ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

11.11.2008 - (10597/2/2008 – C6‑0324/2008 – 2004/0209(COD)) - ***II

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Alejandro Cercas

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

(10597/2/2008 – C6‑0324/2008 – 2004/0209(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (10597/2/2008 – C6‑0324/2008),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0607),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2005)0246),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6‑0440/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1 Rådets gemensamma ståndpunkt– ändringsakt Skäl 7
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(7) Det finns ett behov av att förbättra skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och medge större flexibilitet i arbetstidens förläggning, bland annat när det gäller jourtid och i synnerhet inaktiv del av jourtid, samt finna en ny avvägning mellan dels behovet av att kunna kombinera arbete och familjeliv, dels behovet av en flexiblare arbetstidsförläggning.	(7) Man måste förbättra skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet med beaktande av den utmaning som nya former för arbetstidsförläggningen innebär, införa arbetstidsmodeller som ger de anställda möjlighet till livslångt lärande samt göra en ny avvägning mellan dels behovet av att kunna kombinera arbete och familjeliv, dels behovet av en flexiblare arbetstidsförläggning.
Ändringsförslag  2 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Skäl 7a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(7a) Enligt EG-domstolens rättspraxis kännetecknas begreppet ”arbetstid” av kravet att vara fysiskt närvarande på en av arbetsgivaren anvisad plats och att stå till dennes förfogande för att vid behov omedelbart kunna utföra sina arbetsuppgifter.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, skäl 8)
Ändringsförslag  3 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Skäl 8
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(8) Arbetstagare bör ges kompensationsledighet när förhållandena inte medger viloperioder. Medlemsstaterna bör ha ansvar för att fastställa längden på den rimliga tid inom vilken arbetstagare ges motsvarande kompensationsledighet med beaktande av behovet att säkerställa de berörda arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt proportionalitetsprincipen.	(8) I situationer där arbetstagare inte har beviljats ledighet ska motsvarande kompensationsledighet ges efter arbetsperioderna, i enlighet med relevanta lagar, kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkterna 6­ och 7)
Ändringsförslag  4 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Skäl 11
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(11) Erfarenheterna av tillämpningen av artikel 22.1 i direktiv 2003/88/EG visar att ett rent individuellt beslut om att artikel 6 i direktivet inte ska tillämpas kan medföra problem när det gäller skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och även när det gäller arbetstagarens fria val.	(11) Erfarenheterna av tillämpningen av artikel 22.1 i direktiv 2003/88/EG visar att ett slutgiltigt och rent individuellt beslut om att artikel 6 i direktivet inte ska tillämpas medför problem när det gäller skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och även när det gäller arbetstagarens fria val. Undantagsmöjligheten i denna bestämmelse bör därför upphävas.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, skäl 10)
Ändringsförslag  5 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Skäl 12
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(12) Den möjlighet som ges i artikel 22.1 är en avvikelse från principen om en längsta genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar under en beräkningsperiod. Den är avhängig av ett effektivt skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, och av den berörda arbetstagarens uttryckliga, fria och informerade samtycke. Användningen av denna möjlighet måste vara avhängig av vederbörliga garantier för att dessa villkor uppfylls och av noggrann övervakning.	utgår
Ändringsförslag  6 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Skäl 13
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(13) Innan den möjlighet som ges i artikel 22.1 tillämpas bör hänsyn tas till om inte den längsta beräkningsperioden eller andra flexibilitetsbestämmelser i direktiv 2003/88/EG garanterar den nödvändiga flexibiliteten.	utgår
Ändringsförslag  7 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Skäl 14
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
(14) För att undvika risker för arbetstagarnas hälsa och säkerhet är det inte möjligt att i en medlemsstat kumulativt använda både den flexibla beräkningsmetoden enligt artikel 19 första stycket b och möjligheten enligt artikel 22.1.	utgår
Ändringsförslag  8 Rådets gemensamma ståndpunkt– ändringsakt Skäl 16a (nytt)
Rådets gemensamma ståndpunkt	Ändringsförslag
	(16a) När en arbetstagare har fler än ett arbetsavtal är det viktigt att se till att definiera arbetstagarens arbetstid som den sammanlagda tid vederbörande arbetat enligt vart och ett av avtalen.
Motivering
Om det här direktivet ska bli till någon nytta för arbetstagarnas hälsa måste arbetstiden beräknas per person och inte per kontrakt, eftersom det händer att arbetstagare har fler än ett arbetsavtal.
Ändringsförslag  9 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/88/EG Artikel 2a
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag Den inaktiva delen av jourtid får inte betraktas som arbetstid, om inte annat sägs i nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Hela jourtiden, inklusive den inaktiva delen, ska betraktas som arbetstid. Den inaktiva delen av jourtiden kan beräknas med utgångspunkt i medelvärdet av antalet timmar eller en andel av jourtiden, med beaktande av erfarenheten i den berörda sektorn, enligt kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter eller enligt nationell lagstiftning efter samråd med arbetsmarknadens parter. De inaktiva delarna av jourtiden kan genom kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagar och andra författningar får emellertid inaktiv del av jourtid beräknas på ett särskilt sätt för att överensstämma med den högsta genomsnittliga veckoarbetstid som avses i artikel 6, förutsatt att de allmänna principerna om skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet iakttas. Den inaktiva delen av jourtiden får inte tas med i beräkningen av den dygns- eller veckovila som avses i artikel 3 respektive artikel 5 om inte annat föreskrivs Den inaktiva delen av jourtiden får inte tas med i beräkningen av den dygns- eller veckovila som avses i artikel 3 respektive artikel 5. a) i ett kollektivavtal eller ett avtal mellan arbetsmarknadens parter   eller   b) genom nationell lagstiftning efter samråd med arbetsmarknadens parter.   Den tid då arbetstagaren faktiskt utför sina aktiviteter eller uppgifter under jourtiden ska alltid betraktas som arbetstid.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 2­)
Motivering
Rådet och parlamentet måste som medlagstiftare rätta sig efter EG-domstolens avgörande i målet och respektera arbetets värdighet för personer som har jourtjänst.
Ändringsförslag  10 Rådets gemensamma ståndpunkt– ändringsakt Artikel 1 – punkt 2 Direktiv 2003/88/EG Artikel 2aa (ny)
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag   Artikel 2aa   Beräkning av arbetstiden   Om arbetstagaren slutit mer än ett anställningsavtal ska arbetstagarens arbetstid vid genomförandet av detta direktiv anses vara summan av arbetstiderna enligt varje enskilt avtal.
Motivering
Direktivet är ett direktiv om hälsa och säkerhet. För att skydda arbetstagarnas hälsa måste arbetstiden ofrånkomligen beräknas per person och inte per avtal.
Ändringsförslag  11 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 2 Direktiv 2003/88/EG Artikel 2b
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv Möjligheten att kombinera arbete och familjeliv Medlemsstaterna ska uppmuntra arbetsmarknadens parter på lämplig nivå, utan att inkräkta på deras oberoende, att ingå avtal om förbättrade möjligheter att kombinera arbetsliv och familjeliv. Medlemsstaterna ska uppmuntra arbetsmarknadens parter på lämplig nivå, utan att inkräkta på deras oberoende, att ingå avtal om förbättrade möjligheter att kombinera arbetsliv och familjeliv. Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen* och i samråd med arbetsmarknadens parter ska medlemsstaterna säkerställa att arbetsgivare informerar arbetstagare i tid om viktigare ändringar av deras arbetsscheman och förläggningen av deras arbetstid. Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen* och i samråd med arbetsmarknadens parter ska medlemsstaterna säkerställa att Med beaktande av arbetstagares behov av flexibilitet i sina arbetstider och arbetsscheman ska medlemsstaterna i enlighet med nationell praxis även uppmuntra arbetsgivare att behandla önskemål om ändring av sådana arbetstider och arbetsscheman, om inte annat följer av företagets behov liksom av såväl arbetsgivares som arbetstagares behov av flexibilitet. – arbetsgivarna informerar arbetstagarna i god tid i förväg om varje eventuell förändring i arbetsschemat, och   – arbetstagarna har rätt att begära ändrade arbetstider och arbetsscheman, samt att arbetsgivarna är skyldiga att behandla sådana ansökningar rättvist, med beaktande av såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas behov av flexibilitet. En arbetsgivare får avslå en sådan ansökan endast om de organisatoriska nackdelarna för arbetsgivaren är oproportionerligt stora i förhållande till fördelarna för arbetstagaren.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 4­)
Motivering
Syftet är att se till att hänvisningen till möjligheten att kombinera arbete och privatliv inte bara är tomt prat.
Ändringsförslag  12 Rådets gemensamma ståndpunkt– ändringsakt Artikel 1 – punkt 3 - led aa (nytt) Direktiv 2003/88/EG Artikel 17 – punkt 1 – led a
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag   (aa) I punkt 1 skall led a ersättas med följande:   ”a) verkställande direktörer (eller personer i motsvarande ställning), personer i chefsställning direkt underställda dessa samt personer som utsetts direkt av styrelsen,”
Motivering
Av omsorg om direktivets principer om hälsa och säkerhet, vilka bör gälla oavsett de berörda personernas ställning, bör undantagen från direktivet begränsas. Utmattning och andra symptom på överarbete drabbar alla, oavsett vilka titlar de har, och utgör en fara för både säkerhet och hälsa.
Ändringsförslag  13 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 3 – led b Direktiv 2003/88/EG Artikel 17 – punkt 2
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag b) I punkt 2 ska orden "under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet" ersättas med orden "under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet inom rimlig tid i enlighet med nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter". b) I punkt 2 skall orden ”under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet” ersättas med orden ”under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet efter arbetsperioderna, i enlighet med relevanta lagar, kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter”.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 6­)
Motivering
Sunt förnuft och hänsyn till arbetstagarnas hälsa och säkerhet kräver att arbetsperioderna följs av kompensationsledighet i enlighet med EG-domstolens anvisningar.
Ändringsförslag  14 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 4 Direktiv 2003/88/EG Artikel 18
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag I artikel 18 tredje stycket ska orden "på villkor att motsvarande kompensationsledighet beviljas de berörda arbetstagarna" ersättas med orden "på villkor att motsvarande kompensationsledighet beviljas de berörda arbetstagarna inom rimlig tid i enlighet med nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter". I artikel 18 tredje stycket skall orden ”på villkor att motsvarande kompensationsledighet beviljas de berörda arbetstagarna” ersättas med orden ”på villkor att motsvarande kompensationsledighet beviljas de berörda arbetstagarna efter arbetsperioderna, i enlighet med relevanta lagar, kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter”.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 7­)
Motivering
Sunt förnuft och hänsyn till arbetstagarnas hälsa och säkerhet kräver att arbetsperioderna följs av kompensationsledighet i enlighet med EG-domstolens anvisningar.
Ändringsförslag  15 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 5 Direktiv 2003/88/EG Artikel 19 – punkt 1 – led b
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag b) enligt lag eller annan förordning efter samråd på lämplig nivå med arbetsmarknadens parter. b) enligt lag eller annan förordning efter samråd på lämplig nivå med arbetsmarknadens parter, i de fall arbetstagarna inte omfattas av kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, förutsatt att den berörda medlemsstaten vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att   – arbetsgivaren informerar och samråder med arbetstagarna och/eller deras företrädare om införandet av det föreslagna arbetsschemat och om ändringar i detta,   – arbetsgivaren vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga och/eller åtgärda eventuella hälso- och säkerhetsrisker som kan ha samband med det föreslagna arbetsschemat.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 8­)
Motivering
Syftet är att jämka samman arbetsgivarnas och arbetstagarnas krav på flexibilitet och säkerhet.
Ändringsförslag  16 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/88/EG Artikel 22 – punkt 1
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag 1. Även om den allmänna principen ska vara att veckoarbetstiden i Europeiska unionen är begränsad till högst 48 timmar och att det i praktiken ska vara ett undantag att arbetstagare i unionen arbetar längre, får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa artikel 6 under förutsättning att de vidtar de åtgärder som krävs för att garantera ett effektivt skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Tillämpningen av denna möjlighet ska dock vara uttryckligen angiven i ett kollektivavtal eller ett avtal mellan arbetsmarknadens parter på relevant nivå eller, efter det att man på relevant nivå samrått med arbetsmarknadens parter, i nationell lagstiftning. 1. Även om den allmänna principen ska vara att veckoarbetstiden i Europeiska unionen är begränsad till högst 48 timmar och att det i praktiken ska vara ett undantag att arbetstagare i unionen arbetar längre, får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa artikel 6 under en övergångsperiod som ska upphöra 36 månader efter det att direktiv 2008/…/… har trätt i kraft, och under förutsättning att de vidtar de åtgärder som krävs för att garantera ett effektivt skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Tillämpningen av denna möjlighet ska dock vara uttryckligen angiven i ett kollektivavtal eller ett avtal mellan arbetsmarknadens parter på relevant nivå eller, efter det att man på relevant nivå samrått med arbetsmarknadens parter, i nationell lagstiftning.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 10 led c­)
Motivering
Syftet är att bli av med en bestämmelse som innebär ett försvagat skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och som undergräver omistliga och grundläggande rättigheter, samt att hävda kraften i dels ILO:s internationella konventioner, dels den sociallagstiftning och de avtal mellan arbetsmarknadens parter som tillämpas i medlemsstaterna.
Ändringsförslag  17 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/88/EG Artikel 22 – punkt 2 – led a
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag a) Ingen arbetsgivare kräver att en arbetstagare arbetar mer än 48 timmar under en period om sju dagar, beräknad som ett genomsnitt för den beräkningsperiod som avses i artikel 16 b, såvida han inte först har fått arbetstagarens skriftliga medgivande till utförande av sådant arbete. Ett sådant avtal får inte vara giltigt i mer än ett år men ska kunna förlängas. a) Ingen arbetsgivare kräver att en arbetstagare arbetar mer än 48 timmar under en period om sju dagar, beräknad som ett genomsnitt för den beräkningsperiod som avses i artikel 16 b, såvida han inte först har fått arbetstagarens skriftliga medgivande till utförande av sådant arbete. Ett sådant avtal får inte vara giltigt i mer än sex månader men ska kunna förlängas.
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 10 led b
Motivering
Syftet är att förbättra arbetstagarnas förhandlingsutrymme under övergångsperioden.
Ändringsförslag  18 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/88/EG Artikel 22 – punkt 2 – led c - led i
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag i) när det enskilda anställningsavtalet ingås, eller i) när det enskilda anställningsavtalet ingås eller under provanställningen, eller
(Se P6_TA(2005)0175 av den 11 maj 2005, artikel 1, punkt 10 led b)
Motivering
Syftet är att förbättra arbetstagarnas förhandlingsutrymme under övergångsperioden.
Ändringsförslag  19 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/88/EG Artikel 22 – punkt 2 – led d
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag d) Ingen arbetstagare som har gett sitt medgivande enligt denna artikel får under en period om sju dagar arbeta mer än utgår i) 60 timmar, beräknat som ett genomsnitt över en period om tre månader, om inte annat föreskrivs i ett kollektivavtal eller ett avtal mellan arbetsmarknadens parter, eller   ii) 65 timmar, beräknat som ett genomsnitt över en period om tre månader, om kollektivavtal saknas och då den inaktiva delen av jourtid betraktas som arbetstid i enlighet med artikel 2a.
Motivering
En arbetsvecka på 60 eller 65 timmar är allt för lång. Dessutom, eftersom beräkningen här avser ett genomsnitt över en period om tre månader, skulle det till och med vara möjligt att nå upp till en arbetsvecka på 79 timmar.
Ändringsförslag  20 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 6 Direktiv 2003/88/EG Artikel 22 – punkt 3
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag 3. Förutsatt att de allmänna principerna om skyddet för arbetstagarnas hälsa och säkerhet iakttas ska, då en arbetstagare som är anställd av samma arbetsgivare under en period eller perioder som inte överstiger tio veckor totalt under en period av tolv månader, punkt 2 c ii och 2 d inte tillämpas." utgår
Motivering
Syftet är att se till att de miljontals europeiska arbetstagare som är tillfälligt anställda och som med rådets skrivning står helt skyddslösa garanteras vederbörligt skydd.
Ändringsförslag  21 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 7 Direktiv 2003/88/EG Artikel 22a
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag 7. Följande artikel ska läggas till: utgår ”Artikel 22a   Särskilda bestämmelser   Om en medlemsstat använder den möjlighet som anges i artikel 22   a) ska möjligheten i artikel 19 första stycket b inte tillämpas,   b) får den medlemsstaten genom undantag från artikel 16 b, på objektiva grunder eller av tekniska skäl, eller av skäl som har att göra med arbetets organisation, genom bestämmelser i lagar och andra författningar tillåta beräkningsperioder avseende den maximala veckoarbetstiden på högst sex månader.   Sådana beräkningsperioder ska fastställas med iakttagande av de allmänna principerna om skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och får inte påverka den beräkningsperiod på tre månader som enligt artikel 22.2 d ska tillämpas på arbetstagare som har ingått ett giltigt bestående avtal enligt artikel 22.2 a.”
Motivering
Denna bestämmelse är helt meningslös. Eftersom veckoarbetstiden inte är begränsad saknar beräkningsperioden betydelse för den som väljer att utnyttja sin undantagsmöjlighet.
Ändringsförslag  22 Rådets gemensamma ståndpunkt – ändringsakt Artikel 1 – led 9 Direktiv 2003/88/EG Artikel 24a
Rådets gemensamma ståndpunkt Ändringsförslag 9. Följande artikel ska läggas till: utgår ”Artikel 24a   Utvärderingsrapport   1. Senast den …* gäller följande:   a) De medlemsstater som använder möjligheten enligt artikel 22.1 ska informera kommissionen om skälen till detta, vilken eller vilka branscher som berörs samt om verksamheten och antalet berörda arbetstagare, efter att ha samrått med arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Varje medlemsstat ska i rapporten lämna uppgifter om effekterna på arbetstagarnas hälsa och säkerhet med angivande av synpunkter från arbetsmarknadens parter på relevant nivå, och rapporten ska också föreläggas arbetsmarknadens parter på nationell nivå.   b) De medlemsstater som använder möjligheten enligt artikel 19 första stycket b ska informera kommissionen om det sätt på vilket de har genomfört denna bestämmelse och om dess effekter på arbetstagarnas hälsa och säkerhet.   2. Senast den …* ska kommissionen, efter att ha samrått med arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå, förelägga Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en rapport om   a) användningen av möjligheten enligt artikel 22.1 och skälen till detta, samt   b) andra faktorer som kan bidra till långa arbetstider, t.ex. användningen av artikel 19 första stycket b.   Rapporten kan åtföljas av lämpliga förslag till att minska alltför långa arbetstider, inbegripet genom att använda möjligheten enligt artikel 22.1, med hänsyn till hälso- och säkerhetseffekterna för arbetstagare som omfattas av denna möjlighet.   3. Rådet ska på grundval av den rapport som avses i punkt 2 utvärdera användningen av möjligheterna i detta direktiv, närmare bestämt de som fastställs i artikel 19 första stycket b och artikel 22.1.   Med beaktande av denna utvärdering får kommissionen senast den …** i förekommande fall för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag till ändring av direktivet, inbegripet den möjlighet som föreskrivs i artikel 22.1."
Motivering
I och med att undantaget avskaffas finns ingen anledning att lägga fram en utvärderingsrapport.

• [1]  EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 292.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Arbetstidens förläggning i vissa avseenden
Referensnummer	10597/2/2008 – C6-0324/2008 – 2004/0209(COD)
Parlamentets första behandling – P-nummer	11.5.2005                     T6-0175/2005
Kommissionens förslag	COM(2004)0607 - C6-0122/2004
Kommissionens ändrade förslag	COM(2005)0246
Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren	22.9.2008
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	EMPL 22.9.2008
Föredragande        Utnämning	Alejandro Cercas 25.6.2008
Behandling i utskott	4.11.2008
Antagande	5.11.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 13 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Andersson, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Jan Cremers, Proinsias De Rossa, Harald Ettl, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Roger Helmer, Stephen Hughes, Karin Jöns, Sajjad Karim, Jean Lambert, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Jan Tadeusz Masiel, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba Őry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, Jacek Protasiewicz, Elisabeth Schroedter, José Albino Silva Peneda, Kathy Sinnott, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Françoise Castex, Anna Ibrisagic, Rumiana Jeleva, Roberto Musacchio, Dimitrios Papadimoulis, Patrizia Toia, Georgios Toussas, Claude Turmes
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Giles Chichester, Árpád Duka-Zólyomi
Ingivande	11.11.2008