Förfarande : 2008/2092(IMM)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0421/2008

Ingivna texter :

A6-0421/2008

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/11/2008 - 7.10
CRE 18/11/2008 - 7.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0537

BETÄNKANDE     
PDF 145kWORD 58k
5.11.2008
PE 412.280v02-00 A6-0421/2008

om begäran om upphävande av Frank Vanheckes immunitet

(2008/2092(IMM))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Klaus-Heiner Lehne

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om begäran om upphävande av Frank Vanheckes immunitet

(2008/2092(IMM))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av den begäran om upphävande av Frank Vanheckes immunitet som på begäran av åklagarmyndigheten i Dendermonde översänts av Konungariket Belgiens justitieminister och som tillkännagavs i kammaren den 10 april 2008,

–   efter att ha hört Frank Vanhecke i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

–   med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964 och 10 juli 1986(1),

–   med beaktande av artiklarna 58 och 59 i Belgiens grundlag,

–   med beaktande av artikel 6.2 och artikel 7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6‑0421/2008).

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Frank Vanheckes immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Konungariket Belgien.

(1)

Dom av den 12 maj 1964 i mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier (REG 1964, s. 383; svensk specialutgåva, volym 1, s. 203) och dom av den 10 juli 1986 i mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl. (REG 1986, s. 2391; svensk specialutgåva, volym 8, s. 703).


MOTIVERING

Lagen

Artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 lyder som följer:

Artikel 9

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Artikel 10

Under Europaparlamentets sessioner skall dess ledamöter

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

Artiklarna 58 och 59 i Belgiens grundlag lyder som följer:

Artikel 58

Ingen ledamot i någon av de två kamrarna kan åtalas eller bli föremål för rättslig undersökning för åsikter som uttryckts eller röster som avlagts inom ramen för dennes ämbetsutövning.

Artikel 59

Under en session kan ingen ledamot av någon av kamrarna sändas till eller kallas direkt av domstol när det gäller brottmål, och inte heller gripas utan medgivande av den kammare av vilken han/hon är ledamot, utom i fall då en ledamot tas på bar gärning.

Tvångsåtgärder som kräver domstolsbeslut kan inte vidtas gentemot en ledamot av någon av kamrarna så länge en session varar, när det gäller brottmål, utom i fall då en ledamot tas på bar gärning, utom av generalåklagaren vid appellationsdomstolen på begäran av den behöriga domaren. Detta beslut meddelas talmannen i den berörda kammaren.

Alla husundersökningar eller beslagtaganden som äger rum i kraft av föregående stycke kan endast genomföras i närvaro av talmannen i den berörda kammaren eller en ledamot som denne har utsett.

Under en session kan endast tjänstemän från åklagarmyndigheten och behöriga tjänstemän vidta straffrättsliga åtgärder gentemot en ledamot av någon av kamrarna.

En berörd ledamot av någon av kamrarna kan när som helst under undersökningen, när det gäller brottmål, begära att den kammare av vilken han/hon är ledamot skjuter upp förfarandet. Kammaren i fråga måste bevilja denna begäran om den stöds av en majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Gripandet av en ledamot av en av kamrarna eller en domstols rättsliga undersökningar av denne skjuts upp tills sessionen är slut om den kammare av vilken han/hon är ledamot begär det.

Bakgrund

Enligt en skrivelse från de belgiska myndigheterna är omständigheterna följande:

Åklagarmyndigheten i Dendermonde har inlett en förundersökning mot Frank Arthur Hyppolite Vanhecke, .... belgisk ledamot av Europaparlamentet, p.g.a. misstanke om brott mot artikel 1.3.2 i lagen om kriminalisering av vissa handlingar som bygger på rasism eller främlingsfientlighet (ändrad genom lagen av den 10 maj 2007).

Nedan följer en kort sammanfattning av sakförhållandena:

Den 3 november 2005 lämnade kommunstyrelsen i Sint-Niklaas stad in ett klagomål mot författaren, utgivaren, tryckaren och distributören av artikeln Vad man inte fick läsa i pressen i tidningen Vlaams Belang, nr 2, Sint-Niklaas-utgåvan, april–maj–juni 2005.

Den rättsliga grund som ligger till grund för klagomålet är artikel 1.3.2 i lagen av den 30 juli 1981 om kriminalisering av vissa handlingar som bygger på rasism eller främlingsfientlighet.

Den aktuella artikeln i tidningen Vlaams Belang rör den polemik som uppstått efter förstörandet av gravstenar på Terekens kyrkogård mellan den 29 mars och 5 april 2005, där Vlaams Belang i sammanhanget betonat det påstådda förhållandet att gärningsmännen var ungdomar av utländskt ursprung.

Begreppet utländsk kopplas i artikeln till (…) en kultur som inte längre visar någon respekt för de döda och för symbolerna för en annan tro är en kultur som spårat ur (…), och att det inte skulle vara rätt att förbigå dessa handlingar med tystnad.

Gärningsmännen var i själva verket inte av utländskt ursprung, utan skulle visa sig vara fyra infödda minderåriga personer från två flamländska familjer.

Den 30 juni 2005 ingav kommunstyrelsen i Sint-Niklaas stad ett formellt klagomål till centrumet för jämställdhet och kamp mot rasism.

Den 30 september 2005 lämnade centrumet för jämställdhet och kamp mot rasism enligt uppgift ett yttrande till kommunstyrelsen i Sint-Niklaas, och på grundval av det beslutade man att lämna in ett klagomål till åklagarmyndigheten i Dendermonde.

Åklagarmyndigheten i Dendermonde inledde en förundersökning med särskild fokus på principen om successivt ansvar (alternativt i stället för gemensamt) i enlighet med artikel 25 i den samordnade grundlagen.

Inledningsvis kunde varken författaren, tryckaren eller distributören identifieras.

Frank Vanhecke kunde identifieras som redaktör eller ansvarig utgivare, men han var till en början inte villig att ge någon förklaring i samband med förundersökningen.

Det var av den anledningen som åklagarmyndigheten i Dendermonde inledningsvis föreslog att väcka åtal enbart mot Frank Vanhecke, och förundersökningen avslutades således den 21 november 2006.

Åklagarmyndigheten i Dendermonde fick emellertid en skrivelse den 27 november 2006 från en advokat som företrädde Frank Vanhecke med en begäran om en kompletterande utredning och en avsiktsförklaring om samarbete.

Åklagarmyndigheten i Dendermonde fick nästan samtidigt också ett meddelande från den federala kriminalpolisen om att man hade kontaktats och fått besked om att också författaren till den aktuella artikeln ville anmäla sig till förhör.

Åklagarmyndigheten i Dendermonde gav den 27 november 2006 order om en närmare undersökning med beaktande av dessa förhållanden.

Den undersökning som följde visade att en person vid namn Marc Van De Velde uppgav sig vara författaren till artikeln. Förhöret av denne och undersökningen av hans dator verkade delvis bekräfta att han var författaren till en del av artikeln. Det fjärde och femte stycket i den omtvistade artikeln samt rubriken visade sig emellertid inte vara skrivna av honom.

Den fortsatta förundersökningen ledde inte till någon klarhet i vem författaren till de komprometterande fjärde och femte styckena samt rubriken på den omtvistade artikeln var, däribland det avsnitt som särskilt bör noteras: (…) Vad man emellertid inte får veta är att förövarna, alla i nedre tonåren, var av utländskt ursprung (…).

Enligt åklagarmyndigheten i Dendermonde bör Frank Vanhecke i egenskap av redaktör eller ansvarig utgivare betraktas som straffrättsligt ansvarig i fråga om dessa avsnitt enligt vad som hittills framkommit.

Med beaktande av ovan angivna skäl föreslår åklagarmyndigheten i Dendermonde att Frank Vanhecke kallas till tingsrätten på grundval av den artikel som nämns i ingressen till föreliggande rapport (se även bifogat utkast till stämning).

Med beaktande av Vanheckes status kan ett sådant åtal bara väckas efter att hans parlamentariska immunitet upphävts.

Vanheckes ståndpunkt

Vid utfrågningen hävdade Vanhecke att det rörde sig om fumus persecutionis. För det första var stadens borgmästare socialist, och anklagelsen berodde på antagonism gentemot personer som förespråkar en delning av den belgiska staten. För det andra hade undersökningen genomförts extraordinärt snabbt för belgiska förhållanden. För det tredje hade en franskspråkig dagstidning som rapporterat om fallet skrivit att om Europaparlamentet skulle vägra att upphäva Vanheckes immunitet, skulle fallet läggas ned (trots att artikelns författare är känd).

Vanhecke hävdade också att enligt artikel 25 i den belgiska grundlagen(1) kan han som ansvarig utgivare inte åtalas när författaren är känd och bosatt i Belgien. Han var ansvarig utgivare för ca 200 lokala tidningar. När det gäller artikeln i fråga är både författaren och den person som ansvarade för att redigera den kända och bosatta i Belgien. Vanhecke framhöll vidare att han hade publicerat och distribuerat en rättelse av artikeln.

Bedömning

Först och främst kan det inte anses att detta fall täcks av artikel 9 i protokollet, eftersom det inte ingår i en europaparlamentsledamots uppgifter att vara ansvarig utgivare för ett nationellt politiskt partis tidning. Således måste fallet betraktas i relation till artikel 10, nämligen i ljuset av belgisk lagstiftning och utskottets för rättsliga frågor samlade praxis.

Man kan bortse från artikel 58 i den belgiska grundlagen på samma grunder som artikel 9 i protokollet. Därför måste man överväga huruvida immuniteten kan hävas på grund av någon av de grunder som Vanhecke framfört.

Först måste det konstateras att tillräckliga bevis för fumus persecutionis inte har åberopats. Det är inte ovanligt att chefredaktören ges ansvaret för en tidnings innehåll, och det faktum att borgmästaren är socialist är inte tillräckligt för att påstå att anklagelsen var politiskt motiverad.

För det andra har det noterats att om de personer som skrev och ändrade artikeln verkligen är kända och bosatta i Belgien är det möjligt att Vanhecke är helt skyddad enligt belgisk lag. Dessutom har det visat sig att Vanhecke har publicerat och distribuerat en rättelse av artikeln i fråga. Dock måste det framhållas att utskottet för rättsliga frågor inte är behörigt att bedöma vad som är styrkt i målet eller värdera åtalets innehåll. I artikel 7.7 i arbetsordningen sägs klart och tydligt att utskottet för rättsliga frågor under inga omständigheter får uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över ledamoten eller om det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.

Slutsats

Med hänsyn till de ovannämnda skälen och i enlighet med artikel 7.1 och 7.2 i arbetsordningen anser utskottet för rättsliga frågor, efter att ha bedömt det som talar för och emot ett upphävande av immuniteten, att Europaparlamentet bör upphäva Frank Vanheckes parlamentariska immunitet.

(1)

Artikel 25 i den belgiska grundlagen:

Pressfrihet råder. Censur får aldrig införas, och säkerheter kan inte begäras av skribenter, utgivare eller tryckare.

Om författaren är känd och bosatt i Belgien kan varken utgivaren, tryckaren eller distributören åtalas.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.11.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

10

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Monica Frassoni, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Klaus-Heiner Lehne, Manuel Medina Ortega, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Diana Wallis, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Renate Weber

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy