ofta aktualiserar frågor om tillbörlig användning av offentliga medier.

6.  Europaparlamentet anser att huvudmålet för offentliga myndigheter bör vara att skapa förutsättningar som åstadkommer en hög nivå mediekvalitet (inbegripet offentliga medier), säkerställer mediemångfald och garanterar journalisternas fulla oberoende.

7.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att öka konkurrenskraften hos europeiska mediekoncerner vilket vore ett viktigt bidrag till den ekonomiska tillväxten som kan främjas även genom höjning av medvetandet och kunskapen om ekonomiska och finansiella frågor bland medborgarna.

8.  Europaparlamentet pekar på det växande inflytandet från medieinvesterare från tredje land i Europeiska unionen, i synnerhet i de nya medlemsstaterna.

9.  Europaparlamentet efterlyser en konsekvent användning av konkurrenslagstiftningen på europeisk och nationell nivå för att säkerställa hög konkurrens och möjligheten för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

10. Europaparlamentet anser att EU:s konkurrenslagstiftning har bidragit till att begränsa mediekoncentrationen. Parlamentet vill dock även framhålla vikten av att medlemsstaterna utövar egen mediekontroll och kräver därför att medieregleringen på nationell nivå ska vara effektiv, tydlig, öppen och förstklassig.

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utarbeta särskilda indikatorer för att mäta mediemångfalden.

12. Europaparlamentet kräver man utöver mediemångfald även ska utarbeta nya indikatorer som kriterier för att analysera medierna, och att dessa omfattar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter och uppförandekoder för journalister.

13. Europaparlamentet menar att bestämmelserna om mediekoncentration bör styra inte bara ägande och produktion av medieinnehållet utan även (elektroniska) kanaler och mekanismer för tillgång till och spridning av innehåll på Internet, som t.ex. sökmotorer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	8.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Mariela Velichkova Baeva, Pervenche Berès, Sebastian Valentin Bodu, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Christian Ehler, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Donata Gottardi, Dariusz Maciej Grabowski, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in ‘t Veld, Kurt Joachim Lauk, Astrid Lulling, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Heide Rühle, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ieke van den Burg och Cornelis Visser
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jorgo Chatzimarkakis, Werner Langen, Thomas Mann, Gianni Pittella, Bilyana Ilieva Raeva och Kristian Vigenin
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Tobias Pflüger

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (23.4.2008)

till utskottet för kultur och utbildning

om mediernas mångfald och koncentration i EU
(2007/2253(INI))

Föredragande: Ivo Belet

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Flaskhalsar i infrastrukturen kan vara ett hot mot mediernas mångfald, och det krävs en effektiv övervakning från de nationella tillsynsorganen, såsom anges i telekommunikationspaketet, för att hantera mediernas mångfald.

B.  På grund av den tekniska utvecklingen sprider tidningsutgivarna alltmer sitt material via Internet. De är därför i hög grad beroende av intäkter från onlinereklam.

1.  Europaparlamentet instämmer i Europeiska rådets rekommendation om mångfald i medierna (CM/Rec(2007)2) och att ett rättvist tillträde för innehållsleverantörerna till elektroniska kommunikationsnät måste tryggas.

2.  Europaparlamentet framhåller telekommunikationspaketets betydelse när det gäller att skapa ökad konkurrens och minska flaskhalsarna i infrastrukturen.

3.  Europaparlamentet vill uppmärksamma sin resolution av den 13 november 2007 om interoperabiliteten för digitala interaktiva televisionstjänster[1], eftersom interoperabilitet är av grundläggande betydelse för mångfalden i medierna.

4.  Europaparlamentet efterlyser ett balanserat tillvägagångssätt vid fördelningen av den digitala utdelningen för att garantera rättvist tillträde för alla aktörer och på så sätt skydda mångfalden i medierna.

5.  Europaparlamentet efterlyser ett balanserat tillvägagångssätt när det gäller nätverksneutralitet, där konsumentens betydelse är den avgörande faktorn vid förmånsbehandling eller begränsningar. Parlamentet anser att översynen av telekomlagstiftningen är ett utmärkt tillfälle att skapa större insyn i denna fråga.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över dominansen av några få stora Internetaktörer, som begränsar tillträdet till marknaden för nya aktörer och kväver kreativiteten och entreprenörskapet inom denna sektor.

7.  Europaparlamentet är bekymrat över Googles dominerande ställning på marknaden för målgruppsinriktad onlinereklam som äventyrar mediernas mångfald eftersom Google kan använda dolda prissättningsmekanismer för utgivare som är beroende av dess annonsering.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över fusionen mellan Google och Double Click, som kan komma att utestänga tjänster för målgruppsinriktad onlinereklam som baseras på personuppgifter om Internetanvändare. Parlamentet anser att en effektiv övervakning är oumbärlig för att en dominerande ställning inte ska missbrukas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en modell i detta avseende.

9.  Europaparlamentet efterlyser större insyn i hur sökmotorer på Internet, leverantörer av e‑posttjänster och webbplatser för sociala nätverk lagrar personuppgifter och information om användare.

10. Europaparlamentet anser att reglering på EU-nivå räcker för att garantera tillgång till elektroniska programguider och liknande översikts- och navigeringssystem, men att ytterligare åtgärder bör övervägas för framställningen av informationen om de tillgängliga programmen för att garantera att tjänster av allmänt intresse är lättillgängliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom samrådsförfaranden fastställa om det behövs en miniminivå av riktlinjer eller sektorsspecifika bestämmelser för att skydda mångfalden i medierna.

11. Europaparlamentet stöder en regelbunden översyn av nationella sändningsbestämmelser mot bakgrund av tekniska och konkurrensmässiga förändringar, såsom har föreslagits av kommissionen i översynen av telekommunikationspaketet, och anser att medlemsstaterna åtminstone måste kunna garantera en säker tillgång till radio och tv i allmänhetens tjänst liksom tjänster av allmänt intresse, även i den digitala miljön.

12. Europaparlamentet kräver att balansen mellan offentliga och privata programföretag, och den enhetliga tillämpningen av konkurrens- och medielagstiftningen garanteras för att stärka mångfalden i medierna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	21.4.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Mary Honeyball, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Vladimír Remek, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Göran Färm, Eija-Riitta Korhola, Pierre Pribetich, Vittorio Prodi, Esko Seppänen, Silvia-Adriana Ţicău, Vladimir Urutchev, Lambert van Nistelrooij

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2007)0497.

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (6.5.2008)

till utskottet för kultur och utbildning

Mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen
(2007/2253(INI))

Föredragande: Luis Herrero-Tejedor

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Europaparlamentet har upprepade gånger framfört åsikten att kommissionen bör inrätta en stabil rättslig ram, för såväl medier som informationssamhället i stort, som säkrar att mångfalden skyddas i lika hög grad i samtliga medlemsstater och som ger operatörerna möjlighet att tillvarata alla de möjligheter som den inre marknaden erbjuder.

B.  Mångfald i medierna är en grundförutsättning för yttrande- och informationsfriheten enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

C. I sitt arbetsdokument understryker kommissionen att begreppet mångfald i medierna inte kan begränsas till att endast gälla frågan om koncentration av företagsägandet utan att det även bör omfatta frågor som rör offentliga radio- och tv-tjänster, politiskt inflytande, ekonomisk konkurrens, kulturellt mångfald, utvecklingen av ny teknik, insyn och öppenhet samt arbetsvillkoren för journalister verksamma inom EU.

D. Sedan 1995 har parlamentet varnat för att skillnader mellan de olika nationella lagstiftningarna om mediekoncentration har en skadlig inverkan på hur den inre marknaden fungerar. Man bör se till att undanröja denna inverkan genom ett direktiv om harmonisering av nationella bestämmelser i enlighet med artikel 95 i EG-fördraget.

E.  I praktiken händer det ofta att myndigheterna tummar på grundprincipen om att fritt sända och ta emot information.

F.  Offentliga radio- och tv-tjänster måste ha tillräckligt med resurser och adekvata institutioner för att kunna förbli oberoende av politiska påtryckningar och marknadskrafter.

G. Offentliga radio- och tv-tjänster är i dagsläget pressade att konkurrera om tittarsiffror med kommersiella kanaler vars verksamhet i slutändan inte går ut på att göra kvalitetsprogram utan på att säkra en så bred publik som möjligt. Detta är omotiverat och till skada för programmens kvalitet.

H. Så länge de i första hand tvingas tillgodose den breda publiken kommer offentliga radio‑ och tv-tjänster att glömma sin underordnade roll, ha en störande inverkan på reklammarknaden och konkurrera med kommersiella tv-kanaler på ett orättvist sätt.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åta sig att främja en stabil rättslig ram som garanterar att mångfalden garanteras i stor omfattning i samtliga medlemsstater.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta en objektiv ram för tilldelning av sändningslicens inom området för kabel- och satellit-tv samt analoga och digitala sändningar, med full insyn och utifrån rättvisa kriterier, i syfte att skapa ett system som säkrar mångfald och konkurrens och som förhindrar missbruk av monopolställning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de frågor som oetiskt bruk och kommersiellt missbruk av användargenererat innehåll reser.

4.  Europaparlamentet beklagar att det nya direktivet om audiovisuella medietjänster är begränsat till att endast ålägga medlemsstaterna en skyldighet att säkra de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende, och att det inte anger en tydligare roll för dessa myndigheter.

5.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de nationella tillsynsmyndigheterna med sina beslut alltid måste sträva efter att skapa jämvikt mellan de uppgifter de har att lösa och yttrandefriheten, som i sista hand domstolarna har ansvaret för att skydda.

6.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den vid ett flertal tillfällen uppmanats att utarbeta ett direktiv för att säkra mångfald i utbudet, främja och bevara den kulturella mångfalden såsom den definieras i Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, undertecknad i Paris den 20 oktober 2005, samt se till att alla medieföretag har lika tillgång till de tekniska anläggningar som ger dem möjlighet att nå publiken i sin helhet

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja offentliga radio- och tv-tjänster av hög kvalitet som kan erbjuda ett reellt alternativ till de kommersiella kanalernas programutbud och som kan, utan att nödvändigtvis behöva konkurrera om tittarsiffror och annonsintäkter, inta en mer framträdande plats på den europeiska scenen där de kan slå vakt om mångfalden i medierna, den demokratiska dialogen och samtliga medborgares tillgång till medieinnehåll av hög kvalitet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja mer samarbete mellan europeiska tillsynsmyndigheter och att intensifiera de formella och informella diskussionerna mellan tillsynsmyndigheter för radio- och tv-tjänster.

9.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas public service-medier bör, där det är befogat, spegla regionernas kulturella mångfald.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	6.5.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alvaro, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Elly de Groen-Kouwenhoven, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Armando França, Urszula Gacek, Kinga Gál, Roland Gewalt, Jeanine Hennis-Plasschaert, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Claude Moraes, Martine Roure, Inger Segelström, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Luis Herrero-Tejedor, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Marianne Mikko, Bill Newton Dunn, Nicolae Vlad Popa, Stefano Zappalà
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Jas Gawronski

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.6.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Guy Bono, Nicodim Bulzesc, Marielle De Sarnez, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rolf Berend, Victor Boştinaru, Jean-Marie Cavada, Den Dover, Ignasi Guardans Cambó, Mario Mauro, Elisabeth Morin, Nina Škottová, Ewa Tomaszewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Carlo Fatuzzo