ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel
12.11.2008 - (06124/2008 – C6‑0323/2008 – 2006/0132(COD)) - ***II
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Christa Klaß
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel
(06124/2008 – C6‑0323/2008 – 2006/0132(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (6124/2008 – C6‑0323/2008),
– med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0373),
– med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,
– med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0443/2008).
1. Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Ändringsförslag 1 Rådets gemensamma ståndpunkt Beaktandeled 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1, |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 152.4 och 175.1, |
Motivering | |
Återinförande av ändringsförslag 1 från första behandlingen. Syftet med direktivet är att minska bekämpningsmedlens effekt på människors hälsa och på miljön. Både människors hälsa och miljön bör nämnas som rättslig grund för direktivet. | |
Ändringsförslag 2 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
(1) I överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram upprättas det genom detta direktiv en gemensam rättslig ram för att få till stånd en hållbar användning av bekämpningsmedel. |
(1) I överensstämmelse med artiklarna 2 och 7 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram bör det, med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen, upprättas en gemensam rättslig ram för att få till stånd en hållbar användning av bekämpningsmedel. |
Motivering | |
Försiktighetsprincipen bör ligga till grund för alla aspekter av bekämpningsmedelspolitiken. Återinförande av ändringsförslag 2 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 3 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 4 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
(4) För att underlätta genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda nationella handlingsplaner i syfte att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön samt för att främja att integrerat växtskydd och andra alternativa metoder eller tekniker utvecklas och införs för att minska beroendet av bekämpningsmedel. De nationella handlingsplanerna kan samordnas med genomförandeplaner enligt annan tillämplig gemenskapslagstiftning och användas för att gruppera samman mål som ska nås enligt annan gemenskapslagstiftning om bekämpningsmedel. |
(4) För att underlätta genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda nationella handlingsplaner i syfte att fastställa kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder, indikatorer och tidtabeller för att minska användningen av bekämpningsmedel och riskerna för människors hälsa och miljön samt för att främja utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och andra alternativa icke-kemiska metoder eller tekniker för att minska användningen av bekämpningsmedel. De nationella handlingsplanerna bör samordnas med genomförandeplaner enligt annan tillämplig gemenskapslagstiftning och användas för att gruppera samman mål som ska nås enligt annan gemenskapslagstiftning om bekämpningsmedel. |
Motivering | |
Ett av syftena med ramdirektivet bör vara en kvantitativ minskning av användningen, som ska åstadkommas genom seriösa mål och genomförande av den nationella handlingsplanen. | |
Ändringsförslag 4 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 12 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
(12) Flygbesprutning av bekämpningsmedel kan ge betydande negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, särskilt genom vindavdrift. Det bör därför införas ett generellt förbud mot flygbesprutning, med möjlighet att medge undantag om det innebär klara fördelar i form av minskad påverkan på människors hälsa och miljön, jämfört med andra spridningsmetoder, eller om fungerande alternativ saknas. |
(12) Flygbesprutning av bekämpningsmedel kan ge betydande negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, särskilt genom vindavdrift. Det bör därför införas ett generellt förbud mot flygbesprutning, med möjlighet att medge undantag om det innebär klara fördelar i form av minskad påverkan på människors hälsa och miljön, jämfört med andra spridningsmetoder, eller om fungerande alternativ saknas, förutsatt att den bästa tillgängliga tekniken används för att minska avdrift (t.ex. avdriftsreducerande munstycken) och om boendes eller andra närvarande personers hälsa inte påverkas. |
Motivering | |
Flygbesprutning ger inga miljövinster jämfört med andra spridningsmetoder. Det bör inte vara möjligt att medge undantag i områden där boende och andra närvarande personer kan påverkas, exempelvis tättbefolkade landsbygdsområden, eller nära områden som används av allmänheten och av sårbara grupper. Återinförande av ändringsförslag 10 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 5 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 14 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
(14) Användning av bekämpningsmedel kan vara särskilt farlig i mycket känsliga områden, exempelvis Natura 2000‑områden som är skyddade enligt direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG. På andra platser, exempelvis allmänna parker, sportanläggningar och lekplatser för barn, är risken stor för att allmänheten exponeras för bekämpningsmedel. Man bör därför förbjuda eller begränsa användningen av bekämpningsmedel i dessa områden eller minimera riskerna av sådan användning. |
(14) Användning av bekämpningsmedel kan vara särskilt farlig i mycket känsliga områden, exempelvis Natura 2000‑områden som är skyddade enligt direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG. På andra platser, exempelvis allmänna parker, idrotts- och fritidsområden, skolgårdar och lekplatser för barn, samt i närheten av anläggningar för allmän sjukvård (kliniker, sjukhus, rehabiliteringscenter, hälsohem och vårdhem), är risken stor för att allmänheten exponeras för bekämpningsmedel. Man bör därför förbjuda användningen av bekämpningsmedel i dessa områden. |
Motivering | |
Kommissionen har erkänt att exponering för bekämpningsmedel i områden som används av allmänheten innebär stora risker. Med tanke på de akuta och kroniska hälsoeffekter som exponering för bekämpningsmedel kan förorsaka bör därför användningen av sådana medel förbjudas i och omkring alla områden där allmänheten riskerar att exponeras, särskilt, men inte uteslutande, för att skydda sårbara befolkningsgrupper. Återinförande av ändringsförslag 151 från första behandlingen och ändring av ny rådstext. | |
Ändringsförslag 6 Rådets gemensamma ståndpunkt Skäl 17 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
(17) Eftersom genomförandet av principerna för integrerat växtskydd är obligatoriskt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... och detta ramdirektiv och eftersom subsidiaritetsprincipen är tillämplig på det sätt på vilket principerna för integrerat växtskydd genomförs, bör medlemsstaterna i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de ser till att principerna för integrerat växtskydd genomförs. |
(17) Eftersom genomförandet av principerna för integrerat växtskydd är obligatoriskt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... och detta ramdirektiv och eftersom subsidiaritetsprincipen är tillämplig på det sätt på vilket principerna för integrerat växtskydd genomförs, bör medlemsstaterna i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de ser till att principerna för integrerat växtskydd genomförs, företrädesvis icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder. |
Motivering | |
Integrerat växtskydd bör vara ett system som ger företräde åt icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder. Ändring av ett nytt skäl från rådet. | |
Ändringsförslag 7 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
Detta direktiv fastställer en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön och genom att främja användning av integrerat växtskydd och andra alternativa metoder eller tekniker. |
Detta direktiv fastställer en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön och genom att uppmuntra främjandet och införandet av icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel. |
Motivering | |
Det enda egentliga sättet att minska riskerna med bekämpningsmedel är att minska deras användning. Ordet ”användning” bör nämnas tillsammans med ”risker och konsekvenser” genomgående i texten. Det enda fungerande sättet att undanröja bekämpningsmedlens negativa effekter för folkhälsan, djur, vilda djur och växter och miljön i allmänhet är att anta ett förebyggande tillvägagångssätt tillsammans med en brett upplagd övergång till faktiskt hållbara kemikaliefria metoder. | |
Ändringsförslag 8 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 2 – punkt 2a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
2a. Medlemsstaterna får bevilja bidrag eller vidta skatteåtgärder för att främja användningen av mindre skadliga bekämpningsmedel. Detta får bland annat ske genom att en avgift införs för bekämpningsmedel, med undantag för icke-kemiska medel eller växtskyddsmedel med låg risk enligt artikel [50.1] i förordning (EG) nr …/... [om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden]. |
Motivering | |
Medlemsstaterna måste ha rätt att med hjälp av skattepolitiska styrmedel främja en mer miljöriktig användning av bekämpningsmedel. Återinförande av ändringsförslag 21 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 9 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 2 – punkt 2b (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
2b. Bestämmelserna i detta direktiv får inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa försiktighetsprincipen vid begränsning av eller förbud mot användningen av bekämpningsmedel. |
Motivering | |
Försiktighetsprincipen bör ligga till grund för alla aspekter av bekämpningsmedelspolitiken. Återinförande av ändringsförslag 22 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 10 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 1a (nytt) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
1a. användning: alla arbetsmoment som utförs med ett bekämpningsmedel, t.ex. lagring, hantering, utspädning, blandning och spridning. |
Motivering | |
Kommissionens ursprungliga text återinförs. | |
Ändringsförslag 11 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 3 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
3. rådgivare: en person som ger råd om växtskydd och säker användning av bekämpningsmedel, inom ramen för sin yrkesverksamhet eller en kommersiell tjänst, inbegripet privata rådgivningsföretag, handelsagenter, livsmedelsproducenter och detaljhandlare om tillämpligt. |
3. rådgivare: en person som har den utbildning och de kvalifikationer som medlemsstaten kräver och som ger råd om växtskydd och säker användning av bekämpningsmedel, inom ramen för sin yrkesverksamhet eller en kommersiell tjänst, inbegripet privata rådgivningsföretag, handelsagenter, livsmedelsproducenter och detaljhandlare om tillämpligt. |
Ändringsförslag 12 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 6 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
6. integrerat växtskydd: noggrann genomgång av alla tillgängliga växtskyddsmetoder och därpå följande integrering av lämpliga åtgärder som motverkar utvecklingen av populationer av skadliga organismer och som håller användningen av växtskyddsmedel och andra former av ingrepp på nivåer som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minskar eller minimerar riskerna för människors hälsa och miljön. Integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga mekanismer för skadedjursbekämpning. |
6. integrerat växtskydd: noggrann genomgång av alla tillgängliga växtskyddsmetoder och därpå följande integrering av lämpliga åtgärder som motverkar utvecklingen av populationer av skadliga organismer och som håller användningen av växtskyddsmedel och andra former av ingrepp på nivåer som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minskar eller minimerar riskerna för människors hälsa och miljön. Integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga mekanismer för skadedjursbekämpning genom att prioritera förebyggande växtodlingsmetoder och användning av anpassade växtsorter och icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder. |
Motivering | |
Integrerat växtskydd bör vara ett system som ger företräde åt icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder. Ändring av ny rådstext för att skapa konsekvens mellan denna definition och definitionen av integrerat växtskydd i ändringsförslag 50 från första behandlingen av förordningen om växtskyddsmedel. | |
Ändringsförslag 13 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – punkt 7a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
7a. icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder: användning av bekämpnings- och växtskyddstekniker som inte baserar sig på kemiska egenskaper. Icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder inbegriper växelbruk, fysisk och mekanisk bekämpning och naturlig rovdjursbekämpning. |
(Återinför äf 27 från första behandlingen.) | |
Ändringsförslag 14 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 9a (nytt) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
9a. minskning av användningen: en minskning av spridningen av bekämpningsmedel som inte nödvändigtvis är beroende av volymen. |
Motivering | |
Ändringsförslaget skapar konsekvens mellan direktivet och målet att minska användningen och klargör att minskad användning inte handlar om att minska mängderna bekämpningsmedel utan snarare om att minska antalet spridningar eller spridningsfrekvensen till de för växtskyddet nödvändiga nivåerna. Återinförande av ändringsförslag 30 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 15 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 3 – led 9b (nytt) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
9b. behandlingsindex: indexet baserar sig på den fastställda standarddos av det verksamma ämnet per hektar som behövs för en behandling mot skadegöraren i fråga. Därför är det inte nödvändigtvis beroende av volymen, och det kan användas för att utvärdera minskningen av användningen. |
Motivering | |
Regardless of whether the amount of active substance needed for one treatment is 1 kg/ha or a few grams/ha (for very potent substances), a "treatment index" of e.g. 2.0 would mean that the area with arable crops on average had been sprayed 2 times with the recommended dose. The Treatment index is a relevant use indicator measuring pesticide dependency reduction in terms of spraying intensity rather than being a risk indicator and the quantitative use reduction target is to be considered a tool to stimulate the swift implementation by stakeholders of various measures in an integrated reduction. Reinstating first reading Amendment 30, deleting the word 'frequency' as Article 4 only refers to treatment and not frequency. | |
Ändringsförslag 16 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska anta nationella handlingsplaner för att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön och för att uppmuntra utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel. |
1. Medlemsstaterna ska anta och utan onödigt dröjsmål genomföra nationella handlingsplaner för att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön och för att uppmuntra utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel. De nationella handlingsplanerna ska åtminstone omfatta följande: |
|
a) För andra än biologiska bekämpningsmedel och växtskyddsmedel med låg risk enligt vad som anges i förordning (EG) nr .../...: kvantitativa mål för minskad användning, angivna i form av ett index för behandlingsfrekvens. Indexet för behandlingsfrekvens ska anpassas till de specifika förhållandena i varje medlemsstat. Indexet för behandlingsfrekvens ska omedelbart meddelas kommissionen för godkännande. |
|
För ämnen som inger mycket stora betänkligheter (i enlighet med definitionen i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet1) ska minskningsmålet vara en minskning före utgången av 2013 på minst 50 procent i förhållande till indexet för behandlingsfrekvens för år 2005, om inte medlemsstaten kan visa att den redan har uppnått ett jämförbart eller högre mål baserat på ett annat referensår från perioden 1995–2004. |
|
b) För beredningar av bekämpningsmedel som klassificeras som giftiga eller mycket giftiga enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat2: ett kvantitativt mål för minskad användning, angivet i sålda volymer. Detta mål ska vara en minskning före utgången av 2013 på minst 50 procent i förhållande till 2005, om inte medlemsstaten kan visa att den redan har uppnått ett jämförbart eller högre minskningsmål baserat på ett annat referensår från perioden 1995–2004. |
|
__________ 1 EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättad version i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3. 2 EGT L 200, 30.7.1999, s. 1. |
Motivering | |
Återinförande av ändringsförslag 146, som antogs med stor majoritet vid första behandlingen i kammaren. | |
Ändringsförslag 17 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
När medlemsstaterna upprättar och ändrar sina nationella handlingsplaner, ska de beakta de planerade åtgärdernas sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsomässiga effekter. Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de genomför åtgärder enligt artiklarna 5–14 för att nå de mål som avses i första stycket i denna punkt. |
När medlemsstaterna upprättar och ändrar sina nationella handlingsplaner, ska de beakta de planerade åtgärdernas folkhälsomässiga, sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsomässiga effekter och ta hänsyn till särskilda nationella, regionala och lokala förhållanden och till alla berörda parter. Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de genomför åtgärder enligt artiklarna 5–14 för att nå de mål som avses i första stycket i denna punkt. Minimikrav för de nationella handlingsplanerna anges i det vägledande dokumentet i bilaga IIb. |
|
I de nationella handlingsplanerna ska hänsyn tas till planer som upprättats enligt andra gemenskapsbestämmelser om användning av bekämpningsmedel, t.ex. åtgärdsplaner enligt direktiv 2000/60/EG. |
|
Medlemsstaterna ska öka sina ansträngningar för att övervaka och förebygga olaglig användning av bekämpningsmedel i samarbete med berörda parter. |
|
Medlemsstaterna ska regelbundet rapportera om befintliga kontroller avseende olaglig användning. |
Ändringsförslag 18 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 4 – punkt 2 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna ska senast den ... överlämna sina nationella handlingsplaner till kommissionen och övriga medlemsstater. |
2. Medlemsstaterna ska senast den ... överlämna sina nationella handlingsplaner till kommissionen och övriga medlemsstater. |
De nationella handlingsplanerna ska ses över minst vart femte år, och alla väsentliga ändringar av de nationella handlingsplanerna ska utan onödigt dröjsmål rapporteras till kommissionen. |
De nationella handlingsplanerna ska ses över minst vart tredje år, och alla väsentliga ändringar av de nationella handlingsplanerna ska utan onödigt dröjsmål rapporteras till kommissionen. |
(Återinför äf 38 och 42 från första behandlingen.) | |
Ändringsförslag 19 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 4 – punkt 3 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
3. När det är relevant ska kommissionen göra information som meddelas i enlighet med punkt 2 tillgänglig på Internet. |
3. Kommissionen ska göra information som meddelas i enlighet med punkt 2 allmänt tillgänglig på Internet. |
Motivering | |
Allmänheten bör vara fullt involverad i utarbetandet, utvecklingen, genomförandet, mekanismerna, övervakningen och ändringen av de nationella handlingsplanerna i syfte att vara i linje med andan i direktiv 2003/35/EG där det föreskrivs om allmänhetens deltagande. Informationen om de nationella handlingsplanerna bör göras tillgänglig via Internet på Europeiska kommissionens webbplats. Återinförande av ändringsförslag 44 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 20 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska se till att alla yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till lämplig utbildning. Den ska bestå av både grundutbildning och vidareutbildning för att ge kunskap och vid behov uppdatera denna. |
1. Medlemsstaterna ska se till att alla yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till lämplig utbildning, som erbjuds av organ som utsetts av behöriga myndigheter. Den ska bestå av både grundutbildning och vidareutbildning för att ge kunskap och vid behov uppdatera denna. Minimikrav ska därför fastställas som är bindande i hela EU. |
Ändringsförslag 21 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 5 – punkt 1a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
1a. Medlemsstaterna ska se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare är medvetna om förekomsten av och riskerna med olagliga (förfalskade) växtskyddsmedel och att de får lämplig utbildning för att kunna identifiera sådana produkter. |
Motivering | |
Förfalskningar och olaglig handel med växtskyddsmedel inom EU är ett stort problem. Det är viktigt att göra yrkesmässiga användare och distributörer medvetna om detta när det gäller att hantera problemet med olaglig handel med växtskyddsmedel. Återinförande av ändringsförslag 50 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 22 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 6 – punkt 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska se till att åtminstone de distributörer som säljer bekämpningsmedel till yrkesmässiga användare har tillräckligt med anställda som innehar ett utbildningsbevis enligt artikel 5.2. Dessa personer ska finnas tillgängliga vid försäljningen för att ge kunder tillräcklig information om användning av och säkerhetsföreskrifter för bekämpningsmedel för de berörda produkterna när det gäller människors hälsa och miljön. |
1. Medlemsstaterna ska se till att distributörer har tillräckligt med anställda som innehar ett utbildningsbevis enligt artikel 5.2. Dessa personer ska finnas tillgängliga vid försäljningen för att ge kunder tillräcklig information om användning av bekämpningsmedel och om hälso- och miljörisker och möjliga negativa effekter. |
Motivering | |
Ändringsförslag 54 från första behandlingen återinförs delvis. | |
Ändringsförslag 23 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 6 – punkt 3 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
3. Medlemsstaterna ska ålägga distributörer som säljer bekämpningsmedel till icke yrkesmässiga användare att lämna allmän information om riskerna med användning av bekämpningsmedel, särskilt om faror, exponering, korrekt lagring, hantering, spridning och säkert bortskaffande i enlighet med gemenskapslagstiftningen om avfall, samt om lågriskalternativ. Medlemsstaterna får kräva att bekämpningsmedelsproducenter lämnar sådan information. |
3. Medlemsstaterna ska ålägga distributörer som säljer bekämpningsmedel till icke yrkesmässiga användare att lämna allmän information om riskerna med och de möjliga negativa hälso- och miljöeffekterna av användning av bekämpningsmedel, särskilt om faror, exponering, korrekt lagring, hantering, spridning och säkert bortskaffande i enlighet med gemenskapslagstiftningen om avfall, samt om lågriskalternativ. Medlemsstaterna får kräva att bekämpningsmedelsproducenter lämnar sådan information. |
Motivering | |
Ändringsförslag 56 från första behandlingen återinförs delvis. | |
Ändringsförslag 24 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 6 – punkt 3a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
3a. Medlemsstaterna ska se till att befintliga åtgärder för inspektion och efterlevnadskontroll genomförs fullt ut för att säkerställa att olagliga (förfalskade) bekämpningsmedel inte saluförs. |
Ändringsförslag 25 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 7 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att informera allmänheten samt för att stödja och främja medvetandehöjande åtgärder och allmänhetens tillgång till korrekt och balanserad information om bekämpningsmedel, särskilt när det gäller riskerna för människors hälsa, icke‑målorganismer och miljön samt användning av icke-kemiska alternativ. |
1. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att informera allmänheten samt för att stödja och främja informationsprogram och medvetandehöjande program och allmänhetens tillgång till korrekt information om bekämpningsmedel, särskilt när det gäller riskerna och farorna och de möjliga akuta och kroniska effekterna för människors hälsa, icke‑målorganismer och miljön till följd av deras användning, samt om användning av icke-kemiska alternativ. |
|
2. Medlemsstaterna ska upprätta bindande system för insamling av information om akuta och kroniska fall av bekämpningsmedelsförgiftning, särskilt bland bekämpningsmedelsoperatörer, arbetare, boende och alla andra befolkningsgrupper som riskerar att regelbundet exponeras för bekämpningsmedel. |
|
3. Medlemsstaterna ska genomföra forskningsprogram rörande specifika situationer där bekämpningsmedel har förknippats med effekter på människors hälsa och miljön, inbegripet studier om högriskgrupper, biologisk mångfald och kombinerade effekter. |
|
4. I syfte att öka informationens jämförbarhet ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna senast den ...* utveckla ett strategiskt vägledande dokument om övervakning och kartläggning av hur användningen av bekämpningsmedel påverkar människors hälsa och miljön. |
|
__________ * Tre år efter det att direktivet har trätt i kraft. |
Motivering | |
In a legal framework such as this, a balancing of interests is not permitted and therefore it is not a case of promoting information from all sides, but making sure the information that is produced regarding the risks and health and environmental impacts of pesticides is accurate so that the public has the necessary information to be able to make informed and knowledgeable decisions to protect their health and that of their families from harm. Awareness programs should not forget chronic health effects of pesticides. Monitoring and research are necessary in Member States to collect information and quantify health and environmental impacts of pesticides. A reporting system is already in place in the EU for pesticide residues in food but no system exists to monitor poisoning incidents and environmental effects of pesticides. Reinstating part of first reading Amendment 59. | |
Ändringsförslag 26 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 8 – punkt 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska se till att utrustning för spridning av bekämpningsmedel i yrkesmässig användning kontrolleras med jämna mellanrum. Kontrollerna ska ske minst vart femte år fram till 2020 och därefter minst vart tredje år. |
1. Medlemsstaterna ska se till att utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel i yrkesmässig användning obligatoriskt kontrolleras med jämna mellanrum. Kontrollerna ska ske minst vart femte år fram till 2015 och därefter minst vart tredje år. |
Motivering | |
Besprutning med bekämpningsmedel är en farlig verksamhet och all spridningsutrustning och alla tillbehör för yrkesmässig användning bör testas regelbundet, eftersom utrustningen kan skadas när som helst (också kort efter det att den har klarat ett test och långt före ett nytt test). Obligatorisk testning och en möjlighet till slumpmässig testning bör krävas efter den första inspektionen. Återinförande av delar av ändringsförslag 60 från första behandlingen, och ändring av ny rådstext. | |
Ändringsförslag 27 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 8 – punkt 3 – led b | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
b) undanta handhållen utrustning för spridning av bekämpningsmedel eller ryggburna sprutor från kontroll. |
utgår |
Ändringsförslag 28 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9 – punkt 2 – led da (nytt) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
da) Det område som ska besprutas får inte ligga i närheten av allmänna områden eller bostadsområden, och boendes eller andra närvarande personers hälsa får inte påverkas. |
Motivering | |
Det får inte bli några negativa hälsoeffekter för boende och andra närvarande personer. Ändringsförslag 64 från första behandlingen återinförs delvis. | |
Ändringsförslag 29 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9 – punkt 2 – led db (nytt) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
db) Det luftburna fordonet ska vara utrustat med bästa tillgängliga teknik för att minska vindavdrift (t.ex. avdriftsreducerande munstycken). Vid användning av helikopter ska helikopterns sprutbommar vara försedda med injektionsmunstycken för att minska vindavdriften. |
Motivering | |
Det får inte bli några negativa hälsoeffekter för boende och andra närvarande personer. Ändringsförslag 64 från första behandlingen återinförs delvis. | |
Ändringsförslag 30 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9 – punkt 3 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
3. Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som är behöriga att fastställa de särskilda villkor enligt vilka flygbesprutning får utföras och offentliggöra för vilka grödor och områden, under vilka omständigheter samt enligt vilka särskilda spridningskrav, inklusive väderförhållanden, som flygbesprutning kan tillåtas. |
3. Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som är behöriga att fastställa de särskilda villkor enligt vilka flygbesprutning får utföras. De behöriga myndigheterna ska ha till uppgift att bevilja tillstånd för flygbesprutning efter en begäran i enlighet med punkt 4 och offentliggöra för vilka grödor och områden, under vilka omständigheter samt enligt vilka särskilda spridningskrav, inklusive väderförhållanden, som flygbesprutning kan tillåtas. |
De behöriga myndigheterna ska ange vilka åtgärder som är nödvändiga för att varna boende och andra närvarande personer och för att skydda miljön i närheten av det besprutade området. |
I tillståndet ska de behöriga myndigheterna ange vilka åtgärder som är nödvändiga för att i god tid varna boende och andra närvarande personer och för att skydda miljön i närheten av det besprutade området. |
Ändringsförslag 31 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9 – punkt 4 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
4. En yrkesmässig användare som vill sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning ska i god tid lämna in en begäran till den behöriga myndigheten om att få sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning tillsammans med uppgifter som styrker att de villkor som anges i punkterna 2 och 3 är uppfyllda. Medlemsstaterna får föreskriva att en begäran som inte har besvarats inom en tidsperiod som fastställs av de behöriga myndigheterna ska betraktas som godkänd. |
4. En yrkesmässig användare som vill sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning ska i god tid lämna in en begäran till den behöriga myndigheten om att få sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning tillsammans med uppgifter som styrker att de villkor som anges i punkterna 2 och 3 är uppfyllda. Anmälan ska innehålla information om besprutningstiden och om de mängder och typer av bekämpningsmedel som sprids. |
Motivering | |
En begäran som inte har besvarats inom en tidsperiod som fastställs av de behöriga myndigheterna ska inte betraktas som godkänd, eftersom det annars skulle skapas ett kryphål i förhållande till artikelns syfte. Ändringsförslag 65 från första behandlingen återinförs, och del av ny rådstext utgår. | |
Ändringsförslag 32 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9 – punkt 6 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
6. De behöriga myndigheterna ska föra register över begäran som lämnas in enligt punkt 4. |
6. De behöriga myndigheterna ska föra register över begäran som lämnas in enligt punkt 4 och göra dem tillgängliga för allmänheten. |
Motivering | |
Återinförande av ändringsförslag 66 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 33 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 9a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
Artikel 9a |
|
Information till allmänheten |
|
Medlemsstaterna får i sina nationella handlingsplaner inkludera bestämmelser om information till grannar som kan exponeras för vindavdriften. |
Motivering | |
In the UK there is a legal obligation for farmers/pesticide users to provide at least 48 hours notice to beekeepers in order to protect bees. Yet humans do not have any comparable notification requirements. Considering 48 hours is workable for protecting other species then it should be the same for protecting humans, especially the most vulnerable groups. Therefore it should be obligatory to notify residents prior to any aerial or ground spraying application to enable them to take the necessary precautions to try and reduce exposure as much as possible. This notification should include information on the chemicals to be used to inform residents of what pesticides are being used in their locality. | |
Ändringsförslag 34 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 10 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda vattenmiljön och dricksvattenförsörjningen mot effekterna av bekämpningsmedel. Dessa åtgärder ska stödja och vara förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG och förordning (EG) nr ... |
1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att skydda vattenförekomster och särskilt se till att buffertzoner, där bekämpningsmedel inte får spridas eller lagras, inrättas på åkrar intill vattendrag, särskilt vid skyddsområden för dricksvattentäkter inrättade i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG. |
|
Buffertzonernas omfattning ska fastställas på grundval av riskerna för förorening och det aktuella områdets jordbruks- och klimatförhållanden. Medlemsstaterna ska dessutom se till att ytterligare åtgärder vidtas i skyddsområden för dricksvattentäkter i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG i syfte att förhindra att vatten förorenas av bekämpningsmedel, vilket vid behov inbegriper strängare begränsningar för användningen av vissa högriskprodukter, ökad användning av buffertzoner, specifik utbildning av och medvetenhet hos rådgivarna och de operatörer som utför besprutningar, samt strikt kontroll av att bästa praxis följs vid påfyllning, blandning och bortskaffande av bekämpningsmedel. |
|
Medlemsstaterna får fastställa de buffertzoner med förbud mot spridning av bekämpningsmedel de anser nödvändiga för att säkra dricksvattentäkter. Sådana buffertzoner får omfatta hela medlemsstaten. |
2. De åtgärder som anges i punkt 1 ska omfatta följande: |
2. Utöver de åtgärder som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder: |
a) Att ge företräde för bekämpningsmedel som inte är klassificerade som farliga för vattenmiljön enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat och som inte innehåller några prioriterade farliga ämnen enligt artikel 16.3 i direktiv 2000/60/EG. |
a) Ge företräde för bekämpningsmedel som inte är klassificerade som farliga för vattenmiljön enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat och som inte innehåller några prioriterade farliga ämnen enligt artikel 16.3 i direktiv 2000/60/EG. |
b) Att ge företräde för den effektivaste spridningstekniken, exempelvis användning av utrustning för spridning av bekämpningsmedel med låg avdrift, särskilt för högväxande grödor som humle och de som återfinns i odlingar av frukt och vin. |
b) Ge företräde för den effektivaste spridningstekniken, exempelvis användning av utrustning för spridning av bekämpningsmedel med låg avdrift, särskilt för högväxande grödor som humle och de som återfinns i odlingar av frukt och vin. |
c) Att använda åtgärder som minimerar risken för förorening utanför området till följd av vindavdrift, dräneringsflöde och ytavrinning. Åtgärderna ska vid behov innefatta skapande av buffertzoner av lämplig storlek för att skydda vattenorganismer utanför målgrupperna och säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. |
c) Använda åtgärder som minimerar risken för förorening utanför området till följd av vindavdrift, dräneringsflöde och ytavrinning. |
d) Att så långt det är möjligt begränsa eller, om så är lämpligt, helt undvika spridning av bekämpningsmedel på och längs vägar, järnvägslinjer, mycket genomsläppliga ytor eller annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, eller på hårdgjorda ytor med hög risk för ytavrinning till ytvatten eller avloppssystem. |
d) Så långt det är möjligt begränsa eller helt undvika spridning av bekämpningsmedel på och längs vägar, järnvägslinjer, mycket genomsläppliga ytor eller annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, eller på hårdgjorda ytor med hög risk för ytavrinning till ytvatten eller avloppssystem. |
Ändringsförslag 35 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 10 – punkt 2 – led d | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
d) Att så långt det är möjligt begränsa eller, om så är lämpligt, helt undvika spridning av bekämpningsmedel på och längs vägar, järnvägslinjer, mycket genomsläppliga ytor eller annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, eller på hårdgjorda ytor med hög risk för ytavrinning till ytvatten eller avloppssystem. |
d) Att se till att spridning av bekämpningsmedel begränsas så långt som möjligt eller undviks helt på och längs vägar, järnvägslinjer, mycket genomsläppliga ytor eller annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, eller på hårdgjorda ytor med hög risk för ytavrinning till ytvatten eller avloppssystem. I alla dessa områden bör användning av icke-kemiska alternativ främjas. |
Motivering | |
I syfte att helt undvika förorening av dessa områden bör icke-kemiska alternativ användas. Återinförande av delar av ändringsförslag 74 och av kommissionens ursprungliga text. | |
Ändringsförslag 36 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 11 – rubriken, inledningen och led 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
Minskad användning av eller minskade risker från bekämpningsmedel i särskilda områden |
Minskad användning av och minskade risker från bekämpningsmedel i känsliga områden |
Medlemsstaterna ska, med beaktande av nödvändiga krav på hygien och allmän säkerhet samt den biologiska mångfalden eller resultaten av relevanta riskbedömningar, se till att användningen av bekämpningsmedel förbjuds eller begränsas eller att riskerna med sådan användning minimeras i |
Medlemsstaterna ska, med beaktande av nödvändiga krav på hygien och allmän säkerhet samt den biologiska mångfalden, se till att användningen av bekämpningsmedel förbjuds eller begränsas till det absolut nödvändiga i |
1) områden som används av allmänheten eller av sårbara befolkningsgrupper, exempelvis parker, offentliga trädgårdar, sportanläggningar, skolgårdar och lekplatser, |
1) alla områden som används av allmänheten eller av sårbara befolkningsgrupper, vilket omfattar bland annat men inte enbart parker, offentliga trädgårdar, idrotts- och fritidsområden, skolgårdar och lekplatser, samt i närheten av anläggningar för allmän sjukvård (kliniker, sjukhus, rehabiliteringscenter, hälsohem och vårdhem), och även i omfattande zoner – också kring ovannämnda områden – där besprutning ska vara förbjuden. |
Motivering | |
Kommissionen har erkänt att allmänheten löper stor risk för att utsättas för bekämpningsmedel i de områden den använder. Därför bör bekämpningsmedel vara förbjudna i och omkring områden där allmänheten kan bli utsatt för dem, framför allt personer som bor i närheten av områden som behandlats med dessa medel. Bekämpningsmedel kan sprida sig över långa avstånd och vissa delstater i Förenta staterna förbjuder besprutning på upp till fyra kilometer från skolor. Därför behövs det kraftfulla åtgärder i lagstiftningsväg för att hindra att allmänheten blir utsatt för bekämpningsmedel och för att skydda känsliga befolkningsgrupper. Återinförande av ändringsförslag 153 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 37 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 13 – punkt 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och i görligaste mån ge företräde till icke kemiska metoder och i annat fall metoder eller produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön bland de produkter som är tillgängliga för samma skadegörarproblem. Ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel inkluderar integrerat växtskydd samt ekologiskt jordbruk i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. |
1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel, med företräde för icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder, och för att se till att yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel så snabbt som möjligt går över till metoder eller produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön bland de produkter som är tillgängliga för samma skadegörarproblem. Ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel inkluderar integrerat växtskydd samt ekologiskt jordbruk i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. |
Ändringsförslag 38 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
1. Harmoniserade riskindikatorer ska utarbetas i enlighet med bilaga IV. Medlemsstaterna får dock fortsätta att använda befintliga nationella indikatorer eller anta andra lämpliga indikatorer utöver de harmoniserade indikatorerna. |
1. Harmoniserade riskindikatorer ska utarbetas i enlighet med bilaga IV. Medlemsstaterna får, fram till dess att indikatorerna har fastställts, fortsätta att använda befintliga nationella indikatorer eller anta andra lämpliga indikatorer. |
Motivering | |
Återinförande av kommissionens ursprungliga text och ändring av ny rådstext. | |
Ändringsförslag 39 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 14 – punkt 3 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
3. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater resultaten av de utvärderingar som görs i enlighet med punkt 2. |
3. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater resultaten av de utvärderingar som görs i enlighet med punkt 2 och göra dem tillgängliga för allmänheten. |
Motivering | |
Ändringsförslag 95 från första behandlingen återinförs delvis. | |
Ändringsförslag 40 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 14 – punkt 4 – stycke 2a (nytt) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
Resultaten ska göras tillgängliga för allmänheten via den Internetportal som avses i artikel 4.2 andra stycket. |
Motivering | |
Återinförande av ändringsförslag 97 från första behandlingen. | |
Ändringsförslag 41 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 14 – punkt 4a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
4a. Insamling av uppgifter får inte belasta gemenskapens lantbrukare och vinodlare med ytterligare dokumentationsskyldigheter eller orimliga anmälnings- eller rapporteringsskyldigheter. |
(Återinför äf 99 från första behandlingen.) | |
Ändringsförslag 42 Rådets gemensamma ståndpunkt Artikel 16a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
Artikel 16a |
|
Utbyte av information och bästa praxis |
|
Kommissionen ska inrätta en plattform för utbyte av information och bästa praxis om hållbar användning av bekämpningsmedel och om integrerat växtskydd. |
(Återinför äf 102 från första behandlingen.) | |
Ändringsförslag 43 Rådets gemensamma ståndpunkt Bilaga I – punkt 3 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
3. Kännedom om strategier och tekniker för integrerat växtskydd, strategier och tekniker för integrerad odling, principer för ekologiskt jordbruk och information om allmänna principer och grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd. |
3. Kännedom om strategier och tekniker för integrerat växtskydd, strategier och tekniker för integrerad odling, principer för ekologiskt jordbruk, metoder för biologisk skadedjursbekämpning och information om allmänna principer och grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd. |
(Återinför delvis äf 111 från första behandlingen.) | |
Ändringsförslag 44 Rådets gemensamma ståndpunkt Bilaga I – punkt 5a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
5a. Riskbaserade tillvägagångssätt där det tas hänsyn till faktorer som varierar mellan olika avrinningsområden, såsom klimatet, jordmånen, slagen av gröda samt marklutningen. |
(Återinför delvis äf 119 från första behandlingen.) | |
Ändringsförslag 45 Rådets gemensamma ståndpunkt Bilaga I – punkt 6 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
6. Metoder för att förbereda utrustning för spridning av bekämpningsmedel för arbete, inbegripet kalibrering, och för handhavande med minsta möjliga risker för användaren, andra personer, djur och växter utanför målgrupperna, den biologiska mångfalden och miljön. |
6. Metoder för att förbereda utrustning för spridning av bekämpningsmedel för arbete, inbegripet kalibrering, och för handhavande med minsta möjliga risker för användaren, andra personer, djur och växter utanför målgrupperna, den biologiska mångfalden, miljön och vattentillgångarna. |
Motivering | |
Det måste tydligare framhållas att också vattentillgångarna behöver skydd. Detta måste fastställas för utbildningsprogrammen så att de som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel liksom också distributörer och rådgivare blir medvetna om dessa behov. Ändringsförslag 114 från första behandlingen läggs fram på nytt. | |
Ändringsförslag 46 Rådets gemensamma ståndpunkt Bilaga I – punkt 8 | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
8. Nödåtgärder för att skydda människors hälsa och miljön vid oavsiktligt spill och förorening. |
8. Nödåtgärder för att skydda människors hälsa, miljön och vattentillgångarna vid oavsiktligt spill, förorening och extrema väderleksförhållanden med åtföljande risk för att bekämpningsmedel läcker ut. |
Motivering | |
Kopplat till ändringsförslaget till punkt 6 i bilaga I. Ändringsförslag 116 från första behandlingen läggs fram på nytt. | |
Ändringsförslag 47 Rådets gemensamma ståndpunkt Bilaga I – punkt 8a (ny) | |
Rådets gemensamma ståndpunkt |
Ändringsförslag |
|
8a. Särskild omsorg i skyddade områden som inrättats i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG. |
Motivering | |
I ramdirektivet om vatten ingår krav på att ytvattnet, grundvattnet och bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten samt förekomster av dricksvatten ska ägnas särskild omsorg. Ändringsförslag 117 från första behandlingen läggs fram på nytt. |
- [1] Antagna texter från sammanträdet 23.10.2007, P6_TA(2007)0444.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Ramdirektiv om hållbar användning av bekämpningsmedel |
|||||||
Referensnummer |
06124/5/2008 – C6-0323/2008 – 2006/0132(COD) |
|||||||
Parlamentets första behandling – P-nummer |
23.10.2007 T6-0444/2007 |
|||||||
Kommissionens förslag |
COM(2006)0373 - C6-0246/2006 |
|||||||
Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren |
25.9.2008 |
|||||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 25.9.2008 |
|||||||
Föredragande Utnämning |
Christa Klaß 3.10.2006 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
6.10.2008 |
|
|
|
||||
Antagande |
5.11.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
58 3 2 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Liam Aylward, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Dorette Corbey, Magor Imre Csibi, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Anne Ferreira, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Jens Holm, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Christa Klaß, Urszula Krupa, Marios Matsakis, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Amalia Sartori, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Anders Wijkman, Glenis Willmott |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Bairbre de Brún, Milan Gaľa, Genowefa Grabowska, Erna Hennicot-Schoepges, Anne Laperrouze, Johannes Lebech, Caroline Lucas, Miroslav Mikolášik, Robert Sturdy, Marianne Thyssen |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Reino Paasilinna, Britta Thomsen |
|||||||
Ingivande |
12.11.2008 |
|||||||