Betänkande - A6-0360/2008Betänkande
A6-0360/2008

    BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om inrättande av Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2008/XX/RIF

    19.9.2008 - (KOM(2008)0332 – C6‑0216/2008 – 2008/0101(CNS)) - *

    Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
    Föredragande: Luca Romagnoli

    Förfarande : 2008/0101(CNS)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A6-0360/2008
    Ingivna texter :
    A6-0360/2008
    Debatter :
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

    om förslaget till rådets beslut om inrättande av Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2008/XX/RIF

    (KOM(2008)0332 – C6‑0216/2008 – 2008/0101(CNS))

    (Samrådsförfarandet)

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av kommissionens förslag (KOM(2008)0332),

    –   med beaktande av artikel 31 och artikel 34.2 c i EU-fördraget,

    –   med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0216/2008),

    –   med beaktande av artiklarna 93 och 51 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0360/2008).

    1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

    2.  Kommissionen uppmanas att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

    3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

    4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra förslaget.

    5.  Om detta förslag inte antas före Lissabonfördragets ikraftträdande kommer Europaparlamentet att behandla alla sådana framtida förslag i enlighet med det brådskande förfarandet och i nära samarbete med de nationella parlamenten.

    6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

    Ändringsförslag  1

    Förslag till beslut

    Skäl 6a (nytt)

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

     

    (6a) Det här beslutet bygger på de principer som fastställts i rådets rambeslut 2008/XX/RIF om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll. Dessa principer kompletteras och tillämpas härmed i tekniskt hänseende.

    Motivering

    Det verkar klokt att klargöra att detta beslut tillämpar och kompletterar ett redan befintligt lagstiftningsinstrument utan att ändra dess principer.

    Ändringsförslag  2

    Förslag till beslut

    Skäl 9

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    (9) För att säkerställa ömsesidig förståelse och öppenhet i fråga om den gemensamma kategoriseringen, bör varje medlemsstat tillhandahålla en förteckning över de nationella brott och påföljder som faller inom de olika kategorierna i respektive tabell, samt en förteckning över de nationella brottmålsdomstolarna. Sådan information bör vara tillgänglig för de nationella rättsliga myndigheterna, särskilt genom de elektroniska kanaler som eventuellt står till förfogande.

    (9) För att säkerställa ömsesidig förståelse och öppenhet i fråga om den gemensamma kategoriseringen, bör varje medlemsstat tillhandahålla en förteckning över de nationella brott och påföljder som faller inom de olika kategorierna i respektive tabell och en kort beskrivning av brottsrekvisiten, samt en förteckning över de nationella brottmålsdomstolarna. Sådan information bör vara tillgänglig för de nationella rättsliga myndigheterna, särskilt genom de elektroniska kanaler som eventuellt står till förfogande.

    Motivering

    Det finns ofta mycket stora skillnader mellan medlemsstaternas definitioner av olika brottstyper. Därför är det lämpligt att lämna så mycket information som möjligt till de personer som måste använda utdrag ur kriminalregistren. Detta ändringsförslag hör samman med ändringsförslag 8.

    Ändringsförslag  3

    Förslag till beslut

    Skäl 9a (nytt)

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

     

    (9a) Referenstabellerna i bilagorna A och B har inte alls till syfte att harmonisera de angivna brottstyperna och straffen som alltjämt regleras av nationell lagstiftning.

    Motivering

    Det bör klargöras att detta beslut inte avser att harmonisera den materiella straffrätten utan snarare att underlätta utbyte av uppgifter ur kriminalregistren.

    Ändringsförslag  4

    Förslag till beslut

    Skäl 13

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    (13) Båda referenstabellerna över brotts- respektive påföljdskategorier, liksom de tekniska standarderna för informationsutbytet, kommer att kräva ständig översyn och regelbunden uppdatering. Genomförandebefogenheterna i detta hänseende har därför lagts på kommissionen, biträdd av en kommitté. Det regleringsförfarande som föreskrivs enligt gemenskapslagstiftningen bör därför i tillämpliga delar även gälla för genomförandet av detta beslut.

    (13) Båda referenstabellerna över brotts- respektive påföljdskategorier, liksom de tekniska standarderna för informationsutbytet, kommer att kräva ständig översyn och regelbunden uppdatering.

    Ändringsförslag  5

    Förslag till beslut

    Skäl 14

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    (14) Rambeslut 2008/XX/RIF om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete bör tillämpas vid det elektroniska utbytet av uppgifter ur medlemsstaternas kriminalregister.

    (14) Det är i detta sammanhang av största vikt att rambeslut 2008/XX/RIF om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete antas så snart som möjligt, och att avtalet säkerställer en lämplig nivå av uppgiftsskydd och omfattar behandlingen av personuppgifter på nationell nivå.

    Ändringsförslag  6

    Förslag till beslut

    Artikel 3 – punkt 5

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    5. Kommissionen ska tillhandahålla allmänt stöd och övervakningstjänster för att säkerställa en effektiv drift av Ecris.

    5. Kommissionen ska tillhandahålla allmänt stöd och övervakningstjänster för att säkerställa en effektiv drift av Ecris och ska dessutom kontrollera att de åtgärder som anges i artikel 6 genomförs på rätt sätt.

    Motivering

    Kommissionen har relevanta sakkunskaper och en god överblick över läget. Därför måste man ha en samordnande och övervakande roll när det gäller genomförandet av sammankopplingssystemet.

    Ändringsförslag  7

    Förslag till beslut

    Artikel 5 – punkt 1 – led a

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    (a) En förteckning över nationella brott inom var och en av de kategorier som anges i tabellen över brott i bilaga A. Denna förteckning ska inkludera gärningens beteckning eller rättsliga klassificering samt en hänvisning till tillämplig lagbestämmelse. Den får även omfatta en kort beskrivning av brottsrekvisiten.

    (a) En förteckning över nationella brott inom var och en av de kategorier som anges i tabellen över brott i bilaga A. Denna förteckning ska inkludera gärningens beteckning eller rättsliga klassificering samt en hänvisning till tillämplig lagbestämmelse. Den ska även omfatta en kort beskrivning av brottsrekvisiten.

    Motivering

    Making the inclusion of a short description of the constitutive elements of a criminal offence mandatory, would make the exchange of information between the respective Member States more effective. The criminal law systems of the Member States can differ greatly. Often Member States do not even have the same criminal offences, i.e. what may be regarded as an offence in one Member State can be deemed not punishable under the laws of another. Thus, such a short description will help the authorities of the requesting Member State to better understand the nature of the offence in question.

    Ändringsförslag  8

    Förslag till beslut

    Artikel 5 – punkt 1 – led a – stycke 2 (nytt)

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

     

    Varje enskild medlemsstat som begär att en beskrivning av ett nationellt brott ska översättas från det berörda originalspråket ska helt på egen hand, dvs. utan hjälp från Ecris, göra denna översättning och ansvara för den. När en översättning har slutförts ska Ecris erbjuda möjligheten att införa den i databasen.

    Motivering

    The systematic translation of a description of each national offence code, of which there are thousands, into each Member State language would require thousands of hours of work and an unknown amount in costs. If all translations are required before completion of the ECRIS, this would prevent the ECRIS from coming into service for years. This must be prevented. At the same time, once a national court has translated the description, this information should be able to be added into the ECRIS as an aid to future communication and to prevent future duplications of translations.

    Ändringsförslag  9

    Förslag till beslut

    Artikel 6 – inledningen

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    Följande genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 7:

    Kommissionen ska, vid behov och i enlighet med artiklarna 34.2 c och 39 i EU-fördraget, föreslå att rådet antar alla de åtgärder som behövs för att Ecris ska fungera på bästa sätt och för att säkerställa att Ecris är driftskompatibelt med de nationella systemen; bland annat ska följande åtgärder antas:

    Ändringsförslag  10

    Förslag till beslut

    Artikel 7

    Kommissionens förslag

    Ändringsförslag

    Artikel 7

    utgår

    Kommittéförfarande

     

    1. När hänvisning görs till denna artikel ska kommissionen biträdas av en föreskrivande kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande (”kommittén”).

     

    2. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

     

    3. Kommissionens företrädare ska förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén ska yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den ska fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 och 205.4 i EG-fördraget ska tillämpas vid beslut som rådet ska fatta på förslag från kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén ska vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

     

    4. Kommissionen ska anta de föreslagna åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande.

     

    5. Om de föreslagna åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, ska kommissionen utan dröjsmål lägga fram ett förslag för rådet om vilka åtgärder som ska vidtas och underrätta Europaparlamentet om detta.

     

    6. Rådet får inom tre månader från det att förslaget mottagits med kvalificerad majoritet anta kommissionens förslag.

     

    Om rådet inom denna period med kvalificerad majoritet har meddelat att det motsätter sig förslaget ska detta omprövas av kommissionen. Kommissionen får då förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av fördraget.

     

    Om rådet vid utgången av denna period varken har fattat något beslut om den föreslagna genomförandeakten eller uttalat sig mot förslaget till genomförandeåtgärder ska kommissionen själv anta den föreslagna genomförandeakten.

     

    Motivering till ändringsförslagen 4, 9 och 10

    La Corte di Giustizia (C-133/06) ha recentemente ribadito il principio che ”le regole relative alla formazione della volontà delle istituzioni comunitarie trovano la loro fonte nel Trattato e non sono derogabili né dagli Stati membri né dalle stesse istituzioni”. Conformandosi alla giurisprudenza della Corte, gli emendamenti 4, 9 e 10 sono il frutto di una rigorosa interpretazione del Trattato sull'Unione europea, che non prevede la c.d. Comitologia per le materie disciplinate dal Titolo VI, né autorizza la creazione di basi giuridiche secondarie al di fuori dei casi disciplinati dai Trattati. Il sistema elaborato nel Titolo VI, ed in particolare il combinato disposto degli articoli 34 e 39, prevede, infatti, che eventuali misure di attuazione delle decisioni debbano essere adottate seguendo la procedura indicata dall'articolo 39.

    MOTIVERING

    Utbytet av uppgifter ur kriminalregister bygger i allt väsentligt fortfarande på bestämmelserna i Europarådets konvention från 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, särskilt artiklarna 13 och 22, där det sägs att dessa uppgifter bör översändas av justitieministerierna minst en gång om året.

    Europeiska kommissionen har konstaterat att systemet är långsamt och ineffektivt, och har sedan 2005 föreslagit en rad lagstiftningsinitiativ som syftar till att reglera och underlätta utbytet av utdrag ur kriminalregister men även de mottagande medlemsstaternas användning av dessa utdrag.

    Denna sistnämnda aspekt togs upp i rådets rambeslut om beaktande av fällande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat, ett rambeslut som formellt antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 25 juli 2008. I rambeslutet bekräftas principen att en fällande dom som avkunnats i en annan medlemsstat även i de övriga medlemsstaterna får en verkan som är likvärdig med den som följer av en inhemsk dom.

    Rådets beslut 2005/876/RIF av den 21 november 2005 om utbyte av uppgifter ur kriminalregistret är, kronologiskt sett, den första åtgärd som syftar till att reglera och främja utbytet av uppgifter. Beslutet bygger på principen om att varje medlemsstat ska behandla uppgifter om sina egna medborgare. I beslutet slås det även fast att uppgifterna ur kriminalregistret ska översändas, med hjälp av ett särskilt formulär, till den anmodande medlemsstaten senast tio dagar efter det att de begärts. De uppgifter som mottas får bara användas för det syfte för vilket de begärts.

    Förslaget till rambeslut om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll (KOM(2005)0690), vilket lades fram av kommissionen i slutet av 2005, hade till syfte att utvidga denna rättsliga ram. Förslaget bygger på grundprincipen att den medlemsstat där den dömde är medborgare utgör referenspunkten i samband med framställningar rörande uppgifter ur kriminalregistret. Syftet med detta är att se till att alla de domar som avkunnats i andra medlemsstater också görs tillgängliga. Den medlemsstat där en fällande dom avkunnas åläggs också att se till att alla fällande domar åtföljs av uppgifter om den dömdes nationalitet och att uppdatera och översända alla relevanta uppgifter till den medlemsstat där den dömde är medborgare.

    I juni 2007 uppnådde rådet (rättsliga och inrikes frågor) en politisk överenskommelse om förslaget till rambeslut som införlivar de bestämmelser som fastställts i beslutet från 2005 och som efter ikraftträdandet kommer att ersätta det.

    Syftet med förslaget till beslut om Ecris är, enligt artikel 11 i rambeslutet, att i teknik- och it‑hänseende komplettera det system som inrättats av de föregående lagstiftningsinstrumenten.

    Grundprinciperna står fortfarande fast:

    · Referenspunkten är alltjämt den medlemsstat där den dömda personen är medborgare.

    · Uppgifterna ska bevaras i de centrala nationella registren och ska inte vara direkt tillgängliga för de övriga medlemsstaternas register.

    · Medlemsstaterna ska hantera och uppdatera sina egna databaser.

    För att underlätta utbytet av uppgifter utarbetas referenskoder för de olika kategorierna av brott (bilaga A) och påföljder (bilaga B).

    Det bör också påpekas att det i juni 2006 inleddes ett pilotprojekt med Belgien, Frankrike, Luxemburg, Spanien, Tjeckien och Tyskland, för att på elektronisk väg sammankoppla de centrala registren i dessa länder. Eftersom detta projekt har fallit väl ut har även andra länder anslutit sig till det.

    Föredragandens ståndpunkt

    Föredraganden stöder detta förslag, som i tekniskt hänseende ger konkret form åt det europeiska kriminalregister som anges i rambeslut 2008/XX/RIF om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll.

    Föredraganden konstaterar framför allt att syftet med förslaget är att genomföra de principer som man redan enats om i tidigare rättsakter genom att skapa en elektronisk sammankoppling mellan de nationella kriminalregistren. Avsaknaden av en sådan sammankoppling har hittills hindrat det europeiska registersystemet från att fungera effektivt. I detta avseende har ändringsförslag 1 som mål att klargöra att denna rättsakt är inriktad på genomförandet. Ändringsförslaget ska inte fastställa nya regler utan snarare förse de redan befintliga reglerna med de tekniska medel de behöver för att bli operativa.

    Ändringsförslag 3 är också avsett att klargöra förslagets innehåll och förtydliga att bilagorna A och B inte är avsedda att harmonisera de typer av brott och påföljder som fastställs i dessa bilagor och som i stället kommer att fortsätta att regleras av nationell lagstiftning.

    Behovet att hitta en gemensam kontaktpunkt mellan 27 olika rättssystem, som alla har sina egna rättsliga och sociala kännetecken, har fått kommissionen att sammanfatta straffrättsliga brott i de kategorier som anges i bilaga A. Det system som föreslås består av klara och tydliga register som visserligen är ”läsliga” för alla medlemsstater men som, åtminstone i vissa fall, riskerar att vara otillräckliga eller inte helt relevanta. Kommissionen är medveten om att denna sammanfattning måste bli inexakt och har därför även skapat ”öppna” kategorier som emellertid per definition är ännu otydligare. Man måste därför avhjälpa denna generalisering genom att ge de rättsliga myndigheterna alla de kognitiva verktyg de behöver för att förstå och tolka de tillgängliga uppgifterna på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta rör framför allt brottsrekvisiten, som måste göras tillgängliga för de rättsliga myndigheterna, särskilt när brottet inte passar in i någon av underkategorierna utan faller under en öppen kategori.

    För att det ska vara möjligt att bedöma huruvida utdrag ur en annan medlemsstats kriminalregister är relevanta krävs tillräcklig information om vilken brottstyp som anges i utdraget. Därför föreslås det i ändringsförslagen 2 och 8 att medlemsstaterna, när de översänder den förteckning som avses i artikel 5.1 a, måste bifoga en beskrivning av brottsrekvisiten.

    Åklagarmyndigheterna kommer dock fortfarande att i förekommande fall kunna begära hela den skriftliga fällande domen eller andra förtydliganden. I dessa fall måste dock de traditionella kanalerna för ömsesidigt stöd i straffrättsliga frågor följas, och dessa kan visa sig vara långa och besvärliga.

    Föredraganden hoppas att man så snart som möjligt inför elektroniska verktyg som syftar till att påskynda dessa kompletterande förfrågningar och göra det möjligt för de rättsliga myndigheterna att snabbt få tillgång till de nödvändiga uppgifterna.

    Det bör här påpekas att Ecris-förslaget faller inom ramen för det bredare e‑förvaltningssystemet som också är utformat för att underlätta ökad och snabbare kommunikation mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter.

    Avslutningsvis kan nämnas att ändringsförslagen 4, 9 och 10 bygger på en princip som nyligen lagts fast av EG-domstolen i dess dom i mål C-133/06, punkt 54 och följande punkter, där det sägs att reglerna för beslutsprocessen inom gemenskapens institutioner har fastställts genom fördraget och det står varken medlemsstaterna eller institutionerna själva fritt att bestämma dessa. Att ge en institution möjlighet att fastställa rättsliga grunder i sekundärrätten – oavsett om detta leder till att förfarandet för att anta en rättsakt blir strängare eller enklare – skulle enligt domstolen leda till att institutionen ges en lagstiftningsmakt som går utöver vad som föreskrivs i fördraget. Detta skulle också göra det möjligt för den berörda institutionen att urholka principen om institutionell balans som innebär att var och en av institutionerna måste utöva sina befogenheter med vederbörlig hänsyn till de övriga institutionernas befogenheter. Domstolen slår också fast att antagandet av sekundärrätt inte heller kan berättigas på grundval av skäl som rör den aktuella frågans politiskt känsliga natur eller viljan att säkerställa effektiva gemenskapsåtgärder.

    Det förfarande som föreslås av kommissionen, som skulle handla via en kommitté som leds av kommissionen själv, faller helt utanför tillämpningsområdet för avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen, och skulle leda till att det i sekundärrätten skapas rättsliga grunder som inte föreskrivs i själva fördraget.

    Ändringsförslagen 4, 9 och 10 syftar till att anpassa kommissionens förslag till EG-domstolens riktlinjer och till att se till att de genomförandeåtgärder som påverkar beslutsinnehållet antas i enlighet med artiklarna 34 och 39 i fördraget om Europeiska unionen.

    När det gäller dataskydd, som är en mycket känslig fråga i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, gläds föredraganden åt att det inte finns något att invända mot kommissionens förslag.

    Med utgångspunkt i de principer som redan fastställs i rambeslutet föreskriver det här beslutet i själva verket att varje medlemsstat måste samla uppgifterna om sina medborgare. Dessa uppgifter ska förvaltas av den centrala förvaltningen som ska ha ensamrätt till sammankopplingar med andra europeiska kriminalregister. Detta innebär att de rättsliga myndigheterna inte heller har tillgång till det europeiska kriminalregistret, och att de själva måste skicka informationsförfrågningar till det centrala registret i deras hemland, som kommer att se till att dessa skickas till det eller de berörda länderna. Det kommer alltid att vara den centrala förvaltningen som tar emot de begärda uppgifterna och till slut översänder dem till den anmodande rättsliga myndigheten. Föredraganden hoppas innerligt att förvaltningen av de centrala nationella registren även i framtiden ligger kvar hos de nationella myndigheterna.

    I skäl 14 i förslaget görs en hänvisning till rambeslutet om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Denna hänvisning säkerställer att de standarder som fastställs i rambeslutet även garanteras i detta fall.

    I detta sammanhang bör man också se till att skäl 10 i rambeslut 2008/XX/RIF om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll – där det hänvisas till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, vilken antogs i Strasbourg den 28 januari 1981 – anpassas till skäl 14 i det här förslaget, som i stället innehåller en berättigad hänvisning till rambeslutet om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Dessutom uppmärksammas medlemsstaterna på att det är av största vikt att snabbt anta det ovannämnda rambeslutet om skydd av personuppgifter.

    När det gäller dataskydd instämmer föredraganden med beslutet om att använda S‑testa‑systemet, som garanterar den nätsäkerhet som krävs vid hantering av sådana känsliga uppgifter. Föredraganden förordar en fortsatt användning av S-testa-systemet, och anser att de uppgifter som hämtas ur registren inte bör översändas via Internet eller andra kanaler som inte garanterar de högsta säkerhetsstandarderna.

    Slutsatser

    Föredraganden är övertygad om att det finns ett behov av att kriminalregistren så snart som möjligt sammankopplas på elektronisk väg. Han är också övertygad om att rambeslutet om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll skulle vara tandlöst utan detta förslag.

    Följaktligen syftar de framlagda ändringsförslagen framför allt till att tydliggöra beslutsinnehållet och ytterligare underlätta användningen av de inhämtade uppgifterna.

    Föredraganden är också medveten om att det praktiska genomförandet av sammankopplingssystemet sannolikt kommer att fordra löpande uppdateringar liksom tekniska åtgärder och anpassningar. Han vill emellertid påpeka att den lösning som föreslås av kommissionen inte tycks ligga i linje med vare sig de gällande fördragen eller de riktlinjer som nyligen fastställts av EG-domstolen när det gäller sekundärrätt. Rådet uppmanas därför att respektera fördragsbestämmelserna, särskilt artiklarna 34 och 39 i fördraget om Europeiska unionen.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Inrättande av Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris)

    Referensnummer

    KOM(2008)0332 – C6-0216/2008 – 2008/0101(CNS)

    Begäran om samråd med parlamentet

    28.5.2008

    Ansvarigt utskott

           Tillkännagivande i kammaren

    LIBE

    19.6.2008

    Föredragande

           Utnämning

    Luca Romagnoli

    26.6.2008

     

     

    Behandling i utskott

    9.6.2008

    14.7.2008

    9.9.2008

    15.9.2008

    Antagande

    15.9.2008

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    38

    0

    1

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Emine Bozkurt, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Elly de Groen-Kouwenhoven, Panayiotis Demetriou, Bárbara Dührkop Dührkop, Urszula Gacek, Kinga Gál, Jeanine Hennis-Plasschaert, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Stavros Lambrinidis, Kartika Tamara Liotard, Viktória Mohácsi, Javier Moreno Sánchez, Rareş-Lucian Niculescu, Inger Segelström, Vladimir Urutchev, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Edit Bauer, Simon Busuttil, Evelyne Gebhardt, Sophia in ‘t Veld, Iliana Malinova Iotova, Ona Juknevičienė, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Antonio Masip Hidalgo, Bill Newton Dunn, Luca Romagnoli, María Isabel Salinas García, Eva-Britt Svensson

    Ingivande

    19.9.2008