Förfarande : 2007/2154(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0459/2008

Ingivna texter :

A6-0459/2008

Debatter :

PV 13/01/2009 - 13
CRE 13/01/2009 - 13

Omröstningar :

PV 14/01/2009 - 4.8
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0022

BETÄNKANDE     
PDF 142kWORD 87k
20.11.2008
PE 413.977v02-00 A6-0459/2008

om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (genomförande av förordning (EG) nr 1049/2001)

(2007/2154(INI))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Marco Cappato

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (genomförande av förordning (EG) nr 1049/2001)

(2007/2154(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 254 om skyldigheten att offentliggöra rättsakter och artikel 255.2 om rätten till tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar för unionsmedborgarna och för dem som är bosatta i EU,

–   med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 207.3 om rådets skyldighet att i sin arbetsordning utarbeta villkoren för allmänhetens tillgång till rådets handlingar,

–   med beaktande av EU-fördraget, särskilt artikel 1 (principen om öppenhet som en av unionens allmänna principer), artikel 6 (demokrati) samt artiklarna 28.1 och 41.1 (tillämpningen av rätten till tillgång till handlingar om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt om polisiärt och straffrättsligt samarbete),

–   med beaktande av artiklarna 10 och 16 i fördraget om Europeiska unionen, såsom det ska ändras genom Lissabonfördraget, samt av artiklarna 15 och 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 41 (rätten till god förvaltning) och artikel 42 (rätten till tillgång till handlingar),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1700/2003 av den 22 september 2003 om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 om öppnandet för allmänheten av Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens historiska arkiv(2),

–   med beaktande av rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) och förstainstansrätten om tillgång till handlingar, särskilt de nyligen avkunnade domarna från förstainstansrätten i mål T-194/04, Bavarian Lager Co. Ltd mot Europeiska gemenskapernas kommission, och från EG-domstolen i de förenade målen C-39/05 P och C-52/05 P, Konungariket Sverige och Maurizio Turco mot Europeiska unionens råd (”EG‑domstolens dom i Turco-målet”),

–   med beaktande av Europeiska ombudsmannens och Europeiska datatillsynsmannens verksamhet och handlingar om tillgång till handlingar,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 november 2002 mellan Europaparlamentet och rådet om Europaparlamentets tillgång till känslig information i rådet om säkerhets- och försvarspolitiken(3),

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 30 april 2008 till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (KOM(2008)0229),

–   med beaktande av Europarådets förslag till konvention om tillgång till officiella handlingar,

–   med beaktande av sina muntliga frågor till rådet och kommissionen om genomförandet av EG-domstolens dom i Turco-målet,

–   med beaktande av årsrapporterna för 2006 från rådet, kommissionen och Europaparlamentet om tillgång till handlingar samt av artikel 17 i förordning (EG) nr 1049/2001,

–   med beaktande av artikel 45 och artikel 97.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0459/2008), och av följande skäl:

A. Demokratier som grundar sig på rättsstatsprincipen är bundna av offentlighetsprincipen i fråga om de regler som påverkar medborgarna. Detta medför en skyldighet för EU:s institutioner att vara öppna och ge möjligheter till insyn, särskilt i beslutsprocesserna, så att de demokratiska lagstiftande organen håller sina sammanträden, diskussioner och omröstningar offentligt, samtidigt som lagförslag och tillhörande texter också görs tillgängliga.

B.  För att ansvarsskyldigheten och legitimiteten i ett demokratiskt politiskt system ska kunna upprätthållas har medborgarna rätt att få veta

- hur deras företrädare agerar efter att de valts eller tilldelats poster i offentliga organ, alternativt företräder medlemsstaten på EU-nivå eller internationell nivå (principen om ansvarsskyldighet),

- hur beslutsprocessen går till (inklusive handlingar, ändringsförslag, tidsplaner, inblandade aktörer, omröstningar osv.),

- hur offentliga medel fördelas och används samt med vilka resultat (principen om tillgångars spårbarhet).

C. På grundval av medlemsstaternas erfarenheter har Europeiska unionen, tillsammans med världssamfundet i stort, gradvis kommit att erkänna en verklig ”rätt till tillgång till handlingar” och en ”rätt till information”. Dessa rättigheter utgår från principerna om demokrati, offentlighet, insyn och öppenhet.

D. Kvantitativa uppgifter i EU-institutionernas årsrapporter angående tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 tyder på att tillgång till handlingar har beviljats vid fler tillfällen (antalet och andelen avslag har allmänt sett minskat). Samtidigt skiftar skälen till avslag mellan EU-institutionerna (det främsta är skyddet av beslutsprocessen). När det gäller känsliga handlingar förde kommissionen och parlamentet inte in några i sina respektive register, medan rådet förde in 79 känsliga handlingar av 409 i sitt register. Ur en kvalitativ synvinkel framgår det klart att ett antal bestämmelser i förordningen gav upphov till skilda tolkningar om hur denna skulle tillämpas på rätt sätt, vilket i sin tur ledde till att medborgare vände sig till Europeiska ombudsmannen och EG-domstolen.

E.  Rådet för bara in det interinstitutionella referensnumret i ett begränsat antal handlingar, vilket står i strid med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1049/2001 och gör det svårt att koppla en handling till ett förfarande, och handlingarna nedgraderas till ”mötesdokument” (som inte registreras) eller behandlas som ”diplomatiska” handlingar. På detta sätt urholkas medborgarnas rätt till tillgång till handlingar.

F.  Enligt skäl 6 i förordning (EG) nr 1049/2001 bör tillgång beviljas även till handlingar som utfärdats enligt förfarandet för delegerade befogenheter (kommittéförfarandet). Då 90 procent av lagstiftningen antas enligt detta förfarande bör en vederbörlig och insynsvänlig parlamentarisk och demokratisk granskning till fullo säkras inom ramen för förfarandet.

G. Internet har blivit det vanligaste sättet för medborgarna att ta del av EU-dokument, och EU:s institutioner har gjort fler handlingar tillgängliga på nätet. Detta har nu skapat ett behov att vidareutveckla användarvänligheten på EU-institutionernas webbplatser för tillgång till handlingar, att koppla ihop dem med varandra och att skapa en enda EU-portal med tillgång till alla handlingar, förfaranden och institutioner.

H. EU:s institutioner bör nu ta ytterligare steg mot större insyn, öppenhet och demokrati genom att sträva mot en ”EU-rättsakt om fri tillgång till information”, eftersom ett antal brister i tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 har uppmärksammats av allmänheten. De senaste domarna behöver analyseras och genomföras av EU-institutionerna snarast möjligt. Kommissionen har å sin sida kommit med ett förslag till översyn av förordning (EG) nr 1049/2001.

1.  Europaparlamentet betonar att EG-domstolens dom i Turco-målet utgjorde en milstolpe. Domstolen fastslog att ”förordning nr 1049/2001 i princip innebär en skyldighet att lämna ut yttranden från rådets rättstjänst rörande ett lagstiftningsförfarande”(4) och drog följande slutsatser:

- Allmänhetens rätt till tillgång till handlingar från EU-institutionerna stammar från dessas demokratiska natur, enligt vad som stadgas i skäl 4 och artikel 1 i förordning (EG) nr 1049/2001.

- Undantagen i förordningen (till exempel skyddet av beslutsprocessen) måste tolkas återhållsamt och avvägas mot det överordnade allmänintresset av att lämna ut handlingar, som är förenat med demokratiprincipen, medborgarnas närhet till beslutsprocessen samt förvaltningens legitimitet, effektivitet och ansvarsskyldighet inför medborgarna(5).

- Dessa slutsatser är än viktigare när EU-institutionerna handlar i egenskap av lagstiftare(6).

- Öppenhet i fråga om olika åsikter om en rättsakt (och dess lagenlighet), ”vilket gör det möjligt att öppet diskutera skillnaderna mellan olika ståndpunkter, bidrar till att öka institutionernas legitimitet i de europeiska medborgarnas ögon och till att öka deras förtroende”(7).

- Institutionen måste lämna en utförlig motivering till ett avslag(8).

- Undantaget kan endast tillämpas under den tid som skyddet är motiverat med hänsyn till handlingens innehåll(9).

2.  Europaparlamentet understryker att EG-domstolens dom i Turco-målet ytterligare stärker principen i EU om att demokratiska institutioner har en skyldighet att sörja för offentlighet i sin verksamhet och att garantera tillgång till sina handlingar och beslut. Detta är en förutsättning för deras laglighet, legitimitet och ansvarsskyldighet på grundval av artikel 6 i EU-fördraget och artiklarna 254 och 255 i EG-fördraget. Följaktligen måste handlingarna offentliggöras och under alla omständigheter hållas tillgängliga. Undantag från denna princip bör begränsas och tolkas återhållsamt.

3.  Europaparlamentet uppmanar enträget alla EU-institutioner att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001 i ljuset av senaste rättspraxis, i synnerhet EG-domstolens dom i Turco-målet med allt det innebär, särskilt i lagstiftningsförfarandena (offentliggörande av yttranden från rättstjänsterna, restriktiv tolkning av undantag, skyldighet att lämna en utförlig motivering till ett avslag osv.). Rådet uppmanas även att se över sina regler för att garantera offentligheten för samtliga diskussioner och handlingar samt all information (inbegripet uppgifter om sammansättningen av medlemsstaternas delegationer till rådet och dess arbetsgrupper och expertgrupper) samt att låta göra en utskrift av sina offentliga sammanträden. EG-domstolens slutsatser om att skyddet av beslutsprocessen är underordnat allmänintresset av öppenhet gäller nämligen även dessa uppgifter – eftersom olika åsikter om en rättsakt ger institutionerna större legitimitet.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att ta fram gemensamma regler för hur administrativa förfaranden ska genomföras och hur administrativa handlingar ska läggas fram, sekretessbeläggas, sekretessbefrias, registreras och spridas inom och utom EU-institutionerna. Offentlighetsprincipen är nämligen oupplösligt förenad med principen om god förvaltning, så som tillkännagetts av parlamentet, rådet och kommissionen i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. På samma sätt bör rådets förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 av den 1 februari 1983 om öppnandet för allmänheten av Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens historiska arkiv(10) inlemmas i samband med översynen av förordning (EG) nr 1049/2001, så att denna ger definitioner av de gemensamma reglerna om levande och historiska arkiv samt arkiv i mellanställning. På så sätt undviker man rådande inkonsekvens mellan EU‑institutionernas och medlemsstaternas arbetssätt.

5.  Europaparlamentet bör vara en förkämpe för offentlighet, insyn och öppenhet i EU. Inför valet 2009 bör parlamentet sjösätta en särskild handlingsplan (till exempel inom ramen för initiativet om ”e‑parlamentet”) för att se till att en större mängd lättåtkomlig information finns tillgänglig på webbplatsen, angående följande:

–    Ledamöternas verksamhet och deras deltagande i och närvaro vid parlamentets arbete, i absoluta och relativa tal samt i procent. Uppgifterna bör vara tillgängliga för medborgarna även med hjälp av sökkriterier(11).

–    Parlamentets verksamhet i kammaren, utskotten, delegationer och interna organ: Lagstiftningsdatabasen OEIL bör förbättras genom att man infogar hänvisningar och länkar till alla relevanta handlingar(12). Utskottens och delegationernas arbete bör visas i form av direktuppspelningar på parlamentets webbplats, så som sker med arbetet i kammaren i dag, och inspelningar bör göras tillgängliga för medborgarna med hjälp av sökkriterier. De interna organen (talmanskonferensen, presidiet, kvestorskollegiet, arbetsgruppen för en reform av parlamentets arbetsmetoder osv.) bör främja och garantera största möjlighet till insyn i sitt arbete för övriga ledamöter och för medborgarna genom att göra alla sina handlingar tillgängliga.

–    Ledamöternas ersättningar och utgifter, i enlighet med Europeiska ombudsmannens ståndpunkt om att rätten till tillgång till information även bör gälla sådana uppgifter(13), liksom alla förklaringar om ekonomiska intressen för samtliga ledamöter. Dessa uppgifter bör vara tillgängliga på EU:s alla officiella språk.

Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de nationella parlamenten liksom andra valda organ att göra likadant och införa ett register över parlamentens och parlamentarikernas verksamhet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa rekommendationen från Europeiska ombudsmannen (klagomål 3208/2006/GG) om kommissionens register när det gäller skyldigheten att infoga hänvisningar till alla handlingar som åsyftas i artikel 3 a och som kommissionen förfogar över i det register som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EG) nr 1049/2001, i den utsträckning detta ännu inte har gjorts.

7.  Europaparlamentet anser att det skulle vara enklare att få tag på handlingar och uppgifter om handlingarna själva lades fram, registrerades och vidareutnyttjades av andra lagstiftande instanser enligt gemensamma normer (till exempel för hänvisningar till olika versioner av samma dokument samt till ändringar, bilagor och rättelser)(14) och med hjälp av ordbehandlingsprogram med öppen källkod, med effektiv flerspråkighet och teknik som också låter personer med funktionshinder få tillgång till uppgifter och handlingar, så som kommissionen föreslår medlemsstaterna i sitt meddelande om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA) (KOM(2008)0583) och så som stadgas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(15).

8.  Europaparlamentet menar att vägen till information om EU:s institutioner fortfarande kantas av hinder för vanliga medborgare eftersom det saknas en verkningsfull och medborgartillvänd interinstitutionell strategi som präglas av öppenhet, insyn och kommunikation. Oavsett vilken ingång medborgarna väljer bör de ha möjlighet att följa ett visst lagstiftnings- eller förvaltningsförfarande och kunna få tillgång till samtliga handlingar i ärendet(16). I syfte att förbättra, förenkla och komplettera EU-institutionernas register och webbsidor samt göra dem kompatibla med varandra bör man ta fram en interinstitutionell handlingsplan, något som också begärdes så tidigt som 2001. EU:s institutioner, som har ambitionen att leda utvecklingen av teknik för e‑förvaltning, bör ha förmågan och viljan att skapa en verklig interinstitutionell sökmotor som kan förenkla tillgången till handlingar och uppgifter för allmänheten.

9.  Det är djupt beklagligt att många förberedande lagstiftningshandlingar, i strid med artikel 12 i förordning (EG) nr 1049/2001, fortfarande inte registreras (till exempel de ”mötesdokument” som huvudsakligen behandlas av de arbetsgrupper inom rådet som inrättas av Coreper I). Om handlingarna ändå registreras saknas den interinstitutionella koden, vilket gör det omöjligt att föra in dem i ett gemensamt interinstitutionellt register, som en del av det interinstitutionella pilotprojektet ”Öppenhet på området med frihet, säkerhet och rättvisa” (Trans-Jai) som lanserades redan 2004 för lagstiftningsförfaranden på området med frihet, säkerhet och rättvisa. Kommissionens vice ordförande Wallström har i kammaren aviserat en förlängd frist (2010), som emellertid även den kommer att missas om inte EU-institutionerna omedelbart tillsätter en sambandsman som kan föra in den interinstitutionella koden i originalhandlingen om den saknas. Den nuvarande situationen är inte bara ett slöseri med offentliga medel, utan också ett sätt att hålla medborgarna på behörigt avstånd från det dagliga lagstiftningsarbetet inom mycket känsliga områden, som området med frihet, säkerhet och rättvisa. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte vänta på att detta verktyg ska hinna träda i kraft, utan börja använda det inför nästa valperiods början.

10. Europaparlamentet anser att EU:s institutioner bör skapa ett enda register eller en enda portal för EU med information och dokument, så att medborgarna kan gå till väga på ett bestämt sätt för att få tillgång till handlingar om EU(17). Syftet är att förenkla och komplettera EU-institutionernas register och webbplatser samt att koppla ihop dem med varandra och integrera dem i en enda EU-portal. Parlamentet efterlyser en interinstitutionell, daglig uppföljningsrapport med information och handlingar om EU:s dagordning och verksamhet på och utanför lagstiftningsområdet, före nästa mandatperiods början. Sådana planer fanns med i Trans-Jai-projektet, som bygger på en överenskommelse mellan institutionerna från 2004 men tyvärr ännu inte inletts.

11. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att senast före nästa valperiods början se till att

- samtliga förberedande handlingar innehåller en hänvisning till lagstiftningsförfarandet,

- samtliga dagordningar och resultat från överläggningar i rådet och förberedande organ innehåller en tydlig hänvisning till bakgrundsmaterial, registreras i god tid och offentliggörs i rådets register (inklusive de så kallade mötesdokumenten),

- på ett rättvisande och öppet sätt klargöra sin organisationsplan för medborgarna, genom att redogöra för de interna avdelningarnas uppgifter och arbetsflöden samt vägledande tidsfrister för ärenden inom deras uppdrag (det är dessa avdelningar som medborgarna bör vända sig till för att få information, stöd och administrativ prövning),

–   samtliga lagstiftningsförslag åtföljs av en konsekvensutredning som är tillgänglig för allmänheten.

12. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att se till att insynen ökar i kommittéförfarandena och i överenskommelser mellan EU-institutionerna vid första behandlingen i medbeslutandeförfarandet (de så kallade trepartsmötena), så att de interinstitutionella överenskommelserna till fullo uppfyller kraven på offentlighet, insyn och öppenhet i lagstiftningsförfaranden. Detta bör ske under medverkan av en parlamentsförsamling med lagstadgad skyldighet att hålla offentliga sammanträden och att offentliggöra de undersökta handlingarna.

13. Europaparlamentet understryker att det befintliga förfarandet för delegerad lagstiftning (det så kallade kommittéförfarandet), som omfattar 90 procent av de rättsligt bindande akter som varje år antas av EU:s institutioner, bör ses över och tillämpas på ett sådant sätt att demokratiska principer och öppenhet kan garanteras. Parlamentet anser också att ledamöterna, överläggningarna och omröstningarna i kommittéerna inom kommittéförfarandet bör offentliggöras och att ledamöterna i de nationella parlamenten och i Europaparlamentet, liksom medborgarna, bör få omedelbar tillgång till handlingar i registret över kommittéhandlingar, så snart som dessa sänts till kommittéledamöterna (så som utlovades 2001 av förre kommissionären Barnier). Större öppenhet bör råda framför allt när det gäller förslag till förordningar, och parlamentet bör organisera behandlingen av sådana förslag på ett så öppet och insynsvänligt sätt som möjligt, för att undvika oklarheter av det slag som uppstod i samband med förordningarna om luftfartsskydd beträffande vätskor och kroppsskannrar.

14. I synnerhet när EU-institutionerna arbetar med lagstiftningsärenden eller internationella fördrag (till exempel samarbete mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor, passageraruppgifter och dataskydd) eller utnämningsförfaranden (till exempel utnämningen av direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter) anser Europaparlamentet att principen om lojalt samarbete mellan institutionerna innebär att de är skyldiga att utväxla alla relevanta handlingar och uppgifter, även om de är av känslig eller konfidentiell natur, och att nuvarande rutiner snarast bör förbättras.

15. Europaparlamentet lovordar Europeiska ombudsmannens arbete för att öka insynen i EU:s institutioner och delar synpunkterna, som även Europeiska datatillsynsmannen framfört, om balansen mellan dataskydd och rätten till privatliv enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter(18), samt enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Ombudsmannen uppmanas att för det nyvalda parlamentets räkning förbereda en rapport om tillgången till handlingar och att i denna rapport ta upp de frågor som väcks i detta betänkande.

16. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att främja en gemensam förvaltningskultur som präglas av öppenhet och grundar sig på de principer som anges i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som de framgår av EG-domstolens rättspraxis, Europeiska ombudsmannens rekommendationer och medlemsstaternas bästa metoder. Så som redan är fallet för uppgiftsskyddsombuden bör samtliga generaldirektorat inom EU:s institutioner försäkra sig om att handlingar läggs fram, registreras, sekretessbeläggs, sekretessbefrias och sprids enligt principen om god förvaltning, förordning (EG) nr 1049/2001 samt i enlighet med den berörda EU-institutionens arbetsordning.

17. Europaparlamentet efterlyser ett europeiskt år för öppenhet och insyn. Med anledning av valet till Europaparlamentet bör även en EU-kampanj genomföras under 2009 för att främja öppenhet och insyn, så att medborgarna blir medvetna om sin rätt att få tillgång till EU:s handlingar och får kunskap om EU:s normer om offentlighet, öppenhet och insyn, liksom i medlemsstaterna.

18. Den öppenhet och insyn som återfinns på EU-nivå bör avspeglas i medlemsstaterna när dessa införlivar EU:s lagstiftning i sin nationella lagstiftning. Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten och konferensen mellan organ för EG- och EU-frågor att undersöka förslagen i denna resolution och att arbeta för ett EU-register över parlamentens och parlamentarikernas verksamhet. Detta register skulle kunna tjäna till att säkra och stärka ömsesidigt samarbete och samråd mellan EU, Europaparlamentet och de nationella parlamenten, samtidigt som man också drar nytta av de bästa metoderna för öppenhet och insyn med avseende på e‑parlamentet och e‑förvaltning.

19. Europaparlamentet uppmanar de politiska partierna och partigrupperna i parlamenten att främja insyn och öppenhet internt och i parlamenten, till exempel genom att tv- eller radiosända sina sammanträden och göra program och handlingar tillgängliga på Internet.

20. Europarådets parlamentariska församling har i sitt yttrande nr 270 (2008) uttryckt invändningar mot Europarådets förslag till konvention om tillgång till officiella handlingar. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ändra förslaget till konvention åtminstone enligt de förslag som lagts fram av medlemmarna i församlingen.

21. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och EG-domstolen (vad gäller domstolens administrativa uppgifter), de enda organ som fortfarande inte tillämpar förordning (EG) nr 1049/2001 för sina handlingar, att tänka över detta och vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen.

22. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att arbeta för en ambitiös ”EU-rättsakt om fri tillgång till information”, på grundval av den aktuella föreslagna översynen av förordning (EG) nr 1049/2001.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europarådet.

(1)

EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(2)

EUT L 243, 27.9.2003, s. 1.

(3)

EGT C 298, 30.11.2002, s. 1.

(4)

Punkt 68 i EG-domstolens dom i Turco-målet.

(5)

Innehållet i en handling som skulle kunna omfattas av ett undantag (som ett rättsutlåtande) ska granskas för att man ska kunna värdera vilka delar av handlingen som undantaget ska gälla. Risken med utlämnandet måste ”rimligen kunna förutses och inte enbart vara hypotetisk”. Risken måste vidare avvägas mot ”allmänintresset av att handlingen görs tillgänglig med hänsyn till de fördelar som [...] följer av en ökad öppenhet, nämligen att medborgarna ges bättre möjligheter att delta i beslutsfattandet, att förvaltningen åtnjuter större legitimitet och att den blir effektivare och får ett större ansvar gentemot medborgarna i ett demokratiskt system”.

(6)

”Medborgarnas möjlighet att få kännedom om vad som ligger till grund för lagstiftningsåtgärderna utgör ett villkor för att dessa konkret ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter” (punkt 46 i EG-domstolens dom i Turco-målet). ”[D]en ökning av öppenheten och insynen i lagstiftningsprocessen och den förstärkning av de europeiska medborgarnas demokratiska rätt [...] som följer av utlämnandet av handlingar [...] som uppkommer i samband med debatten om lagstiftningsinitiativ” (punkt 67 i EG-domstolens dom i Turco-målet) utgör ett sådant överordnat allmänintresse som åsyftas i förordning (EG) nr 1049/2001.

(7)

Punkt 59 i EG-domstolens dom i Turco-målet.

(8)

Punkt 69 i EG-domstolens dom i Turco-målet.

(9)

Punkt 70 i EG-domstolens dom i Turco-målet.

(10)

EGT L 43, 15.2.1983, s.1.

(11)

Till exempel: hur många dagar ledamöterna har varit närvarande i parlamentet och vad de har undertecknat och/eller röstat om, liksom hur de har röstat i omröstningar med namnupprop, i kammaren och i utskotten; vilka sammanträden med institutionella organ som de har deltagit i, i kammaren och/eller utskott och/eller delegation osv. Uppgifterna bör även vara tillgängliga med hjälp av sökkriterier, som ledamot/plenarsammanträde/utskott/delegation/röster/närvaro/dag/månad/år/valperiod osv. Det bör finnas länkar till parlamentets webbplats från ledamöternas egna webbplatser och från andra relevanta webbplatser. Dessa uppgifter bör anges på ledamöternas webbplatser, tillsammans med assistenternas namn, avgivna yttranden, framlagda ändringsförslag i utskott och i kammaren till betänkanden och andra akter, röstförklaringar, telefon- och videokonferenser, undertecknade skriftliga förklaringar inklusive förteckningen över samtliga undertecknare osv.

(12)

Förfaranden och handlingar i utskotten, såsom första betänkande och ändringsförslag, yttranden från andra utskott, yttranden från rättstjänsten, ändringsförslag som lagts fram i kammaren, omröstningar med namnupprop, interinstitutionella skrivelser (särskilt sådana som rör lagstiftningsförfaranden) på utskotts- och plenarnivå osv.

(13)

Europeiska ombudsmannens förslag till rekommendation till Europaparlamentet i klagomål 3643/2005/(GK)WP.

(14)

Detta sker för närvarande inte, då kommissionen, parlamentet och rådet har olika praxis.

(15)

EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.

(16)

Till exempel ursprungliga förslag, sammanträdesprotokoll, betänkanden, ändringsförslag, omröstningar och resultat från dessa, debatter, texter som trätt i kraft, genomförande i medlemsstaterna, utvärderingsrapporter osv.

(17)

Till exempel ursprungliga förslag, sammanträdesprotokoll, betänkanden, ändringsförslag, omröstningar och resultat från dessa, debatter, texter som trätt i kraft, genomförande i medlemsstaterna, utvärderingsrapporter osv.

(18)

EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.11.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Catherine Boursier, Emine Bozkurt, Kathalijne Maria Buitenweg, Maddalena Calia, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Fabio Ciani, Carlos Coelho, Elly de Groen-Kouwenhoven, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Claudio Fava, Armando França, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Jeanine Hennis-Plasschaert, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Stavros Lambrinidis, Roselyne Lefrançois, Baroness Sarah Ludford, Javier Moreno Sánchez, Maria Grazia Pagano, Martine Roure, Inger Segelström, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marco Cappato, Carlo Casini, Elisabetta Gardini, Monica Giuntini, Genowefa Grabowska, Luis Herrero-Tejedor, Sophia in ‘t Veld, Ona Juknevičienė, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jörg Leichtfried, Nicolae Vlad Popa, Luca Romagnoli, Stefano Zappalà

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Inés Ayala Sender

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy