BETÄNKANDE om maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: Ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar

10.7.2008 - (2008/2099(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Patrizia Toia
Rådgivande utskotts föredragande (*): Cornelis Visser, utskottet för kultur och utbildning
(*) Associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: Ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar

(2008/2099(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: Ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar” (KOM(2007)0700)(kommissionens meddelande om ett gemensamt sätt att hantera spektrum),

–    med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007 med titeln ”Mot en europeisk radiospektrumpolitik”[1],

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Prioriteringar för EU:s spektrumpolitik inför övergången till digital teknik i samband med ITU:s kommande regionala radiokommunikationskonferens 2006 (RRC‑06)” (KOM(2005)0461),

–    med beaktande av yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik av den 14 februari 2007 med titeln ”EU Spectrum Policy Implications of the Digital Dividend”,

–    med beaktande av sin resolution av den 16 november 2005 om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar[2],

–    med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning, utskottet för ekonomi och valutafrågor samt utskottet för inre marknaden och konsumentskydd (A6‑0305/2008), och av följande skäl:

A.  Övergången från analog till digital marksänd television före utgången av 2012 kommer tack vare den digitala teknikens överlägsna överföringskapacitet att frigöra spektrum i EU och således göra det möjligt att omfördela spektrum och skapa nya möjligheter för marknadstillväxt och bättre kundservice och urval.

B.  Nyttan med radiospektrum kommer att maximeras med hjälp av samordnade åtgärder på EU-nivå för att se till att det används så effektivt som möjligt.

C.  Radiospektrum är nyckeln till ett stort antal tjänster och till utvecklingen av teknikdrivna marknader vars värde uppskattas till 2,2 procent av EU:s BNP. Det är därför nyckelfaktorn för tillväxt, produktivitet och utveckling inom det europeiska näringslivet i enlighet med Lissabonstrategin.

D.  Radiospektrum är både en knapp naturresurs och en kollektiv nyttighet och en effektiv användning av spektrumet är avgörande för att säkerställa åtkomst till spektrum för olika berörda parter som vill erbjuda relaterade tjänster.

E. Medlemsstaterna har ingen gemensam tidsplan för den digitala övergången. Många medlemsstater har långt utvecklade planer för den digitala övergången, medan andra redan har genomfört den.

F. Kommissionens meddelande om ett gemensamt sätt att hantera spektrum är en integrerad del av det paket om elektroniska kommunikationer vilket kommissionen antog i november 2007 och handlar om en reform av lagstiftningsramen kring elektroniska kommunikationer.

G. I EU pågår just nu i många medlemsstater omfördelningen av sändningsfrekvenser till digitala sändningsföretag, vilket innebär att frekvenserna fördelas så att de blir upptagna för flera år framöver.

H. Nyckeln till främjandet av driftskompatibiliteten heter teknikneutralitet och teknikneutraliteten är också viktig för att man av omsorg om det allmänna bästa ska kunna ha en flexiblare politik med bättre insyn för övergången till digitala sändningar.

I. Rådet har uppmanat medlemsstaterna att i mån av möjlighet slutföra övergången till digitala sändningar före 2012.

J. Alla medlemsstater har offentliggjort sina förslag i fråga om övergången till digitala sändningar.

1.  Europaparlamentet bekräftar betydelsen av i2010-initiativet, som ingår i den förnyade Lissabonstrategin, och understryker vikten av effektiv åtkomst till och användning av spektrum för att uppnå Lissabonmålen. Parlamentet påpekar i detta sammanhang vikten av bredbandstjänster för att man ska kunna överbrygga den ”digitala klyftan”.

2.  Europaparlamentet framhåller behovet av en övergång till digitalteknik, något som tillsammans med utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik och den digitala utdelningen kommer att bidra till att överbrygga den digitala klyftan samt till att Lissabonmålen uppnås.

3.  Europaparlamentet noterar skillnaderna i nationella system för tilldelning och utnyttjande av spektrum samt de nationella skillnaderna i dagens läge och även att dessa skillnader kan utgöra hinder för att det uppnås en effektivt fungerande inre marknad.

4.  Europaparlamentet betonar att storleken på den digitala utdelningen kommer att variera länderna emellan på grund av nationella omständigheter och till följd av nationell politik för medier och audiovisuella medier.

5.  Europaparlamentet erkänner att omkring 100 MHz av den digitala utdelningen tack vare den ökade spektrumeffektiviteten i digital marksänd television kommer att kunna omfördelas till mobila bredbandstjänster och andra tjänster (såsom tjänster för offentlig säkerhet, radiofrekvensidentifiering, trafiksäkerhetstillämpningar och så vidare), och samtidigt garantera en fortsatt blomstring för sändningstjänsterna.

6.  Europaparlamentet noterar att de flesta medlemsstater i dag släpar efter andra utvecklade länder när det gäller investeringar i den nya generationens kommunikationsinfrastrukturer, och betonar att det för Europeiska unionens konkurrenskraft och sammanhållning på den internationella arenan är av yttersta vikt att man når en ledande ställning inom utvecklingen av bredband och Internet, särskilt utvecklingen av interaktiva digitala plattformar och tillhandahållandet av nya tjänster, såsom e-handel, e-hälsovård, e‑utbildning och e-myndighetsservice. Parlamentet betonar vidare att det bör investeras mer på nationell nivå och EU-nivå för att uppmuntra utnyttjandet av innovativa produkter och tjänster och understryker att arbetet med att trygga tillgången till bredbandstjänster inte bör inriktas enbart på den digitala utdelningen.

7.  Europaparlamentet är övertygat om att nya paket med flera tjänster, som innehåller innovativa tekniker och tjänster, snart kan komma att erbjudas tack vare ökad teknisk konvergens, och konstaterar samtidigt att det för att dessa erbjudanden ska kunna göras krävs tillgång till ett värdefullt spektrum och ny interaktiv teknik som möjliggör obehindrad interoperabilitet, driftskompatibilitet och täckning, såsom mobil multimedieteknik och trådlös teknik för tillgång till bredband.

8.  Europaparlamentet konstaterar att den tekniska konvergensen är en realitet som innebär nya verktyg och möjligheter för traditionella tjänster. Nya tjänster kan uppstå om man ger tillgång till de delar av spektrumet som tidigare har reserverats för radio och TV, under förutsättning att spektrumet förvaltas så effektivt som möjligt för att inte störa tillhandahållandet av högkvalitativa program som sänds digitalt.

9.  Europaparlamentet efterlyser ett nära samarbete bland medlemsstaterna för att det ska uppnås en effektiv, öppen och konkurrenskraftig inre marknad för elektroniska kommunikationer så att det går att ta i bruk ny teknik för nätverk.

10.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är ur strategisk synvinkel att Europeiska unionen erbjuder en miljö där plats för innovationer, ny teknik, nya tjänster och nya aktörer garanteras, så att Europas konkurrenskraft och sammanhållning ska kunna stärkas. Det är avgörande att ge slutanvändarna valfrihet vad avser produkter och tjänster för att marknader och teknik ska kunna utvecklas på ett dynamiskt sätt i Europeiska unionen.

11.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen ger Europa ett unikt tillfälle att utveckla nya tjänster såsom mobil television och trådlös tillgång till Internet och att behålla positionen som världsledande inom mobil multimedieteknik samtidigt som den digitala klyftan överbryggs, och att erbjuda nya möjligheter för medborgare, tjänster, medier och kulturell mångfald i hela Europeiska unionen.

12.  Europaparlamentet instämmer i att en samordning på gemenskapsnivå vore ägnad att uppmuntra till utveckling, stimulera den digitala ekonomin och göra informationssamhället tillgängligt för alla medborgare till överkomligt pris och på likvärdiga villkor.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att frigöra sin digitala utdelning så snabbt som möjligt, så att medborgarna i Europa kan dra nytta av utvecklingen av nya, innovativa och konkurrenskraftiga tjänster. Parlamentet understryker att det i detta syfte krävs att medlemsstaterna aktivt samarbetar för att undanröja hindren på nationell nivå för en effektiv (om)fördelning av den digitala utdelningen.

14.  Europaparlamentet betonar programföretagens viktiga roll i arbetet med att skydda pluralistiska och demokratiska principer och anser definitivt att de möjligheter som den digitala utdelningen för med sig gör det möjligt för offentliga och privata programföretag att erbjuda många fler program som ligger i linje med de mål av allmänt intresse som fastställs i den nationella lagstiftningen, såsom exempelvis främjande av kulturell och språklig mångfald.

15.  Europaparlamentet anser att den digitala utdelningen bör ge sändningsföretagen en möjlighet att utveckla och utöka sina tjänster avsevärt, samtidigt som man tar hänsyn till andra potentiella sociala, kulturella och ekonomiska användningsområden, t.ex. nya och öppna bredbandstekniker och tilläggstjänster avsedda att överbrygga den så kallade ”digitala klyftan” och motverka hinder för driftskompatibilitet.

16.  Europaparlamentet betonar de potentiella fördelarna med en samordnad användning av spektrum inom EU när det gäller storskalighet, utveckling av driftskompatibla och trådlösa tjänster och undvika fragmentering, som leder till att denna knappa resurs inte utnyttjas optimalt. Parlamentet anser att det visserligen behövs ett närmare samarbete och en ökad flexibilitet för att man effektivt ska kunna använda spektrum, men att kommissionen och medlemsstaterna måste nå fram till en lämplig avvägning mellan flexibiliteten och graden av harmonisering för att dra största möjliga nytta av den digitala utdelningen.

17.  Europaparlamentet noterar att det går att uppnå en effektiv fördelning av den digitala utdelningen utan att skada de aktörer som för närvarande innehar spektrumlicenser i UHF‑bandet, och att man på ett effektivt sätt kan fortsätta med och utvidga befintliga sändningstjänster samtidigt som man garanterar att ny teknik för tillgång till mobila multimedier och trådlöst bredband ges betydande spektrumresurser i UHF-bandet i syfte att förse de europeiska medborgarna med nya interaktiva tjänster.

18.  Europaparlamentet anser när det gäller auktioner för fördelning av frekvenser att medlemsstaterna bör ha gemensamma villkor och förfaranden för auktionerna och fördelningen av de befintliga resurserna. Kommissionen uppmanas att lägga fram riktlinjer i detta syfte.

19.  Europaparlamentet betonar att det främsta rättesnöret i tilldelningen av den digitala utdelningen ska vara omsorgen om det allmänna bästa genom att garantera det bästa sociala, kulturella och ekonomiska värdet för ett förbättrat och geografiskt utökat utbud av tjänster och digitalt innehåll till allmänheten, och inte enbart att maximera de offentliga intäkterna, utan också skydda de rättigheter som tillkommer nuvarande användare av audiovisuella medietjänster och spegla kulturell och språklig mångfald.

20.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen ger Europeiska unionen ett unikt tillfälle att utveckla sin position som världsledande inom mobil multimedieteknik samtidigt som den digitala klyftan överbryggas med ett ökat flöde av information, kunskap och tjänster som förbinder alla europeiska medborgare med varandra och ger nya möjligheter för medier, kultur och mångfald i hela Europeiska unionen.

21.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen kan vara ett sätt att bidra till att Lissabonmålen uppnås genom att bredbandstjänsterna blir tillgängliga för allmänheten och ekonomiska aktörer i hela EU och att den digitala klyftan överbryggs genom att man skapar fördelar för missgynnade och avlägsna områden eller jordbruksområden och garanterar allmän täckning i medlemsstaterna.

22.  Europaparlamentet beklagar att medborgarna i Europa inte har jämlik tillgång till digitala tjänster, framför allt inom radions område. Parlamentet noterar att områden på landsbygden och i avlägsna trakter är särskilt missgynnade (beträffande snabbhet, valmöjligheter och kvalitet) inom utvecklingen av digitala tjänster samt uppmanar med kraft medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att övergången till digitala sändningar ska ske snabbt och rättvist för deras medborgare.

23.  Europaparlamentet understryker att den ”digitala klyftan” inte är en fråga som bara berör landsbygden och betonar att det kan vara svårt att utrusta vissa äldre höghus med den infrastruktur som behövs för de nya näten. Parlamentet understryker att spektrum kan bli till hjälp för att överbrygga den ”digitala klyftan” både i städerna och på landet.

24.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen kan bidra till att skapa förbättrade driftskompatibla sociala tjänster för medborgarna såsom e‑förvaltning, e‑hälsovård och e‑utbildning, framför allt för dem som bor i missgynnade och isolerade områden, såsom på landsbygden, i mindre utvecklade områden och på öar.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina åtgärder för att den digitala utdelningen ska bli till största nytta för användare med funktionshinder, hög ålder eller särskilda samhälleliga behov.

26.  Europaparlamentet bekräftar vilket värde offentliga säkerhetstjänster har för samhället samt att man, då spektrum läggs om till följd av att UHF-bandet ordnas på nytt i och med att de analoga tjänsterna frångås, också måste ta hänsyn till de krav som driften av sådana tjänster ställer.

27.  Europaparlamentet understryker att den viktigaste prioriteringen inom politiken för maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa består i att konsumenternas rättigheter oavkortat respekteras samtidigt som de får dra nytta av tjänster med god kvalitet och stort urval, med hänsyn tagen till att det spektrum som frigjorts i samband med övergången till digitala sändningar används effektivt.

28.  Europaparlamentet betonar att den digitala utdelningen ger nya möjligheter för de audiovisuella och mediepolitiska målen. Parlamentet är därför övertygat om att besluten angående förvaltning av den digitala utdelningen bör främja och skydda mål av allmänt intresse när det gäller audiovisuell politik och mediepolitik, såsom yttrandefrihet, mångfald inom medierna, kulturell och språklig mångfald och minoriteters rättigheter.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna det sociala, kulturella och ekonomiska värdet av att tillåta licensfria användare att få åtkomst till utdelningen, framför allt små och medelstora företag samt den ideella sektorn så att frekvenserna inom spektret används effektivare genom att denna licensfria användning i ökad grad koncentreras till frekvenser som för närvarande står outnyttjade (så kallade vita fläckar).

30.  Europaparlamentet kräver ett stegvis tillvägagångssätt på området och anser att effekterna för mindre nätverk – särskilt lokala trådlösa nätverk – för vilka inga licenskrav för närvarande gäller måste beaktas och att allmän tillgång till bredband bör främjas, särskilt i landsbygdsområden.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stöda åtgärder till förmån för ett ökat samarbete mellan de spektrumförvaltande myndigheterna för att dryfta frågan om huruvida en fördelning av licensfria vita fläckar inom spektrum skulle låta ny teknik och nya tjänster växa fram för att främja innovation.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i samband med fördelningen av vita fläckar ta hänsyn till att icke-kommersiella tjänsteleverantörer och leverantörer av utbildningstjänster samt lokalsamhällen som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning, behöver få öppen och licensfri åtkomst till spektrum.

33.  Europaparlamentet understryker att en av grundtankarna då användare licensfritt får ta del av den digitala utdelningen bör vara att det ska kunna tas hänsyn till behoven hos sådana grupper i samhället som hotas av utestängning, framför allt användare med funktionshinder, hög ålder eller särskilda samhälleliga behov.

34.  Europaparlamentet inser nyttan med ny teknik, såsom WiFi och Bluetooth som uppkommit på det licensfria bandet 2,4 GHz samt att särskilda frekvenser lämpar sig bäst för olika tjänster och anser att en fördelning av en smärre mängd licensfritt spektrum inom övriga låga frekvensområden kunde uppmuntra till ännu mera innovation i fråga om nya tjänster.

35.  Europaparlamentet framhåller därför att frekvenser bör tilldelas på ett öppet sätt och med hänsyn till alla tänkbara användningsområden för det nya spektrumet och deras nytta för samhället.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ingående bedöma det samhälleliga och ekonomiska värdet av frekvensområden som eventuellt frigörs genom övergången från analog till digital sändningsteknik.

37.  Europaparlamentet erkänner värdet av bidraget från ITU:s Genève 2006‑överenskommelse (regionala radiokommunikationskonferensen 2006) och de nationella frekvensutdelningsplanerna samt besluten från världsradiokonferensen 2007 (WRC‑07) för omorganiseringen av UHF‑bandet.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att senast vid utgången av 2009 utveckla nationella digitala utdelningsstrategier enligt en gemensam metod. Parlamentet kräver att kommissionen stöder medlemsstaterna i utvecklingen av deras nationella digitala utdelningsstrategier samt främjar bästa praxis på EU‑nivå.

39.  Europaparlamentet understryker att den omedelbara övergången i vissa medlemsstater och skillnaderna i de nationella övergångsplanerna kräver ett gensvar på EU‑nivå som inte kan vänta tills reformdirektiven träder i kraft.

40.  Europaparlamentet erkänner medlemsstaternas rätt att bestämma hur den digitala utdelningen ska användas, men menar också att ett samordnat synsätt på EU‑nivå starkt understryker utdelningens värde och är det effektivaste sättet att undvika skadliga störningar mellan medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna och tredjeländer.

41.  Europaparlamentet upprepar att det är i EU-medborgarnas intresse att den digitala utdelningen styrs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att undvika konflikter med högkvalitativa digitala tv-program till ett ökat antal medborgare och för att respektera konsumenternas rättigheter och intressen och deras investeringar i utrustning.

42.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kan överväga teknikneutrala auktioner för att fördela frekvenser som blivit fria genom den digitala utdelningen och för att göra det möjligt att handla med dessa frekvenser. Parlamentet anser dock att detta förfarande helt och hållet bör stämma överens med ITU:s regler för radio, den nationella frekvensplaneringen och nationella politiska mål för att undvika skadliga störningar mellan de tjänster som tillhandahålls. Dock varnar parlamentet för en fragmentisering av spektrumet, vilket leder till en suboptimal användning av knappa resurser. Kommissionen uppmanas att se till att en framtida samordnad spektrumplan inte skapar nya hinder för framtida innovationer.

43.  Europaparlamentet stöder en gemensam och välavvägd metod för den digitala utdelningen som gör det möjligt både för sändningsföretag att fortsätta att erbjuda och utöka sina tjänster och för elektroniska kommunikationsföretag att använda denna resurs till att utveckla nya tjänster för andra viktiga sociala och ekonomiska användningsområden. Parlamentet betonar dock att den digitala utdelningen under alla omständigheter bör fördelas på en teknikneutral grund.

44.  Europaparlamentet understryker att det behövs en dynamisk spektrumpolitik så att sändningsföretagen och kommunikationsoperatörerna kan sätta in ny teknik och utveckla nya tjänster och på det sättet fortsätta spela en nyckelroll för att vi ska uppnå de kultur- och mediapolitiska målen och samtidigt tillhandahålla nya kommunikationstjänster med god kvalitet.

45.  Europaparlamentet framhäver de möjliga fördelarna med storskalighet, innovation, driftskompatibilitet och tillhandahållande av potentiella alleuropeiska tjänster genom en mer samordnad och integrerad spektrumplanering på gemenskapsnivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta och att tillsammans med kommissionen fastställa gemensamma delband i den digitala utdelningen för olika tillämpningskluster som kan harmoniseras på teknikneutral grund.

46.  Europaparlamentet anser att klusterbildningen inom UHF-bandet inte bör toppstyras, utan ske ”nedifrån upp”, enligt de nationella marknadernas särdrag, med samtidig hänsyn tagen till att det sker en harmonisering på gemenskapsnivå vid alla tillfällen då detta skapar ett klart mervärde.

47.  Europaparlamentet stöder en samordningsmetod på gemenskapsnivå för att åstadkomma en effektivare användning av spektrumet och underlätta utvecklingen av innovativa och framgångsrika nationella, gränsöverskridande och alleuropeiska tjänster. Denna metod baseras på olika kluster i UHF‑spektrumet för enkelriktade och dubbelriktade tjänster och tar hänsyn till potentiella skadliga störningar när olika typer av nätverk samexisterar i samma band, resultaten från ITU Genève RRC 06 och WRC 07 och de befintliga tillstånden.

48.  Europaparlamentet anser att den del av det harmoniserade spektrumet som på EU-nivå anvisats för räddningstjänster bör kunna erbjuda tillgång till framtida bredbandsteknik för sökning och överföring av sådan information som behövs för att skydda människoliv genom effektivare svar från räddningstjänsternas sida.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna genomföra ändamålsenliga tekniska och socioekonomiska studier och kostnadsnyttoanalyser för att fastställa storleken på och egenskaperna hos de delband som skulle kunna samordnas eller harmoniseras på EU‑nivå. I dessa studier bör det tas hänsyn till att utdelningarna inte är något statiskt utan att tekniken hela tiden går framåt. Genomförandet av nya tekniker ska också tillåta att UHF-bandet används för nya typer av innovativa sociala, kulturella och ekonomiska tjänster vid sidan av radiotjänster och bredbandstjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna bidrar till dessa studier så att man kan identifiera gemensamma band som kan harmoniseras på europeisk nivå för klart fastställda och driftskompatibla alleuropeiska tjänster samt för fördelning av dessa band.

50.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att eftersträva ett samarbete med grannländerna till EU:s 27 medlemsstater så att de antar liknande frekvensplaner eller samordnar sin egen frekvensfördelning med EU så att driften av tillämpningar inom telekommunikationerna kan ske ostört.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en studie av konflikter mellan användare av programvara med öppen källkod och certifieringsmyndigheter i fråga om programvarudefinierade radior.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen föreslå åtgärder för minskat laga ansvar i samband med tillhandahållande av tjänster på trådlösa nätverk.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som dessa studier slutförts och samråd ägt rum med gruppen för radiospektrumpolitik och Europeiska post‑ och telesammanslutningen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om bättre samordningsåtgärder på EU‑nivå för den digitala utdelningen, med beaktande av nationella särdrag, i enlighet med internationellt godkände frekvensplaner.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt sin talman att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 364.
• [2]  EUT C 280 E, 18.11.2006, s. 115.

MOTIVERING

Att främja en demokratisk debatt

Övergången från analog till digital marksänd television före utgången av 2012 kommer att frigöra spektrum i Europa på ett sätt som saknar motstycke, tack vare den digitala teknikens överlägsna effektivitet i överföringen. Detta spektrum brukar kallas den ”digitala utdelningen”[1].

Kommissionen hävdar att den digitala utdelningen frigör tillräckligt med spektrum för att sändningsföretagen ska kunna utveckla och utöka sina tjänster avsevärt, samtidigt som man ser till att andra viktiga sociala och ekonomiska användningsområden, till exempel bredbandstillämpningar avsedda att överbrygga den så kallade ”digitala klyftan”, får tillgång till denna värdefulla resurs.

Kommissionen anger att fördelarna med den digitala utdelningen endast kan utnyttjas till fullo om fokus ligger på att förutsättningslöst hitta de värdefullaste tillämpningarna för spektrumet. Krav börjar nu ställas på ytterligare diskussioner om hur den digitala utdelningen ska användas, samtidigt som behovet av en omfattande offentlig debatt i frågan växer fram.

Allmännyttiga mål eller marknadsfördelning

Fördelningen av den digitala utdelningen kan följa olika politiska principer. Utskottet för kultur, media och idrott i Storbritanniens parlament har avvisat marksändningsföretagens krav på att reservera ett digitalt utdelningsspektrum för HDTV och förespråkar i sin rapport om nya medier och kreativa industrier de brittiska myndigheternas metod att utauktionera de frekvenser som frigörs vid den digitala övergången på en teknik‑ och tillämpningsneutral grund. I motsats till detta avvisar den franska senaten i en rapport nyligen begreppet teknikneutralitet. I rapporten står det att det är uppenbart att fördelningen av frekvenser för olika möjliga användningsområden ska vara ett resultat av ett politiskt beslut efter en demokratisk debatt, och att man inte får ge efter för de blinda marknadskrafterna. Man uttrycker också allvarliga förbehåll beträffande den teknikneutrala metod som Europeiska kommissionen har för avsikt att godkänna när den gör en översyn av bestämmelserna om elektroniska kommunikationer.

De olika lösningar som föreslås på nationell nivå, den omedelbara övergången i vissa medlemsstater och skillnaderna i de nationella planerna kräver ett gensvar på EU‑nivå som inte kan vänta tills reformdirektiven träder i kraft.

Medlemsstaterna har rätt att bestämma om hur den digitala utdelningen ska användas, men ett samordnat synsätt på EU‑nivå kan säkerställa att man undviker skadliga störningar mellan medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna och tredjeländer.

Hur skapar man enighet mellan konkurrerande användningsområden?

Sändningsföretag och teleföretag har genomfört undersökningar om det ekonomiska och sociala värdet av olika användningsområden med mycket varierande resultat.

Föredraganden stöder på det bestämdaste en gemensam och välavvägd metod för användningen av den digitala utdelningen som gör det möjligt både för sändningsföretag att fortsätta att erbjuda och utöka sina tjänster och för teleföretag att använda denna resurs för att utveckla nya tjänster, men anser att den digitala utdelningen bör fördelas på en teknikneutralgrund till andra viktiga sociala och ekonomiska användningsområden.

Vilken omfattning bör ett EU-ingripande ha?

Kommissionen föreslår samordnade åtgärder på EU‑nivå (en gemensam metod har godkänts för spektrumplanering) för att säkra en optimal användning av den digitala utdelningen ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Kommissionen anger att de frekvenser som frigörs vid övergången till digital tv bör ordnas i ”kluster” som ska användas av liknande tjänster för att förhindra störningar. I meddelandet hävdar man att spektrumfördelningen om inget görs kommer att avgöras av framgångsrika tillämpningar på annat håll i världen. Kommissionen förklarar att envägstjänster, såsom sändningar, bör ligga i de lägre banden, medan envägstjänster med medelhög till låg effekt, såsom mobil-tv, bör ligga i ett högre delband och tvåvägstjänster, såsom mobilt och fast bredband, bör ligga i det högsta bandet. Som ett första steg föreslår kommissionen tekniska undersökningar för att avgöra storleken och egenskaperna hos dessa delband. Kommunikationen hävdar att sändningsdelbandet bör kontrolleras av medlemsstaterna. Det mobila multimediebandet bör harmoniseras på frivillig väg, men det högre bandet bör vara föremål för ”EU‑harmonisering”. ”Kommissionen kommer att använda ett bindande gemenskapsrättsligt instrument för att anta ett klusterbeslut”.

För att anta detta beslut bör kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra ändamålsenliga tekniska och samhällsekonomiska studier för att fastställa storleken på och egenskaperna hos delband som skulle kunna samordnas eller harmoniseras på EU‑nivå.

Föredraganden understryker att kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet för att anta nödvändiga bindande åtgärder för att reservera och samordna de fastställda gemensamma delbanden på EU‑nivå för den digitala utdelningen. Förslaget bör ta hänsyn till nationella särdrag och läggas fram så snart de tekniska undersökningarna har avslutats och så snart kommissionen har samrått med gruppen för radiospektrumpolitik och Europeiska post‑ och telesammanslutningen.

Vägen framåt

Bidraget från ITU:s Genève 2006‑överenskommelse (RRC‑06) och världsradiokonferensen 2007 (WRC‑07) var avgörande för omorganiseringen av UHF‑bandet, och det är nu dags att inleda beslutsprocessen om den gemensamma metoden för användning av den digitala utdelningen. Här måste man ta hänsyn till att den digitala utdelningen redan är tillgänglig i vissa medlemsstater och till EU:s övergång till digitalteve som beräknas vara avslutad 2012.

Därför uppmanar föredraganden medlemsstaterna att

– före utgången av 2009 utveckla nationella strategier för den digitala utdelningen enligt en gemensam metod,

– underlätta införandet av nya tjänster genom att samarbeta och tillsammans med kommissionen fastställa gemensamma spektrumband i den digitala utdelningen som kan optimeras med tillämpningskluster.

Kommissionen å sin sida bör främja bästa praxis på EU‑nivå och förbereda de nödvändiga åtgärderna för att reservera och samordna gemensamma band på EU‑nivå.

• [1]  Den digitala utdelningen beskrivs av kommissionen som det spektrum som finns utöver de frekvenser som behövs för att klara befintliga sändningstjänster i en helt digital miljö, inbegripet befintliga public service‑krav.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (24.6.2008)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

om maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar
(2008/2099(INI))

Föredragande (*): Cornelis Visser

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att den digitala utdelningen har en grundläggande betydelse för EU:s ekonomi, för att uppnå målen i Lissabonprocessen och för i2010-initiativet.

2.  Europaparlamentet betonar att det i samband med övergången till den digitala tekniken är mycket viktigt att fullt ut respektera konsumenternas rättigheter och öka mångfalden av de tjänster som erbjuds och att förbättra deras kvalitet. Parlamentet poängterar att förvaltningen av den digitala utdelningen måste säkra en stabil och högkvalitativ audiovisuell mottagning utan störningar. Parlamentet påpekar att det i detta sammanhang även bör finnas tilläggstjänster såsom exempelvis okodade sändningar.

3.  Europaparlamentet betonar att storleken på den digitala utdelningen kommer att variera länderna emellan på grund av nationella omständigheter och till följd av nationell politik för medier och audiovisuella medier.

4.  Europaparlamentet är därför övertygat om att det är svårt att harmonisera användningen av den digitala utdelningen på gemenskapsnivå. Varje sådant steg bör ske efterhand, vara frivilligt och ledas av medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet understryker dock att spektrumen inte bara är viktiga av ekonomiska skäl utan att de även är en offentlig resurs med ett socialt, kulturellt och ekonomiskt värde. Den digitala utdelningen, vars omfattning för närvarande är okänd, är också ett viktigt instrument i AV- och mediepolitiken och den bör användas för att på ett effektivt sätt främja och skydda yttrandefrihet och mediemångfald samt kulturell och språklig mångfald och minderårigas rättigheter när övergången väl har genomförts.

6.  Europaparlamentet påminner om de nationella skillnaderna och anser att ett initiativ på europeisk nivå måste respektera varje enskilts lands särskilda situation och behov.

7.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på de fördelar som den digitala utdelningen kan ge samhället när det gäller fler och mer diversifierade tjänster inom audiovisuella medier, bland annat tjänster som erbjuder mobil mottagning och högupplösningskvalitet.

8.  Europaparlamentet anser därför att beslut om organisation, fördelning och tilldelning av den digitala utdelningen inte enbart ska drivas i syfte att maximera vinsterna utan även för att skydda de rättigheter som tillkommer nuvarande användare av audiovisuella medietjänster och för att spegla kulturell och språklig mångfald.

9.  Europaparlamentet framhåller därför att frekvenser bör tilldelas på ett transparent sätt och med hänsyn till alla tänkbara användningsområden för det nya spektrumet och deras nytta för samhället.

10. Europaparlamentet betonar programföretagens viktiga roll i arbetet med att skydda pluralistiska och demokratiska principer och anser definitivt att de möjligheter som den digitala utdelningen för med sig gör det möjligt för offentliga och privata programföretag att erbjuda många fler program som ligger i linje med de mål av allmänt intresse som fastställs i den nationella lagstiftningen, såsom exempelvis främjande av kulturell och språklig mångfald.  

11. Europaparlamentet upprepar att det är i EU-medborgarnas intresse att den digitala utdelningen styrs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att undvika konflikter med högkvalitativa digitala tv-program till ett ökat antal medborgare och för att respektera konsumenternas rättigheter och intressen och deras investeringar i utrustning.

12. Europaparlamentet betonar att spektrumpolitiken måste vara dynamisk och att den bör låta programföretagen använda framtida ny teknik och utveckla nya tjänster inom audiovisuella medier som kommer att ge dem möjlighet att fortsätta spela en viktig roll för att bidra till att säkra kulturell mångfald och mediemångfald och därmed leva upp till allmänhetens framväxande förväntningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.6.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Nicodim Bulzesc, Marielle De Sarnez, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Jolanta Dičkutė, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Christopher Heaton-Harris, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Dumitru Oprea, Zdzisław Zbigniew Podkański, Mihaela Popa, Christa Prets, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Victor Boştinaru, Mary Honeyball, Elisabeth Morin, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (28.5.2008)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar
(2008/2099(INI))

Föredragande: Heide Rühle

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott införliva följande förslag i sitt förslag till resolution:

1.  Europaparlamentet instämmer i behovet av att säkerställa en optimal användning av den digitala utdelningen ur synvinklarna av samhälle, utbildning, kultur och ekonomi.

2.  Europaparlamentet framhåller behovet av en övergång till digitalteknik, något som tillsammans med utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik och den digitala utdelningen kommer att bidra till att överbrygga den digitala klyftan samt till att Lissabonmålen uppnås.

3.  Europaparlamentet betonar att spektrum är en mycket viktig resurs för att den inre marknaden ska fungera effektivt. Parlamentet instämmer i att övergången till den digitala utdelningen är en unik möjlighet att öppna upp spektrum för programföretag så att de kan utveckla och expandera sina tjänster och samtidigt täcka den snabbt växande efterfrågan på tjänster inom trådlös kommunikation, särskilt i landsbygdsområden. Parlamentet betonar vidare att det bör investeras mer på nationell nivå och gemenskapsnivå för att uppmuntra utnyttjandet av innovativa produkter och tjänster och understryker att arbetet med att trygga tillgången till bredbandstjänster inte bör inriktas enbart på den digitala utdelningen.

4.  Europaparlamentet noterar skillnaderna i nationella system för tilldelning och utnyttjande av spektrum samt de nationella skillnaderna i dagens läge och även att dessa skillnader kan utgöra hinder för att det uppnås en effektivt fungerande gemensam marknad.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram nationella handlingsplaner för användning och genomförande av de delar av spektrum som frigörs samt för den digitala utdelningens potential som kommer att finnas tillgänglig efter övergången till digitalteknik.

6.  Europaparlamentet instämmer i att en samordning på gemenskapsnivå vore ägnad att uppmuntra till utveckling, stimulera den digitala ekonomin och göra informationssamhället tillgängligt för alla medborgare till överkomligt pris och på likvärdiga villkor.

7.  Europaparlamentet betonar betydelsen av teknisk neutralitet för att främja innovation och driftskompatibilitet och kräver en mer flexibel och öppen politik som beaktar allmänhetens intressen, vilka innefattar enhetlig täckning av hela territoriet, ett mångsidigt medieutbud, kulturell mångfald och skydd mot störningar.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja åtgärder till förmån för ett ökat samarbete mellan de spektrumförvaltande myndigheterna för att dryfta frågan om inom vilka områden en gemensam tilldelning av spektrum skulle låta ny teknik och nya tjänster växa fram.

9.  Europaparlamentet kräver ett stegvis tillvägagångssätt på området och anser att effekterna för mindre nätverk – särskilt lokala trådlösa nätverk – för vilka inga licenskrav för närvarande gäller måste beaktas och att allmän tillgång till bredband bör främjas, särskilt i landsbygdsområden.

10. Europaparlamentet instämmer i behovet av samordning på EU‑nivå så att den digitala utdelningens potential utnyttjas fullt ut, men understryker även att det krävs flexibilitet för att hantera de enskilda ländernas lagstiftningsrätt, exempelvis beträffande lokala sociala, kulturella och marknadsmässiga behov. Parlamentet instämmer i att i den mån en gemensam spektrumpolitik behövs på EU-nivå bör denna stå under fortsatt översyn från demokratiskt legitimerade institutioners sida så att lämpliga justeringar kan göras.

11. Europaparlamentet instämmer vidare med tanken på att utveckla en mera konsekvent spektrumplanering på EU‑nivå och utarbeta de åtgärder som krävs för att reservera och samordna ett delband för gränsöverskridande tjänster.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att konsumenternas rättigheter skyddas och att konsumenterna får största nyttan av den digitala utdelningen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	27.5.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Cristian Silviu Buşoi, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Martí Grau i Segú, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Iliana Malinova Iotova, Pierre Jonckheer, Graf Alexander Lambsdorff, Kurt Lechner, Toine Manders, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Zita Pleštinská, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Salvador Domingo Sanz Palacio, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Wolfgang Bulfon, Giovanna Corda, Jan Cremers, Wolf Klinz, Manuel Medina Ortega, Gary Titley
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Elisabeth Morin, Sirpa Pietikäinen, Nicolae Vlad Popa

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (5.6.2008)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över ”Maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: Ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar”.
2008/2099(INI)

Föredragande: Gunnar Hökmark

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott införa följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att de flesta medlemsstater i dag släpar efter andra utvecklade länder när det gäller investeringar i den nya generationens kommunikationsinfrastrukturer, och betonar att det för Europeiska unionens konkurrenskraft och sammanhållning på den internationella arenan är av yttersta vikt att man når en ledande ställning inom utvecklingen av bredband och Internet, särskilt utvecklingen av interaktiva digitala plattformar och tillhandahållandet av nya tjänster, såsom e-handel, e-hälsovård, e‑utbildning och e-myndighetsservice.

2.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen ger Europa ett unikt tillfälle att utveckla nya tjänster såsom mobil television och trådlös tillgång till Internet och att behålla positionen som världsledande inom mobil multimedieteknik samtidigt som den digitala klyftan överbryggs, och att erbjuda nya möjligheter för medborgare, tjänster, medier och kulturell mångfald i hela Europeiska unionen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den tekniska konvergensen är en realitet som innebär nya verktyg och möjligheter för traditionella tjänster. Nya tjänster kan uppstå om man ger tillgång till de delar av spektrumet som tidigare har reserverats för radio och TV, under förutsättning att spektrumet förvaltas så effektivt som möjligt för att inte störa tillhandahållandet av högkvalitativa program som sänds digitalt.

4.  Europaparlamentet noterar att det går att uppnå en effektiv fördelning av den digitala utdelningen utan att skada de aktörer som för närvarande innehar spektrumlicenser i UHF‑bandet, och att man på ett effektivt sätt kan fortsätta med och utvidga befintliga sändningstjänster samtidigt som man garanterar att ny teknik för tillgång till mobila multimedier och trådlöst bredband ges betydande spektrumresurser i UHF-bandet i syfte att förse de europeiska medborgarna med nya interaktiva tjänster.

5.  Europaparlamentet är övertygat om att nya paket med flera tjänster, som innehåller innovativa tekniker och tjänster, snart kan komma att erbjudas tack vare ökad teknisk konvergens, och konstaterar samtidigt att det för att dessa erbjudanden ska kunna göras krävs tillgång till ett värdefullt spektrum och ny interaktiv teknik som möjliggör obehindrad interoperabilitet, driftskompatibilitet och täckning, såsom mobil multimedieteknik och trådlös teknik för tillgång till bredband.

6.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen ger Europeiska unionen ett unikt tillfälle att utveckla sin position som världsledande inom mobil multimedieteknik samtidigt som den digitala klyftan överbryggas med ett ökat flöde av information, kunskap och tjänster som förbinder alla europeiska medborgare med varandra och ger nya möjligheter för medier, kultur och mångfald i hela Europeiska unionen.

7.  Europaparlamentet stöder insatser för ett samordnat angreppssätt för utnyttjandet av spektrumet för en optimal användning av den digitala utdelningen som låter sändningsföretagen fortsätta med och ytterligare utveckla sina nuvarande tjänster, samtidigt som nya användare får utnyttja den digitala utdelningen i enlighet med internationella överenskommelser och nationella politiska prioriteringar.

8.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är ur strategisk synvinkel att Europeiska unionen erbjuder en miljö där plats för innovationer, ny teknik, nya tjänster och nya aktörer garanteras, så att Europas konkurrenskraft och sammanhållning ska kunna stärkas. Det är avgörande att ge slutanvändarna valfrihet vad avser produkter och tjänster för att marknader och teknik ska kunna utvecklas på ett dynamiskt sätt i Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen så snart som möjligt måste utnyttja detta unika tillfälle om man vill uppnå en världsledande position inom nya interaktiva digitala plattformar och fullborda ”informationssamhället för alla” enligt i2010-strategin, samt noterar att det i detta syfte kan krävas att medlemsstaterna aktivt samarbetar för att undanröja hindren på nationell nivå när det gäller effektiv (om)fördelning av den digitala utdelningen.

10. Europaparlamentet understryker fördelarna med att medlemsstaterna frigör sin digitala utdelning så fort som möjligt så att de europeiska medborgarna och konsumenterna kan utnyttja nya, innovativa och konkurrenskraftiga tjänster. Vissa länder har redan gått över till digitala sändningar och/eller fastställt sin digitala utdelning.

11. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kan överväga teknikneutrala auktioner för att fördela frekvenser som blivit fria genom den digitala utdelningen och för att göra det möjligt att handla med dessa frekvenser. Parlamentet anser dock att detta förfarande helt och hållet bör stämma överens med ITU:s regler för radio, den nationella frekvensplaneringen och nationella politiska mål för att undvika skadliga störningar mellan de tjänster som tillhandahålls. Dock varnar parlamentet för en fragmentisering av spektrumet, vilket leder till en suboptimal användning av knappa resurser. Kommissionen uppmanas att se till att en framtida samordnad spektrumplan inte skapar nya hinder för framtida innovationer.

12. Europaparlamentet betonar att den digitala utdelningen ger nya möjligheter för de nationella audiovisuella och mediepolitiska målen. Parlamentet är därför övertygat om att besluten angående förvaltning av den digitala utdelningen bör främja mål av allmänt intresse när det gäller audiovisuell politik och mediepolitik, såsom yttrandefrihet, mångfald inom medierna och kulturell och språklig mångfald.

13. Europaparlamentet manar till nära samarbete mellan medlemsstaterna för att uppnå en effektiv, öppen och konkurrenskraftig inre marknad genom att fastställa gemensamma frekvensband för utvecklingen av nya Europaövergripande tjänster och för att garantera en tillräcklig tillämpning av ny nätverksteknik.

14. Europaparlamentet anser när det gäller auktioner för fördelning av frekvenser att medlemsstaterna bör ha gemensamma villkor och förfaranden för auktionerna och fördelningen av de befintliga resurserna. Kommissionen uppmanas att lägga fram riktlinjer i detta syfte.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	3.6.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 0 9
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mariela Velichkova Baeva, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, David Casa, Manuel António dos Santos, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Donata Gottardi, Dariusz Maciej Grabowski, Benoît Hamon, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in ‘t Veld, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Andrea Losco, Astrid Lulling, Florencio Luque Aguilar, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Ieke van den Burg, Cornelis Visser
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Katerina Batzeli, Dragoş Florin David, Mia De Vits, Harald Ettl, Ján Hudacký, Margaritis Schinas, Theodor Dumitru Stolojan

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.6.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin, Jerzy Buzek, Giles Chichester, Dragoş Florin David, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Mary Honeyball, Romana Jordan Cizelj, Angelika Niebler, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Herbert Reul, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Avril Doyle, Christian Ehler, Juan Fraile Cantón, Erika Mann, Vittorio Prodi, John Purvis, Esko Seppänen, Silvia-Adriana Ţicău, Vladimir Urutchev, Lambert van Nistelrooij