BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna

31.10.2008 - (KOM(2008)0450 – C6‑0280/2008 – 2008/0149(COD)) - ***I

Utskottet för utveckling
Föredragande: Gay Mitchell
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Reimer Böge, budgetutskottet
Stéphane Le Foll, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna

(KOM(2008)0450 – C6‑0280/2008 – 2008/0149(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0450),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 179.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0280/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0396/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet anser att det referensbelopp som anges i lagstiftningsförslaget inte är förenligt med taket för rubrik 4 i den fleråriga budgetramen om inte taket justeras i enlighet med bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1]. Parlamentet anser att finansieringen av denna mekanism inte får äventyra finansieringen av EU:s andra prioriteringar och befintliga åtaganden.

3.  Europaparlamentet betonar att bestämmelserna i punkt 14 i det interinstitutionella avtalet ska tillämpas om den lagstiftande myndigheten beslutar att bifalla lagstiftningsförslaget. Parlamentet betonar att det kommer att inleda förhandlingar med budgetmyndighetens andra gren för att så snabbt som möjligt nå en överenskommelse om finansieringen av denna mekanism.

4.  Parlamentet anser att budgetmyndighetens två grenar under dessa förhandlingar bör undersöka alla finansieringsmöjligheter, inbegripet utökningen av reserven för katastrofhjälp. Parlamentet anser att den totala finansieringen inte får överstiga 1 miljard euro.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Den senaste tidens kraftigt stigande livsmedelspriser har försatt många utvecklingsländer och deras befolkningar i en mycket svår situation. Detta riskerar att leda till att ytterligare hundratals miljoner drabbas av extrem fattigdom, vilket i sin tur ställer krav på ökad solidaritet med de drabbade befolkningarna.	(1) Den senaste tidens kraftigt stigande livsmedelspriser, som hade kunnat förutses på grund av förhållandet mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaderna för livsmedels- och jordbruksprodukter, har försatt många utvecklingsländer och deras befolkningar i en mycket svår situation. Denna livsmedelskris förenad med en finans- och energikris samt en försämring av miljön (inklusive global uppvärmning, minskade vattentillgångar och förlust av biologisk mångfald) riskerar att leda till att ytterligare hundratals miljoner drabbas av extrem fattigdom, vilket i sin tur ställer krav på ökad solidaritet med de drabbade befolkningarna. All information om utsikterna på livsmedelsmarknaderna tyder på att denna livsmedelskris som drabbar de fattigaste befolkningsgrupperna i både syd och nord i världen kommer att sträcka sig över de närmaste åren.
Motivering
La crise alimentaire que nous vivons n'est pas un accident. Nous avons une idée de l'évolution future de l'offre et de la demande mondiale en produits agricoles et alimentaires. D'ici 2050 il y aura 3 milliards d'habitants en plus sur la planète. Il faudra produire deux fois plus et mieux en valorisant plus efficacement l'ensemble des ressources et en préservant davantage les écosystèmes et les équilibres naturels. Il conviendra aussi d'assurer une certaine régulation de l'économie agricole afin d'éviter les catastrophes alimentaires et les trop grands risques de spéculations sur les marchés de l'alimentation.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a) Vid sin senaste mellanstatliga plenarsession i Johannesburg, Sydafrika, i april 2008 antog den internationella utvärderingen av den roll som vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling spelar (IAASTD) en sammanfattande rapport om ett hållbart globalt jordbruk.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) En snabbinsatsmekanism för att hantera den kris i utvecklingsländerna, som orsakats av de höga livsmedelspriserna, bör därför inrättas genom denna förordning.	2) Som ett komplement till Europeiska unionens nuvarande utvecklingspolitik, som under alltför lång tid har försummat sitt stöd till jordbrukssektorn och framför allt till livsmedelsproduktionen, bör därför en snabbinsatsmekanism för att hantera den kris i utvecklingsländerna, som orsakats av de höga livsmedelspriserna, inrättas genom denna förordning
Motivering
La crise alimentaire révèle au grand jour les carences des politiques de développement engagées avec les pays les plus pauvres. L'aide à l'agriculture se situe autour de 4% de l'aide au développement, alors que ce secteur reste la base de tout développement puisqu'il permet de répondre aux besoins les plus élémentaires de population souffrant de malnutrition. Dans ces régions la majorité des populations vivent en zones rurales, la majorité des mal nourris sont d'abord des agriculteurs pauvres qui ont un accès difficile aux ressources (terre, eau, énergie, engrais semences, microcrédits, services, etc.) pour produire et nourrir leurs populations. Nos politiques de développement l'ont un peu vite oublié.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) I det europeiska samförståndet om utveckling som antogs av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen den 22 november 2005 anges det att Europeiska gemenskapen (nedan kallad gemenskapen) ska fortsätta att verka för att förbättra livsmedelsförsörjningen på internationell, regional och nationell nivå, och denna förordning har således till syfte att bidra till detta mål.	(3) I det europeiska samförståndet om utveckling som antogs av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen den 20 december 2005 anges det att Europeiska gemenskapen (nedan kallad gemenskapen) ska fortsätta att verka för att förbättra livsmedelsförsörjningen på internationell, regional och nationell nivå, och denna förordning har således till syfte att bidra till detta mål.
Motivering
Korrigering av datumet för när samförståndet om utveckling undertecknades.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) Den 22 maj 2008 antog Europaparlamentet en resolution om de stigande livsmedelspriserna i EU och i utvecklingsländerna i vilken de uppmanade rådet att samordna alla nationella och internationella livsmedelsrelaterade åtgärder som har till syfte att garantera rätten till mat.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Vid sitt möte den 20 juni 2008 drog Europeiska rådet slutsatsen att det fordras att Europeiska unionen vidtar åtgärder på områdena utveckling och humanitärt bistånd. Det angavs vidare att Europeiska unionen ska anskaffa medel för att finansiera säkerhetsnät för fattiga och utsatta befolkningsgrupper som går utöver livsmedelsbiståndet, att EU ska stödja kraftfulla åtgärder i utvecklingsländerna för att öka jordbruksutbudet, framför allt genom att tillhandahålla nödvändiga medel till jordbruksinsatsvaror och bistånd när det gäller användningen av marknadsbaserade riskhanteringsinstrument, samt att man ser positivt på kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till en ny fond för att stödja jordbruket i utvecklingsländerna, inom ramen för den gällande budgetramen.	(5) Vid sitt möte den 20 juni 2008 drog Europeiska rådet slutsatsen att det fordras att Europeiska unionen vidtar åtgärder på områdena utveckling och humanitärt bistånd. Det angavs vidare att Europeiska unionen, i syfte att till fullo stödja arbetet med att uppnå alla millennieutvecklingsmål, ska anskaffa medel för finansiera säkerhetsnät för fattiga och utsatta befolkningsgrupper som går utöver livsmedelsbiståndet, att EU ska stödja kraftfulla åtgärder i utvecklingsländerna för att öka jordbruksutbudet, framför allt genom att tillhandahålla nödvändiga medel till jordbruksinsatsvaror och bistånd när det gäller användningen av marknadsbaserade riskhanteringsinstrument, samt att man ser positivt på kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till en ny fond för att stödja jordbruket i utvecklingsländerna, inom ramen för den gällande budgetramen.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a) Vid sitt sammanträde den 20 juni 2008 bekräftade Europeiska rådet med kraft sitt åtagande att nå ett gemensamt mål för det offentliga biståndet på 0,56 % av BNI senast 2010 och 0,7 % av BNI senast 2015, i enlighet med rådets slutsatser av den 24 maj 2005, Europeiska rådets slutsatser av den 16‑17 juni 2005 och det europeiska samförståndet om utveckling. Sådana åtaganden förutsätter uppenbart en flerårig budgetplanering för EU:s utvecklingsbistånd.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 5b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5b) I sina slutsatser av den 20 juni 2008 erkände rådet att de höga livsmedelspriserna försämrar situationen för världens fattigaste befolkningar, och äventyrar framstegen mot alla millennieutvecklingsmålen. Europeiska rådet antog en EU-agenda för åtgärder när det gäller millennieutvecklingsmålen, i vilken det konstateras att EU är angeläget om att i linje med förklaringen från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations, FAO:s, konferens främja ett globalt partnerskap för livsmedel och jordbruk, och önskar spela en avgörande roll för att överbrygga en del av den ekonomiska klyftan före 2010 inom områdena jordbruk, en tryggad livsmedelsförsörjning och landsbygdsutveckling.
Motivering
Rådets text är särskilt viktig för målen i denna förordning, och bör därför nämnas i ett skäl.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Det behövs mycket stora ekonomiska resurser för att avhjälpa de omedelbara verkningarna av de höga livsmedelspriserna Det är världssamfundet i dess helhet som bör stå för insatserna och gemenskapen har för avsikt att bidra med sin andel.	(7) Det behövs mycket stora ekonomiska och materiella resurser för att avhjälpa de omedelbara verkningarna av de höga livsmedelspriserna Det är världssamfundet i dess helhet som bör stå för insatserna och gemenskapen har för avsikt att bidra med sin andel.
Motivering
Den lämpligaste och mest effektiva insatsen för att bemöta den aktuella livsmedelskrisen är att öka livsmedelsbiståndet till utvecklingsländerna.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Bakgrunden är densamma både för denna finansieringsmekanism (höga livsmedelspriser) som för de sänkta marknadsutgifterna under rubrik 2 i budgetramen. Enligt aktuella uppskattningar kommer det att finnas en betydande outnyttjad marginal under rubrik 2 för 2009.	(8) Bakgrunden för den situation som äventyrar själva rätten till mat i utvecklingsländerna och denna finansieringsmekanism (höga livsmedelspriser) som för de sänkta marknadsutgifterna under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen. Enligt aktuella uppskattningar kommer det att finnas en betydande outnyttjad marginal under rubrik 2 för 2009. I enlighet med principen om specificitet syftar åtgärderna i denna förordning till att stärka samarbetet med utvecklingsländerna. De nödvändiga utgifterna för att täcka dessa åtgärder bör därför finansieras under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen ”EU som global partner”.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning1 innehåller de lämpliga instrumenten (särskilt i punkt 23) för justering av taken för de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen.
	________________ 1 EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Dessa instrument har emellertid redan mobiliserats eller omprogrammerats så långt som möjligt 2008 för att kunna användas till att avhjälpa de negativa verkningarna i utvecklingsländerna av de höga livsmedelspriserna. Även om detta i viss mån är möjligt även under 2009 så kommer det ändå långt ifrån att vara tillräckligt för att täcka behoven.	(11) Dessa instrument har emellertid redan mobiliserats eller omprogrammerats så långt som möjligt 2008 för att kunna användas till att avhjälpa de negativa verkningarna i utvecklingsländerna av de höga livsmedelspriserna. Även om detta i viss mån är möjligt även under 2009 så kommer det ändå långt ifrån att vara tillräckligt för att täcka behoven. Inför den aktuella situationen med ett begränsat livsmedelsutbud i världen och kraftigt stigande livsmedelspriser, en situation som kan fortsätta under de närmaste åren, bör man förbättra de utvecklingsbiståndsinstrument som finansieras med medel under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen. Denna åtgärd får dock inte äventyra EU:s jordbruksintressen.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Det är dock nödvändigt att skydda de europeiska jordbrukarnas intressen och säkerställa att detta förslag inte under några som helst omständigheter utlöser den mekanism för finansiell disciplin som anges i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 1290/2005.	(13) Det är dock nödvändigt att skydda de europeiska jordbrukarnas intressen, eftersom även dessa jordbrukare i omfattande grad brottas med högre produktionskostnader, såväl inom jordbrukets produktionssektor som inom fiskerisektorn, och säkerställa att detta förslag inte under några som helst omständigheter utlöser den mekanism för finansiell disciplin som anges i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 1290/2005.
Motivering
En ”mjuklandning” innebär att kompletterande åtgärder för omstruktureringar och andra nya utmaningar, såsom ökade produktionskostnader till följd av höjda energipriser, måste uppmärksammas i lika hög grad.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b) I enlighet med artikel 276 i EG‑fördraget omfattas genomförandet av finansieringsmekanismen för livsmedelskrisen av det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b) Det nya utvecklingsbiståndet bör förvaltas på ett sådant sätt att det kan trygga lokalbefolkningens livsmedelsförsörjning, utan att gynna ett jordbruk som endast är inriktat på export av råvaror till industriländerna, vilket skulle strida mot målen för denna åtgärd, eftersom de lokala behoven då inte skulle tillgodoses samtidigt som det skulle uppstå risk för illojal konkurrens med den europeiska produktionen.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Detta innebär att det fordras en särskild finansieringsmekanism som kompletterar de befintliga utvecklingsinstrumenten och instrumentet för humanitärt bistånd så att man kan vidta kompletterande krisåtgärder för att snabbt avhjälpa verkningarna i utvecklingsländerna av de kraftigt stigande livsmedelspriserna.	(14) Detta innebär att det fordras en särskild finansieringsmekanism som kompletterar de befintliga externa finansieringsinstrumenten så att man kan vidta kompletterande krisåtgärder för att snabbt avhjälpa verkningarna i utvecklingsländerna av de kraftigt stigande livsmedelspriserna.
Motivering
Endast finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete tillämpas på utvecklingsåtgärder. Det är klarare att hänvisa till alla instrument som ”externa finansieringsinstrument”, vilket även omfattar instrumentet för humanitärt bistånd.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Resultaten av det gemensamma utnyttjandet av finansieringsmekanismen för livsmedelskrisen och befintliga program i enlighet med dessa mål bör regelbundet utvärderas för att produktionsstrukturen inom jordbruket i utvecklingsländerna ska kunna följas upp på längre sikt.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) De åtgärder som vidtas inom ramen för denna mekanism bör hjälpa utvecklingsländerna att öka sin jordbruksproduktion under kommande säsonger, att snabbt fylla sina befolkningars omedelbara behov och att vidta de inledande åtgärder som är nödvändiga för att så långt som möjligt förhindra att livsmedelsförsörjningen på nytt äventyras, samt bidra till att mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna på global nivå, i syfte att hjälpa både de fattigaste befolkningsgrupperna och de europeiska konsumenterna och jordbrukarna.	(15) De åtgärder som vidtas inom ramen för denna mekanism bör hjälpa utvecklingsländerna att öka sin jordbruksproduktion under kommande säsonger, att snabbt fylla sina befolkningars omedelbara behov och att vidta de inledande åtgärder som är nödvändiga för att så långt som möjligt förhindra att livsmedelsförsörjningen på nytt äventyras, samt bidra till att mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna på global nivå, i syfte att hjälpa de fattigaste befolkningsgrupperna, småbrukarna och även de europeiska konsumenterna och jordbrukarna.
	Gemenskapsstödet bör beviljas på villkor att vissa minimistandarder uppfylls när det gäller miljökrav och ILO:s grundläggande konventioner.
Motivering
Europeiska unionen bör verka för att de fattiga länderna uppfyller vissa standarder på miljö- och arbetsmarknadsområdet. I kommissionens förslag förbises helt dessa aspekter som för närvarande väger tungt inom EU:s olika politikområden.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) Finansieringsmekanismen för livsmedelskrisen bör vara inriktad på att underlätta beviljande av mikrokrediter till små jordbruksproducenter i de utvecklingsländer som har drabbats av krisen. Denna mikrokreditmekanism bör utformas i analogi med befintliga instrument (finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden, EUF).
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är av ett sådant slag att det måste inrättas ett effektivt, flexibelt, öppet och snabbt beslutsförfarande för deras finansiering, med ett nära samarbete mellan alla berörda institutioner. Denna förordning bör framför allt möjliggöra finansiering av åtgärder som redan inletts och som internationella organisationer gav eller var beredda att ge sitt stöd till före antagandet av förordningen, från och med den 20 juni 2008, dvs. dagen för antagandet av Europeiska rådets slutsatser.	(16) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är av ett sådant slag att det måste inrättas ett effektivt, flexibelt, öppet och snabbt beslutsförfarande för deras finansiering, med ett nära samarbete mellan alla berörda institutioner. Denna förordning bör bland annat möjliggöra finansiering av åtgärder som redan inletts före antagandet av förordningen, från och med det datum som fastställts i ett beslut från Europaparlamentet.
Motivering
Metoder för att ge bistånd bör inte begränsas till att finansiera internationella eller regionala organisationer, eftersom andra metoder kan vara mer lämpade för särskilda omständigheter i de länder som ska få stöd.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Åtskillnad måste göras mellan kortsiktiga åtgärder som syftar till att skapa ”säkerhetsnät” för de befolkningar som mest direkt och allvarligast drabbats av de stigande livsmedelspriserna och mer strukturerade åtgärder som syftar till att främja produktionen av livsmedelsgrödor i utvecklingsländerna i syfte att förebygga att den nuvarande livsmedelskrisen upprepas.
Motivering
Det är viktigt att göra åtskillnad mellan omedelbara och kortsiktiga åtgärder, såsom skapandet av sociala säkerhetsnät för att minska de negativa effekterna av livsmedelspriserna för dem som har begränsad tillgång till livsmedel, och mer strukturerade åtgärder som syftar till att finna en mer hållbar lösning på krisen.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Skäl 16b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16b) Finansieringen av denna förordning via internationella organisationer får inte utgöra hinder för budgetkontroll, effektivitet och insyn i EU:s utgifter.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(18a) De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter*.
	________________ *EUT C 255, 21.10.2006, s. 4.
Motivering
I det nya skälet redogörs det för behovet att ta med bestämmelserna för kommittéförfarandet i den rättsliga texten.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Skäl 18b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(18b) Denna förordning bör även följas upp av en långsiktig strategi för mottagarländerna, och en översyn av de åtgärder som finansierats enligt denna förordning bör göras under de följande åren.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Skäl 18c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(18c) De olika utvecklingsinstrumenten och denna mekanism ska tillämpas för att garantera kontinuiteten i samarbetet, särskilt i samband med övergången från katastrofbistånd till initiativ på medellång och lång sikt. Inom samtliga instrument som tas i bruk för utvecklingen ska det hädanefter anslås en större andel medel för jordbruk och jordbruksproduktion, dvs. för områden utan vilka ett land inte kan uppnå en hållbar utveckling, där ett av de prioriterade målen är att ge befolkningen med tillräckligt med livsmedel.
Motivering
Un pays ne peut se développer quand il ne parvient pas à nourrir sa population. Dans le contexte de crise alimentaire dans lequel nous sommes l’urgence est donc bien d'augmenter durablement l'aide à l’agriculture trop longtemps négligée des politiques de coopération développement. Rappelons simplement que la majorité des populations des pays pauvres vivent dans les campagnes, que l’alimentation représente plus de 50% des dépenses des ménages, que les plus mal-nourris sont souvent des agriculteurs pauvres qui ne parviennent pas à produire faute de moyens suffisants, leur permettant d’accéder aux ressources (terre, eau, engrais, semences, services, crédits, etc.)
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Skäl 18d (nytt)
	(18d) Det är i sista hand Europaparlamentet som bestämmer om utgifterna.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 1 - punkt 2 - stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska vidta de åtgärder som avses i punkt 1. Det rör sig om åtgärder för att finansiera internationella initiativ som har till syfte att stödja denna förordnings syften och mål och som genomförs via regionala och globala internationella organisationer. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.	De åtgärder som avses i punkt 1 ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10a.2. Det rör sig om åtgärder för att finansiera initiativ som har till syfte att stödja denna förordnings syften och mål.
Motivering
Här införs ett kommittéförfarande för beslut, som automatiskt ger parlamentet rätt till full information. I detta ändringsförslag tar vi också bort kravet på genomförande enbart via regionala och globala internationella organisationer, eftersom andra biståndsmekanismer kan vara bättre lämpade för de särskilda förhållanden som råder i de länder som ska få stöd.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Oavsett vilka institutioner – internationella eller regionala organisationer eller andra typer av institutioner – som i enlighet med förfarandet i artikel 10.2 väljs ut för att ta i bruk finansieringsmekanismen för livsmedelskrisen, måste handlingsprogrammen för tillväxt inom jordbruket utarbetas tillsammans med jordbrukarorganisationer, producentorganisationer och deras icke‑statliga partnerorganisationer, och dessa organisationer måste även delta i övervakningen och uppföljningen av genomförandet av dessa program.
Motivering
Jordbrukssektorn utgör den viktigaste sysselsättnings- och inkomstkällan för en stor majoritet av befolkningen. I Västafrika är till exempel 142 miljoner människor, dvs. 60 % av befolkningen, bosatta på landsbygden och i huvudsak beroende av jordbruksverksamhet.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 1 - punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Bland dessa åtgärder ingår upprättandet av en förteckning över mottagarländer utvalda på grundval av en uppsättning kriterier som anges i bilagan, som grundar sig på information, bland annat om ländernas faktiska behov, som hämtats framför allt från kommissionens delegationer och från internationellt erkända bedömningar som tillhandahålls av organisationer som t.ex. FN-familjen.	3. I syfte att optimera tillämpningen och effekterna av denna förordning ska resurserna koncentreras på högst 35 högprioriterade mottagarländer. Mottagarländerna ska väljas ut på grundval av en uppsättning kriterier som anges i bilagan, och på ett sätt som samordnats med andra givare och som bygger på en relevant behovsbedömning som tillhandahållits av expertorganisationer och internationella organisationer som t.ex. FN-familjen, inklusive Världsbanken.
Motivering
Genom detta ändringsförslag tillåts bedömningar av organisationer som är specialiserade i att analysera livsmedels- och jordbrukssektorerna i utvecklingsländer.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Icke-statliga organisationer ska i mån av möjlighet garanteras deltagande i de projekt som genomförs av internationella organisationer.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 1 - punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. För att skapa samstämmighet i gemenskapens bistånd och göra det så effektivt som möjligt kan kommissionen, när det gäller regionala eller gränsöverskridande program, besluta att befolkningar i sådana utvecklingsländer som inte tillhör den berörda regionen får dra nytta av programmet i fråga.	4. För att skapa samstämmighet i gemenskapens bistånd och göra det så effektivt som möjligt kan kommissionen, när det gäller regionala eller gränsöverskridande program, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10a.2 besluta att befolkningar i sådana utvecklingsländer som inte tillhör den berörda regionen får dra nytta av programmet i fråga.
Motivering
Tack vare ändringsförslaget kan beslut fattas genom lämpligt kommittéförfarande.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 1 - punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Internationella organisationer, vilket även inbegriper regionala organisationer (nedan kallade internationella organisationer) kommer att väljas ut på grundval av sin förmåga att, med avseende på målen för denna förordning, tillhandahålla snabba och högkvalitativa insatser för att möta behoven hos de utvecklingsländer som är mottagarländer.	5. Då stöd ska ges till åtgärder som genomförs av internationella organisationer, vilket även inbegriper regionala organisationer (nedan kallade internationella organisationer) kommer dessa internationella organisationer att väljas ut av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10a.2 och på grundval av sin förmåga att, med avseende på målen för denna förordning, tillhandahålla snabba och högkvalitativa insatser för att möta behoven hos de utvecklingsländer som är mottagarländer. Sådana distributionsorganisationer kommer dessutom att väljas ut på basis av deras förmåga att effektivt distribuera medel med så lite administrativ byråkrati som möjligt.
Motivering
I detta ändringsförslag tar vi bort kravet på genomförande enbart via regionala och globala internationella organisationer, och garanterar att beslut om sådana organisationer tas genom kommittéförfarandet.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 2 - punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Bistånd och samarbete i enlighet med denna förordning har i första hand till syfte att främja en ökning av utbudet inom jordbrukssektorn i mottagarländerna eller regionerna, med hänsyn tagen till en hållbar utveckling, och att stödja åtgärder för att snabbt och direkt mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna, i överensstämmelse med målet om en tryggad livsmedelsförsörjning.	1. Bistånd och samarbete i enlighet med denna förordning har som sitt främsta mål att åtgärda de kraftigt stigande livsmedelspriserna på kort till medellång sikt genom att
	a) främja en ökning av utbudet från jordbrukssektorn genom en hållbar ökning av jordbruksproduktionen, inbegripet småbrukarsektorn, i mottagarländerna eller regionerna, med hänsyn tagen till deras totala utveckling på medellång sikt, och
	b) stödja åtgärder för att på kort sikt snabbt och direkt tillgodose lokalbefolkningarnas livsmedelsbehov och mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna, i överensstämmelse med målet om en tryggad livsmedelsförsörjning och FN:s näringsbehovsstandarder.
Motivering
Klargör huvudmålet för denna förordning och gör åtskillnad mellan kortsiktiga mål och mål på medellång sikt.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Befintliga program och projekt ska granskas i förväg i enlighet med principen att endast vederbörligen kontrollerade framtidsorienterade projekt som på ett hållbart sätt främjar småbruk och landsbygdsstrukturer ska erhålla tilläggsstöd, varvid medelinsatserna måste optimeras och oönskade konsekvenser undvikas.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 2 - punkt 3 - stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Utan hinder av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1905/2006 och (EG) nr 1717/2006 ska planerade åtgärder som är förenliga med artiklarna 1.1 och 3.2 i denna förordning finansieras enligt förordningen.	utgår
Motivering
Texten äventyrar ytterligare finansiering enligt förordningen genom att förhindra stöd från andra instrument för åtgärder som är i linje med målen i denna förordning. Ett belopp på 50 miljoner euro har avsatts för liknande åtgärder 2008 enligt det tematiska programmet för tryggad livsmedelsförsörjning inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och får inte påverkas av att denna förordning träder i kraft. Hänvisningen till externa instrument har överförts till artikel 2.3 andra stycket, och en hänvisning till Cotonouavtalet har lagts till.
Det är viktigt att kommissionen preciserar hur beloppet på en miljard ska utnyttjas. Detta bör göras i en preliminär plan som antas enligt kommittéförfarandet och som ger Europaparlamentet rätt att bli informerat. Denna plan gör det möjligt att senare göra en utvärdering av mekanismen.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 2 - punkt 3 - stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De olika utvecklingsinstrumenten och denna mekanism ska tillämpas för att säkerställa kontinuiteten i samarbetet, särskilt i samband med övergången från katastrofbistånd till initiativ på medellång och lång sikt.	Åtgärder som stöds enligt denna förordning ska samordnas med de åtgärder som stöds av andra instrument, inklusive rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd*, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete** och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument*** och AVS‑EU:s partnerskapsavtal****, för att säkerställa kontinuiteten i samarbetet, särskilt i samband med övergången från katastrofbistånd till initiativ på medellång och lång sikt. ___________ *EGT L 163, 2.7.1996, s. 1. **EUT L 378, 27.12.2006, s. 41. ***EUT L 327, 24.11.2006, s. 1. ****Partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (EGT L 317, 15.12.2000, s. 13).
Motivering
Ändringsförslaget förebygger inkonsekvenser och onödig överlappning mellan denna förordning och andra finansieringsinstrument som tillämpas på samma länder.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska se till att de åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning är förenliga med gemenskapens övergripande strategiska ram för det berörda mottagarlandet eller mottagarländerna.	4. Kommissionen ska se till att de åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning är förenliga med gemenskapens övergripande strategiska ram för det berörda mottagarlandet eller mottagarländerna, samt garantera småbrukare prioriterad tillgång.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 3 - punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Gemenskapens bistånd och samarbete ska genomföras med hjälp av en uppsättning beslut om finansiering av sådana stödåtgärder som anges i artikel 1.1–1.3 i denna förordning, vilka ska antas av kommissionen.	1. Gemenskapens bistånd och samarbete ska genomföras med hjälp av en uppsättning beslut om finansiering av sådana stödåtgärder som anges i artikel 1.1–1.3 i denna förordning, vilka ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10.a2.
	Innan finansieringen av denna mekanism fastställs ska kommissionen upprätta en detaljerad preliminär plan för medelutnyttjandet, där varje planerad åtgärdstyp anges tillsammans med kvantitativa mål, den finansieringsandel som beviljats respektive åtgärd samt vilka medel som planerats för den administrativa förvaltningen av denna mekanism.
	______________1 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
Motivering
Tack vare ändringsförslaget kan beslut fattas genom lämpligt kommittéförfarande.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Åtgärder för att underlätta tillgången till jordbruksinsatsvaror och jordbrukstjänster, inbegripet gödningsmedel och utsäde.	(a) Åtgärder för att underlätta tillgången, i synnerhet för småbrukare och kvinnliga jordbrukare, till lokalt anpassade och hållbara jordbruksinsatsvaror (som är lämpliga för att utveckla lokala resurser) och jordbrukstjänster (rådgivning, yrkesutbildning), befintliga lokala marknader och existerande infrastruktur, inbegripet gödningsmedel och utsäde, med tyngdpunkt vid åtgärder för att aktivera och anlita befintliga lokala, regionala och interregionala producenter i de stödberättigande utvecklingsländerna. Inköp av jordbruksinsatsvaror och jordbrukstjänster måste i så stor utsträckning som möjligt göras lokalt, de negativa följder som importerade insatsvaror och tjänster får för lokala producenter och marknader måste undvikas och dumpning måste uteslutas.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Säkerhetsnätsåtgärder som har till syfte att bibehålla eller förbättra produktionskapaciteten inom jordbruket och att möta de grundläggande livsmedelsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna.	(b) Säkerhetsnätsåtgärder som har till syfte att bibehålla eller förbättra produktionskapaciteten inom jordbruket och att möta de grundläggande livsmedelsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna, såsom matkuponger för skolelever, varvid dumpning och snedvridning av lokal produktion och lokala marknader måste undvikas.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Tillhandahållande av mikrokrediter till små jordbruksproducenter i syfte att öka produktionen.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Bistånd ska inte beviljas för produktion av råmaterial för
	– exotiska produkter eller lyxprodukter (såsom kakao, te, tobak, kaffe) eller
	– biobränsle.
Motivering
Syftet med detta förslag är att hantera livsmedelskrisen i utvecklingsländerna. Bistånd bör därför beviljas till produktion av baslivsmedel.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Stödåtgärder som uppfyller målen i denna förordning får finansieras med upp till högst 1 % av det belopp som anges i artikel 10.1.	3. Administrativa stödåtgärder, bl.a. åtgärder för att involvera jordbrukarorganisationer och icke‑statliga organisationer, som uppfyller målen i denna förordning får finansieras med upp till högst 2 % av det belopp som anges i artikel 10.1.
Motivering
De planerade stödåtgärderna kan särskilt avse mer strukturella aspekter, såsom att involvera jordbrukarorganisationerna eller ordna möten med icke-statliga organisationer. Finansieringsmöjligheterna bör därför höjas från 1 till 2 % av det belopp som avses i artikel 10.1.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Både kommissionen och Europaparlamentet kommer noggrant att granska utbetalningarna till de internationella organisationerna och dessa organisationers finansiella utgifter i mottagarländerna, för att garantera att Europeiska unionens medel används på ett effektivt sätt för att uppfylla de ovannämnda målen.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 4	Artikel 4
Stödberättigade enheter	Stödberättigade enheter
De enheter som är stödberättigade är sådana internationella organisationer som uppfyller villkoren i artikel 43 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.	1. Följande enheter är stödberättigade:
	a) Partnerländer och partnerregioner och deras institutioner.
	b) Decentraliserade enheter i partnerländerna till exempel kommuner, provinser, län och regioner.
	c) Gemensamma organ som inrättats av partnerländerna eller partnerregionerna och gemenskapen.
	d) Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, samt organ, kontor och uppdrag inom ramen för FN-systemet, internationella och regionala finansiella institut och utvecklingsbanker, i den mån deras program bidrar till uppnåendet av målen i denna förordning.
	e) Gemenskapens institutioner och organ, dock endast när det gäller genomförande av de stödåtgärder som avses i artikel 3.3.
	f) EU:s byråer.
	g) Följande enheter eller organ i medlemsstaterna, partnerländerna och partnerregionerna eller varje annat tredjeland, i enlighet med reglerna om tillträde till gemenskapens externa bistånd i förordning (EG) nr 1905/2006, i den mån de bidrar till uppnåendet av målen i denna förordning:
	i) Offentliga eller halvoffentliga organ, lokala myndigheter och organ samt grupper eller representativa sammanslutningar av sådana myndigheter eller organ.
	ii) Bolag, företag och andra privata organisationer och företag.
	iii) Finansinstitut som beviljar, främjar och finansierar privata investeringar i partnerländerna och partnerregionerna.
	iv) Oberoende och redovisningsskyldiga icke-statliga aktörer.
	v) Fysiska personer.
	vi) Lokala och regionala gräsrotsorganisationer, såsom jordbrukarorganisationer och jordbrukskooperativ eller producentsammanslutningar.
	2. De enheter som förtecknas i punkt 1 d i denna artikel ska vara berättigade till ett totalanslag på högst 40 procent av det totala finansiella referensbelopp som anges i artikel 10.1 i denna förordning.
Motivering
För att särskilt småbrukare ska kunna stödjas, och för att skapa en stabil grund för en hållbar livsmedelsproduktion, bör de lokala och regionala gräsrotsorganisationerna stärkas och stödjas.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 4a
	Former av finansiering
	1. Finansieringen från gemenskapen får ske i följande former:
	a) Finansiering av projekt och program.
	b) Budgetstöd, särskilt sektoriellt budgetstöd, om partnerlandets förvaltning av de offentliga utgifterna är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv, och om villkoren för budgetstödet i det relevanta geografiska finansieringsinstrumentet har uppfyllts.
	c) Bidrag till internationella eller regionala organisationer och internationella fonder som förvaltas av sådana organisationer.
	d) Bidrag till nationella fonder som inrättats av partnerländerna och partnerregionerna i syfte att främja medfinansiering genom flera givare och bidrag till fonder som inrättats av en eller flera andra givare för gemensamt genomförande av projekt.
	e) Medfinansiering med stödberättigade enheter i enlighet med artikel 4.
	f) Medel som på grundval av ett kommissionsprogram ställs till Europeiska investeringsbankens eller andra finansförmedlares förfogande och får användas för att bevilja lån (särskilt för investeringar och utveckling av den privata sektorn) eller riskkapital (särskilt i form av förlagslån eller villkorslån), för andra förvärv av tillfälliga minoritetsandelar i ett företags kapital eller för bidrag till garantifonder, i enlighet med artikel 32 i förordning (EG) 1905/2006 i den utsträckning gemenskapens risk är begränsad till dessa medel.
Motivering
Det är inte enbart internationella och regionala organisationer som ska få ge bistånd, eftersom andra metoder kan lämpa sig bättre för de olika omständigheter som råder i vissa länder eller regioner. Denna förteckning över finansieringsformer kommer från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, men har förenklats för att återspegla den nödsituation som beskrivs i denna förordning.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 5 - punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Kommissionen får vid samfinansiering och i andra vederbörligen motiverade fall besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt uppgifter som avser budgetgenomförande, till de organ som avses i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.
Motivering
Behövs för att bredda urvalet av tillgängliga biståndsmetoder. Texten är tagen från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 5 - punkt 1b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1b. Vid decentraliserad förvaltning får kommissionen besluta att använda sig av det stödmottagande partnerlandets eller den stödmottagande partnerregionens förfaranden för upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag, efter verifiering av att de respekterar relevanta kriterier i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, förutsatt att villkoren i förordning (EG) nr 1905/2006 uppfyllts.
Motivering
Behövs för att bredda urvalet av tillgängliga biståndsmetoder. Texten är tagen från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. De åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska vara i linje med Parisförklaringen om biståndseffektivitet. I de rapporter som avses i artikel 9 i denna förordning ska särskild uppmärksamhet fästas vid detta krav.
Motivering
Alla åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska vara i linje med Parisförklaringen om biståndseffektivitet, särskilt som det är fråga om en tillfällig mekanism. Det bör garanteras att mekanismen på ett effektivt sätt bidrar till en hållbar förbättring av situationen.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 6 - punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Budgetåtaganden ska göras på grundval av kommissionens beslut.	1. Budgetåtaganden ska göras på grundval av kommissionens beslut i enlighet med artikel 10a2.
Motivering
Tack vare ändringsförslaget kan beslut fattas genom lämpligt kommittéförfarande.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 6 - punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Åtgärder som antas inom ramen för denna förordning kan med verkan från och med den 20 juni 2008 användas till att finansiera sådana åtgärder som inletts i mottagarlandet eller av de organisationer som avses i artikel 4 redan före denna förordnings ikraftträdande.	2. Åtgärder som antas inom ramen för denna förordning kan med verkan från och med det datum som fastställts i ett beslut från Europaparlamentet användas till att finansiera sådana åtgärder som inletts av stödberättigade enheter enligt artikel 4 redan före denna förordnings ikraftträdande. Stöd som beviljats inom ramen för denna förordning ska i detta sammanhang utnyttjas i form av tilläggsanslag.
Motivering
Ett bättre språkbruk för det bredare urvalet av biståndsmetoder.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Artikel 7 - punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Ekonomiska överenskommelser ska innehålla bestämmelser som ger kommissionen och revisionsrätten tillgång till all information som de behöver för att fullgöra sina uppgifter, där så krävs på platsen, i enlighet med de överenskommelser om kontroller som slutits med berörda internationella organisationer.	2. Det ska i överenskommelser uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten ska ha rätt att utföra granskningar, inbegripet granskningar av handlingar eller på platsen, hos varje kontraktspart eller underentreprenör som mottagit gemenskapsmedel. Det ska i överenskommelsen också uttryckligen anges att kommissionen ska ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter*. ___________ *EGT L 292, 15.11.1995, s. 2.
Motivering
Texten ersätts med text från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, eftersom den är mer lämpad för ett bredare urval av biståndsmetoder.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Artikel 7 - punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. I alla kontrakt som sluts som ett led i genomförandet av stödet ska kommissionens och revisionsrättens möjligheter att utöva den rättighet som nämns i punkt 2 garanteras under och efter genomförandet av kontrakten.
Motivering
Text från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbetet, för att passa det bredare urvalet av biståndsmetoder.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Artikel 8a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 8a
	Övervakning och utvärdering
	1. Kommissionen ska övervaka och se över verksamhet som genomförts enligt denna förordning, i lämpliga fall genom oberoende externa utvärderingar, för att kontrollera om målen har uppnåtts och för att kunna utforma rekommendationer i syfte att förbättra framtida åtgärder. Hänsyn ska tas till förslag om oberoende externa utvärderingar som framläggs av parlamentet eller rådet.
	2. Kommissionen ska för kännedom överlämna utvärderingsrapporterna till Europaparlamentet och den kommitté som inrättas genom artikel 10a. Medlemsstaterna kan begära att få diskutera särskilda utvärderingar i den kommitté som avses i artikel 10a.
	3. Kommissionen ska låta alla berörda aktörer, inbegripet icke-statliga aktörer och lokala myndigheter, medverka när det gemenskapsstöd som föreskrivs i denna förordning utvärderas.
Motivering
All verksamhet som finansieras av gemenskapen ska utvärderas för att bedöma om den är effektiv. Texten är tagen från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Artikel 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om de åtgärder den antagit i enlighet med denna förordning senast den 31 december 2009. Kommissionen ska senast den 31 december 2012 förelägga dem en rapport om genomförandet av åtgärderna, vilken så långt som möjligt ska ange de viktigaste resultaten och verkningarna av det bistånd som tillhandahållits inom ramen för förordningen.	Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om de åtgärder den antagit i enlighet med denna förordning senast den 31 december 2009. Kommissionen ska senast den 31 december 2011 förelägga dem en rapport om genomförandet av åtgärderna, vilken ska ange de viktigaste resultaten och verkningarna av det bistånd som tillhandahållits inom ramen för förordningen. Kommissionen ska i september 2009 förelägga Europaparlamentet och rådet en första preliminär utvärderingsrapport över de åtgärder som antagits, vilken ska göra det möjligt att eventuellt anpassa innehållet i finansieringsmekanismen för livsmedelskrisen till dess mål.
Motivering
Kommissionen bör regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om hur mekanismen fungerar och vilka resultat den ger. En första utvärderingsrapport efter halva tiden bör även göras och därefter en detaljerade slutlig utvärdering för att man ska kunna bedöma de verkliga bidragen till de befolkningar som drabbats hårdast av livsmedelskrisen.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Artikel 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2008–2009 vara 1,0 miljarder euro.	1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2008–2009 vara 1,0 miljarder euro. Detta referensbelopp ska finansieras under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen.
2. Referensbeloppet för 2008 ska vara 750 miljoner euro.	2. Det årliga beloppet ska fastställas inom ramen för det årliga budgetförfarandet.
3. Det maximala referensbeloppet för 2009 ska vara 250 miljoner euro.
4. För varje år gäller att det belopp för vilket det gjorts åtaganden ska medge en marginal under rubrik 2 på minst 600 miljoner euro, fastställt på grundval av prognosen i den senaste rapporten inom ramen för det varningssystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1290/2005. Om detta krav inte kan uppfyllas för ett visst år ska det maximala belopp som kan anslås för det året i enlighet med denna förordning minskas i motsvarande grad för att ge utrymme för en tillräcklig marginal under rubrik 2.	3. I syfte att täcka de behov som följer av förslaget till förordning ska den fleråriga budgetramen justeras med alla de medel som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Om en del av anslagen eller samtliga anslag tas från den tillgängliga marginalen under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen ska en marginal på minst 600 miljoner euro, fastställt på grundval av prognosen i den senaste rapporten inom ramen för det varningssystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1290/2005, lämnas kvar för varje år under denna rubrik. Om detta krav inte kan uppfyllas för ett visst år ska det maximala belopp som kan anslås för det året i enlighet med denna förordning minskas i motsvarande grad för att ge utrymme för en tillräcklig marginal under rubrik 2.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Artikel 10a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 10a
	Kommittéförfarande
	1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté.
	2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara 10 arbetsdagar för åtgärder som vidtas 2008 och 30 dagar för åtgärder som vidtas 2009.
	3. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning.
Motivering
Inför det lämpligaste kommittésystemet, förvaltningskommittén, som vanligtvis används för externa finansieringsinstrument, men inför förkortade tidsfrister 2008 på grund av förfarandenas brådskande natur i år.
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Bilagan
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
BILAGA	BILAGA
Vägledande förteckning över kriterier för att välja ut mottagarländer	Förteckning över kriterier för att välja ut mottagarländer och kriterier för fördelning av medel per land
Vägledande kriterier för att välja ut mottagarländer:	Kriterier för att välja ut mottagarländer:
– Prisinflationen på livsmedel och dess potentiella sociala, ekonomiska och politiska följder.	– Prisinflationen på livsmedel och dess potentiella sociala, ekonomiska och politiska följder.
• Storleken på prisinflationen på livsmedel (i förhållande till den allmänna inflationen).	• Storleken på prisinflationen på livsmedel (i förhållande till den allmänna inflationen).
• Graden av beroende av livsmedelsimport, inbegripet import av livsmedelsbistånd.	• Graden av beroende av nettolivsmedelsimport, inbegripet import av livsmedelsbistånd.
• Social sårbarhet och politisk stabilitet.	• Social sårbarhet och politisk stabilitet.
• Livsmedelsproduktionens procentuella andel av den egna förbrukningen.	• Livsmedelsproduktionens procentuella andel av den egna förbrukningen.
	• Produktionskapacitet inom jordbruket.
– Det eventuellt stödberättigade landets förmåga att reagera och att vidta lämpliga åtgärder.	– Det eventuellt stödberättigade landets förmåga att reagera och att vidta lämpliga åtgärder.
• Statliga åtgärder, inbegripet åtgärder på utbudssidan och handelsåtgärder.	• Statliga åtgärder, inbegripet åtgärder på utbudssidan (såsom förbättring av infrastruktur i landsbygdsområden) och handelsåtgärder.
• Exportinkomster.	• Exportinkomster.
• Skattemässig sårbarhet.	• Skattemässig sårbarhet.
Hänsyn kommer även att tas till om givarsamfundet på kort sikt ställer andra finansieringskällor till mottagarlandets förfogande för att det ska kunna möta livsmedelskrisen och till landets förmåga att på lång sikt, och på ett hållbart sätt, öka sin jordbruksproduktion.	Hänsyn kommer även att tas till om givarsamfundet på kort sikt ställer andra finansieringskällor till mottagarlandets förfogande för att det ska kunna möta livsmedelskrisen och till landets förmåga att på lång sikt, och på ett hållbart sätt, öka sin jordbruksproduktion.
	Vägledande kriterier för fördelning av medel per land:
	• En tillräckligt sund förvaltning.
	• De verkliga behoven hos den berörda befolkningen.
	• Tillräcklig kapacitet att inrätta sociala skyddsnät för fattiga och sårbara grupper.
	• Tillräcklig kapacitet att snabbt och effektivt öka jordbruksproduktionen.
	• Tillräcklig infrastruktur för att hantera en snabb produktionsökning och försörja lokala och regionala marknader.
Motivering
Kriterier för att välja målländer bör fastställas. En vägledande förteckning är därför inte lämplig. Till följd av ändringsförslaget överensstämmer bilagan också med artikel 1.3 där det inte nämns att förteckningen är vägledande.

• [1]  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

MOTIVERING

En kris som inte kan ignoreras

Kraftigt stigande livsmedelspriser är inte enbart något som förekommer i tidningsrubrikerna. För de 2,1 miljarder människor i världen som försöker överleva på mindre än 2 dollar per dag och som spenderar närmare hälften av sina inkomster på mat utgör de kraftigt stigande livsmedelspriserna ett verkligt hot för deras överlevnad. De rekordhöga priserna för stapelgrödor såsom ris, majs och vete har en direkt inverkan på antalet hungrande i världen. Enligt uppgifter från FAO steg antalet hungrande med 50 miljoner enbart under 2007. Gatudemonstrationer har urartat till upplopp i Haiti, Bangladesh och Egypten. Och möjligheterna att nå det första av FN:s millennieutvecklingsmål, att halvera hungersnöden i världen fram till 2015, verkar vara mycket små.

Mycket har sagts om de många orsakerna till krisen – ökad konsumtion av kött i stället för spannmål i Kina och Indien, kombinerat med väderfenomen som hänger samman med klimatförändringen, såsom torka i Australien, omläggningen av produktionen av livsmedelsgrödor till produktion av biobränsle och rekordlåga spannmålslager i världen. När vi talar om sådana strukturella faktorer är det förståeligt att de flesta analytiker förväntar sig att priserna ska förbli höga inom den närmaste framtiden. Dessutom bidrar spekulationerna på marknaderna för jordbruksråvaror till att livsmedelspriserna stiger ytterligare. Men oberoende av vad krisen beror på är det nu oerhört viktigt att hitta en sammanhängande, samordnad och effektiv lösning på den.

För detta ändamål har kommissionen redan beviljat så mycket medel som möjligt från gemenskapens långsiktiga externa samarbetsinstrument. Möjligheten att göra det samma 2009 är mycket begränsad, och de kortsiktiga resurserna är långt ifrån de nivåer som krävs. Dessutom skulle detta äventyra överensstämmelsen med befintliga samarbetsprogram. Man måste alltså finna en annan lösning.

Kommissionens förslag om att inrätta en fond med en miljard euro för att åtgärda livsmedelskrisen är ett viktigt bidrag i rätt tid för att möta denna brådskande utmaning. Föredraganden skulle vilja gratulera kommissionen för att ha tagit ett så djärvt initiativ. Han ser fram emot att samarbeta nära med kommissionen och rådet så att denna viktiga rättsakt kan antas så snabbt som möjligt.

På grundval av sina preliminära kontakter med sina kolleger tror han att han inom parlamentet kommer att nära samarbeta med de utskott som är intresserade av denna fråga, särskilt jordbruksutskottet och budgetutskottet. Han är övertygad om att denna positiva samarbetsanda kommer att leda till att en förordning som alla kan godkänna antas snarast möjligast.

En tvådelad strategi

Behovet av en tvådelad strategi för att lösa livsmedelskrisen har betonats av två viktiga besökare i utvecklingsutskottet under detta års första hälft.

I mars fick utskottet besök av Josette Sheeran, som är verkställande direktör för Världslivsmedelsprogrammet. Hon redogjorde för krisens konsekvenser för de livsmedelsbiståndsoperationer som hennes organ gör. Hon berättade att högre livsmedelspriser innebär dyrare livsmedelsbistånd, samtidigt som allt fler människor behöver bistånd. De väldigt höga bränslepriserna bara förvärrar problemet. Hennes enträgna vädjan om ökade medel hade noterats både av EU och av övriga givare runt om i världen.

I maj talade den världsberömda ekonomisten Jeffrey Sachs till utskottet, i sin egenskap av FN:s generalsekreterares särskilde rådgivare för millennieutvecklingsmålen. Även om han inte förnekade vikten av akut livsmedelsbistånd och annan humanitär verksamhet omedelbart betonade han behovet av en snabb omläggning av jordbruket för att nå en mer hållbar lösning på medellång och lång sikt. I synnerhet ansåg han att det var viktigt att ge jordbrukarna i utvecklingsländerna de viktiga underlag som de behöver för att få fart på produktionen.

Förslag till livsmedelsmekanism – för att möta verkliga behov

Efter det omedelbara, humanitära svaret på livsmedelskrisen är kommissionens föreslagna snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna ett svar på denna tudelade strategi.

I mekanismen fastställs framför allt bestämmelser för finansiering för att täcka åtgärder för att underlätta tillgången till jordbruksinsatsvaror och jordbrukstjänster, inbegripet gödningsmedel och utsäde[1], och mekanismen syftar också till att stödja säkerhetsnätsåtgärder som har till syfte att bibehålla eller förbättra produktionskapaciteten inom jordbruket och att åtgärda de grundläggande livsmedelsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna[2]. Medan jordbruksåtgärderna ska vidtas på kort- till medellång sikt kommer det sociala säkerhetsnätet per definition mer att vara en nödåtgärd som syftar till att upprätta system som kan ge bistånd tills en ökad produktion förbättrar tillgången på livsmedel till skäliga priser.

Föredraganden är nöjd över att dessa två aspekter täcker de mest akuta problemen för tillfället. Han vill inte att man ska inleda en alltför bred debatt om de olika åtgärder som bör finansieras, eftersom detta skulle göra det svårare att få till stånd den överenskommelse i första behandling som krävs.

Den föreslagna texten ger dock upphov till viss oro, som föredragandens ändringsförslag är tänkta att åtgärda.

a) Kommittéförfarandet

I förordningar för genomförandet av gemenskapens budget fastställs i normala fall ett system för tilläggsbeslut av teknisk natur som ska tas av en kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. Bestämmelserna för sådana kommittéer har fastställts i beslutet om kommittéförfarandet[3], som också omfattar parlamentets rätt att se över åtgärder som läggs fram för kommittén. Denna struktur saknas dock i förslaget till en ny livsmedelsmekanism.

Det är förståeligt att kommissionen vill genomföra förordningen snabbt, särskilt med tanke på medlen för 2008. Det finns dock rättsligt sett inget tidigare fall där beslut av denna typ tagits utan ett kommittésystem. Från ett politiskt perspektiv skulle ett kommittésystem dessutom vara till fördel för parlamentet och, om föredraganden förstått saken rätt, skulle medlemsstaterna dessutom kraftigt motsätta sig en sådan nyordning.

Ändringsförslag har därför lagts fram för att införa standardkommittéförfarandet för denna typ av lagstiftning – en förvaltningskommitté – med särskilt korta tidsfrister för att snabba beslut ska kunna tas 2008.

b) Biståndsmekanism

I förslaget redogör man för ett mycket begränsat antal sätt på vilka medlen kan kanaliseras, eftersom man i förslaget fastställer initiativ som ska genomföras uteslutande genom regionala och globala internationella organisationer.

Även om föredraganden inser att detta tillvägagångssätt kan vara värdefullt för att garantera ett snabbt genomförande anser han att texten är för restriktiv i detta avseende. Det är karakteristiskt för jordbruket i utvecklingsländer att villkoren varierar kraftigt från land till land. Den expertis, specialisering och effektivitet som finns i olika typer av organisationer som kan användas för att dela ut biståndet varierar också kraftigt. Vi får heller inte glömma att mindre medel behöver beviljas 2009.

Föredraganden lägger fram ändringsförslag för att bredda valet av organ som kommissionen kan välja för att genomföra åtgärder enligt denna förordning på grundval av den förteckning som redan används för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

c) Utvärdering

I detta förslag saknas det bestämmelser för hur man ska utvärdera de åtgärder som vidtas enligt denna förordning. Eftersom detta är bästa sättet att ta reda på resultatet av biståndet lägger föredraganden fram ett ändringsförslag som tar med den text som behövs.

d) Budgetaspekter

Kommissionen förklarar i förslaget att beloppet på en miljard euro för förordningen ska tas från medel som inte används 2008, och som troligtvis inte kommer att användas 2009, inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslagen var avsedda att stödja jordbrukspriserna inom gemenskapen, men används inte till följd av exakt samma fenomen med höga livsmedelspriser som ledde till krisen i utvecklingsländerna.

En delikat fråga är vilken ställning förslaget ska ha vad gäller den fleråriga budgetramen i det interinstitutionella budgetavtalet från 2006[4]. Kommissionen hävdar att medlen kan tas direkt från rubrik 2, på grund av den jordbruksmässiga naturen i de åtgärder som ska finansieras. På så sätt skulle man undvika en översyn av den fleråriga budgetramen, något som inte stöds allmänt av andra i beslutsprocessen för budgeten.

Inom parlamentet noterar föredraganden den oro som hans kolleger i budgetutskottet visar i denna fråga. Han föreslår att man till fullo respekterar deras kompetens i budgetfrågor, och undviker uttalanden som kan tolkas som angrepp på deras kompetens. Eftersom ett budgetförfarande måste följa på lagstiftningsförfarandet för detta förslag, antingen på grundval av ändringar för 2008 och 2009 års budgetar enligt kommissionens förslag eller på basis av någon annan grund, har föredraganden för avsikt att ge budgetutskottet politiskt utrymme att ta dessa beslut samtidigt som förslaget behandlas i utvecklingsutskottet. Han har därför avstått från att lägga fram ändringsförslag till de ekonomiska bestämmelserna i förslaget i artikel 10. Åtgärder som budgetmyndigheten kommit överens om kommer att läggas fram som ändringsförslag till rättsakten i ett senare skede.

För att dessa överenskommelser ska kunna nås kräver föredraganden att de som fattar beslut om budgeten ska tänka på hur allvarlig den kris är som drabbar utvecklingsländerna samt att förordningen bör träda i kraft omedelbart för att den ska kunna vara effektiv på kort sikt. Han skulle också vilja uppmärksamma de berättigade farhågorna om att det kan vara svårt att bevilja mycket stora belopp under de sista veckorna av 2008.

e) Additionalitet

Föredraganden är särskilt mån om att medel enligt den nya förordningen ska beviljas utöver de gamla. Mildrandet av krisen med de höga livsmedelspriserna får inte ske på bekostnad av utvecklingsåtgärder på andra nödvändiga områden. Föredragandens oro rör också medel från gemenskapsbudgeten, där förordningen inte får användas för att ersätta åtgärder under andra finansieringsinstrument eller för att hjälpa medlemsstater som anser att det är orimligt att ta resurser från bilaterala program för att stödja förordningen.

Ett påskyndat lagstiftningsförfarande

Med tanke på hur brådskande frågan är och med tanke på att en del av medlen tas från 2008 års budget och måste betalas ut före slutet av året måste beslut om denna förordning tas mycket snabbt. Föredraganden föreslår att vi ska jobba enligt en tidsplan som gör att betänkandet kan antas under sammanträdesperioden oktober II i Strasbourg. Han är medveten om att det till och med då kan vara svårt att betala ut medlen för 2008 i tid. Han vädjar enträget till kolleger i samtliga institutioner att samarbeta på bästa möjliga sätt för att möta utmaningen med att få denna förordning att träda i kraft i tid.

Någonting måste göras – och fort!

Livsmedelskrisen finns i verkligheten och inte enbart i nyhetsrubrikerna. Med tanke på hur allvarlig situationen är skulle inte allmänheten i EU och i världen ha någon förståelse för att sparmedel inom EU:s budget inte används för detta ändamål. Lagstiftarna får inte glömma sitt ansvar inför världen. Världen tittar på oss och kommer att hålla oss ansvariga för våra åtgärder.

• [1]  Artikel 3.2 a i KOM(2008)0450/5.
• [2]  Artikel 3.2 b i KOM(2008)0450/5.
• [3]  Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.
• [4]  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

YTTRANDE från budgetutskottet (*) (2.10.2008)

till utskottet för utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna
(KOM(2008)0450 – C6‑0280/2008 – 2008/0149(COD))

Föredragande(*): Reimer Böge

(*) Associerade utskott– Artikel 47 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

bakgrund

Den 18 juli 2008 lade kommissionen fram sitt förslag om en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna. Under flera månaders tid har kommissionen övervägt på vilket sätt EU bäst kan bemöta den dramatiska livsmedelskris som har uppstått i utvecklingsländerna.

Europaparlamentet stödde redan från början kommissionen i dess bedömning av att EU absolut måste ge ett konkret bidrag för att hantera denna kris. Parlamentet underströk att kommissionen måste mobilisera alla tillgängliga resurser för att se till att livsmedelsoperationerna inte avbryts och att ytterligare bistånd måste ges för att man ska kunna tackla denna exceptionella situation.

Eftersom förslaget innehåller några grundläggande budgetmässiga aspekter begärde budgetutskottet att man skulle tillämpa artikel 47 i arbetsordningen om förstärkt samarbete mellan utskott, och utskottet avser att behandla enbart de budgetmässiga aspekterna.

BUDGETFRÅGOR

– Föredraganden anser att kommissionen inte har föreslagit rätt mekanism för finansieringen av detta nya instrument. Det centrala i detta instrument är direktstödet till tredjeländer, vilket klart och tydligt bör finansieras under den särskilda rubriken ”EU som global partner” i den fleråriga budgetramen. Detta är desto mer relevant eftersom kommissionen avser att skapa två nya budgetposter (finansiellt instrument och administrativt stöd) under kapitel 21 i EU:s budget (utveckling och förbindelser med AVS-staterna), som omfattar motsvarande befintliga program.

Med tanke på detta är förslaget om att finansiera denna nya mekanism från den befintliga marginalen under rubrik 2 (”Bevarande och förvaltning av naturresurserna”) olämpligt och förvirrande.

– Eftersom marginalerna under taket för rubrik 4 inte räcker till för att finansiera mekanismen (bara 750 miljoner EUR från budgeten för 2008 och 250 miljoner EUR från budgeten för 2009) måste respektive tak justeras.

Samtliga instrument i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 bör därför användas för att finansiera mekanismen.

– I det föreslagna instrumentet föreskrivs särskilda åtgärder, såsom tillgång till jordbruksinsatsvaror och jordbrukstjänster, inbegripet gödningsmedel och utsäde. Sådana åtgärder föreskrivs redan i förordning (EG) nr 1905/2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete.

Föredraganden önskar därför lyfta fram frågan om redundans i den lagstiftning som kommissionen föreslår.

– Att skapa ett nytt rättsligt instrument för att hantera denna livsmedelskris är symptomatiskt för trenden att tackla situationer från fall till fall och på årlig basis. Föredraganden påpekar att de rekommendationer som Europeiska rådet gav i sina slutsatser (särskilt av den 19-20 juni 2008) bör hanteras utgående från en flerårig metod.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	1a. Europaparlamentet anser att det referensbelopp som anges i lagstiftningsförslaget inte är förenligt med taket för rubrik 4 i den fleråriga budgetramen om inte taket justeras i enlighet med bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att finansieringen av denna mekanism inte får äventyra finansieringen av EU:s andra prioriteringar och befintliga åtaganden.
Motivering
Innan rättsakten antas slutgiltigt bör budgetmyndighetens två grenar inleda förhandlingar för att nå en överenskommelse om finansieringen av denna mekanism och utreda alla tillgängliga möjligheter under det interinstitutionella avtalet, bland annat möjligheten att inrätta en ny tillfällig fond.
Ändringsförslag  2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny)
Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	1b. Europaparlamentet betonar att bestämmelserna i punkt 14 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 ska tillämpas om den lagstiftande myndigheten beslutar att bifalla lagstiftningsförslaget. Parlamentet betonar att det kommer att inleda förhandlingar med budgetmyndighetens andra gren för att så snabbt som möjligt nå en överenskommelse om finansieringen av denna mekanism.
	1c. Parlamentet anser att budgetmyndighetens två grenar under dessa förhandlingar bör undersöka alla finansieringsmöjligheter, inbegripet utökningen av reserven för katastrofhjälp. Parlamentet anser att den totala finansieringen inte får överstiga 1 miljard euro.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Vid sitt möte den 20 juni 2008 drog Europeiska rådet slutsatsen att det fordras att Europeiska unionen vidtar åtgärder på områdena utveckling och humanitärt bistånd. Det angavs vidare att Europeiska unionen ska anskaffa medel för att finansiera säkerhetsnät för fattiga och utsatta befolkningsgrupper som går utöver livsmedelsbiståndet, att EU ska stödja kraftfulla åtgärder i utvecklingsländerna för att öka jordbruksutbudet, framför allt genom att tillhandahålla nödvändiga medel till jordbruksinsatsvaror och bistånd när det gäller användningen av marknadsbaserade riskhanteringsinstrument, samt att man ser positivt på kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till en ny fond för att stödja jordbruket i utvecklingsländerna, inom ramen för den gällande budgetramen.	(5) Vid sitt möte den 20 juni 2008 drog Europeiska rådet slutsatsen att det fordras att Europeiska unionen vidtar åtgärder på områdena utveckling och humanitärt bistånd. Det angavs vidare att Europeiska unionen, i syfte att till fullo stödja arbetet med att uppnå alla millennieutvecklingsmål, ska anskaffa medel för finansiera säkerhetsnät för fattiga och utsatta befolkningsgrupper som går utöver livsmedelsbiståndet, att EU ska stödja kraftfulla åtgärder i utvecklingsländerna för att öka jordbruksutbudet, framför allt genom att tillhandahålla nödvändiga medel till jordbruksinsatsvaror och bistånd när det gäller användningen av marknadsbaserade riskhanteringsinstrument, samt att man ser positivt på kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till en ny fond för att stödja jordbruket i utvecklingsländerna, inom ramen för den gällande budgetramen.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a) Vid samma möte bekräftade Europeiska rådet att det åtar sig att uppnå EU:s mål för offentligt utvecklingsbistånd under åren 2010 och 2015 (0,56 % respektive 0,70 % av EU:s BNI), vilket skulle innebära en fördubbling av EU:s årliga offentliga utvecklingsbistånd 2010. Sådana åtaganden förutsätter uppenbart en flerårig budgetplanering för EU:s utvecklingsbistånd.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Bakgrunden är densamma både för denna finansieringsmekanism (höga livsmedelspriser) som för de sänkta marknadsutgifterna under rubrik 2 i budgetramen. Enligt aktuella uppskattningar kommer det att finnas en betydande outnyttjad marginal under rubrik 2 för 2009.	(8) Bakgrunden är densamma både för denna finansieringsmekanism (höga livsmedelspriser) som för de sänkta marknadsutgifterna under rubrik 2 i budgetramen. Enligt aktuella uppskattningar kommer det att finnas en betydande outnyttjad marginal under rubrik 2 för 2009. I enlighet med principen om specificitet syftar åtgärderna i denna förordning till att stärka samarbetet med utvecklingsländerna. De nödvändiga utgifterna för att täcka dessa åtgärder bör därför finansieras under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen ”EU som global partner”.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8a) Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning1 innehåller de lämpliga instrumenten (särskilt i punkt 23) för justering av taken för de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen.
	________________ 1 EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	13a) I enlighet med artikel 276 i EG‑fördraget är genomförandet av mekanismen föremål för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	15a) Mekanismen bör vara inriktad på att underlätta beviljande av mikrokrediter till små jordbruksproducenter i de utvecklingsländer som har drabbats av krisen. Denna mikrokreditmekanism bör utformas i analogi med befintliga instrument (finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och EUF).
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) Tillhandahållande av mikrokrediter till små jordbruksproducenter i syfte att öka produktionen.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2008–2009 vara 1,0 miljarder euro.	1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2008–2009 vara 1,0 miljarder euro. Detta referensbelopp ska finansieras under rubrik 4 i budgetramen.
2. Referensbeloppet för 2008 ska vara 750 miljoner euro.	2. Det årliga beloppet kommer att fastställas inom ramen för det årliga budgetförfarandet
3. Det maximala referensbeloppet för 2009 ska vara 250 miljoner euro.
4. För varje år gäller att det belopp för vilket det gjorts åtaganden ska medge en marginal under rubrik 2 på minst 600 miljoner euro, fastställt på grundval av prognosen i den senaste rapporten inom ramen för det varningssystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1290/2005. Om detta krav inte kan uppfyllas för ett visst år ska det maximala belopp som kan anslås för det året i enlighet med denna förordning minskas i motsvarande grad för att ge utrymme för en tillräcklig marginal under rubrik 2.	3. I syfte att täcka de behov som följer av förslaget till förordning ska den fleråriga budgetramen justeras med alla de medel som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Om en del av anslagen eller samtliga anslag tas från den tillgängliga marginalen under rubrik 2 i budgetramen ska en marginal på minst 600 miljoner euro, fastställt på grundval av prognosen i den senaste rapporten inom ramen för det varningssystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1290/2005, lämnas kvar för varje år under denna rubrik. Om detta krav inte kan uppfyllas för ett visst år ska det maximala belopp som kan anslås för det året i enlighet med denna förordning minskas i motsvarande grad för att ge utrymme för en tillräcklig marginal under rubrik 2.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna
Referensnummer	KOM(2008)0450 – C6-0280/2008 – 2008/0149(COD)
Ansvarigt utskott	DEVE
Yttrande        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 2.9.2008
Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren	23.9.2008
Föredragande av yttrande        Utnämning	Reimer Böge 3.9.2008
Behandling i utskott	10.9.2008		22.9.2008
Antagande	22.9.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Richard James Ashworth, Reimer Böge, Paulo Casaca, Brigitte Douay, James Elles, Salvador Garriga Polledo, Catherine Guy-Quint, Jutta Haug, Anne E. Jensen, Alain Lamassoure, Janusz Lewandowski, Eleonora Lo Curto, Mario Mauro, Jan Mulder, Margaritis Schinas, Theodor Dumitru Stolojan, László Surján, Helga Trüpel, Kyösti Virrankoski, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Thijs Berman

YTTRANDE I FORM AV EN SKRIVELSE från budgetkontrollutskottet

Skrivelse från Herbert Bösch till Josep Borrell Fontelles, ordförande för utvecklingsutskottet

Jag skriver för att informera dig om budgetkontrollutskottets synpunkter på kommissionens förslag om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna (KOM(2008)0450).

Eftersom frågan är brådskande och vårt nästa utskottssammanträde inte äger rum förrän den 7 oktober (samma dag som omröstningen i utskottet för utveckling) blev vi tvungna att skicka vårt yttrande till dig i form av denna skrivelse.

Krisen i utvecklingsländerna är mycket djup. Jag är därför ytterst övertygad om att vi måste arbeta nära tillsammans så att Europaparlamentet reagerar på ett enhetligt, sammanhängande och effektivt sätt på livsmedelskrisen.

I enlighet med artikel 276 i EG-fördraget kommer genomförandet av denna mekanism att omfattas av det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Samma sak gäller även för de andra medel som kommissionen förvaltar på området yttre åtgärder. Budgetkontrollutskottet fäster största vikt vid att garantera att dessa medel förvaltas enligt bästa normer för sund ekonomisk förvaltning.

Under ansvarsfrihetsförfarandet för 2006 var Europaparlamentet mycket oroligt över innehållet i de yttre åtgärderna. I flera år hade revisionsrätten betonat både den väsentliga förekomsten av fel och bristerna i systemen för övervakning och kontroll som ska garantera transaktionernas laglighet och korrekthet vid de organ som verkställer projekt.

I 2006 års resolution om ansvarsfrihetsförfarandet ansåg parlamentet att man utan att äventyra insatsens effektivitet på detta viktiga område bör stärka transparens, synlighet och politisk styrning för alla EU-medel som används inom området för de externa åtgärderna, om det sedan sker direkt av kommissionen, via decentraliserad förvaltning eller via internationella förvaltningsfonder (där EU är en stor givare).

./.

För att få till stånd ett meningsfullt ansvarsfrihetsförfarande när det gäller de medel som beviljas genom det nyligen införda instrumentet anser budgetkontrollutskottet att vissa åtgärder är nödvändiga. Utskottet anser i synnerhet att följande frågor bör vidarebehandlas av kommissionen:

· Övervakning: tydliga riktlinjer och förfaranden som ger ramar för förvaltningen av de ekonomiska bidragen.

· Internrapportering: en klar uppföljning av de medel som överförts för att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten den information som den behöver.

· Granskning: klara överenskommelser som uttryckligen ger EU-revisorer (från revisionsrätten, kommissionen eller privata revisionsbyråer) rätt att genomföra revisioner hos en stödmottagare eller en organisation som mottagit gemenskapsmedel för att skydda EG:s ekonomiska intressen mot bedrägeri och andra oegentligheter och för att garantera att oegentligheterna försvinner.

· Externrapportering: kommissionen bör rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur mycket EU-medel som överförts och om de särskilda kontroller som gjorts.

· Effektivitet: kommissionen bör göra en fortlöpande uppdatering och en tillförlitlig utvärdering av hur samarbetet löpt samt hur effektivt det varit.

· Transparens och synlighet: det europeiska inslaget i detta samarbete genom internationella organisationer bör bevaras. Samma synlighetsriktlinjer bör tillämpas på dessa medel som i avtalen från 2006 med FN och Världsbanken.

Jag hoppas innerligt att de som beslutar om budgeten kommer att beakta våra åsikter.

(avslutningsfras och underskrift)

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (*) (6.10.2008)

till utskottet för utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna
(KOM(2008)0450 – C6‑0280/2008 – 2008/0149(COD))

Föredragande (*): Stéphane Le Foll

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

I) Prishöjningar till följd av en livsmedelskris

De senaste två åren kännetecknas av en spektakulär förändring av världsmarknaden för jordbruksprodukter och livsmedel, en marknad med tendenser sedan trettio år som gjort att vi har vant oss vid ständigt sjunkande priser i realvärde. De kraftiga prishöjningar som denna förändring har gett upphov till har orsakat ett makroekonomiskt kaos och en verklig livsmedelskris som drabbar jordens mest utsatta befolkning hårdast, särskilt fattiga människor i krigsdrabbade länder, där mer än 50 procent av deras budget går åt till mat. Denna prishöjning har fått den redan höga fattigdomsnivån, näringsbristen och hungern att öka ännu mer, med kända effekter på den politiska stabiliteten och den geostrategiska jämvikten i världen.

Denna livsmedelskris, vilken dramatiskt kom till uttryck i vårens hungerupplopp, beror på en strukturellt större efterfrågan på jordbruksprodukter i världen, den ökade befolkningen, ändrade matvanor och biobränsleframställning.

Dessutom pågår en finansiell kris med många spekulationer på jordbruksmarknaden. Livsmedelskrisen har uppstått i en tid då man både i nord och i syd har börjat mäta klimatförändringarnas och de minskande naturtillgångarnas effekter (vatten, energi, minskad biologisk mångfald osv.) på jordbruken i hela världen.

Denna kris är inte övergående. Den påverkar jordbruken i hela världen och ställer frågan om jordbruksproduktion och livsmedelsbalans i centrum.

Den situation vi befinner oss i är inte bara ett sammanträffande. Den beror främst på tidigare gjorda val, som de rika länderna oftast har styrt:

– Lösningen med Internationella valutafondens och Världsbankens sedan tjugo år påtvingade avregleringar och anpassade strukturpolitik för de fattigaste länderna har gjort att de är mycket importberoende för sin livsmedelsförsörjning. De alldeles för låga livsmedelspriserna i förhållande till de lokala produktionskostnaderna har dämpat utvecklingen av deras eget jordbruk. Det är viktigt att komma ihåg att de internationella priserna sätts efter konkurrens mellan högproduktiva produktionsområden där vissa är subventionerade.

– Förhandlingarna med Internationella valutafonden om världshandeln med jordbruksprodukter (mindre än tio procent av produktionen) vilka har hållits för att liberalisera utbytet mellan välbeställda aktörer, gör att de fattigaste konsumenterna inte klarar sin livsmedelsförsörjning.

– Utvecklingssamarbetet har handlat om ekonomiska löften som inte har infriats. Det har för övrigt inneburit att jordbruket har negligerats helt, och jordbruket är trots allt den avgörande sektorn för all utveckling och livsviktig för de 75 procent av världens fattiga som lever på landsbygden. I dag går bara fyra procent av Europeiska unionens anslag för utvecklingssamarbete till jordbruket.

Efter det smärtsamma uppvaknande som hungerdemonstrationerna gav upphov till har olika instanser i EU och världen ansträngt sig för att försöka hitta någon lösning på det som skulle kunna betecknas som en akut livsmedelskris.

II) En snabbinsatsmekanism från EU för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna

A) Kommissionens förslag

Kommissionen har ansträngt sig för att bemöta Europaparlamentets och medlemsstaternas uppmaning (rådet för allmänna frågor och sedan Europeiska rådet den 19 och 20 juni) om att gemensamma åtgärder bör vidtas för utvecklingsländerna.

Efter att ha anpassat sina befintliga utvecklingspolitiska instrument marginellt för att försöka lösa problemet med de höjda livsmedelspriserna, har kommissionen föreslagit en kortfristig kompletterande finansiering på en miljard, som ska tas från de medel som står till förfogande för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Detta initiativ är ett mellanting mellan akut stöd och utvecklingsstöd och syftar till att hjälpa de utvecklingsländer som drabbats hårdast av de höjda livsmedelspriserna att behålla sitt jordbruk, liksom att minska de höjda livsmedelsprisernas negativa effekter.

De beslutade åtgärderna är inriktade att öka tillgången på insatsvaror och jordbrukstjänster (inklusive gödsel och utsäde), och åtgärder av typen ”säkerhetsnät” som syftar till att bibehålla eller förbättra jordbrukens produktionskapacitet och att tillfredställa den fattigaste befolkningens behov av baslivsmedel.

B) Föredragandens allmänna bedömning

Med anledning av livsmedelskrisens dramatiska följder bland befolkningen i de fattigaste länderna vill föredraganden visa dem sin solidaritet genom att stödja kommissionens initiativ.

Föredraganden vill dock bidra med några observationer till detta principiella stöd:

Budgetsmässiga överväganden:

– Utan att ifrågasätta initiativet anser föredraganden att oanvända medel från den gemensamma jordbrukspolitikens medel endast bör användas i undantagsfall. Det är viktigt att EU i framtiden kan uppfylla alla sina åtaganden gentemot sina jordbrukare, särskilt dem i de nya länderna, som ännu inte har kunnat åtnjuta samma stöd som jordbrukarna i de femton gamla medlemsstaterna. Det bör också påpekas för kommissionen och rådet att de höjda jordbrukspriserna också har påverkat en del europeiska jordbrukare och uppfödare negativt eller snarare katastrofalt. Deras situation måste därför tas på allvar då budgeten planeras, men också genom att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken, i enlighet med dess hälsokontroll. Slutligen vill föredraganden genom hänvisningen till den senaste budgetplanen påminna medlemsstaterna om att man inte kan vilja ha allt mer av Europa i all evighet, genom att skapa eller stärka en gemensam politik utan att först anslå budgetmedel som, om sådana hade funnits, kanske hade medfört att det anslag kommissionen föreslår hade kunnat undvikas.

Överväganden om jordbruket andel av initiativet:

– Föredraganden gläder sig åt att jordbruket till slut har fått större uppmärksamhet och särskilt jordbruksproduktionen i de fattigaste länderna. Han anser att det är mycket viktigt att värdesätta alla typer av jordbruks- och livsmedelsproduktion i världen så att varje region kan klara behovet för hela sin befolkning.

Han välkomnar kommissionens betoning på åtgärder för att starta produktion. De allra fattigaste jordbrukarnas (vilka utgör nästan 80 procent av de undernärda) tillgång till resurser och tjänster samt åtgärder av typen ”säkerhetsnät” kan vara till hjälp vid lokala produktionsnedgångar och stärka de fattiga konsumenternas köpkraft. Han vill dock att kommissionen först ska redogöra för vilka produktionsinriktade åtgärder som skulle kunna finansieras: tillgång till vatten, mikrokrediter, stöd till producentorganisationer för produktion och saluföring av varulager.

– För att insatsen ska bli effektiv rekommenderar föredraganden kommissionen att låta den omfattas av en verklig global strategi, i syfte att främja ökad jordbruksproduktion inom ramen för en hållbar utveckling anpassad till befolkningens behov och berörda territoriers naturliga möjligheter. Två villkor måste då ställas:

1) Agera över tid:

Föredraganden undrar över utsträckningen på detta initiativ i tiden. Åtagandet för denna insats är tänkt att vara kortsiktigt, samtidigt som en bedömning av jordbruksmöjligheter kräver tid och kontinuitet. Jordbrukaren behöver alltid planera vad han eller hon måste göra för ett år eller mer i taget (odlingar, investeringar …). Han eller hon behöver en förutsägbar ram, inklusive en ram för sina varors prisstabilitet. Hur blir det om ett år, då medlen avsedda för insatsvaror och tjänster, och åtgärder av typen ”säkerhetsnät”, som denna insats finansierar, inte finns längre? Har man tagit hänsyn till detta tillräckligt mycket i de befintliga utvecklingsinstrumenten på medellång och lång sikt, vars omfattning tydligen har höjts för att anpassa dem till de ökande livsmedelspriserna, men där den del som är avsedd för jordbruket fortfarande är oroväckande liten?

2) Agera för ekonomisk reglering

I en globaliserad och alltmer liberaliserad ekonomi är världsmarknaden för jordbruksprodukter och livsmedel instabil till sin natur, och de extremt varierande konkurrensnivåerna ställer världens alla jordbrukare mot varandra. Detta orsakar svåra störningar på de lokala marknaderna i de fattigaste länderna, som praktiskt taget inte längre skyddas av sina gränser längre, vilket vi tidigare har påpekat. Denna situation hindrar utvecklingen av en inhemsk produktion då priserna på världsmarknaden är låga. Men omvänt tycks det vara omöjligt att få priserna att gå ner utan en viss reglering av produktionen när de är så höga som nu. På den punkten förstår inte föredraganden hur kommissionen kan förvänta sig att denna ”blygsamma insats” ska kunna sänka de höga livsmedelspriserna.

– Kommissionen har inte glömt att lokala aktörer (jordbrukare, konsumenter och ansvariga), dvs. icke-statliga organisationer, måste vara delaktiga då en sådan insats verkställs, eftersom en utveckling endast kan bli framgångsrik då människan själv skapar sitt öde.

Överväganden om genomförandet av denna insats:

Föredraganden vill vara säker på att Europeiska unionen har den administrativa kapaciteten att hantera ett anslag på en miljard effektivt. Han vill därför att kommissionen ska handla strategiskt tillsammans med och i överensstämmelse med andra utvecklingsprogram och utvecklingsåtgärder.

Han uppmanar också kommissionen att noga kontrollera kapaciteten hos de organisationer kommissionen tänker anlita. För detta ändamål vill föredraganden att hela utbudet av strukturer ska komma till användning som kan ge bidrag till rutinerade organisationer av typen icke-statliga organisationer, som förfogar över lämpliga hjälpmedel och har ett erkänt know-how.

Han önskar att kommissionen gör användningen av denna miljard så öppen för insyn som möjligt. Han vill därför att kommissionen ska fastställa exakt hur pengarna ska användas, inklusive uppgifter om planerade åtgärder med kvantifierade mål, hur stor del av finansieringen de har fått, samt vilka medel som har avsatts för att administrera insatsen. Denna plan bör valideras med hjälp av ett kommittéförfarande så att Europaparlamentet blir informerat. En avslutande utvärdering måste underlättas i hög grad. Han föreslår även att en första preliminär rapport ska utarbetas i september 2009, så att åtgärderna vid behov kan anpassas till de mest angelägna behoven hos de fattiga i de länder som är föremål för insatsen.

Slutsats

Europeiska unionen, som förfogar över en stor personalstyrka och betydande ekonomiska resurser, borde agera mer kraftfullt på längre sikt och driva en mer ambitiös politik, samt vara mer beredvillig att hjälpa till på den internationella arenan för att uppnå en bättre livsmedelsbalans och utveckling i världen. EU måste för detta ändamål engagera övriga aktörer i världen och få dem att medverka kring några konkreta förslag enligt följande:

– Att under FN:s överinseende skapa ett ”Internationellt råd för livsmedelssäkerhet och utveckling” med ansvar för krishantering. Genom att samordna de strategiska alternativen som finns hos FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Världsbankens internationella valutafond och världssamfundet, borde detta verktyg kunna underlätta genomförandet av en jordbruks- och livsmedelspolitik i alla regioner i världen. Inrättandet av regionala organ är ett första steg i den riktningen.

– Det är viktigt att införa ett minimum av regleringar av världsmarknaden för att garantera försörjningen och en viss prisstabilitet, vilket ligger i alla konsumenters och producenters intresse. Det är viktigt att inrätta säkerhetslager för att klara akuta situationer i hela världen (inklusive för behoven av europeiska livsmedelsreserver) och för att begränsa spekulationsfenomen, som har varit aktuella på jordbruksmarknaderna de senaste månaderna.

– Slutligen måste utvecklingsbiståndet öka, och den del som avsätts till jordbruket måste på allvar ses över.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Beaktandeled 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– med beaktande av den internationella utvärderingen av den roll som vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling spelar (IAASTD),
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Den senaste tidens kraftigt stigande livsmedelspriser har försatt många utvecklingsländer och deras befolkningar i en mycket svår situation. Detta riskerar att leda till att ytterligare hundratals miljoner drabbas av extrem fattigdom, vilket i sin tur ställer krav på ökad solidaritet med de drabbade befolkningarna.	(1) Den senaste tidens kraftigt stigande livsmedelspriser, som hade kunnat förutses på grund av förhållandet mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaderna för livsmedels- och jordbruksprodukter, har försatt många utvecklingsländer och deras befolkningar i en mycket svår situation Denna livsmedelskris förenad med en finans- och energikris samt en försämring av miljön (global uppvärmning, minskade vattentillgångar, förlust av biologisk mångfald m.m.) riskerar att leda till att ytterligare hundratals miljoner drabbas av extrem fattigdom, vilket i sin tur ställer krav på ökad solidaritet med de drabbade befolkningarna. All information om utsikterna på livsmedelsmarknaderna tyder på att denna livsmedelskris som drabbar de fattigaste befolkningsgrupperna i både syd och nord kommer att sträcka sig över de närmaste åren.
Motivering
La crise alimentaire que nous vivons n'est pas un accident. Nous avons une idée de l'évolution future de l'offre et de la demande mondiale en produits agricoles et alimentaires. D'ici 2050 il y aura 3 milliards d'habitants en plus sur la planète. Il faudra produire deux fois plus et mieux en valorisant plus efficacement l'ensemble des ressources et en préservant davantage les écosystèmes et les équilibres naturels. Il conviendra aussi d'assurer une certaine régulation de l'économie agricole afin d'éviter les catastrophes alimentaires et les trop grands risques de spéculations sur les marchés de l'alimentation.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) En snabbinsatsmekanism för att hantera den kris i utvecklingsländerna, som orsakats av de höga livsmedelspriserna, bör därför inrättas genom denna förordning.	(2) Som ett komplement till Europeiska unionens nuvarande utvecklingspolitik, som under alltför lång tid har försummat sitt stöd till jordbrukssektorn och framför allt till livsmedelsproduktionen, bör därför en snabbinsatsmekanism för att hantera den kris i utvecklingsländerna, som orsakats av de höga livsmedelspriserna, inrättas genom denna förordning
Motivering
La crise alimentaire révèle au grand jour les carences des politiques de développement engagées avec les pays les plus pauvres. L'aide à l'agriculture se situe autour de 4% de l'aide au développement, alors que ce secteur reste la base de tout développement puisqu'il permet de répondre aux besoins les plus élémentaires de population souffrant de malnutrition. Dans ces régions la majorité des populations vivent en zones rurales, la majorité des mal nourris sont d'abord des agriculteurs pauvres qui ont un accès difficile aux ressources (terre, eau, énergie, engrais semences, microcrédits, services, etc.) pour produire et nourrir leurs populations. Nos politiques de développement l'ont un peu vite oublié.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a) Vid detta sammanträde bekräftade Europeiska rådet med kraft sitt åtagande att nå ett gemensamt mål för det offentliga biståndet på 0,56 % av unionens bruttonationalinkomst senast 2010 och 0,7 5 av denna inkomst senast 2015, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från maj 2005 och det europeiska samförståndet om utveckling av den 20 december 2005. Medlemsstaternas nationella insatser för att nå detta mål bör beaktas inom ramen för den mekanism som fastställs i denna förordning.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Det behövs mycket stora ekonomiska resurser för att avhjälpa de omedelbara verkningarna av de höga livsmedelspriserna Det är världssamfundet i dess helhet som bör stå för insatserna och gemenskapen har för avsikt att bidra med sin andel.	(7) Det behövs mycket stora ekonomiska och materiella resurser för att avhjälpa de omedelbara verkningarna av de höga livsmedelspriserna Det är världssamfundet i dess helhet som bör stå för insatserna och gemenskapen har för avsikt att bidra med sin andel.
Motivering
Den lämpligaste och mest effektiva insatsen för att bemöta den aktuella livsmedelskrisen är att öka livsmedelsbiståndet till utvecklingsländerna.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Bakgrunden är densamma både för denna finansieringsmekanism (höga livsmedelspriser) som för de sänkta marknadsutgifterna under rubrik 2 i budgetramen. Enligt aktuella uppskattningar kommer det att finnas en betydande outnyttjad marginal under rubrik 2 för 2009.	utgår
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Dessa instrument har emellertid redan mobiliserats eller omprogrammerats så långt som möjligt 2008 för att kunna användas till att avhjälpa de negativa verkningarna i utvecklingsländerna av de höga livsmedelspriserna. Även om detta i viss mån är möjligt även under 2009 så kommer det ändå långt ifrån att vara tillräckligt för att täcka behoven.	(11) Dessa instrument har emellertid redan mobiliserats eller omprogrammerats så långt som möjligt 2008 för att kunna användas till att avhjälpa de negativa verkningarna i utvecklingsländerna av de höga livsmedelspriserna. Även om detta i viss mån är möjligt även under 2009 så kommer det ändå långt ifrån att vara tillräckligt för att täcka behoven. Inför den aktuella situationen med ett begränsat livsmedelsutbud i världen och kraftigt stigande livsmedelspriser, en situation som kan fortsätta under de närmaste åren, är det lämpligt att förbättra de utvecklingsbiståndsinstrument som finansieras med medel under rubrik 4 i unionens budget, utan att denna åtgärd får äventyra unionens jordbruksintressen.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) I den nuvarande situationen där de höga livsmedelspriserna har lett till lägre utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken föreslår kommissionen att en del av dessa besparingar i stället ska användas till jordbruksproduktionen i utvecklingsländerna.	(12) I den nuvarande situationen där de höga livsmedelspriserna har lett till lägre utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken föreslår kommissionen en stärkning av de åtgärder som vidtas för att en del av dessa besparingar i stället ska kunna användas till jordbruksproduktionen i utvecklingsländerna. Denna användning bör ha en stabiliserande verkan, men det är då ett absolut krav att man vid oförutsedda finansieringsbehov först undersöker möjligheterna till omfördelning av oanvända medel och respekterar de normala budgetförfarandena.
Motivering
Budgetmyndigheten är enligt artiklarna 21–23 skyldig att undersöka eventuella omfördelningar.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Det är dock nödvändigt att skydda de europeiska jordbrukarnas intressen och säkerställa att detta förslag inte under några som helst omständigheter utlöser den mekanism för finansiell disciplin som anges i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 1290/2005.	(13) Det är dock nödvändigt att skydda de europeiska jordbrukarnas intressen, eftersom även dessa jordbrukare i omfattande grad brottas med högre produktionskostnader, såväl inom jordbrukets produktionssektorer som inom fiskerisektorn, och säkerställa att detta förslag inte under några som helst omständigheter utlöser den mekanism för finansiell disciplin som anges i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 1290/2005. Dessutom kan det konstateras att det under de reformer som genomförs inom ramen för hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att behövas medel för att vidta kompletterande omstruktureringsåtgärder och stödåtgärder, särskilt inom mjölksektorn och inom får- och getsektorn, samt för att stödja sårbara regioner.
Motivering
En ”mjuklandning” innebär att kompletterande åtgärder för omstruktureringar och andra nya utmaningar, såsom ökade produktionskostnader till följd av höjda energipriser, måste uppmärksammas i lika hög grad.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	13a) Det nya utvecklingsbistånd som fastställs i denna förordning bör förvaltas på ett sådant sätt att det kan trygga lokalbefolkningens livsmedelsförsörjning, utan att gynna ett jordbruk som endast är inriktat på export av råvaror till industriländerna, vilket skulle strida mot målen för denna åtgärd, eftersom de lokala behoven då inte skulle tillgodoses samtidigt som det skulle uppstå risk för illojal konkurrens med den europeiska produktionen.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Detta innebär att det fordras en särskild finansieringsmekanism som kompletterar de befintliga utvecklingsinstrumenten och instrumentet för humanitärt bistånd så att man kan vidta kompletterande krisåtgärder för att snabbt avhjälpa verkningarna i utvecklingsländerna av de kraftigt stigande livsmedelspriserna.	(14) Detta innebär att det kan antas en särskild finansieringsmekanism under rubrik 4 i unionens budget som kompletterar de befintliga utvecklingsinstrumenten och instrumentet för humanitärt bistånd så att man kan vidta kompletterande krisåtgärder för att snabbt avhjälpa verkningarna i utvecklingsländerna av de kraftigt stigande livsmedelspriserna. Kontrollerna av de beviljade finansieringsmedlen bör uppfylla de regler som gäller inom unionen.
Motivering
Det får inte förekomma någon enkel automatik. Effektivitetskontroller är nödvändiga.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	14a) Resultaten av det gemensamma utnyttjandet av finansieringsmekanismen och befintliga program i enlighet med dessa mål bör regelbundet utvärderas för att produktionsstrukturen inom jordbruket i utvecklingsländerna ska kunna följas upp på längre sikt.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) De åtgärder som vidtas inom ramen för denna mekanism bör hjälpa utvecklingsländerna att öka sin jordbruksproduktion under kommande säsonger, att snabbt fylla sina befolkningars omedelbara behov och att vidta de inledande åtgärder som är nödvändiga för att så långt som möjligt förhindra att livsmedelsförsörjningen på nytt äventyras, samt bidra till att mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna på global nivå, i syfte att hjälpa både de fattigaste befolkningsgrupperna och de europeiska konsumenterna och jordbrukarna.	(15) De åtgärder som vidtas inom ramen för denna mekanism bör hjälpa utvecklingsländerna att öka sin jordbruksproduktion under kommande säsonger, att snabbt fylla sina befolkningars omedelbara behov och att vidta de inledande åtgärder som är nödvändiga för att så långt som möjligt förhindra att livsmedelsförsörjningen på nytt äventyras, samt bidra till att mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna på global nivå, i syfte att hjälpa både de fattigaste befolkningsgrupperna och de europeiska konsumenterna och jordbrukarna. Denna mildring av de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna på global nivå är endast möjlig om alla länder i världen, där de rika länderna har ett stort ansvar, tillsammans diskuterar den globala livsmedelsbalansen och verkar för en stabilisering av världsmarknadspriserna för att varje region i världen ska kunna utveckla sitt jordbruk och tillmötesgå sina befolkningars behov. Detta mål kräver en skarpsynt reglering av jordbruksekonomin och inrättande av livsmedelsreserver som säkerhet för att kunna bemöta nödsituationer (naturkatastrofer m.m.). Unionen bör dessutom främja regional integration mellan utvecklingsländerna, eftersom en sådan integration förutom ett geopolitiskt intresse har fördelen av att inleda den första etappen i en jordbrukspolitik enligt den modell som gemenskapen tillämpat i över femtio år. Gemenskapsstödet bör beviljas på villkor att vissa minimistandarder uppfylls när det gäller miljökrav och ILO:s grundläggande konventioner.
Motivering
Il serait illusoire de croire que le laisser faire économique permettra à tous les être humains de la terre de se nourrir alors que l'accès à la nourriture constitue le premier droit à la vie. Cela tient pour beaucoup au fonctionnement économique et aux particularités des marchés agricoles dont on connaît la très grande instabilité notamment au plan international (ce sont des marchés résiduels hautement spéculatifs). Par ailleurs les différents niveaux de compétitivité des agricultures du monde qui se confrontent sur ces marchés n'aident pas l'agriculture des pays les plus pauvres dont l'économie est souvent très ouverte. Il faut donc admettre les bienfaits d'une certaine régulation de l'économie agricole. On a d'ailleurs ainsi justifié l'existence de toutes les des politiques agricoles du monde.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är av ett sådant slag att det måste inrättas ett effektivt, flexibelt, öppet och snabbt beslutsförfarande för deras finansiering, med ett nära samarbete mellan alla berörda institutioner. Denna förordning bör framför allt möjliggöra finansiering av åtgärder som redan inletts och som internationella organisationer gav eller var beredda att ge sitt stöd till före antagandet av förordningen, från och med den 20 juni 2008, dvs. dagen för antagandet av Europeiska rådets slutsatser.	(16) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är av ett sådant slag att det måste inrättas ett effektivt, flexibelt, öppet och snabbt beslutsförfarande för deras finansiering, med ett nära samarbete mellan alla berörda institutioner. Denna förordning bör framför allt möjliggöra finansiering av åtgärder som redan inletts före antagandet av förordningen, från och med den 20 juni 2008, dvs. dagen för antagandet av Europeiska rådets slutsatser.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	16a) Genomförandet av denna förordning bör noggrant övervakas och omfattas av det årliga ansvarsfrihetsförfarandet. Finansieringen av denna förordning via internationella organisationer får inte utgöra hinder för budgetkontroll, effektivitet och insyn i unionens utgifter.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Gemenskapen ska finansiera åtgärder som har till syfte att stödja snabba och direkta insatser till följd av livsmedelsprisökningarna i utvecklingsländerna under perioden mellan katastrofbistånd och utvecklingssamarbetet på medellång och lång sikt.	1. Gemenskapen ska förutom mikrokrediter även finansiera produktionsmedel som måste anskaffas i EU, och som har till syfte att stödja snabba och direkta insatser till följd av livsmedelsprisökningarna i utvecklingsländerna under perioden mellan katastrofbistånd och utvecklingssamarbetet på medellång och lång sikt. Dessa åtgärder ingår i en övergripande utvecklingsstrategi med exakta mål och lämpliga medel, vilken ska skapa samverkan mellan alla instrument som finns för att tillhandahålla katastrof- och utvecklingsbistånd.
Motivering
La facilité des 1 milliard doit s’inscrire dans une stratégie d’ensemble coordonnant tous les efforts de la Communauté en faveur du développement. Par ailleurs la crise alimentaire impose des réponses urgentes mais aussi des réponses à plus long terme afin d'aider le développement de l'agriculture et de stimuler l'offre en produits alimentaires. Les processus de valorisation des ressources par l'activité agricole et de modernisation de l'agriculture nécessitent du temps. Par ailleurs les agriculteurs ont besoin de perspectives et de stabilité pour produire. C'est pourquoi les moyens accordés à l'agriculture doivent être sérieusement accrus mais doivent aussi être répartis dans un temps long.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Åtgärderna är avsedda för utvecklingsländerna, enligt OECD/DAC:s definition, och deras befolkningar i enlighet med vad som anges nedan.	2. Åtgärderna är avsedda för utvecklingsländerna, enligt OECD/DAC:s definition, deras befolkningar samt producenterna i EU i enlighet med vad som anges nedan.
Motivering
De europeiska producenterna bör stödjas i lika stor omfattning.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska vidta de åtgärder som avses i punkt 1. Det rör sig om åtgärder för att finansiera internationella initiativ som har till syfte att stödja denna förordnings syften och mål och som genomförs via regionala och globala internationella organisationer. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.	Kommissionen ska vidta de åtgärder som avses i punkt 1. Det rör sig om åtgärder för att finansiera internationella initiativ som har till syfte att stödja denna förordnings syften och mål och som genomförs via regionala och globala internationella organisationer, både offentliga och privata, tillsammans med lokala producentorganisationer. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om detta. Europaparlamentet ska sålunda regelbundet informeras om genomförandet av mekanismen, vilket ska ske genom möten som anordnas på kommissionens initiativ, och därefter genom en första skriftlig interimsrapport i juni 2009.
	Europaparlamentet ska ha sista ordet om utgifterna.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Ett utvecklingsland är inte berättigat till stöd, även om det i andra fall uppfyller de kriterier som fastställs i bilagan, om
	– dess naturliga skogsarealer minskar,
	– landet är nettoexportör av jordbruksprodukter,
	– ökenspridning, överutnyttjande av betesmark och irrationell vattenanvändning har konstaterats på landets territorium.
Motivering
Gemenskapsbiståndet bör vara förenligt med målen om hållbar utveckling och de miljöpolitiska målen.
Livsmedelskrisen bör hanteras i länder som är nettoimportörer av livsmedel.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. För att skapa samstämmighet i gemenskapens bistånd och göra det så effektivt som möjligt kan kommissionen, när det gäller regionala eller gränsöverskridande program, besluta att befolkningar i sådana utvecklingsländer som inte tillhör den berörda regionen får dra nytta av programmet i fråga.	utgår
Motivering
Endast utvalda länder bör stödjas.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Internationella organisationer, vilket även inbegriper regionala organisationer (nedan kallade internationella organisationer) kommer att väljas ut på grundval av sin förmåga att, med avseende på målen för denna förordning, tillhandahålla snabba och högkvalitativa insatser för att möta behoven hos de utvecklingsländer som är mottagarländer.	5. Internationella organisationer, vilket även inbegriper regionala organisationer (nedan kallade internationella organisationer) kommer att väljas ut på grundval av sin förmåga att, med avseende på målen för denna förordning, tillhandahålla snabba och högkvalitativa insatser för att möta behoven hos de utvecklingsländer som är mottagarländer. De internationella organisationerna kommer dessutom att väljas ut på basis av deras förmåga att effektivt distribuera medel med så lite administrativ byråkrati som möjligt.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Bistånd och samarbete i enlighet med denna förordning har i första hand till syfte att främja en ökning av utbudet inom jordbrukssektorn i mottagarländerna eller regionerna, med hänsyn tagen till en hållbar utveckling, och att stödja åtgärder för att snabbt och direkt mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna, i överensstämmelse med målet om en tryggad livsmedelsförsörjning.	1. Bistånd och samarbete i enlighet med denna förordning har i första hand till syfte att främja en hållbar utveckling av jordbruksproduktionen och de lokala marknaderna i syfte att åstadkomma en ökning av utbudet inom jordbrukssektorn i mottagarländerna eller regionerna, med hänsyn tagen till en hållbar utveckling, och att stödja åtgärder för att snabbt och direkt tillgodose lokalbefolkningarnas livsmedelsbehov och mildra de negativa verkningarna av de höga livsmedelspriserna, i överensstämmelse med målet om en tryggad livsmedelsförsörjning.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Befintliga program och projekt ska granskas i förväg så att det garanteras att endast de framtidsorienterade projekt som kontrollerats på detta sätt och som på ett hållbart sätt främjar småbruk och landsbygdsstrukturer erhåller tilläggsstöd, varvid medelinsatserna måste optimeras och oönskade konsekvenser undvikas.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De olika utvecklingsinstrumenten och denna mekanism ska tillämpas för att säkerställa kontinuiteten i samarbetet, särskilt i samband med övergången från katastrofbistånd till initiativ på medellång och lång sikt.	De olika utvecklingsinstrumenten och denna mekanism ska tillämpas för att säkerställa kontinuiteten i samarbetet, särskilt i samband med övergången från katastrofbistånd till initiativ på medellång och lång sikt. Inom samtliga instrument som tas i bruk för utvecklingen ska det hädanefter anslås en större andel medel för jordbruket och jordbruksproduktionen, dvs. för områden utan vilka ett land inte kan uppnå en hållbar utveckling där ett av de prioriterade målen är att försörja befolkningen med tillräckligt med livsmedel.
Motivering
Un pays ne peut se développer quand il ne parvient pas à nourrir sa population. Dans le contexte de crise alimentaire dans lequel nous sommes l’urgence est donc bien d'augmenter durablement l'aide à l’agriculture trop longtemps négligée des politiques de coopération développement. Rappelons simplement que la majorité des populations des pays pauvres vivent dans les campagnes, que l’alimentation représente plus de 50% des dépenses des ménages, que les plus mal-nourris sont souvent des agriculteurs pauvres qui ne parviennent pas à produire faute de moyens suffisants, leur permettant d’accéder aux ressources (terre, eau, engrais, semences, services, crédits, etc.)
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Gemenskapens bistånd och samarbete ska genomföras med hjälp av en uppsättning beslut om finansiering av sådana stödåtgärder som anges i artikel 1.1–1.3 i denna förordning, vilka ska antas av kommissionen.	1. Gemenskapens bistånd och samarbete ska genomföras med hjälp av en uppsättning beslut om finansiering av sådana stödåtgärder som anges i artikel 1.1–1.3 och artikel 3.2 i denna förordning, vilka ska antas av kommissionen. Innan finansieringen av denna mekanism fastställs ska kommissionen upprätta en detaljerad preliminär plan för medelutnyttjandet, där varje planerad åtgärdstyp anges tillsammans med kvantitativa mål, den finansieringsandel som beviljats respektive åtgärd samt vilka medel som planerats för den administrativa förvaltningen av denna mekanism. Beslutet om godkännande av denna preliminära plan ska fattas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.
	________ 1 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
Motivering
Det är viktigt att kommissionen preciserar hur beloppet på en miljard ska utnyttjas. Detta bör göras i en preliminär plan som antas enligt kommittéförfarandet och som ger Europaparlamentet rätt att bli informerat. Denna plan gör det möjligt att senare göra en utvärdering av mekanismen.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Åtgärder för att underlätta tillgången till jordbruksinsatsvaror och jordbrukstjänster, inbegripet gödningsmedel och utsäde.	(a) Åtgärder för att förbättra infrastruktur och produktionsmedel för de fattigaste småskaliga jordbrukarna i syfte att stödja lokal och hållbar utveckling, dvs. åtgärder för att underlätta
	– tillgången till jordbruksinsatsvaror och jordbrukstjänster,
	– tillgången till mark, vatten och finansiering (mikrokrediter),
	– producenternas kollektiva organisationsmöjligheter (i produktionssyfte och för upprättande av lokala marknader och lokala fröbanker),
	– lagringen av skörden.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Säkerhetsnätsåtgärder som har till syfte att bibehålla eller förbättra produktionskapaciteten inom jordbruket och att möta de grundläggande livsmedelsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna.	(b) Säkerhetsnätsåtgärder som har till syfte att bibehålla eller förbättra produktionskapaciteten inom jordbruket och att möta de grundläggande livsmedelsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna, varvid dumpning och snedvridning av lokal produktion och lokala marknader måste undvikas.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) Åtgärder för att stödja partnerländernas regeringar i arbetet med att fastställa och genomföra en effektiv nationell politik för en tryggad livsmedelsförsörjning i nära samarbete med lokala jordbrukarorganisationer och konsumenter.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	bb) Teknisk rådgivning och utbildningsåtgärder för att främja uppfyllandet av de miljöstandarder som fastställs i unionens lagstiftning.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. De vidtagna åtgärderna får inte stödja produktion av råmaterial för
	– exotiska produkter eller lyxprodukter (kakao, te, tobak, kaffe) eller
	– biobränsle.
Motivering
Syftet med detta förslag är att hantera livsmedelskrisen i utvecklingsländerna. Bistånd bör därför beviljas till produktion av baslivsmedel.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Stödåtgärder som uppfyller målen i denna förordning får finansieras med upp till högst 1 % av det belopp som anges i artikel 10.1.	utgår
Motivering
Eftersom medlen är avsedda för redan pågående verksamhet ska inga ytterligare administrativa kostnader behöva uppstå.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Både kommissionen och Europaparlamentet kommer noggrant att granska utbetalningarna till de internationella organisationerna och dessa organisationers finansiella utgifter i mottagarländerna, för att garantera att unionens medel används på ett effektivt sätt för att uppfylla de ovannämnda målen.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De enheter som är stödberättigade är sådana internationella organisationer som uppfyller villkoren i artikel 43 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.	De enheter som är stödberättigade är lokala banker som är verksamma inom jordbrukssektorn. Europeiska investeringsbanken och dess medlemsorganisationer ska, om möjligt, vara berättigade till stöd.
Motivering
I stället för internationella organisationer bör lokala banker inom jordbrukssektorn och, om möjligt, Europeiska investeringsbanken och dess medlemsorganisationer, vara berättigade till stöd.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Gemenskapsstödet ska beviljas på villkor att vissa minimistandarder respekteras när det gäller miljökrav och ILO:s grundläggande konventioner.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Deltagande i de berörda kontraktsförfarandena ska vara öppet för varje fysisk och juridisk person som är stödberättigad enligt det geografiska instrument som är tillämpligt för det land där åtgärden genomförs samt för varje fysisk och juridisk person som är stödberättigad enligt de regler som gäller i den internationella organisationen i fråga, varvid det ska sörjas för att samma villkor ska gälla för alla givare. Samma regler ska gälla för varor och utrustning. Experterna får vara av vilken nationalitet som helst.	3. Deltagande i de berörda kontraktsförfarandena ska vara öppet för varje fysisk och juridisk person som är stödberättigad enligt det geografiska instrument som är tillämpligt för det land där åtgärden genomförs samt för varje fysisk och juridisk person som är stödberättigad enligt de regler som gäller i den internationella organisationen i fråga, varvid det ska sörjas för att samma villkor ska gälla för alla givare. Experterna får vara av vilken nationalitet som helst, men produktionsmedel, varor och material ska anskaffas i EU.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. De åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska vara i linje med Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet. I den rapport som avses i artikel 9 ska särskild uppmärksamhet fästas vid detta krav.
Motivering
Alla åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska vara i linje med Parisförklaringen om biståndseffektivitet. Det bör garanteras att mekanismen på ett effektivt sätt bidrar till en hållbar förbättring av situationen.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Budgetåtaganden ska göras på grundval av kommissionens beslut.	1. Budgetåtaganden ska göras på grundval av kommissionens och Europaparlamentets gemensamt fattade beslut.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Åtgärder som antas inom ramen för denna förordning kan med verkan från och med den 20 juni 2008 användas till att finansiera sådana åtgärder som inletts i mottagarlandet eller av de organisationer som avses i artikel 4 redan före denna förordnings ikraftträdande.	2. Åtgärder som antas inom ramen för denna förordning kan med verkan från och med det datum de antagits av Europaparlamentet användas till att finansiera sådana åtgärder som inletts i mottagarlandet eller av de organisationer som avses i artikel 4 redan före denna förordnings ikraftträdande. Stöd som beviljats enligt denna förordning ska i detta sammanhang utnyttjas i form av tilläggsanslag.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Rapportering	Övervakning och utvärdering
Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om de åtgärder den antagit i enlighet med denna förordning senast den 31 december 2009. Kommissionen ska senast den 31 december 2012 förelägga dem en rapport om genomförandet av åtgärderna, vilken så långt som möjligt ska ange de viktigaste resultaten och verkningarna av det bistånd som tillhandahållits inom ramen för förordningen.	Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om de åtgärder den antar i enlighet med denna förordning. Kommissionen ska i september 2009 förelägga dem en första preliminär utvärderingsrapport över de åtgärder som antagits, vilken ska göra det möjligt att eventuellt anpassa mekanismens innehåll till dess mål. I anslutning till den preliminära planen för det detaljerade utnyttjandet av medlen för finansiering av mekanismen, vilken lagts fram innan mekanismen tagits i bruk, ska kommissionen senast den 31 december 2010 förelägga Europaparlamentet och rådet en detaljerad utvärdering av ibruktagandet av mekanismen i syfte att bedöma de faktiska resultaten och effekterna i de berörda länderna.
Motivering
Kommissionen bör regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om hur mekanismen fungerar och vilka resultat den ger. En första utvärderingsrapport efter halva tiden bör även göras och därefter en detaljerade slutlig utvärdering för att man ska kunna bedöma de verkliga bidragen till de befolkningar som drabbats hårdast av livsmedelskrisen.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2008–2009 vara 1,0 miljarder euro.	1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2008–2009 vara 1,0 miljarder euro. Detta referensbelopp ska finansieras med medel som ingår i rubrik 4 i budgetramen 2007–2013.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. För varje år gäller att det belopp för vilket det gjorts åtaganden ska medge en marginal under rubrik 2 på minst 600 miljoner euro, fastställt på grundval av prognosen i den senaste rapporten inom ramen för det varningssystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1290/2005. Om detta krav inte kan uppfyllas för ett visst år ska det maximala belopp som kan anslås för det året i enlighet med denna förordning minskas i motsvarande grad för att ge utrymme för en tillräcklig marginal under rubrik 2.	4. Det belopp för vilket det gjorts åtaganden ska finansieras med medel under rubrik 4 i EU:s budget.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. I samband med nästa översyn av unionens budget ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport i vilken det undersöks om det är nödvändigt att öka utvecklingsbiståndet genom en ökning av medlen under rubrik 4 för att hantera de stigande jordbrukspriserna i de fattiga länderna och den livsmedelsbrist som drabbat lokalbefolkningarna. Denna ökning ska inte ske på bekostnad av budgetbehoven hos unionens jordbrukare.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna
Referensnummer	KOM(2008)0450 – C6-0280/2008 – 2008/0149(COD)
Ansvarigt utskott	DEVE
Yttrande        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 2.9.2008
Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren	23.9.2008
Föredragande av yttrande        Utnämning	Stéphane Le Foll 9.9.2008
Behandling i utskott	10.9.2008
Antagande	6.10.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luis Manuel Capoulas Santos, Giovanna Corda, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Constantin Dumitriu, Carmen Fraga Estévez, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, Véronique Mathieu, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Alyn Smith, Petya Stavreva, Dimitar Stoyanov
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Katerina Batzeli, Esther De Lange, Jan Mulder, Maria Petre, Brian Simpson, Kyösti Virrankoski

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna
Referensnummer	KOM(2008)0450 – C6-0280/2008 – 2008/0149(COD)
Framläggande för parlamentet	18.7.2008
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	DEVE 2.9.2008
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFET 2.9.2008		INTA 2.9.2008		BUDG 2.9.2008		CONT 23.9.2008
	AGRI 2.9.2008
Inget yttrande avges        Beslut	AFET 23.9.2008		INTA 9.9.2008		CONT 9.9.2008
Associerat/associerade utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 23.9.2008		BUDG 23.9.2008
Föredragande        Utnämning	Gay Mitchell 15.7.2008
Behandling i utskott	25.8.2008
Antagande	7.10.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alessandro Battilocchio, Thijs Berman, Josep Borrell Fontelles, Danutė Budreikaitė, Nirj Deva, Alexandra Dobolyi, Fernando Fernández Martín, Juan Fraile Cantón, Alain Hutchinson, Romana Jordan Cizelj, Filip Kaczmarek, Glenys Kinnock, Maria Martens, Gay Mitchell, José Javier Pomés Ruiz, Horst Posdorf, Toomas Savi, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Johan Van Hecke, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ana Maria Gomes, Fiona Hall, Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Anne Van Lancker, Renate Weber, Gabriele Zimmer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Stéphane Le Foll
Ingivande	14.10.2008