Betänkande - A6-0401/2008Betänkande
A6-0401/2008

BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr […]/2008

14.10.2008 - (KOM(2008)0306 – C6‑0241/2008 – 2008/0104(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Luis Manuel Capoulas Santos

Förfarande : 2008/0104(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0401/2008

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr […]/2008

(KOM(2008)0306 – C6‑0241/2008 – 2008/0104(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0306),

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6‑0241/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0401/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) På spannmålsområdet bör systemet förenklas för att säkra sektorns konkurrenskraft och marknadsinriktning och interventionens roll bör dämpas till att vara ett skyddsnät som fungerar vid störningar på marknaden och som gör det lättare för jordbrukarna att agera utifrån marknadsvillkoren. I rådets slutsatser om reformen av interventionsordningen för majs angavs, på grundval av en analys som visar att det finns risk för ökad kornintervention vid låga priser, att det bör göras en översyn av interventionsordningen för hela spannmålssektorn i samband med hälsokontrollen. Prognosen för spannmålssektorn har emellertid förändrats sedan dess och världsmarknadspriserna är gynnsamma och stiger tack vare ökande global efterfrågan och små spannmålslager världen över. Om interventionsnivån för foderspannmål fastställs till noll inom samma tidsram som majsreformen blir det möjligt att vidta interventionsåtgärder utan negativa följder för spannmålsmarknaden som helhet. Prognosen för spannmålssektorn omfattar även durumvete och innebär att interventionsuppköpen inte längre är relevanta och kan upphöra med tanke på att marknadspriserna alltid ligger avsevärt över interventionspriset. Då spannmålsinterventionen snarare bör vara ett säkerhetsnät än en faktor som påverkar prisbildningen är skillnaderna mellan när skördeperioderna börjar i de olika medlemsstaterna (dvs. när regleringsåren tar sin början) inte längre relevanta, eftersom ordningen inte längre kommer att bygga på priser som motsvarar interventionsnivåerna plus månatliga ökningar. Av förenklingsskäl bör därför datumen för spannmålsintervention harmoniseras i hela gemenskapen.

(3) På spannmålsområdet bör systemet förenklas för att säkra sektorns konkurrenskraft och marknadsinriktning och interventionens roll bör dämpas till att vara ett skyddsnät som fungerar vid störningar på marknaden och som gör det lättare för jordbrukarna att agera utifrån marknadsvillkoren. I rådets slutsatser om reformen av interventionsordningen för majs angavs, på grundval av en analys som visar att det finns risk för ökad kornintervention vid låga priser, att det bör göras en översyn av interventionsordningen för hela spannmålssektorn i samband med hälsokontrollen. Prognosen för spannmålssektorn har emellertid förändrats sedan dess och världsmarknadspriserna är gynnsamma och stiger tack vare ökande global efterfrågan och små spannmålslager världen över. Om interventionsnivån för foderspannmål fastställs till noll inom samma tidsram som majsreformen blir det möjligt att vidta interventionsåtgärder utan negativa följder för spannmålsmarknaden som helhet. Prognosen för spannmålssektorn omfattar även durumvete och innebär att interventionsuppköpen inte längre är relevanta och kan upphöra med tanke på att marknadspriserna alltid ligger avsevärt över interventionspriset. Då spannmålsinterventionen bör vara ett säkerhetsnät bör den inte inledas förrän under de tre sista månaderna av regleringsåret.

Motivering

Genom att inleda interventionen tre månader innan regleringsåret löper ut kan man hindra spekulation samtidigt som interventionens roll som skyddsnät bibehålls.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Sedan reformen 2003 har rissektorns konkurrenskraft ökat, produktionen är stabil, lagren har minskat, efterfrågan har ökat både i gemenskapen och på världsmarknaden och det förväntade priset ligger avsevärt över interventionspriset. Det behövs således inte längre några bestämmelser om interventionsuppköp av ris och bestämmelserna bör utgå.

(4) Sedan reformen 2003 har rissektorns konkurrenskraft ökat, produktionen är stabil, lagren har minskat, efterfrågan har ökat både i gemenskapen och på världsmarknaden och det förväntade priset ligger avsevärt över interventionspriset. Interventionen bör emellertid bibehållas som säkerhetsnät.

Motivering

Eftersom en tillbakagång på marknaderna av olika orsaker inte kan uteslutas bör ett särskilt skyddsnät finnas kvar för rissektorn.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) Interventionsuppköpen av grisprodukter kan upphöra utan problem under 2009, då den nuvarande situationen och framtidsutsikterna tyder på att det inte under några omständigheter skulle vara aktuellt med intervention under 2009.

(6) Interventionsuppköpen av ris och griskött kan upphöra utan problem under 2009, då den nuvarande situationen och framtidsutsikterna tyder på att det inte under några omständigheter skulle vara aktuellt med intervention under 2009.

Motivering

Avskaffandet av interventionen bör upphöra 2009 endast för griskött och ris.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) På grund av taken för mjölkkvoterna förväntas den sammanlagda mjölkproduktionen att gradvis minska i en måttlig utsträckning på medellång sikt; omstruktureringsåtgärder i de medlemsstater som inte var medlemmar i gemenskapen före utvidgningen 2004 leder till att andelen bönder som har mjölkproduktionen som huvudverksamhet minskar och samtidigt ökar inte mjölkproduktionen i någon större utsträckning på grund av kvoterna. Samtidigt förväntas andelen mjölk som levereras till mejerier för bearbetning att öka under den aktuella perioden. Med tanke på den stora interna och externa efterfrågan innebär kvotsystemet numera att man begränsar möjligheterna att utöka produktionen istället för att man som tidigare var fallet motverkar överproduktion. När det råder en sådan situation på marknaden innebär kvoterna att man begränsar möjligheterna till marknadsorientering, eftersom kvoterna snedvrider jordbrukarnas möjligheter att reagera på prissignaler och försvårar effektivitetsvinster på grund av långsammare omstrukturering. Kvoterna planeras upphöra 2015 och syftet med detta var att åstadkomma en gradvis anpassning. Det är mot bakgrund av detta som det i bilaga I till denna förordning föreskrivs en utfasning av mjölkkvoterna genom årliga ökningar (på 1 % per regleringsår mellan 2009/2010–2013/2014), vilket skulle ge en smidig övergång och motverka onödigt stora anpassningar efter det att kvotsystemet har upphört.

(8) På grund av taken för mjölkkvoterna förväntas den sammanlagda mjölkproduktionen att gradvis minska i en måttlig utsträckning på medellång sikt; omstruktureringsåtgärder i de medlemsstater som inte var medlemmar i gemenskapen före utvidgningen 2004 leder till att andelen bönder som har mjölkproduktionen som huvudverksamhet minskar och samtidigt ökar inte mjölkproduktionen i någon större utsträckning på grund av kvoterna. Samtidigt förväntas andelen mjölk som levereras till mejerier för bearbetning att öka under den aktuella perioden. En ökning av mjölkkvoterna i enlighet med bilaga I till denna förordning (på 2 % för regleringsåret 2008/2009 och 1 % för regleringsåren 2009/2010 och 2010/2011) skulle skapa nödvändiga förutsättningar för en korrekt utvärdering av situationen på marknaden för mjölksektorn.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(8a) Investeringsstödet för mjölkproducenter bör från och med 2009 inte längre begränsas till den registrerade kvotmängden för att producenterna ska kunna investera på ett mer marknadsorienterat sätt.

Motivering

Med hänsyn till de förväntade ändringarna av mjölkkvoterna från och med 2015 bör mjölkproducenterna på förhand ges möjligheten att anpassa sig till ändringarna och investera på ett marknadsorienterat sätt. Detta är särskilt viktigt med tanke på att ansökningstiderna för investeringsstödet är relativt långa.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Stödet till privat lagring av smör utnyttjas inte i någon större utsträckning. Då mjölkproduktionen i gemenskapen är säsongsbetingad kommer emellertid smörproduktionen också alltid att vara säsongsbetingad. Det kan därför förekomma tillfälligt tryck på smörmarknaden som kan åtgärdas genom säsongsbetingad lagring. Kommissionen bör emellertid fatta beslut om sådan lagring utifrån grundlig marknadsanalys istället för att som nu inleda stödordningen varje år; stödordningen bör således göras fakultativ.

utgår

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Stödet för avsättning av smör som används i konditorivaror och glass och för direkt konsumtion har sänkts i linje med sänkningen av interventionspriset för smör från och med 2004, och har sedan dess konstant legat på noll fram tills att anbudsförfarandena slopades på grund av den gynnsamma marknadssituationen. Dessa stöd för avsättning är inte längre nödvändiga för att stödja marknaden på interventionsprisnivå och bör därför slopas.

(12) Stödet för avsättning av smör som används i konditorivaror och glass och för direkt konsumtion har sänkts i linje med sänkningen av interventionspriset för smör från och med 2004, och har sedan dess konstant legat på noll fram tills att anbudsförfarandena slopades på grund av den gynnsamma marknadssituationen.

Motivering

Eftersom en tillbakagång på marknaderna av olika orsaker inte kan uteslutas bör ett särskilt skyddsnät finnas kvar för stöd för avsättning av smör.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) I likhet med vad som gällde under reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 är det nu för att stärka gemenskapens jordbrukssektors konkurrenskraft och för att främja ett mer marknadsinriktat och mer hållbart jordbruk nödvändigt att fortsätta åtgärderna för att gå över från produktionsstöd till producentstöd genom upphävande av de stöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) för torkat foder, lin, hampa och potatisstärkelse och genom att stödet för dessa produkter integreras med systemet med frikopplat gårdsstöd. I likhet med vad som skedde under reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 kommer frikopplingen av stöden till jordbrukarna att innebära att inkomststödet blir effektivare, utan att de faktiska belopp som betalas ut ändras.

(13) I likhet med vad som gällde under reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 är det nu för att stärka gemenskapens jordbrukssektors konkurrenskraft och för att främja ett mer marknadsinriktat och mer hållbart jordbruk nödvändigt att fortsätta åtgärderna för att gå över från produktionsstöd till producentstöd genom upphävande av de stöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) för lin, hampa och potatisstärkelse och genom att stödet för dessa produkter integreras med systemet med frikopplat gårdsstöd. I likhet med vad som skedde under reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 kommer frikopplingen av stöden till jordbrukarna att innebära att inkomststödet blir effektivare, utan att de faktiska belopp som betalas ut ändras.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Rådet fattade år 2000 beslut om utfasning av stödet för korta lin- och hampfibrer. Beslutet genomförs med verkan från regleringsåret 2009/2010 genom de ändringar av den samlade marknadsordningen som införs genom förordning (EG) nr 247/2008 _; genom samma förordning utfasas också det kompletterande beredningsstödet för lin som traditionellt odlas i vissa regioner. Stödet för långa hampfibrer bör frikopplas. För att branschen ska få tid på sig att anpassa sig bör övergången till systemet med samlat gårdsstöd delas upp på två år, med en första etapp 2011 och en andra etapp 2013.

(14) Rådet fattade år 2000 beslut om utfasning av stödet för korta lin- och hampfibrer. Beslutet genomförs med verkan från regleringsåret 2009/2010 genom de ändringar av den samlade marknadsordningen som införs genom förordning (EG) nr 247/2008_; genom samma förordning utfasas också det kompletterande beredningsstödet för lin som traditionellt odlas i vissa regioner. Stödet för långa hampfibrer bör frikopplas. För att branschen ska få tid på sig att anpassa sig bör övergången till systemet med samlat gårdsstöd ske senast 2013.

Motivering

I sin resolution av den 12 mars, vilken antogs med överväldigande majoritet, föreslog parlamentet en längre övergångsperiod fram till senast 2013, och denna ståndpunkt bör uppmärksammas på detta ställe.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Stödet för torkat foder reformerades 2003 genom att en del av stödet gick till producenterna och stödet frikopplades. Med tanke på att det övergripande syftet med hälsokontrollen är att sörja för större marknadsinriktning och med tanke på de nuvarande prognoserna för fodermarknaderna, bör övergången till helt frikopplade stöd för hela sektorn kompletteras med att de återstående stöden till branschen också frikopplas. Det bör vara möjligt att lindra effekterna av att stödet till producenterna avskaffas genom att det görs lämpliga justeringar av det pris som producenterna får för sina råvaror; dessutom kommer producenterna att få ökade rättigheter för direktstöd till följd av frikopplingen. Det är dessutom berättigat att avskaffa stödet till producenterna mot bakgrund av situationen på marknaden och prognoserna för hela sektorn för proteingrödor. Med tanke på att omstruktureringen av sektorn har pågått sedan 2003 och med tanke på att det nyligen konstaterats att produktionen av torkat foder är särskilt skadlig för miljön bör stödet frikopplas, men det bör föreskrivas en kortare övergångsperiod på två år så att sektorn hinner anpassa sig.

(15) Stödet för torkat foder reformerades 2003 genom att en del av stödet gick till producenterna och stödet frikopplades. Med tanke på att det övergripande syftet med hälsokontrollen är att sörja för större marknadsinriktning och med tanke på de nuvarande prognoserna för fodermarknaderna, bör övergången till helt frikopplade stöd för hela sektorn kompletteras med att de återstående stöden till branschen också frikopplas senast 2013.

Motivering

Torrfodersektorn behöver en ännu längre övergångsperiod med delvis frikopplat stöd.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) Med tanke på vilka de ursprungliga målen var för stödet till stärkelseproduktion och med tanke på situationen på de inhemska och internationella marknaderna för spannmål och stärkelse finns det inte längre någon anledning att bevilja stöd för stärkelseproduktion och stödet bör därför utgå. Situationen på marknaden och prognoserna för denna är sådana att stödet länge har varit noll och den situationen förväntas fortsätta varför ett snabbt upphävande av stödet inte förväntas få några negativa effekter för sektorn.

utgår

Motivering

Systemet med produktionsstöd bör inte bara bibehållas utan kommissionen bör även uppmanas att lägga fram förslag om hur systemet skulle kunna fungera bättre.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) Bestämmelserna om undantagsåtgärder till stöd för marknaden i samband med djursjukdomar kommer att samlas i övergripande bestämmelser om riskhantering och bör därför utgå ur förordning (EG) nr 1234/2007.

utgår

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning – ändringsakt

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19) Producentorganisationerna har en viktig roll att spela när det gäller att gruppera leveranserna i sektorer där råder obalans mellan antalet producenter och uppköpare. Medlemsstaterna bör därför kunna ge erkännande åt producentorganisationer i alla sektorer.

(19) Även om skördeförsäkringen eller de gemensamma fonderna kan bidra till en reaktiv riskhantering, kan detta bli ekonomiskt och socialt mycket betungande, och det finns därför skäl att parallellt främja utvecklingen av instrument som möjliggör en förebyggande riskhantering. Producentorganisationerna samt även branschorganisationerna kan spela en viktig roll i denna förebyggande förvaltning, i synnerhet när det gäller att gruppera leveranserna i sektorer där råder obalans mellan antalet producenter och uppköpare eller när det gäller att förbättra marknadskunskaperna. Medlemsstaterna bör därför kunna ge erkännande åt producent- och branschorganisationer i alla sektorer.

Motivering

I fråga om krishantering bör förebyggande verksamhet göras till ett prioriterat mål eftersom tillämpning av endast en efterhandsstrategi kan bli mycket betungande ekonomiskt och socialt.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 2

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 10

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

utgår

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

 

i) Led a ska ersättas med följande:

 

a) Vanligt vete, korn, majs och sorghum.

 

ii) Led b ska utgå.

 

b) Punkt 2 ska utgå.

 

Motivering

Spannmåls- och risinterventionen bör inte ändras utan i stället bibehålls som ett skyddsnät.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 3

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel I – avsnitt II – underavsnitt II – artikel 11 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) 1 november–31 maj när det gäller spannmål.

a) 1 mars–31 maj när det gäller spannmål.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 3

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel I – avsnitt II – underavsnitt II – artikel 11 – led da (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da) Under alla regleringsår när det gäller griskött.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 3

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel I – avsnitt II – underavsnitt II – artikel 12 – punkt 1 – led ba (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) Intervention avseende griskött som inleds av kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om det genomsnittliga marknadspris på slaktkroppar av gris som fastställts efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och viktats genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat, under en representativ period är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 3

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel I – avsnitt II – underavsnitt II – artikel 12 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Offentlig intervention avseende vanligt vete får avbrytas av kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om priset för vete med en lägsta proteinhalt på 11 % (fritt Rouen) är högre än referenspriset.

2. Offentlig intervention avseende vanligt vete får avbrytas av kommissionen om priset för vete med en lägsta proteinhalt på 11 % (fritt Rouen) är högre än referenspriset.

Kommissionen ska inleda interventionen på nytt, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om de villkor som anges i första stycket i denna punkt inte längre gäller.

Kommissionen ska inleda interventionen på nytt om de villkor som anges i första stycket i denna punkt inte längre gäller.

Motivering

Kommissionen motiverar på inget sätt förslaget att dra in denna behörighet för förvaltningskommittén i vilken experter från de olika sektorerna i medlemsstaterna ingår.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 5

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel I – avsnitt III – underavsnitt I

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) I del II avdelning I kapitel I avsnitt III ska underavsnitt I utgå.

utgår

Motivering

Smör är en mycket känslig överskottsprodukt för vilken det är mycket viktigt att interventionsmekanismen bibehålls. Kommissionens förslag bör därför förbättras så att stödet för privat lagring av smör förblir obligatoriskt och stödet för avsättning av smör bibehålls, samtidigt som man accepterar en förenkling av dessa mekanismer vars förvaltning är alltför komplex.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 6

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 31

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

utgår

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

 

i) Efter led c ska följande led införas:

 

ca) osaltat smör som har framställts av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen´, med en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent, en högsta fettfri mjölktorrsubstans av 2 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent,

 

cb) saltat smör som har framställts av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen, med en lägsta smörfetthalt av 80 viktprocent, en högsta fettfri mjölktorrsubstans av 2 viktprocent, en högsta vattenhalt av 16 viktprocent och en högsta salthalt av 2 viktprocent,

 

ii) Led e ska utgå.

 

b) I punkt 2 ska andra stycket utgå.

 

Motivering

I ett tidigare ändringsförslag bibehålls det obligatoriska stödet till privat lagring. Detta stöd ska därför inte finnas med bland de icke obligatoriska stöden.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 7

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 34a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Följande artikel ska införas som artikel 34a:

utgår

Artikel 34a

 

Villkor för smör

 

1. Kommissionen får besluta att bevilja stöd för privat lagring av smör, särskilt om pris- och lagerutvecklingen för denna produkt visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsongslagring.

 

2. Stödbeloppet ska fastställas av kommissionen med beaktande av lagringskostnaderna och av hur smörpriserna sannolikt kommer att utvecklas.

 

Motivering

Artikel 36 i förordning nr 1234/2007 bör bibehållas. Enligt bestämmelserna i denna artikel får stöd för privat lagring beviljas om prisutvecklingen och lagringssituationen för ostprodukter enligt artikel 31.1 e visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsonglagring. En sådan åtgärd utgör ett konkurrensinstrument för företagen och främjar en högre kvalitet på produkterna.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 8

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 36

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Artikel 36 ska utgå.

utgår

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 11

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 44

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Artikel 44 ska utgå.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse har visat sig vara effektiv i förödande krissituationer, såsom i samband med utbrottet av mul- och klövsjuka 2001. Kommissionen har emellertid för avsikt att avskaffa bestämmelsen, och motiverar detta med att man inför en gemensam jordbruksfond mot djur- och växtsjukdomar. Det handlar emellertid här om kompletterande och inte identiska åtgärder. I en situation då nya och hotfulla djursjukdomar utvecklas, såsom blåtunga, finns det skäl att i enlighet med försiktighetsprincipen bibehålla artikel 44.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 12 – led a

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 46 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

utgår

1. Gemenskapen ska bidra till finansieringen av undantagsåtgärder enligt artikel 45 med ett belopp motsvarande 50 % av medlemsstaternas utgifter.

 

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 14a (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

artikel 66 – punkt 5a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14a) I artikel 66 ska följande punkt läggas till:

 

”5a. Medlemsstaterna kan ansöka om tillfälliga kvotökningar baserade på outnyttjade mjölkkvoter i andra medlemsstater, under förutsättning att de kan bevisa att deras mjölkmarknad sannolikt inte kommer att mjuklanda inom ramen för de grundläggande bestämmelserna. Kommissionen ska därför varje år beräkna de outnyttjade mjölkkvoterna. Kommissionen ska bedöma medlemsstaternas eventuella ansökningar om extra kvotökningar och lägga fram ett förslag till en tillfällig fördelning av produktionskvoter i början av varje regleringsår. Dessa tillfälliga kvoter för ett visst regleringsår ska alltid vara lägre än den outnyttjade kvotnivån under det regleringsår som föregick det berörda regleringsåret. Kommissionen får biträdas av den kommitté som avses i artikel 195.1.”

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 14b (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 78 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14b) I artikel 78 ska följande punkt läggas till:

 

”3a. De sammanlagda intäkterna från den tilläggsavgift som betalas till EU och de inbesparade medlen i jordbruksbudgeten ska införas i mjölkfonden för att kompletterande åtgärder ska kunna vidtas inom mjölksektorn.

 

Åtgärder finansierade med stöd av artikel 68 [allmänna regler] i förordning (EG) nr [...]/2008 [nya förordningen om direktstöd] ska inte finansieras genom detta system.”

Motivering

Mejerisektorn är en känslig sektor. Medel som erhålls och sparas in inom mejerisektorn bör användas till att förbättra och omstrukturera sektorn.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 17

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel IV – avsnitt I – underavsnitt I

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) I del II avdelning I kapitel IV avsnitt I ska underavsnitt I utgå.

utgår

Motivering

Av skäl som tydligt framgår av ändringsförslagen till förordning 1782/2003 bör dessa stöd inte avskaffas.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 18a (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 91 – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a) I artikel 91 ska andra stycket ersättas med följande:

 

Under regleringsåren 2009/20102012/2013 ska stöd också beviljas enligt samma villkor för beredning av lin och hampa som odlas för produktion av korta fibrer.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 19

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 92 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1. Stödet för beredning av lin enligt artikel 91 ska när det gäller långa linfibrer uppgå till följande belopp:

”1. Stödet för beredning av lin enligt artikel 91 ska när det gäller långa linfibrer uppgå till följande belopp:

a) 200 euro under regleringsåren 2009/2010 och 2010/2011, och

a) när det gäller långa linfibrer: 160 euro per ton under regleringsåren 2009/20102012/2013,

b) 100 euro under regleringsåren 2011/2012 och 2012/2013.

b) när det gäller korta linfibrer och hampa innehållande högst 7,5 procent orenheter och ved: 90 euro per ton under regleringsåren 2009/2010–2012/2013.

 

Medlemsstaten får med hänvisning till traditionella avsättningsområden emellertid också besluta att bevilja stöd för

 

a) korta linfibrer som innehåller 7,5–15 % orenheter och ved,

 

b) hampfibrer som innehåller 7,5–25 % orenheter och ved.

 

I de fall som föreskrivs i andra stycket ska medlemsstaten bevilja stödbeloppet för en kvantitet som motsvarar högst 7,5 % orenheter och ved i den producerade kvantiteten.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 20a (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 94 – punkt 1a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a) I artikel 94 ska punkt 1 ersättas med följande:

 

1a. För stödberättigande korta linfibrer och hampfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 147 265 ton för regleringsåren 2009/2010–2112/2013. Denna kvantitet ska fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led A.II i bilaga XI.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 20b (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 94a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20b) Artikel 94a ska ersättas med följande:

 

”Artikel 94a

 

Extra stöd

 

Under regleringsåren 2009/20102012/2013 ska ett extra stöd beviljas till den förste godkände beredaren för de linarealer som befinner sig i område I och II i enlighet med led A.III i bilaga XI och för vars stråproduktion

 

a) sådana köpe- eller försäljningsavtal ingås eller ett sådant åtagande görs som avses i artikel 91.1, och

 

b) till vilken ett stöd ges för beredning av långa fibrer.

 

Det extra stödbeloppet ska vara 120 euro per hektar i område I och 50 euro per hektar i område II.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 21

Förordning (EG) nr 1234/2007

Del II – avdelning I – kapitel IV – avsnitt I – underavsnitt III – artikel 95a – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Ett bidrag på 22,25 euro per ton producerad stärkelse ska under regleringsåren 2009/2010 och 2010/2011 betalas ut till stärkelseproducerande företag för kvantiteter potatisstärkelse inom den kvot som avses i artikel 84a.2, förutsatt att de till potatisproducenterna har betalat ett minimipris för den mängd potatis som har behövts för att producera den tillåtna kvoten stärkelse.

1. Ett bidrag på 22,25 euro per ton producerad stärkelse ska under regleringsåren 2009/2010 till 2012/2013 betalas ut till stärkelseproducerande företag för kvantiteter potatisstärkelse inom den kvot som avses i artikel 84a.2, förutsatt att de till potatisproducenterna har betalat ett minimipris för den mängd potatis som har behövts för att producera den tillåtna kvoten stärkelse.

Motivering

Actuellement, un régime de contingentement prévoit une quantité maximale de fécule par pays ensuite répartie par féculerie (sous-contingentement) (règlement (CE) 1868/94, article 8). Le régime d'aide à la transformation de fécule de pommes de terre a été prorogé en juin 2007 (règlement (CE) 671/2007 pour les campagnes 2007/2008 et 2008/2009.

Cette production est génératrice de nombreux emplois industriels, très localisés, et dont la disparition aurait des conséquences importantes au niveau local. C'est pourquoi, il semble plus approprié de maintenir un statu quo sur ce régime de soutien jusqu'en 2013, tout en maintenant le contingentement et le prix minimum jusqu'en 2013 (demandé par les producteurs et féculiers des principaux pays producteurs).

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 23

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 96

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22) Artikel 96 ska utgå.

utgår

Motivering

Produktionsbidragen för stärkelse utgör en integrerad del av regelverket för potatisstärkelsesektorn. De beräknas på basis av priserna på världsmarknaden och ligger för närvarande på noll. Bevarandet av detta verktyg som är nödvändigt för konkurrenskraften hos de europeiska bearbetningsföretagen innebär sålunda inga ytterligare budgetkonsekvenser och gör det möjligt att bemöta marknadssituationer som är ogynnsamma för företagen.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 24

Förordning (EG) nr 1234/2007

artikel 101

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24) Artikel 101 ska utgå.

(24) Artikel 101 ska ersättas med följande:

 

”Artikel 101

 

Stöd för inköp av grädde, smör och koncentrerat smör till nedsatt pris

 

Om överskott av mjölkprodukter uppstår, eller sannolikt kommer att uppstå, får kommissionen, enligt villkor som ska fastställas av denna, besluta att stöd ska beviljas för att möjliggöra försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör till lägre priser

 

a) till producenter av bakverk och glass,

 

b) till producenter av andra livsmedel som ska fastställas av kommissionen.”

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 29a (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 122 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(29a) I artikel 122 ska följande stycke läggas till:

 

”Medlemsstaterna får dessutom som producentorganisationer betrakta ansökande grupper i enlighet med artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel1. I detta fall ska bestämmelserna i punkt 1 c i tillämpas.”

 

_________

1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

Motivering

Detta förslag syftar till att ge grupper som ansöker om registrering av geografisk ursprungsbeteckning erkännande som producentorganisationer enligt artikel 122 i den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden, samt även och framför allt ge dem möjlighet att utnyttja bestämmelserna i artikel 122 c i första stycket, dvs. möjligheten att ”säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet”.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 30

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 124 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”1. Artikel 122 och artikel 123 första stycket ska tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas erkännande, på grundval av nationell lagstiftning och i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av producentorganisationer respektive branschorganisationer inom någon av de sektorer som anges i artikel 1, med undantag för de sektorer som avses i artikel 122 första stycket led a och artikel 123.1.”

”1. Artikel 122 och artikel 123 första stycket ska tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas erkännande, på grundval av nationell lagstiftning och i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av producentorganisationer respektive branschorganisationer inom någon av de sektorer som anges i artikel 1, med undantag för de sektorer som avses i artikel 122 första stycket led a och artikel 123.1.

 

Dessa branschorganisationer får särskilt verka till förmån för förebyggande riskhantering, forskning och utveckling, information och reklam om produkter och sektorer, analys och marknadsinformation samt åtgärder för undertecknande av avtal.

Motivering

I artikel 124 i den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna fastställs uttryckligen möjligheten för medlemsstaterna att erkänna branschorganisationer inom alla sektorer. Man bör därför med hänsyn till principen om fullständighet nämna vilka dessa organs traditionella verksamhetsområden är.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 30a (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 162 – punkt 1 – led a – led i

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(30a) I artikel 162.1 a ska led i utgå.*

 

_____________

* Artiklarna och bilagorna i förordning (EG) nr 1234/2007 bör därför anpassas.

Motivering

EU:s exportbidrag har alltid utsatts för allvarlig kritik från utvecklingsländernas sida. Med hänsyn till den aktuella situationen verkar det vara lämpligt att redan nu avskaffa dem för spannmål och ris, eftersom kommissionen redan inom ramen för Dohaförhandlingarna planerat att avskaffa exportbidragen.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 30b (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 162 – punkt 1 – led a – led ii

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(30b) I artikel 162.1 a ska led ii utgå.*

 

_____________

* Artiklarna och bilagorna i förordning (EG) nr 1234/2007 bör därför anpassas.

Motivering

EU:s exportbidrag har alltid utsatts för allvarlig kritik från utvecklingsländernas sida. Med hänsyn till den aktuella situationen verkar det vara lämpligt att redan nu avskaffa dem för spannmål och ris, eftersom kommissionen redan inom ramen för Dohaförhandlingarna planerat att avskaffa exportbidragen.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 31a (nytt)

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 182 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(31a) Artikel 182.3 ska ersättas med följande:

 

”3. Medlemsstater som sänker sin sockerkvot med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 får bevilja tillfälligt statligt stöd fram till regleringsåret 2013/2014.

 

Kommissionen ska på grundval av berörda medlemsstaters ansökningar besluta om totalbeloppet för det statliga stöd som ska finnas tillgängligt för denna åtgärd.

 

När det gäller Italien får det tillfälliga stöd som avses i första stycket inte överstiga 11 EUR per regleringsår och ton sockerbetor samt ska beviljas sockerbetsodlare och för transport av sockerbetor.

 

Finland får bevilja sockerbetsodlare stöd på upp till 350 EUR per hektar och regleringsår.

 

Inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång ska de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats under det regleringsåret.”

Motivering

Det nuvarande systemet för gemenskapsstöd till producenter av sockerbetor och sockerrör måste förlängas fram till 2013/2014 för de medlemsstater som har beviljat omstruktureringsstöd enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006 för minst 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till rådets förordning (EG) nr 318/2006. Detta bör göras utan tillämpning av den maximala perioden på fem år, för att medlemsstaterna ska kunna anpassa sig till omstruktureringens konsekvenser.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning – ändringsakt

Artikel 4 – led 32

Förordning (EG) nr 1234/2007

Artikel 184

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”(5) före den 30 juni 2011 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om villkoren för smidig utfasning av systemet med mjölkkvoter och särskilt om möjliga ytterligare ökningar av kvoterna och om möjliga sänkningar av tilläggsavgiften.”

”(5) före den 31 december 2010 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om läget på mjölkmarknaden. Denna rapport ska även analysera effektiviteten i medlemsstaternas förvaltningssystem när det gäller liberaliseringen av kvotsystemet. Rapporten ska om nödvändigt åtföljas av lämpliga förslag.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning – ändringsakt

Bilaga I

Förordning (EG) nr 1234/2007

Bilaga IX – punkt 1

Kommissionens förslag

Medlemsstat

2008/09

2009/10

2010/11

2011/12

2012/13

2013/14

2014/15

Belgien

3 427 288,740

3 461 561,627

3 496 177,244

3 531 139,016

3 566 450,406

3 602 114,910

3 602 114,910

Bulgarien

998 580,000

1 008 565,800

1 018 651,458

1 028 837,973

1 039 126,352

1 049 517,616

1 049 517,616

Tjeckien

2 792 689,620

2 820 616,516

2 848 822,681

2 877 310,908

2 906 084,017

2 935 144,857

2 935 144,857

Danmark

4 612 619,520

4 658 745,715

4 705 333,172

4 752 386,504

4 799 910,369

4 847 909,473

4 847 909,473

Tyskland

28 847 420,391

29 135 894,595

29 427 253,541

29 721 526,076

30 018 741,337

30 318 928,750

30 318 928,750

Estland

659 295,360

665 888,314

672 547,197

679 272,669

686 065,395

692 926,049

692 926,049

Irland

5 503 679,280

5 558 716,073

5 614 303,234

5 670 446,266

5 727 150,729

5 784 422,236

5 784 422,236

Grekland

836 923,260

845 292,493

853 745,418

862 282,872

870 905,700

879 614,757

879 614,757

Spanien

6 239 289,000

6 301 681,890

6 364 698,709

6 428 345,696

6 492 629,153

6 557 555,445

6 557 555,445

Frankrike

25 091 321,700

25 342 234,917

25 595 657,266

25 851 613,839

26 110 129,977

26 371 231,277

26 371 231,277

Italien

10 740 661,200

10 848 067,812

10 956 548,490

11 066 113,975

11 176 775,115

11 288 542,866

11 288 542,866

Cypern

148 104,000

149 585,040

151 080,890

152 591,699

154 117,616

155 658,792

155 658,792

Lettland

743 220,960

750 653,170

758 159,701

765 741,298

773 398,711

781 132,698

781 132,698

Litauen

1 738 935,780

1 756 325,138

1 773 888,389

1 791 627,273

1 809 543,546

1 827 638,981

1 827 638,981

Luxemburg

278 545,680

281 331,137

284 144,448

286 985,893

289 855,752

292 754,310

292 754,310

Ungern

2 029 861,200

2 050 159,812

2 070 661,410

2 091 368,024

2 112 281,704

2 133 404,521

2 133 404,521

Malta

49 671,960

50 168,680

50 670,366

51 177,070

51 688,841

52 205,729

52 205,729

Nederländerna

11 465 630,280

11 580 286,583

11 696 089,449

11 813 050,343

11 931 180,847

12 050 492,655

12 050 492,655

Österrike

2 847 478,469

2 875 953,254

2 904 712,786

2 933 759,914

2 963 097,513

2 992 728,488

2 992 728,488

Polen

9 567 745,860

9 663 423,319

9 760 057,552

9 857 658,127

9 956 234,709

10 055 797,056

10 055 797,056

Portugal

1 987 521,000

2 007 396,210

2 027 470,172

2 047 744,874

2 068 222,323

2 088 904,546

2 088 904,546

Rumänien

3 118 140,000

3 149 321,400

3 180 814,614

3 212 622,760

3 244 748,988

3 277 196,478

3 277 196,478

Slovenien

588 170,760

594 052,468

599 992,992

605 992,922

612 052,851

618 173,380

618 173,380

Slovakien

1 061 603,760

1 072 219,798

1 082 941,996

1 093 771,416

1 104 709,130

1 115 756,221

1 115 756,221

Finland

2 491 930,710

2 516 850,017

2 542 018,517

2 567 438,702

2 593 113,089

2 619 044,220

2 619 044,220

Sverige

3 419 595,900

3 453 791,859

3 488 329,778

3 523 213,075

3 558 445,206

3 594 029,658

3 594 029,658

Förenade kungariket

15 125 168,940

15 276 420,629

15 429 184,836

15 583 476,684

15 739 311,451

15 896 704,566

15 896 704,566

Parlamentets ändringsförslag

Medlemsstat

2008/09

2009/10

2010/11

Belgien

3 427 288,740

3 461 561,627

3 496 177,244

Bulgarien

998 580,000

1 008 565,800

1 018 651,458

Tjeckien

2 792 689,620

2 820 616,516

2 848 822,681

Danmark

4 612 619,520

4 658 745,715

4 705 333,172

Tyskland

28 847 420,391

29 135 894,595

29 427 253,541

Estland

659 295,360

665 888,314

672 547,197

Irland

5 503 679,280

5 558 716,073

5 614 303,234

Grekland

836 923,260

845 292,493

853 745,418

Spanien

6 239 289,000

6 301 681,890

6 364 698,709

Frankrike

25 091 321,700

25 342 234,917

25 595 657,266

Italien

10 740 661,200

10 848 067,812

10 956 548,490

Cypern

148 104,000

149 585,040

151 080,890

Lettland

743 220,960

750 653,170

758 159,701

Litauen

1 738 935,780

1 756 325,138

1 773 888,389

Luxemburg

278 545,680

281 331,137

284 144,448

Ungern

2 029 861,200

2 050 159,812

2 070 661,410

Malta

49 671,960

50 168,680

50 670,366

Nederländerna

11 465 630,280

11 580 286,583

11 696 089,449

Österrike

2 847 478,469

2 875 953,254

2 904 712,786

Polen

9 567 745,860

9 663 423,319

9 760 057,552

Portugal

1 987 521,000

2 007 396,210

2 027 470,172

Rumänien

3 118 140,000

3 149 321,400

3 180 814,614

Slovenien

588 170,760

594 052,468

599 992,992

Slovakien

1 061 603,760

1 072 219,798

1 082 941,996

Finland

2 491 930,710

2 516 850,017

2 542 018,517

Sverige

3 419 595,900

3 453 791,859

3 488 329,778

Förenade kungariket

15 125 168,940

15 276 420,629

15 429 184,836

Motivering

I bilaga I ingår de nationella mjölkkvoterna: kvantiteter (ton) per medlemsstat. Bilaga I är kopplad till artikel 4 led 14 i denna förordning, och artiklarna 55.1 och 65 i förordning (EG) nr 1234/2007. Föredraganden föreslår att man förutom den redan överenskomna ökningen på 2 % för 2008/2009 stöder ökningen på 1 % av mjölkkvoterna för regleringsåren 2009/2010 och 2010/2011. Föredraganden vill att man ser över marknadssituationen för efterföljande regleringsår eftersom mjölkmarknaderna förändras snabbt.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr […]/2008

Referensnummer

KOM(2008)0306 – C6-0241/2008 – 2008/0104(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

16.6.2008

Ansvarigt utskott

      Tillkännagivande i kammaren

AGRI

19.6.2008

Rådgivande utskott

      Tillkännagivande i kammaren

ENVI

19.6.2008

 

 

 

Inget yttrande avges

      Beslut

ENVI

25.6.2008

 

 

 

Föredragande

      Utnämning

Luis Manuel Capoulas Santos

1.4.2008

 

 

Behandling i utskott

20.5.2008

27.5.2008

24.6.2008

14.7.2008

 

23.9.2008

7.10.2008

 

 

Antagande

7.10.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

13

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Vincenzo Aita, Peter Baco, Sergio Berlato, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giovanna Corda, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Konstantinos Droutsas, Constantin Dumitriu, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Stéphane Le Foll, Véronique Mathieu, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, James Nicholson, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, László Tőkés, Donato Tommaso Veraldi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Katerina Batzeli, Esther De Lange, Wiesław Stefan Kuc, Markus Pieper, Zdzisław Zbigniew Podkański, Vladimír Železný

Ingivande

14.10.2008