BETÄNKANDE om bättre utbildning för lärare
10.7.2008 - (2008/2068(INI))
Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Maria Badia i Cutchet
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om bättre utbildning för lärare
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
– med beaktande av artiklarna 3.1 q, 149 och 150 i EG‑fördraget,
– med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Bättre utbildning för lärare” (KOM(2007)0392) och kommissionens arbetsdokument (SEK(2007)0931 och SEK(2007)0933) som hör till detta,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande[1], som omfattar de särskilda målen att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i lärarutbildningen (artikel 17.2 e),
– med beaktande av de åtta nyckelkompetenser som fastställs i Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 med titeln ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram”[2],
– med beaktande av det tioåriga arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” och särskilt mål 1.1 ”Bättre utbildning för lärare och utbildare”[3], samt de påföljande gemensamma interimsrapporterna om genomförandet,
– med beaktande av EU:s politik för flerspråkighet och rapporten från kommissionens högnivågrupp om flerspråkighet (2007),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets extra möte i Lissabon den 23‑24 mars 2000,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002, där det antogs konkreta mål för att bland annat förbättra utbildningen för lärare och utbildare,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 5 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden)[4],
– med beaktande av de slutsatser som antogs av rådet (utbildning, ungdom och kultur) vid dess möte den 15–16 november 2007 och särskilt slutsatserna om lärarutbildning[5],
– med beaktande av OECD:s treårsprogram PISA (program för internationell utvärdering av elevprestationer) och dess rapport ”Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers” [Lärare är viktiga: att locka till sig, utveckla och hålla kvar effektiva lärare] (2005),
– med beaktande av rapporten ”How the world's best performing school systems come out on top” [Hur världens bästa skolsystem uppnår toppresultat] (McKinsey & Co, september 2007),
– med beaktande av rapporten ”Current situation and prospects for physical education in the European Union” [Idrottsämnet i EU i dag och i framtiden], publicerad av Europaparlamentet,
– med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 13 november 2007 om idrottens roll i utbildningen[6],
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0304/2008), och av följande skäl:
A. Utbildning och fortbildning av hög kvalitet ger en rad olika fördelar förutom att de bidrar till att skapa arbetstillfällen och stärka konkurrenskraften, samt är viktiga inslag i det livslånga lärandet.
B. Vi behöver utbilda människor till att bli självständiga, välinformerade personer som engagerar sig för social sammanhållning. Kvaliteten på undervisningen är en central faktor som bidrar till EU:s sociala och ekonomiska sammanhållning samt till att skapa arbetstillfällen, konkurrenskraft och tillväxtpotential i en alltmer globaliserad värld.
C. Europeiska socialfonden kan spela en viktig roll för att främja utvecklingen på utbildningsområdet och bidra till att förbättra lärarutbildningen.
D. Lärarutbildningens kvalitet sätter sin prägel på undervisningen. Den påverkar direkt elevernas kunskapsnivå och formar deras personlighet, i synnerhet under de första skolåren.
E. De utmaningar som läraryrket står inför ökar i takt med att undervisningsmiljön blir alltmer sammansatt och heterogen. Dessa utmaningar omfattar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken (IKT), förändringar av samhällsstrukturer och familjestrukturer samt en ökande mångfald i många skolor till följd av ökad invandring och framväxten av mångkulturella samhällen, att lärare genom skolornas ökade självständighet får fler arbetsuppgifter samt behovet av att ta större hänsyn till enskilda elevers inlärningsbehov.
F. Det finns ett tydligt positivt samband mellan högkvalitativ lärarutbildning och goda elevresultat.
G. Utbudet av information växer sig allt större, och tillvaron blir alltmer digital. Detta kräver en förmåga att effektivt använda medier och medieinnehåll på ett sätt som gagnar människors mål och behov. Medieutbildning är ett sätt att pedagogiskt hantera medier och bör göra att användarna kan tillägna sig ett kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt till alla typer av medier.
H. I EU är andelen kvinnor över 80 procent bland lärare på primärstadiet, och 97 procent bland förskollärare. På gymnasienivå är motsvarande andel bara 60 procent.
I. Lärarutbildningens kvalitet har betydelse för andelen elever som slutar skolan i förtid och för äldre elevers läsförmåga.
J. Utbildning på förskole- och primärstadiet har en särskilt avgörande inverkan på barns slutliga utbildningsnivå.
K. Det finns mer än 27 olika utbildningssystem för lärare inom unionen, men de utmaningar som läraryrket står inför är i stort sett gemensamma för alla medlemsstater.
L. Läraryrket är ett kall där tillfredsställelsen i arbetet måste vara hög för att bra personal ska stanna kvar.
M. Det vore orättvist att lägga hela ansvaret för hur skolundervisningen ser ut på lärarna själva. Det ska framhållas att lärarnas förmåga att erbjuda samtliga elever en god utbildning, skapa en tolerant miljö och minska våldsbenägenheten är beroende av undervisningsförhållandena, tillgången på stödåtgärder, antalet elever med inlärningssvårigheter per klass, den sociala och kulturella skolmiljön, att familjer samarbetar och att det finns ett socialt stöd att tillgå. Samhällets engagemang för utbildning avgör till stor del hur engagerade lärarna själva är, och undervisningens kvalitet bestäms av samverkan mellan dessa båda faktorer.
N. Vi måste göra vårt yttersta för att låta lärare känna att de utövar ett respekterat och värdefullt yrke, eftersom yrkesidentiteten till stor del är beroende av hur man upplever att andra ser på yrket.
O. För att locka högpresterande rekryter till läraryrket krävs ett högt socialt erkännande, hög status och hög lön.
P. Lärare är betydelsefulla förebilder med en viktig social och utvecklande roll som går utöver traditionella ämnesgränser.
Q. Målet ”lika möjligheter för alla” är förankrat i EG-fördraget, framför allt i artikel 13 som syftar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
R. Skolornas kvalitet beror i stor utsträckning på hur stort utrymme de har att självständigt planera och styra sin verksamhet.
S. Att idrottslärare har lämplig yrkesutbildning är mycket viktigt för barnens fysiska och mentala utveckling, och för att uppmuntra dem till sunda levnadsvanor.
1. Europaparlamentet stöder eftertryckligen slutsatsen att en kvalitetshöjning av lärarutbildningen leder till kraftigt förbättrade resultat hos eleverna.
2. Europaparlamentet anser att mer lärarutbildning av högre kvalitet tillsammans med en politik som syftar till att anta de bästa kandidaterna till läraryrket bör vara nyckelprioriteringar för alla utbildningsministerier.
3. Europaparlamentet anser att ökade resurser till utbildning i första hand bör satsas på de områden som ger störst resultatförbättringar hos eleverna.
4. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste fästa större vikt vid lärarutbildningen och anslå mer resurser till denna om betydande framsteg ska kunna göras när det gäller att nå målen i Lissabonstrategins ”Utbildning 2010”, nämligen att höja utbildningskvaliteten och stärka det livslånga lärandet inom hela unionen.
5. Europaparlamentet förespråkar eftertryckligen främjandet av en kontinuerlig och sammanhängande fortbildning för lärare under hela karriären. Parlamentet rekommenderar att alla lärare regelbundet bör ges akademisk och ekonomisk möjlighet, exempelvis genom statliga stipendier, att förbättra och uppdatera sina färdigheter och kvalifikationer samt sina pedagogiska kunskaper. Dessa fortbildningsmöjligheter bör vara utformade så att kvalifikationerna erkänns i samtliga medlemsstater.
6. Europaparlamentet framhåller att det behövs mer dialog och utbyte av erfarenheter över gränserna. Detta gäller särskilt utbudet och nyttan av löpande fortbildning för lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.
7. Europaparlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ska riktas mot den inledande introduktionen av nyanställda lärare. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av stödjande nätverk och handledarprogram där lärare med dokumenterad erfarenhet och kompetens kan spela en nyckelroll i utbildningen av nya kollegor och föra vidare kunskaper som förvärvats under framgångsrika karriärer, främja inlärning i grupp och bidra till att komma till rätta med bortfallsfrekvensen bland nyanställda. Parlamentet anser att lärarna kan hjälpa till att förbättra skolans resultat och den allmänna inlärningsmiljön genom att samarbeta och lära sig tillsammans.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att lärarkårens sammansättning speglar samhällets sociala och kulturella mångfald på alla utbildningsstadier, samtidigt som målet också i fortsättningen måste vara att anställa och behålla de bästa lärarna, framför allt genom att göra yrket tillräckligt attraktivt.
9. Europaparlamentet betonar den nära kopplingen mellan säkerställandet av att undervisning är ett attraktivt och tillfredställande yrke med goda karriärmöjligheter å den ena sidan och en framgångsrik rekrytering av motiverade, högpresterande nyutexaminerade och yrkesverksamma lärare å den andra sidan. Medlemsstaterna uppmanas att vidta ytterligare stimulansåtgärder för att få högpresterande personer att välja läraryrket.
10. Europaparlamentet betonar den särskilda vikten av jämställdhetspolitik och av att se till att lärare på förskole- och primärstadierna håller en hög kvalitet och att de får det sociala och professionella stöd som deras ansvarsområden kräver.
11. Europaparlamentet anser att det är viktigt att lärare fortlöpande deltar i arbets- och diskussionsgrupper med anknytning till undervisningen. Sådana insatser bör stödjas av handledare och utbildningsmyndigheter. Möjligheten att kritiskt reflektera över undervisningen borde göra lärarna mer intresserade av sitt yrke, vilket i sin tur förbättrar deras prestation.
12. Europaparlamentet understryker skolans stora betydelse för barns sociala förmåga och inlärning, liksom för att förse dem med kunskap och färdigheter som gör att de kan delta i demokratin. Det är viktigt att kvalificerade, kompetenta och erfarna lärare medverkar vid utvecklingen av verksamma utbildningsmetoder för lärarpedagogik.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sörja för att enbart idrottslärare med lämpliga kvalifikationer får undervisa i idrott i skolor som drivs i offentlig regi.
14. Europaparlamentet understryker de påtagliga skillnader som finns när det gäller lärares genomsnittslöner, inte bara mellan olika medlemsstater utan också jämfört med nationella genomsnittslöner och BNP per capita. Parlamentet anser att lärare bör ges bra lönepaket som motsvarar deras viktiga roll i samhället och att åtgärder bör vidtas för att motverka problemet med att de bästa lärarna lämnar undervisningen för bättre betalda tjänster inom den privata sektorn, särskilt inom naturvetenskap och teknik.
15. Europaparlamentet betonar att lärarna måste bli bättre rustade för att möta de nya krav som ställs på dem. Parlamentet noterar de utmaningar som utvecklingen inom IKT utgör för lärarna, men ser också möjligheterna med denna utveckling. Parlamentet anser att IKT-utbildning bör prioriteras under såväl grundutbildning som påföljande fortbildning för att garantera att lärarna har aktuella kunskaper om den senaste tekniska utvecklingen och hur den kan tillämpas i undervisningen, och de kunskaper som krävs för att utnyttja denna i klassrummet.
16. Europaparlamentet anser att utbildningen bland annat bör syfta till att förse lärarna med den ram för nytänkande som de behöver för att låta miljöfrågor ta plats i undervisningen och i nya ämnesområden. Parlamentet förespråkar lokala seminarier inriktade på att uppfylla behov som fastställts i specifika sammanhang, och kurser för medarbetare i enskilda skolor som vill genomföra konkreta projekt som tar hänsyn till den berörda skolans behov och specifika situation.
17. Europaparlamentet framhåller att lärarrörlighet, samarbete och laganda skulle kunna stimulera till kreativa och nyskapande undervisningsmetoder och underlätta inlärningen genom att bästa praxis tillämpas.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till stöd för lärarutbildning inom programmet för livslångt lärande, särskilt för lärarutbyte mellan skolor i angränsande länder och regioner. Rörlighet underlättar spridningen av idéer och bästa metoder inom undervisningen samt främjar bättre kunskaper i främmande språk och kännedom om andra kulturer. Lärarna bör ges bättre möjligheter till språkinlärning under hela sin karriär, vilket bland annat skulle maximera de möjligheter som EU:s program för rörlighet skapar.
19. Europaparlamentet kräver att undervisning i mediekunskap blir ett prioriterat ämne vid lärarutbildningen och anser att de kurser i mediekunskap som redan finns bör bli en viktig byggsten i lärarnas grundutbildning.
20. Europaparlamentet framhåller att Comenius och Comenius Regio-partnerskapen spelar en central roll i detta ramverk för lärarrörlighet.
21. Europaparlamentet anser bestämt att undervisning i främmande språk bör ges från en mycket tidig ålder och att alla läroplaner för primärstadiet bör omfatta språkundervisning. Tillräckliga investeringar i rekrytering och utbildning av språklärare är nödvändigt för att nå detta mål.
22. Europaparlamentet framhåller att alla lärare måste behärska sitt eget språk på en föredömligt hög nivå. Språket är ett oumbärligt verktyg för korrekt kunskapsöverföring och underlättar elevernas inlärning av övriga ämnen. Samtidigt utvecklar eleverna sin kommunikationsförmåga, som blir allt viktigare i en rad yrkesmässiga sammanhang.
23. Europaparlamentet understryker att lärare i alla medlemsstaterna ska kunna uppvisa intyg på att de behärskar minst ett främmande språk.
24. Europaparlamentet efterlyser insatser för att stärka lärarnas mediekompetens under, efter och utanför deras utbildning, inom ramen för medieutbildning och livslångt lärande, genom samarbete mellan offentliga organ och näringslivet.
25. Europaparlamentet understryker att inget kan ersätta den tid som lärarna använder i klassrummet med eleverna och oroar sig för att ökad administration och mer pappersarbete kan minska både denna tid och den tid som ägnas åt att förbereda lektionerna.
26. Europaparlamentet önskar se samhällsutbildning som ett obligatoriskt ämne såväl i lärarutbildningen som i skolan. Syftet är att både lärare och elever ska ha tillräckligt goda kunskaper om sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter och om EU för att kunna analysera och kritiskt bedöma aktuella politiska och sociala förhållanden och händelser.
27. Europaparlamentet anser att varje skola har ett unikt förhållande till sitt lokalsamhälle och att skolornas ledning bör ha större beslutsrätt för att kunna ta itu med utmaningarna inom undervisningen och de undervisningskrav som präglar just deras miljö, i samarbete med föräldrar och lokala företrädare. Parlamentet framhåller att invandringen av människor med mycket olika bakgrund gör att lärarkåren behöver bli särskilt medveten om frågor och processer som påverkas av interkulturella faktorer. Detta gäller inte bara i skolan, utan också vid kontakter med elevernas familjer och lokalsamhällena, som är starkt präglade av denna mångfald.
28. Europaparlamentet framhåller att Comeniusprogrammet har ytterst positiva följder för lärarna och för lokalsamhällena, i synnerhet i socialt och ekonomiskt utsatta områden, genom att det främjar integration och en större medvetenhet om de europeiska aspekterna på utbildningsområdet.
29. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas överenskommelse om att samarbeta för att stärka samordningen av politiken för lärarutbildning, särskilt genom den öppna samordningsmetoden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja denna möjlighet att lära av varandra och begär att parlamentet ska rådfrågas om tidsplanen och utvecklingen på detta område.
30. Europaparlamentet understryker behovet av bättre statistik om lärarutbildning i hela unionen i syfte att uppmuntra till informationsutbyte, mer samarbete och utbyte av bästa praxis. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna, i samarbete med kommissionen, ska inrätta system där jämförbara uppgifter om lärarutbildningen för förskolan, grundskolan och gymnasiet ställs till förfogande.
31. Europaparlamentet anser att en förutsättning för att kunna minska våldet i skolorna är att rektorer och föräldrar samarbetar närmare, och att man skapar de verktyg och metoder som krävs för att effektivt motverka fenomenet.
32. Europaparlamentet framhåller vikten av en jämställdhetsmedveten pedagogik och att jämställdhetsaspekterna är betydelsefulla inslag i lärarutbildningen.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida kunskap om medlemsstaternas bästa praxis för projekt i skolans regi som förbättrar elevernas förmåga att ta makten över sina liv. Det kan handla om sund kost, idrott, hemkunskap och privatekonomisk planering.
34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera program för konfliktlösning i lärarutbildningen, så att lärarna får nya strategier för att lösa alla slags konflikter som kan uppstå i klassrummet och för att hantera våld och aggressivitet.
35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera grundläggande kunskaper om EU, dess institutioner och funktionssätt i lärarutbildningen, och sörja för att lärarkandidater kan genomföra studiebesök på EU:s institutioner.
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, samt till OECD, Unesco och Europarådet.
MOTIVERING
Kommissionens meddelande och den allmänna ramen
I augusti 2007 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln ”Bättre utbildning för lärare”[1]. I detta bedöms det rådande läget i EU vad gäller lärarnas utbildning och fortbildning, och man föreslår en gemensam diskussion kring de insatser som kan göras på medlemsstatsnivå, eftersom ansvaret för organisationen av och innehållet i utbildningssystemen enligt EG‑fördraget ligger hos de enskilda medlemsstaterna.
Målen med detta meddelande är att se till att tillhandahållandet av lärarutbildning och yrkesutveckling för lärare samordnas och tilldelas lämpliga resurser, att alla lärare har de kunskaper, attityder och pedagogiska färdigheter som de behöver för att vara effektiva, att stödja en professionalisering av läraryrket och att främja forskning bland lärare samt yrkets status och erkännande.
Den övergripande ramen går ut på att genomföra initiativ för att förbättra utbildningen inom EU, vilket ska ske inom ramen för Lissabonstrategin. Vid rådets möte i Barcelona i mars 2002 antogs konkreta mål för att förbättra medlemsstaternas utbildningssystem, bland annat utbildningen och fortbildningen för lärare och utbildare. I sin gemensamma rapport om framstegen mot Lissabonmålen inom utbildning från 2004 efterlyste rådet och kommissionen gemensamma principer på EU‑nivå för de kunskaper och kvalifikationer som lärare och utbildare behöver. Rådet tillkännagav i november 2006 att ”lärarnas insatser bör stödjas genom fortlöpande kompetensutbildning”, och i november 2007 antog man slutsatser om lärarutbildning på grundval av kommissionens meddelande. I slutsatserna fastslog rådet att ”hög undervisningskvalitet är en nödvändig förutsättning för hög utbildningskvalitet, vilket i sin tur är en starkt avgörande faktor för Europas långsiktiga konkurrenskraft och förmåga att skapa fler arbetstillfällen och tillväxt i linje med Lissabonmålen”[2].
Hittills har framstegen mot de mål som fastställs i programmet ”Utbildning 2010” inom ramen för Lissabonstrategin dock varit otillräckliga.
Lägesrapport
I meddelandet fastställs att undervisningens kvalitet är en central faktor som bidrar till EU:s skapande av arbetstillfällen, konkurrenskraft och tillväxtpotential i en globaliserad värld, men som också förbättrar elevernas resultatnivå.
Det finns mer än 6 miljoner lärare inom EU, och de spelar en central roll för att hjälpa människor att utveckla kunskaper och färdigheter samt för barns utveckling i samhället. De utmaningar som lärarna möter ökar i takt med att undervisningsmiljön blir alltmer sammansatt och heterogen. Men enligt OECD:s undersökning ”Teachers Matter” från 2005[3] rapporterade nästan alla länder om brister i undervisningsfärdigheter, begränsade satsningar på kontinuerlig fortbildning och utveckling av lärarkåren samt svagt stöd till nya lärare under de första åren i yrket.
Det finns också ett stort antal närliggande frågor som bör uppmärksammas. Det finns till exempel många fler kvinnor än män i lärarkåren, det finns påtagliga skillnader mellan länder när det gäller hur lärarlöner förhåller sig till genomsnittslönerna, möjligheten att behålla lärare påverkas i särskilt hög grad av allmänna arbetsmarknadsvillkor och inom lärarkåren finns en stor andel äldre arbetstagare, vilket innebär att ett tillräckligt antal motiverade och högkvalitativa nya lärare måste lockas till yrket när dessa erfarna lärare går i pension.
Föredragandens anmärkningar
Det finns ett brett spektrum av faktorer som påverkar elevernas lärande, däribland elevernas egen potential och motivation, deras familjers och vänners inställning och stöd till lärandet, skolans organisation och lärarnas kvalitet. Det är svårt för beslutsfattare att påverka de flesta av dessa faktorer, åtminstone på kort sikt.[4] Trots detta kan politik som inriktas på lärare få en betydande inverkan på utbildningssystemet.
OECD har betonat att en förbättring av skolundervisningens effektivitet och rättvisa i hög grad är beroende av möjligheten att säkerställa att kompetenta människor vill arbeta som lärare, att deras undervisning håller hög kvalitet och att alla elever får tillgång till högkvalitativ undervisning[5]. Som en del av att bemöta utmaningarna i en alltmer globaliserad värld bör medlemsstaterna vidta ytterligare åtgärder för att förbättra den politik som rör lärarna i syfte att förbättra övergripande utbildningsnormer. I detta ingår rekrytering av lärare, grundläggande och fortlöpande lärarutbildning, läraryrkets status, ledning av skolor och att fullständigt utnyttja det som EU kan göra för att skapa mervärde på alla dessa områden, särskilt genom utbyte av bästa praxis.
I detta övergripande sammanhang bör följande rekommendationer övervägas:
1. Rekrytera de bästa kandidaterna
Det är viktigt att medlemsstaterna ser till att deras utbildningskostnader är effektiva och inriktade mot de områden som kommer att ge de bästa resultaten. I en färsk rapport från McKinsey framhålls att tillgängliga uppgifter pekar på att lärarnas kvalitet är den viktigaste faktorn för elevernas inlärning i skolan[6].
Samtidigt som en minskning av klasstorleken till exempel förbättrar det totala elevresultatet finns det belägg som tyder på att förbättringsgraden är mycket lägre än om samma elever konsekvent får undervisning av effektiva och högpresterande lärare. Det motsatta gäller också: om en elev ständigt undervisas av dåliga lärare kommer hans eller hennes resultat att påverkas på ett betydande sätt, särskilt under de tidiga utbildningsåren.[7]
Den viktigaste utmaningen är därför att se till att de bästa kandidaterna blir lärare. Det gäller inte bara att se till att en stor andel av de bästa nyutexaminerade studenterna väljer läraryrket framför andra yrken. Skolsystemen skulle också gynnas av att man rekryterar erfarna och högkvalitativa personer från andra yrkesbanor till undervisningen vid ett senare skede i deras karriärer, vilket både skulle motverka lärarbristen och föra in nya och värdefulla kunskaper i skolorna.
2. Förbättra status, erkännande och belöning inom läraryrket
Undervisning ses ibland som ett andra klassens yrkesval. I vissa länder finns det en tendens till att studenter skriver in sig på program för grundläggande lärarutbildning som ett reservalternativ för den händelse att arbetsmarknaden för nyutexaminerade skulle försämras[8]. Men man kan inte bygga framgångsrika skolsystem på lärare som är näst bäst.
Det är viktigt att undervisning framstår som ett lockande yrke för de bästa kandidaterna. Nyckeln till detta är lärarnas status i samhället. Studier visar att upplevd status är nära förbundet med både urval och belöning. Att införa konkurrenspräglade urvalsförfaranden för lärarrekryteringen kan göra undervisningen mer attraktiv genom att man utmanar övertygelsen att ”alla kan undervisa”. Även om läraryrket i mångt och mycket är ett kall och kandidaterna sällan nämner lönen som den främsta drivkraften för yrkesvalet är det dessutom trots allt viktigt att få bra ersättning – och ingångslöner. McKinsey framhåller i sin rapport att alla högpresterande skolsystem har ingångslöner som ligger på eller över OECD:s genomsnitt i förhållande till landets BNP per capita[9].
Lön, status och arbetstillfredsställelse är också viktiga faktorer för att se till att duktig personal stannar kvar, eftersom de annars kan lockas bort från undervisningen till bättre betalda karriärer i den privata sektorn – särskilt lärare i naturvetenskap och teknik. I kommissionens meddelande betonas att ”lärare som får högre lön i förhållande till andra yrken […] med större sannolikhet [stannar] kvar i yrket”[10].
3. Investera i grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning
När de bästa lärarkandidaterna har valts ut och anställts är utmaningen att se till att dessa lärare blir så effektiva som möjligt i sin undervisningsroll.
Detta kräver lärare som utvecklar en särskild uppsättning förmågor och kunskaper, vilket i sin tur kräver betydande investeringar i att fortbilda båda nya och erfarna lärare. Medlemsstaterna bör därför fortsätta att förbättra den grundläggande lärarutbildningen och underlätta fortsatt yrkesmässig utveckling för lärare under hela deras karriär, så att de får möjlighet att förbättra och uppdatera sina kvalifikationer och sina pedagogiska färdigheter.
För att säkerställa lärarutbildningens kvalitet måste också kvaliteten på de lärare som tillhandahåller fortbildningen prioriteras. Därför är det viktigt att erkänna den roll som etablerade och erfarna lärare kan spela i fortbildningen av nya kollegor. Man skulle kunna tänka sig en viss minskning av lektionstiden för dessa erfarna lärare, så att de i sin tur kan ägna mer tid åt att fortbilda sina kollegor. Dessutom är det viktigt att uppmuntra alla skolor att använda sina egna resurser, så att lärare kan lära sig tillsammans – och av varandra – och bidra till de övergripande inlärningsmiljöerna.
Allteftersom lärarrollen förändras måste den tillgängliga fortbildningen ändras. Till exempel bör IKT‑utbildning prioriteras för att garantera aktuella kunskaper om den senaste tekniska utvecklingen, så att lärarna har de kunskaper som krävs för att utnyttja tekniken i klassrummet. Dessutom bör tillräckliga investeringar göras för att anställa och fortbilda lärare i främmande språk, så att skolorna har de nödvändiga resurserna för att förbättra språkundervisningen – och att tillhandahålla den från en mycket tidig ålder.
4. Stödja utbyte av bästa praxis
Mot bakgrund av att det finns mer än 27 olika utbildningssystem inom EU uppnås det också en mängd olika resultat. Detta leder oundvikligen till slutsatsen att systemen i vissa medlemsstater ger upphov till bättre resultat än andra. Medlemsstaterna har obestridligen stora behov av att lära av varandra och utbyta bästa praxis enligt internationella riktmärken och normer – även om det behövs bättre jämförande statistik för att underlätta detta utbyte mellan medlemsstaterna.
Utbyte av bästa praxis kan helt klart äga rum både på makro- och mikronivå. På makronivå har medlemsstaterna nyligen kommit överens om att samarbeta på området lärarutbildning och att utbyta bästa praxis genom den öppna samordningsmetoden i rådet. Detta välkomnas varmt och är ett tillfälle som medlemsstaterna verkligen måste utnyttja. På mikronivå är det EU:s uppgift att uppmuntra enskilda lärare från olika länder att direkt lära av varandra genom EU:s program för rörlighet på skolnivå, och särskilt genom Comenius. I detta förslag till betänkande stöds dessa rörlighetsinitiativ starkt.
5. Främja mer beslutsfattande på skolnivå
Forskning tyder på att skolledning och förvaltning är den näst viktigaste av de faktorer som avgör inlärningen, efter klassrumsundervisningen, och att en erfaren och effektiv skolledning skapar en kultur av höga förväntningar i hela skolan[11]. Samtidigt har varje skola en unik och speciell miljö som avgörs av allt från elevsammansättningen till skolans resurser och personal. Mot denna bakgrund borde skolornas ledning ges större ansvar för att, i samarbete med föräldrar och lokala företrädare, ta itu med och hantera sina egna utmaningar på undervisningsområdet, inbegripet de egna behoven av fortbildning för lärarna.
- [1] KOM(2007)0392, 3.8.2007.
- [2] EUT C 300, 12.12.2007, s. 7.
- [3] ”Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers”, OECD 2005.
- [4] Sammanfattningen i ”Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers”, OECD, november 2004, s. 3.
- [5] Ibid., s. 2.
- [6] McKinsey & Co., ”How the world's best-performing schools come out on top”, september 2007, s. 12.
- [7] Se ibid., s. 12. Kommissionen drar i sitt meddelande från 2006 om ”Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa” (KOM(2006)0481, 8.9.2006) slutsatsen att ”utbildning på förskolenivå ger den högsta avkastningen för hela det livslånga lärandet”, s. 3. Se även ss. 5–7.
- [8] ”Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers”, OECD 2005, s. 102.
- [9] McKinsey & Co., ”How the world's best-performing schools come out on top”, september 2007, s. 20.
- [10] KOM(2007)392, 3.8.2007, s. 9.
- [11] McKinsey & Co., ”How the world's best-performing schools come out on top”, september 2007, s. 29.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
24.6.2008 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
29 3 0 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Nicodim Bulzesc, Marielle De Sarnez, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Christopher Heaton-Harris, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Dumitru Oprea, Zdzisław Zbigniew Podkański, Mihaela Popa, Christa Prets, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Thomas Wise |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Victor Boştinaru, Mary Honeyball, Elisabeth Morin, Reino Paasilinna, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser, Tadeusz Zwiefka |
|||||