BETÄNKANDE om godstransporter i Europa

28.7.2008 - (2008/2008(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Michael Cramer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om godstransporter i Europa

(2008/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandena från kommissionen ”EU:s program för godstransporter: Att öka effektiviteten, integrationen och hållbarheten för godstransporter i Europa” (KOM(2007)0606), ”Handlingsplan för godslogistik” (KOM(2007)0607), ”Mot ett järnvägsnät för godstransporter” (KOM(2007)0608) och ”Fleråriga kvalitetsavtal för järnvägsinfrastruktur” (KOM(2008)0054),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Godslogistik i Europa – Nyckeln till hållbar rörlighet” (KOM(2006)0336),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen om utbyggnad av det europeiska järnvägssignalsystemet ERTMS/ETCS (KOM(2005)0298),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 29–30 november/3 december 2007 om meddelandet från kommissionen ”Handlingsplan för godslogistik” samt av den 7 april 2008 om meddelandet från kommissionen ”Mot ett järnvägsnät för godstransporter”,

–   med beaktande av kommissionens grönbok ”Mot en ny kultur för rörlighet i städer” (KOM(2007)0551),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 september 2007 om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2008 ”Mot en ny kultur för rörlighet i städer”[2],

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6‑0326/2008), och av följande skäl:

A. Transportsektorn står för nästan 30 procent av EU:s koldioxidutsläpp, och i städerna till och med för 40 procent. Trots de ansträngningar som gjorts på området för tekniska förbättringar och innovation ökade utsläppen under perioden 1990–2005 med 26 procent samtidigt som koldioxidutsläppen i andra sektorer kunde sänkas med 10 procent genom miljardinvesteringar.

B.  Hållbara och effektiva godstransporter i Europa är av största betydelse för att säkra en framgångsrik och konkurrenskraftig ekonomi, tillmötesgå konsumenternas efterfråga och skapa ett stort antal arbetstillfällen och välstånd för Europas medborgare.

C. Godstransporterna väntas öka med ca 50 procent (i tonkilometer) 2000–2020 enligt prognosen i vitboken ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden” (KOM(2001)0370). Redan under perioden 1995–2005 ökade godstransporterna 30 procent snabbare än bruttonationalprodukten. Tillväxten i den totala godstrafiken är främst resultatet av en ökning av väg- och flygtransporterna jämfört med de övriga transportslagen.

D. Lösningar till förmån för hållbarare och effektivare logistik‑ och godstransportsystem och för intermodal integrering av alla transportslag leder inte bara till bättre ekonomi och ökad säkerhet utan uppfyller även de EU-mål när det gäller klimatförändringen och energisparandet som ska uppnås fram till 2020.

E.  För att möta dessa utmaningar måste EU och medlemsstaterna på grund av de för tillfället otillräckliga budgetmedlen fastställa vissa samordnade prioriteringar, koncentrera sina resurser till ett begränsat antal åtgärder till förmån för godstransporternas hållbarhet och intermodalitet och ta hänsyn till känsliga regioner.

F.  Det europeiska korridornätverket måste vidareutvecklas, och man måste då utgå från det befintliga nätet och befintliga strukturer och tekniker och även integrera ”gröna korridorer” för alla godstransportslag med ambitiösa och hållbara miljökriterier.

G. Syftet med den ovannämnda handlingsplanen för godslogistik måste vara att underlätta godstransporterna inom och utanför Europa till förmån för alla europeiska företag och för den europeiska konkurrenskraften som helhet.

1.  Europaparlamentet betonar att de europeiska godstransportsystemen måste klara de överhängande utmaningarna att förbättra godstransporternas effektiva integration och hållbarhet i Europa genom att i högre grad bidra till att förbättra rörligheten, öka energieffektiviteten och reducera oljekonsumtionen, utsläppen och de externa kostnaderna, och välkomnar därför kommissionens meddelanden och rådets slutsatser ovan. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och industrin att i framtiden stödja en godstransportpolitik som i termer av rörlighet är mer hållbar för miljön, klimatet, ekonomin, säkerheten och de sociala intressena genom att främja användningen av effektivare logistiksystem i ett utvidgat EU som en del av den stegvisa integreringen av prioriterade internationella järnvägstransportkorridorer, knutpunkter och konventionella nät, och genom att främja principerna om att användarna och förorenarna ska betala inom alla transportslag.

2.  Europaparlamentet stöder kommissionens åsikt att sam-modalitet och intermodalitet är nyckelfaktorer för att skapa hållbara och effektiva godstransporter i Europa.

3.  Europaparlamentet konstaterar dock att EU:s befogenheter och resurser för att förbättra godstransportmarknaderna är begränsade. Parlamentet konstaterar att viktiga delar av nätet redan används till full kapacitet, och uppmanar därför transportministrarna, som bär ansvaret för de viktigaste europeiska korridorerna, att ta upp frågan om infrastrukturinvesteringar och att åtminstone enas om att samordna sina nationella investeringsplaner för sina respektive korridorer.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att det krävs en särskild strategi för godslogistiken i städer. Parlamentet hoppas att diskussionen om den ovannämnda grönboken om rörlighet i städer tillsammans med handlingsplanen om godslogistik kan resultera i ett utbyte av god praxis mellan städerna så att man kan finna hållbara lösningar för leveranser till städerna.

5.  Europaparlamentet föreslår därför att kommissionen senast i slutet av 2008 lägger fram ett program för att förstärka samarbetet mellan de medlemsstater som ansvarar för projekt på detta område. Kommissionen måste också bidra till och utvärdera lösningar till de nuvarande trafikstockningarna, särskilt när det gäller godstransporter, med beaktande av det mervärde som logistikfaktorn tillför.

6.  Europaparlamentet stöder förslaget med nät som är avsedda för godstransporter och som ska utnyttja de befintliga nät för konventionell trafik som frigörs till följd av framstegen med höghastighetstågen.

7.  Europaparlamentet understryker att järnvägsnäten för godstransporter ska baseras på de mest marknadsrelevanta godskorridorerna med beaktande av de befintliga korridorerna inom ERTMS (det europeiska trafikstyrningssystemet) och det transeuropeiska transportnätet TEN T (det vill säga utvidgat enligt behoven för att omfatta specifika områden som genererar stor trafikvolym, exempelvis hamnar). Parlamentet anser att samordnare på hög nivå bör utses för korridorerna i de fall detta inte redan har gjorts. Parlamentet uppmanar Europeiska järnvägsbyrån att i egenskap av ansvarig myndighet för ERTMS-systemet se till att dessa sträckor blir driftskompatibla.

8.  Europaparlamentet räknar med att kommissionen definierar de ”gröna korridorerna” som exempel på rörlighets- och intermodalitetsprojekt för en övergång till miljövänliga transportslag i syfte att minska olyckor, trafikstockningar, buller, lokala toxiska och icke-toxiska utsläpp, koldioxidutsläpp, markåtgång och energiförbrukning samt att öka användningen av förnybara energikällor (framför allt vind‑ och solenergi) i enlighet med EU:s lagstiftning och mål och de intelligenta transportsystemen.

9.  Europaparlamentet uppmanar i det här sammanhanget kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda kraftfullare incitament för att främja miljövänliga transportslag och stödja den mest effektiva kombinationen av dessa för att skapa minsta möjliga miljöpåverkan framför allt i de ”gröna korridorerna”.

10. Europaparlamentet föreslår att man främjar integrering av regional planering, produktionsprocesser och marknadsstruktur (även undvikande av onödig trafik) och försök att förkorta avstånden och anpassa hastigheterna i godstrafiken. Europaparlamentet anser att den tidsödande och energikrävande signalregleringen i godstrafiken bör undvikas genom datorstödd hastighetsanpassning.

11. Europaparlamentet anser att man bör prioritera ett korrekt genomförande och en förstärkning av befintlig lagstiftning på området för transport av farligt och förorenat gods.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utbyten av bästa metoder i internationella känsliga områden (bergsområden och tätbefolkade områden) samt i städer, med beaktande av rekommendationerna i parlamentets ovannämnda resolution om rörlighet i städer och av de erfarenheter som uppnåtts inom Civitasprogrammet om renare och bättre transporter i städerna, samtidigt som den logistiska aspekten betonas.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koncentrera EU:s medfinansiering på att uppgradera och skapa effektivitet och driftskompatibilitet för järnvägsinfrastrukturen, för de intermodala knutpunkterna och för alla godstransportslag, samt att reservera minst 40 procent av EU:s medel till järnvägsinfrastrukturen i enlighet med kravet i parlamentets resolution av den 12 juli 2007 om genomförande av det första järnvägspaketet[3].

14. Europaparlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna, med hänsyn till den översyn av unionens budget som planerats för 2009, att redan nu diskutera transportsektorns plats i denna budget för att inte göra om tidigare misstag och i framtiden garantera tillräckliga investeringar i strategisk infrastruktur för genomförandet av de mål som unionen har fastställt på området för hållbar utveckling och minskade utsläpp.

15. Europaparlamentet betonar betydelsen av driftskompatibla vägtullar för att säkra effektiva godstransporter i Europa.

16. Europaparlamentet betraktar en bättre koppling mellan havs- och inlandshamnarna och järnvägs- och vägnätet i hamnens upptagningsområde som en viktig beståndsdel i logistikinfrastrukturen. Parlamentet understryker den viktiga roll som interna logistikplattformar och torrdockor spelar.

17. Europaparlamentet är övertygat om de inre vattenvägarnas potential för godstransport och uppmanar kommissionen att säkra ett korrekt genomförande av handlingsprogrammet Naiades om främjande av transporter på de inre vattenvägarna.

18. Europaparlamentet betonar att investeringar i hamnterminaler måste förverkligas snabbt och flexibelt, så att man kan undanröja flaskhalsar i hela den intermodala kedjan.

19. Europaparlamentet understryker att det måste betraktas som strategiskt viktigt att införa och följa stabila intermodala mått och viktstandarder för fordon, containrar och omlastningsutrustning, för att flytta godslogistiken till järnvägar och hållbara vattenvägar och på så vis minska infrastrukturkostnaderna.

20. Europaparlamentet konstaterar att olika horisontella tekniker som skulle kunna medverka till enklare omlastningsmöjligheter från lastbil till järnväg samt vid flyttning till järnvägars olika spårbredder ofta är bristfälligt standardiserade. Parlamentet uppmanar därför internationella och europeiska organ att särskilt standardisera dessa tekniker, med högre effektivitet och minskade kostnader som mål. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att snabbt fastställa en världsomfattande standard för de intermodala lastenheterna.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma riktlinjerna för miljö‑ och järnvägsbidrag på ett sådant sätt att investeringar till förmån för hållbara godstransporter på järnvägarna underlättas. Parlamentet betonar i det här sammanhanget att det är strategiskt viktigt att man kan medfinansiera bullerreducering, även vid källan (ombyggnad av godsvagnar), som är fallet med ERTMS‑utrustningen av rullande materiel.

22. Europaparlamentet är övertygat om att infrastrukturförvaltningen och tillhandahållandet av tjänster måste genomföras på ett gränsöverskridande, icke-diskriminerande och öppet sätt, så att man kan uppnå en effektiv, driftskompatibel och friktionsfri godslogistik. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att ytterligare genomföra den inre transportmarknaden för alla transportslag. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om att skapa ett europeiskt sjöfartsområde utan gränser och stöder idén om ett enda transportdokument och enskilda kontaktpunkter för alla transportslag.

23. Europaparlamentet understryker att en väl fungerande inre marknad för vägtransporter kan bidra till effektivare transporter och färre tomkörningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka att gemenskapslagstiftningen om internationella godstransporter på väg och cabotage efterlevs. Parlamentet erkänner att medlemsstaterna på vissa villkor får begränsa cabotagetransport, men uppmanar kommissionen att som fördragets väktare vidta kraftfulla åtgärder mot oproportionella begränsningar och påföljder som vissa medlemsstater ålägger utländska transportföretag i detta sammanhang.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid fleråriga avtal om järnvägsinfrastrukturens kvalitet utarbeta lägsta tillåtna europeiska kvalitetsstandarder. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna ska vara bundna av dessa kvalitetsstandarder för att få tillgång till medel för nybyggnads‑, utbyggnads‑ och underhållskostnader för järnvägsinfrastrukturen, samt att standarderna ska betraktas som ett odelbart paket för att på så sätt bidra till ökad effektivitet och minskade kostnader.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja projekt för en differentierad användning av höghastighetslinjer, exempelvis för lätta godstransporter.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en kartläggning av godståg i EU som är utrustade med satellitnavigation, för att mot denna bakgrund kunna kontrollera den internationella driftskompatibiliteten och/eller kompatibiliteten mellan dessa system och befintliga tekniker. Parlamentet föreslår även att kommissionen genomför den driftskompatibla satellitnavigationen för nya tåg samt främjar eftermontering på befintliga godståg. Parlamentet stöder införande av bästa metoder inom lastningstekniken, dvs. tekniker som får den intermodala kedjan att fungera från början till slut vid om‑ och avlastning så att högre effektivitet uppnås i hela branschen.

27. Europaparlamentet betonar behovet av standardisering och förenkling av de administrativa förfarandena inom de myndigheter som arbetar på godstransportmarknaden, samt förenklade tullbestämmelser och tullförfaranden vid gränserna. Parlamentet välkomnar särskilt beslutet att inrätta ett europeiskt sjöfartsområde utan gränser, och uppmanar med kraft kommissionen att be berörda internationella sammanslutningar och organisationer att utveckla ett enda intermodalt fraktdokument.

28. Europaparlamentet betonar att universiteten inte erbjuder någon bra logistikutbildning, och uppmanar medlemsstaterna att ge högsta prioritet till högre utbildning och vidareutbildning inom logistik- och godstransportsektorn.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja projekt och forskning och att arbeta för att standardisera informationsflödet så att uppgifterna om transportslagen blir enhetliga och kan samköras.

30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2007)0375.
• [2]  Antagna texter, P6_TA(2008)0356.
• [3]  EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 551.

MOTIVERING

1. Godstransporterna i Europa – bakgrund

Den första fasen av 90‑talets transportpolitik kännetecknades av liberalisering och marknadsöppnande men saknade välfungerande harmonisering och synergi mellan de nationella systemen. Nya problem skapades i transportsektorn och gamla svårigheter förstärktes (trafikstockningar, miljöskador, trafikolyckor, bristfällig driftskompatibilitet etc.). Dessutom förändrades ramvillkoren inom EU genom den accelererande globaliseringen, det osäkra energiförsörjningsläget, den tilltagande globala uppvärmningen och utvidgningen av EU.

Problematiken kring godstransporterna och logistiken utgör en prioritering för kommissionen och beskrivs bland annat i transportvitboken från 2001. Under perioden 2000–2020 kommer godstransportkostnaderna (i tonkilometer) att öka med 50 procent i EU:s 25 medlemsstater. Från 1995 till 2005 ökade godstransporterna med 2,8 procent per år. Det var de miljöfarliga väg‑ och flygtransporterna som ökade mest.

Till följd av denna liberalisering och utvecklingen inom godstransportsektorn måste man komma överens om mål för effektiva och hållbara transporter.

2. Svaret från kommissionen: paketet om godstransporter och logistik

Efter halvtidsöversynen 2006 har kommissionen offentliggjort flera meddelanden som ska främja hållbarheten och effektiviteten inom godstransportsektorn. Alla dessa meddelanden utgår från möjliga framtida åtgärder och lagstiftningsinitiativ och syftar till att styra kommissionens konkreta arbete i ett inledningsskede fram till 2010.

2.1 EU:s program för godstransporter: att öka effektiviteten, integrationen och hållbarheten för godstransporter i Europa

Dessa två mål – hållbarhet och effektivitet – ska uppnås genom följande strategiska initiativ:

– Skapa koncentrerade transportkorridorer: detta koncept ligger till grund för en intermodal europeisk politik för bättre utnyttjande och kombination av olika transportslag.

– Främja innovativa tekniker, infrastrukturer och en effektivare hantering av godstransporterna.

– Förenkla administrationen och godstransportkedjan, framför allt genom att skapa ett enhetligt gränssnitt för administrativa krav och en intermodal harmonisering av föreskrifter inom järnvägssektorn.

– Höja statusen för andra transportmedel än vägtrafik.

2.2 Handlingsplan för godslogistik

I detta meddelande undersöks logistikens centrala betydelse för hållbarare och konkurrenskraftigare transportsystem i Europa. Logistikindustrins andel av den europeiska bruttonationalprodukten uppgår till ca 14 procent, och den har ökat mer än genomsnittet i EU:s ekonomi. Det beror i första hand på liberaliseringen, den europeiska integrationen och de låga transportkostnaderna som inte motsvarar de faktiska kostnaderna. Det har å andra sidan gett upphov till överbelastning i hamnar, omlastningscenter, knutpunkter och på järnvägssträckor. Kommissionen vill nu utveckla en enhetlig politik på sex områden:

1.  eFreight och ITS: eFreight handlar om att utveckla ett papperslöst informationsflöde som gör det möjligt att följa och lokalisera godset under transporten med olika transportslag, något som skulle göra godset oberoende av transportslagen och samtidigt förenkla administrationen. Alla åtgärder har planerats till 2009. Utvecklingen av satellitstödda navigationssystem som Galileo skulle i framtiden kunna möjliggöra detta ”Internet för gods” (information tillgänglig online).

2. Hållbar kvalitet och effektivitet: Kommissionen vill finna praktiskt genomförbara och juridiska lösningar (2008) eller skapa intermodala terminaler för riktmärkning 2010. Flera kärnindikatorer fastställs tillsammans med intressegrupperna fram till slutet av 2009 och samtidigt kontrolleras åtkomsten till statistiska data i godslogistiken. På personal‑ och utbildningsområdet kommer kommissionen fram till 2009 att arbeta tillsammans med arbetsmarknadens parter för att sammanställa en förteckning över minimikvalifikationer för logistikområdet.

3. Förenkling av transportkedjorna: På det här området genomförs olika initiativ. Förenklade administrativa krav uppnås genom att inrätta en enda kontaktpunkt och en enda kontrollpunkt (”one‑stop‑shop”) fram till 2012. Kommissionen kommer även under 2008 att presentera ett lagförslag om att förenkla och främja närsjöfarten. Möjligheten att införa ett enda transportdokument som är oberoende av transportslagen kommer att analyseras 2009. Eventuellt kommer kommissionen under 2009 att lägga fram ett förslag om en standardmässig ansvarsklausul. Dessutom kommer kommissionen under 2008 att förbereda europeiska standarder om transportslagens säkerhet.

4. Fordonsdimensioner och lastenheter: Kommissionen kommer att analysera standarderna för fordonsvikter och fordonsdimensioner och i det här sammanhanget föreslå en ändring av direktiv 96/53/EG (2008). Man kommer dessutom att arbeta på en standardisering av de europeiska intermodala lastenheterna (2007).

5. ”Gröna transportkorridorer”: Med det här begreppet försöker kommissionen uppnå flera olika mål. Kommissionen vill i första hand koncentrera godstransporterna till korridorer där man tillämpar sammodalitet och innovativa tekniker. 2008 kommer kommissionen att fastställa gröna korridorer och organisera samarbetet mellan myndigheter och transportföretag. De första förslagen om järnvägsnät för godstransporter väntas 2008 och förslagen om korridorer 2012.

6. Godslogistik i tätortsmiljö: Här betonar kommissionen godslogistikens tätortsdimension. För närvarande utarbetas rekommendationer för gemensamma riktvärden eller för resultatindikatorer för att mäta effektiviteten och hållbarheten.

2.3 Mot ett järnvägsnät för godstransporter

Enligt kommissionen är det järnvägens bristande förmåga att förbättra sin marknadsandel som skapar svårigheter på godstransportområdet. Dessa svårigheter rör transporternas driftsäkerhet, tillgängliga kapacitet, informationshantering, genomsnittshastighet och flexibilitet. Järnvägspolitikens resultat de senaste 15 åren räcker tyvärr inte för att uppnå de önskade omlastningsmålen. Kostnaderna och avgifterna har visserligen sjunkit kontinuerligt inom järnvägsgodstrafiken och konkurrenskraften har förbättrats, men en fullständig driftskompatibilitet har ännu inte uppnåtts.

Målet för meddelandet är att ”inrätta ett strukturerat europeiskt järnvägsnät som skulle ingå i TEN‑T‑nätet och vars godstransporter skulle vara mer driftsäkra och effektiva”. Detta nät skulle kunna byggas på de befintliga näten.

Sex nya åtgärder föreslås:

–       Inrättande av en godskorridor: Kommissionen föreslår en rättslig definition. Senast 2012 ska varje medlemsstat delta i en korridorstruktur.

–       Åtgärd för att skapa kvalitativa tjänster inom en korridor: Kommissionen kommer, efter en rapport om de åtgärder som järnvägsoperatörerna har vidtagit för att förbättra järnvägarnas servicekvalitet, att föreslå lagstiftningsåtgärder för kvalitetsindikatorer.

–       Korridorernas infrastrukturkapacitet: För att undvika framtida flaskhalsar kommer kommissionen att harmonisera infrastrukturens mottagningskapaciteter (tågens längd, lastprofil etc.).

–       Tilldelning av järnvägsspår för internationella godstransporter: Kommissionen kommer att föreslå lagstiftningsåtgärder om den internationella tilldelningen av järnvägsspår samt främja samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter.

–       Bestämmelser om prioritering vid trafikstörningar: Kommissionen kommer att stärka lagstiftningen när det gäller internationella godstransporter vid störning i transportnätet. Infrastrukturförvaltarna ska tillämpa enhetliga prioriteringsregler.

–       Kompletterande järnvägstjänster: Kommissionen vill uppmana korridorstrukturerna och infrastrukturförvaltarna att inrätta ett effektivt nätverk för terminaler och rangerbangårdar. Dessutom måste lagstiftningsåtgärder vidtas för att öka insynen hos och förbättra tillträdet till de kompletterande järnvägstjänsterna.

3. Fleråriga kvalitetsavtal för järnvägsinfrastruktur

Sex år efter omröstningen om det första järnvägspaketet råder det tvivel om järnvägsinfrastrukturen är tillräckligt finansierad för att kunna garantera sektorns kvalitet och effektivitet. Samrådet med intressegrupperna från maj 2006 till september 2007 har bekräftat denna oro. En bristfällig finansiering försenar det nödvändiga underhållet av näten.

Kommissionen rapporterar om erfarenheterna från fleråriga avtal för kvaliteten på järnvägsinfrastrukturen och fördelarna med detta finansieringssätt, som erbjuds som lösning på finansieringsbristen i direktiv 2001/14/EG. Fleråriga avtal ger ett längre perspektiv på underhållet av järnvägsnäten. Eftersom dessa fleråriga avtal hittills används i mycket varierande utsträckning av endast hälften av medlemsstaterna är det nödvändigt att harmonisera användningen.

4. Föredragandens viktigaste förslag

På grund av EU:s begränsade kompetenser och resurser föreslår föredraganden att arbetet i högre grad koncentreras kring pragmatiska prioriteringar:

–       Kommissionen bör fram till 2008 peka ut tio internationella korridorer och tio flaskhalsar och föreslå möjliga lösningar.

–       Hållbarheten i de gröna korridorerna bör definieras bättre och hänsyn ska här tas till fastställda europeiska miljökriterier för buller, klimatförändringar, luftföroreningar och energiförbrukning respektive förnybara energikällor.

–       Infrastrukturhanteringen och de administrativa processerna ska standardiseras internationellt och förenklas.

–       EU:s medfinansierade transportinfrastruktur ska överensstämma med fastställda mål om en miljövänlig utformning av transportsystemen.

Även om internaliseringen av de externa kostnaderna och förslagen om ändring av Eurovinjett till den 10 juni 2008 är mycket viktiga för en miljövänlig och socialt rättvis transportpolitik, har föredraganden avstått från att återigen formulera nya förslag om detta. Europaparlamentet har nyligen röstat om detta, bl.a. i betänkandet om en hållbar europeisk transportpolitik, med beaktande av EU:s energi‑ och miljöpolitik.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	15.7.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Paolo Costa, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Brigitte Fouré, Mathieu Grosch, Georg Jarzembowski, Stanisław Jałowiecki, Timothy Kirkhope, Dieter-Lebrecht Koch, Sepp Kusstatscher, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Seán Ó Neachtain, Paweł Bartłomiej Piskorski, Reinhard Rack, Gilles Savary, Brian Simpson, Renate Sommer, Ulrich Stockmann, Silvia-Adriana Ţicău, Yannick Vaugrenard, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zsolt László Becsey, Johannes Blokland, Zita Gurmai, Lily Jacobs, Anne E. Jensen, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Constantin Dumitriu