BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
15.12.2008 - (KOM(2007)0619 – C6‑0359/2007 – 2007/0216(COD)) - ***I
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Carlos Coelho
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
(KOM(2007)0619 – C6‑0359/2007 – 2007/0216(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0619),
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 62.2a i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0359/2007),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0500/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet godkänner de bifogade gemensamma uttalandena.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
PARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG*
till kommissionens förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna[1]*
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 a,
med beaktande av kommissionens förslag║,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[2], och
av följande skäl:
(1) Europeiska rådet i Thessaloniki slog fast att Europeiska unionen behöver en enhetlig strategi avseende biometriska kännetecken och uppgifter i tredjelandsmedborgares identitetshandlingar, EU-medborgares pass och i informationssystemen (VIS och SIS II).
(2) Till följd av detta antog rådet den 13 december 2004 förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna[3]. Det var ett viktigt steg på vägen mot användandet av nya metoder för att göra resehandlingar säkrare och skapa en mer tillförlitlig koppling mellan en passinnehavare och dennes pass och därigenom bidra till att förhindra att pass används i bedrägligt syfte.
(3) Genom förordning (EG) nr 2252/2004 blev det obligatoriskt att lämna fingeravtryck, vilka lagras på ett kontaktlöst chip på passet. Erfarenheten har visat att det är nödvändigt att införa undantag från det kravet. I samband med pilotprojekt som har genomförts i vissa medlemsstater har det upptäckts att fingeravtryck från barn under sex år inte håller den kvalitet som krävs för identitetskontroller (ett mot ett). Dessutom förändras barns fingeravtryck, vilket försvårar kontrollerna eftersom avtrycken inte är likadana under hela den period som ett pass är giltigt.
(4) Det är nödvändigt att harmonisera undantagen från fingeravtryckskravet för att bibehålla de gemensamma säkerhetsstandarderna och förenkla gränskontrollerna. Det är inte lämpligt, varken ur juridisk synvinkel eller ur säkerhetssynvinkel, att överlåta åt medlemsstaterna att i nationell lagstiftning definiera undantagen från fingeravtryckskravet i pass och andra resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna.
(4a) Förordning (EG) nr 2252/2004 föreskriver att biometriska uppgifter ska samlas in och lagras i lagringsmediet för pass och resehandlingar med syftet att utfärda sådana handlingar. Detta påverkar inte någon annan användning eller lagring av dessa uppgifter i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning. Förordningen utgör inte en rättslig grund för att skapa eller upprätthålla databaser för lagring av dessa uppgifter i medlemsstaterna. Denna fråga omfattas nämligen helt och hållet av den nationella lagstiftningen.
(5) Som en kompletterande säkerhetsåtgärd och för att säkra ett ytterligare skydd för barn bör principen om ett pass per person införas. Principen rekommenderas också av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och säkrar att ett pass och de biometriska kännetecken som finns i det endast är kopplade till passinnehavaren. Det är säkrare om varje person har ett eget pass.
(5a) Medlemsstaterna kommer att bli tvungna att utfärda individuella pass till minderåriga, och det kan finnas betydande skillnader mellan medlemsstaternas lagar när det gäller barn som passerar medlemsstaternas yttre gränser. Kommissionen bör därför undersöka om det finns ett behov av åtgärder för att säkerställa en gemensam strategi beträffande reglerna för skydd av barn som passerar medlemsstaternas yttre gränser.
(6) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(7) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning och är därför inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket med tillämpning av bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med artikel 5 i ovannämnda protokoll, ▌inom en tid av sex månader efter det att ▌denna förordning har antagits besluta om huruvida Danmark ska genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning eller inte.
(8) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[4]. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.
(9) Denna förordning utgör en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[5]. Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.
(10) När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket[6], vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet[7].
(11) När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en vidareutveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG[8] och 2008/149/RIF[9].
(11a) När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[10], en vidareutveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG[11].
(12) Förordning (EG) nr 2252/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
▌Förordning (EG) nr 2252/2004 ska ändras på följande sätt:
1) Artikel 1.1 ska ersättas med följande:
”1. Pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna ska överensstämma med minimisäkerhetsstandarderna i bilagan.
Varje pass eller resehandling ska utfärdas som en enskild handling.
Kommissionen ska senast den ...[12]* lägga fram en rapport om kraven för barn som reser ensamma eller med medföljande vuxen och som passerar medlemsstaternas yttre gränser och ska vid behov föreslå lämpliga initiativ för att säkerställa en gemensam strategi beträffande reglerna för skydd för barn som passerar medlemsstaternas yttre gränser.”
1a) Artikel 1.2 ska ersättas med följande:
”2. Passen och resehandlingarna ska innefatta ett mycket säkert lagringsmedium, som ska innehålla en ansiktsbild. Medlemsstaterna ska också låta två platta fingeravtryck i interoperabla format ingå. Uppgifterna ska säkras, och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet och möjlighet att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.”
2) I artikel 1 ska punkt 2a införas ▌:
”2a. Följande personer ska undantas från kravet på att lämna fingeravtryck:
a) Barn under 12 år.
Åldersgränsen på 12 år är provisorisk. Den rapport som avses i artikel 5a ska innehålla en översyn av åldersgränsen, eventuellt tillsammans med ett förslag till ändring av åldersgränsen.
Utan att det påverkar konsekvenserna av tillämpningen av artikel 5a får de medlemsstater som i sin nationella lag, antagen före …[13]**, fastställer en åldersgräns under 12 år tillämpa den åldersgränsen under en övergångsperiod fram till fyra år efter …**. Den åldersgräns som ska gälla inom övergångsperioden får dock inte vara lägre än sex år.
b) Personer på vilka det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck.”
2a) I artikel 1 ska punkt 2b införas:
”2b. Om det tillfälligt är omöjligt att ta fingeravtryck av de avsedda fingrarna ska medlemsstaterna tillåta att fingeravtryck tas av de andra fingrarna. Om det också tillfälligt är omöjligt att ta fingeravtryck av några av de andra fingrarna ska medlemsstaterna utfärda ett provisoriskt pass med en giltighetstid på högst tolv månader.”
2b) Artikel 1a ska införas:
”Artikel 1a
1. Biometriska kännetecken ska samlas in av utbildad och vederbörligen bemyndigad personal hos de nationella myndigheter som ansvarar för att utfärda pass och resehandlingar.
2. Medlemsstaterna ska samla in biometriska kännetecken från ansökaren med respekt för rättigheterna i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i FN:s konvention om barnets rättigheter. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga förfaranden som garanterar den berörda personens värdighet tillämpas vid problem med registreringen.”
2c) Artikel 2 ska ersättas med följande:
”Ytterligare tekniska specifikationer som överensstämmer med internationella standarder, särskilt rekommendationerna från Internationella civila luftfartsorganisationen, och som avser pass och resehandlingar ska i enlighet med förfarandet i artikel 5.2 fastställas enligt följande:
a) Ytterligare säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, inklusive strängare standarder för att förebygga risken för hel- och delförfalskningar.
b) Tekniska specifikationer för lagringsmediet för de biometriska kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhindrande av obehörig åtkomst.
c) Kvalitetskrav och gemensamma standarder för ansiktsbilden och fingeravtrycken.”
2d) Artikel 4.3 ska ersättas med följande:
”3. Biometriska uppgifter ska samlas in och lagras i lagringsmediet för pass och resehandlingar i syfte att utfärda sådana handlingar. Vid tillämpningen av denna förordning får de biometriska kännetecknen i pass och resehandlingar endast användas för att kontrollera
a) handlingens autenticitet,
b) innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av pass eller andra resehandlingar krävs enligt lag.
Kontroller av ytterligare säkerhetsdetaljer ska genomföras utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 562/2006 (kodex om Schengengränserna). Bristfälliga jämförelser ska inte i sig själva påverka passets giltighet för passage av de yttre gränserna.”
2e) Artikel 5a ska införas:
”Artikel 5a
Kommissionen ska senast den …[14]* till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport utifrån en omfattande och djupgående studie som genomförts av en oberoende myndighet och övervakats av kommissionen som, bland annat genom en utvärdering av de aktiva systemens precision, ska undersöka tillförlitligheten och den tekniska genomförbarheten av att använda fingeravtryck från barn under 12 års ålder för identifiering och verifiering, inklusive en jämförelse av frekvensen för felaktiga avvisningar i varje medlemsstat och – utifrån resultatet av denna studie – en analys av behovet av gemensamma regler för jämförelseprocessen. Rapporten ska i förekommande fall åtföljas av förslag till ändring av förordningen.”
2f) I artikel 6 ska det andra stycket ersättas med följande:
”Medlemsstaterna ska tillämpa denna förordning
a) i fråga om ansiktsbilden, senast 18 månader,
b) i fråga om fingeravtrycken, senast 36 månader
efter antagandet av de åtgärder som avses i artikel 2. Detta ska dock inte påverka giltigheten av redan utfärdade pass och resehandlingar.
Den andra meningen i artikel 1.1 ska genomföras senast den …*. Den ursprungliga giltighetstiden för innehavaren ska dock inte påverkas.”
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Bryssel den […]
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägar
Ordförande Ordförande
Gemensamt uttalande av Europaparlamentet och rådet om behovet av att öka säkerheten hos pass och resehandlingar genom att använda säkra referenshandlingar
Utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet att utfärda pass och andra resehandlingar understryker Europaparlamentet och rådet att syftet med att öka säkerheten hos pass kan undergrävas om pass utfärdas på grundval av otillförlitliga referenshandlingar.
Passet är endast en länk i en säkerhetskedja som omfattar alltifrån uppvisande av referenshandlingar till införande av biometriska uppgifter och jämförelse vid gränsstationer. Denna kedja kommer inte att vara starkare än sin svagaste länk.
Europaparlamentet och rådet konstaterar att det i medlemsstaterna finns många olika situationer och förfaranden då referenshandlingar bör inges vid passansökningar och att dessa handlingar normalt innehåller färre säkerhetsdetaljer än själva passet, vilket ökar risken för bedrägerier och förfalskningar.
Rådet ska därför utarbeta ett frågeformulär för medlemsstaterna, så att man kan jämföra förfarandena och de handlingar som krävs i varje medlemsstat för att utfärda ett pass eller en resehandling. Denna analys bör visa om det finns ett behov av att skapa gemensamma principer eller riktlinjer för bästa praxis på detta område.
Gemensamt uttalande av Europaparlamentet och rådet om den studie som avses i artikel 5a
Europaparlamentet och rådet konstaterar att kommissionen kommer att genomföra en enskild studie enligt artikel 5a i denna förordning och artikel 2 i [förslaget till] förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna.
- [1] * Politiska ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
Tekniska rättelser och justeringar gjorda av ansvariga enheter: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med kursiv stil och strykningar med symbolen║. - [2] EUT C […], […], s. […].
- [3] EUT L 385, 29.12.2004, s. 1.
- [4] EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.
- [5] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.
- [6] EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
- [7] EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.
- [8] EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.
- [9] EUT L 53, 27.2.2008, s. 50.
- [10] Rådets dokument 16462/06, tillgängligt på Internetadress http://register.consilium.europa.eu
- [11] EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.
- [12] * Tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
- [13] ** Dagen för denna förordnings ikraftträdande.
- [14] * Tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
MOTIVERING
Bakgrund
Rådet antog förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna av den 13 december 2004.
Samtidigt avgav parlamentet ett yttrande[1] (med olika ändringsförslag, varav merparten inte antogs) med stöd för idén att harmonisera dessa säkerhetsstandarder och samtidigt införa biometriska kännetecken (ansiktsbild och fingeravtryck). Denna harmonisering syftade till att göra passen säkrare och skapa en mer tillförlitlig koppling mellan handlingen och den egentliga innehavaren, och därigenom bidra till att bekämpa förfalskning av handlingar och göra kampen mot brott, terrorism och olaglig invandring mer effektiv.
Parlamentet påminde också om att användningen av denna nya teknik ännu inte hade prövats och rekommenderade att de tekniska specifikationerna för biometriska pass bör ha tagits i bruk innan biometriska pass utfärdas och att medlemsstaterna bör uppfylla olika krav om skydd av medborgarnas rättigheter.
Föredraganden välkomnar artikel 29-gruppens konstaterande att genomförandet av förordningen i allmänhet har skett med fullständig respekt för de relevanta bestämmelserna och i överensstämmelse med de tekniska specifikationer som kommissionen därefter antagit.
I samband med pilotprojekt som har genomförts i vissa medlemsstater har det dock påvisats att fingeravtryck från barn under sex år inte tycks hålla den kvalitet som krävs för identitetskontroller (ett mot ett).
Kommissionen beslutade därför att inge detta nya förslag om ändring av förordning (EG) nr 2252/2004 där man inför:
– två undantag från kravet på att lämna fingeravtryck, som undantar barn under sex år och personer på vilka det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck,
– principen om ett pass per person.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden är överlag positiv till kommissionens nödvändiga förslag, men tar detta tillfälle i akt att införa ytterligare förbättringar.
1. Att använda barns pass för att bekämpa barnarov och handel med barn
Föredraganden anser att förordningen är ofullständig, eftersom den inte innehåller någon hänvisning till det särskilda fallet med barn och ingen åldersgräns för att ta fingeravtryck på barn. Detsamma gäller personer på vilka det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck och för vilka särskild behandling med alternativa förfaranden krävs.
Enligt förordningen överlåts det åt de nationella lagstiftarna att besluta om möjliga undantag från kravet på att lämna fingeravtryck för pass och andra resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna ska införas eller inte.
Harmonisering är nödvändigt på detta område och med tanke på att alla barn i föredragandens land, Portugal, som börjar i förskola från sex års ålder måste ha ett identitetskort med fingeravtryck har föredraganden inga större problem med att i princip godkänna denna åldersgräns.
Det bör också betonas att utfärdandet av pass för barn inte är obligatoriskt på samma sätt som utfärdandet av identitetskort. Ett pass är en resehandling som endast krävs för resor utanför Schengenområdets territorium. Följaktligen tycks detta inte utgöra en alltför stor börda för föräldrarna, som säkerligen vill att de lämpligaste mekanismerna ska införas för att skydda deras barn.
Parlamentets ståndpunkt har varit att godkänna en lägsta ålder på tolv år för att ta fingeravtryck på barn, i identifikationssyfte (för lagring i en europeisk databas), eftersom denna åldersgräns är föremål för en klausul om översyn efter tre år.
Europeiska datatillsynsmannen påpekade i sitt yttrande att om dessa biometriska uppgifter endast används för kontroller (ett mot ett-jämförelse) är risken för misstag mycket mindre och åldersgränsen kan sänkas.
Föredraganden anser därför att åldersgränsen på lägst sex år endast för kontroller är godtagbar och har lagt fram ett antal ändringsförslag som syftar till att otvetydigt skydda detta mål. Föredraganden föreslår även ytterligare särskilda åtgärder, t.ex. införande av ett särskilt fält i passet med namnet/namnen på den/de person(er) som har föräldraansvaret för barnet.
Eftersom erfarenheterna av användningen av denna nya teknik är begränsade anser föredraganden att det är viktigt med specifika tillförlitliga uppgifter så att rätt beslut kan fattas. Föredraganden föreslår därför att en klausul om översyn efter tre år ska införas så att vi kan invänta resultatet av en omfattande och djupgående studie (vilken redan begärts i betänkandet om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna i samband med införandet av biometri[2] och vilken föreslås av artikel 29-gruppen och av Europeiska datatillsynsmannen) för att fastställa tillförlitligheten och lämpligheten med att ta fingeravtryck på barn och äldre personer. Med tanke på att vi för närvarande endast förfogar över resultatet av vissa pilotprojekt som genomförts i vissa av medlemsstaterna (vilka bekräftar att barns fingeravtryck kan användas i kontrollsyfte från sex års ålder), kan vi endast fatta ett provisoriskt beslut till dess att denna oberoende studie har slutförts, vilket skulle ge oss de uppgifter som krävs för att kunna fatta ett säkrare beslut.
2. Införande av principen ”En person – ett pass”
Föredraganden stöder detta förslag från kommissionen som syftar till att genomföra Internationella luftfartsorganisationens (ICAO) rekommendation, som merparten av medlemsstaterna redan tillämpar, vilket skulle göra det möjligt att sätta stopp för den fortsatta praxisen att pass utfärdas som omfattar passinnehavarens barn och på vilket barnets namn anges, men där biometriska kännetecken endast lagras för föräldern och passinnehavaren. Sådana situationer kan underlätta handeln med barn, eftersom det är svårt att utföra tillförlitliga kontroller av barnets identitet. Varje person bör ha ett eget pass med sina biometriska uppgifter.
Enligt en aktuell studie från Childfocus löper barn som reser ensamma störst risk att bli offer för barnhandel eller barnarov. Enligt IATA:s bestämmelser får barn resa ensamma från sex års ålder. Om barn från denna ålder får egna resehandlingar med biometriska kännetecken skulle det tveklöst stärka skyddet i kampen mot barnhandel (vilket också Europeiska datatillsynsmannen medger i sitt yttrande).
Föredraganden vill inte ifrågasätta all befintlig lagstiftning, i synnerhet bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna som är avsedda att skydda minderåriga, enligt vilka gränsvakter särskilt måste kontrollera minderåriga, oavsett om de reser ensamma eller inte, och i vilka det anges att minderåriga måste vara föremål för samma kontroller som vuxna när de passerar de yttre gränserna. Om en av de kontroller som utförs för vuxna bygger på deras pass borde följaktligen detsamma gälla för barn, som också borde ha sina egna pass. I fallet med minderåriga med medföljande vuxen vore det till stor hjälp för gränsvakterna om minderåriga hade ett pass med sina personuppgifter och namnet på den/de person(er), normalt föräldrarna, som har föräldraansvaret för dem, med tanke på att gränsvakterna måste kontrollera att de personer som reser med minderåriga har föräldraansvaret för dem.
3. Behovet av ett stort förtroende för förfarandet med insamling av biometriska uppgifter
För att göra pass och resehandlingar säkra är det mycket viktigt att det finns ett stort förtroende för förfarandet med att samla in de biometriska uppgifter som ska föras in i dessa handlingar. Det vore därför önskvärt med gemensamma minimistandarder för insamling av dessa uppgifter så att deras säkerhet och tillförlitlighet garanteras.
Bearbetningen av biometriska uppgifter innebär verkliga risker för de personer vars uppgifter samlas in, eftersom deras uppgifter vid felaktig insamling skulle kunna komma på avvägar eller användas för andra syften än de för vilka de insamlades.
Följaktligen har ändringsförslag lagts fram som syftar till att harmonisera förfarandena för insamling av uppgifter och skapa alternativa förfaranden vid problem under processen med att ta fingeravtryck.
4. Dataskyddsmyndigheternas delaktighet
Som svar på en skrivelse från Jean-Marie Cavada till artikel 29-gruppen om medlemsstaternas genomförandeåtgärder för förordningen, mottog vi ett svar den 10 december 2007 där det påpekades att de nationella dataskyddsmyndigheterna inte alltid varit delaktiga i genomförandeprocessen (i motsats till parlamentets dåvarande rekommendation).
Föredraganden stöder också Europeiska datatillsynsmannen, som beklagar att kommissionen inte följt den rättsliga skyldigheten att rådfråga honom vid utarbetandet av detta lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001.
Föredraganden inger därför ett antal ändringsförslag som syftar till att stärka dataskyddsmyndigheternas delaktighet i denna process.
5. Eventuellt införande av ett europeiskt system för jämförelse av fingeravtryck
Metoderna för att jämföra fingeravtryck (jämförelse på plats – kontroll av passinnehavarens biometriska kännetecken genom att jämföra dem på plats med de uppgifter som lagrats på passets chip) skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, vilket kan ge upphov till misstag vid identitetskontrollerna. Det är viktigt att analysera de eventuella bristerna i identifikationssystemen och den felfrekvens som registrerats i de olika medlemsstaterna så att man kan bedöma om det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna och bedöma behovet att införa ett europeiskt jämförelsesystem. Oavsett vilket system som används är det av avgörande betydelse att det är säkert och har en mycket låg frekvens av felaktiga avvisningar, eftersom sådana situationer kan få allvarliga konsekvenser för handlingarnas egentliga innehavare.
Det föreslås därför att en klausul om en översyn efter tre år införs så att vi kan invänta resultatet av en studie där felfrekvenserna i varje medlemsstat jämförs, i syfte att kunna analysera behovet av gemensamma regler för denna jämförelseprocess.
6. Möjligheten att skapa gemensamma regler för handlingar som ska uppvisas för att pass ska kunna utfärdas – så kallade referenshandlingar (breeder documents)
Det finns också stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller vilka handlingar som måste uppvisas (som t.ex. födelseattest, körkort, personbevis, föräldratillstånd, etc.) och hur dessa handlingar utfärdas. Med tanke på att säkerhetsnivån i regel är lägre för dessa handlingar än för utfärdande av pass med biometriska uppgifter, vilka skyddas genom mer rigorösa system (PKI-system), finns det en risk för att de lättare blir föremål för bedrägeri och förfalskning.
Med tanke på den rapport som kommissionen ska lägga fram inom tre år föreslås det därför att en analys också görs av behovet av gemensamma regler, och om ett sådant behov föreligger, att de nödvändiga lagstiftningsförslagen läggs fram för parlamentet.
Sammanfattningsvis bör det påpekas att säkerheten hos pass inte enbart beror på själva passet. Hela processen är lika viktig, från uppvisandet av de nödvändiga handlingarna för att få ett pass och insamlingen av biometriska uppgifter till kontrollen och jämförelsen vid gränsstationerna. Det tjänar inte mycket till att höja säkerhetsnivån för pass om man inte tar itu med de svaga länkarna i resten av kedjan.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar |
|||||||
Referensnummer |
KOM(2007)0619 – C6-0359/2007 – 2007/0216(COD) |
|||||||
Framläggande för parlamentet |
18.10.2007 |
|||||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 25.10.2007 |
|||||||
Föredragande Utnämning |
Carlos Coelho 31.1.2008 |
|
|
|||||
Behandling i utskott |
27.2.2008 |
26.3.2008 |
28.5.2008 |
14.7.2008 |
||||
|
2.12.2008 |
8.12.2008 |
|
|
||||
Antagande |
8.12.2008 |
|
|
|
||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
19 0 0 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Alexander Alvaro, Maddalena Calia, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Bárbara Dührkop Dührkop, Armando França, Jeanine Hennis-Plasschaert, Ewa Klamt, Claude Moraes, Rareş-Lucian Niculescu, Inger Segelström |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Edit Bauer, Simon Busuttil, Elisabetta Gardini, Genowefa Grabowska, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Antonio Masip Hidalgo, Bill Newton Dunn, Eva-Britt Svensson |
|||||||
Ingivande |
12.12.2008 |
|||||||