BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser
15.10.2008 - (KOM)(2008)0016 – C6‑0043/2008 – 2008/0013(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Avril Doyle
Rådgivande utskotts föredragande:
Lena Ek, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- MOTIVERING
- YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*)
- YTTRANDE från utskottet för internationell handel
- YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
- YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
- ÄRENDETS GÅNG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser
(KOM(2008)0016 – C6‑0043/2008 – 2008/0013(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0016),
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0043/2008),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för internationell handel, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för regional utveckling (A6‑0406/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det yttersta målet för FN:s ramkonvention om klimatförändring, som på Europeiska gemenskapens vägnar godkändes genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som gör att skadlig mänsklig påverkan på klimatsystemet kan förhindras. För att detta mål ska kunna uppnås får den globala genomsnittstemperaturen vid jordytan inte nå en nivå som är högre än 2° C över den förindustriella nivån. Den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) visar att för att det målet ska kunna uppnås måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp före 2020. Detta innebär att gemenskapen måste öka sina ansträngningar och att industriländerna snabbt måste engagera sig och uppmuntras till att delta i processen för att minska utsläppen. |
(2) Det yttersta målet för FN:s ramkonvention om klimatförändring, som på Europeiska gemenskapens vägnar godkändes genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som gör att skadlig mänsklig påverkan på klimatsystemet kan förhindras. För att detta mål ska kunna uppnås får den globala genomsnittstemperaturen vid jordytan inte nå en nivå som är högre än 2° C över den förindustriella nivån. Den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) visar att för att det målet ska kunna uppnås måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp före 2020. Nya vetenskapliga rön visar att den atmosfäriska koncentrationen av koldioxid måste minskas till under 350 miljondelar, vilket skulle innebära en minskning av växthusgasutsläppen med i storleksordningen 60 % till 2035. Detta innebär att gemenskapen måste öka sina ansträngningar och att industriländerna och de nyligen industrialiserade länderna snabbt måste engagera sig och uppmuntras till att delta i processen för att minska utsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Då klimatsituationen är allvarligare än tidigare föreslogs det vid Tällberg Forum nyligen, där forskare från NASA och Stockholms miljöinstitut medverkade, att vi måste minska den atmosfäriska koncentrationen av koldioxid till nivåer under 350 miljondelar (ppm) för att undvika katastrofala följder. Tills helt nyligen var forskarna eniga om att 450 ppm var en säker gräns för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna medan nya rön nu visar att den kritiska nivån startar redan vid 350 ppm. Detta skulle innebära en minskning av växthusgasutsläppen med minst 60 % till 2030 och med 100 % till 2050. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Europeiska rådet har beslutsamt åtagit sig att före 2020 minska gemenskapens sammanlagda utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med nivåerna 1990, eller med 30 % om andra industriländer åtar sig att minska sina utsläpp i liknande omfattning, och om ekonomiskt mer framskridna utvecklingsländer bidrar på ett sätt som står i proportion till deras ansvar och respektive möjligheter. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskats med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. |
(3) Europeiska rådet har beslutsamt åtagit sig att före 2020 minska gemenskapens sammanlagda utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med nivåerna 1990, eller med 30 % om andra industriländer åtar sig att minska sina utsläpp i liknande omfattning, och om ekonomiskt mer framskridna utvecklingsländer bidrar på ett sätt som står i proportion till deras ansvar och respektive möjligheter. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskats med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar, inklusive sjöfarten och flyget. Flyget bidrar till minskningarna på 20 procent respektive 30 procent (förutsatt att andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser deltar i framtida internationella avtal) genom att ingå i gemenskapssystemet. Till dess sjöfarten inkluderas i gemenskapssystemet måste utsläppen från sjöfarten omfattas av beslutet om medlemsstaternas insatser för att nå gemenskapens mål att minska utsläppen av växthusgaser till 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förtydligande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 3a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3a) I sin resolution av den 31 januari 2008 om resultaten från Balikonferensen om klimatförändringarna (COP 13 och COP/MOP 3) påminde Europaparlamentet om sin ståndpunkt att de industrialiserade länderna bör åta sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 30 procent till 2020 och med 60–80 procent till 2050, jämfört med 1990 års nivåer. Med tanke på att EU räknar med ett positivt resultat av COP 15‑förhandlingarna, som ska hållas i Köpenhamn 2009, bör man nu börja planera för strängare utsläppsminskningsmål för 2020 och därefter, och försäkra sig om att gemenskapssystemet efter 2013 möjliggör strängare utsläppstak om så är nödvändigt, som en del av unionens bidrag till ett nytt internationellt avtal. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att betona parlamentets starka engagemang i kampen mot klimatförändringarna. Det bästa sättet att lyckas med detta är genom det internationella avtal som ska nås i Köpenhamn till årsslutet 2009. Detta förslag bör ses som ett bevis på EU:s starka åtagande i detta sammanhang, men även som ett tecken på att EU förbereder sig för de strängare mål som kommer att införas i och med det nya avtalet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 10 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(10) I de fall likvärdiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser (särskilt skattemässiga åtgärder) införts för mindre anläggningar vars utsläpp inte överstiger en tröskel på 10 000 ton koldioxid per år, bör det finnas ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstaterna att, så länge åtgärderna tillämpas, utesluta dessa mindre anläggningar från systemet med utsläppshandel. Relativt sett erbjuder denna tröskel maximala vinster i minskade administrativa kostnader för varje ton som inte omfattas av systemet, och leder också till förenklad administration. Eftersom man nu frångår de femåriga tilldelningsperioderna bör det, i syfte att öka säkerheten och förutsägbarheten, fastställas bestämmelser om hur ofta tillstånden för utsläpp av växthusgaser ska ses över. |
(10) I de fall likvärdiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser (särskilt skattemässiga åtgärder) införts för mindre anläggningar vars utsläpp inte överstiger en tröskel på 25 000 ton koldioxid per år, bör det finnas ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstaterna att, så länge åtgärderna tillämpas, på operatörens begäran utesluta dessa mindre anläggningar från systemet med utsläppshandel. Sjukhus kan också få undantag om de vidtar likvärdiga åtgärder. Denna tröskel är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och erbjuder maximala vinster i minskade administrativa kostnader för varje ton som inte omfattas av systemet. Eftersom man nu frångår de femåriga tilldelningsperioderna bör det, i syfte att öka säkerheten och förutsägbarheten, fastställas bestämmelser om hur ofta tillstånden för utsläpp av växthusgaser ska ses över. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 12 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(12) Detta bidrag motsvarar en utsläppsminskning inom ramen för gemenskapens system med 21 % 2020, jämfört med de rapporterade nivåerna 2005, med beaktande av effekterna av det utvidgade tillämpningsområdet mellan perioden 2005–2007 och perioden 2008‑2012 och de utsläppssiffror 2005 för handelssektorn som använts för bedömningen av Bulgariens och Rumäniens nationella tilldelningsplan för perioden 2008–2012, vilket ger en total kvantitet på högst 1720 miljoner utsläppsrätter under 2020. De exakta kvantiteterna kommer att beräknas när medlemsstaterna har tilldelat utsläppsrätter i enlighet med kommissionens beslut rörande de nationella tilldelningsplanerna för perioden 2008–2012, eftersom utsläppsrätterna för vissa anläggningar inte kunde godkännas förrän utsläppen från dessa anläggningar hade bestyrkts och kontrollerats. Så snart utsläppsrätter har tilldelats för perioden 2008–2012, kommer kommissionen att offentliggöra den sammanlagda kvantiteten för hela gemenskapen. Denna bör justeras med avseende på anläggningar som tas med i gemenskapssystemet under perioden 2008‑2012 eller från 2013 och framåt. |
(12) Detta bidrag motsvarar en utsläppsminskning inom ramen för gemenskapens system med 21 % 2020, jämfört med de rapporterade nivåerna 2005, med beaktande av effekterna av det utvidgade tillämpningsområdet mellan perioden 2005–2007 och perioden 2008‑2012 och de utsläppssiffror 2005 för handelssektorn som använts för bedömningen av Bulgariens och Rumäniens nationella tilldelningsplan för perioden 2008–2012, vilket ger en total kvantitet på högst 1720 miljoner utsläppsrätter under 2020. De exakta kvantiteterna kommer att beräknas när medlemsstaterna har tilldelat utsläppsrätter i enlighet med kommissionens beslut rörande de nationella tilldelningsplanerna för perioden 2008–2012, eftersom utsläppsrätterna för vissa anläggningar inte kunde godkännas förrän utsläppen från dessa anläggningar hade bestyrkts och kontrollerats. Så snart utsläppsrätter har tilldelats för perioden 2008–2012, kommer kommissionen att offentliggöra den sammanlagda kvantiteten för hela gemenskapen. Denna bör justeras med avseende på anläggningar som tas med i eller utesluts från gemenskapssystemet under perioden 2008–2012 eller från 2013 och framåt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inte enbart justeringar uppåt bör äga rum. Det är viktigt att minska det totala antalet utsläppsrätter när anläggningar utesluts från EU:s utsläppshandelssystem för att undvika att taket för återstående anläggningar luckras upp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 14 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(14) Alla medlemsstater kommer att tvingas att göra betydande investeringar för att minska koldioxidintensiteten inom ekonomin till 2020, och de medlemsstater där inkomsten per capita fortfarande ligger betydligt under genomsnittet i gemenskapen men vars ekonomi är på väg att komma ikapp de rikare medlemsstaternas, kommer att behöva göra en betydande ansträngning för att förbättra energieffektiviteten. Målen att undanröja snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen och säkerställa en hög grad av ekonomisk effektivitet i arbetet med att omvandla EU till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, innebär att det skulle vara olämpligt om olika ekonomiska sektorer behandlades på olika sätt inom ramen för gemenskapens system i enskilda medlemsstater. Det är därför nödvändigt att utveckla andra mekanismer för att stödja ansträngningarna i medlemsstater med relativt sett lägre inkomst per capita och högre tillväxtutsikter. 90 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter som ska auktioneras ut bör fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till deras relativa andel av utsläppen 2005 inom ramen för gemenskapssystemet. Av solidariska skäl och för tillväxten inom gemenskapen bör 10 % av denna kvantitet anslås till tidigare nämnda medlemsstater, så att de får möjlighet minska utsläppen och anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Vid fördelningen av dessa 10 % bör hänsyn tas till inkomsten per capita under år 2005 och tillväxtutsikterna i dessa medlemsstater. Medlemsstater med låga inkomstnivåer per capita och höga tillväxtutsikter bör få en större tilldelning. Medlemsstater med en genomsnittsinkomst per capita som ligger mer än 20 % över genomsnittet i gemenskapen bör bidra till tilldelningen, utom när de direkta kostnaderna för hela paketet enligt uppskattningen i SEC(2008)85 överstiger 0,7 % av BNP. |
(14) Alla medlemsstater kommer att tvingas att göra betydande investeringar för att minska koldioxidintensiteten inom ekonomin till 2020, och de medlemsstater där inkomsten per capita fortfarande ligger betydligt under genomsnittet i gemenskapen men vars ekonomi är på väg att komma ikapp de rikare medlemsstaternas, kommer att behöva göra en betydande ansträngning för att förbättra energieffektiviteten. Målen att undanröja snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen och säkerställa en hög grad av ekonomisk effektivitet i arbetet med att omvandla EU till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, innebär att det skulle vara olämpligt om olika ekonomiska sektorer behandlades på olika sätt inom ramen för gemenskapens system i enskilda medlemsstater. Det är därför nödvändigt att utveckla andra mekanismer för att stödja ansträngningarna i medlemsstater med relativt sett lägre inkomst per capita och högre tillväxtutsikter. 90 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter som ska auktioneras ut bör fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till deras relativa andel av utsläppen under åren 2005–2007. Av solidariska skäl och för tillväxten inom gemenskapen bör 10 % av denna kvantitet anslås till tidigare nämnda medlemsstater, så att de får möjlighet minska utsläppen och anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Vid fördelningen av dessa 10 % bör hänsyn tas till inkomsten per capita under år 2005 och tillväxtutsikterna i dessa medlemsstater. Medlemsstater med låga inkomstnivåer per capita och höga tillväxtutsikter bör få en större tilldelning. Medlemsstater med en genomsnittsinkomst per capita som ligger mer än 20 % över genomsnittet i gemenskapen bör bidra till tilldelningen, utom när de direkta kostnaderna för hela paketet enligt uppskattningen i SEC(2008)85 överstiger 0,7 % av BNP. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vid fördelningen av utsläppsrätter bör man som beräkningsgrund inte använda uppgifter bara från ett enskilt år, utan ett medeltal för minst två år. Utsläppsmängderna varierar från år till år även av naturliga skäl, varför det är motiverat att använda en period i stället för ett år. Kommissionen anger också i sitt förslag att den är beredd att göra en jämförelse med utsläppsuppgifterna från 2006 genast då dessa uppgifter finns till förfogande. Det bör noteras att den totala mängden utsläppsrätter i gemenskapen inte ändras av att man använder flera år som beräkningsgrund. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Med hänsyn till de omfattande ansträngningarna att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna, bör minst 20 % av intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi , hindra avskogningen och underlätta anpassningen i utvecklingsländerna, samt hantera sociala aspekter som eventuella ökningar av elpriser som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. Denna andel ligger väsentligt under de förväntade nettoinkomsterna från auktionsförfarandet för myndigheternas del, med beaktande av de minskade inkomster från bolagsskatter som eventuellt också kan förväntas. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget. |
(15) Med hänsyn till de omfattande ansträngningarna att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna, bör 50 % av intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas i en internationell fond som särskilt inrättats för detta ändamål för att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar och finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning i utvecklingsländer som har ratificerat det internationella avtalet. De återstående intäkterna från utauktioneringen bör användas för att ta itu med klimatförändringsfrågor i Europeiska unionen, bland annat för att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi, hindra avskogningen och hantera sociala aspekter som energifattigdom. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(15a) Med tanke på den globala avskogningens omfattning och hastighet är det mycket viktigt att intäkterna från utauktioneringen inom gemenskapssystemet används för att minska avskogningen och öka hållbar ny- och återplanteringen av skog. EU bör dessutom arbeta på att inrätta ett internationellt erkänt system för att minska avskogningen och öka ny- och återplanteringen av skog. Medlemsstaterna bör bidra till intäkterna till en fond som särskilt inrättats för detta ändamål som sedan utnyttjas effektivt internationellt i detta och andra syften. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(15b) Med tanke på att intäkterna från utauktioneringen som avsatts för avskogning och ny- och återplantering av skog inte kommer att räcka för att hejda avskogningen världen över kan ytterligare åtgärder bli nödvändiga. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man måste vara realistisk och inte låtsas som om man löser ovanstående problem med 20 % av intäkterna från utauktioneringen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15c (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(15c) För att främja en jämlik och kostnadseffektiv fördelning av projekt i tredjeländer och sprida bästa praxis om all den verksamhet som finns omnämnd i skäl 15 bör det inrättas mekanismer för effektiv delgivning av information om projekt som olika medlemsstater arbetar med. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att medlemsstaternas projekt för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 10.3 samordnas på ett bra sätt, för att anslagen verkligen ska gå direkt till de projekt som behövs bäst och är effektivast och dubbelarbete undvikas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 16 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(16) Därför bör full utauktionering vara regel från 2013 och framåt inom energisektorn, med tanke på dess förmåga att föra de ökade koldioxidkostnaderna vidare, och ingen fri tilldelning bör beviljas för avskiljning och lagring av koldioxid eftersom incitamentet till att förfara på detta vis då skulle vara att inga utsläppsrätter behöver ges upp för sådana utsläpp som lagrats. Elproducenter bör även kunna få gratisrätter för värme som produceras genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, förutsatt att denna typ av värme som produceras av anläggningar inom andra sektorer också ger upphov till gratisrätter, så att det inte uppstår någon snedvridning av konkurrensen. |
(16) Därför bör full utauktionering vara regel från 2013 och framåt inom energisektorn, med tanke på dess förmåga att föra de ökade koldioxidkostnaderna vidare. Elproducenter bör kunna få gratisrätter för fjärrvärme, och för värme som produceras genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, med avseende på produktion av värme och kyla, upp till nivån för bästa tillgängliga teknik, och el producerad endera i samband med industrivärme genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG eller från rester från en industriell process som tillämpar bästa tillgängliga teknik, under förutsättning att den produceras av operatörerna för anläggningarnas egen förbrukning. I alla dessa fall ska gratisrätter tilldelas enligt samma principer som de som gäller för industriverksamhet enligt bilaga I till direktiv 2003/87/EG. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 16a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16a) Det viktigaste incitamentet på lång sikt för avskiljning och lagring av koldioxid och ny teknik för förnybar energi är att man inte behöver avstå från några utsläppsrätter för koldioxidutsläpp som uppstår vid energiproduktion och som lagrats permanent eller undvikits. För att påskynda idrifttagningen av de första kommersiella anläggningarna bör auktionsintäkterna dessutom användas och utsläppsrätter avdelas från reserven för nytillträdande för att finansiera en garanterad belöning för de ton koldioxid som lagrats eller undvikits för de första sådana anläggningar i EU eller ett tredjeland som har ratificerat det framtida internationella avtalet om klimatförändringar, förutsatt att det finns ett avtal om att dela de immateriella rättigheterna för tekniken. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ny förnybar teknik som inte har prövats kommersiellt införlivas i det extra finansieringssystemet. 180 GW ny vindkraftskapacitet till senast utgången av år 2020 skulle undvika en mängd utsläpp som motsvarar 70 % av det föreslagna minskningsmålet på 21 % av koldioxidutsläpp. Att stödja nya storskaliga innovationer inom förnybara energikällor utgör en verklig möjlighet att ge en skjuts åt teknik som kommer att bidra avsevärt till att nå målen både i EU och internationellt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 16b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16b) För att koldioxid- och elmarknaderna ska kunna fungera på ett ordnat sätt bör utauktioneringen av utsläppsrätter för perioden 2013 och framåt inledas senast 2011 och bygga på tydliga och objektiva principer som fastställts i god tid. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att koldioxidmarknaden fungerar effektivt, i rätt tid och med tillräcklig likviditet för att den ska kunna hjälpa elmarknaden att fungera effektivt. Eftersom denna marknad kännetecknas av terminskontrakt bör den verkliga utauktioneringen börja genomföras i god tid innan denna period inleds. Dessutom bör principerna för utauktioneringen och detaljerade bestämmelser om utformningen offentliggöras i god tid för att företagen ska kunna optimera sina budstrategier. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 18 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler (”riktmärken”), så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor och avskiljning och lagring av växthusgaser. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen och de bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. |
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler i form av sektorsspecifika förhandsriktmärken, så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler bör grunda sig på den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken och teknikerna, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor och avskiljning och lagring av växthusgaser och beakta potentialen, inklusive den tekniska potentialen, att minska utsläppen. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka de totala utsläppen eller utsläppen per producerad enhet. De bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Riktmärket för varje sektor bör beräknas utgående från slutprodukten, för att utsläppen av växthusgaser ska minska så mycket som möjligt och inbesparingarna till följd av energieffektivitet bli bästa möjliga under hela produktionsprocessen inom den berörda sektorn. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. Med ny deltagare avses en anläggning som har fått tillstånd för utsläpp av växthusgaser efter det att den förteckning som avses i artikel 11.1 har lämnats in till kommissionen, eller vars tillstånd för utsläpp av växthusgaser uppdaterats på grund av en ökning av anläggningens kapacitet med minst 20 % eller till följd av en betydande omläggning av anläggningens karaktär eller funktion. När kommissionen fastställer principerna för förhandsriktmärkena i enskilda sektorer bör den samråda med de berörda sektorerna. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 19 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. Detta kan undergräva gemenskapsinsatsernas miljöintegritet och nytta. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter upp till 100 % för sektorer eller delsektorer som uppfyller relevanta kriterier. Definitionen av dessa sektorer och delsektorer samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda sektorer eller delsektorer där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektiv sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. |
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal och/eller internationella sektorsanknutna avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg som gjordes på Bali då Kyotoprotokollets bilaga 1‑länder förpliktade sig till minskade utsläpp av växthusgaser med mellan 25 och 40 procent till 2020 jämfört med 1990. För att behålla täten i denna grupp av länder måste EU minska sina utsläpp av växthusgaser i övre delen av detta omfång. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i dessa internationella avtal kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser från mindre koldioxideffektiva anläggningar i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. Detta kan undergräva gemenskapsinsatsernas miljöintegritet och nytta. För att hantera risken för koldioxidläckage bör kommissionen stödja inrättandet av globala sektorsanknutna avtal och om sådana avtal inte är möjliga kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter upp till 100 % för delsektorer eller anläggningar som uppfyller relevanta kriterier. Definitionen av dessa delsektorer eller anläggningar samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda delsektorer eller anläggningar där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektiv sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 20 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2011 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen senast den 30 juni 2010 också undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Denna undersökning bör grundas på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Energiintensiva branscher som visar sig vara utsatta för stora risker för koldioxidläckage skulle kunna få en större andel gratisrätter, och det vore alternativt möjligt att införa ett system för effektiv koldioxidutjämning som ger anläggningar i gemenskapen med stor risk för koldioxidläckage samma konkurrensläge som anläggningar i tredjeländer. Genom ett sådant system skulle importörer kunna omfattas av krav som inte skulle vara mindre gynnsamma än de krav som gäller för anläggningar inom EU, till exempel om att lämna in utsläppsrätter. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO‑avtalet. |
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2010 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen samtidigt undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Denna undersökning bör grundas på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare de ökade kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset endast på grund av bestämmelserna i detta direktiv, utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Energiintensiva branscher som visar sig vara utsatta för stora risker för koldioxidläckage skulle kunna få en större andel gratisrätter, och det vore alternativt möjligt att införa ett system för effektiv koldioxidutjämning som ger anläggningar i gemenskapen med stor risk för koldioxidläckage samma konkurrensläge som anläggningar i tredjeländer. Genom ett sådant system skulle importörer kunna omfattas av krav som inte skulle vara mindre gynnsamma än de krav som gäller för anläggningar inom EU, till exempel om att lämna in utsläppsrätter. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO‑avtalet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 21 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(21) För att konkurrensen ska bli rättvis inom gemenskapen bör företagens användning utanför gemenskapen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar inom ramen för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter harmoniseras. I Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (UNFCCC) fastställs kvantifierade utsläppsmål för industriländerna under perioden 2008–2012 och det föreskrivs införande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter (tillgodohavanden) som genereras i protokollets projektbaserade mekanismer ren utveckling och gemensamt genomförande; vidare föreskrivs industriländernas utnyttjande av dessa tillgodohavanden i syfte att uppnå delar av de fastställda målen. Från 2013 kommer inga utsläppsminskningsenheter att kunna genereras inom ramen för Kyotoprotokollet förutsatt att inga nya kvantifierade utsläppsmål fastställs för värdländerna, men certifierade utsläppsminskningar kan eventuellt fortsätta att genereras. Så snart det föreligger ett internationellt avtal om klimatförändringar bör det föreskrivas ytterligare användning av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter för de länder som har slutit avtalet. Så länge inget avtal slutits skulle fortsatt utnyttjande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter undergräva incitamenten att minska utsläppen och göra det svårare att uppnå gemenskapens mål för ökad användning av förnybar energi. Användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter bör vara förenlig med gemenskapens mål att 20 % av dess energi ska komma från förnybara källor år 2020, och bör dessutom främja energieffektivitet, innovation och teknisk utveckling. Så länge det är förenligt med dessa mål bör möjligheten finnas att sluta avtal med tredjeländer som uppmuntrar till utsläppsminskningar i dessa länder och som leder till konkreta, ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt stimulerar till nyskapande inom företag i gemenskapen och till teknisk utveckling i tredjeländer. Sådana avtal kan ratificeras av fler än ett land. Så snart gemenskapen har slutit ett tillfredsställande internationellt avtal bör tillgången till tillgodohavanden från projekt i tredjeländer ökas parallellt med att utsläppsminskningsnivån inom ramen för gemenskapssystemet för utsläppshandel höjs. |
(21) För att konkurrensen ska bli rättvis inom gemenskapen bör företagens användning utanför gemenskapen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar inom ramen för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter harmoniseras. I Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (UNFCCC) fastställs kvantifierade utsläppsmål för industriländerna under perioden 2008–2012 och det föreskrivs införande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter (tillgodohavanden) som genereras i protokollets projektbaserade mekanismer ren utveckling och gemensamt genomförande; vidare föreskrivs industriländernas utnyttjande av dessa tillgodohavanden i syfte att uppnå delar av de fastställda målen. Från 2013 kommer inga utsläppsminskningsenheter att kunna genereras inom ramen för Kyotoprotokollet förutsatt att inga nya kvantifierade utsläppsmål fastställs för värdländerna, men certifierade utsläppsminskningar kan eventuellt fortsätta att genereras. Så snart det föreligger ett internationellt avtal om klimatförändringar bör det föreskrivas ytterligare användning av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter för de länder som har slutit avtalet. Projekt som avser certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter och som godkänns enligt ett framtida internationellt avtal om klimatförändringar bör stödja miljömässig och social hållbarhet, visa fördelar för miljön, undvika koldioxidläckage och omfatta en öppen mekanism för validering och verifiering. Så länge inget avtal slutits skulle fortsatt utnyttjande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter undergräva incitamenten att minska utsläppen och göra det svårare att uppnå gemenskapens mål för ökad användning av förnybar energi. Användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter bör vara förenlig med gemenskapens mål att 20 % av dess energi ska komma från förnybara källor år 2020, och bör dessutom främja energieffektivitet, innovation och teknisk utveckling. Så länge det är förenligt med dessa mål bör möjligheten finnas att sluta avtal med tredjeländer som uppmuntrar till utsläppsminskningar i dessa länder och som leder till konkreta, ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt stimulerar till nyskapande inom företag i gemenskapen och till teknisk utveckling i tredjeländer. Sådana avtal kan ratificeras av fler än ett land. Så snart gemenskapen har slutit ett tillfredsställande internationellt avtal bör tillgången till tillgodohavanden från projekt i tredjeländer ökas parallellt med att utsläppsminskningsnivån inom ramen för gemenskapssystemet för utsläppshandel höjs. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CDM- och JI‑projekt som godkänns efter ett framtida internationellt avtal om klimatförändringar bör vara av hög kvalitet och kunna uppvisa en miljömässig och social fördel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 22 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(22) För att skapa förutsägbarhet för aktörerna bör de kunna få garantier för sina möjligheter att efter 2012, upp till den nivå som de hade beviljats för perioden 2008‑2012, använda certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter från projekttyper som godtagits av alla medlemsstater i gemenskapssystemet under perioden 2008–2012. Eftersom medlemsstaternas överföring av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter mellan åtagandeperioder enligt internationella avtal (”sparande” av utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter) inte kan ske före 2015, och då endast om medlemsstaterna väljer att tillåta sparande av dessa utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter enligt regler om begränsade möjligheter att spara sådana tillgodohavanden, bör dessa garantier ges genom att medlemsstaterna åläggs att låta aktörerna byta ut sådana certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter som utfärdats inom ramen för utsläppsminskningar som genomförts före 2012 mot utsläppsrätter som är giltiga från 2013 och framåt. Eftersom medlemsstaterna inte bör tvingas att godta certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter som de inte med säkerhet vet att de kommer att kunna utnyttja inom ramen för sina gällande internationella åtaganden, bör detta krav inte gälla längre än till den 31 december 2014. Aktörerna bör få samma garantier rörande certifierade utsläppsminskningar som utfärdats för projekt som inletts före 2013 men som rör utsläppsminskningar från 2013 och framåt. |
(22) Gemenskapens system för handel med utsläppsrätter och andra länders system för handel med utsläppsrätter bör stimulera efterfrågan på tillgodohavanden från verkliga, verifierbara, tillkommande och permanenta utsläppsminskningar från projekt i länder som på ett konstruktivt sätt bidrar till att bekämpa klimatförändringarna. När länderna väl har ratificerat det framtida internationella avtalet om klimatförändringar bör sådana tillgodohavanden från dessa länder accepteras inom samtliga system för handel med utsläppsrätter. För att skapa förutsägbarhet för aktörerna bör de kunna få garantier för sina möjligheter att efter 2012 använda certifierade utsläppsminskningar av hög kvalitet och utsläppsminskningsenheter av hög kvalitet som ger incitament till att koppla samman handelssystem. Aktörerna bör tillåtas utnyttja sådana tillgodohavanden upp till i genomsnitt 4 % av sina utsläpp under perioden 2013–2020, under förutsättning att de utnyttjar mindre än 6,5 % av sina utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar jämfört med sina utsläpp under 2005 för vart år under perioden 2008–2020 och inte överför utsläppsrätter i enlighet med artikel 11a.2 i direktiv 2003/87/EG. Detta system bör garantera att man under perioden 2008–2020 kan uppnå 40 % av insatsen genom att använda certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter. Eftersom medlemsstaternas överföring av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter mellan åtagandeperioder enligt internationella avtal (”sparande” av utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter) inte kan ske före 2015, och då endast om medlemsstaterna väljer att tillåta sparande av dessa utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter enligt regler om begränsade möjligheter att spara sådana tillgodohavanden, bör dessa garantier ges genom att medlemsstaterna åläggs att låta aktörerna byta ut sådana certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter som utfärdats inom ramen för utsläppsminskningar som genomförts före 2012 mot utsläppsrätter som är giltiga från 2013 och framåt. Eftersom medlemsstaterna inte bör tvingas att godta certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter som de inte med säkerhet vet att de kommer att kunna utnyttja inom ramen för sina gällande internationella åtaganden, bör detta krav inte gälla längre än till den 31 december 2014. Aktörerna bör få samma garantier rörande certifierade utsläppsminskningar som utfärdats för projekt som inletts före 2013 men som rör utsläppsminskningar från 2013 och framåt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 23 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(23) Om slutandet av ett internationellt avtal skulle skjutas upp, bör det finnas möjlighet att via avtal med tredjeländer använda tillgodohavanden från högkvalitativa projekt inom gemenskapens handelssystem. Avtalen, som kan vara bilaterala eller multilaterala, kan göra det möjligt för projekt som genererade utsläppsminskningsenheter fram till 2012, men som inte längre kan göra det inom ramen för Kyoto, att fortsätta att göra detta inom ramen för gemenskapssystemet. |
(23) Om slutandet av ett internationellt avtal skulle skjutas upp, bör det finnas möjlighet att via avtal med tredjeländer använda tillgodohavanden från högkvalitativa projekt inom gemenskapens handelssystem. Avtalen, som kan vara bilaterala eller multilaterala, kan göra det möjligt för projekt som genererade utsläppsminskningsenheter fram till 2012, men som inte längre kan göra det inom ramen för Kyoto, att fortsätta att göra detta inom ramen för gemenskapssystemet. Sådana projekt bör stödja miljömässig och social hållbarhet, visa fördelar för miljön, undvika koldioxidläckage och omfatta en öppen mekanism för validering och verifiering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Projekt som avtalas med tredjeländer i avsaknad av ett framtida internationellt avtal om klimatförändringar vara av hög kvalitet och kunna visa en miljömässig och social fördel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 22 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(24) De minst utvecklade länderna är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, men står bara för en mycket låg nivå av växthusgasutsläpp. Därför bör de minst utvecklade ländernas behov ges särskild prioritet när inkomster från utauktioneringen används för att underlätta utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna. Eftersom ytterst få projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling har genomförts i dessa länder, är det lämpligt att ge vissa garantier för att tillgodohavanden från projekt som startas där efter 2012 ska godkännas, även om det inte har slutits något internationellt avtal. Detta bör gälla för de minst utvecklade länderna till 2020, förutsatt att de till dess har ratificerat ett globalt avtal om klimatförändringar eller ett bilateralt eller multilateralt avtal med gemenskapen. |
(24) De minst utvecklade länderna är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, men står bara för en mycket låg nivå av växthusgasutsläpp. Därför bör de minst utvecklade ländernas behov ges särskild prioritet när inkomster från utauktioneringen används för att underlätta utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna. Eftersom ytterst få projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling har genomförts i dessa länder, är det lämpligt att ge vissa garantier för att tillgodohavanden från projekt som startas där efter 2012 ska godkännas, även om det inte har slutits något internationellt avtal, när dessa projekt är tydligt tillkommande och bidrar till en hållbar utveckling. Detta bör gälla för de minst utvecklade länderna till 2020, förutsatt att de till dess har ratificerat ett globalt avtal om klimatförändringar eller ett bilateralt eller multilateralt avtal med gemenskapen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 25 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(25) När ett framtida internationellt avtal om klimatförändringar väl har slutits bör tillgodohavanden inom ramen för mekanismen för ren utveckling från tredjeländer endast godtas i gemenskapens system om dessa länder har ratificerat det internationella avtalet. |
(25) När ett framtida internationellt avtal om klimatförändringar väl har ratificerats av gemenskapen får ytterligare tillgodohavanden på upp till hälften av den ytterligare minskning som äger rum inom ramen för gemenskapens system användas, och tillgodohavanden inom ramen för mekanismen för ren utveckling av hög kvalitet från tredjeländer endast godtas i gemenskapens system om dessa länder har ratificerat det internationella avtalet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 31a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(31a) Tredjeländer som gränsar till unionen bör uppmuntras att ansluta sig till gemenskapssystemet om de uppfyller bestämmelserna i detta direktiv. Kommissionen bör göra allt den kan för att främja detta mål i förhandlingarna med kandidatländer och potentiella kandidatländer samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och i samband med tillhandahållande av ekonomiskt och tekniskt stöd till dessa länder. Detta skulle underlätta teknik‑ och kunskapsöverföringen till dessa länder, som är ett viktigt hjälpmedel för att skapa ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar för alla. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mycket viktigt att uppmuntra tredjeländer som gränsar till EU att ansluta sig till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta är inte bara viktigt när det gäller miljö‑ och utvecklingsaspekter utan innebär även att man kan ta tag i frågan om koldioxidläckage från EU‑företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(33) [När det gäller tilldelningsstrategin, bör luftfartsoperatörer snarare behandlas på samma sätt som aktörer inom andra näringar som får gratis utsläppsrätter än som elproducenter. Detta innebär att 80 % av utsläppsrätterna tilldelas gratis 2013, och att gratistilldelningen till luftfarten sedan bör minska varje år med en lika stor kvantitet för att och helt upphöra år 2020. Gemenskapen och dess medlemsstater bör fortsätta att försöka att nå fram till ett avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser samt granska situationen inom denna sektor som vid nästa översyn av gemenskapssystemet.] |
(33) [När det gäller tilldelningsstrategin, bör luftfartsoperatörer snarare behandlas på samma sätt som aktörer inom andra näringar som får gratis utsläppsrätter än som elproducenter. Gemenskapen och dess medlemsstater bör fortsätta att försöka att nå fram till ett avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser samt granska situationen inom denna sektor som vid nästa översyn av gemenskapssystemet.] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Luftfarten omfattas av alla andra sektorer för vilka exponeringen mot risken för koldioxidläckage måste avgöras, om inget internationellt avtal ingås. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(33a) Det är viktigt att systemet utvidgas i framtiden till att omfatta andra betydande utsläppare av växthusgaser, särskilt i transportsektorn, exempelvis fartygsoperatörer, och eventuellt även gruv- och avfallssektorerna. Med detta mål i åtanke bör kommissionen så snart som möjligt föreslå lämpliga ändringar, tillsammans med en konsekvensbedömning, i syfte att införliva sjöfartssektorn i gemenskapens system till 2013 och fastställa ett datum för att inkludera vägtransport. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vägtransport och sjöfart bör införlivas i EU:s system för handel med utsläppsrätter, liksom eventuellt gruv- och avfallssektorerna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(33b) För att säkerställa lika villkor på den inre marknaden bör kommissionen vid behov utfärda riktlinjer eller lägga fram förslag om ytterligare harmonisering av genomförandet av detta direktiv, exempelvis beträffande definitioner, avgifter och påföljder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att öka den rättsliga säkerheten och se till att det råder verkligt lika villkor inom EU skulle ytterligare harmonisering kunna övervägas, till exempel av definitioner (stängningar) och av de avgifter och påföljder som medlemsstaterna inför. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 34 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(34) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Kommissionen bör framför allt få befogenhet att anta åtgärder för utauktionering av utsläppsrätter, för gemenskapstäckande tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod, för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, för ackreditering av kontrollorgan och för genomförande av harmoniserade projektregler. Eftersom sådana åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv och att komplettera det genom tillägg eller modifiering av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(34) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Kommissionen bör framför allt få befogenhet att anta åtgärder för utauktionering av utsläppsrätter, för gemenskapstäckande tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod, för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, för harmonisering av bestämmelserna om definitionen av ny deltagare, för ackreditering av kontrollorgan och för genomförande av harmoniserade projektregler. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera eller ändra det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 34a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(34a) Informationen om genomförandet av detta direktiv bör vara lättillgänglig, särskilt för små och medelstora företag. För att hjälpa företag, särskilt små och medelstora, att uppfylla direktivets krav, bör medlemsstaterna inrätta nationella hjälpcentraler. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Införlivat i betänkandet utan omröstning på basis av artikel 47 i arbetsordningen. Många av de företag som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är små och medelstora företag. De saknar tillräckliga resurser och kan därför hamna i ett underläge jämfört med de större företagen när de vill delta i utauktioneringen och handeln med utsläppsrätter. Det minsta man kan göra är att förse dem med lättillgänglig information om de detaljerade kraven. Den mest praktiska lösningen för att göra detta varierar mellan medlemsstaterna beroende på deras respektive institutionella ramar, vilket även var fallet med Reachdirektivet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 1 Direktiv2003/87/EG Artikel 1 – nytt stycke | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 - led b Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led h | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led v (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3c – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2b (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 3d – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna text ligger i linje med avtalet mellan rådet och parlamentet om att ta med luftfarten i utsläppshandelssystemet. Enligt avtalet kan utauktioneringens storlek ökas inom ramen för den allmänna översynen. De ledamöter som har lagt fram detta ändringsförslag hänvisar till denna möjlighet och stöder den idé som kommissionen lade fram i den allmänna översynen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta är en teknisk ändring av direktiv 2003/87/EG av en artikel som inte ändrades i kommissionens förslag. Det klargörs att undantagen för små anläggningar enligt artikel 27 inte längre kommer att vara tillfälliga utan permanenta i fas III. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 3 Direktiv 2003/87/EG Artikel 5 – led d | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övervakningsplanen är en central juridisk förutsättning för tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Planen bör därför ingå i artikel 5 i direktivet om utsläppshandelssystemet. Den ska uppfylla de krav som uppställts för de nya övervaknings- och rapporteringsbestämmelserna i artikel 14. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 5 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Beslutet om det antal utsläppsrätter som ska utfärdas av medlemsstaterna enligt deras nationella tilldelningsplan för 2008–2012 bör fattas före 2010. Därför kan detta datum flyttas fram. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 5 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mer ändamålsenligt att se över den linjära faktorn innan den nya perioden inleds. År 2020 kommer det att finnas ny information som gör det möjligt för oss att avgöra huruvida det är nödvändigt/realistiskt att upprätta en striktare plan för att minska utsläppen. Det finns ingen anledning att vänta till 2025. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9a – punkt 2 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De här kraven måste vara obligatoriska om det är meningen att sådana data ska beaktas med avseende på den kvantitet utsläppsrätter som ska utfärdas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9a – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Syftet är att slå fast det datum då kommissionen senast ska ha offentliggjort de uppgifter som medlemsstaterna har sänt in beträffande de anläggningar som valts under loppet av fas II eller som inkluderats från och med 2013. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9a – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag hänger samman med ändringsförslaget till artikel 27, som höjer utsläppströskeln till 25 000 ton. Härigenom kommer 6 300 (snarare än 4 200) små anläggningar att slippa systemets administrativa bördor. Däremot tas endast 2,4 % av de totala utsläppen bort. Ett ändringsförslag till artikel 9a krävs för att göra en motsvarande justering nedåt av det övergripande taket. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att såväl EU:s system för utsläppshandel som elsektorn ska fungera korrekt är det mycket viktigt att utauktioneringen av utsläppsrätter för perioden efter 2013 genomförs i god tid före den 1 januari 2013. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 2 – led a | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
EU måste ha möjlighet att investera mer i den energiteknik och teknik för att minska koldioxidutsläppen som behövs för att bana vägen för de insatser för att minska koldioxidutsläppen som ska göras fram till 2050. Om inkomsterna används på gemenskapsnivå kan den europeiska forskningen organiseras på lämpligt sätt och därmed få jämförbara förutsättningar med forskningen i till exempel Förenta staterna och Japan. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 5a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det totala antalet utsläppsrätter i gemenskapen som ska utauktioneras måste bestämmas och rapporteras för att ge medlemsstaterna en möjlighet att beräkna hur många utsläppsrätter de kan utauktionera i enlighet med artikel 10.2. Komplexiteten och de administrativa kostnaderna för att genomföra auktioner i 27 medlemsstater bör beaktas i kommissionens kommande förordning om utauktionering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hänvisningen till punkterna 2–6 och 8 skapar ingen ytterligare tydlighet eftersom det i tredje stycket redan finns ett system för harmoniserade riktmärken. Av omsorg om planeringssäkerheten ska beslut om systemet för riktmärken ha fattats vid mitten av 2010. I ändringsförslaget framhålls användningen av och viktiga egenskaper hos riktmärkena. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Samförbränning av biomassa eller avfall i koleldade kraftverk är ett kostnadseffektivt sätt att öka andelen förnybar energi i Europa. Det måste ses till att samförbränningen får kvarstå som ett attraktivt alternativ i Europa tillsammans med avskiljning och lagring av koldioxid. Som en garanti för att det ska investeras i avskiljning och lagring av koldioxid föreslås det därför att man bör kunna få tillgodohavanden för lagring av utsläpp av växthusgaser från bränslen som är koldioxidneutrala och således i själva verket tar bort utsläpp av växthusgaser från atmosfären. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag kan öppna möjligheter för somliga sektorer att öka sina utsläpp och sedan övervältra bördan med sitt utsläppsminskande arbete på andra sektorer. En enhetlig, sektorsövergripande korrigeringsfaktor garanterar att alla sektorer deltar i arbetet med att minska utsläppen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 5a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen föreslår ett bottom-up-system för beräkning av hur många gratisrätter som varje anläggning tilldelas, vilket innebär att man fastställer riktmärken och studerar vilket resultatet blir när dessa tillämpats på anläggningar samt anpassar dem om de överskrider det övergripande taket. För att snabba på processen och främja ökad förutsägbarhet för varje sektor är ett top-down-system att föredra. Kommissionen bör först dela upp det övergripande taket mellan sektorer på basis av verifierade utsläpp och sedan inrätta riktmärken för de olika sektorerna för att kunna fastställa hur många utsläppsrätter varje anläggning inom en sektor ska tilldelas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6b (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
EU måste inta en ledande ställning i utvecklingen av avskiljning och lagring av koldioxid om man ska kunna övertyga Kina och andra större länder som använder kol att ratificera ett internationellt avtal för att avsevärt minska koldioxidutsläppen. Detta ändringsförslag syftar inom ramen för EU:s utsläppstak att ta fram en säker europeisk finansieringsmekanism, som omedelbart kan tas i bruk, för att göra det möjligt för de första projekten för avskiljning och lagring av koldioxid att klara av de utvecklingskostnader som innebär att tekniken i början inte är ekonomiskt lönsam. Det utgör en grund för med ingående förhandlingar med rådet i ett senare skede. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Punkten bör förtydliga att förteckningen innehåller den årliga tilldelningen för vart och ett av åren 2013 till 2020. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen måste spela en roll i samband med godkännandet av nationella genomförandeåtgärder för att se till att medlemsstaterna tillämpar reglerna om gratis tilldelning till sina anläggningar på ett konsekvent sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 65 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 7a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Att öka kostnadseffektiviteten är viktigt och det är av denna anledning som en ökning av andelen CDM- och JI-tillgodohavanden föreslagits i det motsvarande ändringsförslaget. Det är dessutom viktigt att bevara systemets miljömässiga integritet. Ändringsförslaget syftar i huvudsak till att ersätta auktionering med CDM och att inte äventyra supplementaritetsprincipen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 66 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 10a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 12 – punkt 1a och 3a (nya) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utsläppsrätternas rättsliga karaktär på finansmarknaden är oklar. En del länder anser att de är finansiella instrument vars handel övervakas av finanstillsynsmyndigheten, medan andra länder anser att de är normala handelsvaror och att endast deras derivat betraktas som finansiella instrument. Det är viktigt att klargöra detta för att kunna öka industrins förtroende och förbättra insynen. Insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan kan snedvrida marknaden, minska marknadens trovärdighet och minska investerarnas förtroende. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 67 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/87/EG Artikel 14 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Användningen av IT-system kommer att ge en större insyn i övervakandet och rapporteringen av utsläpp i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Detta kommer att vara viktigt för framtida utvidgningar av systemet eller sammankopplingar mellan systemet och andra sektorer och system för handel med utsläppsrättigheter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 68 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 13a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 15a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mycket viktigt att bestämmelserna om finansiella instrument tillämpas på handel med utsläppsrätter för att öka företagens förtroende och förbättra insynen. Kommissionens och medlemsstaternas offentliggörande av marknadskänslig information ska vara strängt och tydligt reglerad. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 69 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 17 Direktiv 2003/87/EG Artikel 22 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bilaga IIa är ett politiskt beslut och bör därför utgöra föremål för medbeslutande, inte kommittéförfarandet. Att ta med andra växthusgaser än de som för närvarande finns med i bilaga II kommer att orsaka betydande snedvridningar på marknaden och osäkerhet vid marknadsplanering. Nya gaser i EU:s system för handel med utsläppsrätter kan plötsligt ändra utbudet av eller efterfrågan på utsläppsrätter och därmed orsaka ovälkomna och plötsliga prisfluktuationer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 70 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 17a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 24 – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta är en teknisk ändring av direktiv 2003/87/EG av en punkt som kommissionen inte ändrade i sitt förslag. Ändringen garanterar flexibilitet för framtida utökningar av systemet som till exempel uppvärmning av hushåll. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 71 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 19 Direktiv 2003/87/EG Artikel 24a – punkt 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gaserna är utsläpp men de kommer inte i kontakt med luften. Därför ska de inte anses vara utsläpp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 72 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 20 Direktiv 2003/87/EG Artikel 25 – punkt 1a och 1b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta förtydligar att det blir möjligt att göra en koppling till system som är subnationella men inte delstatliga och att regionala enheter inkluderar överstatliga enheter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 73 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 20 Direktiv 2003/87/EG Artikel 25 – punkt 1ba (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mycket viktigt att uppmuntra tredjeländer som gränsar till EU att ansluta sig till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta är inte bara viktigt när det gäller miljö- och utvecklingsaspekter utan innebär även att man kan ta tag i frågan om koldioxidläckage från EU-företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 74 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 27 – rubriken och punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 75 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 76 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 77 Förslag till direktiv – ändringsakt Bilaga I – led 1 Direktiv 2003/87/EG Punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens konsekvensanalys visar att exempelvis sjukhus och universitet med små utsläppsmängder skulle drabbas av lika stora administrativa kostnader som de anläggningar som står för de största utsläppen. De flesta sjukhus och kliniker är offentligfinansierade och har begränsade resurser. Det är viktigt att deras arbete för att minska koldioxidutsläppen beaktas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 78 Förslag till direktiv – ändringsakt Bilaga 1 – led 3 - led c - led iii Direktiv 2003/87/EG Bilaga I – tabell | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekniskt förtydligande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 79 Förslag till direktiv – ändringsakt Bilaga I – led 4 Direktiv 2003/87/EG Bilaga I – tabell – ny kategori 1 – rad 8a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utsläppen från sektorn står för 7,9 procent av EU-25:s utsläpp av metangas eller 0,7 procent av EU-25:s utsläpp av växthusgaser. |
MOTIVERING
Handel med utsläppsrätter är inte på något sätt en ny idé, och verkligen inte något unikt för Europa. Men EU:s system för handel med utsläppsrätter är unikt genom att det är det första internationella systemet för handel med koldioxidutsläpp. Systemet omfattar för närvarande över 10 000 anläggningar inom de energi- och industrisektorer som gemensamt orsakar nästan hälften av EU:s utsläpp av koldioxid och 40 procent av dess totala utsläpp av växthusgaser. Det är därför rätt att betrakta systemet som hörnstenen i EU:s strategi för att bekämpa klimatförändringarna.
Översynen av EU:s system för handel med utsläppsrätter är en del av kommissionens paket ”Förnybar energi och klimatförändring”, som antogs den 23 januari i år. Paketet innehåller preliminära förslag om bördefördelning, energi från förnybara energikällor och avskiljning och lagring av koldioxid samt ett preliminärt förslag till översyn av direktivet om handel med utsläppsrätter – ett mycket välavvägt förslag som kraftigt förbättrar och utökar EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Syftet med förslaget är att ändra direktiv 2003/87/EG[1] om EU:s system för handel med utsläppsrätter. Målet är, för perioden efter 2012, att stärka, utöka och förbättra systemet för handel med utsläppsrätter som ett av de viktigaste och mest kostnadseffektiva verktygen för att uppnå EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser. Mandatet för detta kan ledas tillbaka till Europeiska rådets möte i mars 2007, där medlemsstaterna krävde en minskning av EU:s utsläpp med minst 20 procent till 2020 jämfört med nivåerna 1990, och med 30 procent om andra industrialiserade länder förbinder sig att göra motsvarande insatser inom ramen för ett globalt avtal om att bekämpa klimatförändringarna. Beslutet att inleda förhandlingar om att utarbeta ett avtal efter Kyoto fattades i december förra året under FN:s konferens om klimatförändringar på Bali. Det är mycket viktigt att ett avtal på internationell nivå kan ingås när parterna till avtalet träffas i Köpenhamn 2009 för att ta itu med detta allvarliga globala problem. Om Europa ska kunna visa vägen måste vi föreslå genomförbara lösningar för att ta itu med de globala klimatförändringarna, och ett i alla avseenden fungerande EU-system för handel med utsläppsrätter kommer att ge ett viktigt bidrag.
I förslaget till översyn av direktivet balanseras behovet av ekonomisk effektivitet med rättvisa mellan olika sektorer och medlemsstater, och det kommer att ge branschen en ökad säkerhet. Förslaget innehåller prognoser om vilka utsläppsminskningar som krävs i de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter och ökad harmonisering kommer att göra systemet enklare och öppnare, vilket gör det mer intressant för andra länder och regioner att ansluta sig till systemet.
Föredraganden uppskattar det arbete som kommissionen utfört och stöder den allmänna ramen för kommissionens förslag, samt målet på 21 procents minskning under utsläppsnivåerna 2005. När ett internationellt avtal har ingåtts kommer automatiska och förutsebara justeringar enligt taket att göras för att spegla EU:s åtagande att höja sitt minskningsmål från 21 procent till 30 procent. Föredraganden stöder också tanken på ett enda harmoniserat tak samt den åttaåriga handelsperioden fram till 2020 och en linjär minskning av taket till 2025, då en översyn ska ske.
En utauktionering på 100 procent för kraftsektorn är rimligt med tanke på branschens klara potentiella möjligheter att vid behov ta ut alla legitima kostnader av konsumenterna. Dessutom bör man eftersträva en fullständig utauktionering för alla sektorer till 2020, eftersom det är den effektivaste och öppnaste metoden att fördela utsläppsrätter.
Det finns emellertid områden där föredraganden har lagt in ändringar i betänkandet.
1. Det finns behov av ökad säkerhet när det gäller de sektorer som mest drabbas av koldioxidläckage. Europeiska företag och investerare måste få garantier för att de inte kommer att behöva bära bördorna ensamma om man inte kommer fram till ett internationellt avtal under klimatkonventionens partskonferens i Köpenhamn 2009.
Kommissionen kommer att granska situationen i de sektorer och delsektorer som är utsatta för internationell konkurrens och lägga fram alla nödvändiga förslag senast den 31 december 2010, sex månader tidigare än vad som ursprungligen sagts. De sektorer där risken för koldioxidläckage bedöms som störst kunde få upp till 100 procent av sina utsläppsrätter gratis, eller så kunde ett system införas så att de anläggningar som löper en betydande risk får samma förutsättningar som anläggningar i tredjeland. Föredraganden anser emellertid att det skulle försvåra möjligheterna för att internationella förhandlingar skulle utmynna i ett internationellt klimatavtal om vissa sektorer skulle namnges direkt i förslaget. Man bör dessutom inte försöka föregripa Europeiska kommissionens slutsatser i frågan som snart kommer att offentliggöras. Föredraganden har också förtydligat definitionen av vad som menas med ”koldioxidläckage” för att öka de globala miljövinsterna.
2. Alla operatörer som utnyttjade en mindre andel utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar jämfört med utsläppen under perioden 2008–2012 och som inte överför några tilldelningar, ska ha rätt att använda tillgodohavanden upp till 5 procent av sina utsläpp varje år under perioden 2013–2020, liksom nya deltagare och nya sektorer. Detta svarar för nästan hälften av minskningen under perioden 2013–2020. Sådana projekt skulle dessutom endast tillåtas från länder som har ratificerat det internationella avtalet om klimatförändringar och som följer vissa kvalitetsregler. Föredraganden vill understryka behovet av striktare kriterier genom att enbart tillåta certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter av hög kvalitet. Om ett internationellt avtal om klimatförändringar ingås skulle mängden tillgodohavanden för gemensamt genomförande/mekanismer för ren utveckling ökas.
3. Den globala avskogningen sker i en oroväckande snabb takt, och dess stora bidrag till koldioxidutsläppen kan inte försummas. Av den anledningen föreslår föredraganden att en betydande del av intäkterna från utauktioneringen ska fördelas till fonder för att undvika avskogning och främja hållbar nyplantering och återplantering av skog i länder som har undertecknat det internationella avtalet om klimatförändringar.
4. Sjöfarten har hittills inte inkluderats, och en konsekvensanalys kommer att behövas. Den nuvarande bristen på verifierade utsläppsuppgifter verkar vara ett problem i detta avseende. Föredraganden anser att till dess sjöfarten inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utsläppen från sjöfarten inkluderas i beslutet om medlemsstaternas ansträngningar att uppfylla gemenskapens åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser till 2020.
5. Föredraganden är medveten om de stora möjligheterna med tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och betraktar detta som en del i en lösning för att minska de globala koldioxidutsläppen. Fördraganden föreslår därför att 500 miljoner utsläppsrätter i reserven för nytillträdande ska reserveras för att ges till de första tolv anläggningarna som har påbörjat kommersiell avskiljning och geologisk lagring av koldioxid.
6. Utauktionering ska vara den grundläggande principen för tilldelning av utsläppsrätter, och den bör tillämpas på kraftsektorn från 2013. Om producenter av värme eller kylning erhåller en gratis tilldelning för produktion av industrivärme genom högeffektiva kraftvärmeverk enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, ska gratis tilldelning även beviljas elframställning från rester från en industriprocess som använder bästa tillgängliga teknik, under förutsättning att den framställs för egen förbrukning vid anläggningarna.
Föredraganden anser att politikerna hittills har misslyckats totalt med att reagera på ett adekvat sätt på klimatförändringarna och det mål på 2 C som så tydligt anges i bland annat den granskade vetenskapliga litteraturen, rapporterna från FN:s mellanstatliga klimatpanel och i Sternrapporten. Den här gången måste vi leva upp till förväntningarna – det gäller våra barn, och deras barn.
BILAGA – FÖRTECKNING ÖVER BIDRAG FRÅN BERÖRDA PARTER[2]
ACFCI |
|
Aer Lingus |
|
AFEP |
|
Air Products |
|
Alcoa Europe |
|
ALSTOM |
|
Arcelor Mittal |
|
Arkema |
|
Association of European Airlines |
|
ATILH |
|
Aughinish Alumina |
|
Austrian Perm Rep - WKO |
|
Australian Embassy and Mission |
|
Australian Department of Foreign Affairs and Trade |
|
AvA |
|
Avisa |
|
BASF |
|
Bayer |
|
BDI/BDA |
|
Belgian DG Energy & Environment |
|
Belgian Permanent Representation |
|
Bellona Europa |
|
Bloomberg |
|
Blue Next |
|
Bord na Mona |
|
British Petroleum |
|
Business Europe |
|
Bundeskanzleramt Oesterreich |
|
Burson-Marsteller |
|
bvek |
|
Caisse des Depots |
|
CAN Europe |
|
Carbon Markets Association |
|
CE |
|
CEFIC |
|
Cembureau |
|
CEMEX |
|
centrica |
|
Center for Clean Air Policy |
|
CEPI |
|
CEPS |
|
CES ETUC |
|
CGEMP - Paris University |
|
Climate Change Capital |
|
Clogrennane Lime Ltd |
|
COGEN Europe |
|
Coillte |
|
Committee for European Integration - Poland |
|
ConocoPhillips |
|
Covington & Burling |
|
CPA |
|
Creatieve Energie |
|
Cumerio / NA |
|
Danish Permanent Representation |
|
Deutsche Bank |
|
DEFRA |
|
DOW |
|
E3G |
|
EACI |
|
EAMA Energy |
|
Ecologic |
|
Eco Securities |
|
EEB |
|
EESC |
|
EFIEES |
|
Electrabel Suez |
|
Embassy of Norway to the EU |
|
Emirates |
|
Environmental Defense |
|
EON |
|
EPF |
|
Euroheat and Power |
|
European Commission - DG Enterprise & Industry |
|
European Commission - DG Environment |
|
European Environment Agency |
|
European Regions Airline Association |
|
EuLA |
|
Eurelectric |
|
Euro Alliages |
|
EUROFER |
|
Eurogypsum |
|
Eurometaux |
|
European Climate Foundation |
|
European Confederation of Woodworking industries |
|
European Investment Bank |
|
Europia |
|
Eustafor |
|
EXCA |
|
Finnish Perm Rep |
|
Fleishman Hillard |
|
Fortum |
|
French Ministry of Ecology, Sustainable Development and Town and Country Planning |
|
French Permanent Representation to the EU |
|
GCP |
|
GE |
|
German Foreign Office |
|
German Ministry for the Environment, Nature conservation & Nuclear safety |
|
German Perm Rep |
|
Grian |
|
Harvard University |
|
Hill & Knowlton |
|
Hogan & Hartson Raue |
|
Hydro |
|
IACA |
|
IATA |
|
Icelandic Mission to the EU |
|
ICOS |
|
IDDRI |
|
IEA |
|
IETA |
|
IFIEC Europe |
|
IMA Europe |
|
Icelandic Ministry for the Environment |
|
Institute for European Environmental Policy |
|
Irish Dairy Industries Association |
|
Irish Min. Agriculture, Food & Rural Development |
|
Permanent Representation of Ireland to the EU |
|
Italcementi |
|
Italian Dept. for EU affairs |
|
Italian Min. for Environment, Land & Sea |
|
JC - Consulting attorney / Emissions trading |
|
JP Morgan |
|
Kashue |
|
Kevin Leydon & Associates |
|
Lazio Regional Representation - EU Affairs |
|
Ludwig-Maximilian Universitaet Muenchen |
|
McKinsey & Company |
|
NERA |
|
OCIMF |
|
Öko-Institut |
|
Oxfam |
|
Permanent Mission of the Kingdom of the Netherlands to the EU |
|
Premier Periclase |
|
Probiotec |
|
PT Management Consultants |
|
RHI |
|
Rhodia |
|
Rio Tinto |
|
RWE |
|
SFM (UK) |
|
Shell |
|
Slovenian Perm Rep |
|
Smurfit Kappa Group |
|
Sol Group |
|
Solomon Associates |
|
Svensk Energi |
|
Swedish Energy Agency |
|
Swedish Ministry of Environment |
|
Suez |
|
The Brattle Group |
|
The Ecofin Research Foundation |
|
Thyssen Krupp |
|
Transatlantic Policy Network |
|
University College Dublin |
|
University of Cambridge - Electricity Policy Research Group |
|
Universite Paris Dauphine |
|
US House of Representatives |
|
VIK |
|
Vrom |
|
Weber Shandwick |
|
Wietersdorfer Gruppe |
|
WKO |
|
World Bank |
|
World Resources Institute |
|
WRI |
|
WWF |
|
Xstrata |
|
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*) (15.9.2008)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser
(KOM(2008)0016 – C6‑0043/2008 – 2008/0013(COD))
Föredragande (*): Lena Ek
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
Att hantera klimatförändringarna och gå över till ett koldioxidfattigt samhälle är en central global prioritering. Parlamentet har visat sitt engagemang i frågan genom att tillsätta ett tillfälligt utskott för klimatförändringar. På grundval av slutsatserna från Europeiska rådets möte våren 2007 och tidigare resolutioner från parlamentet lade kommissionen i januari 2008 fram ett mycket omfattande paket med målsättningen att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent fram till 2020, vilket bör ökas till 30 procent om en omfattande internationell överenskommelse nås. Detta stora framsteg i EU:s politik sänder ett mycket tydligt budskap till andra länder om EU:s seriösa åtagande för att bekämpa klimatförändringarna.
Det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS), som inleddes 2005, är världens största handelssystem med tak (cap and trade-system) och omfattar tiotusentals operatörer. Systemet är hörnstenen i EU:s strategi för att bekämpa klimatförändringarna och är även en viktig ekonomisk drivkraft. Många företag som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter betraktar det som en av de centrala faktorerna i sin långsiktiga beslutsprocess, med en stark till medelstark inverkan på beslut om att utveckla innovativa tekniker.[1] Finansinstitutioner ser alltmer EU:s system för handel med utsläppsrätter som en seriös, fungerande och viktig marknad.
De två första faserna i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter har visat att det genom en livskraftig inre marknad för utsläppsrätter är möjligt att sätta ett pris på koldioxid. Faserna genomfördes emellertid inte helt utan problem. Beroendet av systemet för nationella fördelningsplaner ledde till prisfall på koldioxid på grund av att medlemsstaterna delade ut för många utsläppsrätter, plötsliga och omotiverade vinster för många kraftverk, illojal konkurrens inom EU till följd av skillnader mellan de nationella fördelningsplanerna och osäkerhet för marknadsaktörerna. Dessa problem har man nu tagit itu med i en omfattande översyn av EU:s handelssystem med utsläppsrätter som genomfördes med anledning av de internationella förhandlingarna om ett avtal efter Kyotoavtalet. I januari 2008 lade kommissionen fram ett förslag om ett omarbetat EU‑system för handel med utsläppsrätter.
Föredraganden välkomnar den föreslagna översynen av det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. För det första kommer förslaget att leda till ökad harmonisering och jämlikare villkor genom att ett enhetligt EU‑omfattande tak införs för det totala antalet utsläppsrätter (inklusive en ny enhetlig reserv för nytillträdande), genom att fördelningsmetoden harmoniseras (i princip utauktionering – för övriga sektorer förutom elsektorn en gradvis reduktion i etapper med fria rätter) och genom att centrala definitioner (som för förbränningsanläggningar) fastställs. För det andra kommer systemet att bli mer förutsägbart genom att en längre fördelningsperiod och fasta förutsägbara minskningar av taket fastställs. För det tredje kommer tillämpningsområdet att utvidgas till att omfatta nya industrier (t.ex. aluminium‑ och ammoniakproducenter) och nya gaser (dikväveoxid och perfluorkarboner), vilket ökar möjligheterna att finna kostnadseffektiva sätt för att minska utsläppen. Slutligen kommer förslaget att bidra till att den administrativa bördan minskas (särskilt för små och medelstora företag) genom att ett undantag införs för små anläggningar.
Det krävs emellertid flera ändringar för att ytterligare stärka förslaget och göra systemet mer lätthanterligt och effektivt. Syftet med de flesta av dessa ändringar är att minska systemets osäkerhet och göra det mer förutsägbart. Detta är centralt från miljösynpunkt eftersom osäkra förhållanden inverkar negativt på planeringen av framtida investeringar för att nå utsläppsminskningar, t.ex. genom energieffektivitet eller genom att förnya befintlig produktionskapacitet.
Belöna de effektivaste operatörerna
Energieffektivitet är en hörnsten i insatserna för att skapa ett koldioxidfattigt samhälle. Därför är det viktigt att gratisrätter inte fördelas på en historisk basis (vilket i själva verket stöder de befintliga innehavarna) utan på grundval av bästa tillgängliga praxis och bästa tillgängliga teknik. Genom att fördela rätterna på grundval av ett eller flera centrala riktmärken kommer systemet att belöna energieffektiva företag som har investerat i miljövänliga produktionsprocesser. Det är mycket viktigt att industrin samarbetar för att fastställa dessa riktmärken så snart som möjligt eftersom inga gratisrätter bör fördelas om det inte finns några harmoniserade riktmärken. Energieffektivitet är det mest kostnadseffektiva och omedelbart tillgängliga verktyget för att minska utsläppen och öka energiförsörjningstryggheten och konkurrenskraften. Många former av energieffektiv teknik finns redan och kan införas med korta ledtider. I framtiden kan systemet med handel med utsläppsrätter kopplas till ett harmoniserat system med ”vita certifikat”, som främjar energibesparingar och energieffektivitet. Det är viktigt att kommissionen noggrant överväger dessa möjligheter.
Intäkter från utauktionering
Det har beräknats att inkomsterna från utauktioneringen av utsläppsrätter kommer att uppgå till minst 33 miljarder euro varje år (om man endast räknar med auktionering för elsektorn och ett relativt blygsamt koldioxidpris)[2]. Enligt förslaget ska dessa inkomster gå till medlemsstaternas budgetar, med en ”moralisk skyldighet” att öronmärka en andel av medlen för det allmänna målet att bekämpa klimatförändringen. Detta är dock inte tillräckligt tydligt och kan leda till att intäkterna ”försvinner” i den nationella budgeten, och man skulle förlora möjligheten att använda dessa pengar för utsläppsminskningar och stödja utvecklingsländerna, vilket helst bör göras på EU‑nivå.
Insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan
Under en genomsnittlig vecka handlas det med över 10 miljoner utsläppsrätter, vilket innebär att denna marknad är värd flera miljarder euro. Utsläppsrätternas rättsliga karaktär är emellertid oklar. En del länder anser att de är finansiella instrument vars handel övervakas av finanstillsynsmyndigheterna, medan andra länder anser att de är vanliga handelsvaror och endast derivaten betraktas som finansiella instrument.[3] För att undvika otillbörlig marknadspåverkan och insiderhandel är det följaktligen viktigt att överväga hur finansmarknadsbestämmelserna ska tillämpas för utsläppsrätter. Genom att tillämpa liknande bestämmelser kommer prisbildningen på marknaden att bygga mer på marknadsrelevant information och mindre på konkurrensbegränsande spekulation, till exempel genom hedgefonder eller statliga investeringsfonder. Kommissionens och medlemsstaternas offentliggörande av marknadskänslig information bör dessutom vara strängt och tydligt reglerad, eftersom offentliggörande av marknadskänsliga uppgifter kan få enorma konsekvenser för marknaden. Här bör samma regler som för marknadskänslig information för aktiemarknader gälla.
Koldioxidläckage
Så länge som det inte finns en global ram kan alltför betungande system för utsläppsminskningar leda till att företagen flyttar sin produktion utanför EU. Detta skulle inte bara få ekonomiska och sociala följder, utan även undergräva miljömålen – eftersom dessa företag inte längre skulle vara föremål för samma utsläppskontroll. Kommissionen tillstår att detta är ett problem, men skjuter upp lösningen: de sektorer som är sårbara för koldioxidläckage ska identifieras till 2010 och kommissionen ska föreslå möjliga åtgärder för att förhindra detta till 2011 (100 procents fördelning av gratisrätter och/eller att importer ska omfattas av EU‑systemet för handel med utsläppsrätter). Dessutom ska förteckningen över sårbara sektorer ses över vart tredje år. Föredraganden föredrar helt klart ett globalt avtal som omfattar alla berörda företag och sektorer. Om det inte är möjligt skulle globala sektorsavtal (med kontrollerbara mål för utsläppsminskningar) vara det ”näst bästa” alternativet. Om inget av alternativen går att genomföra måste EU emellertid ha en mekanism som ger den säkerhet och förutsägbarhet som behövs för långsiktiga investeringar och förnyande av tillgångarna inom dessa sektorer. Med tanke på att systemet kommer att träda i kraft 2013 måste företagen och investerarna få information i förväg och på längre sikt om hur många utsläppsrätter varje sektor kommer att få. Å andra sidan kan de internationella förhandlingarna hindras i onödan om EU anger vilka sektorer som kommer att skyddas genom gratisrätter redan nu. Det bästa sättet att garantera större säkerhet för marknadsoperatörerna utan att äventyra de internationella förhandlingarna är att påskynda kommissionens tidsschema och förlänga perioden mellan översynerna, samtidigt som man försäkrar sig om att inga tillkännagivanden görs innan de internationella förhandlingarna slutförs, vilket förväntas ske i december 2009.
Små och medelstora företag och administrativa bördor
De små och medelstora företagen vinner på att hålla sig i täten och investera i koldioxidfattig teknik. Deras särskilda situation måste emellertid beaktas i den rättsliga ram som inrättas. Enligt förslaget ska små förbränningsanläggningar (under 25 MW) undantas från systemet, om likvärdiga åtgärder vidtas. Denna tröskel är relativt låg. En tredjedel av det totala antal förbränningsanläggningar som omfattas av systemet utgörs av förhållandevis små anläggningar (under 50 MW), men tillsammans står de för endast 2 procent av de sammanlagda rapporterade utsläppen.[4] Det förefaller därför kostnadseffektivt att höja tröskeln för att små anläggningar (till exempel till den tröskel som mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) har fastställt) ska få undantas från systemet.
Ytterligare harmonisering
Ytterligare harmonisering krävs för att öka den rättsliga säkerheten och skapa verkligt lika villkor inom EU. Detta gäller definitionerna (exempelvis för stängning), men även avgifter/utgifter och böter/påföljder. De maximala böterna för liknande överträdelser skiljer sig till exempel avsevärt mellan medlemsstaterna, från 600 euro ända upp till 15 miljoner euro.
Internationella aspekter
EU:s system för handel med utsläppsrätter bör betraktas som ett första steg mot ett globalt system för handel med utsläppsrätter. Därför är det mycket viktigt att det är möjligt att koppla EU:s system för handel med utsläppsrätter till andra handelssystem och – genom att utnyttja alla tillgängliga gemenskapsinstrument – uppmuntra tredjeländer som gränsar till EU till att ansluta sig till EU:s system. När det gäller utvecklingsländerna är det viktigt att EU utnyttjar de möjligheter som erbjuds genom detta system för att hjälpa dessa länder att bli koldioxidneutrala genom att göra de nödvändiga investeringarna och genom kunskapsöverföring.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det yttersta målet för FN:s ramkonvention om klimatförändring, som på Europeiska gemenskapens vägnar godkändes genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som gör att skadlig mänsklig påverkan på klimatsystemet kan förhindras. För att detta mål ska kunna uppnås får den globala genomsnittstemperaturen vid jordytan inte nå en nivå som är högre än 2° C över den förindustriella nivån. Den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) visar att för att det målet ska kunna uppnås måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp före 2020. Detta innebär att gemenskapen måste öka sina ansträngningar och att industriländerna snabbt måste engagera sig och uppmuntras till att delta i processen för att minska utsläppen. |
(2) Det yttersta målet för FN:s ramkonvention om klimatförändring, som på Europeiska gemenskapens vägnar godkändes genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som gör att skadlig mänsklig påverkan på klimatsystemet kan förhindras. För att detta mål ska kunna uppnås får den globala genomsnittstemperaturen vid jordytan inte nå en nivå som är högre än 2° C över den förindustriella nivån. Den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) visar att för att det målet ska kunna uppnås måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp före 2020. Detta innebär att gemenskapen måste öka sina ansträngningar, att både gamla och nya industriländer snabbt måste engagera sig och att utvecklingsländerna måste delta i processen för att minska utsläppen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med tanke på att de nyindustrialiserade ländernas andel av utsläppen stadigt ökar måste målet vara att säkra deras deltagande och inte bara att uppmuntra det. Målet måste vara att säkra utvecklingsländernas deltagande och inte bara att uppmuntra det. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3a) I sin resolution av den 31 januari 2008 om resultaten från Balikonferensen om klimatförändringarna (COP 13 och COP/MOP 3) påminde Europaparlamentet om sin ståndpunkt att de industrialiserade länderna bör åta sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 30 procent till 2020 och med 60–80 procent till 2050, jämfört med 1990 års nivåer. Med tanke på att EU räknar med ett positivt resultat av COP 15‑förhandlingarna, som ska hållas i Köpenhamn 2009, bör man nu börja planera för strängare utsläppsminskningsmål för 2020 och därefter, och försäkra sig om att gemenskapssystemet efter 2013 möjliggör strängare utsläppstak om så är nödvändigt, som en del av unionens bidrag till ett nytt internationellt avtal. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att betona parlamentets starka engagemang i kampen mot klimatförändringarna. Det bästa sättet att lyckas med detta är genom det internationella avtal som ska nås i Köpenhamn till årsslutet 2009. Detta förslag bör ses som ett bevis på EU:s starka åtagande i detta sammanhang, men även som ett tecken på att EU förbereder sig för de strängare mål som kommer att införas i och med det nya avtalet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(4) För att dessa långsiktiga mål ska kunna uppnås är det lämpligt att på ett förutsägbart sätt fastställa vilka utsläppsminskningar som krävs av de anläggningar som täcks av gemenskapssystemet. För att gemenskapens åtagande att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med utsläppsnivåerna 1990 ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt, bör de utsläppsrätter som tilldelas dessa anläggningar senast 2020 ligga 21 % under deras utsläppsnivåer för 2005. |
(4) För att dessa långsiktiga mål ska kunna uppnås är det lämpligt att på ett förutsägbart sätt fastställa vilka utsläppsminskningar som krävs av de anläggningar som täcks av gemenskapssystemet. För att gemenskapens åtagande att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 %, jämfört med utsläppsnivåerna under Kyotoprotokollets internationellt erkända referensår 1990, ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt, bör de utsläppsrätter som tilldelas dessa anläggningar senast 2020 ligga 21 % under deras utsläppsnivåer för 2005. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De totala utsläppsmängderna skulle enligt beräkningen uppgå till 4,65 miljarder ton vid en 20-procentig minskning jämfört med 1990. Fram till 2020 ska minskningar på 2,67 miljarder ton åstadkommas av sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet. Vidare visar beräkningen, i motsats till kommissionens påstående, att kravet på de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet bör ligga på 15-procentiga utsläppsminskningar jämfört med 2005 års nivåer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) Träd på rot, liksom trä och träprodukter, är en mycket viktig källa för avskiljning och lagring av koldioxid. Som ersättning till fossila bränslen kan virke dessutom bidra till att bekämpa växthuseffekten. Sammantaget utgör skogarna naturliga kolreservoarer, men koldioxiden släpps ut i atmosfären när skogarna huggs ned och bränns. Därför är det viktigt att införa skogsskyddsmekanismer för att dämpa den globala uppvärmningen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den förändrade markanvändningen (exempelvis avskogningen i tropikerna) anses ligga bakom 20 procent av världens växthusgasutsläpp. De årliga utsläpp av växthusgaser i världen som kan kopplas till avskogning uppgår till 6 miljarder ton koldioxidekvivalenter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enbart i Frankrike svarar lagring för 15,6 miljoner ton koldioxid och fångar upp 10 % av växthusgasutsläppen. Ersättning uppskattas till 14 miljoner ton koldioxid. Utan sin skog och sitt virke skulle Frankrike släppa ut ytterligare 108 miljon ton koldioxid, dvs. ca 20 % mer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 7b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7b) Med tanke på skogssektorns stora potential att dämpa den globala uppvärmningen bör det införas incitament för att främja och utveckla denna sektor, med respekt för de andra funktioner som skogen fyller. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I klimatpanelens rapport från 2007 heter det bland annat att de långsiktigt främsta dämpande effekterna kommer att komma från strategier för hållbar skogsutveckling som syftar till att bibehålla eller öka skogarnas koldioxidlager med samtidig produktion av virke, massaved och träenergi. Vidare bör man erinra sig Europaparlamentets resolution av den 15 november 2007, där kommissionen uppmanades att även låta viss skogsbruksverksamhet ingå i utsläppshandelssystemet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 8a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8a) Direktiv 2003/87/EG och dess ändringsdirektiv 2004/101/EG bör anpassas till Kyotoprotokollets bestämmelser om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kyotoprotokollet ger industriländerna i bilaga B minskningsmål för växthusgasutsläpp angivna i siffror. I många artiklar talas det om LULUCF-verksamhet (av engelskans ”Land Use, Land Use Change and Forestry”), det vill säga skogsodling, återbeskogning, avskogning, skogsförvaltning, förvaltning av jordbruksmark, förvaltning av betesmarker och förnyelse av vegetation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 8b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8b) Gemenskapssystemet och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer bör kopplas samman helt genom att LULUCF-verksamhet inbegrips i direktiven 2003/87/EG och 2004/101/EG. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG omfattar inte skogs- och jordbruksverksamhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skogsindustrin och flera miljöorganisationer stöder tanken på att låta LULUCF ingå i utsläppshandelssystemet. De åberopar den betydande inverkan som sådan verksamhet har på klimatförändringarna, med tanke på att avskogningen står för 20 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Att även ta med sådan verksamhet skulle dessutom vara ett sätt att främja hållbar utveckling i icke-industrialiserade länder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 8c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8c) Kommissionen bör undersöka möjligheterna att inbegripa LULUCF-verksamhet i direktiven 2003/87/EG och 2004/101/EG mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och de förslag som lades fram vid Balikonferensen. Kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag om detta för Europaparlamentet och rådet senast i slutet av 2008. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vissa medlemsstater anklagar kommissionen för att inte tillräckligt väl ha motiverat sitt beslut att utelämna LULUCF-verksamhet och beklagar även detta beslut eftersom både Europeiska rådet i sina slutsatser av den 9 mars 2007 och Europaparlamentet i sin resolution av den 15 november 2007 om klimatkonferensen på Bali har uppmanat kommissionen att titta på ett införande av LULUCF i utsläppshandelssystemet. Ett inbegripande av sådan verksamhet i utvecklingsländer skulle utgöra en betydande finansieringskälla som skulle kunna säkra skyddet av den biologiska mångfalden och återplanteringen av förstörda skogar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(10) I de fall likvärdiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser (särskilt skattemässiga åtgärder) införts för mindre anläggningar vars utsläpp inte överstiger en tröskel på 10 000 ton koldioxid per år, bör det finnas ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstaterna att, så länge åtgärderna tillämpas, utesluta dessa mindre anläggningar från systemet med utsläppshandel. Relativt sett erbjuder denna tröskel maximala vinster i minskade administrativa kostnader för varje ton som inte omfattas av systemet, och leder också till förenklad administration. Eftersom man nu frångår de femåriga tilldelningsperioderna bör det, i syfte att öka säkerheten och förutsägbarheten, fastställas bestämmelser om hur ofta tillstånden för utsläpp av växthusgaser ska ses över. |
(10) I de fall likvärdiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser (särskilt skattemässiga åtgärder) införts för mindre anläggningar vars utsläpp inte överstiger en tröskel på 25 000 ton koldioxid per år, bör det finnas ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstaterna att, så länge åtgärderna tillämpas, utesluta dessa mindre anläggningar från systemet med utsläppshandel, även om dessa anläggningar bör ha möjligheten att frivilligt välja att fortsätta omfattas av gemenskapssystemet. Denna tröskel erbjuder maximala vinster i minskade administrativa kostnader för varje ton som inte omfattas av systemet, och leder också till förenklad administration. Vid översynen av direktivet bör man överväga om tröskeln ska ändras genom att ta hänsyn till de mindre anläggningarnas bidrag till de totala utsläppen, omfattningen av de administrativa bördorna och erfarenheterna från likvärdiga åtgärder. Eftersom man nu frångår de femåriga tilldelningsperioderna bör det, i syfte att öka säkerheten och förutsägbarheten, fastställas bestämmelser om hur ofta tillstånden för utsläpp av växthusgaser ska ses över. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att fortsätta undersöka möjligheterna att ytterligare minska de administrativa bördorna för små och medelstora företag, undvika onödiga administrativa kostnader och byråkrati och öka systemets effektivitet. För närvarande är en tredjedel av det totala antal anläggningar som omfattas av systemet små anläggningar som tillsammans endast står för 2 procent av de sammanlagda rapporterade utsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(13) Den ytterligare ansträngning som krävs av EU:s ekonomi innebär bland annat att det omarbetade gemenskapssystemet drivs med så hög ekonomisk effektivitet som möjligt och på grundval av fullt harmoniserade tilldelningsvillkor inom gemenskapen. Auktionsmetoden torde därför vara lämpligast för tilldelning av utsläppsrätter, eftersom det är det system som är enklast och som i allmänhet anses vara mest ekonomiskt effektivt. Detta bör också undanröja oförtjänta vinster och göra nya aktörer och ekonomier vars tillväxt är högre än genomsnittets lika konkurrenskraftiga som redan existerande anläggningar. |
(13) Den ytterligare ansträngning som krävs av EU:s ekonomi innebär bland annat att det omarbetade gemenskapssystemet drivs med så hög ekonomisk effektivitet som möjligt och på grundval av fullt harmoniserade tilldelningsvillkor inom gemenskapen. Auktionsmetoden kommer därför att vara lämpligast för tilldelning av utsläppsrätter, eftersom det är det system som är enklast och som i allmänhet anses vara mest ekonomiskt effektivt. Detta bör också undanröja oförtjänta vinster och göra nya deltagare och snabbt växande ekonomier lika konkurrenskraftiga som redan existerande anläggningar. Kommissionen bör övervaka utauktioneringen och dess inverkan på hur koldioxidmarknaden fungerar för att försäkra sig om att dessa båda mål nås. För att utauktioneringen ska omfattas av ett gemensamt och konsekvent tillvägagångssätt inom unionen bör den administreras av kommissionen eller en behörig myndighet som utses av kommissionen. På så sätt kan intäkterna från utauktioneringen slås samman och användas mer effektivt och ändamålsenligt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att minimera osäkerheten för industrin, skapa ytterligare harmonisering och maximera effektiviteten bör utauktioneringen administreras centralt. Dessutom bör kommissionen övervaka effekterna av utauktioneringen för att försäkra sig om att den leder till de utlovade fördelarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 16a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16a) För att koldioxid- och elmarknaderna ska kunna fungera på ett ordnat sätt bör utauktioneringen av utsläppsrätter för perioden 2013 och framåt inledas senast 2011 och bygga på tydliga och objektiva principer som fastställts i god tid. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att koldioxidmarknaden fungerar effektivt, i rätt tid och med tillräcklig likviditet för att den ska kunna hjälpa elmarknaden att fungera effektivt. Eftersom denna marknad kännetecknas av terminskontrakt bör den verkliga utauktioneringen börja genomföras i god tid innan denna period inleds. Dessutom bör principerna för utauktioneringen och detaljerade bestämmelser om utformningen offentliggöras i god tid för att företagen ska kunna optimera sina budstrategier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 18a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(18a) Kommissionen bör fortsätta att undersöka andra möjligheter att främja de mest utsläpps‑ och energieffektiva metoderna, såväl inom de sektorer som omfattas av gemenskapssystemet som inom andra sektorer. Den bör särskilt undersöka möjligheterna att ta fram ett EU‑omfattande system för ”vita certifikat” till september 2009, som skulle belöna energieffektiva investeringar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enligt artikel 4.5 i direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska kommissionen undersöka huruvida man behöver lägga fram ett förslag om vita certifikat på grundval av direktivets tre första tillämpningsår. Det fastställs dock inget datum för när denna viktiga undersökning ska avslutas. Inom ramen för projektet ”Euro White Cert” undersöker man för närvarande möjligheterna till ett EU‑omfattande system för vita certifikat och eventuella kopplingar till EU:s system för handel med utsläppsrätter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 20a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(20a) Det får inte uppstå någon otillbörlig snedvridning av konkurrensen mellan anläggningar, vare sig de är externaliserade eller inte. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man bör undvika att den inre marknaden snedvrids på grund av tilldelning av utsläppsrätter som leder till att produktionen flyttar från externaliserade till internaliserade anläggningar, vilket i sin tur leder till ökade koldioxidutsläpp. Syftet med utsläppshandelssystemet är att minska utsläppen av växthusgaser, och ett övergivande av dagens energieffektiva produktionsmetoder på entreprenad riskerar att få missriktade följder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 29a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(29a) För att förbättra insynen och förhindra marknadsmissbruk, bland annat skadliga spekulationer i handeln med utsläppsrätter och deras derivat, bör kommissionen överväga att tillämpa gemenskapens bestämmelser för finansiella instrument på utsläppshandel och att offentliggöra all marknadskänslig information som skulle kunna påverka denna handel. Kommissionen bör fortsätta att övervaka koldioxidmarknadens utveckling för att försäkra sig om att huvudsyftet med gemenskapssystemet uppnås, dvs. att minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt ändamålsenligt sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att se till att bestämmelserna för finansiella instrument tillämpas på handeln med utsläppsrätter för att på så sätt öka industrins förtroende och förbättra insynen. Insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan riskerar inte bara att snedvrida marknaden, utan kan även minska marknadens trovärdighet och investerarnas förtroende, vilket leder till fel prissignaler och ingen likviditet på marknaden. Genom att definiera utsläppsrätter som finansiella instrument kommer handeln med utsläppsrätter dessutom att omfattas av finansmyndigheternas tillsyn, och bestämmelserna för till exempel investeringsfonder kommer då att gälla även för denna handel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 31a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(31a) Tredjeländer som gränsar till unionen bör uppmuntras att ansluta sig till gemenskapssystemet om de uppfyller bestämmelserna i detta direktiv. Kommissionen bör göra allt den kan för att främja detta mål i förhandlingarna med kandidatländer och potentiella kandidatländer samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och i samband med tillhandahållande av ekonomiskt och tekniskt stöd till dessa länder. Detta skulle underlätta teknik‑ och kunskapsöverföringen till dessa länder, som är ett viktigt hjälpmedel för att skapa ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar för alla. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mycket viktigt att uppmuntra tredjeländer som gränsar till EU att ansluta sig till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta är inte bara viktigt när det gäller miljö‑ och utvecklingsaspekter utan innebär även att man kan ta tag i frågan om koldioxidläckage från EU‑företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(33a) Det är viktigt att gemenskapssystemet i framtiden utvidgas till att omfatta andra stora källor till utsläpp av växthusgaser, särskilt inom transportsektorn, såsom sjötransportoperatörer. Därför bör kommissionen så snart som möjligt föreslå lämpliga ändringar tillsammans med en konsekvensanalys i syfte att inbegripa sjöfarten i gemenskapssystemet till 2013 och fastställa ett datum för inbegripande av vägtransporter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att fortsätta arbetet för att inbegripa transportsektorn i EU:s system för handel med utsläppsrätter, särskilt sjötransporten. För närvarande saknas emellertid en lämplig konsekvensanalys och tillförlitliga uppgifter. Kommissionen bör dock utöka systemet vid nästa översyn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(33b) För att säkerställa lika villkor på den inre marknaden bör kommissionen vid behov utfärda riktlinjer eller lägga fram förslag om ytterligare harmonisering av genomförandet av detta direktiv, exempelvis beträffande definitioner, avgifter och påföljder. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att öka den rättsliga säkerheten och se till att det råder verkligt lika villkor inom EU skulle ytterligare harmonisering kunna övervägas, till exempel av definitioner (stängningar) och av de avgifter och påföljder som medlemsstaterna inför. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 34a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(34a) Informationen om genomförandet av detta direktiv bör vara lättillgänglig, särskilt för små och medelstora företag. För att hjälpa företag, särskilt små och medelstora, att uppfylla direktivets krav, bör medlemsstaterna inrätta nationella hjälpcentraler. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Många av de företag som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är små och medelstora företag. De saknar tillräckliga resurser och kan därför hamna i ett underläge jämfört med de större företagen när de vill delta i utauktioneringen och handeln med utsläppsrätter. Det minsta man kan göra är att förse dem med lättillgänglig information om de detaljerade kraven. Den mest praktiska lösningen för att göra detta varierar mellan medlemsstaterna beroende på deras respektive institutionella ramar, vilket även var fallet med Reachdirektivet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led -1 (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gemenskapssystemet bör leda till kolfattiga innovationer som förser EU-företag med långsiktiga fördelar framom konkurrenterna utanför EU. Där systemet leder till risker för koldioxidläckage bör EU-företagens konkurrenskraft upprätthållas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led a Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led b Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den internationella konkurrensutsättningen gör det nödvändigt att ta med egenproducenter i gratistilldelningen. Annan industri än elproducenter som levererar till allmänheten måste ha kvar möjligheten att driva egna energianläggningar som de redan investerat i. Därför bör definitionen ändras. Egenproducenter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (”en fysisk eller juridisk person som framställer el huvudsakligen för eget bruk”) bör inte undantas från gratistilldelning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led ua (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Begreppet ”externaliserade anläggningar” bör definieras för att undvika att dessa drabbas av andra tilldelningsmetoder och således även av andra kostnader som är högre än kostnaderna för intern produktion i de sektorer de levererar till. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led ub (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 4 Direktiv 2003/87/EG Artikel 6 – punkt 1 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det bör klargöras att översynen av utsläppsrätterna samt de föreslagna ändringarna ska göras mot brakgrund av de senaste vetenskapliga rönen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att minimera osäkerheten för industrin och närma sig harmonisering och maximerad effektivitet bör utauktioneringen administreras centralt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 2 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medan det fortfarande finns anledning att variera nivån på utauktioneringen av de utsläppsrätter som fördelas mellan deltagarna i de olika medlemsstaterna bör utauktioneringen fortsätta att administreras centralt. Denna ändring är nödvändig för att klargöra den punkten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 2 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
År 2008 är det första året med konsekventa EU ETS-uppgifter som är gemensamma för alla 27 medlemsstater. Från och med 2008 gäller dessutom den nya definitionen av anläggning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Här föreslås att ytterligare 10 % av de totala kvantiteterna utsläppsrätter ska utauktioneras bland medlemsstaterna på grundval av de framsteg som gjorts mellan Kyotoprotokollets basår och 2008, som är det första året under Kyotoprotokollets åtagandeperiod. Detta tillvägagångssätt återspeglar väl de enskilda ländernas framsteg på ett sätt som överensstämmer med slutsatserna från Europeiska rådets vårmöten 2007 och 2008. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 2 – led ba (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
År 2008 är det första året med konsekventa EU ETS-uppgifter som är gemensamma för alla 27 medlemsstater. Från och med 2008 gäller dessutom den nya definitionen av anläggning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Här föreslås att ytterligare 10 % av de totala kvantiteterna utsläppsrätter ska utauktioneras bland medlemsstaterna på grundval av de framsteg som gjorts mellan Kyotoprotokollets basår och 2008, som är det första året under Kyotoprotokollets åtagandeperiod. Detta tillvägagångssätt återspeglar väl de enskilda ländernas framsteg på ett sätt som överensstämmer med slutsatserna från Europeiska rådets vårmöten 2007 och 2008. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Syftet med punkt c är att förtydliga definitionen av deltagare i auktioner och i synnerhet att se till att deltagarna ger garantier för att de kommer att kunna respektera sina bud. Utan detta riskerar man att öppna för spekulation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 5a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utan tydliga regler kommer utsläppsrätterna att bli finansiella produkter. Om utauktioneringen och de sekundära marknaderna är öppna för alla budgivare (även institutionella investerare, hedgefonder, statsfonder m.m.) finns det en risk för en rent spekulativ prisbildning. Därför bör det ursprungliga utauktioneringsförfarandet vara tillgängligt endast för de budgivare som behöver utsläppsrätter i produktionsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Enligt artikel 4.5 i direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska kommissionen undersöka huruvida man behöver lägga fram ett förslag om vita certifikat på grundval av direktivets tre första tillämpningsår. Det fastställs dock inget datum för när denna viktiga undersökning ska avslutas. Inom ramen för projektet ”Euro White Cert”, som stöds av EU:s program för att stödja energieffektivitet och förnybara energikällor (Intelligent Energy Europe), undersöker man för närvarande möjligheterna till ett EU‑omfattande system för vita certifikat och eventuella kopplingar till EU:s system för handel med utsläppsrätter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att undvika att det föreliggande förslaget skapar incitament till marknadssnedvridning och ökade utsläpp är det nödvändigt att direktivtexten återspeglar den ”outsourcing” av verksamheten som äger rum i många sektorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Reserven tillhandahåller likviditet (utsläppsrätter) åt nya deltagare. Med tanke på koldioxidmarknaden i stort måste det finnas styrmedel som möjliggör bemötanden av undantagsförhållanden på marknaden. Vi uppmanar med kraft till att en del av den här reserven ska användas till att öka likviditeten om priset på koldioxid blir kritiskt högt (denna åtgärd bör skrivas in i bestämmelserna för utauktionering). Vi föreslår en prismarginal på mellan 20 och 50 euro. Likviditetsåtgärderna bör hanteras med hjälp av bestämmelserna för utauktionering i artikel 10. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkterna 8 och 9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 10a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 12 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utsläppsrätternas rättsliga karaktär på finansmarknaden är oklar. En del länder anser att de är finansiella instrument vars handel övervakas av finanstillsynsmyndigheten, medan andra länder anser att de är normala handelsvaror och att endast deras derivat betraktas som finansiella instrument. Det är viktigt att klargöra detta för att kunna öka industrins förtroende och förbättra insynen. Insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan kan snedvrida marknaden, minska marknadens trovärdighet och minska investerarnas förtroende. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 13a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 15a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mycket viktigt att bestämmelserna om finansiella instrument tillämpas på handel med utsläppsrätter för att öka företagens förtroende och förbättra insynen. Kommissionens och medlemsstaternas offentliggörande av marknadskänslig information ska vara strängt och tydligt reglerad. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 14a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 18 – punkt 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 20 Direktiv 2003/87/EG Artikel 25 – punkt 1ba (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är mycket viktigt att uppmuntra tredjeländer som gränsar till EU att ansluta sig till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta är inte bara viktigt när det gäller miljö- och utvecklingsaspekter utan innebär även att man kan ta tag i frågan om koldioxidläckage från EU-företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 27 – rubriken och punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 28a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21a (nytt) Direktiv 2003/87/EG Artikel 30 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den ursprungliga artikeln om översynsklausulen har blivit inaktuell och bör ersättas med en ny artikel. Det är viktigt att fortsätta se över systemet för att öka dess effektivitet, lägga till nya sektorer och garantera att det råder lika villkor inom EU. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Handel med utsläppsrätter för växthusgaser |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2008)0016 – C6-0043/2008 – 2008/0013(COD) |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ENVI |
|||||||
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 19.2.2008 |
|
|
|
||||
Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren |
10.4.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Lena Ek 18.3.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
7.4.2008 |
5.6.2008 |
16.7.2008 |
10.9.2008 |
||||
Antagande |
11.9.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
30 21 1 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Březina, Jerzy Buzek, Dragoş Florin David, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Lena Ek, Nicole Fontaine, Adam Gierek, András Gyürk, David Hammerstein, Erna Hennicot-Schoepges, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Patrick Louis, Eugenijus Maldeikis, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Aldo Patriciello, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Teresa Riera Madurell, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Britta Thomsen, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Danutė Budreikaitė, Dorette Corbey, Avril Doyle, Christian Ehler, Göran Färm, Juan Fraile Cantón, Neena Gill, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Eija-Riitta Korhola, Toine Manders, Vittorio Prodi, Esko Seppänen, Lambert van Nistelrooij |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Giovanna Corda, Lily Jacobs, Johannes Lebech, Linda McAvan |
|||||||
- [1] ”Review of EU Emissions Trading Scheme – Survey Highlights”, McKinsey, 2005.
- [2] ”Does the EU have sufficient resources to meet its objectives on energy policy and climate change”, budgetutskottets politiska avdelning, Europaparlamentet, 2008.
- [3] ”Application of the Emissions Trading Directive by EU Member States”, rapport från Europeiska miljöbyrån, 2008.
- [4] ”Application of the Emissions Trading Directive by EU Member States”, rapport från Europeiska miljöbyrån, 2008, s. 7.
YTTRANDE från utskottet för internationell handel (17.9.2008)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser
(KOM(2008)0016 – C6‑0043/2008 – 2008/0013(COD))
Föredragande: Corien Wortmann-Kool
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Europeiska rådet har beslutsamt åtagit sig att före 2020 minska gemenskapens sammanlagda utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med nivåerna 1990, eller med 30 % om andra industriländer åtar sig att minska sina utsläpp i liknande omfattning, och om ekonomiskt mer framskridna utvecklingsländer bidrar på ett sätt som står i proportion till deras ansvar och respektive möjligheter. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskats med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. |
(3) Europeiska rådet har beslutsamt åtagit sig att före 2020 minska gemenskapens sammanlagda utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med nivåerna 1990, eller med 30 % om andra industriländer åtar sig att minska sina utsläpp i liknande omfattning, och om ekonomiskt mer framskridna utvecklingsländer bidrar på ett sätt som står i proportion till deras ansvar och respektive möjligheter. I internationell jämförelse leder detta ambitiösa bidrag från EU, tillsammans med systemet för handel med utsläppsrätter, ändå till en belastning på den europeiska ekonomin. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskats med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar, även den internationella luft- och sjöfarten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De europeiska företagen är utsatta för internationell konkurrens. Minskningsmålen för koldioxidutsläppen från EU:s sida leder i internationell jämförelse till högre belastning och är därför en utmaning på vägen att uppnå Lissabonprocessens mål. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) När gemenskapen och tredjeländerna väl har slutit ett internationellt avtal enligt vilket adekvata världsomfattande åtgärder kommer att vidtas även efter 2012, är det emellertid viktigt att se till att tillgodohavandena för de utsläppsminskningar som uppnås i dessa länder blir tillgängliga. Fram till dess bör det emellertid göras större ansträngningar för att garantera den fortsatta användningen av tillgodohavanden som genererats utanför gemenskapen. |
(6) När gemenskapen och tredjeländerna väl har slutit ett internationellt avtal enligt vilket världsomfattande åtgärder kommer att vidtas även efter 2012, måste man se till att tillgodohavandena för de utsläppsminskningar som uppnås i dessa länder blir tillgängliga. Fram till dess måste det emellertid göras större ansträngningar för att garantera den fortsatta användningen av tillgodohavanden som genererats utanför gemenskapen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Direktivet måste skapa en bindande ram för alla som är delaktiga för fördelningen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Med hänsyn till de omfattande ansträngningarna för att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna, bör minst 20 % av intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi, hindra avskogningen och underlätta anpassningen i utvecklingsländerna, samt hantera sociala aspekter som eventuella ökningar av elpriser som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. Denna andel ligger väsentligt under de förväntade nettoinkomsterna från auktionsförfarandet för myndigheternas del, med beaktande av de minskade inkomster från bolagsskatter som eventuellt också kan förväntas. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget. |
(15) Intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter bör bidra till finansieringen av de omfattande ansträngningarna för att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna av dem. De skulle till exempel kunna användas till att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi, hindra avskogningen och underlätta anpassningen i utvecklingsländerna, samt hantera sociala aspekter som eventuella ökningar av elpriser som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. Denna andel ligger väsentligt under de förväntade nettoinkomsterna från auktionsförfarandet för myndigheternas del, med beaktande av de minskade inkomster från bolagsskatter som eventuellt också kan förväntas. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Medlemsstaterna bör utifrån sina behov fatta beslut om hur intäkterna ska fördelas till enskilda åtgärder. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med tanke på att miljöpolitiken omfattas av principen om delad befogenhet måste medlemsstaterna fatta beslut om hur intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter ska fördelas till enskilda åtgärder för bekämpning av klimatförändringar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 17a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(17a) Det är realistiskt att utgå från att det i det internationella avtalet Kyoto II kommer att fastställas olika skyldigheter för industri- och tillväxtländer (”gemensam men differentierad behandling”). Detta ställer gemenskapen inför utmaningen att bidra effektivt till att begränsa koldioxidutsläppen. En följd av det internationella avtalet skulle alltså kunna bli ett internationellt erkännande av en ökning av koldioxidutsläppen i vissa tillväxtländer. Gemenskapen bör därför beakta de snedvridningar av konkurrensen som uppstår på grund av detta. Det så kallade koldioxidläckaget uppstår alltså inte bara när det internationella avtalet inte beaktas, utan också när detta föreskriver olika skyldigheter. Sektorsvisa avtal och riktmärkning skulle kunna lösa detta problem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är förutsebart att länder som strävar uppåt ekonomiskt bara kommer att ansluta sig till ett internationellt avtal om de medges utrymme för industriell utveckling. De olika förpliktelser avseende koldioxidminskningen som hänger samman därmed kommer att leda till att konkurrenssnedvridningarna blir bestående och därmed permanent ställa EU inför svårigheten att bemöta problemet med att produktionen kommer att flyttas till platser med mindre strikta koldioxidkrav. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 18 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler (”riktmärken”), så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor och avskiljning och lagring av växthusgaser. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen och de bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. |
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler och sektorsvisa riktmärken, så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen och gentemot internationella konkurrenter blir så liten som möjligt. Dessa regler och riktmärken bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor, kraftvärme och avskiljning och lagring av växthusgaser. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen och de bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer, med undantag för el som produceras från avfallsgaser från industriella produktionsprocesser för egen förbrukning. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. Kommissionen bör samråda med de berörda sektorerna när riktmärkena fastställs. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Så länge det inte finns något internationellt avtal med kvantifierbara inslag som kan kontrolleras måste kommissionens utdelning av gratisrätter till anläggningar utsatta för risker för koldioxidläckage inte endast ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler, utan framför allt genom sektorsvisa riktmärken som diskuteras med berörda parter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kraftvärme är en energieffektiv produktionsprocess och bör inte inkluderas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avfallsgaser från produktionsprocesser måste användas omedelbart efter att de producerats. För att de ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt måste maximal flexibilitet medges vid användningen. Användning av avfallsgaser i syfte att framställa el bidrar till att bevara resurserna och minska koldioxidutsläppen. El som produceras under sådana speciella omständigheter bör undantas från utauktionering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I det globala ekonomiska systemet konkurrerar de europeiska företagen med konkurrenter från tredjeländer som lyder under andra ramvillkor. Snedvriden konkurrens genom lägre koldioxidavgifter i tredjeländer ökar risken för att produktionen flyttar ut ur EU. Det internationella sammanhanget måste därför beaktas för att man ska kunna bidra till ett effektivt klimatskydd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 19 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. Detta kan undergräva gemenskapsinsatsernas miljöintegritet och nytta. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter upp till 100 % för sektorer eller delsektorer som uppfyller relevanta kriterier. Definitionen av dessa sektorer och delsektorer samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda sektorer eller delsektorer där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektiv sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. |
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal och/eller internationella sektorsvisa avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet skulle detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. Detta kan undergräva gemenskapsinsatsernas miljöintegritet och nytta. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter på 100 % för energiintensiva sektorer eller delsektorer. Definitionen av dessa sektorer och delsektorer samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda sektorer eller delsektorer där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektiv sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att ge ett effektivt bidrag till klimatskyddet måste gemenskapen förebygga effektivt mot utlokalisering av produktionen till tredjeländer med lägre koldioxidavgifter. Särskilt energiintensiva sektorer eller delsektorer kan på grund av det internationella konkurrenstrycket inte ta ut de höjda kostnaderna via sina produkter. Därför skulle ytterligare kostnader som uppstår på grund av handeln med utsläppsrätter leda till utlokalisering av produktionen, vilket eventuellt skulle resultera i negativa effekter på de globala utsläppen. Minimering av bördorna genom permanent gratis tilldelning av utsläppsrätter behövs därför. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att inte bara försöka uppnå övergripande internationella avtal utan även att se till att internationella sektorsvisa avtal ingås, i synnerhet med tillväxtekonomier såsom Kina och Indien. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 19a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(19a) Om man inte kan enas om något internationellt avtal om begränsningar av den globala uppvärmningen bör gemenskapen sträva efter att sluta bilaterala och multilaterala avtal med andra stora utsläppare av växthusgas. Oberoende av de pågående förhandlingarnas utgång bör gemenskapen gå i täten för inrättandet av en världsmiljöorganisation, som ska omfatta formella internationella miljöbestämmelser som redan antagits, tillsammans med effektiva rättsliga mekanismer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är nödvändigt att räkna med möjligheten att de pågående förhandlingarna om tiden efter Kyotoavtalet strandar samt att överväga hållbara och effektiva lösningar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 20 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2011 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen senast den 30 juni 2010 också undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Denna undersökning bör grundas på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Energiintensiva branscher som visar sig vara utsatta för stora risker för koldioxidläckage skulle kunna få en större andel gratisrätter, och det vore alternativt möjligt att införa ett system för effektiv koldioxidutjämning som ger anläggningar i gemenskapen med stor risk för koldioxidläckage samma konkurrensläge som anläggningar i tredjeländer. Genom ett sådant system skulle importörer kunna omfattas av krav som inte skulle vara mindre gynnsamma än de krav som gäller för anläggningar inom EU, till exempel om att lämna in utsläppsrätter. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO-avtalet. |
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2011 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport med en utvärdering av situationen, vilken bör åtföljas av lämpliga förslag och avse alla industrisektorer, särskilt energiintensiva sektorer eller enskilda sektorer som visat sig vara utsatta för koldioxidläckage. Kriterierna för och identifieringen av sådana sektorer och delsektorer bör fastställas efter samråd med arbetsmarknadens parter och berörda intressenter, i ett förslag som framläggs för Europaparlamentet och rådet. I förslaget bör hänsyn även tas till att man eventuellt inte når fram till ett internationellt avtal med bindande utsläppsminskningar, samt eventuella alternativ till internationella avtal. Kommissionen bör grunda sin analys på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Energiintensiva branscher som visar sig vara utsatta för stora risker för koldioxidläckage skulle kunna få en större andel gratisrätter, och det vore alternativt möjligt att införa ett system för effektiv koldioxidutjämning som ger anläggningar i gemenskapen med stor risk för koldioxidläckage samma konkurrensläge som anläggningar i tredjeländer. Genom ett sådant system skulle importörer kunna omfattas av krav som inte skulle vara mindre gynnsamma än de krav som gäller för anläggningar inom EU, till exempel om att lämna in utsläppsrätter. Kommissionen bör övervaka hur konkurrenskraften och sysselsättningen kan komma att påverkas om producenter inom EU använder sådana produkter som insatsvaror vid sin produktion. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO‑avtalet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rapporten med en utvärdering av situationen och de föreslagna lösningarna måste, i de fall då det råder stor risk för koldioxidläckage, avse alla industrisektorer, med särskild betoning på sektorer som konsumerar stora mängder energi. Detta är viktigt med tanke på den rättsliga oklarheten när det gäller begreppet energiintensiv. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kriterier för fastställande och klassificering av sektorer som är utsatta för koldioxidläckage måste göras mycket tidigare än kommissionen föreslår för att de berörda industrierna ska kunna agera med framförhållning. De direkta och indirekta konsekvenserna för producenter inom EU måste beaktas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 20a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(20a) Gratis tilldelning av utsläppsrätter på 100 % gör inbegripande av importer i utsläppshandeln överflödigt. Detta skulle garantera att det åtagande som antagits inom ramen för WTO efterlevs och det bör också leda till att tredjeländer inte vidtar några sådana protektionistiska åtgärder. Samtidigt skulle det bidra till ett förbättrat förhandlingsklimat och till att acceptansen ökar för effektiva EU‑åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gemenskapen måste garantera diskrimineringsfritt tillträde till sina marknader inom ramen för WTO. En gratis tilldelning till 100 % av utsläppsrätterna för energiintensiva sektorer gör ett eventuellt diskriminerande inbegripande av importer överflödigt. Samtidigt har man därmed motarbetat faran med eventuella protektionistiska motåtgärder från medlemsländer. Målet att etablera ett så globalt omfattande system för handel med utsläppsrätter som möjligt kan bara uppnås om förhandlingspartnerna är övertygade om att gemenskapen inte strävar efter några protektionistiska avsikter med ett sådant system. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 21 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(21) För att konkurrensen ska bli rättvis inom gemenskapen bör företagens användning utanför gemenskapen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar inom ramen för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter harmoniseras. I Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (UNFCCC) fastställs kvantifierade utsläppsmål för industriländerna under perioden 2008–2012 och det föreskrivs införande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter (tillgodohavanden) som genereras i protokollets projektbaserade mekanismer ren utveckling och gemensamt genomförande; vidare föreskrivs industriländernas utnyttjande av dessa tillgodohavanden i syfte att uppnå delar av de fastställda målen. Från 2013 kommer inga utsläppsminskningsenheter att kunna genereras inom ramen för Kyotoprotokollet förutsatt att inga nya kvantifierade utsläppsmål fastställs för värdländerna, men certifierade utsläppsminskningar kan eventuellt fortsätta att genereras. Så snart det föreligger ett internationellt avtal om klimatförändringar bör det föreskrivas ytterligare användning av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter för de länder som har slutit avtalet. Så länge inget avtal slutits skulle fortsatt utnyttjande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter undergräva incitamenten att minska utsläppen och göra det svårare att uppnå gemenskapens mål för ökad användning av förnybar energi. Användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter bör vara förenlig med gemenskapens mål att 20 % av dess energi ska komma från förnybara källor år 2020, och bör dessutom främja energieffektivitet, innovation och teknisk utveckling. Så länge det är förenligt med dessa mål bör möjligheten finnas att sluta avtal med tredjeländer som uppmuntrar till utsläppsminskningar i dessa länder och som leder till konkreta, ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt stimulerar till nyskapande inom företag i gemenskapen och till teknisk utveckling i tredjeländer. Sådana avtal kan ratificeras av fler än ett land. Så snart gemenskapen har slutit ett tillfredsställande internationellt avtal bör tillgången till tillgodohavanden från projekt i tredjeländer ökas parallellt med att utsläppsminskningsnivån inom ramen för gemenskapssystemet för utsläppshandel höjs. |
(21) För att konkurrensen ska bli rättvis inom gemenskapen bör företagens användning utanför gemenskapen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar inom ramen för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter harmoniseras. I Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (UNFCCC) fastställs kvantifierade utsläppsmål för industriländerna under perioden 2008–2012 och det föreskrivs införande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter (tillgodohavanden) som genereras i protokollets projektbaserade mekanismer ren utveckling och gemensamt genomförande; vidare föreskrivs industriländernas utnyttjande av dessa tillgodohavanden i syfte att uppnå delar av de fastställda målen. Från 2013 kommer inga utsläppsminskningsenheter att kunna genereras inom ramen för Kyotoprotokollet förutsatt att inga nya kvantifierade utsläppsmål fastställs för värdländerna, men certifierade utsläppsminskningar kan eventuellt fortsätta att genereras. Även om det inte föreligger ett internationellt avtal om klimatförändringar bör det vara möjligt med användning av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter. Användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter bör vara förenlig med gemenskapens mål att 20 % av dess energi ska komma från förnybara källor år 2020, och bör dessutom främja energieffektivitet, innovation och teknisk utveckling. Så länge det är förenligt med dessa mål bör möjligheten finnas att sluta avtal med tredjeländer som uppmuntrar till utsläppsminskningar i dessa länder och som leder till konkreta, ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt stimulerar till nyskapande inom företag i gemenskapen och till teknisk utveckling i tredjeländer. Sådana avtal kan ratificeras av fler än ett land. Så snart gemenskapen har slutit ett tillfredsställande internationellt avtal bör tillgången till tillgodohavanden från projekt i tredjeländer ökas parallellt med att utsläppsminskningsnivån inom ramen för gemenskapssystemet för utsläppshandel höjs. Inga tillgodohavanden bör dock ställas till förfogande för projekt inom mekanismen för ren utveckling och gemensamt genomförande i sektorer som är utsatta för koldioxidläckage. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Åtgärder för en ren utveckling ger ett effektivt bidrag till klimatskyddet i utvecklingsländerna. För att uppnå de globala koldioxidmålen är det därför i varje fall önskvärt att de mindre utvecklade länderna deltar i sådana projekt. Därför bör man säkerställa att så många utvecklingsländer som möjligt deltar i mekanismen för ren utveckling och deltagandet bör inte vara begränsat till kretsen av eventuella avtalsparter till ett internationellt avtal. Deltagandet i åtgärder för mekanismen för en ren utveckling kan underlätta för stater att ansluta sig till ett internationellt avtal för klimatskydd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektorer som är utsatta för koldioxidläckage bör inte hotas av externa konkurrenter som gynnas av tillgodohavanden från JI/CDM-systemen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 24 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(24) De minst utvecklade länderna är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, men står bara för en mycket låg nivå av växthusgasutsläpp. Därför bör de minst utvecklade ländernas behov ges särskild prioritet när inkomster från utauktioneringen används för att underlätta utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna. Eftersom ytterst få projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling har genomförts i dessa länder, är det lämpligt att ge vissa garantier för att tillgodohavanden från projekt som startas där efter 2012 ska godkännas, även om det inte har slutits något internationellt avtal. Detta bör gälla för de minst utvecklade länderna till 2020, förutsatt att de till dess har ratificerat ett globalt avtal om klimatförändringar eller ett bilateralt eller multilateralt avtal med gemenskapen. |
(24) De minst utvecklade länderna är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, men står bara för en mycket låg nivå av växthusgasutsläpp. Därför bör de minst utvecklade ländernas behov ges särskild prioritet när inkomster från utauktioneringen används för att underlätta utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna. Eftersom ytterst få projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling har genomförts i dessa länder, är det lämpligt att ge vissa garantier för att tillgodohavanden från projekt som startas där efter 2012 ska godkännas, även om det inte har slutits något internationellt avtal. Detta bör gälla för de minst utvecklade länderna till 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Åtgärder för en ren utveckling ger ett effektivt bidrag till klimatskyddet i utvecklingsländerna. För att uppnå de globala koldioxidmålen är det därför i varje fall önskvärt att de mindre utvecklade länderna deltar i sådana projekt. Därför bör man säkerställa att så många utvecklingsländer som möjligt deltar i mekanismen för ren utveckling och deltagandet bör inte vara begränsat till kretsen av eventuella avtalsparter till ett internationellt avtal. Deltagandet i åtgärder för mekanismen för en ren utveckling kan underlätta för stater att ansluta sig till ett internationellt avtal för klimatskydd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 1a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen ska lägga fram en årlig rapport för Europaparlamentet och rådet om inrättandet av EU:s reviderade system för handel med utsläppsrätter och hur det fungerar. Den första rapporten ska läggas fram ett år efter antagandet av detta direktiv. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta förfarande är mycket komplicerat och kräver en fortgående interinstitutionell övervakning och utvärdering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led b Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led h | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I kommissionens nuvarande förslag definieras kapacitetsökningar inte längre som nya deltagare. Detta skapar en skillnad genom att man endast fördelar tillgodohavanden för växthusgaser till nya anläggningar och lämnar kapacitetsutbyggnader till utauktionering. Kommissionens förslag skapar obalans mellan nya anläggningar och kapacitetsökningar, vilket inte innebär att man tillämpar den effektivaste strategin. Detta kan dessutom få negativa inverkningar på innovationen i befintliga processer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led ua (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett av syftena med EU:s klimatpaket är att främja återvinningen. Därför är det ingen mening med att ta med återvinningsverksamhet i ett system som kommer att bli till förfång för den. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Problemet är så pass svårt och akut att auktionsintäkterna i sin helhet bör användas för åtgärder som minskar växthusgasutsläppen, utvecklar den förnybara energin, motverkar avskogningen, hjälper utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatförändringen och hushåll som består av låginkomsttagare att använda energin effektivare. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – led g | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen föreslår att endast 20 % av inkomsterna från utauktioneringen ska öronmärkas för åtgärder mot klimatförändringen. Det är uppenbart att detta är för lite, i synnerhet om administrativa kostnader ska tas med i beräkningen. Möjligheten att täcka nationella budgetunderskott bör inte vara ett betydande incitament till utauktionering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta förfarande är mycket komplicerat och kräver en fortgående interinstitutionell övervakning och utvärdering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Insynen måste förbättras för att efterlevnaden av artikel 10.3a ska kunna bedömas och dessutom för att unionens insatser överlag ska fördelas effektivt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med tanke på att miljöpolitiken omfattas av principen om delad befogenhet måste medlemsstaterna fatta beslut om hur intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter ska fördelas till enskilda åtgärder för bekämpning av klimatförändringar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen föreslår att en viktig del av det utvidgade systemet för handel med utsläppsrätter ska skötas genom kommittéförfarandet. Det är mycket viktigt att kommissionen i stället lägger fram ett förslag om medbeslutande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen föreslår att en viktig del av det utvidgade systemet för handel med utsläppsrätter ska skötas genom kommittéförfarandet. Det är mycket viktigt att kommissionen i stället lägger fram ett förslag om medbeslutande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The use of waste gases from the production process for the generation of electricity contributes to the conservation of resources and reduction of CO2 emissions. Electricity produced under these special circumstances should be excluded from auctioning, and included by the same allocation methodology as applied to respective installations of the producer of these gases. This corresponds with the main content of point 92 of the Commission Communication COM(2008)830. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The electricity production sector cannot be excluded from its own climate efforts by a generalised passing-on of costs. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elproduktion i kraftvärmeverk är den effektivaste formen av energiproduktion. Fortsatta åtgärder för att främja denna typ av produktion måste därför också garanteras efter 2013. Gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer att bidra till uppnåendet av detta mål. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Användning av avfallsgaser från produktionsprocesser i syfte att framställa el bidrar till att bevara resurserna och minska koldioxidutsläppen. El som producerats under dessa särskilda omständigheter bör undantas från utauktionering och omfattas av den fördelningsmetod som gäller för de respektive anläggningar där gaserna produceras. Detta motsvarar det huvudsakliga innehållet i punkt 92 i kommissionens meddelande KOM(2008)0830. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den metod som kommissionen föreslår för hantering av EU-baserade energiintensiva industrier som är utsatta för koldioxidläckage beror på resultatet av internationella förhandlingar. Kommissionen måste tillsammans med dessa industrier fastställa godtagbara mål för minskning av växthusgasutsläpp på EU-nivå och internationell nivå som leder till verkliga kvantifierbara och verifierbara minskningar såväl i EU som utomlands. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Beslut om vilka sektorer som löper betydande risk för ”koldioxidläckage” samt om lämpliga motåtgärder bör fattas så fort som möjligt. En omvärdering av de berörda sektorerna vart tredje år kommer att leda till onödig osäkerhet, vilket missgynnar investeringarna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta förfarande är mycket komplicerat och kräver en fortgående interinstitutionell övervakning och utvärdering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led c | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led da (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led db (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen hänvisar genomgående i sitt förslag till de sektorer och delsektorer som är utsatta för koldioxidläckage. Därför det är förnuftigt att konsekvent använda samma terminologi, så att man inte skapar förvirring. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b – stycke 1 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fristerna måste tidigareläggas för att de industrier som påverkas av koldioxidläckage ska kunna förutsäga utvecklingen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett eventuellt internationellt avtal måste gå att kvantifiera och verifiera och minska utsläppen i liknande mån som det föreslagits av kommissionen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet och rådet måste underrättas om och samtycka till kommissionens förslag och identifieringen av vilka sektorer och delsektorer som löper risk för koldioxidläckage måste göras i samråd med berörda parter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11 – punkt 2 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En anläggning som upphör med sin verksamhet och som tidigare har erhållit gratisrätter kommer inte att tillåtas sälja de kvarvarande rätterna på marknaden, utan ska i stället ge dem tillbaka till medlemsstaten. Härigenom garanterar man att systemet inte missbrukas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen måste också se till att reglerna för statligt stöd och konkurrensreglerna tillämpas strikt och övervakas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Alla berörda parter (från industrin till slutförbrukare) kommer att kräva kontinuerlig insyn i priserna i syfte att undvika att marknaden snedvrids. Därför bör kommissionen regelbundet offentliggöra slutförbrukarpriserna på energiprodukter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att inte bara försöka uppnå ett övergripande internationellt avtal utan även att se till att internationella sektorsvisa avtal ingås, i synnerhet med tillväxtekonomier såsom Kina och Indien, så att kvantifierbara och verifierbara utsläppsminskningar kan åstadkommas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektorer som är utsatta för koldioxidläckage bör inte hotas av externa konkurrenter som gynnas av tillgodohavanden från JI/CDM-systemen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att inte bara försöka uppnå ett övergripande internationellt avtal utan även att se till att internationella sektorsvisa avtal ingås, i synnerhet med tillväxtekonomier såsom Kina och Indien. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 10 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektorer som är utsatta för koldioxidläckage bör inte hotas av externa konkurrenter som gynnas av tillgodohavanden från JI/CDM-systemen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/87/EG Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att fastställa ett datum så att man skapar förutsebarhet i systemet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/87/EG Artikel 14 – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De finansinstitut som medverkar vid utauktioneringen måste ha en klar och tydlig arbetsordning. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 13 – led b – stycke 1 Direktiv 2003/87/EG Artikel 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Datumet måste fastställas så att berörda parter ges möjlighet att förutse utvecklingen, vilket är mycket viktigt för dem. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 19 Direktiv 2003/87/EG Artikel 24a – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektorer som är utsatta för koldioxidläckage bör inte hotas av externa konkurrenter som gynnas av tillgodohavanden från JI/CDM-systemen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 27 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smärre anläggningar bör ha möjlighet att utträda ur systemet om motsvarande åtgärder införts för att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag, så att onödiga administrativa kostnader och onödig byråkrati kan undvikas och systemet fungera effektivare. En tredjedel av det sammanlagda antalet anläggningar som omfattas av systemet är små anläggningar som tillsammans svarar för endast 2 % av de utsläpp som sammanlagt rapporterats. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – rubriken | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att inte bara försöka uppnå ett övergripande internationellt avtal utan även att se till att internationella sektorsvisa avtal ingås, i synnerhet med tillväxtekonomier såsom Kina och Indien, så att kvantifierbara och verifierbara utsläppsminskningar kan åstadkommas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att inte bara försöka uppnå ett övergripande internationellt avtal utan även att se till att internationella sektorsvisa avtal ingås, i synnerhet med tillväxtekonomier såsom Kina och Indien, så att kvantifierbara och verifierbara utsläppsminskningar kan åstadkommas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att inte bara försöka uppnå ett övergripande internationellt avtal utan även att se till att internationella sektorsvisa avtal ingås, i synnerhet med tillväxtekonomier såsom Kina och Indien, så att kvantifierbara och verifierbara utsläppsminskningar kan åstadkommas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sektorer som är utsatta för koldioxidläckage bör inte hotas av externa konkurrenter som gynnas av tillgodohavanden från JI/CDM-systemen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv – ändringsakt Bilaga I – led 2 Direktiv 2003/87/EG Bilaga I – led 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Syftet med artikel 27, att undanta små anläggningar från systemet, vore omöjligt att uppnå på grund av att befintliga små anläggningar som är förbundna med varandra ackumuleras vid beräkningen av det totala utsläppet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv – ändringsakt Bilaga Ia (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bilaga 1a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Minimikrav på ett internationellt avtal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett internationellt avtal som omfattar energiintensiva industrier med stor risk för koldioxidläckage eller ett sektorsvis internationellt avtal om sådana industrier måste uppfylla åtminstone följande kriterier, med syftet att garantera rättvisa villkor för dessa industrier: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
i) Innebära deltagande av länder som utgör en kritisk massa på minst 85 % av produktionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ii) Innehålla likvärdiga mål för koldioxidutsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iii) Omfatta liknande system för utsläppsminskningar med likvärdiga effekter, införda av alla deltagande länder eller från länder med andra mål för koldioxidutsläpp inom sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iv) Garantera att konkurrerande material omfattas av motsvarande restriktioner, med beaktande av livscykeln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
v) Sörja för ett effektivt internationellt övervaknings- och kontrollsystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I linje med ändringsförslaget till artikel 10b. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Handel med utsläppsrätter för växthusgaser |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2008)0016 – C6-0043/2008 – 2008/0013(COD) |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ENVI |
|||||||
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
INTA 19.2.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Corien Wortmann-Kool 9.9.2008 |
|
|
|||||
Tidigare föredragande av yttrande |
Jens Holm |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
27.3.2008 |
23.6.2008 |
24.6.2008 |
|
||||
Antagande |
9.9.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
22 3 2 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Ignasi Guardans Cambó, Jacky Hénin, Alain Lipietz, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Corien Wortmann-Kool |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jean-Pierre Audy, Albert Deß, Elisa Ferreira, Vasco Graça Moura, Eugenijus Maldeikis, Rovana Plumb, Salvador Domingo Sanz Palacio, Zbigniew Zaleski |
|||||||
YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (11.9.2008)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser
(KOM(2008)0016 – C6-0043/2008 – 2008/0013(COD))
Föredragande: Elisa Ferreira
KORTFATTAD MOTIVERING
EU:s mål om att växthusgasutsläppen ska minskas med 30 % fram till 2020 är något man helt och fullt kan instämma med, om bara andra utvecklade delar av världen och ekonomiskt mer avancera utvecklingsländer själva går in för att proportionellt minska utsläppen i motsvarande grad. Likaså kan man instämma med att växthusgasutsläppen måste minska med minst 20 % fram till 2020, antingen vi får något internationellt avtal om det eller inte.
EU har utvecklat ett system för handel med utsläppsrätter som en hörnsten i sin strategi för att kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt minska växthusgasutsläppen. Ett marknadsinstrument är ett ovärderligt instrument och när EU skapar världens största marknad för koldioxid är detta, tillsammans med att koldioxiden påförs en kostnad, en fingervisning om vilken enorm potential EU har. De erfarenheter som vunnits visar dock att direktivet om systemet för utsläppshandel kan förbättras och därför är det föreliggande förslaget om ändring och utvidgning av det direktivet välkommet.
De goda egenskaperna i kommissionens förslag måste understrykas; om man går över till ett gemenskapsövergripande tak för utsläppsrätterna blir systemet för handel med utsläppsrätter mera konsekvent och förutsägbart och löser samtidigt vissa av de konkurrensfrågor som det nuvarande systemet gett upphov till. Utauktionering möjliggör rationell ansvarsfördelning med insyn. Kommissionens förslag om att klarlägga kriterierna för hur tillgodohavanden i samband med mekanismen för ren utveckling samt gemensamt genomförda projekt får användas är välkommet.
Om vilken förbättringsmån det finns i det föreliggande förslaget:
Man anser att gemenskapens system för handel med utsläppsrätter bör ges en sådan uppläggning att det går att infoga i ett världsomfattande system för sådan handel, ifall det ingås ett internationellt avtal om detta. Det är emellertid lika viktigt att systemet kan fungera fastän vi inte får något sådant avtal.
Så länge vi inte har några internationellt bindande avtal med sektorsvisa bindande kompromisser är risken för koldioxidläckage ett stort problem (med koldioxidläckage avses att verksamheter som resulterar i växthusgasutsläpp utlokaliseras från EU till tredjeländer), så att koldioxidutsläppen globalt ökar och näringslivet i EU råkar i farozonen, och detta problem kräver en adekvat lösning.
Att klassificera olika branscher utgående från vilket koldioxidläckage de är förenade med är invecklat och har en avgörande betydelse: det bör ske med full insyn och så fort som möjligt, för att industrin ska få ökade möjligheter att förutsäga utvecklingen, och det måste också tas hänsyn till vilka direkta och indirekta effekter de förväntade prisökningarna på insatsvaror kommer att få. Gratisutdelningen bör vara förbunden med klara riktmärken under alla de omständigheter då internationella avtal inte garanterar att utauktioneringen kommer att vara neutral ur konkurrenssynvinkel. Denna klassificering måste göras i samråd med Europaparlamentet, rådet och de sektorer och delsektorer den berör.
Principerna om hur medlemsstaterna ska förrätta auktioner, där utsläppsrätterna säljs till högstbjudande, inklusive finansmarknaden, är fortfarande oklara och måste klarläggas i detalj: trots att finansmarknadens aktörer uppenbarligen är intresserade av denna nya möjlighet på marknaden får man inte glömma bort det övergripande målet med växthusgasminskningen, nämligen att den ska finnas tillgänglig för de huvudsakliga verksamhetsutövarna (koldioxidutsläpparna) till överkomliga priser. Hur utauktioneringen ska fungera i praktiken ingår som en väsentlig del av det reviderade förslaget till gemenskapens system för handel med utsläppsrätter och måste därför omfattas av medbeslutandeförfarandet.
Likaså måste man se de intäkter som medlemsstaterna väntar sig få av utauktioneringen, inte som en ny inkomstkälla för att täcka underskottet i bytesbalansen utan snarare som en ny strategisk möjlighet för att stödja hållbar utveckling, teknisk innovation och forskning samt arbetet för att mildra verkningarna av klimatförändringen och bistånd till utvecklingsländer, framför allt de minst utvecklade länderna, i samband med anpassningsprocessen. Sådana prioriteringar kommer att kräva vederbörlig insyn gentemot Europaparlamentet och medborgarna och en mycket strikt övervakning i frågor som berör konkurrens och statligt stöd.
Erfarenheterna från de två första faserna visar dessutom att det finns en benägenhet att låta slutförbrukarna bära största bördan av kostnaderna för ett flertal branscher, framför allt energibranschen. Full utauktionering inom energibranschen kommer att kräva adekvat övervakning samt seriösa interna minskningsinsatser. Att energipriserna för slutförbrukarna i Europa befaras stiga ger upphov till allvarliga betänkligheter för hur detta kommer att bidra till inflationstrycket i Europa samt för hur det socialt och ekonomiskt kommer att påverka hushåll som består av låginkomsttagare och medelinkomsttagare och hur det indirekt kommer att påverka de sammanlagda kostnaderna för energianvändare på olika håll inom näringslivet.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Europeiska rådet har beslutsamt åtagit sig att före 2020 minska gemenskapens sammanlagda utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med nivåerna 1990, eller med 30 % om andra industriländer åtar sig att minska sina utsläpp i liknande omfattning, och om ekonomiskt mer framskridna utvecklingsländer bidrar på ett sätt som står i proportion till deras ansvar och respektive möjligheter. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskats med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. |
(3) Europeiska rådet har beslutsamt åtagit sig att före 2020 minska gemenskapens sammanlagda utsläpp av växthusgaser med minst 20 % jämfört med nivåerna 1990, eller med 30 % om andra industriländer åtar sig att minska sina utsläpp i liknande omfattning, och om ekonomiskt mer framskridna utvecklingsländer bidrar på ett sätt som står i proportion till deras ansvar och respektive möjligheter. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskats med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar, alltså också den internationella luftfarten, sjöfarten och cementindustrin. Utsläpp från den internationella sjöfarten bör tas med i gemenskapens system för handel med utsläppsrätter senast 2015 eller på annat sätt tas med i beslut om medlemsstaternas ansträngningar för att minska sina växthusgasutsläpp för att uppfylla gemenskapens åtaganden i fråga om växthusgasminskningar fram till 2020. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) Växande träd och trä och produkter härledda ur trä innebär en mycket viktig källa till avskiljning och lagring av koldioxid. Ved bekämpar dessutom växthusgaseffekten genom att ersätta fossila bränslen. Skogarna är följaktligen naturens verkliga kollager. Detta kol släpps dock ut i atmosfären när skogarna huggs ned och bränns. Det behövs därför mekanismer som skyddar skogarna för att klimatförändringen ska bromsas upp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förändringarna i markanvändningen (såsom avskogningen i tropikerna) lär svara för 20 procent av växthusgasutsläppen i världen. Endast avskogningen förorsakar växthusgasutsläpp på 6 miljarder ton koldioxidekvivalenter runtom i världen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Endast i Frankrike uppgår bara lagringen till 15,6 miljoner ton kol och där avskiljs 10 procent av växthusgasutsläppen. Ersättningseffekten uppskattas till 14 miljoner ton koldioxid. Om inte Frankrike hade skogar och trä skulle landet släppa ut 108 miljoner ton mer koldioxid, alltså ungefär 20 procent mer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 7b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7b) Med tanke på att skogssektorn i hög grad kan motverka klimatuppvärmningen bör man vidta stimulansåtgärder för att förbättra och utveckla sektorn, samtidigt som hänsyn bör tas till skogens andra funktioner. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
I rapporten från FN:s internationella klimatpanel står det att strategierna för hållbart skogsbruk, som syftar till att bevara eller öka den mängd kol som finns lagrad i skogarna och samtidigt se till att skogarna kan producera virke, läkemedel och ved för energiändamål på lång sikt kommer att bäst motverka klimatförändringen. Erinras bör att Europaparlamentet i en resolution av den 15 november 2007 uppmanade kommissionen att ta med vissa skogsbruksanknutna verksamhetsformer i gemenskapens system för handel med utsläppsrätter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Med hänsyn till de omfattande ansträngningarna att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna, bör minst 20 % av intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi, hindra avskogningen och underlätta anpassningen i utvecklingsländerna, samt hantera sociala aspekter som eventuella ökningar av elpriser som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. Denna andel ligger väsentligt under de förväntade nettoinkomsterna från auktionsförfarandet för myndigheternas del, med beaktande av de minskade inkomster från bolagsskatter som eventuellt också kan förväntas. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget. |
(15) Med hänsyn till de omfattande ansträngningarna att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna, bör minst 90 % av intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling inom de sektorer som omfattas av direktivet, för att främja utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi, hindra avskogningen och underlätta anpassningen i utvecklingsländerna, samt hantera sociala aspekter som eventuella ökningar av elpriser som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. Denna andel ligger väsentligt under de förväntade nettoinkomsterna från auktionsförfarandet för myndigheternas del, med beaktande av de minskade inkomster från bolagsskatter som eventuellt också kan förväntas. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 16 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(16) Därför bör full utauktionering vara regel från 2013 och framåt inom energisektorn, med tanke på dess förmåga att föra de ökade koldioxidkostnaderna vidare, och ingen fri tilldelning bör beviljas för avskiljning och lagring av koldioxid eftersom incitamentet till att förfara på detta vis då skulle vara att inga utsläppsrätter behöver ges upp för sådana utsläpp som lagrats. Elproducenter bör även kunna få gratisrätter för värme som produceras genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, förutsatt att denna typ av värme som produceras av anläggningar inom andra sektorer också ger upphov till gratisrätter, så att det inte uppstår någon snedvridning av konkurrensen. |
(16) Därför bör full utauktionering vara regel från 2013 och framåt inom energisektorn, med tanke på dess förmåga att föra de ökade koldioxidkostnaderna vidare, och ingen fri tilldelning bör beviljas för avskiljning och lagring av koldioxid eftersom incitamentet till att förfara på detta vis då skulle vara att inga utsläppsrätter behöver ges upp för sådana utsläpp som lagrats. Elproducenter bör även kunna få gratisrätter för värme som produceras genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, förutsatt att denna typ av värme som produceras av anläggningar inom andra sektorer också ger upphov till gratisrätter, så att det inte uppstår någon snedvridning av konkurrensen. Elproducenterna bör dock fortsätta arbeta hårt för att minska sina egna utsläpp. Samtliga fall då kostnaderna överförs på andra kommer att få utvärderas och analyseras, framför allt ur synvinkel av hur de bidrar till inflationstrycket inom Europeiska unionen, hur de socialt och ekonomiskt påverkar hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare och hur de indirekt påverkar totalkostnaderna för energianvändare på olika håll inom näringslivet. Konkurrensmyndigheterna måste vara särskilt uppmärksamma i sina åtgärder mot missbruk av marknadsstyrka genom överdrivna och/eller obalanserade prishöjningar på energi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 17 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(17) För övriga sektorer som omfattas av gemenskapssystemet bör det införas ett övergångssystem enligt vilket gratisutdelningen under 2013 skulle utgöra 80 % av den kvantitet som svarar mot den procentandel av de sammanlagda utsläppen i gemenskapen under perioden 2005–2007 som dessa anläggningar stod för, uttryckt som andelen av den årliga sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter i gemenskapen. Efter detta skulle tilldelningen av gratisrätter varje år minskas med lika stora kvantiteter för att bli noll år 2020. |
(17) För övriga sektorer som omfattas av gemenskapssystemet bör gratisutdelningen utgöra 100 % av utsläppsrätterna om det inte finns något effektivt och kontrollerbart internationellt avtal och/eller internationella sektorsvisa avtal. Om det finns ett sådant avtal bör det införas ett övergångssystem enligt vilket utdelningen under 2013 skulle utgöra 80 % av den kvantitet som svarar mot den procentandel av de sammanlagda utsläppen i gemenskapen under perioden 2005–2007 som dessa anläggningar stod för, uttryckt som andelen av den årliga sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter i gemenskapen. Efter detta skulle tilldelningen av gratisrätter varje år minskas med lika stora kvantiteter för att bli noll år 2020 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Samma som i skäl 13. Eftersom det uttalade syftet med systemet för handel med utsläppsrätter är att få ner utsläppen till minsta kostnad för ekonomin (skäl 1) är gratisutdelningen effektivaste metod för industrin, med undantag för elproduktionssektorn. Den enda fördelen med auktionsmetoden är att den utvidgar systemet till att omfatta också teknik utan koldioxidutsläpp, som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, liksom kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Auktionsmetoden kan därför ha sina fördelar inom elproduktionen, men inom övriga industrisektorer är den mindre effektiv. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler (”riktmärken”), så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor och avskiljning och lagring av växthusgaser. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen och de bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. |
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler och sektorsvisa riktmärken, så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler och riktmärken bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor, kraftvärmeproduktion och avskiljning och lagring av växthusgaser. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen och de bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer, med undantag för el som produceras för egen förbrukning, utgående från avfallsgaser vid industriella produktionsprocesser. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Until a real quantifiable and verifiable international agreement is achieved the Commission has to allow for free allocation of allowances for industries at risk of carbon leakage and this allocation should be done not only through harmonised Community-wide rules but, more importantly, through sectoral benchmarks previously discussed with the sectors involved. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cogeneration is an energy efficient production process and should be not be excluded from this list. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waste gases resulting from production processes have to be used immediately after their generation. To ensure their efficient recovery maximum flexibility for the use of these gases must be allowed. The use of waste gases from production processes for the generation of electricity contributes to the conservation of resources and reduction of CO2 emissions. Electricity produced under these special circumstances should be excluded from auctioning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 19 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali . Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter upp till 100 % för sektorer eller delsektorer som uppfyller relevanta kriterier. Definitionen av dessa sektorer och delsektorer samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda sektorer eller delsektorer där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektiv sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. |
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal och/eller internationella sektorsvisa avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter upp till 100 % för sektorer eller delsektorer som uppfyller relevanta kriterier. Definitionen av dessa sektorer och delsektorer samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda sektorer eller delsektorer där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektivt sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2011 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen senast den 30 juni 2010 också undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Denna undersökning bör grundas på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Energiintensiva branscher som visar sig vara utsatta för stora risker för koldioxidläckage skulle kunna få en större andel gratisrätter, och det vore alternativt möjligt att införa ett system för effektiv koldioxidutjämning som ger anläggningar i gemenskapen med stor risk för koldioxidläckage samma konkurrensläge som anläggningar i tredjeländer. Genom ett sådant system skulle importörer kunna omfattas av krav som inte skulle vara mindre gynnsamma än de krav som gäller för anläggningar inom EU, till exempel om att lämna in utsläppsrätter. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO‑avtalet. |
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2011 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen senast den 30 januari 2010 också undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Kriterierna för undersökningen av dessa branscher eller sektorer bör, efter samråd med arbetsmarknadens parter och de berörda intressenterna, fastställas i ett förslag som tillställs Europaparlamentet och rådet. I förslaget bör det tas hänsyn till att man eventuellt inte nått fram till ett internationellt avtal om obligatoriska koldioxidminskningar samt eventuella alternativ till ett internationellt avtal. Denna undersökning bör grundas på en bedömning av kostnadsstrukturen för anläggningar inom och utanför Europeiska unionen samt på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Kommissionen bör övervaka hur det kan påverka konkurrenskraften och sysselsättningen hos EU-baserade producenter som är föremål för obligatoriska koldioxidminskningar i sin produktionsprocess. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO‑avtalet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kriterierna för identifiering och klassificering av vilka sektorer som påverkas av kolläckage måste fastställas mycket snabbare än vad kommissionen föreslagit, för att de industrier som berörs av det ska få planeringssäkerhet och det måste tas hänsyn till de direkta och indirekta effekterna på producenter inom EU. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 21 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(21) För att konkurrensen ska bli rättvis inom gemenskapen bör företagens användning utanför gemenskapen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar inom ramen för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter harmoniseras. I Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (UNFCCC) fastställs kvantifierade utsläppsmål för industriländerna under perioden 2008–2012 och det föreskrivs införande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter (tillgodohavanden) som genereras i protokollets projektbaserade mekanismer ren utveckling och gemensamt genomförande; vidare föreskrivs industriländernas utnyttjande av dessa tillgodohavanden i syfte att uppnå delar av de fastställda målen. Från 2013 kommer inga utsläppsminskningsenheter att kunna genereras inom ramen för Kyotoprotokollet förutsatt att inga nya kvantifierade utsläppsmål fastställs för värdländerna, men certifierade utsläppsminskningar kan eventuellt fortsätta att genereras. Så snart det föreligger ett internationellt avtal om klimatförändringar bör det föreskrivas ytterligare användning av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter för de länder som har slutit avtalet. Så länge inget avtal slutits skulle fortsatt utnyttjande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter undergräva incitamenten att minska utsläppen och göra det svårare att uppnå gemenskapens mål för ökad användning av förnybar energi. Användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter bör vara förenlig med gemenskapens mål att 20 % av dess energi ska komma från förnybara källor år 2020, och bör dessutom främja energieffektivitet, innovation och teknisk utveckling. Så länge det är förenligt med dessa mål bör möjligheten finnas att sluta avtal med tredjeländer som uppmuntrar till utsläppsminskningar i dessa länder och som leder till konkreta, ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt stimulerar till nyskapande inom företag i gemenskapen och till teknisk utveckling i tredjeländer. Sådana avtal kan ratificeras av fler än ett land. Så snart gemenskapen har slutit ett tillfredsställande internationellt avtal bör tillgången till tillgodohavanden från projekt i tredjeländer ökas parallellt med att utsläppsminskningsnivån inom ramen för gemenskapssystemet för utsläppshandel höjs. |
(21) För att konkurrensen ska bli rättvis inom gemenskapen bör företagens användning utanför gemenskapen av tillgodohavanden för utsläppsminskningar inom ramen för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter harmoniseras. I Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (UNFCCC) fastställs kvantifierade utsläppsmål för industriländerna under perioden 2008–2012 och det föreskrivs införande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter (tillgodohavanden) som genereras i protokollets projektbaserade mekanismer ren utveckling och gemensamt genomförande; vidare föreskrivs industriländernas utnyttjande av dessa tillgodohavanden i syfte att uppnå delar av de fastställda målen. Från 2013 kommer inga utsläppsminskningsenheter att kunna genereras inom ramen för Kyotoprotokollet förutsatt att inga nya kvantifierade utsläppsmål fastställs för värdländerna, men certifierade utsläppsminskningar kan eventuellt fortsätta att genereras. Så snart det föreligger ett internationellt avtal om klimatförändringar bör det föreskrivas ytterligare användning av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter för de länder som har slutit avtalet. Så länge inget avtal slutits skulle fortsatt utnyttjande av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter undergräva incitamenten att minska utsläppen och göra det svårare att uppnå gemenskapens mål för ökad användning av förnybar energi. Användningen av certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter bör vara förenlig med gemenskapens mål att 20 % av dess energi ska komma från förnybara källor år 2020, och bör dessutom främja energieffektivitet, innovation och teknisk utveckling. Så länge det är förenligt med dessa mål bör möjligheten finnas att sluta avtal med tredjeländer som uppmuntrar till utsläppsminskningar i dessa länder och som leder till konkreta, ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen och samtidigt stimulerar till nyskapande inom företag i gemenskapen och till teknisk utveckling i tredjeländer. Sådana avtal kan ratificeras av fler än ett land. Så snart gemenskapen har slutit ett tillfredsställande internationellt avtal bör tillgången till tillgodohavanden från projekt i tredjeländer ökas parallellt med att utsläppsminskningsnivån inom ramen för gemenskapssystemet för utsläppshandel höjs. Inga tillgodohavanden bör dock ställas till förfogande för projekt inom mekanismen för ren utveckling och gemensamt genomförande i sektorer som är utsatta för koldioxidläckage. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
(33) [När det gäller tilldelningsstrategin, bör luftfartsoperatörer snarare behandlas på samma sätt som aktörer inom andra näringar som får gratis utsläppsrätter än som elproducenter. Detta innebär att 80 % av utsläppsrätterna tilldelas gratis 2013, och att gratistilldelningen till luftfarten sedan bör minska varje år med en lika stor kvantitet för att och helt upphöra år 2020. Gemenskapen och dess medlemsstater bör fortsätta att försöka att nå fram till ett avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser samt granska situationen inom denna sektor som vid nästa översyn av gemenskapssystemet.] |
(33) Luftfarten har i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet1 definierats som en energiintensiv bransch. Eftersom det inte finns något realistiskt alternativ till flygfotogen som bränsle är luftfarten helt beroende av fotogen och har mycket höga kostnader för utsläppsminskningen. Luftfartsoperatörerna har endast begränsade möjligheter att föra över kostnaderna för sina utsläppsrätter för koldioxid på kunderna. Gemenskapen och dess medlemsstater bör fortsätta att försöka att nå fram till ett avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser. Så länge vi inte har något globalt avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens växthusgasutsläpp är det stor risk för att trafiken ska snedvridas och koldioxidläckage uppstå, framför allt om en stor del av luftfartens utsläppsrätter med stöd av gemenskapssystemet är avsedd att fördelas genom auktion. Den andel av luftfartens utsläppsrätter som fördelas genom auktion bör återspegla risken för koldioxidläckage samt utsläppshandelssystemets inverkan på EU-luftfartens konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
_______________ 1 EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Till följd av luftfartens särdrag ingår frågan om att luftfarten ska tas med i gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter som ett led i den aktuella översynen av direktiv 2003/87/EG i enlighet med kommissionens förslag KOM(2006)0818. Auktionsandelens storlek ska i samband med denna allmänna översyn fastställas efter genomgripande undersökningar av koldioxidläckagets effekter samt av hur EU-luftfartens konkurrenskraft kommer att påverkas, vilket för närvarande undersöks av kommissionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led b Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Av omtanke om att ingen diskriminering ska förekomma utan alla få likvärdiga verksamhetsförutsättningar bör alla producenter ha rätt att få jämförbar kvantitet gratistilldelade utsläppsrätter, utgående från ett effektivitetsmål (alltså ett riktmärke), då de tar i bruk nya anläggningar eller ökar kapaciteten vid redan befintliga anläggningar. I kommissionens förslag begränsas gratistilldelningen att gälla endast i de förstnämnda fallen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tack vare detta ändringsförslag stimuleras nedläggning av omoderna och ineffektiva anläggningar samt överföringen av produktion till centraliserade moderna enheter där man drar nytta av stordriftsfördelar för att kunna klara av de stora investeringar som krävs. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led t | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett av syftena med EU:s klimatpaket är att främja återvinningen. Därför är det ingen mening med att ta med återvinningsverksamhet i ett system som kommer att bli till förfång för den. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led ua (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Risken för att skogen inte ska bli bestående behandlas i förfarandet med mekanismen för ren utveckling med hjälp av tillfälliga tillgodohavanden. Vid partskonferensen i Milano 2003 fastställdes det hur dessa skulle fungera (beslut nr 19 från den nionde partskonferensen). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 2 – led c Direktiv 2003/87/EG Artikel 3 – led ub (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett klarläggande av vad som menas med sektorer med avsevärd risk genom hänvisning till kriterier och till den nya bilagan Ia. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9a – punkt 2 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
De här kraven måste vara obligatoriska om det är meningen att sådana data ska beaktas med avseende på den kvantitet utsläppsrätter som ska utfärdas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktioneringen bör leda till en överföring av medel från den förorenande industrin till verksamhet som syftar till att utveckla förnybar energi samt lagra koldioxid eller förhindra att lagrad koldioxid kommer ut i luften. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det grundläggande kriteriet för tropiskt skogsbruk bör bestå i den certifieringsprocess där de sex Helsingforskriterierna för hållbar utveckling respekteras, framför allt det sjätte kriteriet som handlar om nyttan ur socioekonomisk synvinkel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skogssektorn inom Europeiska unionen uppväger mellan 10 och 20 procent av växthusgasutsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Eftersom en av de grundläggande förutsättningarna för gemenskapssystemet är att de anläggningar som omfattas av det kan bidra avsevärt till att EU når sina mål med att minska utsläppen bör de intäkter som kommer från anläggningarna anslås just för detta ändamål. EU:s teknikplattform fungerar bra och bör få fortsatt stöd. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Eftersom en av de grundläggande förutsättningarna för gemenskapssystemet är att de anläggningar som omfattas av det kan bidra avsevärt till att EU når sina mål med att minska utsläppen bör de intäkter som kommer från anläggningarna anslås just för detta ändamål. EU:s teknikplattform fungerar bra och bör få fortsatt stöd. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – led d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktioneringen bör leda till en överföring av medel från den förorenande industrin till verksamhet som syftar till att utveckla förnybar energi samt lagra koldioxid eller förhindra att lagrad koldioxid kommer ut i luften. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det grundläggande kriteriet för tropiskt skogsbruk bör bestå i den certifieringsprocess där de sex Helsingforskriterierna för hållbar utveckling respekteras, framför allt det sjätte kriteriet som handlar om nyttan ur socioekonomisk synvinkel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skogssektorn inom Europeiska unionen uppväger mellan 10 och 20 procent av växthusgasutsläppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – led ga (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Auktionsintäkterna bör i princip användas till att skapa branscher med låga koldioxidutsläpp i framtiden genom att penningmedlen investeras i de berörda sektorerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inkomsterna från utauktioneringen av utsläppsrätter bör användas i kampen mot klimatförändringen, både för att dämpa verkningarna av den och för att anpassa oss till den och dessutom till stöd för bekostandet av nödvändiga investeringar, framför allt i familjer med låga inkomster. Minst hälften av intäkterna bör öronmärkas till att bekosta verksamhet som dämpar verkningarna av klimatförändringen och hjälper oss anpassa oss till den, samt till att undvika avskogning och markförstöring i utvecklingsländerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen föreslår att en viktig del av det utvidgade systemet för handel med utsläppsrätter ska skötas i kommittéförfarande. Kommissionen hade hellre bort lägga fram ett förslag om medbeslutande, men eftersom det inte finns någon sådant måste det fastställas kriterier som kommissionen ska följa i sitt beslutsfattande om auktioneringsmetoder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktionering kan bli till avsevärd ekonomisk skada för industrin, utan att bli till någon nytta för miljön, eftersom nyttan för miljön beror uteslutande av om minskningsmålen uppfylls. Därför bör auktionsmetoden inte tas i bruk annat än om den harmoniserats över hela världen med hjälp av ett internationellt avtal eller åtminstone åtföljts av en lämplig mekanism för justering vid gränserna. Om det ställs upp ett riktmärke utgående från bästa tillgängliga teknik kvarstår samma ekonomiska incitament till att minska utsläppen genom att lägga ned ineffektiv produktion och tillämpa de högsta tekniska standarderna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Om avfallsgaser från produktionsprocesser används för att producera el bidrar detta till att spara resurser och minska utsläppen av koldioxid. El som producerats under dessa särskilda omständigheter bör undantas från kraven på utauktionering och omfattas av samma fördelningsmetod som den som gäller för de respektive anläggningar där gaserna produceras. Detta motsvarar det huvudsakliga innehållet i punkt 92 i kommissionens meddelande KOM(2008)0830. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 1 – stycke 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen bör koncentrera sig på att nå fram till kvantifierbara och verifierbara internationella sektorsvisa avtal, eftersom detta är det enda sättet att undvika koldioxidläckage och illojal konkurrens som blir till skada för de olika sektorerna inom EU. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Om avfallsgaser från produktionsprocesser används för att producera el bidrar detta till att spara resurser och minska utsläppen av koldioxid. El som producerats under dessa särskilda omständigheter bör undantas från kraven på utauktionering och omfattas av samma fördelningsmetod som den som gäller för de respektive anläggningar där gaserna produceras. Detta motsvarar det huvudsakliga innehållet i punkt 92 i kommissionens meddelande KOM(2008)0830. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 6 – styckena 3 och 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag är en konsekvens av det tidigare ändringsförslaget med anknytning till artikel 10a.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hur effektivt man kan minska utsläppen med hjälp av ett system för handel med utsläppsrätter beror endast på hur många utsläppsrätter som omfattas av systemet. Hur dessa utsläppsrätter sedan fördelas – med hjälp av utauktionering eller riktmärken – det påverkar inte den totala mängden utsläppsrätter och har följaktligen inte heller någon betydelse för de resultat som man ur miljösynvinkel vill åstadkomma med hjälp av systemet. Ur synvinkel av utsläppsminskningen är det därför lika effektivt med gratistilldelning som med utauktionering, och gratistilldelning är billigare för näringslivet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Beslut om vilka sektorer som löper betydande risk för ”koldioxidläckage” samt om lämpliga motåtgärder bör fattas så fort som möjligt. Om de berörda sektorerna omprövas vart tredje år kommer följden att bli onödig osäkerhet, vilket är till skada för investerarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förteckningen över vilka industrier som löper risk för koldioxidläckage bör ses över 2016 och resultaten vid behov genomföras 2020. På det sättet får vi största möjliga planeringssäkerhet samt säkerhet för att koldioxidläckage ska kunna undvikas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Berörda intressenter bör medverka vid beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man bör undvika att behandla olika sektorer skilt för sig, eftersom detta kommer att skapa administrativa problem vid genomförandet. Koldioxideffektiviteten har inte betydelse som kriterium för vilka sektorer som ska kunna komma i fråga, utan det som har relevans är lagstiftningsramen kring deras verksamhet, av vilken effektiviteten påverkas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förteckningen över vilka industrier som löper risk för koldioxidläckage bör ses över 2016 och resultaten vid behov genomföras 2020. På det sättet får vi största möjliga planeringssäkerhet samt säkerhet för att koldioxidläckage ska kunna undvikas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Berörda intressenter bör medverka vid beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man bör undvika att behandla olika sektorer skilt för sig, eftersom detta kommer att skapa administrativa problem vid genomförandet. Koldioxideffektiviteten har inte betydelse som kriterium för vilka sektorer som ska kunna komma i fråga, utan det som har relevans är lagstiftningsramen kring deras verksamhet, av vilken effektiviteten påverkas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
To ensure legal and economic certainty, the period should be extended to 5 years and the date of the first assessment brought up to 30 June 2009. It is very difficult to predict the impact of the revised EU-ETS on industries covered by the scheme in the EU. If market information shows that carbon leakage does take place in a sector not hitherto considered as vulnerable to carbon leakage, a remedy should be available without having to wait for the next 5 year review. This amendment ensures that the future market structure as well as the carbon intensity of a product and the freight cost (a key factor when it comes to the whole carbon leakage issue) are taken into account. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
To ensure legal and economic certainty, the period should be extended to 5 years and the date of the first assessment brought up to 30 June 2009. It is very difficult to predict the impact of the revised EU-ETS on industries covered by the scheme in the EU. If market information shows that carbon leakage does take place in a sector not hitherto considered as vulnerable to carbon leakage, a remedy should be available without having to wait for the next 5 year review. This amendment ensures that the future market structure as well as the carbon intensity of a product and the freight cost (a key factor when it comes to the whole carbon leakage issue) are taken into account. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förteckningen över vilka industrier som löper risk för koldioxidläckage bör ses över 2016 och resultaten vid behov genomföras 2020. På det sättet får vi största möjliga planeringssäkerhet samt säkerhet för att koldioxidläckage ska kunna undvikas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Berörda intressenter bör medverka vid beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man bör undvika att behandla olika sektorer skilt för sig, eftersom detta kommer att skapa administrativa problem vid genomförandet. Koldioxideffektiviteten har inte betydelse som kriterium för vilka sektorer som ska kunna komma i fråga, utan det som har relevans är lagstiftningsramen kring deras verksamhet, av vilken effektiviteten påverkas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förteckningen över vilka industrier som löper risk för koldioxidläckage bör ses över 2016 och resultaten vid behov genomföras 2020. På det sättet får vi största möjliga planeringssäkerhet samt säkerhet för att koldioxidläckage ska kunna undvikas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Berörda intressenter bör medverka vid beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man bör undvika att behandla olika sektorer skilt för sig, eftersom detta kommer att skapa administrativa problem vid genomförandet. Koldioxideffektiviteten har inte betydelse som kriterium för vilka sektorer som ska kunna komma i fråga, utan det som har relevans är lagstiftningsramen kring deras verksamhet, av vilken effektiviteten påverkas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förteckningen över vilka industrier som löper risk för koldioxidläckage bör ses över 2016 och resultaten vid behov genomföras 2020. På det sättet får vi största möjliga planeringssäkerhet samt säkerhet för att koldioxidläckage ska kunna undvikas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Berörda intressenter bör medverka vid beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man bör undvika att behandla olika sektorer skilt för sig, eftersom detta kommer att skapa administrativa problem vid genomförandet. Koldioxideffektiviteten har inte betydelse som kriterium för vilka sektorer som ska kunna komma i fråga, utan det som har relevans är lagstiftningsramen kring deras verksamhet, av vilken effektiviteten påverkas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led da (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 3 – led db (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a – punkt 9 – stycke 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
To ensure legal and economic certainty, the period should be extended to 5 years and the date of the first assessment brought up to 30 June 2009. It is very difficult to predict the impact of the revised EU-ETS on industries covered by the scheme in the EU. If market information shows that carbon leakage does take place in a sector not hitherto considered as vulnerable to carbon leakage, a remedy should be available without having to wait for the next 5 year review. This amendment ensures that the future market structure as well as the carbon intensity of a product and the freight cost (a key factor when it comes to the whole carbon leakage issue) are taken into account. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b – stycke 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fristerna måste tidigareläggas för att de industrier som påverkas av koldioxidläckage ska kunna förutsäga utvecklingen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ett eventuellt internationellt avtal måste gå att kvantifiera och verifiera och minska utsläppen i liknande mån som det föreslagits av kommissionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet och rådet måste underrättas om och samtycka till kommissionens förslag och identifieringen av vilka sektorer och delsektorer som löper risk för koldioxidläckage måste göras i samråd med berörda parter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11 – punkt 2 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11a – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 10 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11b – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/87/EG Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/87/EG Artikel 14 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 12 Direktiv 2003/87/EG Artikel 14 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 13 Direktiv 2003/87/EG Artikel 15 – led b – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 19 Direktiv 2003/87/EG Artikel 24a – punkt 1 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 27 – punkt 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smärre anläggningar bör ha möjlighet att utträda ur systemet om motsvarande åtgärder införts för att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag, så att onödiga administrativa kostnader och onödig byråkrati kan undvikas och systemet fungera effektivare. En tredjedel av det sammanlagda antalet anläggningar som omfattas av systemet är små anläggningar som tillsammans svarar för endast 2 % av de utsläpp som sammanlagt rapporterats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 27 – punkt 1 – led b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smärre anläggningar bör ha möjlighet att utträda ur systemet om motsvarande åtgärder införts för att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag, så att onödiga administrativa kostnader och onödig byråkrati kan undvikas och systemet fungera effektivare. En tredjedel av det sammanlagda antalet anläggningar som omfattas av systemet är små anläggningar som tillsammans svarar för endast 2 % av de utsläpp som sammanlagt rapporterats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 27 – punkt 1 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smärre anläggningar bör ha möjlighet att utträda ur systemet om motsvarande åtgärder införts för att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag, så att onödiga administrativa kostnader och onödig byråkrati kan undvikas och systemet fungera effektivare. En tredjedel av det sammanlagda antalet anläggningar som omfattas av systemet är små anläggningar som tillsammans svarar för endast 2 % av de utsläpp som sammanlagt rapporterats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – rubriken | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den reaktion som följer på att förhandlingarna om ett internationellt avtal slutförts ska inte vara automatisk, utan föremål för politisk utvärdering och politiskt beslutsfattande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 21 Direktiv 2003/87/EG Artikel 28 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 1a | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens rapport | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen ska lägga fram en årlig rapport för Europaparlamentet och rådet om inrättandet av det reviderade EU‑systemet för handel med utsläppsrätter och hur det fungerar. Den första rapporten ska framläggas den ...*. * Ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv – ändringsakt Bilaga Ia (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
BILAGA Ia | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Minimikrav för internationella avtal | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett internationellt avtal med energiintensiva industrier där det föreligger betydande risk för koldioxidläckage eller ett sektorspecifikt internationellt avtal för sådana industrier måste uppfylla åtminstone följande kriterier för att skapa likvärdiga verksamhetsförutsättningar för dessa industrier: | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
i) Länder som deltar måste ha en kritisk massa på minst 85 % av produktionen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ii) Länder som deltar måste uppvisa likvärdiga mål i fråga om koldioxidutsläppen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iii) Alla länder som deltar måste kräva liknande utsläppsminskningssystem med motsvarande effekt och för länder som inte har likvärdiga mål i fråga om koldioxidutsläppen måste detta krävas för de sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iv) Avtalet måste innefatta likvärdiga begränsningar för konkurrerande material, med hänsyn tagen till deras livscykel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
v) Avtalet måste innebära genomförandet av ett effektivt internationellt system för övervakning och kontroll. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Konsekvent med ändringsförslaget till artikel 10b. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Handel med utsläppsrätter för växthusgaser |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2008)0016 – C6-0043/2008 – 2008/0013(COD) |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ENVI |
|||||||
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
ECON 19.2.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Elisa Ferreira 11.3.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
2.6.2008 |
16.7.2008 |
|
|
||||
Antagande |
9.9.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 1 0 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Mariela Velichkova Baeva, Paolo Bartolozzi, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sebastian Valentin Bodu, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Manuel António dos Santos, Christian Ehler, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Donata Gottardi, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Andrea Losco, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Sirpa Pietikäinen, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Salvador Domingo Sanz Palacio, Olle Schmidt, Margarita Starkevičiūtė, Ieke van den Burg |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Harald Ettl, Piia-Noora Kauppi, Vladimír Maňka, Gianni Pittella, Bilyana Ilieva Raeva, Margaritis Schinas |
|||||||
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (22.7.2008)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EC i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser
(KOM(2008)0016 – C6‑0043/2008 – 2008/0013(COD))
Föredragande: Kyriacos Triantaphyllides
KORTFATTAD MOTIVERING
Det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) togs i drift den 1 januari 2005 och utgör ett av de viktigaste instrumenten för EU:s klimatpolitik tack vare sin förmåga att uppnå absoluta utsläppsminskningar på ett ekonomiskt effektivt sätt. Ändringsdirektivet har utarbetats av kommissionen på begäran av Europeiska rådet med syfte att utvidga säkerheten och förutsägbarheten i systemet för handel med utsläppsrätter. Syftet med direktivet är i första hand att kodifiera tolkningen av termen förbränningsanläggning för att få slut på den inkonsekventa tillämpningen av direktivet som bör utvidgas till att omfatta nya sektorer och gaser för perioden efter 2013. Handeln med växthusgaser berör i första hand nationella regeringar och regionala landsgrupperingar. Vid en första anblick förefaller detta inte ha någon direkt betydelse för regionala myndigheter. Det är dock en mycket begränsad syn på saken. De förbränningsanläggningar som kommer in på marknaden finns nödvändigtvis i någon av medlemsstaternas regioner. Dessa anläggningars effektivitet när det gäller att anpassa sig till nya energikällor och deras beroende av – eller fortsatta handel på – marknaden för utsläppsrätter kommer direkt att påverka den lokala miljön samt den ekonomiska utvecklingen, den sociala sammanhållningen och sysselsättningen på lokal nivå.
Kommissionens förslag är ett ytterst tekniskt och exakt dokument som utgör en del av internationella avtal.
Precis som kommissionsledamot Danuta Hübner ofta har påpekat spelar den europeiska regionala utvecklingspolitiken inom ramen för de nya reglerna och under programperioden 2007–2013 i arbetet med att finansiera och stödja en hållbar, konkurrenskraftig och säker energipolitik en viktig roll. Sammanhållningspolitiken kommer att öka sina redan avsevärda bidrag under perioden 2007–2013 för att anta utmaningen med säkrare och hållbarare energikällor. I konkreta ekonomiska termer har ”15,2 miljarder euro av sammanhållningsfondens medel under perioden tilldelats investeringar i förnybara energikällor och energieffektivitet”.
Med hänsyn till dessa stora investeringar och för att göra det möjligt för de aktuella regionerna att övervaka förhållandet mellan de investeringar som har gjorts med användning av EU:s strukturfonder och prestandan hos de förbränningsanläggningar som finns i regionen och som drar fördel av dessa investeringar, föreslår föredraganden att regionala myndigheter och de lokala statliga myndigheter som ansvarar för de regionala utvecklingsfonderna ska informeras
Ø om den handel som bedrivs av anläggningar på deras område, så att de kan bedöma effekterna av regionalfondens bidrag till de företag som anpassar tekniken i dessa anläggningar till rena eller förnybara energikällor.
Parlamentet har nyligen påpekat[1] att många av unionens regioner, framför allt de som har turism som främsta inkomstkälla, är starkt beroende av billiga flygresor för fortlevnaden av denna så viktiga bransch. Följaktligen har länder som Cypern, Grekland, Malta och unionens yttersta randområden ett intresse av att garantera en rimlig balans mellan nödvändigheten av att vidta effektiva åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringarna och hållbara, billiga flygresor.
Avslutningsvis visar erfarenheterna från den första handelsperioden att priset på tillstånden kan variera dramatiskt. Detta skapar osäkerhet för dem som överväger att investera i energisnåla eller förnybara projekt, och sådana investeringar görs därmed mindre attraktiva. Det nya systemet bör omfatta åtgärder för att motverka spekulation som kan få ytterst skadliga effekter, något som vi ser just nu på andra marknader för allt från livsmedel till olja.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 13 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(13) Den ytterligare ansträngning som krävs av EU:s ekonomi innebär bland annat att det omarbetade gemenskapssystemet drivs med så hög ekonomisk effektivitet som möjligt och på grundval av fullt harmoniserade tilldelningsvillkor inom gemenskapen. Auktionsmetoden torde därför vara lämpligast för tilldelning av utsläppsrätter, eftersom det är det system som är enklast och som i allmänhet anses vara mest ekonomiskt effektivt. Detta bör också undanröja oförtjänta vinster och göra nya aktörer och ekonomier vars tillväxt är högre än genomsnittets lika konkurrenskraftiga som redan existerande anläggningar. |
(13) Den ytterligare ansträngning som krävs av EU:s ekonomi innebär bland annat att det omarbetade gemenskapssystemet drivs med så hög ekonomisk effektivitet som möjligt och på grundval av fullt harmoniserade tilldelningsvillkor inom gemenskapen. Gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion är det system som är ekonomiskt mest effektivt och som kan skapa incitament till koldioxidsnål teknik och till uppnåendet av minskningsmålet. Detta bör också undanröja oförtjänta vinster och göra nya aktörer och ekonomier vars tillväxt är högre än genomsnittets lika konkurrenskraftiga som redan existerande anläggningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Om man vill skapa ett kostnadseffektivt och fungerande utsläppshandelssystem som verkligen bidrar till att uppnå minskningsmålen till minimala kostnader är utauktionering inte den bästa lösningen. Tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion är ett bättre system som ger miljöeffektivitet till minimala kostnader, vilket framgår av den aktuella Ecofys-studie som gjorts för Ifiec. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 14 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(14) Alla medlemsstater kommer att tvingas att göra betydande investeringar för att minska koldioxidintensiteten inom ekonomin till 2020, och de medlemsstater där inkomsten per capita fortfarande ligger betydligt under genomsnittet i gemenskapen men vars ekonomi är på väg att komma ikapp de rikare medlemsstaternas, kommer att behöva göra en betydande ansträngning för att förbättra energieffektiviteten. Målen att undanröja snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen och säkerställa en hög grad av ekonomisk effektivitet i arbetet med att omvandla EU till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, innebär att det skulle vara olämpligt om olika ekonomiska sektorer behandlades på olika sätt inom ramen för gemenskapens system i enskilda medlemsstater. Det är därför nödvändigt att utveckla andra mekanismer för att stödja ansträngningarna i medlemsstater med relativt sett lägre inkomst per capita och högre tillväxtutsikter. 90 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter som ska auktioneras ut bör fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till deras relativa andel av utsläppen 2005 inom ramen för gemenskapssystemet. Av solidariska skäl och för tillväxten inom gemenskapen bör 10 % av denna kvantitet anslås till tidigare nämnda medlemsstater, så att de får möjlighet minska utsläppen och anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Vid fördelningen av dessa 10 % bör hänsyn tas till inkomsten per capita under år 2005 och tillväxtutsikterna i dessa medlemsstater. Medlemsstater med låga inkomstnivåer per capita och höga tillväxtutsikter bör få en större tilldelning. Medlemsstater med en genomsnittsinkomst per capita som ligger mer än 20 % över genomsnittet i gemenskapen bör bidra till tilldelningen, utom när de direkta kostnaderna för hela paketet enligt uppskattningen i SEC(2008)0085 överstiger 0,7 % av BNP. |
utgår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna anpassning är nödvändig för antagandet av riktmärkningsmodellen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(15) Med hänsyn till de omfattande ansträngningarna att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till de oundvikliga följderna, bör minst 20 % av intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till att minska utsläppen av växthusgaser, anpassa oss till klimatförändringarnas verkningar, finansiera forskning och utveckling på området utsläppsminskningar och anpassning, utveckla den förnybara energin och uppfylla gemenskapens åtagande som innebär att 20 % av all energi ska vara förnybar 2020, öka energieffektiviteten med 20 % till 2020, främja avskiljning och lagring av växthusgaser, bidra till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi, hindra avskogningen och underlätta anpassningen i utvecklingsländerna, samt hantera sociala aspekter som eventuella ökningar av elpriser som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. Denna andel ligger väsentligt under de förväntade nettoinkomsterna från auktionsförfarandet för myndigheternas del, med beaktande av de minskade inkomster från bolagsskatter som eventuellt också kan förväntas. Utöver detta bör inkomster från utauktioneringen av utsläppsrätter användas till administrativa utgifter inom förvaltningen av gemenskapssystemet. Det bör fastställas bestämmelser om övervakningen av att medel från utauktioneringen används för dessa syften. En anmälan av detta slag befriar inte medlemsstaterna från den skyldighet att underrätta kommissionen om stödåtgärder som föreskrivs i artikel 88.3 i fördraget. Direktivet påverkar inte utgången av framtida överträdelseförfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget. |
utgår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna anpassning är nödvändig för antagandet av riktmärkningsmodellen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 16 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(16) Därför bör full utauktionering vara regel från 2013 och framåt inom energisektorn, med tanke på dess förmåga att föra de ökade koldioxidkostnaderna vidare, och ingen fri tilldelning bör beviljas för avskiljning och lagring av koldioxid eftersom incitamentet till att förfara på detta vis då skulle vara att inga utsläppsrätter behöver ges upp för sådana utsläpp som lagrats. Elproducenter bör även kunna få gratisrätter för värme som produceras genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, förutsatt att denna typ av värme som produceras av anläggningar inom andra sektorer också ger upphov till gratisrätter, så att det inte uppstår någon snedvridning av konkurrensen. |
(16) Handel med utsläppsrätter är ett instrument som bör bidra till att uppnå minskningsmålen för koldioxid till minsta möjliga kostnad. Gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion ger de nödvändiga incitamenten för effektivitetsförbättringar. De kostnader som handeln med utsläppsrätter medför, både för deltagande anläggningar och indirekt även för konsumenterna, kan därigenom begränsas till vad som är ekonomiskt nödvändigt för att koldioxidutsläppen ska kunna minskas i enlighet med målen. De koldioxidutsläpp som alltjämt är tillåtna i enlighet med taket kommer inte att medföra kostnader för gemenskapen. De kommer att göra det så snart de omfattas av ett framtida, strängare minskningsmål. En sådan begränsning äventyrar inte på något vis de klimatpolitiska målen. Uppnåendet av minskningsmålet för koldioxid kan säkerställas genom att riktmärkena sätts korrekt. Genom att riktmärkena justeras ned under de följande åren skapas garantier för att det totala minskningsmålet verkligen kommer att uppnås. Därför bör gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion vara regel från 2013 och framåt inom alla sektorer och under hela perioden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Om man vill skapa ett kostnadseffektivt och fungerande utsläppshandelssystem som verkligen bidrar till att uppnå minskningsmålen till minimala kostnader är utauktionering inte den bästa lösningen. Tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion är ett bättre system som ger miljöeffektivitet till minimala kostnader, vilket framgår av den aktuella Ecofys-studie som gjorts för Ifiec. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 17 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(17) För övriga sektorer som omfattas av gemenskapssystemet bör det införas ett övergångssystem enligt vilket gratisutdelningen under 2013 skulle utgöra 80 % av den kvantitet som svarar mot den procentandel av de sammanlagda utsläppen i gemenskapen under perioden 2005–2007 som dessa anläggningar stod för, uttryckt som andelen av den årliga sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter i gemenskapen. Efter detta skulle tilldelningen av gratisrätter varje år minskas med lika stora kvantiteter för att bli noll år 2020. |
utgår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Koldioxidpriset bör inkluderas fullt ut i alla produkter så att man kan styra marknaden mot en klimatvänligare konsumtion. Fri tilldelning rubbar marknadsmekanismen, medan full utauktionering skulle bespara oss en massa byråkrati och belöna dem som gör bäst ifrån sig. Koldioxidläckage och illojal konkurrens som den europeiska produktionen utsätts för från länder som inte har förbundit sig till ett omfattande internationellt klimatavtal bör motverkas genom ett krav på utsläppsrätter vid import utifrån. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 18 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(18) Övergångsutdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler (”riktmärken”), så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken, substitut, alternativa produktionsmetoder, användning av biomassa, förnybara energikällor och avskiljning och lagring av växthusgaser. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen och de bör garantera att en ständigt ökande andel av utsläppsrätterna auktioneras ut. Tilldelningen av utsläppsrätterna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden kan fungera tillfredsställande. De får inte heller leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el och uppvärmning till industrianläggningar. Reglerna skulle gälla för nya aktörer som utför samma verksamhet som befintliga anläggningar som tar emot gratisrätter inom ramen för övergångssystemet. För att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden bör inga gratisrätter utdelas för el som produceras av nya aktörer. Utsläppsrätter som vikts för nya aktörer men som ännu inte tilldelats 2020, bör utauktioneras. |
(18) Utdelningen av gratisrätter till anläggningar bör ske enligt harmoniserade gemenskapstäckande regler (”riktmärken”), så att risken för snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen blir så liten som möjligt. Dessa regler bör utgå från den mest växthusgas- och energieffektiva tekniken. Reglerna får emellertid aldrig fungera som incitament till att öka utsläppen från ineffektiva anläggningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den grundläggande tilldelningsmekanismen bör vara riktmärken baserade på faktisk produktion för samtliga sektorer. Ytterligare bestämmelser om nya aktörer m.m. är därför onödiga och kan strykas. Tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion gör det möjligt för effektiva anläggningar att växa fram på bekostnad av ineffektiva och till gagn för de klimatpolitiska målen i stort. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 19 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen att dela ut gratis utsläppsrätter upp till 100 % för sektorer eller delsektorer som uppfyller relevanta kriterier. Definitionen av dessa sektorer och delsektorer samt av de åtgärder som krävs kommer att omfattas av översyn, i syfte att se till att åtgärderna sätts in där det behövs och för att undvika överkompensering. För de särskilda sektorer eller delsektorer där det vederbörligen kan fastställas att risken för koldioxidläckage inte kan hindras på något annat sätt och där elen utgör en hög andel av produktionskostnaderna och produceras på ett energieffektiv sätt, kan åtgärder vidtas för att elförbrukningen i produktionsprocessen ska kunna beaktas utan att den totala kvantiteten utsläppsrätter ändras. |
(19) Gemenskapen kommer att fortsätta att gå i täten för förhandlingarna om ett ambitiöst internationellt avtal som lever upp till målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2°C och uppmuntras i sitt arbete av de framsteg i denna riktning som gjordes på Bali. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (”koldioxidläckage”) och samtidigt skapa en ekonomiskt ofördelaktig situation för vissa energiintensiva sektorer och delsektorer i gemenskapen som är utsatta för internationell konkurrens. Detta kan undergräva gemenskapsinsatsernas miljöintegritet och nytta. För att hantera risken för koldioxidläckage kommer gemenskapen också att anta systemet för gratis utsläppsrätter baserat på ett riktmärke för sektorer eller delsektorer som uppfyller relevanta kriterier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En riktmärkningsmodell baserad på den bästa tillgängliga tekniken erbjuder den mest effektiva och den mest kostnadseffektiva lösningen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 20 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2011 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen senast den 30 juni 2010 också undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Denna undersökning bör grundas på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. Energiintensiva branscher som visar sig vara utsatta för stora risker för koldioxidläckage skulle kunna få en större andel gratisrätter, och det vore alternativt möjligt att införa ett system för effektiv koldioxidutjämning som ger anläggningar i gemenskapen med stor risk för koldioxidläckage samma konkurrensläge som anläggningar i tredjeländer. Genom ett sådant system skulle importörer kunna omfattas av krav som inte skulle vara mindre gynnsamma än de krav som gäller för anläggningar inom EU, till exempel om att lämna in utsläppsrätter. Alla sådana åtgärder skulle behöva vara förenliga med de principer som Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar antagit, bland annat om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, och hänsyn måste tas till de minst utvecklade ländernas särskilda situation. De bör också vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, inklusive WTO-avtalet. |
(20) Därför bör kommissionen senast i juni 2010 se över läget, samråda med alla arbetsmarknadens berörda parter och, i ljuset av resultaten av de internationella förhandlingarna, lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag. Därvid bör kommissionen senast den 30 juni 2009 också undersöka vilka energiintensiva branscher eller sektorer som sannolikt riskerar koldioxidläckage. Denna undersökning bör grundas på vilka branscher som inte har möjlighet att föra vidare kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset utan att förlora stora marknadsandelar till anläggningar utanför gemenskapen som inte gör motsvarande insatser för att minska sina utsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antagandet av riktmärkningsmodellen kommer att leda till en minimering av risken för koldioxidläckage. Det är emellertid inte rätt att identifieringen av de sektorer som kan komma att drabbas av koldioxidläckage ska ske först 2010. Detta skulle bara fördröja nödvändiga investeringar. Ett år bör räcka för kommissionen att fatta ett beslut. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 33 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(33) [När det gäller tilldelningsstrategin, bör luftfartsoperatörer snarare behandlas på samma sätt som aktörer inom andra näringar som får gratis utsläppsrätter än som elproducenter. Detta innebär att 80 % av utsläppsrätterna tilldelas gratis 2013, och att gratistilldelningen till luftfarten sedan bör minska varje år med en lika stor kvantitet för att och helt upphöra år 2020. Gemenskapen och dess medlemsstater bör fortsätta att försöka att nå fram till ett avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser samt granska situationen inom denna sektor som vid nästa översyn av gemenskapssystemet.] |
(33) [När det gäller tilldelningsstrategin, bör luftfartsoperatörer snarare behandlas på ett sätt som återspeglar deras förmåga att finna ersättningsbränsle på medellång till lång sikt. Luftfarten ska behandlas som andra industrier som får gratisrätter under en övergångsperiod, snarare än som elproducenter, vilket från och med 2013 innebär att 80 % ska tilldelas gratis och att gratistilldelningen till luftfarten därefter minskar med lika stora mängder år för år för att helt upphöra 2020. Gemenskapen och dess medlemsstater bör fortsätta att försöka att nå fram till ett avtal om globala åtgärder för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser samt granska situationen inom denna sektor som vid nästa översyn av gemenskapssystemet. Kommissionen bör anta alla nödvändiga åtgärder för att lindra eventuella negativa ekonomiska och sociala följder för EU:s yttersta randområden och öar, inbegripet små ömedlemsstater och glestbefolkade områden i norr, på vilka bestämmelserna i detta direktiv ska tillämpas.] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv – ändringsakt Skäl 34 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(34) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Kommissionen bör framför allt få befogenhet att anta åtgärder för utauktionering av utsläppsrätter, för gemenskapstäckande tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod, för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, för ackreditering av kontrollorgan och för genomförande av harmoniserade projektregler. Eftersom sådana åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv och att komplettera det genom tillägg eller modifiering av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(34) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Kommissionen bör framför allt få befogenhet att anta åtgärder för tilldelning av utsläppsrätter enligt riktmärkningsmodellen, för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, för ackreditering av kontrollorgan och för genomförande av harmoniserade projektregler. Eftersom sådana åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv och att komplettera det genom tillägg eller modifiering av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det finns ingen kostnadsfri tilldelning under en övergångsperiod, eftersom riktmärkningsmodellen även ska tillämpas på energiintensiva industrier. Inom riktmärkningsmodellen ska utauktionering endast äga rum om en anläggning inte når upp till riktmärket. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/87/EG Artikel 9a – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Genom att fördela gratis utsläppsrätter med justeringar i efterhand i enlighet med den verkliga produktionen, kan man garantera att minskningsmålet för koldioxid uppnås, att effektiv tillväxt förverkligas samt att oförtjänta vinster (som påvisats i Ecofys-studien om Ifiec-metoden) undviks. Vid ökad produktion kan justeringar i efterhand medföra extra utsläppsrätter under ett år. Uppnåendet av det övergripande målet måste emellertid garanteras. Om de tilldelade utsläppsrätterna överskrids i förhållande till planen, ska de olika riktmärkena justeras nedåt i enlighet med den korrigeringsmekanism som ska inrättas enligt artikel 23.3. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktionering inom utsläppshandelssystemet innebär maximala kostnader för alla konsumenter utan extra fördelar i fråga om en minskning av koldioxid. En sådan utauktionering innebär ingenting annat än en ny koldioxidskatt som konsumenterna får betala. För att EU-konsumenter ska spara upp till 55 miljarder euro per år och för att kunna hålla energipriserna 20–30 euro/MWh lägre utan att utsläppshandelssystemets effektivitet ifrågasätts, bör man inte utgå från utauktionering. Gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion kan vara ett kostnadseffektivt och ekologiskt effektivt instrument. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktionering av utsläppsrätter är inte nödvändigt för att EU:s minskningsmål för koldioxid ska kunna uppnås. En sådan utauktionering skulle medföra en enorm ökning av energipriserna, skada industrins konkurrenskraft och minska köpkraften hos konsumenterna. En gratis tilldelning som är kopplad till riktmärken som gäller hela EU med justeringar i efterhand (där man beaktar den verkliga produktionen) är ett bättre alternativ. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tilldelningen bör vara gratis enligt det riktmärke som gäller hela EU, med justeringar i efterhand i enlighet med den verkliga produktionen. Denna tilldelningsmetod erbjuder ett effektivt klimatförändringsinstrument till en effektiv kostnad för hela ekonomin. Denna tilldelningsmodell genomförs i nya punkt 2. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man måste anta att riktmärken inte för närvarande och inte generellt kan fastställas för alla produkter och processer. Detta kan fara fallet för mycket differentierade produkter som står för en liten andel av utsläppen inom ramen för utsläppshandelssystemet. Sådana anläggningar bör tilldelas CO2-utsläppsrätter i enlighet med den princip som kallas ”grandfathering” (gamla utsläppsrätter förblir i kraft). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anläggningar för kraftvärmeproduktion är en hörnsten i klimatskyddet. I direktiv 2004/8/EG fastställs att högeffektiva anläggningar för kraftvärmeproduktion ska bevaras och utvidgas. Det skulle vara kontraproduktivt om bördan ökades som en följd av utauktioneringen. I flera fall skulle respektive medlemsstats främjande av anläggningar för kraftvärmeproduktion inte leda till önskade resultat, produktionen för befintliga anläggningar för kraftvärmeproduktion skulle minska och framtida utvidgningar skulle inte förverkligas. Om utauktionering görs till den huvudsakliga tilldelningsmekanismen för elproduktion kan man främja klimatskyddet genom att lämna anläggningar för kraftvärmeproduktion utanför utauktioneringen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 6 - stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Att auktionera ut CO2-utsläppsrätter för framställning av elektricitet utgör en onödig och betydande kostnadsbörda för konsumenter. En mekanism för gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion är ett mera effektivt utsläppshandelssystem. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktionering inom utsläppshandelssystemet innebär maximala kostnader för alla konsumenter utan extra fördelar i fråga om en minskning av koldioxid. En sådan utauktionering innebär ingenting annat än en ny koldioxidskatt som konsumenterna får betala. För att EU-konsumenter ska spara upp till 55 miljarder euro per år och för att kunna hålla energipriserna 20–30 euro/MWh lägre utan att utsläppshandelssystemets effektivitet ifrågasätts, bör man inte utgå från utauktionering. Gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion kan vara ett kostnadseffektivt och ekologiskt effektivt instrument. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktionering inom utsläppshandelssystemet innebär maximala kostnader för alla konsumenter utan extra fördelar i fråga om en minskning av koldioxid. En sådan utauktionering innebär ingenting annat än en ny koldioxidskatt som konsumenterna får betala. För att EU-konsumenter ska spara upp till 55 miljarder euro per år och för att kunna hålla energipriserna 20–30 euro/MWh lägre utan att utsläppshandelssystemets effektivitet ifrågasätts, bör man inte utgå från utauktionering. Gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion kan vara ett kostnadseffektivt och ekologiskt effektivt instrument. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10a - punkt 9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utauktionering inom utsläppshandelssystemet innebär maximala kostnader för alla konsumenter utan extra fördelar i fråga om en minskning av koldioxid. En sådan utauktionering innebär ingenting annat än en ny koldioxidskatt som konsumenterna får betala. För att EU-konsumenter ska spara upp till 55 miljarder euro per år och för att kunna hålla energipriserna 20–30 euro/MWh lägre utan att utsläppshandelssystemets effektivitet ifrågasätts, bör man inte utgå från utauktionering. Gratis tilldelning baserad på riktmärken och faktisk produktion kan vara ett kostnadseffektivt och ekologiskt effektivt instrument. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 8 Direktiv 2003/87/EG Artikel 10b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De flesta av dessa problem kommer att lösas genom riktmärkningsmodellen. Med tanke på de kraftigt ökande energipriserna stöder riktmärkningen ytterligare investeringar i mer effektiva tekniker. Detta är också en konkurrensfördel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/87/EG Artikel 11 - punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna anpassning är nödvändig för antagandet av riktmärkningsmodellen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv – ändringsakt Direktiv 2003/87/EG Artikel 11 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1a. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att de regionala myndigheterna får relevant information om anläggningar i sitt område för att därmed kunna bedöma effekterna av de bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Sammanhållningsfonden som syftar till att stödja företag som ställer om anläggningarnas teknik till rena eller förnybara energikällor. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Handel med utsläppsrätter för växthusgaser |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2008)0016 – C6-0043/2008 – 2008/0013(COD) |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ENVI |
|||||||
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
REGI 19.2.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Kyriacos Triantaphyllides 26.3.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
8.4.2008 |
26.6.2008 |
|
|
||||
Antagande |
16.7.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
25 17 5 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Emmanouil Angelakas, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Jana Bobošíková, Victor Boştinaru, Wolfgang Bulfon, Antonio De Blasio, Petru Filip, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Ambroise Guellec, Zita Gurmai, Marian Harkin, Mieczysław Edmund Janowski, Rumiana Jeleva, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Florencio Luque Aguilar, Jamila Madeira, Sérgio Marques, Miguel Angel Martínez Martínez, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Dimitar Stoyanov, Margie Sudre, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jan Březina, Emanuel Jardim Fernandes, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Miloslav Ransdorf |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Dimitrios Papadimoulis |
|||||||
- [1] Se Margie Sudres betänkande om en strategi för de yttersta randområdena
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Handel med utsläppsrätter för växthusgaser |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2008)0016 – C6-0043/2008 – 2008/0013(COD) |
|||||||
Framläggande för parlamentet |
23.1.2008 |
|||||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 19.2.2008 |
|||||||
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
INTA 19.2.2008 |
ECON 19.2.2008 |
ITRE 19.2.2008 |
REGI 19.2.2008 |
||||
Associerat/associerade utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 10.4.2008 |
|
|
|
||||
Föredragande Utnämning |
Avril Doyle 5.3.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
26.2.2008 |
7.5.2008 |
25.6.2008 |
10.9.2008 |
||||
Antagande |
7.10.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
44 20 1 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Liam Aylward, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Dorette Corbey, Magor Imre Csibi, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Jens Holm, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Amalia Sartori, Richard Seeber, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Salvatore Tatarella, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman, Glenis Willmott |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jerzy Buzek, Bairbre de Brún, Johannes Lebech, Caroline Lucas, Eluned Morgan, Hartmut Nassauer, Bart Staes |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Domenico Antonio Basile, Ulrike Rodust, Paul Rübig |
|||||||
Ingivande |
15.10.2008 |
|||||||