Betänkande - A6-0447/2008Betänkande
A6-0447/2008

BETÄNKANDE om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln

19.11.2008 - (2008/2133(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Gianluca Susta

Förfarande : 2008/2133(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0447/2008

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln

(2008/2133(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rapporten ”De ekonomiska konsekvenserna av varumärkesförfalskning och pirattillverkning” som OECD offentliggjorde 2007,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 10 november 2005 med titeln ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag” (KOM(2005)0551),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 4 oktober 2006 med titeln ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 18 april 2007 med titeln ”Europa i världen: Ett starkare partnerskap för bättre marknadstillträde för EU:s exportörer” (KOM(2007)0183,

–   med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2008 om genomförande av handelspolitiken med hjälp av effektiva regler och förfaranden för import och export[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna[4],

–   med beaktande av sin resolution av den12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 december 2007 om EU:s om handel och ekonomiska förbindelser med Sydkorea[6],

–   med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om handel och ekonomiska förbindelser med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean)[7],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina[8],

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 25 oktober 2006 med titeln ”EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar” (KOM(2006)0631) och kommissionens åtföljande arbetsdokument med titeln ”Närmare partner med ökat ansvar: En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina Konkurrens och partnerskap” (KOM(2006)0632),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3286/94 av den 22 december 1994 om fastställande av gemenskapsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 16 juli 2008 om en europeisk strategi för industriell äganderätt (KOM(2008)0465),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 21 februari 2001 med titeln ”Handlingsprogram: Påskyndade insatser mot hiv/aids, malaria och tuberkulos som led i fattigdomsbekämpningen” (KOM(2001)0096),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 26 februari 2006 med titeln ”Uppdatering av EG:s handlingsprogram – Påskyndade insatser mot hiv/aids, malaria och tuberkulos som led i fattigdomsbekämpningen – Olösta policyfrågor och kommande utmaningar” (KOM(2003)0093),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 26 oktober 2004 med titeln ”En samstämmig europeisk policyram för yttre åtgärder mot hiv/aids, malaria och tuberkulos” (KOM(2004)0726),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 816/2006 av den 17 maj 2006 om tvångslicensiering av patent för tillverkning av läkemedelsprodukter för export till länder med folkhälsoproblem,

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet,

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 19 maj 2008 om gemenskapens tullinsatser på området för varumärkesförfalskning och piratkopiering,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (moderniserad tullkodex)[9],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 april 2008 om en strategi för vidareutveckling av tullunionen (KOM(2008)0169),

–   med beaktande av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter (KOM(2006)0168),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om 40-årsdagen för tullunionen[10],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter[11],

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter[12].

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor (A6‑0447/2008), och av följande skäl:

A. Det krävs effektiva motåtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning om målen med den förnyade Lissabonagendan ska uppnås, både vad gäller dess interna aspekter som de externa aspekter som kommissionen hänvisar till i sitt meddelande av den 18 april 2007 med titeln ”Europa i världen: ett starkare partnerskap för bättre marknadstillträde för EU:s exportörer” (KOM(2007)0183).

B.  EU är världens andra största importör av varor och tjänster, och den extrema öppenhet och insyn som kännetecknar dess inre marknad erbjuder väldiga möjligheter men innebär också allvarliga risker för att förfalskade produkter ska flöda in.

C. Europeiska unionens ekonomi har specialiserat sig på högkvalitativa varor med högt mervärde, som ofta är skyddade av varumärken, patent eller geografiska beteckningar och som på grund av sin karaktär löper störst risk att förfalskas.

D. Allvarliga kränkningar av den immateriella äganderätten utgör i praktiken icke-tariffära handelshinder som gör det svårare och dyrare att etablera sig på tredjelandsmarknader, inte minst för små och medelstora företag med begränsade medel och resurser.

E.  Europas konkurrenskraft förknippas traditionellt med dess kvalificerade arbetskraft och, i stigande grad och i synnerhet för små och medelstora företag, med dess satsningar på forskning och utveckling, innovation och skydd av immaterialrätten.

F.  EU:s handelspartner respekteras inte alltid immaterialrätten, inbegripet skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar, med vederbörlig omsorg.

G. Varumärkesförfalskning rör många typer av varor, ökar i omfattning och är inte längre begränsad till lyxvaror och högkvalitativa varor utan har spridits till allmänt använda varor, såsom leksaker, läkemedel, kosmetika och livsmedel.

H. I en undersökning nyligen från OECD uppskattades det att värdet på internationell handel som avsåg brott mot immaterialrätten uppgick till 150 miljarder euro under 2005, plus beloppet för nationella transaktioner och förfalskade och pirattillverkade varor som saluförs via Internet.

I.   Värdet på de varor som beslagtogs av EU:s tullmyndigheter under 2007 pga. intrång i immateriella rättigheter ökade med 17 procent jämfört med året innan, med en ökning på 264 procent för kosmetika och hygienprodukter, 98 procent för leksaker och 51 procent för läkemedel.

J.   Varumärkesförfalskning och pirattillverkning har svåra konsekvenser för EU:s ekonomi och för gemenskapens interna sociala och ekonomiska system genom att de hämmar innovation, bromsar utländska direktinvesteringar, får kvalificerade arbetstillfällen inom industrin att försvinna och främjar utvecklingen, parallellt med den lagliga ekonomin, av en svart ekonomi som kontrolleras av organiserad brottslighet.

K. Den globala omfattningen, den snabba framväxten och de skadliga ekonomiska effekterna av digital piratkopiering för rättsinnehavare betonas i OECD:s rapport från 2007 om de ekonomiska effekterna av varumärkesförfalskning och piratkopiering och i OECD:s kommande fas II-rapport om piratkopiering av digitalt innehåll.

L.  Varumärkesförfalskning orsakar svåra skador på miljön, som följd dels av den bristande kvaliteten på de förfalskade varorna, dels av de höga kostnaderna förknippade med att bortskaffa och förstöra dem.

M. Det är komplicerat, dyrt och tidskrävande att bekämpa pirattillverkade varor, särskilt för små och medelstora företag.

N. Medan den inre marknaden garanterar att de europeiska konsumenterna kan göra fria och trygga produktval med god insyn, kan ett utbud av förfalskade varor, om det inte bekämpas på rätt sätt, inte bara skada den trovärdighetsprincip som underbygger hela systemet utan även sätta konsumenternas säkerhet, hälsa och, i extrema fall, liv på spel. Det är därför viktigt att se till att konsumenternas rättigheter garanteras på bättre sätt.

O. Initiativ för att öka medvetenheten bland konsumenterna om hälso- och säkerhetsriskerna med och, mer allmänt, följderna av att köpa varumärkesförfalskade varor är ett effektivt sätt att bekämpa varumärkesförfalskning.

P.  Det bör tillämpas strängare påföljder för förfalskare av sådana varor som har en direkt effekt på folkhälsan.

Q. De skillnader i immaterialrättslagstiftningen som råder mellan i olika medlemsstater i fråga om straffrättsliga åtgärder för att hävda immaterialrätten innebär inte bara att EU:s förhandlingsposition försvagas utan även att de ansträngningar som hittills gjorts för att komma åt detta problem på ett effektivt sätt på internationell nivå undergrävs.

R.  Det förenklade förfarande som fastställs i artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter[13] och som gör det möjligt att snabbt och till relativt låga kostnader destruera stora mängder varumärkesförfalskade varor har varit mycket framgångsrikt i medlemsstater som Portugal, Grekland, Ungern, Nederländerna och Litauen.

S.  Vid toppmötet i Sankt Petersburg erkändes det att problemet med varumärkesförfalskning och pirattillverkning hade en global karaktär och det betonades att samarbetet måste förbättras mellan G8, tredjeländer och de behöriga internationella institutionerna.

T.  Vid det följande G8-toppmötet i Heiligendamm inrättades en arbetsgrupp för immateriella rättigheter för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning som en del av ”Heiligendamm-processen”[14].

U. EU, Japan och Förenta staterna inledde 2007 förhandlingar om ett nytt internationellt avtal för att stärka skyddet av immateriella rättigheter och för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning (”Anti-Counterfeiting Trade Agreement”, ACTA).

V. Ett positivt slutförande av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA) kommer att göra det möjligt att inrätta gemensamma standarder för civilt, straffrättsligt och administrativt skydd, bättre interinstitutionellt samarbete och samarbete med den privata sektorn och införandet av tekniskt bistånd, så att det blir lättare, säkrare och billigare att respektera immateriella rättigheter.

W. Det är nödvändigt att göra en tydlig åtskillnad mellan generiska läkemedel, å ena sidan, spridningen av och handeln med vilka såväl EU som utvecklingsländerna bör främja, och förfalskade läkemedel, å andra sidan, vilka åsamkar de drabbade företagen svåra ekonomiska förluster och sinkar utvecklingen av nya produkter utan att därmed gynna befolkningarna i mindre utvecklade länder. Förfalskade läkemedel utgör dock endast en del av de illegala läkemedlen.

X. När det gäller varor som har en direkt effekt på folkhälsan bidrar Internet och distributionsnät som är kopplade till parallellhandeln i hög grad till att sprida förfalskade varor som är farliga för folkhälsan.

Y. EU fortsätter sina pågående insatser för att harmonisera skyddsåtgärderna för de immateriella rättigheterna, särskilt med förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter (KOM(2005)0276), och denna process bör inte kringgås genom handelsavtal som ligger utanför EU:s sedvanliga beslutsprocesser.

Z.  Det är också mycket viktigt att skyddsåtgärderna för de immateriella rättigheterna genomförs på ett sådant sätt att de inte hindrar innovation eller konkurrenskraft, undergräver begränsningarna och undantagen eller personuppgifter i samband med immateriella rättigheter, begränsar det fria informationsflödet eller orättmätigt belastar laglig handel.

AA. EU har visat sitt engagemang för ett effektivt och väl avvägt skydd av de immateriella rättigheterna genom att under många år anta en rad direktiv på detta område som Europaparlamentet och rådet granskat ingående.

AB. Vid behandling av rättsliga åtgärder är det av avgörande betydelse att man erkänner den väsentliga skillnaden mellan intellektuell och materiell äganderätt, och följaktligen mellan kränkning av rättigheter och stöld.

AC. Alla intrång i immaterialrätten skadar handeln och affärslivet, men intrång som har kommersiell omfattning får ännu fler och mer långtgående effekter.

AD. När det gäller läkemedelspatent regleras patentintrång i varje enskilt fall på basis av framförda sakskäl i en civil talan som väckts på grund av patentintrånget, medan kränkningar av upphovsrätt och varumärkesintrång utgör medvetna brott.

Den multilaterala ramen

1.  Europaparlamentet anser att WTO‑systemet syftar till ett bredare internationellt erkännande av immateriella rättigheter genom att erbjuda en gemensam standardnivå i detta hänseende genom dels avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPS-avtalet), dels den dialog som förs såväl mellan medlemsstaterna som med andra institutioner som Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) och Världstullorganisationen (WCO) samt genom att införa en mekanism för förebyggande och lösning av tvister.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom TRIPS-rådet arbeta vidare för att säkra att de bestämmelser om minimiskydd som inlemmats i den nationella lagstiftningen åtföljs av såväl verkningsfulla tillämpningsåtgärder som åtgärder för att beivra överträdelser av dessa bestämmelser.

3.  Europaparlamentet anser att de flexibilitetsklausuler som föreskrivs i TRIPS-avtalet och bekräftas i Doha‑förklaringen om folkhälsa bör bibehållas eftersom de syftar till att garantera en rättvis balans mellan rättsinnehavarnas och slutanvändarnas intressen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till Europaparlamentet för att garantera att exportverksamhet, transitering och omlastning hanteras på lämpligt sätt i TRIPS-avtalet och att undersöka om det behövs ytterligare ändringar i avtalet för att skapa en rättvis balans mellan rättsinnehavarnas och de potentiella användarnas intressen i fråga om immateriella rättigheter, varvid särskild hänsyn alltid bör tas till utvecklingsnivån hos de olika parterna, och åtskillnad alltid göras mellan de länder som tillverkar, transiterar och brukar förfalskade eller pirattillverkade produkter.

5.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens framsteg när det gäller tekniska biståndsprogram, som har hjälpt till att stärka de immateriella rättigheterna i tillväxt- och utvecklingsländer, och betonar att sådana program bör bevaras med tanke på de fördelaktiga mål som de kan leda till i termer av hållbar ekonomisk utveckling och deras viktiga roll i kampen mot varumärkesförfalskning.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder riktade, med adekvat ekonomiskt stöd, mot mer omfattande konsumentupplysning i Europa och också i utvecklingsländerna för att undvika de risker som förknippas med potentiellt farliga produktförfalskningar.

7.  Europaparlamentet stöder de lösningar som föreslogs vid UNCTAD:s tolfte konferens, inom ramen för initiativet ”Creative Africa”, som går ut på att den kreativa industrin är en viktig faktor för de underutvecklade ländernas tillväxt, och bekräftar de immateriella rättigheternas viktiga roll för den hållbara utvecklingen i dessa regioner.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå och stödja upprättandet av ett protokoll om varumärkesförfalskning, som ska läggas till den internationella konventionen från Palermo om organiserad brottslighet.

9.  Europaparlamentet erinrar om att tillverkningen av förfalskade och piratkopierade varor har nått en alarmerande omfattning i vissa framväxande ekonomier. Samtidigt som det välkomnar de initiativ till samarbete som detta har föranlett anser parlamentet att särskilda åtgärder måste vidtas för att bättre samordna tull-, rätts- och polismyndigheter i de berörda länderna och för att påskynda harmoniseringen av lagstiftningen i dessa länder med EU:s lagstiftning.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i överensstämmelse med artikel 3.2[15] i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter[16], införa garantier på ett internationellt plan för att säkerställa att patentskyddsåtgärder inte missbrukas på ett sådant sätt att det hindrar lagenlig handel.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt samarbete med partnerländerna i Euromed inom ramen för Euromeds marknadsprogram. De uppmanas också att i Europa–Medelhavsområdet främja ett gemensamt förhållningssätt till lagstiftningen, förfarandena och genomförandet när det gäller tullsamarbetet och kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning i syfte att underlätta handelsutbytet med partnerländerna i Euromed.

12. Europaparlamentet är övertygat om att kampen mot varumärkesförfalskning bör stärkas genom att man i större omfattning hänvisar ärenden till WTO:s tvistlösningsorgan som, tillsammans med europeiska och nationella domstolar och genom att sammanställa ett regelverk som stärker TRIPS-avtalet, till såväl innehåll som omfattning, kan se till att Europas industri och konsumenter garanteras ett bättre skydd.

13. Europaparlamentet slår än en gång fast att harmoniseringen av materiell rätt ska respektera nationell suveränitet och internationella avtal på detta område.

Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA) och andra bilaterala och regionala EU-initiativ

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samtidigt med de multilaterala förhandlingarna även föra kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning vidare genom bilaterala, regionala och multilaterala avtal som syftar till ett närmande av lagar och deras effektiva tillämpning och som därtill lägger grunden till effektiva system för tvistlösning och sanktioner om de skyldigheter som anges i avtalen inte uppfylls.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föra förhandlingarna om ACTA-avtalet på ett sätt som säkerställer största möjliga insyn för EU-medborgarna, särskilt i fråga om definitionerna av termerna varumärkesförfalskning och piratkopiering och de planerade straffrättsliga påföljderna. Parlamentet anser att de sociala följderna av avtalet samt dess inverkan på de medborgerliga friheterna måste bedömas. Parlamentet anser att en arbetsgrupp bör inrättas med uppgift att undersöka hur avtalet genomförs genom att prioritera denna fråga i dialogen mellan Europeiska unionen och tredjeländer och inom ramen för samarbetsåtgärder med dessa länder.

16. Europaparlamentet anser att det ännu inte är säkert huruvida det i EG-fördraget ges någon rättslig grund för gemenskapsåtgärder som fastställer typen av och nivån på brottspåföljder, och att kommissionen kanske därför inte har någon behörighet att på gemenskapens vägnar förhandla fram ett internationellt avtal som specificerar arten av och nivån på straffrättsliga åtgärder som ska vidtas mot varumärkesförfalskare och dem som kränker upphovsrätten.

17. Europaparlamentet betonar att i alla avtal till skydd för den immateriella äganderätten bör man skilja på personligt bruk utan vinstsyfte och olaglig och avsiktlig saluföring av varumärkesförfalskade och piratkopierade varor.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla med tredjeländer om inrättandet av arbetsgrupper för att bekämpa varumärkesförfalskning.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ACTA-avtalet inte ger offentliga myndigheter rätt att få tillgång till privata datorer och annan elektronisk utrustning.

20. Europaparlamentet gläder sig över det växande intresse som många WTO-medlemsstater har visat för ACTA. Parlamentet anser att ansträngningar bör göras för att inkludera tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien samt regionala handelsblock som Mercosur, Caricom och Asean i förhandlingarna om avtalet, och samtidigt uppmana dem att åta sig att garantera att immaterialrätten respekteras inom deras respektive territorier.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika riskerna med motsägelser och överlappning mellan ACTA- och TRIPS-avtalet och andra internationella fördrag om immateriella rättigheter.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ACTA enbart inriktas på åtgärder till skydd för den immateriella äganderätten och inte på sakfrågor i samband med den immateriella äganderätten såsom skyddets omfattning, begränsningar och undantag.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ACTA inte används för att ändra befintlig europeisk lagstiftning till skydd för den immateriella äganderätten utan till fullo avspeglar den avvägning man kommit fram till i olika direktiv som antagits av Europaparlamentet och rådet på detta område, framför allt skäl 2 i direktiv 2004/48/EG.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådets ordförandeskap att klargöra vilken roll och behörighet som tillkommer artikel 133-kommittén och andra kommittéer som är involverade i förhandlingarna om ACTA-avtalet.

25. Europaparlamentet anser att kommissionen bör beakta viss stark kritik mot ACTA i sina pågående förhandlingar, nämligen att varumärkes- och upphovsrättsinnehavare utan rättsliga förfaranden ska kunna inkräkta på påstådda lagöverträdares integritet, att icke kommersiella överträdelser mot upphovsrätten och varumärken ska straffbeläggas ytterligare, att tekniken för förvaltningen av digitala rättigheter ska stärkas på bekostnad av rätten till ”skälig användning”, att ett tvistlösningsförfarande vid sidan om befintliga WTO-strukturer kan komma att inrättas och slutligen att alla signatärer kan komma att tvingas betala kostnaderna för att upphovsrätten och varumärkesskyddet ska respekteras.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang säkerställa ett kontinuerligt och öppet offentligt samrådsförfarande och att framhålla fördelarna med ett sådant förfarande för alla länder som deltar i förhandlingarna samt att se till att parlamentet regelbundet får ingående information om förhandlingsläget.

27. Europaparlamentet påminner om att EG-fördraget innehåller bestämmelser om undantag som kan tillämpas när förhandlingar om och ingående av avtal om handelsrelaterade immateriella rättigheter gäller handel med kulturella och audiovisuella tjänster. Parlamentet påpekar att förhandlingar om och ingående av avtal i sådana fall omfattas av gemenskapens och medlemsstaternas delade ansvarsområde. Parlamentet påpekar dessutom att förhandlingar om sådana avtal kräver ett gemenskapsbeslut antaget i enlighet med relevanta bestämmelser i EG-fördraget, men även en gemensam överenskommelse från medlemsstaternas sida, och avtal som förhandlats fram på detta sätt måste ingås gemensamt av gemenskapen och medlemsstaterna.

28. I samband med förhandlingarna om ACTA-avtalet vill Europaparlamentet påminna kommissionen om artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som gäller skydd av personuppgifter, och om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[17].

29. Europaparlamentet anser att allmänintresset när det gäller offentliggörande av de preliminära utkasten till handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, inklusive lägesrapporter, och av kommissionens förhandlingsmandat, inte bör få åsidosättas genom artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001[18]. Rådet uppmanas att se till att artikel 255 i EG-fördraget tillämpas så att största möjliga tillgång till handlingar garanteras, förutsatt att de säkerhetsåtgärder som krävs enligt dataskyddslagarna vidtas.

30. Europaparlamentet beklagar att skyddet av immateriella rättigheter i Turkiet ännu inte uppfyller EU:s standarder och därför bör ses över. Parlamentet påpekar att Turkiet endast kommer att bli en trovärdig kandidat för medlemskap när landet kan införa gemenskapens regelverk och garantera full respekt för immateriella rättigheter inom sina gränser.

Förbindelser mellan EU och Kina

31. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att öka sina ansträngningar och med förnyad energi vidta åtgärder mot de personer som kränker de immateriella rättigheterna och välkomnar, i detta sammanhang, rättsorganens attitydförändring, eftersom dessa nyligen erkände EU-medborgares immateriella rättigheter i Kina och dömde lokala företag som har kränkt dessa rättigheter.

32. Europaparlamentet bekräftar behovet av att öka samarbetet med de kinesiska tullmyndigheterna och att de motsvarande europeiska administrativa enheterna ger bistånd och stöd.

33. Europaparlamentet påpekar att 60 procent av de varumärkesförfalskade varor som beslagtagits av tullmyndigheterna i EU är tillverkade i Kina. Kommissionen uppmanas att snarast möjligt lägga fram en handlingsplan i samarbete med de kinesiska myndigheterna för att bekämpa varumärkesförfalskning.

Externa stödåtgärder i kampen mot varumärkesförfalskning

34. Europaparlamentet rekommenderar att en verkningsfull mekanism införs för att övervaka eventuella brott mot den immateriella äganderätten såsom den stadfästs i olika avtal, kombinerat med handelspolitiska påtryckningsinstrument och konkreta åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning.

35. Europaparlamentet erinrar om att det allmänna preferenssystemet bland annat ger möjlighet att tillfälligt inställa förmåner för parter som använder sig av illojala handelsmetoder. Parlamentet anser att i särskilt allvarliga fall av brott mot immaterialrätten, som till exempel utgör ett allvarligt hot mot säkerheten och folkhälsan, bör kommissionen överväga att tillämpa detta avskräckande.

36. Europaparlamentet anser att handelshinderförordningen kan vara till stor hjälp för europeiska företag som har svårighet att etablera sig på tredjelandsmarknader på grund av brott mot immaterialrätten, och uppmanar kommissionen att uppmuntra till och förenkla tillämpningen av denna förordning, särskilt för små och medelstora företag.

37. Europaparlamentet anser att ett bättre samarbete mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna i tredjeländer kan garantera ett effektivare informationsutbyte, en bättre användning av tillgängliga resurser och ett större inflytande avseende åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning, både när det gäller politiska och diplomatiska aspekter och rent tekniska aspekter.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra ”marknadstillträdesgrupper” på EU:s delegationer till en behjälplig kontaktpunkt för företag från gemenskapen (särskilt små och medelstora företag) som inlämnat klagomål om immaterialrättsbrott.

Frågor om lagstiftning och organisation

39. Europaparlamentet noterar kommissionens engagemang för att stärka immaterialrätten i EU, och efterlyser kraftigare insatser för att bekämpa varumärkesförfalskning och främja harmonisering av de lagar på området som gäller i de olika medlemsstaterna.

40. Europaparlamentet noterar att det inte finns några harmoniserade definitioner i EU av varumärkesförfalskning och pirattillverkning och att medlemsstaternas definitioner skiljer sig åt.

41. Europaparlamentet noterar den oroväckande utvecklingen när det gäller varumärkesförfalskning och pirattillverkning, i synnerhet i en globaliserad ekonomi, och de allvarliga följder som detta får för konkurrenskraften, företagen, skaparna och konsumenterna i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge konsumenterna tillräckligt med information om riskerna med varumärkesförfalskning och pirattillverkning, i synnerhet de betydande risker som förfalskade varor, bland annat läkemedel, medför för konsumenternas hälsa och säkerhet.

42. Europaparlamentet ber kommissionen att särskilt utreda hälso- och säkerhetsriskerna med varumärkesförfalskning för en bedömning av om det behövs ytterligare åtgärder.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att få till stånd minimipåföljder i europeisk straffrättslagstiftning för allvarliga kränkningar av den immateriella äganderätten.

44. Europaparlamentet anser att en harmonisering av befintlig nationell lagstiftning mot varumärkesförfalskning är nödvändig för att det framtida ACTA-avtalet ska bli verkningsfullt och tillämpas konsekvent.

45. Europaparlamentet insisterar på behovet att samordna de tjänster vid kommissionen som har i uppdrag att bekämpa varumärkesförfalskning – samt sprida de gemenskapsinitiativ som kommissionen fattar beslut om på detta område – på ett bättre sätt, eftersom de olika påföljdssystemen skadar den inre marknaden och missgynnar Europeiska unionen vid handelsförhandlingar. Parlamentet insisterar även på att den privata och offentliga sektorn måste öka sitt samarbete för att kampen mot varumärkesförfalskning ska bli mer aktiv, dynamisk och effektiv.

46. Europaparlamentet insisterar på behovet av att utveckla en anpassad fortbildning för tulltjänstemän, domare och andra berörda yrkespersoner och att uppmuntra medlemsstaterna att inrätta specialiserade enheter för att bekämpa varumärkesförfalskning.

47. Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin vitbok om idrott från juli 2007 erkänner att den ekonomiska livskraften i rättigheter till idrottsevenemang är beroende av om det effektivt går att skydda sig mot överträdelser mot den immateriella äganderätten på nationell och internationell nivå och kräver att man beaktar rättsinnehavarna till idrottsevenemang vid insatserna för att bekämpa varumärkesförfalskning och digital piratkopiering.

48. Europaparlamentet efterlyser ytterligare förbättringar och bättre samordning av tullförfarandena inom EU i syfte att på ett avgörande sätt hindra att förfalskade och piratkopierade produkter når marknaden. Parlamentet anser att för att bekämpa varumärkesförfalskning på ett effektivt sätt är det nödvändigt att beakta den framträdande roll som Internet idag spelar för försäljningen och marknadsföringen av förfalskade och piratkopierade produkter. Kommissionen uppmanas dessutom att för parlamentet och rådet lägga fram ett förslag i syfte att förse Europeiska unionen och dess medlemsstater med kvalitativa och statistiska uppgifter, på unionsnivå, om varumärkesförfalskning, i synnerhet via Internet.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de särskilda aspekterna när det gäller användning av Internet för att sprida förfalskade varor och bedöma vilka effekter detta har för medlemsstaternas ekonomier genom att utveckla statistiska och kvalitativa verktyg för att underlätta ett samordnat svar.

50. Europaparlamentet ber kommissionen att inrätta eller främja en hjälpcentral för små och medelstora företag, som helst ska integreras med övriga hjälpcentralstjänster, för att ge tekniskt stöd till små och medelstora företag om hur man ska gå till väga i hanteringen av varumärkesförfalskade varor.

51. Europaparlamentet anser att det är av största vikt att den europeiska industrin inte brister i sitt stöd utan aktivt bidrar till de initiativ som de europeiska institutionerna kommer att ta på detta område. Parlamentet anser det som särskilt viktigt att se till att små och medelstora företag har möjlighet att på ett verkningsfullt sätt försvara sig mot intrång i deras immateriella rättigheter i tredjeland.

52. Europaparlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra initiativ som ska öka medvetenheten bland konsumenterna om följderna av att köpa varumärkesförfalskade varor. Parlamentet betonar att företagen spelar en viktig roll i sådana initiativ.

53. Europaparlamentet anser att det i spårningssyfte är nödvändigt att uppmuntra industrins insatser att använda modern teknik för att bättre skilja på originalvaror och förfalskade varor och begär att kommissionen ska vidta de åtgärder som behövs för att bevara och främja alla konstruktiva åtgärder i detta syfte.

54. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har genomfört direktiv 2004/48/EG att skyndsamt göra detta. Medlemsstaterna uppmanas också att inte medge några undantag vid EU:s gränser för resenärer eller företag, eftersom största delen av importen av förfalskade varor är skadlig.

55. Europaparlamentet understryker hur nödvändigt det är att respektera de fyra grundläggande friheterna på den inre marknaden och att få den att fungera bättre.

56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter från medlemsstaterna om hälsoskador som har drabbat konsumenter på grund av förfalskade produkter och om klagomål från konsumenter angående förfalskade produkter. Kommissionen uppmanas också att sörja för att dessa uppgifter blir tillgängliga för myndigheter i alla medlemsstater.

57. Europaparlamentet står i detta sammanhang fast vid nödvändigheten att mobilisera samtliga berörda aktörer och skärpa verktygen i kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning på den inre marknaden.

58. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka tullpersonalen på sina egna territorier och att inrätta en enhet, igenkännbar av tredje part (däribland medlemsstater och icke-medlemsstater, gemenskapsinstitutioner, företag och privatpersoner), med ansvar för att bekämpa varumärkesförfalskning och informera om problemet.

59. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om vikten av gemenskapspatent och ett patenträttssystem, som ett sätt att skydda användarnas immateriella rättigheter i hela EU och göra det möjligt för innovativa företag att ge sina uppfinningar optimalt skydd och dra större nytta av dem.

60. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka medvetenheten och förbättra informationen om varumärkesförfalskning och pirattillverkning på turistorter samt på mässor och marknader.

61. Europaparlamentet påpekar att harmoniseringen av de immateriella rättigheterna och befintliga patent på nationell nivå och gemenskapsnivå spelar en stor roll i kampen mot varumärkesförfalskning. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra företagen att skydda sina varor och tjänster genom att registrera varumärken, mönster, patent och dylikt, så att de kan försvara sina immateriella rättigheter på ett bättre sätt.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en resultattavla för att kunna utvärdera medlemsstaternas tullåtgärder för att främja kampen mot varumärkesförfalskning och att inrätta ett nätverk för snabbt informationsutbyte om förfalskade produkter. I detta arbete bör kommissionen utgå från nationella kontaktpunkter och moderna verktyg för informationsutbyte.

63. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka samordningen mellan de nationella tullverken och att tillämpa gemenskapens tullbestämmelser på ett enhetligt sätt i hela EU.

64. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen utarbeta en gemensam strategi för förstöring av förfalskade varor.

65. Europaparlamentet ber kommissionen att främja genomförandet av det förenklade förfarandet som fastställs i artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i immateriella rättigheter[19] i alla medlemsstater.

66. Europaparlamentet föreslår dessutom att väsentliga aspekter av varumärkesförfalskning (produktimitation eller varumärkesbrott av kommersiell omfattning) skiljer sig från piratkopiering (kränkning av upphovsrätten av kommersiell omfattning), och anser att man bör överväga att behandla dessa brott oberoende av varandra och var för sig, särskilt med hänsyn till det brådskande behovet av att ta itu med vanligt förekommande aspekter inom varumärkesförfalskningen som berör folkhälsan och säkerheten.

67. När det gäller folkhälsan stöder Europaparlamentet Världshälsoorganisationens definition av ett förfalskat läkemedel: ”En medicin som medvetet och bedrägligt är felmärkt med avseende på identitet och/eller ursprung. Både orginalläkemedel och generika kan förfalskas. Förfalskade läkemedel kan vara produkter med korrekta eller felaktiga ingredienser, utan aktiva ingredienser, med otillräcklig mängd aktiva ingredienser eller med förfalskad förpackning.”

68. Europaparlamentet betonar vikten av att grundläggande rättigheter såsom skydd av privatliv och personuppgifter respekteras när åtgärder vidtas för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering.

Slutliga överväganden

69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med rådet och medlemsstaterna ange tydliga, strukturerade och ambitiösa politiska riktlinjer för att – parallellt med interna initiativ på tull- och rättsområdet – samordna och inrikta EU:s och dess medlemsstaters ”externa” åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning.

70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder som kompletterar lagstiftningsnormerna, och särskilt se till skapa större europeisk medvetenheten om riskerna med varumärkesförfalskning, i syfte att ändra allmänhetens inställning till varumärkesförfalskning och pirattillverkning.

71. Europaparlamentet anser att kommissionen bör överväga att inrätta en internationell resultattavla för varumärkesförfalskning som bör vara utformad som resultattavlan för den inre marknaden och framhålla länder som inte når upp till genomsnittet när det gäller att bekämpa varumärkesförfalskade varor.

72. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att låta parlamentet spela en mer central roll i kampen mot varumärkesförfalskning. Parlamentet anser det särskilt viktigt att EU påskyndar dess medverkan i internationella sammankomster kring denna fråga, såsom världskongressen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning (”Global Anti‑counterfeiting and Piracy Congress”) och internationella organisationer inriktade på immaterialrättsskydd.

73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att hålla parlamentet helt och fullt underrättat om, och involvera det i, de olika åtgärder som vidtas på detta område. Parlamentet anser att Europaparlamentet i Lissabonfördragets anda bör medverka fullt ut i ACTA-förhandlingarna.

o

o        o

74. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.

  • [1]  Antagna texter, P6_TA-PROV(2008)0053.
  • [2]  EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128.
  • [3]  Antagna texter, P6_TA-PROV(2008)0247.
  • [4]  EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235.
  • [5]  EUT C 308 E, 16.12.2006, s. 182.
  • [6]  Antagna texter, P6_TA(2007)0629.
  • [7]  Antagna texter, P6_TA-PROV(2008)0195.
  • [8]  EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 103.
  • [9]  EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.
  • [10]  Antagna texter, P6_TA(2008)0305.
  • [11]  EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.
  • [12]  EUT L 196, 2.8.2003, s. 7.
  • [13]  OJ L 196, 2.8.2003, s. 7.
  • [14]  Förklaring från toppmötet om tillväxt och ansvar i världsekonomin, den 7 juni 2007 vid G8‑toppmötet i Heiligendamm.
  • [15]  I artikel 3.2 står det: ”Åtgärderna, förfarandena och sanktionerna skall också vara effektiva, proportionella och avskräckande och skall tillämpas så att hinder för lagenlig handel inte uppkommer och så att missbruk inte sker”.
  • [16]  EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.
  • [17]  EGT L 281, 23.11.1995,s. 31.
  • [18]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
  • [19]  OJ L 196, 2.8.2003, s. 7.

MOTIVERING

EG konstaterar i sitt meddelande ”Europa i världen” från 2006 att man, inom ramen för de multilaterala och bilaterala initiativen, bör förstärka EU:s konkurrenskraft internationellt samt stärka kampen mot varumärkesförfalskning i tredjeländer.

Det värde som står på spel är inte oväsentligt. Marknaden för varumärkesförfalskning uppgår till ungefär 500 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 7–10 procent av världshandeln. Den europeiska ekonomin har specialiserat sig på produkter i de övre segmenten med ett högt förädlingsvärde. Dessa produkter skyddas ofta av immateriella rättigheter. Ett försvar av den immateriella äganderätten är således ett oumbärligt verktyg för att stödja den europeiska industrins internationella konkurrenskraft, och det utgör dessutom ett lika viktigt bidrag till Lissabonstrategins framgång.

Det är dock inte sant att nya initiativ i kampen mot varumärkesförfalskningen enbart avser gemenskapens industriers intresse. Förutom de ekonomiska skador som varumärkesförfalskning och piratkopiering vållar företagen, ger dessa olagliga verksamheter varje år upphov till att hundratusentals kvalificerade och välavlönade arbetstillfällen förloras i Europa (uppskattningsvis 200 000 förlorade arbetstillfällen) och på andra ställen i världen. I många fall kan de dessutom äventyra konsumenternas hälsa, finansiera kriminella organisationer och terroristorganisationer samt orsaka allvarliga skador på miljön.

Varumärkesförfalskning är ett mångfasetterat och diversifierat fenomen som, med olika intensitet, drabbar nästan alla delar av ekonomin. Tiden för simpla, lätt igenkännliga förfalskningar av lyxprodukter är numera förbi. Företagen som ägnar sig åt varumärkesförfalskning och piratkopiering har under de senaste åren utvecklats enormt och i nuläget producerar de leksaker, kläder, datorprogram, läkemedel, kosmetika, livsmedel, cigaretter samt reservdelar till personbilar och flygplan.

Alla konsumenter inser inte att de begår ett brott genom att köpa produkter vars ursprung är minst sagt tvivelaktigt, och att de bidrar till att stödja parallella ekonomier som domineras av den organiserade brottsligheten. Parlamentet har redan uttalat sig i frågan, och man har betonat att personligt bruk utan vinstsyfte bör skiljas från olaglig och avsiktlig saluföring av förfalskade och piratkopierade produkter. Man bör givetvis uppmärksamma denna åtskillnad, och man bör också bedriva informationskampanjer som leder till att konsumenterna bättre förstår vilka risker deras obetänksamma inköp innebär

Varumärkesförfalskningen är ofta förrädisk och farlig. Man beräknar till exempel att 10 procent av alla läkemedel är förfalskningar. Dessa produkter, liksom kosmetika, kan innehålla substanser som kan vara skadliga och leda till allvarliga hälsoskador för den okunnige användaren. Ett exempel utgörs av en hostmedicin innehållande frostskyddsmedel som orsakade mer än 130 dödsfall i Panama 2006. Den växande marknaden för förfalskade livsmedelsprodukter (bland annat viner och spritdrycker) vållar mycket allvarliga skador på den framstående europeiska produktionen, och den kan dessutom medföra allvarliga risker för konsumenterna, framför allt på andra marknader än dem som den förfalskade produkten kommer från. Att bekämpa varumärkesförfalskningen innebär således att man garanterar att konsumenterna kan välja fritt och säkert bland de produkter de handlar.

Utvecklingsländerna är varumärkesförfalskningens främsta offer, och de har knappast de rätta verktygen för att framgångsrikt bekämpa de skador förfalskningen ger upphov till. Föredraganden anser att man måste vidta särskilda åtgärder för att hjälpa dem att effektivt bekämpa fenomenet och undvika att det skapas ”frizoner” som kontrolleras av den organiserade brottsligheten. I synnerhet är och förblir insatserna för att motarbeta varumärkesförfalskning av livsmedelsprodukter och mediciner i utvecklingsländerna en av prioriteringarna i EU:s externa åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskningen.

Syftet med betänkandet är att skapa ett konkret och konsekvent förslag till samordnad och enhetlig europeisk politik för de internationella aspekterna av kampen mot varumärkesförfalskningen. Kampen mot varumärkesförfalskningen måste bli en prioriterad fråga för EU, och förfalskningens konsekvenser måste beaktas vid utformningen av EU:s handelspolitik för nästa årtionde.

Modernisering av TRIPS-avtalet

TRIPS-avtalet innebar ett avgörande framsteg mot ett inrättande av globala normer för den immateriella äganderätten när det trädde i kraft, men resultaten har inte alltid levt upp till förväntningarna, eftersom många medlemsstater inte har kunnat eller velat garantera att avtalet tillämpas fullt ut. EG borde därför vidta lämpliga diplomatiska åtgärder som syftar till att garantera att minimistandarderna i TRIPS-avtalet tillämpas korrekt av alla WTO:s medlemmar.

Å andra sidan är avtalet i fråga inte perfekt och vissa delar av det borde ses över igen. Man bör framför allt utsträcka dess tillämpningsområde till exporttransaktioner, transiteringar och omlastningar samt givetvis till andra kränkningar av den immateriella äganderätten.

I fall av allvarliga kränkningar av TRIPS-avtalet borde EU inte tveka att väcka talan hos WTO:s tvistlösningsorgan, såväl för att garantera att de berörda europeiska parterna försvaras som för att ”skapa” en rättspraxis som kan tydliggöra avtalets innehåll och på så sätt göra dess tillämpning lättare och mer effektiv.

Föredraganden är dessutom övertygad om att tillämpningen av förordningen om handelshinder måste uppmuntras och förenklas för de europeiska företag som klagar över problem med tillträde till tredjelandsmarknader på grund av att lokala aktörer utnyttjar sina immateriella rättigheter olagligt eller oriktigt. .

ACTA och andra bilaterala och regionala åtgärder från EU:s sida

Trots att WTO:s multilaterala ramar förblir EU:s främsta prioritering, är det uppenbart att man inte kommer att kunna bekämpa varumärkesförfalskningen effektivt på internationell nivå utan ytterligare bilaterala eller plurilaterala åtgärder, såsom ACTA-avtalet. I detta avseende förväntar parlamentet sig att bli informerat och få en möjlighet att bidra till avtalet under förhandlingarna innan det läggs fram för formell behandling i parlamentet.

Det föreslagna ACTA-avtalet föds ur behovet av att gå längre än TRIPS-avtalet och att göra kampen mot varumärkesförfalskningen effektivare och mer enhetlig. Ur denna synvinkel är det säkerligen positivt att de industrialiserade länder som drabbats hårdast av varumärkesförfalskningen, bland annat EU, Förenta staterna och Japan, har bestämt sig för att samordna sina ansträngningar. Processen är fortfarande i inledningsskedet, men man bör försäkra sig om att ACTA-avtalet inte överlappar TRIPS-avtalet och att de slutliga målen i avtalet är tillräckligt tydliga och realistiska.

Förutom ACTA-avtalet anser föredraganden att det är lämpligt att EG inför en klausul om försvar av de immateriella rättigheterna (med ett effektivt system för tvistlösning) i alla nya avtal om frihandel som förhandlas fram under de kommande åren.

Att fullt ut respektera åtagandena i TRIPS‑avtalen och i övriga bilaterala och plurilaterala avtal kommer att medföra stora ekonomiska och organisatoriska ansträngningar för tredjeländer, i synnerhet utvecklingsländerna. Föredraganden anser att EU åtminstone delvis bör ta ansvar för detta problem, och ge lämpligt ekonomiskt och tekniskt stöd till de stater som ber om det och som visar att de engagerar sig i kampen mot varumärkesförfalskning. På så sätt främjas personalutbildning och, när detta är möjligt, tillämpning av gemenskapens tullförfaranden.

Man bör särskilt ägna sig åt att bekämpa varumärkesförfalskningen i de länder där varorna transiteras, samt i de fall då ”fartygsfabriker” placerade utanför landets territorialhav används.

”Made in” och importerade produkters spårbarhet.

Den föreslagna rådsförordningen[1] om att ange ursprungsland för vissa produkter som importeras av EU från tredjeländer skulle, om den antas, inte bara möjliggöra en större öppenhet när det gäller ursprunget för vissa produktkategorier, såsom textilprodukter, som ofta är föremål för varumärkesförfalskning, utan också avsevärt bidra till att bekämpa varumärkesförfalskningen. Föredraganden skulle därför önska att man övervinner de obegripliga skillnader som hittills har varit ett hinder för förslagets åtgärder och kommer fram till ett snabbt antagande.

Samtidigt skulle det dessutom vara lämpligt att tillsammans med de berörda industrisektorerna undersöka metoder som kan göra det enkelt för tullen och för slutkonsumenterna att kontrollera äktheten hos produkter från tredjeländer.

Normativa och organisatoriska frågor

Föredraganden anser att en bättre samordning på gemenskapsnivå är nödvändig för att uppnå betydelsefulla resultat i den internationella kampen mot varumärkesförfalskningen.

Inrättandet av en gemensam europeisk myndighet med uppgift att bekämpa varumärkesförfalskningen och samordna såväl medlemsstaternas som de olika gemenskapsinstansernas ansträngningar kan inte längre skjutas upp. Den nya myndigheten måste garanteras tillräckliga medel och tillräcklig makt för att kunna genomföra sitt uppdrag, samtidigt som medlemsstaternas ansvar beaktas. EG måste dessutom garantera att de olika ansvariga instanserna inom gemenskapen arbetar med detta viktiga område på ett samordnat och väl avvägt sätt.

En av aspekterna av kampen mot varumärkesförfalskningen som såväl medlemsstaterna som EG borde prioritera, är försvaret av de små och medelstora företagen, både i Europa och i tredjeländer. Företagens roll är fundamental om man ska lyckas bekämpa varumärkesförfalskningen, och industrin måste göra sin del, som EG själv nyss påpekat. Man kan dock inte jämställa multinationella lyxföretag och små producenter som har uppnått stora resultat inom sitt varuområde. Små och medelstora företag bör således få hjälp att skydda sig mot skador som drabbar dem hårt. Mer allmänt bör man dessutom införa system för samarbete mellan offentliga och privata verksamheter. Dessa system måste bli mer effektiva och mindre kostsamma för företagen.

De traditionella marknadernas mättnad och öppnandet av nya marknader, bland annat i tillväxtekonomierna, kräver dessutom en ny operativ strategi som innebär att man inte begränsar sig till varumärkesförfalskningen i Europa, utan också tar itu med problemet i de områden där varumärkesförfalskningen är djupast rotad. Dessutom måste man agera i de tredjestater som ofta tar emot förfalskningar av europeiska varor som producerats på annat håll.

Föredraganden önskar också att man, å ena sidan, kan verka för en förbättring och en ökad harmonisering av tullförfarandena inom EU och att man, å andra sidan, inrättar ett system med straffrättsliga bestämmelser som är gemensamma för alla medlemsstater. Kampen mot varumärkesförfalskningen och piratkopieringen utanför Europa måste passera via ett stabilt system med regler som är gemensamma inom EU.

Europaparlamentets roll

Parlamentet spelar en viktig roll i kampen mot varumärkesförfalskningen, i synnerhet med tanke på de nya befogenheter det kommer att få om Lissabonfördraget träder i kraft. Det skulle dessutom vara lämpligt om parlamentet, i samarbete med berörda parlamentariska utskott, kunde främja ett årligt ”forum” om varumärkesförfalskning, ägna problemet större uppmärksamhet i sina bilaterala relationer (i första hand med Förenta staternas kongress) eller i sina multilaterala relationer (WTO:s generalförsamling) och skicka en parlamentarisk delegation till världskongressen om bekämpning av förfalskningar.

  • [1]  Ref. 2005/0254(ACC).

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (21.10.2008)

till utskottet för internationell handel

över varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln
(2008/2133(INI))

Föredragande: Karin Riis-Jørgensen

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 19 maj 2008 om gemenskapens tullinsatser på området för varumärkesförfalskning och piratkopiering,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (moderniserad tullkodex)[1],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 april 2008 om en strategi för vidareutveckling av tullunionen (KOM(2008)0169),

–   med beaktande av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter (KOM(2006)0168),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om 40-årsdagen för tullunionen[2],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter[3],

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk strategi för industriell äganderätt (KOM(2008)0465),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter[4].

1.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har genomfört direktiv 2004/48/EG att skyndsamt göra detta. Medlemsstaterna uppmanas också att inte medge några undantag vid EU:s gränser för resenärer eller företag, eftersom största delen av importen av förfalskade varor är skadlig.

2.  Europaparlamentet understryker hur nödvändigt det är att respektera de fyra grundläggande friheterna på den inre marknaden och att få den att fungera bättre.

3.  Europaparlamentet noterar den oroande utvecklingen av varumärkesförfalskning och pirattillverkning samt de allvarliga konsekvenser detta får för konkurrenskraften och företagen, producenterna och konsumenterna i EU, särskilt i en globaliserad ekonomi. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att se till att konsumenterna får tillräcklig information om de avsevärda hälso- och säkerhetsrisker som köp av vissa förfalskade varor kan medföra, till exempel kosmetika, läkemedel, leksaker, hushållsprodukter och hemelektronik.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter från medlemsstaterna om hälsoskador som har drabbat konsumenter på grund av förfalskade produkter och om klagomål från konsumenter angående förfalskade produkter. Kommissionen uppmanas också att sörja för att dessa uppgifter blir tillgängliga för myndigheter i alla medlemsstater.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett effektivt nätverk för gränsöverskridande samarbete i syfte att underlätta ett snabbt informationsutbyte.

6.  Europaparlamentet understryker att skyddet för immateriella rättigheter är oumbärligt när det gäller att främja kultur och kulturell mångfald, ta till vara forskning och innovationer samt skapa europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, och därmed understödja tillväxten och sysselsättningen inom EU.

7.  Europaparlamentet står i detta sammanhang fast vid nödvändigheten att mobilisera samtliga berörda aktörer och skärpa verktygen i kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning på den inre marknaden.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka tullpersonalen på sina egna territorier och att inrätta en enhet, igenkännbar av tredje part (däribland medlemsstater och icke-medlemsstater, gemenskapsinstitutioner, företag och privatpersoner), med ansvar för att bekämpa varumärkesförfalskning och informera om problemet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning genom att ingå avtal med tredjeländer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang ansträngningarna att stärka samarbetet med Kina.

10.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om vikten av gemenskapspatent och ett patenträttssystem, som ett sätt att skydda användarnas immateriella rättigheter i hela EU och göra det möjligt för innovativa företag att ge sina uppfinningar optimalt skydd och dra större nytta av dem.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka medvetenheten och förbättra informationen om varumärkesförfalskning och pirattillverkning på turistorter samt på mässor och marknader.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i större utsträckning upplysa konsumenterna om vilka regler som gäller för förfalskade varor och vilka konsekvenserna kan bli om man använder dem. För att ändra allmänhetens inställning till varumärkesförfalskning och pirattillverkning uppmanas kommissionen att uppmuntra insatser till stöd för lagstiftningen och bland annat införa en europeisk dag för att öka medvetenheten om riskerna med förfalskade produkter.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera de gemensamma tullinsatserna mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning, tillsammans med myndigheterna i de länder där de förfalskade produkterna tillverkas.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen prioritera förhandlingarna om guldstandarder för att förebygga varumärkesförfalskning och pirattillverkning inom ramen för handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA).

15.  Europaparlamentet påpekar att de splittrade påföljdssystemen skadar den inre marknaden och försvagar EU:s röst i internationella sammanhang. Det ovannämnda ändrade förslaget till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter är därför av stor betydelse.

16.  Europaparlamentet påpekar att harmoniseringen av de immateriella rättigheterna och befintliga patent på nationell nivå och gemenskapsnivå spelar en stor roll i kampen mot varumärkesförfalskning. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra företagen att skydda sina varor och tjänster genom att registrera varumärken, mönster, patent och dylikt, så att de kan försvara sina immateriella rättigheter på ett bättre sätt.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning. Detta organ bör, med stöd från kommissionens avdelningar, ha till uppgift att samordna kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning samt regelbundet bedöma dess omfattning och analysera fenomenen närmare. Detta observationscentrum är nödvändigt för att stärka EU:s röst i internationella sammanhang.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att få till stånd en bättre samordning i kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning och välkomnar den nya enheten, som har detta som sitt specifika arbetsområde.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en resultattavla för att kunna utvärdera medlemsstaternas tullåtgärder för att främja kampen mot varumärkesförfalskning och att inrätta ett nätverk för snabbt informationsutbyte om förfalskade produkter. I detta arbete bör kommissionen utgå från nationella kontaktpunkter och moderna verktyg för informationsutbyte.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka samordningen mellan de nationella tullverken och att tillämpa gemenskapens tullbestämmelser på ett enhetligt sätt i hela EU.

21.  Europaparlamentet poängterar att det är nödvändigt att ta fram effektiva åtgärder mot förfalskade och pirattillverkade varor genom branschöverenskommelser på EU-nivå, samtidigt som man respekterar de allmänna principerna i gemenskapsrätten, till exempel skyddet av personuppgifter och av äganderätten. Sådana åtgärder bör särskilt riktas mot leverantörer som i ökande grad – och ofta på ett aggressivt sätt – använder Internet för att erbjuda falska produkter genom skräppost, Internetbutiker eller auktionswebbplatser. Man bör dock inte kompromissa med medborgarnas rättigheter när det gäller tillgång till Internet.

22.  Europaparlamentet framhåller behovet att ta fram anpassad och kontinuerlig fortbildning för tulltjänstemän, domare och berörda yrkesverksamma i branschen samt att uppmuntra medlemsstaterna att inrätta specialiserade enheter som bekämpar varumärkesförfalskning.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen utarbeta en gemensam strategi för förstöring av förfalskade varor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.10.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Cristian Silviu Buşoi, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Mia De Vits, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Hélène Goudin, Małgorzata Handzlik, Christopher Heaton-Harris, Anna Hedh, Iliana Malinova Iotova, Kurt Lechner, Toine Manders, Catiuscia Marini, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Zita Pleštinská, Karin Riis-Jørgensen, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Barbara Weiler, Marian Zlotea

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emmanouil Angelakas, Wolfgang Bulfon, Colm Burke, Giovanna Corda, Othmar Karas, José Ribeiro e Castro, Olle Schmidt

  • [1]  EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.
  • [2]  Antagna texter, P6_TA(2008)0305.
  • [3]  EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.
  • [4]  EUT L 196, 2.8.2003, s. 7.

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (4.11.2008)

till utskottet för internationell handel

över varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln
(2008/2133(INI))

Föredragande: Eva Lichtenberger

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Vid behandling av rättsliga åtgärder är det av avgörande betydelse att man erkänner den väsentliga skillnaden mellan intellektuell och materiell äganderätt, och följaktligen mellan kränkning av rättigheter och stöld.

B.  Alla intrång i immaterialrätten skadar handeln och affärslivet, men intrång som har kommersiell omfattning får ännu fler och mer långtgående effekter.

C. Små och medelstora företag spelar en nyckelroll i Europeiska unionens ekonomi, och det är ytterst viktigt att deras legitima intressen erkänns när det gäller att skydda framsteg inom forskning och innovation.

D. När det gäller läkemedelspatent regleras patentintrång i varje enskilt fall på basis av framförda sakskäl i en civil talan som väckts på grund av patentintrånget, medan kränkningar av upphovsrätt och varumärkesintrång utgör medvetna brott.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådets ordförandeskap att klargöra roll och behörighet avseende artikel 133-kommittén och andra kommittéer som är involverade i förhandlingarna om handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA).

2.  Europaparlamentet noterar oron över bristen på insyn i samband med förhandlingarna om handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, särskilt när det gäller dess räckvidd, omfattningen av de diskuterade åtgärderna och avtalets relation till befintliga internationella avtal om skydd av immaterialrätt, till exempel avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter (TRIPS) och de avtal som slutits inom ramen för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), och önskar tidig formell spridning av information om hur arbetet fortskrider.

3.  Europaparlamentet anser det viktigt att internationella initiativ såsom ACTA, som tas för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering, inte leder till att man vidtar strängare patentskyddsåtgärder som går längre än TRIPS-avtalet.

4.  Europaparlamentet anser att det ännu inte är säkert huruvida det i EG-fördraget ges någon rättslig grund för gemenskapsåtgärder som fastställer typen av och nivån på brottspåföljder, och att kommissionen kanske därför inte har någon behörighet att på gemenskapens vägnar förhandla fram ett internationellt avtal som specificerar arten av och nivån på straffrättsliga åtgärder som ska vidtas mot varumärkesförfalskare och dem som kränker upphovsrätten.

5.  Europaparlamentet påminner om att EG-fördraget innehåller bestämmelser om undantag som kan tillämpas när förhandlingar om och ingående av avtal om handelsrelaterade immateriella rättigheter gäller handel med kulturella och audiovisuella tjänster. Parlamentet påpekar att förhandlingar om och ingående av avtal i sådana fall omfattas av gemenskapens och medlemsstaternas delade ansvarsområde. Parlamentet påpekar dessutom att förhandlingar om sådana avtal kräver ett gemenskapsbeslut antaget i enlighet med relevanta bestämmelser i EG-fördraget, men även en gemensam överenskommelse från medlemsstaternas sida, och avtal som förhandlats fram på detta sätt måste ingås gemensamt av gemenskapen och medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas olika synsätt när det gäller straffrättsliga åtgärder, med särskild referens till åtgärdernas art och nivå, och att ompröva förhandlingarna i enlighet med detta.

7.  Europaparlamentet anser att begreppen ”varumärkesförfalskning” och ”piratkopiering” används på olika sätt och inte följer en enhetligt överenskommen definition, och uppmanar således kommissionen att klargöra dessa begrepp.

8.  Europaparlamentet noterar att de båda begreppen används på ett sådant sätt att de överlappar varandra, men att varumärkesförfalskning oftast används för medvetna brott mot varumärkesrätten och piratkopiering för medvetna brott mot upphovsrätten, och att det vore lämpligt om användningen av dessa särskilda begrepp begränsades till brott av kommersiell omfattning. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de särdrag som utmärker varumärkesförfalskningen på Internet, och att bedöma dess inverkan på medlemsstaternas ekonomi genom att utarbeta statistiska och kvalitetsmässiga redskap för att underlätta en samordnad reaktion på detta fenomen.

9.  Europaparlamentet föreslår dessutom att väsentliga aspekter av varumärkesförfalskning (produktimitation eller varumärkesbrott av kommersiell omfattning) ska skiljas från piratkopiering (kränkning av upphovsrätten av kommersiell omfattning), och anser att man bör överväga att behandla dessa brott oberoende av varandra och var för sig, särskilt med hänsyn till det brådskande behovet av att ta itu med vanligt förekommande aspekter inom varumärkesförfalskningen som berör folkhälsan och säkerheten.

10. Europaparlamentet betonar vikten av att grundläggande rättigheter såsom skydd av privatliv och personuppgifter respekteras när åtgärder vidtas för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i linje med parlamentets ståndpunkt och artikel 61 i TRIPS-avtalet[1] garantera att ACTA-avtalet begränsas till att främja brottsbekämpande åtgärder avseende upphovsrätts- och varumärkesintrång, och att åtgärderna inte utvidgas till patentområdet.

12. I samband med förhandlingarna om ACTA-avtalet vill Europaparlamentet påminna kommissionen om artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som gäller skydd av personuppgifter, och om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[2].

13. Europarlamentet uppmanar kommissionen att garantera – vilket redan görs i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter[3] – att de åtgärder som främjas på det internationella området för att bekämpa förfalskningar och piratkopior ska tillämpas så att hinder för laglig handel inte uppkommer. Parlamentet anser också att man måste upprätta skydd mot missbruk av dessa åtgärder.

14. Europaparlamentet upprepar att när det gäller internationella avtal ska kommissionen, i enlighet med vad som sägs i ramavtalet av den 26 maj 2005 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen[4], ”på ett tydligt sätt informera parlamentet så snart som möjligt, såväl under den förberedande fasen inför avtalen som under genomförandet och slutförandet av internationella förhandlingar”. Kommissionen uppmanas förklara vilka åtgärder den vidtagit för att uppfylla detta åtagande gentemot parlamentet.

15. Europaparlamentet anser att allmänintresset när det gäller offentliggörande av de preliminära utkasten till handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, inklusive lägesrapporter, och av kommissionens förhandlingsmandat, inte bör få åsidosättas genom artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001[5]. Rådet uppmanas att se till att artikel 255 i EG-fördraget tillämpas så att största möjliga tillgång till handlingar garanteras, förutsatt att de säkerhetsåtgärder som krävs enligt dataskyddslagarna vidtas.

16. När det gäller folkhälsan stöder Europaparlamentet Världshälsoorganisationens definition av ett förfalskat läkemedel: ”En medicin som medvetet och bedrägligt är felmärkt med avseende på identitet och/eller ursprung. Både orginalläkemedel och generika kan förfalskas. Förfalskade läkemedel kan vara produkter med korrekta eller felaktiga ingredienser, utan aktiva ingredienser, med otillräcklig mängd aktiva ingredienser eller med förfalskad förpackning.”

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

4.11.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Carlo Casini, Titus Corlăţean, Bert Doorn, Monica Frassoni, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Neena Gill, Othmar Karas, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Hans-Peter Mayer, Manuel Medina Ortega, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Diana Wallis, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sharon Bowles, Eva Lichtenberger, Rareş-Lucian Niculescu, Georgios Papastamkos, József Szájer, Jacques Toubon, Renate Weber

  • [1]  I artikel 61 i TRIPS-avtalet föreskrivs att medlemsstaterna ska fastställa straffrättsliga förfaranden och påföljder som ska tillämpas åtminstone på alla fall av medveten varumärkesförfalskning eller piratkopiering av upphovsrätt av kommersiell omfattning. (Se http://www.wto.org/english/docs_e/legal_e/27-trips_05_e.htm)
  • [2]  EGT L 281, 23.11.1995,s. 31.
  • [3]  EUT L 157, 30.4.2004, s. 45. Artikel 3.2 lyder: ”Åtgärderna, förfarandena och sanktionerna skall också vara effektiva, proportionella och avskräckande och skall tillämpas så att hinder för lagenlig handel inte uppkommer och så att missbruk inte sker”.
  • [4]  EUT C 117 E, 18.5.2006, s. 125.
  • [5]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.11.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Kader Arif, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Ignasi Guardans Cambó, Jacky Hénin, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Gianluca Susta, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Iuliu Winkler, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Pierre Audy, Bastiaan Belder, Ole Christensen, Albert Deß, Eugenijus Maldeikis, Javier Moreno Sánchez, Sirpa Pietikäinen, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Sepp Kusstatscher, Roselyne Lefrançois, Michel Teychenné