Betänkande - A6-0418/2008Betänkande
A6-0418/2008

    BETÄNKANDE om stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen

    21.10.2008 - (2008/2140(INI))

    Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
    Föredragande: Christian Ehler
    Rådgivande utskotts föredragande (*):
    Gyula Hegyi, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
    (*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

    Förfarande : 2008/2140(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A6-0418/2008
    Ingivna texter :
    A6-0418/2008
    Debatter :
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    om stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen

    (2008/2140(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2008 om Stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen (KOM(2008)0013) och det åtföljande kommissionens arbetsdokument för personalen om ”Impact assessment” (SEK(2008)0047),

       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (KOM(2008)0016) och det åtföljande kommissionens arbetsdokument för personalen om ”Impact assessment” (SEK(2008)0052),

    –   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006 (KOM(2008)0018) och det åtföljande kommissionens arbetsdokument för personalen om ”Impact assessment” (SEK(2008)0054),

       med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2007 om En europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-plan) ”Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp” (KOM(2007)0723) och det åtföljande kommissionens arbetsdokument till personalen om ”a technology map” (SEK(2007)1510) samt ”a capacities map” (SEK(2007)1511) för ”European Strategic Energy Technology Plan”,

       med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2008 med titeln ”Mot 20–20 till 2020 – Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna” (KOM(2008)0030),

       med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 med titeln ”En energipolitik för Europa” (KOM(2007)0001),

       med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)[1],

    –   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0418/2008), och av följande skäl:

    A. Enligt de senaste vetenskapliga och tekniska rönen kommer EU, utan kraftiga investeringar i forskning och utveckling i andra tekniker, att behöva använda fossila bränslen i ytterligare många årtionden för att säkra försörjningstryggheten.

    B.  Kol är den enda fossila energikälla som finns tillgänglig i EU, som begränsar det ökande beroendet av olje- och gasimporter från instabila tredjeländer och som därmed har en strategisk betydelse.

    C. I många medlemsstater spelar kol en stor roll i energimixen, men kolkraftverken behöver övergripande moderniseringar och betydande investeringar för att växthusgasutsläppen ska minska.

    D. Många medlemsstater förfogar över stora kolfyndigheter, som beräknas räcka långt in i nästa århundrade.

    E.  En bred användning av tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) – i kraftverk och på lång sikt också i industrisektorer med stora koldioxidutsläpp – kan bidra till att uppnå EU:s ambitiösa klimatmål för 2020 och därefter, och användning av dessa tekniker kompletterar insatserna på området för energieffektivitet på utbuds- och efterfrågesidan liksom på området för förnybar energi.

    F.  Energiproduktionen i många av världens tillväxtekonomier är beroende av kol. En lyckad klimatpolitik i dessa regioner hänger mycket nära samman med möjligheterna till utsläppssnål kolanvändning.

    G. Användning av CCS-tekniker i kraftverk från 2020 kommer bara att bli möjlig om man genom demonstrationsprojekt tar fram ny och nödvändig teknikutveckling, och förbättrar effektiviteten och lönsamheten samtidigt som man garanterar att miljön respekteras.

    H. Förseningar vid uppförandet av demonstrationsanläggningarna ifrågasätter tillämpningen av CCS-tekniker i kraftverken och därmed uppnåendet av de klimatpolitiska målen.

    I.   Det finns hittills ingen adekvat och nödvändig lagstiftningsram för tillämpningen av CCS‑tekniker.

    J.   Gällande gemenskapslagstiftning inom detta område måste så snart som möjligt införlivas i nationella eller regionala bestämmelser och kompletteras med nya lagstiftningsförslag, särskilt när det gäller att bygga transportinfrastruktur.

    K. Brist på lagstiftning försvårar för företagen att fatta investeringsbeslut och för potentiella investerare att agera på finansmarknaderna.

    L.  Uppförandet av minst tolv demonstrationsanläggningar måste stödjas, och demonstrationsprojekten på EU-nivå bör väljas ut på grundval av huruvida de kommer att ge de resultat som behövs om de enskilda teknikerna och de olika transport- och lagringsalternativen.

    1.  Europaparlamentet understryker att målet för EU:s klimatpolitik bör vara en global minskning av växthusgasutsläppen.

    2.  Europaparlamentet erinrar om 2005 års särskilda rapport om CCS från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), i vilken CCS betecknas som en lovande teknik för en snabb minskning av de globala växthusgasutsläppen, med en minskningspotential på upp till 55 % fram till år 2100.

    3.  Europaparlamentet erinrar om att tillämpning av CCS-tekniker kan bidra till att EU:s angivna klimatmål till efter 2020 uppnås. Parlamentet påpekar emellertid att stödet till användning av CCS-tekniker kompletterar insatserna som gjorts för att förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi.

    4.  Europaparlamentet erinrar om Europeiska rådets åtagande av den 8-9 mars 2007 om att stimulera byggandet och ibruktagandet fram till 2015 av upp till tolv demonstrationsanläggningar för teknik för hållbara fossila bränslen vid kommersiell energiproduktion.

    5.  Europaparlamentet understryker behovet av att föra nationella debatter och att involvera alla experter på området för att visa på betydelsen av tidig demonstration av hållbar energiproduktion från fossila bränslen.

    6.  Europaparlamentet överensstämmer med uppfattningen att man behöver uppföra minst tolv demonstrationsanläggningar i EU för att uppnå den önskade tillämpningen av CCS‑tekniker i kraftverken och säker lagring av koldioxid till 2020. Parlamentet anser i detta sammanhang att, om möjligt, demonstration av CCS-teknikerna också ska stödjas i andra industrianläggningar före 2020. Parlamentet påpekar att demonstration av CCS‑processer under avskiljnings-, transport- och lagringsfaserna ska visa huruvida CCS‑teknikerna kan användas på ett säkert sätt och huruvida de är en kostnadseffektiv lösning på problemet med klimatförändringarna.

    7.  Europaparlamentet anser att vidareutveckling och tillämpning av CCS-teknikerna är ett sätt att uppnå framsteg på väg mot målen försörjningstrygghet, klimatskydd och konkurrenskraft på en och samma gång.

    8.  Europaparlamentet anser att CCS-teknikerna i EU, mot bakgrund av den roll de fossila bränslena spelar för energimixen i många länder i hela världen, kan bidra till att uppnå försörjningstrygghet och ett bättre klimatskydd, vid sidan om de insatser som görs för att öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.

    9.  Europaparlamentet poängterar att det bör fastställas bindande och strikta kriterier för lagringsanläggningarnas säkerhet och prestanda på lång sikt.

    10. Europaparlamentet anser att lagring under havsbottnen kan skada de marina ekosystemen i händelse av olyckor.

    11. Europaparlamentet anser att de åtgärder kommissionen beskriver inte räcker för att ge de incitament som önskas för att minst tolv demonstrationsanläggningar ska uppföras till 2015.

    12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ingående uppskattning av kostnaden, samt hur stor andel som finansieras privat respektive offentligt, för var och en av de tolv demonstrationsanläggningarna.

    13. Europaparlamentet anser att det behövs ett direkt finansiellt åtagande för att garantera att de tolv demonstrationsanläggningarna uppförs.

    14. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att investeringsbeslut och anskaffande av kapital för demonstrationsanläggningar på kapitalmarknaderna försvåras genom bristen på lagstiftning, särskilt på nationell och regional nivå, liksom genom osäkerheten om den kommande utvecklingen av priserna på handeln med utsläppsrätterna.

    15. Europaparlamentet anser att förseningarna mellan det potentiella stödet från handeln med utsläppsrätter från och med 2013 och den nödvändiga planerings- och uppförandefasen för demonstrationsanläggningarna kan överbryggas genom att finansiella medel ställs till förfogande.

    16. Europaparlamentet föreslår i detta sammanhang att de medel som hållits tillbaka ur finansieringsfaciliteten med riskdelning efter antagandet av sjunde ramprogrammet till halvtidsöversynen ska bindas för CCS-demonstrationsanläggningar, för att ställa medlen till förfogande till stöd för dessa projekt genast, och att om möjligt, vilket kommissionen föreslår, komplettera dem med andra medel i samarbete med Europeiska investeringsbanken.

    17. Europaparlamentet anser dessutom, i samband med EU:s system för handel med utsläppsrätter, att incitamenten för produktion med CCS-teknik bör ökas, genom tilldelning, inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, av utsläppsrätter för den förväntade produktionen med CCS-tekniker på minst 25 procent från och med 2013, men anser också att sådana utsläppsrätter bör fördelas minst två år före uppförandet så att man kan handla med dem. Parlamentet anser att man som ett alternativ bör överväga en tilldelning av 500 miljoner utsläppsrätter för att stödja projekt inom EU. Parlamentet uppmuntrar dessutom medlemsstaterna att använda intäkter från auktioner på utsläppsrätter, inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter, för att stödja CCS-tekniker och den infrastruktur som behövs.

    18. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att de minst tolv demonstrationsanläggningar som ska stödjas täcker alla möjliga kombinationer mellan de tre CCS-teknikerna och de olika energikällorna och de olika lagringsalternativen och att man vid urvalet strävar efter maximal geografisk spridning av anläggningarna inom EU.

    19. Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att sådana kraftverksprojekt bör komma ifråga som föreslås få en storlek på minst 180 MW.

    20. Europaparlamentet anser att de förutsättningar som behövs för tillståndsförfaranden för transport och lagring ska skapas på nationell och regional nivå utan dröjsmål.

    21. Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare ett EU-åtagande för att underlätta utvecklingen av de nödvändiga transportinfrastrukturerna, och noterar i detta avseende de förfaranden för tillstånd i de enskilda medlemsstaterna för andra transportinfrastrukturer som kan ta flera år, och pekar i detta sammanhang på vikten av att förkorta dessa förfaranden för att garantera ett uppförande senast 2020.

    22. Europaparlamentet ser i möjligheten att använda strukturfondsmedel för CCS‑demonstrationsanläggningar ett alternativ bara om enskilda regioner hittills inte bundit anslagen eller lagt fram några förslag i fråga om andra långsiktiga projekt, och betonar att acceptansen för insatser för klimatskyddet kommer att avta om anslagen för att förbättra den ekonomiska och sociala sammanhållningen måste konkurrera med klimatskyddsåtgärder.

    16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

    • [1]  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

    MOTIVERING

    Med sitt meddelande ”Stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen” har kommissionen lagt fram ett diskussionsunderlag för politiska åtgärder. Dessa sträcker sig från åtgärder för att förbättra allmänhetens acceptans av tekniken över utarbetande av nödvändiga lagstiftningsbestämmelser och undanröjande av rättsliga hinder, till stöd genom handel med utsläppsrätter, från EIB och strukturfonderna.

    Det råder enighet om att Europeiska unionen bara kommer att lyckas nå sina ambitiösa klimatpolitiska mål till efter 2020 om man lyckas garantera en bred tillämpning av CCS‑tekniker i kraftverken. Förseningar i demonstrationsprojekten kommer att leda till förseningar i den operativa kapaciteten efter 2020.

    Mot bakgrund av hur viktigt kol är för rimliga energipriser och för vår befolknings trygga energiförsörjning kan vi inte avstå från kol i energimixen, utan en klimatvänlig användning av kol måste drivas framåt.

    Föredraganden ser som problem med de åtgärder som förslås av kommissionen att de inte kommer att stå till förfogande i tid för att driva färdigställandet av demonstrationsprojekten till 2015 framåt. Dessutom försvåras investeringsbeslut för CCS-demonstrationsanläggningar och anskaffandet av finansiella medel genom avsaknaden av lagstiftningsbestämmelser. Samtidigt som man på europeisk nivå driver antagandet av direktivet om geologisk lagring framåt, saknas det på nationell och regional nivå nästan helt sådana initiativ, särskilt med avseende på den nödvändiga transportinfrastrukturen.

    I detta förslag till betänkande förespråkas att minst tolv demonstrationsanläggningar ska uppföras med en minsta storlek på 200 MW. Vad som behövs för detta är å ena sidan snabba framsteg vid utarbetande och antagande av lagstiftningskrav såväl för den geologiska lagringen som för transportinfrastrukturen. Å andra sidan måste man ge finansiella incitament före år 2013. Här är det lämpligt att de medel från finansieringsfaciliteten med riskdelning (RSFF), i storleksordningen 500 miljoner euro, som parlamentet hållit tillbaka till halvtidsutvärderingen, ska öronmärkas för framtida användning i CCS‑demonstrationsanläggningar. Tillsammans med EIB:s samfinansiering skulle en finansieringsvolym på en miljard euro kunna stå till förfogande. Dessutom ska systemet för handel med utsläppsrätter i större omfattning än vad som planerats hittills bli delaktigt genom en tidigarelagd tilldelning av certifikat för att stödja demonstrationsanläggningarna.

    Då de demonstrationsprojekt som ska få EU:s stöd ska väljas ut måste man se till att projekten ger resultat med avseende på de olika enskilda teknikerna och de olika transport- och lagringsalternativen. Därför bör de utvalda projekten täcka de möjliga kombinationerna mellan de tre CCS-teknikerna och de olika energikällorna och de olika lagringsalternativen.

    YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (*) (9.10.2008)

    till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

    över stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen
    (2008/2140(INI))

    Föredragande (*): Gyula Hegyi

    (*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

    FÖRSLAG

    Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet understryker att målet för den europeiska klimatpolitiken bör vara en global minskning av växthusgasutsläppen.

    2.  Europaparlamentet erinrar om den särskilda rapporten om avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), i vilken CCS betecknas som en lovande teknik för en snabb minskning av de globala växthusgasutsläppen, med en minskningspotential på upp till 55 % fram till år 2100.

    3.  Europaparlamentet erinrar om att de flesta prognoser förutser att den primära energiförsörjningen fortsatt kommer att domineras av fossila bränslen åtminstone fram till mitten av århundradet, och därför fungerar CCS-tekniken som ett komplement för att de föreskrivna minskningsmålen för koldioxidutsläpp ska kunna uppnås till 2050, detta tillsammans med förbättrad energieffektivitet och utveckling av förnybara energikällor.

    4.  Europaparlamentet erinrar om Europeiska rådets åtagande av den 8-9 mars 2007 om att stimulera byggandet och ibruktagandet fram till 2015 av upp till 12 demonstrationsanläggningar för teknik för hållbara fossila bränslen vid kommersiell energiproduktion.

    5.  Europaparlamentet anser att CCS kan ingå i den europeiska klimatpolitiken trots att det är en slutledsteknik, förutsatt att säkerheten och den miljömässiga integriteten kan garanteras genom hela kedjan. Parlamentet betonar dock att detta inte får leda till att satsningarna på energieffektivitet och investeringarna i förnybar energi minskar.

    6.  Europaparlamentet poängterar att det bör fastställas bindande och strikta kriterier för lagringsanläggningarnas säkerhet och prestanda på lång sikt.

    7.  Europaparlamentet understryker att tidig CCS-demonstration i industriell skala inom EU är nödvändig för att miljövänlig CCS-teknik ska kunna nå omfattande kommersiell spridning över hela världen från 2020.

    8.  Europaparlamentet anser att lagring under havsbottnen kan skada de marina ekosystemen i händelse av en olycka.

    9.  Europaparlamentet anser att avskiljning och lagring av koldioxid på grund av sina höga tekniska och ekonomiska kostnader kan komma att bidra till en energistruktur med ett fåtal mycket stora kraftverk, trots att små decentraliserade kraftvärmeverk är bättre lämpade att uppnå en 20-procentig ökning av energieffektiviteten i Europa.

    10. Europaparlamentet anser att CCS minskar kraftverkens effektivitet.

    11. Europaparlamentet anser att en rationell och nödvändig åtgärd inom den kolbaserade energisektorn är att öka användningen av den senaste, utsläppssnåla kolförbränningstekniken, som kännetecknas av både hög energieffektivitet och kraftigt minskad miljöpåverkan.

    12. Europaparlamentet understryker att denna ökade kolförbränning kommer att medföra ytterligare luftföroreningar, bland annat utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), aska och kvicksilver.

    13. Europaparlamentet påpekar att det inte finns något referensdokument om bästa tillgängliga teknik (BREF-dokument) för avskiljning och lagring av koldioxid inom ramen för direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Det behövs därför ett övergripande BREF-dokument om avskiljning och lagring av koldioxid före 2015.

    14. Europaparlamentet anser att CCS-användningen bör konkurrera med andra metoder för begränsning av koldioxid enligt de överenskomna taken för växthusgasutsläpp och att CCS inte bör subventioneras. CCS-anläggningar bör finansieras av energisektorn i de fall detta är den lämpligaste metoden att minska koldioxidutsläppen.

    15. Europaparlamentet anser att CCS är en energiteknik som betingas av behovet att bekämpa klimatförändringarna och att dess ekonomiska bärkraft är helt beroende av koldioxidpriset. Parlamentet anser därför att EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett lämpligt styrmedel för att skapa en tillfällig projektdemonstrationsmekanism som ger de nödvändiga incitamenten för tidiga investeringar i CCS‑demonstrationsprogrammet.

    16. Europaparlamentet föreslår att det i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter ska skapas en reserv på upp till 500 miljoner utsläppsrätter som ska delas ut till storskaliga kommersiella demonstrationsprojekt för avskiljning och geologisk lagring av koldioxid inom EU:s territorium.

    17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de lagstiftningsförslag som krävs för att inrätta förfaranden för urval och godkännande av demonstrationsprojekt och för tilldelning av utsläppsrätter till demonstrationsprojekt, varvid följande kriterier bör beaktas:

    –   Ett stort antal olika CCS-tekniker bör utvecklas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och på platser som är geografiskt spridda över hela EU.

    –   Utsläppsrätterna bör tilldelas för verifierad geologisk lagring av koldioxid.

    –   Ett större incitament bör ges för dem som är tidigt ute och för de mer komplexa konfigurationerna i fråga om teknik och/eller transport och lagring.

    –   Demonstrationsprojekten bör balansera behovet av kostnadstäckning och motverka risken för omotiverade vinster, varvid man bör undersöka möjligheten att ge Europeiska investeringsbanken en medlande roll.

    –   Projektdemonstrationsmekanismen bör vara i drift under en begränsad tid och i begränsad omfattning för att undvika långvarigt stöd till industrin.

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    7.10.2008

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    39

    10

    4

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Adamos Adamou, Margrete Auken, Liam Aylward, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Magor Imre Csibi, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Jill Evans, Anne Ferreira, Elisabetta Gardini, Matthias Groote, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Jens Holm, Marie Anne Isler Béguin, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Urszula Krupa, Peter Liese, Jules Maaten, Marios Matsakis, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Amalia Sartori, Richard Seeber, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Salvatore Tatarella, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Iles Braghetto, Bairbre de Brún, Caroline Lucas, Miroslav Mikolášik

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

    Dieter-Lebrecht Koch

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    16.10.2008

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    25

    2

    0

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Jerzy Buzek, Giles Chichester, Den Dover, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Anne Laperrouze, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Catherine Trautmann, Claude Turmes

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Etelka Barsi-Pataky, Ivo Belet, Daniel Caspary, Manuel António dos Santos, Christian Ehler, Juan Fraile Cantón, Malcolm Harbour, Pierre Pribetich, Silvia-Adriana Ţicău

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

    Mikel Irujo Amezaga