Förfarande : 2007/0094(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0026/2009

Ingivna texter :

A6-0026/2009

Debatter :

PV 03/02/2009 - 5
CRE 03/02/2009 - 5

Omröstningar :

PV 04/02/2009 - 7.1
CRE 04/02/2009 - 7.1
Röstförklaringar
Röstförklaringar
PV 19/02/2009 - 7.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0069

BETÄNKANDE     ***I
PDF 301kWORD 539k
27.1.2009
PE 409.510v02-00 A6-0026/2009

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

(KOM(2007)0249 – C6‑0143/2007 – 2007/0094(COD))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Claudio Fava

Föredragande (*): Edit Bauer, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

(KOM(2007)0249 – C6‑0143/2007 – 2007/0094(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0249),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 63.3 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0143/2007),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0026/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

––

PARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(1)*

till kommissionens förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om minimistandarder för sanktioner mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 b,

med beaktande av kommissionens förslag(2),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,(3)

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén,(4)

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(5), och

av följande skäl:

(1)      Europeiska rådet kom vid sitt möte den 14 och 15 december 2006 överens om att öka medlemsstaternas samarbete i fråga om bekämpning av olaglig invandring och fastslog i synnerhet att åtgärderna för att motverka olaglig invandring skulle intensifieras såväl inom de olika medlemsstaterna som på EU-nivå.

(2)      En central faktor som främjar olaglig invandring till EU är utsikterna att hitta ett arbete i EU utan att ha den rättsliga status som krävs för detta. Insatserna för att motverka olaglig invandring och olaglig bosättning bör därför omfatta åtgärder mot denna faktor.

(3)      Grundpelaren i sådana åtgärder bör vara ett allmänt förbud mot anställning av tredjelandsmedborgare som inte har rätt till bosättning i EU samt påföljder för arbetsgivare som överträder detta förbud.

(3a)    Eftersom det i detta direktiv föreskrivs minimibestämmelser har medlemsstaterna rätt att anta eller behålla strängare sanktioner, åtgärder och skyldigheter för arbetsgivarna.

(4)      Direktivet bör inte tillämpas på tredjelandsmedborgare som ▌vistas lagligt i medlemsstaterna oavsett om de får arbeta på deras territorium eller inte. Detta utesluter personer som enligt gemenskapsrättigheten åtnjuter fri rörlighet enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna(6)). Direktivet utesluter dessutom ║tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation som omfattas av gemenskapsrätten, t.ex. tredjelandsmedborgare som är lagligen anställda i en annan medlemsstat och som av en tjänsteleverantör utstationerats i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster. Detta direktiv bör tillämpas utan att det påverkar nationell lagstiftning som förbjuder anställning av tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i landet men som arbetar i strid med deras vistelsestatus.

(4a)    I detta direktiv bör vissa termer definieras. Dessa definitioner bör endast gälla i detta direktiv.

(4b)    Definitionen av "anställning" bör omfatta dess huvudbeståndsdelar, dvs. verksamhet som avlönas eller borde avlönas, och som utförs för eller under ledning eller kontroll av en arbetsgivare, oberoende av det rättsliga förhållandet.

(4c)     Definitionen av “arbetsgivare” får även omfatta en sammanslutning av personer med erkänd kapacitet att utföra rättsliga handlingar utan ställning som juridisk person.

(5)       För att förhindra att tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU ska få anställning bör arbetsgivare vara skyldiga att innan de anställer tredjelandsmedborgare – även om tredjelandsmedborgarna rekryteras för att utstationeras i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster – kontrollera att dessa har ett giltigt uppehållstillstånd eller en annan handling som ger dem rätt till vistelse och som visar att tredjelandsmedborgaren vistas lagligt på medlemsstatens territorium. ▌

(5a)    För att i synnerhet medlemsstaterna ska kunna kontrollera om handlingarna är förfalskade bör arbetsgivarna också vara skyldiga att underrätta de behöriga myndigheterna om att de anställer en tredjelandsmedborgare. För att i största möjliga utsträckning begränsa administrationen får medlemsstaterna tillåta att en sådan underrättelse sker inom ramen för andra system för anmälan. Medlemsstaterna ska kunna besluta att tillämpa ett förenklat förfarande för anmälan från arbetsgivare som är fysiska personer, då anställningen avser arbete för deras privata syften.

(6)      Arbetsgivare som har fullgjort skyldigheterna enligt detta direktiv bör inte hållas ansvariga för att ha anställt tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU om den behöriga myndigheten senare upptäcker att de handlingar som en anställd uppvisat i själva verket varit förfalskade eller missbrukats, såvida inte arbetsgivaren kände till att handlingarna var förfalskade.

(6a)    För att underlätta för arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter ska medlemsstaterna anstränga sig på alla sätt för att skyndsamt handlägga ansökningar om förnyelse av uppehållstillstånd.

(7)      För att det allmänna förbudet ska efterlevas och för att åstadkomma en avskräckande effekt bör medlemsstaterna införa lämpliga administrativa sanktioner. Sanktionerna bör omfatta böter samt bidrag till de kostnader det innebär att sända tillbaka tredjelandsmedborgaren till ursprungslandet, tillsammans med möjligheten till sänkta böter för arbetsgivare som är fysiska personer, då anställningen avser arbete för deras privata syften.

(8)      Arbetsgivaren bör i samtliga fall vara skyldig att till tredjelandsmedborgaren betala ut eventuell innestående lön för utfört arbete samt innestående skatter och sociala avgifter. Om storleken på lönen inte kan fastställas ska den förmodas motsvara minst den lön som gäller enligt tillämpliga lagar om minimilön, kollektivavtal eller praxis i relevanta branscher. Arbetsgivaren bör också vara skyldig att i förekommande fall betala eventuella kostnader för att skicka innestående lön till det land som den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren återvänt eller återsänts till. Då arbetsgivaren inte har gjort några efterbetalningar bör medlemsstaterna inte vara skyldiga att fullgöra denna skyldighet i arbetsgivarens ställe.

(8a)    Den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren kan inte erhålla rätt till inresa, vistelse och tillträde till arbetsmarknaden genom den olagliga anställningen, utbetalningen eller efterbetalningen av ersättning, sociala avgifter eller skatter som betalas av arbetsgivaren eller ett rättssubjekt som ska betala i dennes ställe.

(9)      Medlemsstaterna bör se till att tredjelandsmedborgarna kan inge klagomål och att system har inrättats som ser till att tredjelandsmedborgarna i fråga kan erhålla efterhandsutbetalningar av innestående lön. Medlemsstaterna bör inte vara skyldiga att involvera sina beskickningar eller representationer i tredjeländer i dessa system. Samtidigt som man överväger inrättandet av effektiva mekanismer för att göra det lättare att inge klagomål bör medlemsstaterna, om något sådant inte redan föreskrivs i nationell lagstiftning, överväga möjligheten och mervärdet i att ge en behörig myndighet tillstånd att vidta rättsliga åtgärder mot en arbetsgivare i syfte att kräva tillbaka innestående ersättning.

(10)    Medlemsstaterna bör vidare sörja för att det föreligger presumtion om ett anställningsförhållande på minst tre månader, så att bevisbördan läggs på arbetsgivaren för åtminstone en viss period. Den anställde bör också ges möjlighet att bl.a. bevisa att det föreligger ett anställningsförhållande och vilken varaktighet detta har.

(11)    Medlemsstaterna bör se till att det finns ytterligare möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare ▌, till exempel fråntagande av rätt till en del av eller alla offentliga förmåner, stöd eller bidrag, däribland jordbruksbidrag, fråntagande av rätt till deltagande i förfaranden för offentlig upphandling, samt återbetalning av en del av eller alla redan erhållna offentliga förmåner, stöd eller bidrag (även EU-bidrag som förvaltas av medlemsstaterna). Medlemsstaterna bör få besluta att inte tillämpa dessa ytterligare sanktioner mot arbetsgivare som är fysiska personer, då anställningen avser arbete för deras privata syften.

(12)    Detta direktiv, särskilt artiklarna 8, 11 och 13, bör inte påverka tillämpningen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 beträffande budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(7).

(13)    Med tanke på den allmänna förekomsten av underentreprenader inom vissa berörda sektorer är det nödvändigt att se till att åtminstone den entreprenör till vilken arbetsgivaren är en direkt underentreprenör kan hållas ansvarig för finansiella sanktioner tillsammans med eller i stället för arbetsgivaren. I specifika fall bör andra entreprenörer hållas ansvariga för finansiella sanktioner tillsammans med eller i stället för en arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. De efterbetalningar som ska täckas av ansvarsbestämmelserna i detta direktiv bör också omfatta bidrag till nationella semesterfonder och sociala fonder som regleras i lag eller genom kollektivavtal.

(14)    Erfarenheten har visat att de sanktionssystem som redan finns inte har varit tillräckliga för att förbuden mot anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU efterlevs fullständigt. En av orsakerna är att enbart administrativa sanktioner sannolikt inte är tillräckligt avskräckande för vissa skrupellösa arbetsgivare. Efterlevnaden kan och bör stärkas genom att straffrättsliga sanktioner tillämpas.

(15)    För att garantera att det allmänna förbudet följs till fullo behövs det därför mer avskräckande sanktioner i allvarliga fall såsom upprepade överträdelser, anställning av ett betydande antal tredjelandsmedborgare, särskilt exploaterande arbetsförhållanden, fall där arbetsgivaren vet att arbetstagaren är offer för människohandel samt olaglig anställning av en minderårig. Detta direktiv ålägger medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning tillhandahålla straffrättsliga sanktioner för sådana allvarliga överträdelser. Detta direktiv medför inga skyldigheter beträffande tillämpningen i enskilda fall av sådana sanktioner eller något annat befintligt system för brottsbekämpning.

(16)    I samtliga fall som bedöms som allvarliga enligt detta direktiv bör överträdelsen därför, om den begås medvetet, betraktas som ett brott i hela gemenskapen. Brottet bör inte påverka tillämpningen av rådets rambeslut 2002/629/RIF av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel(8).

(17)    Brottet bör bestraffas med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga sanktioner ▌. Skyldigheten att garantera effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner enligt artikel 10 i detta direktiv påverkar inte hur medlemsstaterna internt organiserar sina straffrättsliga system.

(17a)  Juridiska personer bör också kunna hållas ansvariga för det brott som avses i artikel 10, eftersom många arbetsgivare är juridiska personer. Bestämmelserna i detta direktiv medför ingen skyldighet att införa straffrättsligt ansvar för juridiska personer i medlemsstaterna.

(18)    För underlätta efterlevnaden behövs det effektiva system genom vilka tredjelandsmedborgarna kan inge klagomål direkt eller genom utsedda tredje parter såsom fackföreningar och andra organisationer. De utsedda tredje parterna bör när de bistår tredjelandsmedborgaren med att inge klagomål skyddas mot eventuella sanktioner enligt regler som förbjuder hjälp till olaglig vistelse.

(19)    Som ett komplement till systemen för att inge klagomål bör medlemsstaterna ha möjlighet att bevilja tredjelandsmedborgare som har utsatts för särskilt exploaterande arbetsförhållanden eller som var en olagligt anställd minderårig, och som samarbetar i de straffrättsliga förfarandena mot arbetsgivaren, tillfälliga uppehållstillstånd som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet. Tillstånden bör beviljas på samma villkor som de som beviljas för tredjelandsmedborgare som omfattas av rådets direktiv 2003/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna(9).

(20)    För att sörja för tillfredsställande efterlevnad av detta direktiv och i största möjliga utsträckning minska skillnaderna mellan medlemsstaterna i detta avseende bör medlemsstaterna säkerställa att effektiva och lämpliga inspektioner görs på deras territorium och informera kommissionen om resultatet av de inspektioner som de utför.

(20a)  Medlemsstaterna bör uppmuntras att varje år fastställa ett nationellt mål för antalet inspektioner som ska genomföras i de verksamhetssektorer på deras territorium där det är vanligast med anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

(20b)  För att öka effektiviteten i de inspektioner som genomförs med tillämpning av detta direktiv bör medlemsstaterna säkerställa att nationell lagstiftning ger de behöriga myndigheterna tillräckliga befogenheter att genomföra inspektionerna, att information om olaglig anställning, även resultatet av tidigare inspektioner, samlas in och behandlas för att detta direktiv ska genomföras på ett effektivt sätt samt att det finns tillgång till tillräcklig personal med de färdigheter och kvalifikationer som behövs för att genomföra inspektionerna.

(20c)   Medlemsstaterna bör säkerställa att de inspektioner som genomförs med tillämpning av detta direktiv inte påverkar vare sig antalet eller kvaliteten på de inspektioner som genomförs för att bedöma anställnings- och arbetsförhållanden.

(20d)  När det gäller utstationerade arbetstagare som är tredjelandsmedborgare får medlemsstaterna vid sina inspektioner utnyttja det samarbete och informationsutbyte som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster(10), för att kontrollera att den berörda tredjelandsmedborgaren är lagligen anställd i den utsändande medlemsstaten.

(20e)   Detta direktiv bör utgöra ett komplement till åtgärder för att motverka odeklarerat arbete och exploatering.

(20f)   I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(11) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(21)    All behandling av personuppgifter i samband med genomförandet av detta direktiv måste ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

(22)    Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att motverka olaglig invandring genom att vidta åtgärder mot den attraktionskraft som utsikterna till ett arbete innebär, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna ensamma, utan på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(23)    Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns särskilt i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktivet måste i synnerhet tillämpas med vederbörlig respekt för näringsfriheten, likhet inför lagen och principen om icke-diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol samt principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff i enlighet med artiklarna 16, 20, 21, 47 och 49 i stadgan.

(23a)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i nämnda protokoll, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta direktiv, som varken är bindande för eller tillämpligt i de staterna.

(24)    I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som därför inte skall vara bindande för eller tillämpligt i Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I ▌syfte att bekämpa olaglig invandring förbjuds i detta direktiv anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Därför fastställs i direktivet gemensamma minimistandarder för sanktioner och åtgärder som medlemsstaterna ska tillämpa gentemot arbetsgivare som bryter mot detta förbud.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller särskilt följande definitioner:

a)          tredjelandsmedborgare: personer som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 17.1 i fördraget och som heller inte är personer som åtnjuter fri rörlighet enligt gemenskapslagstiftningen i enlighet med artikel 2.5 i kodexen om Schengengränserna.

b)          anställning: ▌verksamhet som omfattar alla slag av arbete som regleras av nationell lagstiftning eller etablerad praxis för eller under ledning eller kontroll av en arbetsgivare.

c)          vistas olagligt: närvaro på en medlemsstats territorium av en tredjelandsmedborgare som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, villkoren för vistelse eller bosättning i den medlemsstaten.

d)          olaglig anställning: anställning av en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på en medlemsstats territorium.

e)          arbetsgivare: fysiska personer eller rättssubjekt, inklusive bemanningsföretag, för eller under ledning eller kontroll av vilka anställningen sköts.

f)           underentreprenör: fysiska eller juridiska personer, till vilka genomförandet av samtliga eller delar av de skyldigheter som fastställs i ett tidigare kontrakt delegerats.

(fa)        juridisk person: varje rättssubjekt som har denna status enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag för stater eller offentliga organ vid utövandet av offentliga maktbefogenheter samt offentliga internationella organisationer.

(fb)        bemanningsföretag: fysiska eller juridiska personer som i enlighet med nationell lagstiftning ingår anställningskontrakt eller inleder anställningsförhållanden med arbetstagare i syfte att hyra ut dessa till kundföretag för tillfälligt arbete i dessa företag under deras kontroll och ledning.

(fc)        särskilt exploaterande arbetsförhållanden: arbetsförhållanden, även sådana som grundar sig på könsdiskriminering eller annan diskriminering, där det råder en påfallande skillnad i förhållande till de lagligen anställda arbetstagarnas förhållanden, som t.ex. påverkar arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt kränker den mänskliga värdigheten.

(fd)        ersättning till tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU: lön och annan ersättning, i form av kontanter eller som naturaförmån, som arbetstagaren genom sin anställning erhåller direkt eller indirekt från arbetsgivaren och som motsvarar den lön eller annan ersättning som lagligen anställda arbetstagare i jämförbar ställning skulle ha fått.

Artikel 3

Förbud mot olaglig anställning

1.          Medlemsstaterna ska förbjuda anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på deras territorium.

2.          Överträdelser av detta förbud ska bestraffas med de sanktioner och åtgärder som fastställs i detta direktiv.

2a.        En medlemsstat får besluta att inte tillämpa förbudet i punkt 1 på tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet vars återsändande har uppskjutits och som får arbeta i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 4

Arbetsgivarnas skyldigheter

1.          Medlemsstaterna ska förplikta arbetsgivarna att

a)     kräva att tredjelandsmedborgarna innan de börjar en anställning innehar och förelägger arbetsgivaren ett giltigt uppehållstillstånd eller en annan handling som ger dem rätt till vistelse ▌,

b)      åtminstone så länge som anställningen varar spara en kopia eller registrering av innehållet i uppehållstillståndet eller annan handling som ger rätt till vistelse, så att medlemsstaternas behöriga myndigheter kan inspektera handlingen i fråga,

c)      underrätta de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna om ▌början av tredjelandsmedborgares anställning inom en period som varje medlemsstat själv ska fastställa.

2.          Medlemsstaterna får besluta att tillämpa ett förenklat förfarande för underrättelse enligt punkt 1 c om arbetsgivaren är en fysisk person och anställningen avser arbete för dennas privata syften.

             Medlemsstaterna får besluta att underrättelse enligt punkt 1 c ovan inte är nödvändigt om den anställde har beviljats ställning som varaktigt bosatt enligt direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning(12).

3.          Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetsgivare som har fullgjort sina skyldigheter enligt punkt 1 inte ska hållas ansvariga för överträdelser av det förbud som anges i artikel 3, såvida inte de känner till att den handling som uppvisas som giltigt uppehållstillstånd eller annan handling som ger rätt till vistelse är en förfalskning.

Artikel 6

Finansiella sanktioner

1.          Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att överträdelser av det förbud som avses i artikel 3 bestraffas med effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för arbetsgivaren.

2.          Sanktionerna ska för överträdelser av det förbud som avses i artikel 3 omfatta

a)     finansiella sanktioner i förhållande till antalet olagligt anställda tredjelandsmedborgare, och

b)     betalning av kostnaderna för ▌olagligt anställda tredjelandsmedborgares återvändande i de fall där förfaranden för återvändande tillämpas. Medlemsstaterna kan i stället besluta att inkludera åtminstone de genomsnittliga kostnaderna för återvändande i de finansiella sanktionerna enligt punkt a.

2a.        Medlemsstaterna kan minska beloppet för de finansiella sanktionerna om arbetsgivaren är en fysisk person som anställer en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU om anställningen avser arbete för arbetsgivarens privata syften och om arbetsförhållandena inte är särskilt exploaterande.

Artikel 7

Efterbetalningar som ska göras av arbetsgivare

1.          För varje överträdelse av det förbud som avses i artikel 3 ska medlemsstaterna se till att arbetsgivaren ansvarar för betalning av

a)     eventuell innestående lön till den olagligt anställda tredjelandsmedborgaren; den överenskomna ersättningsnivån ska antas ha varit minimilönen enligt tillämplig nationell lagstiftning, kollektivavtal eller praxis i den berörda yrkesgruppen, såvida inte antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren kan bevisa motsatsen, samtidigt som, i förekommande fall, rättsligt bindande nationella bestämmelser om löner respekteras,

b)     ett belopp motsvarande eventuella skatter och sociala avgifter som arbetsgivaren skulle ha betalat om tredjelandsmedborgaren varit lagligt anställd, inklusive straffavgifter vid förseningar och relevanta administrativa böter,

(ba)  i förekommande fall, eventuella kostnader för att skicka efterbetalningar till det land som tredjelandsmedborgaren återvänt eller återsänts till.

2.          För att säkerställa tillgången till effektiva förfaranden för tillämpningen av punkterna 1 a och c och med hänsyn till artikel 14 ska medlemsstaterna införa system för att sörja för att olagligt anställda tredjelandsmedborgare

a)     inom en preskriptionstid som fastställs i nationell lagstiftning kan framföra krav eller sätta i verkställighet en dom gentemot arbetsgivaren på eventuell innestående lön, inbegripet i de fall de har återvänt eller blivit avvisade,

b)     kan, om detta täcks av nationell lagstiftning, uppmana behörig myndighet i medlemsstaten att inleda förfarandena för utbetalning av innestående lön ▌utan att tredjelandsmedborgaren i det fallet behöver inge någon begäran,

        Olagligt anställda tredjelandsmedborgare ska systematiskt och objektivt informeras om sina rättigheter enligt denna punkt och artikel 14, innan ett beslut om återvändande verkställs.

3.          För tillämpningen av punkterna 1 a och b ska medlemsstaterna fastställa att det ska föreligga presumtion om ett arbetsförhållande på minst tre månader, såvida arbetsgivaren eller arbetstagaren, bland andra, inte kan motbevisa detta.

4.          Medlemsstaterna ska se till att nödvändiga system har inrättats som sörjer för att olagligt anställda tredjelandsmedborgare kan erhålla eventuell efterbetalning av lön enligt punkt 1 a och som är indriven i enlighet med kraven i punkt 2, även om de har återvänt eller blivit återsända.

5.          I de fall tillfälliga uppehållstillstånd har beviljats enligt artikel 14.3 ska medlemsstaterna i den nationella lagstiftningen fastställa villkoren för förlängning av dessa uppehållstillstånd fram tills tredjelandsmedborgaren har erhållit eventuell efterbetalning av lön enligt punkt 1.

Artikel 8

Övriga åtgärder

1.          Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ▌arbetsgivare ▌också i lämpliga fall ▌omfattas av följande åtgärder:

a)        Fråntagande av rätt till en del av eller alla offentliga förmåner, stöd eller bidrag, inklusive EU-bidrag som förvaltas av medlemsstaterna, i upp till fem år.

b)       Fråntagande av rätt att delta i offentlig upphandling enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster(13) i upp till fem år.

c)        Återbetalning av en del av eller alla offentliga förmåner, stöd eller bidrag, bl.a. EU-bidrag som förvaltas av medlemsstaterna, som arbetsgivaren har beviljats under högst tolv före den olagliga anställningens början.

d)       Tillfällig eller permanent stängning av inrättningar som har använts för att begå överträdelsen eller tillfälligt eller permanent upphävande av tillståndet att driva näringsverksamheten i fråga om detta är berättigat av situationens allvar.

1a.        Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkt 1 om arbetsgivaren är en fysisk person och anställningen avser arbete för dennas privata syften.

Artikel 9

Underentreprenad

1.          Om arbetsgivaren är en underentreprenör ska medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i nationell lagstiftning om rätten till bidrag eller regressrätt eller på området för social trygghet, sörja för att den entreprenör till vilken arbetsgivaren är en direkt underentreprenör tillsammans med eller i stället för arbetsgivaren kan hållas ansvarig för att betala

a)     finansiella sanktioner enligt artikel 6, och

b)      efterbetalningar enligt artikel 7.1 a och c-3.

2.          Om arbetsgivaren är en underentreprenör ska medlemsstaterna sörja för att huvudentreprenören och varje eventuell entreprenör i mellanledet, om de kände till att underentreprenören anställde olagligt bosatta tredjelandsmedborgare, tillsammans med eller i stället för arbetsgivaren kan hållas ansvariga för de betalningar som anges i punkt 1 i stället för den anställande underentreprenören eller den entreprenör till vilken arbetsgivaren är en direkt underentreprenör.

2a.        En entreprenör som har uppfyllt skyldigheten att vidta rimliga kontrollåtgärder enligt nationell lagstiftning ska inte hållas ansvarig enligt punkterna 1 och 2.

2b.        Medlemsstaterna får införa strängare ansvarsregler i nationell lagstifnting.

Artikel 10

Brott

1.          Varje medlemsstat ska sörja för att den överträdelse som avses i artikel 3 utgör ett brott under var och en av följande omständigheter enligt nationell lagstiftning, om den begås avsiktligt:

a)      Överträdelsen fortsätter eller ständigt upprepas ▌.

b)      Överträdelsen gäller samtidig anställning av ett betydande antal olagligt anställda tredjelandsmedborgare ▌.

c)      Överträdelsen åtföljs av särskilt exploaterande arbetsförhållanden ▌.

d)      Överträdelsen begås av en arbetsgivare som inte har åtalats eller fällts för ett brott enligt rambeslut 2003/577/RIF, men som utnyttjar arbetskraft eller tjänster från en person med vetskap om att tredjelandsmedborgaren som vistas olagligt i EU är offer för sådan människohandel.

da)    Överträdelsen avser olaglig anställning av en minderårig.

2.          Medlemsstaterna ska sörja för att anstiftan av eller medhjälp till avsiktliga handlingar av det slag som avses i artikel 1 straffbeläggs som brottslig handling.

Artikel 11

Straffrättsliga sanktioner

1.          Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att fysiska personer som begår brott enligt artikel 10 straffas med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga sanktioner.

2.          De straffrättsliga sanktioner som avses i denna artikel kan enligt nationell lagstiftning tillämpas utan att det påverkar andra sanktioner eller åtgärder som inte är av straffrättslig karaktär, förutsatt att allmänna rättsprinciper inte utesluter detta och att de kan åtföljas av offentliggörandet av beslutet rörande domen i det berörda fallet.

Artikel 12

Juridiska personers ansvar

1.          Medlemsstaterna ska se till att juridiska personer kan hållas ansvariga för brott enligt artikel 10 om dessa har begåtts till deras förmån av någon person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personens organisation grundad på

a)     befogenhet att företräda den juridiska personen,

b)     befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar, eller

c)     befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

2.          Medlemsstaterna ska också se till att en juridisk person får hållas ansvarig när brister i övervakning eller kontroll som ska utföras av en sådan person som avses i punkt 1 har gjort det möjligt för en person som är underställd den juridiska personen att begå ett brott enligt artikel 10 till förmån för den juridiska personen.

3.          Juridiska personers ansvar enligt punkterna 1 och 2 ska inte utesluta straffrättsliga sanktioner för fysiska personer som är gärningsmän, anstiftare eller medhjälpare till de brott som avses i artikel 10.

Artikel 13

Sanktioner för juridiska personer

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att en juridisk person som förklarats ansvarigi enlighet med artikel 10 kan bli föremål för effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, som kan omfatta åtgärder såsom de som anges i artikel 8.

Medlemsstaterna kan besluta att en förteckning over arbetsgivare som är juridiska personer och som har fällts till ansvar för brott i enlighet med artikel 10 ska offentliggöras.

Artikel 14

Förenklade klagomålsförfaranden

1.          Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva system genom vilka olagligt anställda tredjelandsmedborgare kan inge klagomål mot sina arbetsgivare direkt eller genom ▌tredje parter som utsetts av medlemsstaterna, såsom fackföreningar eller andra föreningar eller en behörig myndighet i medlemsstaten om detta föreskrivs i den nationella lagstiftningen.

1a.        Medlemsstaterna ska säkerställa att tredje parter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den olagligt anställde tredjelandsmedborgarens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes tillstånd, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.

2.          Att bistå tredjelandsmedborgare med att inge klagomål ska inte betraktas som till hjälp till olaglig vistelse i enlighet med rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse(14).

3.          När det gäller de brott som omfattas av artikel 10.1 c och e ska medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning fastställa villkoren enligt vilka de i varje enskilt fall kan bevilja tillfälliga uppehållstillstånd, som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet, till berörda tredjelandsmedborgare, på samma villkor som de som gäller för tredjelandsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/81/EG.

Artikel 15

Inspektioner

1.          Medlemsstaterna ska säkerställa att effektiva och lämpliga inspektioner görs för att kontrollera anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på deras territorium. Sådana inspektioner ska göras i första hand på grundval av en riskbedömning som ska utföras av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ▌.

2.          För att effektivisera inspektionerna ska medlemsstaterna på grundval av en riskbedömning regelbundet identifiera de verksamhetssektorer på deras territorier där det är vanligast med anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Medlemsstaterna ska för var och en av dessa sektorer varje år före den 1 juli informera kommissionen om de inspektioner, både i absoluta tal och som en andel av arbetsgivarna inom varje sektor, som utförts under föregående år tillsammmans med resultatet av dem.

Article 15a

Förmånligare bestämmelser

Detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att anta eller behålla bestämmelser som är förmånligare för de tredjelandsmedborgare som de är tillämpliga på enligt artiklarna 7 och 14, förutsatt att dessa förmånligare bestämmelser är förenliga med detta direktiv.

Artikel 16

Rapportering

1.          Kommissionen ska senast [tre år efter den dag som anges i artikel 17] och vart tredje år därefter ▌överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som, vid behov, innehåller förslag till ändringar av bestämmelserna i artiklarna 7, 8, 9, 14 och 15. Kommissionen ska i sin rapport särskilt undersöka medlemsstaternas genomförande av artikel 7.2 och 7.5.

2.          Medlemsstaterna ska till kommissionen översända all information som behövs för att utarbeta rapporten. Informationen ska omfatta antalet inspektioner och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15.1, de åtgärder som vidtagits enligt artikel 14 och i möjligaste mån, de åtgärder som vidtagits enligt artiklarna 7 och 8.

Artikel 17

Införlivande

1.          Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [24 månader från offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning]. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser ▌.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.          Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ║,

På Europaparlamentets vägnar                               På rådets vägnar

Ordförande                                                               Ordförande

(1)

Politiska ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.Tekniska rättelser och justeringar gjorda av ansvariga enheter: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med kursiv stil och strykningar med symbolen ║.

(2)

EUT C [...], [...], s. [...].

(3)

EUT C [...], [...], s. [...].

(4)

EUT C [...], [...], s. [...].

(5)

EUT C [...], [...], s. [...].

(6)

EUT, L 105, 13.4.2006, s. 1.

(7)

EGT L 248, 19.9.2002, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 (EUT L 390, 30.12.2006), s. 1).

(8)

EGT L 203, 1.8.2002, s. 1.

(9)

EUT L 261, 6.8.2004, s. 19.

(10)

EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.

(11)

EUT L 321, 31.12.2003, s. 1.

(12)

           EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.

(13)

EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

(14)

EUT L 328, 5.12.2002, s. 17.


MOTIVERING

Det finns uppskattningsvis mellan 4,5 och 8 miljoner illegala invandrare i EU, en siffra som stadigt ökar inte minst på grund av hur lätt det är att få en olaglig anställning.

Den olagliga sysselsättningen är koncentrerad till vissa sektorer, nämligen byggsektorn, jordbruket, städsektorn och hotell- och restaurangnäringen.

En av de sociala konsekvenserna av detta fenomen är att sådana invandrare anställs under förhållanden som exploaterar dem. Illegala invandrare hjälper till att tillgodose vissa skrupelfria arbetsgivares behov som är villiga att sko sig på arbetstagare som är beredda att utföra arbeten som i de flesta fall är lågkvalificerade och lågavlönade.

Olaglig sysselsättning kan pressa ner lönerna och försämra arbetsförhållandena samt snedvrida konkurrensen mellan företag. Den innebär dessutom att odeklarerade arbetstagare inte får tillgång till sjukförsäkring och pensionsrättigheter. Olagligt anställda tredjelandsmedborgare befinner sig emellertid i en särskilt utsatt situation, för om de åker fast kommer de sannolikt att sändas tillbaka till sina ursprungsländer.

Detta förslag från kommissionen, som är från mars 2007(1), är ett försök att bidra till bekämpningen av illegal invandring och exploatering av oredovisade arbetstagare från tredjeländer.

Även om det främsta syftet med kommissionens förslag inte är skydda olagligt anställda tredjelandsmedborgarnas rättigheter, anser föredraganden att denna aspekt också måste få sin rättmätiga plats vid utformningen av detta förslag till direktiv.

Syftet med detta förslag är att uppnå en minsta nivå av harmonisering på EU-nivå. Det kräver att medlemsstaterna förbjuder olaglig anställning, inför gemensamma sanktioner och kräver att arbetsgivare vidtar förebyggande åtgärder och andra kontroller.

Tanken är att det är arbetsgivaren, inte den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren, som ska straffas.

Syftet med åtgärden är att tillhandahålla en harmoniserad EU-ram för sanktioner för arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Genom förslaget skulle det inrättas en gemensam politik bestående av tre huvudsakliga element. För det första skulle det införas ett visst antal nya administrativa skyldigheter för arbetsgivarna, vilka måste uppfyllas innan en tredjelandsmedborgare anställs. Om skyldigheterna inte följs skulle detta leda till en rad straffåtgärder, finansiella sanktioner och straffrättsliga sanktioner. För det andra skulle förfarandet för att inge klagomål harmoniseras. För det tredje, slutligen, skulle varje medlemsstat vara tvungen att granska anställningsregistren i 10 procent av de företag som är registrerade i landet.

Föredragandens anmärkningar

Föredraganden beklagar att det föreslagna direktivet har ett så snävt tillämpningsområde.

Direktivet är avsett att minska den illegala invandringen till EU. Rättslig grund är därför artikel 63.3 b i EG-fördraget. Denna rättsliga grund omfattar inte åtgärder som rör tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU, men som också kan vara exploaterade på arbetsmarknaden. Direktivet omfattar t.ex. inte medborgare i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och 2007 och som fortfarande är föremål för övergångsåtgärder, vilket begränsar deras fria tillträde till arbetsmarknaderna i flera av medlemsstaterna i EU-15.

Artikel 2 - För att ge ett bättre skydd mot exploatering måste definitionerna av termer som "arbetsgivare", "underentreprenör" och "lön" vara så heltäckande som möjligt. Definitionen av "arbetsgivare" bör t.ex. omfatta bemanningsföretag och andra förmedlare.

Lön bör även omfatta övertidsersättning. Detta är viktigt när arbetsgivaren måste betala innestående lön till olagligt anställda tredjelandsmedborgare.

Artikel 4 - Föredraganden välkomnar de förebyggande åtgärder som föreskrivs i detta förslag: Enligt artikel 4 är arbetsgivare skyldiga att granska potentiella arbetstagares uppehållstillstånd eller annan handling som ger rätt till vistelse innan de anställer dem samt att föra register över anställningens start- och slutdatum och att översända dessa uppgifter till relevanta myndigheter. För ekonomiska aktörer kan den administrativa bördan anses stå i proportion till syftet med förslaget. Medlemsstaterna bör ge arbetsgivarna klara riktlinjer och löpande rådgivning om hur uppehållstillstånd och andra handlingar som ger rätt till vistelse ska utläsas. Utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna bör uppmuntras på EU-nivå.

Föredraganden är för en förenkling av dessa formaliteter när arbetsgivaren är en privatperson.

Arbetsgivarna förväntas inte skaffa sig ingående kunskaper om aspekterna av uppehållstillstånden eller övriga handlingar som ger rätt till vistelse. Föredraganden anser att en arbetsgivare kan hållas ansvarig endast om handlingen är uppenbart felaktig eller om arbetsgivaren vet att handlingen är förfalskad. Föredraganden anser även att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att ge arbetsgivarna klara riktlinjer och löpande rådgivning om hur uppehållstillstånd och andra handlingar som ger rätt till vistelse ska utläsas. På EU-nivå bör det även införas ett system för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

För att öka flexibiliteten bör medlemsstaterna även kunna ge arbetsgivarna en rimlig tidsfrist för att reglera de anställda tredjelandsmedborgarnas situation.

Artikel 6 - Sanktionerna omfattar böter. Föredraganden föreslår att dessa böter ska kunna sänkas när arbetsgivaren är en fysisk person som anställer illegala tredjelandsmedborgare för att utföra hushållsnära tjänster och personliga tjänster.

Artikel 7 - Det är logiskt att arbetsgivare betalar innestående lön till olagligt anställda tredjelandsmedborgare. Denna bestämmelse bör emellertid utvidgas till att omfatta alla typer av arbetsrelaterade ekonomiska förmåner och kostnaderna för att sända lönen och förmånerna till utlandet, om det visar sig att tredjelandsmedborgaren har återvänt till sitt land, i syfte att inte straffa tredjelandsmedborgaren i fråga.

Om den överenskomna lönen inte kan fastställas kan detta i stället ske med hänvisning till tillämpliga lagar om minimilön, kollektivavtal eller praxis, eller inkomstgränsen för socialbidrag i den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna måste införa mekanismer för att garantera att tredjelandsmedborgare automatiskt får tillbaka innestående lön, utan att tredjelandsmedborgaren ska behöva inge en begäran. Detta ska gälla även då personen i fråga har återvänt till sitt hemland. Detta skulle kunna ses som mer fördelaktigt för tredjelandsmedborgaren och diskriminerande för EU-arbetstagare som måste inlämna ett klagomål till relevanta myndigheter för att vara säkra på att få ut innestående betalning. Föredraganden skulle dock vilja erinra om den logik som ligger bakom kommissionens förslag: de oredovisade tredjelandsmedborgarna lever gömda, är rädda att gripas och skickas tillbaka, utgör en arbetskraft som "lätt kan exploateras" och är mycket mer utsatta än andra arbetstagare.

Föredraganden stöder kommissionens förslag som säger att det råder presumtion om ett arbetsförhållande på minst sex månader, om inte arbetsgivaren eller den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren kan motbevisa detta.

Artikel 8 - Denna artikel föreskriver andra åtgärder för företag som anställer tredjelandsmedborgare, såsom fråntagande av rätt till offentliga förmåner eller av rätt att delta i offentlig upphandling, eller återbetalning av förmåner. Föredraganden anser att det är viktigt att bestämmelserna i denna artikel även gäller EU-bidrag och EU-upphandling.

Artikel 9 - Bestämmelserna i förslaget gäller även underentreprenörer. Kommissionens avsikt var att företag i en kedja av underentreprenörer hålls solidariskt ansvariga för ekonomiska sanktioner gentemot en arbetsgivare i slutet av kedjan som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Föredraganden anser emellertid att det skulle vara svårt att lägga en börda på huvudentreprenören eftersom denne inte är i stånd att kontrollera hur reglerna efterlevs i praktiken. Därför går föredraganden med på att begränsa ansvarsskyldigheten för underentreprenörer i kedjan.

Artikel 10 - I vissa specifika fall kan överträdelser till och med utgöra ett brott, och arbetsgivaren kan i sådana fall komma att ställas under rättslig övervakning samt blir föremål för ett rättsligt beslut om likvidation och andra sanktioner. Detta är fallet då arbetsförhållandena är särskilt exploaterande, när arbetsgivaren vet eller borde ha vetat att tredjelandsmedborgaren är ett offer för människohandel eller då tredjelandsmedborgaren är minderårig.

Artikel 14 - I förslaget uppmanas medlemsstaterna att fastställa mekanismer som gör det möjligt för exploaterade arbetstagare från tredjeland att inge klagomål mot sina arbetsgivare, personligen eller genom en tredje part.

I vissa specifika fall och enligt villkoren i artiklarna 4–15 i direktiv 2004/81/EG(2) bör illegala invandrare kunna få ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Artikel 15 - Enligt kommissionens förslag måste medlemsstaterna garantera att anställningsregistren i minst 10 % av de företag som har sitt säte i respektive medlemsstat inspekteras. För närvarande ligger det nationella kravet på 2 %.

Föredraganden välkomnar idén om att öka antalet inspektioner - detta skulle förbättra efterlevnaden och sända ett tydligt budskap till arbetsgivare om att det föreligger en faktisk eller ökad risk för upptäckt vid överträdelse.

Föredraganden är emellertid medveten om att förslaget kommer att öka medlemsstaternas administrativa börda, eftersom efterlevnad av denna bestämmelse skulle kräva att medlemsstaterna väsentligt ökade sina finansiella och personella resurser. Föredraganden föreslår därför att procentsatsen 10 % ska sänkas till 5 %.

Slutsatser

Bekämpningen av illegal invandring är en central beståndsdel i EU:s strategi för invandring. Det främsta målet för detta direktiv bör härvidlag vara att förhindra exploateringen av illegala invandrare samtidigt som det inte får leda till att tredjelandsmedborgares möjligheter att hitta ett arbete försämras. Detta direktiv skulle vara mycket användbart i detta syfte. I detta sammanhang är det också nödvändigt att införa åtgärder för att skydda rättigheterna för invandrade arbetstagare, inbegripet illegala invandrare, som har exploaterats av sina arbetsgivare.

Huruvida direktivet blir effektivt beror till stor del på efterlevnaden, vilket är medlemsstaternas ansvar. Kommissionen uppmanas och kommer att uppmanas att kontrollera att medlemsstaterna fullgör detta ansvar.

(1)

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sanktioner för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

(2)

Rådets direktiv 2004/81/EG om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna.


RESERVATION (23.1.2009)

i enlighet med artikel 48.3 i arbetsordningen

Giusto Catania

Direktivets ansats är - precis som återsändandedirektivet som vi kraftfullt tar avstånd från - felaktig och kontraproduktiv av följande skäl:

–   Den undertrycker den svaga parten, nämligen invandraren.

–   Den bidrar inte till en lösning på problemet, dvs. det faktum att 4,5–8 miljoner invandrade arbetstagare i Europa tvingas arbeta olagligt till följd av sin status.

–   Den bygger på en rättslig grund som avser bekämpning av illegal invandring och inte odeklarerat arbete kort och gott.

Som ett resultat av kompromissen kommer det att bli möjligt för medlemsstaterna att mycket strängt straffa invandrarna, utan att dessa skyddas från utvisning och utan att det rent allmänt föreskrivs att den som anmäler exploatering ska få sin status erkänd. För dem som å andra sidan gör sig skyldiga till exploatering innebär de framförhandlade bestämmelserna att endast mycket allvarliga fall kommer att bestraffas, till råga på allt genom mycket vaga bestämmelser (vilket gör att förenligheten med de principer som utgör grundvalen för straffrätten kan ifrågasättas).

Det enda positiva inslaget i kompromissen är bestämmelsen om att arbetsgivare som exploaterar invandrare riskerar att fråntas rätten till offentliga förmåner.

Vi anser att förslaget är skadligt för invandrarna och att det är kontraproduktivt när det gäller behovet av en gemensam politik för att främja laglig invandring och laglig vistelse.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (15.9.2008)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

(KOM(2007)0249 – C6‑0143/2007 – 2007/0094(COD))

Föredragande (*): Edit Bauer

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU är ett led i en heltäckande migrationspolitik i enlighet med den strategiska planen för laglig migration(1) och de politiska prioriteringarna i kampen mot den olagliga invandringen av tredjelandsmedborgare (2006)(2). Under 2007 följdes förslaget upp med följande dokument:

- Kommissionens meddelande om cirkulär migration och partnerskap för rörlighet mellan Europeiska unionen och tredjeländer(3).

- Förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning(4).

- Förslag till rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som lagligen vistas och arbetar i en medlemsstat(5).

- Kommissionens meddelande om kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete(6).

Syftet med förslaget är att minska den olagliga migrationen, medan det finns andra lagstiftningsförslag som reglerar den lagliga migrationen. I alla lagstiftningsförslag om migration görs en tydlig åtskillnad mellan laglig och olaglig migration. Detta förslag handlar uteslutande om olaglig migration. Erfarenheten visar att det som främst lockar människor till EU är utsikterna att hitta ett arbete.

Förslagets rättsliga grund är artikel 63.3 b i EG-fördraget.

Antalet tredjelandsmedborgare som vistas i EU uppskattas till allt mellan 4,5 och 8 miljoner. Olaglig sysselsättning är särskilt vanlig i vissa sektorer, t.ex. bygg och anläggning, jordbruk, städning samt hotell och restaurang.

I sin resolution ”Kampen mot den olagliga invandringen av tredjelandsmedborgare” uppmanar Europaparlamentet EU och medlemsstaterna att vidta ”kraftfulla åtgärder för att bekämpa olaglig anställning av invandrare genom införande av en rad sanktioner mot arbetsgivarna, utökande av inspektionerna på arbetsplatserna med de mänskliga och materiella resurser som behövs för att bekämpa olaglig rekrytering och främjande av åtgärder för att skydda invandrarna”.

Förslaget följer två huvudprinciper:

- Påföljderna för den som anställer olagliga invandrare bör vara väl avvägda, avskräckande och effektiva.

- Subsidiaritetsprincipen bör tillämpas.

Det råder inga tvivel om att en gemensam europeisk migrationspolitik måste grunda sig på gemensamma definitioner, metoder och minimistandarder för kampen mot olaglig migration.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Bestämmelserna bör inte omfatta tredjelandsmedborgare som inte vistas olagligt i EU. Direktivet bör således inte gälla för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU-medborgare och som utövar sin rätt till fri rörlighet i gemenskapen, och inte heller för personer som enligt avtal mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och det land i vilket de är medborgare, å andra sidan, har samma rätt till fri rörlighet som EU-medborgare. Direktivet bör dessutom inte gälla för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation som omfattas av gemenskapsrätten, t.ex. tredjelandsmedborgare som är lagenligt anställda i en annan medlemsstat och som av en tjänsteleverantör utstationerats i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster.

(4) Bestämmelserna bör inte omfatta tredjelandsmedborgare som inte vistas olagligt i EU. Direktivet bör således inte gälla för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i en medlemsstat men som inte har rätt att arbeta där eller tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU-medborgare och som utövar sin rätt till fri rörlighet i gemenskapen, och inte heller för personer som enligt avtal mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och det land i vilket de är medborgare, å andra sidan, har samma rätt till fri rörlighet som EU-medborgare. Direktivet bör dessutom inte gälla för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation som omfattas av gemenskapsrätten, t.ex. tredjelandsmedborgare som är lagenligt anställda i en annan medlemsstat.

Motivering

Den första delen av denna ändring (”oprávnene” i stället för ”neoprávnene”) är endast en språklig ändring som inte berör övriga språkversioner. Direktivet bör gälla även för utstationerade arbetstagare.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) För att det allmänna förbudet skall efterlevas och för att åstadkomma en avskräckande effekt bör medlemsstaterna införa lämpliga påföljder. Påföljderna bör omfatta böter samt bidrag till de kostnader det innebär att sända tillbaka tredjelandsmedborgaren till ursprungslandet.

(7) För att det allmänna förbudet skall efterlevas och för att åstadkomma en avskräckande effekt bör medlemsstaterna införa lämpliga påföljder, som bör omfatta böter. Det bör också finnas en möjlighet att införa lägre böter i specifika och begränsade fall, t.ex. om arbetstagaren i fråga anställs för att arbeta i hushåll. När medlemsstaterna fastställer bötesbeloppet kan de ta hänsyn till behovet att kompensera dem för deras skyldighet att se till att arbetsgivarna betalar eventuell innestående lön till den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren och, i förekommande fall, kostnaderna för att skicka efterbetalningar till det land som den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren återvänt, återsänts eller avvisats till.

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Arbetsgivaren bör i samtliga fall vara skyldig att till tredjelandsmedborgaren betala ut eventuell innestående lön för utfört arbete samt innestående skatter och sociala avgifter.

(8) Arbetsgivaren bör i samtliga fall vara skyldig att till tredjelandsmedborgaren betala ut eventuell innestående lön för utfört arbete. Om det inte går att fastställa lönen bör den automatiskt grundas på lagstadgad nationell minimilön eller, om det inte finns någon sådan, på inkomstgränsen för socialbidrag i den berörda medlemsstaten, eller på kollektivavtal eller praxis i den relevanta sektorn i den medlemsstat där arbetsgivaren är etablerad. Arbetsgivaren bör också vara skyldig att i förekommande fall betala eventuella kostnader för att skicka innestående lön till det land som den olagligt anställde tredjelandsmedborgaren återvänt, återsänts eller avvisats till.

Ändringsförslag  4

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Medlemsstaterna bör vidare sörja för att det föreligger presumtion om ett arbetsförhållande på minst sex månader, så att bevisbördan läggs på arbetsgivaren för åtminstone en viss period.

(10) Medlemsstaterna bör vidare sörja för att det föreligger presumtion om ett anställningsförhållande på minst sex månader, så att bevisbördan läggs på arbetsgivaren för åtminstone en viss period och se till att även arbetstagaren har möjlighet att bevisa att det finns ett anställningsförhållande och hur länge det varar. Vid beräkningen av innestående lön ska anställningsförhållandet antas ha ingåtts i enlighet med de lagar och andra författningar och/eller eventuella kollektivavtal som gäller för jämförbara anställningsförhållanden.

Ändringsförslag  5

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) Med tanke på den allmänna förekomsten av underentreprenader inom vissa berörda sektorer är det nödvändigt att se till att alla företag i en kedja av underentreprenörer hålls solidariskt ansvariga för ekonomiska påföljder gentemot en arbetsgivare i slutet av kedjan som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

(13) Med tanke på den allmänna förekomsten av underentreprenader inom vissa berörda sektorer är det nödvändigt att se till att alla företag i en kedja av underentreprenörer, även bemanningsföretag som hyr ut arbetstagare till ett kundföretag för tillfälligt arbete, hålls solidariskt ansvariga för ekonomiska påföljder gentemot en arbetsgivare i slutet av kedjan som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Motivering

Bemanningsföretagen bör också ingå i kedjan av underleverantörer.

Ändringsförslag  6

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) Brottet bör bestraffas med effektiva, väl avvägda och avskräckande straffrättsliga påföljder som bör kunna tillämpas på juridiska personer i hela gemenskapen, eftersom många arbetsgivare är juridiska personer.

(17) Brottet bör bestraffas med effektiva, väl avvägda och avskräckande straffrättsliga påföljder som bör kunna tillämpas på arbetsgivare i hela gemenskapen, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, samt på juridiska företrädare för juridiska personer.

Ändringsförslag  7

Förslag till direktiv

Skäl 18a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a) För att det ska finnas ett effektivt skydd mot exploaterande arbetsförhållanden bör rättsliga enheter, offrens organisationer, icke-statliga organisationer och andra organ som fackföreningar få befogenhet att företräda eller stödja den utsatta personen i rättsliga förfaranden, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol. För att uppmuntra offren att inge klagomål bör utsedda tredje parter få rätt att sekretessbelägga den klagandes identitet och bostadsort.

Ändringsförslag  8

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) För att sörja för tillräcklig efterlevnad och undvika betydande skillnader mellan medlemsstaterna i detta avseende bör ett visst antal företag i varje medlemsstat inspekteras.

(20) För att sörja för tillfredsställande efterlevnad av detta direktiv och så långt som möjligt minska skillnader mellan medlemsstaterna i detta avseende bör ett visst antal företag i varje medlemsstat inspekteras. Dessa inspektioner får utföras i samband med andra kontroller, t.ex. av hur hälso- och säkerhetsbestämmelserna på arbetsplatsen följs. Man bör behålla en tydlig åtskillnad mellan yrkesinspektioner, som ska kontrollera att arbetsrätten tillämpas korrekt, och invandringskontroll, som inte har samma syfte eller etiska regler. Medlemsstaterna bör framför allt inte omfördela medel från tillsynsmyndigheter i arbetsrättsfrågor till invandringskontroll för att tillämpa detta direktiv.

Ändringsförslag  9

Förslag till direktiv

Skäl 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21a) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas behörighet att anta kompletterande åtgärder som syftar till att omvandla en odeklarerad anställning till en laglig anställning eller att legalisera oredovisad arbetskraft.

Motivering

Man bör klargöra förhållandet mellan räckvidden för detta direktiv och de nationella åtgärder som medlemsstaterna valt att införa för att bekämpa odeklarerat arbete och reglera den svarta arbetskraften.

Ändringsförslag  10

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) anställning: utövande av avlönad verksamhet för och under ledning av en annan person.

b) anställning: utövande av verksamhet som är eller borde vara avlönad enligt tillämplig nationell lagstiftning för eller under ledning och/eller övervakning av en arbetsgivare.

Ändringsförslag  11

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

e) arbetsgivare: en person, även en juridisk person, för och under ledning av vilken en tredjelandsmedborgare utövar avlönad verksamhet.

e) arbetsgivare: en fysisk eller juridisk person för eller under ledning och/eller övervakning av vilken en tredjelandsmedborgare utövar verksamhet som är eller borde vara avlönad enligt tillämplig nationell lagstiftning och som även omfattar bemanningsföretag.

Motivering

Arbetsgivare bör definieras som fysiska eller juridiska personer och även omfatta bemanningsföretag.

Ändringsförslag  12

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ea) fysisk person i egenskap av arbetsgivare: person för vilken en tredjelandsmedborgare utför avlönat hushållsarbete,

Motivering

Det är nödvändigt att definiera den situation där fysiska personer i egenskap av arbetsgivare anställer hushållsarbetare när det gäller artikel 4 om ett förenklat system med skyldigheter och artikel 6 om en bötesnivå som i större utsträckning bör anpassas till denna särskilda typ av anställningsförhållande.

Ändringsförslag  13

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led eb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

eb) juridisk person: varje rättslig enhet som enligt gällande nationell lagstiftning har denna status,

Ändringsförslag  14

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) underentreprenör: fysisk eller juridisk person till vilken genomförandet av samtliga eller delar av de skyldigheter som fastställs i ett tidigare kontrakt delegerats.

f) underentreprenör: fysisk eller juridisk person till vilken genomförandet av samtliga eller delar av de skyldigheter som fastställs i ett tidigare kontrakt delegerats, inklusive bemanningsföretag och andra förmedlare.

Motivering

Definitionen av underleverantörer bör även omfatta bemanningsföretag, eftersom dessa spelar en allt större roll som underleverantörer och när det gäller att anställa tredjelandsmedborgare.

Ändringsförslag  15

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

fa) lön: nettolöner samt andra arbetsrelaterade ekonomiska förmåner och naturaförmåner som motsvarar det belopp som jämförbara lagligt anställda arbetstagare skulle ha fått.

Ändringsförslag  16

Förslag till direktiv

Artikel 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Överträdelser av detta förbud skall bestraffas med de påföljder och åtgärder som fastställs i detta direktiv.

Arbetsgivare som överträder detta förbud skall bestraffas med de påföljder och åtgärder som fastställs i detta direktiv.

Motivering

Förtydligande av texten.

Ändringsförslag  17

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) kräva att tredjelandsmedborgarna visar upp ett uppehållstillstånd eller en annan handling som ger dem rätt till uppehälle under den tid som anställningen varar,

a) kräva att tredjelandsmedborgarna innan de börjar sin anställning visar upp ett giltigt uppehållstillstånd eller en annan handling som ger dem rätt till uppehälle,

 

I de fall då anställningskontraktet varar längre än det giltiga uppehållstillståndet eller annan handling som ger rätt till uppehälle ska medlemsstaterna förplikta arbetsgivarna att kräva att tredjelandsmedborgaren visar upp ett nytt giltigt uppehållstillstånd eller annan handling som ger rätt till uppehälle den dag uppehållstillståndet eller annan handling som ger rätt till uppehälle, som de visade upp innan de anställdes, löper ut. Om tredjelandsmedborgaren inte visar upp ett nytt giltigt uppehållstillstånd eller annan handling som ger rätt till uppehälle har arbetsgivaren rätt att upphäva anställningsförhållandet från den dag då uppehållstillståndet eller den andra handlingen som ger rätt till uppehälle löper ut.

Ändringsförslag  18

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) innan anställningen börjar kopiera eller registrera innehållet i uppehållstillståndet eller den andra handling som ger tredjelandsmedborgaren rätt till uppehälle,

b) lämna en kopia av uppehållstillståndet eller den andra handling som ger tredjelandsmedborgaren rätt till uppehälle i de handlingar som medlemsstaten redan kräver vid anställning av arbetstagare, och underrätta de behöriga myndigheterna i medlemsstaten om start- och slutdatum för tredjelandsmedborgares anställning,

Motivering

För att inte öka byråkratin och administrationen för arbetsgivarna bör information och anmälningar som gäller anställning av tredjelandsmedborgare ingå i de vanliga förfaranden för anställning som redan används enligt de nationella systemen.

Ändringsförslag  19

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna skall förplikta arbetsgivare som handlar inom ramen för affärsverksamhet eller som är juridiska personer att senast inom en vecka underrätta de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna om såväl början som slutet av tredjelandsmedborgares anställning.

utgår

Ändringsförslag  20

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Medlemsstaterna kan införa ett förenklat system för arbetsgivarens skyldigheter för fysiska personer i egenskap av arbetsgivare.

Ändringsförslag  21

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b. Medlemsstaterna får bevilja arbetsgivarna och arbetstagarna en rimlig tidsfrist för att reglera olagliga anställningsförhållanden enligt nationell lagstiftning.

Motivering

Medlemsstaterna bör ge arbetsgivarna och arbetstagarna tid att reglera anställningsförhållandet (även vid utdragen handläggning).

Ändringsförslag  22

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Medlemsstaterna skall sörja för att arbetsgivarna anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt punkt 1 a, utom om den handling som uppvisas som uppehållstillstånd eller annan handling som ger rätt till uppehälle är uppenbart felaktig.

3. Medlemsstaterna skall sörja för att arbetsgivarna anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt punkt 1 a, utom om den handling som uppvisas som giltigt uppehållstillstånd eller annan handling som ger rätt till uppehälle innehåller felaktigheter som en någorlunda uppmärksam arbetsgivare borde lägga märke till, eller om det konstateras att arbetsgivaren rimligen borde ha känt till att handlingarna var förfalskade.

Ändringsförslag  23

Förslag till direktiv

Artikel 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 5

utgår

Följder av att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter

 

Medlemsstaterna skall sörja för att arbetsgivarna inte hålls ansvariga för överträdelse av artikel 3 om de kan visa att de fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 4.

 

Motivering

Artikeln är inte längre aktuell.

Ändringsförslag  24

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Påföljderna skall för varje överträdelse enligt artikel 3 omfatta

2. De påföljder som tillämpas vid överträdelser av artikel 3 ska omfatta

Motivering

Artikel 3 handlar inte om överträdelser utan om förbud att anställa medborgare från tredjeländer som vistas olagligt i landet. Överträdelser av denna bestämmelse utgör ett brott på grund av den fara som orsakas på det sociala planet.

Ändringsförslag  25

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2– led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) kostnaderna för varje olagligt anställd tredjelandsmedborgares återvändande i de fall där förfaranden för återvändande tillämpas.

utgår

Motivering

Det kan inte vara arbetsgivarnas ansvar att skicka tillbaka illegala invandrare. Direktivet bör inte ålägga arbetsgivarna att stå för repatrieringskostnaderna för varje olagligt anställd tredjelandsmedborgare i de fall där förfaranden för återvändande används. Det kan dock införas böter för de arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Dessa skulle också kunna omfatta repatrieringskostnader.

Ändringsförslag  26

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Medlemsstaterna kan minska bötesbeloppet om arbetsgivaren är en fysisk person.

Ändringsförslag  27

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. För varje överträdelse av artikel 3 skall medlemsstaterna se till att arbetsgivaren betalar

1. Utan att det påverkar artikel 4.2b skall medlemsstaterna vid överträdelser av artikel 3 se till att arbetsgivaren betalar

Ändringsförslag  28

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) eventuell innestående lön till den olagligt anställda tredjelandsmedborgaren,

a) eventuell innestående lön till den olagligt anställda tredjelandsmedborgaren; om den överenskomna lönenivån inte kan fastställas ska den antas vara lagstadgad nationell minimilön; i medlemsstater där det inte finns någon fastställd minimilön ska den överenskomna lönenivån fastställas efter inkomstgränsen för socialbidrag i den berörda medlemsstaten eller i enlighet med gällande kollektivavtal eller praxis i den berörda sektorn,

Ändringsförslag  29

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) eventuella skatter och sociala avgifter, inklusive relevanta administrativa böter.

b) ett belopp motsvarande eventuella skatter och sociala avgifter som arbetsgivaren skulle ha betalat om tredjelandsmedborgaren varit lagligt anställd, inklusive straffavgifter vid förseningar och relevanta administrativa böter, och

Ändringsförslag  30

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) i förekommande fall, eventuella kostnader för att skicka efterbetalningar till det land som tredjelandsmedborgaren återvänt, återsänts eller avvisats till.

Ändringsförslag  31

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. För tillämpningen av punkt 1 a skall medlemsstaterna

2. För tillämpningen av punkt 1 a skall medlemsstaterna införa system för att sörja för att de nödvändiga förfarandena för utbetalning av innestående lön sätts igång automatiskt utan att tredjelandsmedborgaren behöver inge någon begäran.

a) införa system för att sörja för att de nödvändiga förfarandena för utbetalning av innestående lön sätts igång automatiskt utan att tredjelandsmedborgaren behöver inge någon begäran,

 

b) fastställa att det skall föreligga presumtion om ett arbetsförhållande på minst sex månader, såvida arbetsgivaren inte kan motbevisa detta.

2a. För tillämpningen av punkterna 1 a och b ska medlemsstaterna fastställa att det ska föreligga presumtion om ett arbetsförhållande på minst sex månader, såvida arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan motbevisa detta.

Ändringsförslag  32

Förslag till direktiv

Artikel 8 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att en arbetsgivare som handlar inom ramen för affärsverksamhet också i lämpliga fall kan omfattas av följande åtgärder:

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att arbetsgivare som bryter mot artikel 3 när de handlar inom ramen för affärsverksamhet också i lämpliga fall ska omfattas av följande åtgärder:

Ändringsförslag  33

Förslag till direktiv

Artikel 8 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Fråntagande av rätt till offentliga förmåner, stöd eller bidrag i upp till fem år.

a) Fråntagande av rätt till offentliga förmåner, stöd eller bidrag, inklusive gemenskapsbidrag som förvaltas av medlemsstaterna, i upp till fem år.

Ändringsförslag  34

Förslag till direktiv

Artikel 8 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Tillfällig eller permanent stängning av inrättningar som har använts för att begå överträdelsen.

d) Tillfällig eller permanent stängning av inrättningar som har använts för att begå överträdelsen, eller tillfällig eller permanent indragning av tillståndet att bedriva verksamheten i fråga, om överträdelsens betydelse eller andelen olagligt anställda tredjelandsmedborgare hos den berörda arbetsgivaren motiverar detta.

Ändringsförslag  35

Förslag till direktiv

Artikel 10 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Varje medlemsstat skall sörja för att den överträdelse som avses i artikel 3 utgör ett brott under följande omständigheter, om den begås medvetet:

1. Varje medlemsstat skall sörja för att överträdelser av artikel 3 utgör ett brott under följande omständigheter, om de begås medvetet:

Motivering

Denna ändring understryker att överträdelser av bestämmelserna i artikel 3 är mycket allvarliga och under vissa omständigheter utgör en större fara på det sociala planet. De bör därför sanktioneras i enlighet med detta.

Ändringsförslag  36

Förslag till direktiv

Artikel 10 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Överträdelsen begås av en arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft eller tjänster från en person som han vet är offer för människohandel.

d) Överträdelsen begås av en arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft eller tjänster från en person som han vet är offer för människohandel eller minderårig.

Motivering

Allvarliga påföljder måste utfärdas mot arbetsgivare som medvetet utnyttjar arbetskraft från en person som är minderårig och som inte vistas lagligt i landet. Minderåriga är en extremt sårbar samhällsgrupp som måste omfattas av sociala skyddsåtgärder.

Ändringsförslag  37

Förslag till direktiv

Artikel 10 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna skall sörja för att medhjälp eller anstiftan till de handlingar som avses i artikel 1 utgör brott.

2. Medlemsstaterna skall sörja för att medhjälp, medverkan eller anstiftan till eller hemlighållande av de handlingar som avses i artikel 1 utgör brott.

Ändringsförslag  38

Förslag till direktiv

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Medlemsstaterna skall se till att brott enligt artikel 10 straffas med effektiva, väl avvägda och avskräckande straffrättsliga påföljder.

1. Medlemsstaterna skall se till att brott enligt artikel 10 kan straffas med effektiva, väl avvägda och avskräckande straffrättsliga påföljder.

Ändringsförslag  39

Förslag till direktiv

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. De straffrättsliga påföljder som avses i denna artikel kan åtföljas av andra påföljder eller åtgärder, särskilt de som avses i artiklarna 6–8, och av offentliggörande av beslutet rörande domen eller de påföljder eller åtgärder som tillämpats.

2. De straffrättsliga påföljder som avses i denna artikel kan åtföljas av andra påföljder eller åtgärder, till exempel de som avses i artiklarna 6–8, och av offentliggörande av beslutet rörande domen eller beslutet att tillämpa påföljder eller andra åtgärder.

Motivering

Enligt befintlig lagstiftning är det handlingens allvarlighetsgrad och resulterande fara på det sociala planet som avgör om den ska klassificeras som ett brott. Åtgärder som vidtas gentemot arbetsgivare som överträder bestämmelserna i artikel 3 regleras enbart genom denna artikel. Därför är ordet ”särskilt” olämpligt.

Ändringsförslag  40

Förslag till direktiv

Artikel 13 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) fråntagande av rätt till offentliga förmåner eller stöd,

a) fråntagande av rätt till offentliga förmåner, stöd eller bidrag, inklusive gemenskapsbidrag som förvaltas av medlemsstaterna,

Ändringsförslag  41

Förslag till direktiv

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Medlemsstaterna skall sörja för effektiva system genom vilka olagligt anställda tredjelandsmedborgare kan inge klagomål mot sina arbetsgivare direkt eller genom utsedda tredje parter.

1. Medlemsstaterna skall sörja för effektiva system genom vilka olagligt anställda tredjelandsmedborgare kan inge klagomål mot sina arbetsgivare direkt eller genom utsedda tredje parter i enlighet med artikel 14a.

Ändringsförslag  42

Förslag till direktiv

Artikel 14 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. När det gäller de brott som omfattas av artikel 10.1 d ska medlemsstaterna enligt villkoren i artiklarna 4–15 i direktiv 2004/81/EG bevilja tredjelandsmedborgare som har utsatts för människohandel, och som samarbetar i de rättsliga förfarandena mot arbetsgivaren, tillfälliga uppehållstillstånd som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet.

Ändringsförslag  43

Förslag till direktiv

Artikel 14a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 14a

 

Utsedda tredje parter

 

Medlemsstaterna ska se till att rättsliga enheter, sammanslutningar, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter och andra organ som fackföreningar, som enligt kriterierna i relevant nationell lagstiftning har ett berättigat intresse av att se till att detta direktiv efterlevs, får företräda eller stödja en olagligt anställd tredjelandsmedborgare i de rättsliga, administrativa och/eller straffrättsliga förfaranden som finns för att genomföra detta direktiv.

Ändringsförslag  44

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Medlemsstaterna skall se till att minst 10 % av de företag som har sitt säte på deras territorium varje år inspekteras för kontroll av huruvida de anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

1. Medlemsstaterna skall se till att det görs effektiva och lämpliga inspektioner på deras territorium för kontroll av huruvida det finns anställda tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Ändringsförslag  45

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Urvalet av de företag som skall inspekteras skall göras på grundval av en riskbedömning som skall utföras av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna; hänsyn skall därvid tas till faktorer såsom den sektor inom vilken ett företag är verksamt och tidigare förekomst av överträdelser.

2. Medlemsstaterna ska på grundval av riskbedömningar regelbundet kartlägga inom vilka sektorer på deras territorium det är vanligt med anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Medlemsstaterna ska offentliggöra de sektorer som de har identifierat vid riskbedömningarna.

Motivering

Medlemsstaterna bör bedöma hur vanligt det är med anställning av illegala invandrare i olika sektorer. På så vis kan man inrikta inspektionerna mot de sektorer där risken är högre, och därmed minska andelen företag som ska inspekteras. Detta kan bidra till sänkta kostnader för de genomförandeåtgärder som föreskrivs i direktivet.

Ändringsförslag  46

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Medlemsstaterna ska se till att de inspektioner som avses i punkterna 1 och 2 också görs för att bedöma arbetsförhållandena, utan att det påverkar yrkesinspektionerna.

Ändringsförslag  47

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b. När det gäller utstationerade arbetstagare som är tredjelandsmedborgare får medlemsstaterna vid sina inspektioner utnyttja det samarbete och informationsutbyte som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster*, för att kontrollera att den berörda tredjelandsmedborgaren är lagligen anställd i den utsändande medlemsstaten.

 

_______________________

* EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.

Ändringsförslag  48

Förslag till direktiv

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Förhållande till nationella bestämmelser

 

Detta direktiv ska inte påverka nationella bestämmelser som främjar att odeklarerat arbete omvandlas till en laglig anställning eller som syftar till att legalisera oredovisad arbetskraft.

Motivering

Man bör klargöra förhållandet mellan räckvidden för detta direktiv och de nationella åtgärder som medlemsstaterna valt att införa för att bekämpa odeklarerat arbete och reglera den svarta arbetskraften.

Ändringsförslag  49

Förslag till direktiv

Artikel 16 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast [tre år efter den dag som avses i artikel 17] och vart tredje år därefter skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport som skall omfatta siffror och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15 samt noggranna uppgifter om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 8.

Senast [tre år efter den dag som avses i artikel 17] och vart tredje år därefter skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport som skall omfatta de sektorer som fastställts enligt artikel 15.2, siffror och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15.3 samt noggranna uppgifter om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 8.

Ändringsförslag  50

Förslag till direktiv

Artikel 16 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Medlemsstaterna får tillsammans med sin första rapport också lämna en bedömning av hur direktivets genomförande har påverkat sysselsättningen bland tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i EU.

Ändringsförslag  51

Förslag till direktiv

Artikel 16 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen skall på grundval av dessa rapporter överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen skall på grundval av dessa rapporter, inom tolv månader efter det att den mottagit medlemsstaternas rapporter, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten får åtföljas av förslag till ändring av detta direktiv.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

Referensnummer

KOM(2007)0249 – C6-0143/2007 – 2007/0094(COD)

Ansvarigt utskott

LIBE

Yttrande

  Tillkännagivande i kammaren

EMPL

19.6.2007

Associerade utskott – tillkännagivande i kammaren

12.7.2007

Föredragande av yttrande Utnämning

Edit Bauer

5.6.2007

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

25.6.2008

9.9.2008

 

 

 

Antagande

10.9.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

6

13

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Andersson, Edit Bauer, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Jean Louis Cottigny, Proinsias De Rossa, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Roger Helmer, Stephen Hughes, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Jean Lambert, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Maria Matsouka, Mary Lou McDonald, Elisabeth Morin, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba Őry, Siiri Oviir, Pier Antonio Panzeri, Rovana Plumb, Jacek Protasiewicz, Bilyana Ilieva Raeva, Elisabeth Schroedter, José Albino Silva Peneda, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petru Filip, Donata Gottardi, Rumiana Jeleva, Sepp Kusstatscher, Claude Moraes, Csaba Sógor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

(1)

KOM(2005)0669.

(2)

KOM(2006)0402.

(3)

KOM(2007)0248.

(4)

KOM(2007)0637.

(5)

KOM(2007)0638.

(6)

KOM(2007)0628.


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (25.6.2008)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

(KOM(2007)0249 – C6‑0143/2007 – 2007/0094(COD))

Föredragande: Giuseppe Castiglione

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden välkomnar detta förslag till direktiv och ställer sig helt bakom förslagets syfte. Införandet av åtgärder och sanktioner, även av straffrättslig art, som avskräcker arbetsgivare från att anställa medborgare som vistas olagligt i EU är inte bara ett led i kampen mot illegal invandring utan också ett sätt att garantera rättvisa konkurrensvillkor på marknaden och indirekt befästa varje arbetstagares rätt till värdiga och anständiga arbetsvillkor.

Jordbrukssektorn är en av de viktigaste arbetsmarknaderna för illegala invandrare. De tillgodoser en efterfrågan på arbetskraft, i regel säsongsbetonad, för sådana arbetsuppgifter som europiska medborgare inte vill ha (t.ex. tomatplockning i Italien). Användningen av arbetskraft från tredjeländer inom jordbruket kännetecknas alltså av korta eller mycket korta anställningar med hög intensitet (många korta anställningar på samma företag).

Med tanke på att det är så många anställda som vistas olagligt i EU och att anställningarna är så korta, anser föredraganden att det bör göras en del ändringar av Europeiska kommissionens förslag, utöver vissa allmänna ändringar, som i huvudsak syftar till att undvika onödig byråkrati för arbetsgivarna.

Föredraganden stöder principen att arbetsgivaren måste betala innestående lön, sociala avgifter och skatter till arbetstagaren. Ett system med automatisk utbetalning av innestående ersättningar, som kommissionen föreslår, skulle dock innebära att illegala invandrare och arbetstagare som är EU-medborgare behandlas olika, vilket inte anses motiverat. Det finns ingen anledning till att de skyldigheter som följer av anställningsförhållandet när det gäller illegal arbetskraft ska regleras av andra bestämmelser än arbetsrätten. Enligt arbetsrätten gäller den allmänna principen om käranden, som innebär att det åligger arbetstagaren att genom att väcka talan vid domstol få det belopp som tillkommer honom eller henne fastställt.

På samma sätt kan bestämmelsen om presumtion om ett arbetsförhållande på minst sex månader innebära en omotiverad särbehandling jämfört med EU-medborgare som jobbar svart. Med en sådan presumtion blir arbetsgivaren skyldig att visa att den faktiska anställningen varat mindre än ett halvår. Det handlar om en mycket besvärlig motbevisning för arbetsgivaren (det är lättare att visa att något har hänt än att det inte har hänt), och innebär en extra pålaga som är helt oproportionerlig, med tanke på att en anställning inom jordbrukssektorn i genomsnitt varar cirka 40 dagar. Bestämmelsen om presumtion skulle också kunna ha den motsatta effekten att uppmuntra tredjelandsmedborgare till illegal invandring, eftersom de kan lockas av möjligheten att få lön för minst sex månader även om de bara arbetar några få dagar.

Slutligen, när det gäller förbudsåtgärderna, anser föredraganden det nödvändigt att ge medlemsstaterna större handlingsutrymme, så att de bättre kan ta hänsyn till de olika sektorernas särskilda förhållanden och vilka sociala konsekvenser sådana åtgärder kan få.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Bestämmelserna bör inte omfatta tredjelandsmedborgare som inte vistas olagligt i EU. Direktivet bör således inte gälla för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU-medborgare och som utövar sin rätt till fri rörlighet i gemenskapen, och inte heller för personer som enligt avtal mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och det land i vilket de är medborgare, å andra sidan, har samma rätt till fri rörlighet som EU-medborgare. Direktivet bör dessutom inte gälla för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation som omfattas av gemenskapsrätten, t.ex. tredjelandsmedborgare som är lagenligt anställda i en annan medlemsstat och som av en tjänsteleverantör utstationerats i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster.

(4) Bestämmelserna bör inte omfatta tredjelandsmedborgare som inte vistas olagligt i EU. Direktivet bör således inte gälla för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU-medborgare och som utövar sin rätt till fri rörlighet i gemenskapen, och inte heller för personer som enligt avtal mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och det land i vilket de är medborgare, å andra sidan, har samma rätt till fri rörlighet som EU-medborgare. Direktivet bör dessutom inte gälla för tredjelandsmedborgare som befinner sig i en situation som omfattas av gemenskapsrätten, t.ex. tredjelandsmedborgare som är lagenligt anställda i en annan medlemsstat och som av en tjänsteleverantör utstationerats i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster eller personer som omfattas av asylåtgärder eller har flyktingstatus.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(8a) För att detta direktiv ska få avsedd verkan bör arbetsgivaren betala tillbaka eventuell otillbörlig vinst som uppstått genom den olagliga anställningen av tredjelandsmedborgare. Den innestående lönen och andra arbetsrelaterade förmåner som ska betalas ut bör därför motsvara det belopp som jämförbara lagligt anställda arbetstagare skulle ha fått.

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) Med tanke på den allmänna förekomsten av underentreprenader inom vissa berörda sektorer är det nödvändigt att se till att alla företag i en kedja av underentreprenörer hålls solidariskt ansvariga för ekonomiska påföljder gentemot en arbetsgivare i slutet av kedjan som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

(13) Med tanke på den allmänna förekomsten av underentreprenader inom vissa berörda sektorer är det nödvändigt att se till att alla företag i en kedja av underentreprenörer hålls solidariskt ansvariga för ekonomiska påföljder gentemot en arbetsgivare i slutet av kedjan som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU, förutsatt att det kan bevisas att de inte handlat i god tro och att de kände till att arbetsgivaren i slutet av kedjan upprättat olagliga anställningskontrakt.

Motivering

Man bör bevara presumtionen om oskyldighet.

Ändringsförslag  4

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) För underlätta efterlevnaden behövs det effektiva system genom vilka tredjelandsmedborgarna kan inge klagomål direkt eller genom utsedda tredje parter såsom fackföreningar och andra organisationer. De utsedda tredje parterna bör när de bistår tredjelandsmedborgaren med att inge klagomål skyddas mot eventuella påföljder enligt regler som förbjuder hjälp till otillåten bosättning.

(18) För underlätta efterlevnaden behövs det effektiva system genom vilka tredjelandsmedborgarna kan inge klagomål direkt eller genom utsedda tredje parter såsom fackföreningar och andra organisationer. De utsedda tredje parterna bör när de bistår tredjelandsmedborgaren med att inge klagomål skyddas mot eventuella påföljder enligt regler som förbjuder hjälp till otillåten bosättning. Man bör främja den medlarroll som innehas av branschorganisationer med stor lokal närvaro.

Motivering

Detta skulle gälla lantbruksorganisationerna som, tack vara sina löpande kontakter med alla inblandade parter, kan vara till stor hjälp vid konfliktlösning.

Ändringsförslag  5

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna skall förplikta arbetsgivare som handlar inom ramen för affärsverksamhet eller som är juridiska personer att senast inom en vecka underrätta de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna om såväl början som slutet av tredjelandsmedborgares anställning.

2. Medlemsstaterna skall förplikta arbetsgivare som handlar inom ramen för affärsverksamhet eller som är juridiska personer att senast inom en vecka underrätta de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna om såväl början som slutet av tredjelandsmedborgares anställning. Om arbetsgivaren enligt nationella bestämmelser redan är skyldig att informera den behöriga myndigheten om att ett anställningsförhållande har inletts och/eller om omständigheter som följer av anställningen, ska skyldigheten att informera om en tredjelandsmedborgares anställning fullgöras hos samma myndighet.

Ändringsförslag  6

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Medlemsstaterna ska under alla omständigheter anta de åtgärder som krävs för att säkerställa ett ändamålsenligt samarbete och informationsutbyte mellan de olika berörda nationella myndigheterna.

Ändringsförslag  7

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att överträdelser av artikel 3 bestraffas med effektiva, väl avvägda och avskräckande påföljder för arbetsgivaren.

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att överträdelser av artikel 3, för vilka arbetsgivare i enlighet med artikel 5 hålls ansvariga, bestraffas med effektiva, väl avvägda och avskräckande påföljder för arbetsgivaren.

Ändringsförslag  8

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) kostnaderna för varje olagligt anställd tredjelandsmedborgares återvändande i de fall där förfaranden för återvändande tillämpas.

utgår

Ändringsförslag  9

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) införa system för att sörja för att de nödvändiga förfarandena för utbetalning av innestående lön sätts igång automatiskt utan att tredjelandsmedborgaren behöver inge någon begäran,

a) införa de åtgärder som krävs för att den arbetstagare som vistas olagligt i landet ska kunna begära utbetalning av innestående lön, i enlighet med de nationella förfarandena för detta,

Ändringsförslag  10

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) fastställa att det skall föreligga presumtion om ett arbetsförhållande på minst sex månader, såvida arbetsgivaren inte kan motbevisa detta.

utgår

Ändringsförslag  11

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. När det gäller brott enligt artikel 10.1 c skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ett eventuellt beslut om återvändande inte verkställs förrän tredjelandsmedborgaren har erhållit eventuell efterbetalning av lön enligt punkt 1 a.

utgår

Ändringsförslag  12

Förslag till direktiv

Artikel 8 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att en arbetsgivare som handlar inom ramen för affärsverksamhet också i lämpliga fall kan omfattas av följande åtgärder:

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att en arbetsgivare som handlar inom ramen för affärsverksamhet också, i allvarligare eller särskilt allvarliga fall, ska kunna omfattas av minst en av följande åtgärder:

Ändringsförslag  13

Förslag till direktiv

Artikel 8 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Återbetalning av offentliga förmåner, stöd eller bidrag, bl.a. EU-bidrag som förvaltas av medlemsstaterna, som arbetsgivaren har beviljats under de tolv månaderna före den olagliga anställningen.

c) Återbetalning av offentliga förmåner, stöd eller bidrag, bl.a. EU-bidrag som förvaltas av medlemsstaterna, som arbetsgivaren har beviljats under den olagliga anställningen. Om det inte går att fastställa hur länge den olagliga anställningen faktiskt har pågått, ska ett arbetsförhållande anses ha varat minst tre månader.

Motivering

En tid på tolv månader är alltför lång. Den skulle medföra oskäliga belastningar och därmed strida mot proportionalitetsprincipen.

Ändringsförslag  14

Förslag till direktiv

Artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna skall inte döma de utsedda tredje parter som bistår tredjelandsmedborgare med att inge klagomål till påföljd för hjälp till otillåten bosättning.

2. Medlemsstaterna skall inte döma de utsedda tredje parter som bistår tredjelandsmedborgare med att inge klagomål till påföljd för hjälp till otillåten bosättning, i synnerhet inte de olika branschorganisationerna.

Motivering

Detta skulle gälla lantbruksorganisationerna som, tack vara sina löpande kontakter med alla inblandade parter, kan vara till stor hjälp vid konfliktlösning.

Ändringsförslag  15

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Urvalet av de företag som skall inspekteras skall göras på grundval av en riskbedömning som skall utföras av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna; hänsyn skall därvid tas till faktorer såsom den sektor inom vilken ett företag är verksamt och tidigare förekomst av överträdelser.

2. Om urvalet av de företag som skall inspekteras görs på grundval av en riskbedömning som skall utföras av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och hänsyn därvid tas till faktorer såsom den sektor inom vilken ett företag är verksamt och tidigare förekomst av överträdelser, kan medlemsstaterna få avvika från skyldigheten enligt punkt 1 efter att ha underrättat kommissionen om detta.

Ändringsförslag  16

Förslag till direktiv

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Bevarande av skyddsnivån

 

Ingenting i detta direktiv får utgöra skäl för att inskränka det skydd som redan finns för utsatta tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna på de områden som omfattas av direktivet.

Ändringsförslag  17

Förslag till direktiv

Artikel 16 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast [tre år efter den dag som avses i artikel 17] och vart tredje år därefter skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport som skall omfatta siffror och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15 samt noggranna uppgifter om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 8.

Senast [tre år efter den dag som avses i artikel 17] och vart tredje år därefter skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport som skall omfatta siffror och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15 samt noggranna uppgifter om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 8 eller artikel 13.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Sanktioner mot personer som anställer tredjelandsmedborgare utan uppehållstillstånd

Referensnummer

KOM(2007)0249 – C6-0143/2007 – 2007/0094(COD)

Ansvarigt utskott

LIBE

Yttrande

      Tillkännagivande i kammaren

AGRI

27.9.2007

 

 

 

Föredragande av yttrande

      Utnämning

Giuseppe Castiglione

8.10.2007

 

 

Behandling i utskott

25.6.2008

 

 

 

Antagande

25.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Vincenzo Aita, Bernadette Bourzai, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, James Nicholson, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, Witold Tomczak, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Katerina Batzeli, Ilda Figueiredo, Wiesław Stefan Kuc, Astrid Lulling, Maria Petre, Brian Simpson

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Paulo Casaca


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (22.11.2007)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

(KOM(2007)0249 – C6‑0143/2007 – 2007/0094(COD))

Föredragande: Esther De Lange

KORTFATTAD MOTIVERING

Den 16 maj 2007 lade kommissionen fram ett förslag till rådets direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Det aktuella förslaget är ett led i en heltäckande europeisk migrationspolitik och syftar till att minska dragningskraften för olaglig invandring genom att vidta åtgärder mot anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Syftet med åtgärden är att skapa en ram för hela EU för införande av påföljder för arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Huvuddragen i förslaget är bland annat följande:

–   Ett allmänt förbud mot att anställa tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

–   En skyldighet för arbetsgivare att utföra vissa kontroller innan de anställer tredjelandsmedborgare och en ökning av antalet inspektioner som ska genomföras av medlemsstaterna.

–   Påföljder och andra åtgärder vid bristande efterlevnad och straffrättsliga påföljder vid allvarliga överträdelser, till exempel exploaterande arbetsförhållanden eller kännedom om människohandel.

Det är viktigt att understryka att förslaget bygger på kriteriet olaglig vistelse och inte på olaglig anställning som sådan. På grundval av artikel 63.3 b i EG-fördraget omfattar det bara tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU och som är anställda. Förslaget omfattar exempelvis inte åtgärder som rör tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i EU men som i sitt arbete överträder sin status som bosatta, till exempel studenter från tredjeländer som arbetar fler timmar än vad som är tillåtet. Enligt Europeiska kommissionen uppskattas antalet tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU till allt mellan 4,5 och 8 miljoner. Tyvärr är dessa uppskattningar inte uppdelade efter kön och de könsspecifika problem som dessa invandrare kan ställas inför kartläggs inte.

I förslaget till yttrande ändras förslaget ur ett strikt könsperspektiv. Föredraganden anser att kvinnliga olagliga invandrare är särskilt sårbara och de utsätts ofta för tvångsarbete, människohandel och våld. Det är därför mycket viktigt att det införs ett antal könsrelaterade bestämmelser i förslaget, till exempel om utbildning för de relevanta myndigheterna så att de kan identifiera och ta upp könsspecifika frågor, information till tredjelandsmedborgare om möjligheten att inge klagomål mot arbetsgivarna och införandet av statistiska uppgifter uppdelade efter kön och könsspecifik information i de nationella rapporterna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag(1)  Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 15a (nytt)

 

(15a) Eftersom kvinnor oftare än män utsätts för tvångsarbete, människohandel, sexuellt våld och andra former av våld bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnliga olagliga invandrare och deras specifika problem.

Ändringsförslag 2

Skäl 15b (nytt)

 

(15b) Andelen kvinnliga anställda är hög inom de företags- och tjänstebranscher där det finns risk att den arbetskraft som anställs är tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Med tanke på att ett stort antal kvinnor som vistas olagligt i EU arbetar med hushållstjänster bör medlemsstaterna hjälpa de familjer som anställt dem att finna en juridisk lösning som gör det möjligt för de anställda att få en socialförsäkring.

Motivering

Om man vill kunna finna lämpliga lösningar som tar hänsyn till de olika behoven hos män och kvinnor i gruppen olagliga invandrare är det viktigt att betona att kvinnorna utsätts för dubbel diskriminering och är mer sårbara.

Ändringsförslag 3

Skäl 18a (nytt)

 

(18a) Medlemsstaterna bör satsa på medvetandehöjande åtgärder för att informera de berörda tredjelandsmedborgarna och de utsedda tredje parterna genom att erbjuda dem hjälp med de möjligheter som finns för att inge officiella klagomål. Klagomålsförfarandena inom sektorer med många kvinnliga anställda bör utformas på ett sådant sätt att de tar hänsyn till könsspecifika frågor och ger kvinnor tillräckligt skydd.

Ändringsförslag 4

Skäl 19

(19) Som ett komplement till systemen för att inge klagomål bör medlemsstaterna bevilja tredjelandsmedborgare som har utsatts för särskilt exploaterande arbetsförhållanden, och som samarbetar i de straffrättsliga förfarandena mot arbetsgivaren, tillfälliga uppehållstillstånd som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet. Tillstånden bör beviljas på samma villkor som de som beviljas enligt rådets direktiv 2003/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna.

(19) Som ett komplement till systemen för att inge klagomål bör medlemsstaterna bevilja tredjelandsmedborgare som är underåriga, gravida eller kvinnor med barn under tre månader, eller som har utsatts för särskilt exploaterande arbetsförhållanden, och som samarbetar i de straffrättsliga förfarandena mot arbetsgivaren, tillfälliga uppehållstillstånd som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet. Tillstånden bör beviljas på samma villkor som de som beviljas enligt rådets direktiv 2003/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna.

Motivering

Gravida kvinnor och underåriga måste ges ett särskilt skydd.

Ändringsförslag 5

Skäl 19a (nytt)

 

(19a)Medlemsstaterna bör sörja för att behöriga myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder invandrarna får utbildning och information om jämställdhet, icke-diskriminering, genusfrågor och diskriminering på flera grunder, så att de får de verktyg och de kvalifikationer som behövs för att identifiera och hantera könsspecifika frågor.

Ändringsförslag 6

Artikel 3, stycke 1

Medlemsstaterna skall förbjuda anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på deras territorium.

Medlemsstaterna skall förbjuda anställning av tredjelandsmedborgare som officiellt vistas olagligt på deras territorium.

Motivering

Att tredjelandsmedborgarens vistelse är olaglig måste bekräftas juridiskt genom ett verkställbart domstolsbeslut.

Ändringsförslag 7

Artikel 7, punkt 1, led b

b) eventuella skatter och sociala avgifter, inklusive relevanta administrativa böter.

b) eventuella skatter och sociala avgifter, inklusive familjetillägg, och relevanta administrativa böter.

Ändringsförslag 8

Artikel 7, punkt 1a (ny)

 

1a. Vid överträdelser av artikel 3 ska medlemsstaterna sörja för att arbetsgivaren till en anställd kvinna som är gravid eller har ett barn under tre månader erkänner bestämmelserna i artikel 7.1 a och b samt övriga föreskrifter i medlemsstaternas nationella lagstiftningar som gäller denna specifika situation.

Motivering

Utöver rätten till lön och bidrag är det viktigt att olagligt anställda kvinnor som är gravida skyddas och garanteras rätten till vård och hjälp.

Ändringsförslag 9

Artikel 7, punkt 4

4. När det gäller brott enligt artikel 10.1 c skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ett eventuellt beslut om återvändande inte verkställs förrän tredjelandsmedborgaren har erhållit eventuell efterbetalning av lön enligt punkt 1 a.

4. När det gäller brott enligt artikel 10.1 c skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ett eventuellt beslut om återvändande inte verkställs förrän tredjelandsmedborgaren har erhållit eventuell efterbetalning av lön enligt punkt 1 a och att återvändandet inte på något sätt kan kränka den olagligt anställda tredjelandsmedborgarens grundläggande rättigheter eller äventyra hans eller hennes liv eller hälsa.

Motivering

Tredjelandsmedborgaren får inte sändas till ett land där det råder krig eller där han eller hon skulle kunna bestraffas eller fängslas till följd av sitt arbete i EU.

Ändringsförslag 10

Artikel 7, punkt 4a (ny)

 

4a. När det gäller överträdelser som avses i artikel 3, och särskilt i artikel 10.1 c eller d, ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att garantera att verkställandet av beslutet att sända tillbaka en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU skjuts upp när personen i fråga är underårig, gravid eller kvinna med barn under tre månader.

Motivering

Gravida kvinnor och underåriga måste behandlas på lämpligt sätt.

Ändringsförslag 11

Artikel 10, punkt 1, led c

c) Överträdelsen åtföljs av särskilt exploaterande arbetsförhållanden; detta skall vara fallet exempelvis när arbetsförhållandena skiljer sig mycket från de lagligt anställda arbetstagarnas.

c) Överträdelsen åtföljs av övergrepp, könsdiskriminering eller särskilt exploaterande arbetsförhållanden som präglas av våld, hot, trakasserier eller förnedrande behandling och som skiljer sig mycket från de lagligt anställda arbetstagarnas.

Motivering

Det är viktigt att klargöra och specificera tillämpningsområdet för begreppet särskilt exploaterande arbetsförhållanden.

Ändringsförslag 12

Artikel 14, punkt 1

1. Medlemsstaterna skall sörja för effektiva system genom vilka olagligt anställda tredjelandsmedborgare kan inge klagomål mot sina arbetsgivare direkt eller genom utsedda tredje parter.

1. Medlemsstaterna skall främja kampanjer för att öka medvetenheten och skapa effektiva system genom vilka olagligt anställda tredjelandsmedborgare konfidentiellt kan inge klagomål mot sina arbetsgivare direkt eller genom utsedda tredje parter.

Ändringsförslag 13

Artikel 14, punkt 3

3. När det gäller de brott som omfattas av artikel 10.1 c skall medlemsstaterna enligt villkoren i artiklarna 4–15 i direktiv 2004/81/EG bevilja tredjelandsmedborgare som har utsatts för exploaterande arbetsförhållanden, och som samarbetar i de rättsliga förfarandena mot arbetsgivaren, tillfälliga uppehållstillstånd som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet.

3. När det gäller de brott som omfattas av artikel 10.1 c skall medlemsstaterna enligt villkoren i artiklarna 4–15 i direktiv 2004/81/EG bevilja tredjelandsmedborgare som har utsatts för exploaterande arbetsförhållanden, och som samarbetar i de rättsliga förfarandena mot arbetsgivaren, tillfälliga uppehållstillstånd och skydd under de relevanta nationella förfarandenas varaktighet. Barn som fötts under vistelsen ska också beviljas sådana tillfälliga uppehållstillstånd. Kost och logi ska erbjudas på begäran.

Motivering

Det är viktigt att skydda barn som föds under vistelsetiden i en EU-medlemsstat, med tanke på hur stor andelen kvinnor är bland den arbetskraft som utgörs av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Ändringsförslag 14

Artikel 14, punkt 3a (ny)

 

3a. Mot bakgrund av det stora antalet kvinnliga olagliga invandrare och de specifika problem de ställs inför ska medlemsstaterna se till att behöriga myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder invandrarna får utbildning och information om genusfrågor, jämställdhet och förbud mot diskriminering grundad på ras eller kön så att de får de verktyg och kunskaper som behövs för att bättre kunna identifiera och ta upp könsspecifika frågor.

Ändringsförslag 15

Artikel 14, punkt 3b (ny)

 

3b. När det gäller de brott som omfattas av artikel 3 ska medlemsstaterna, enligt villkoren i artiklarna 4–15 i direktiv 2004/81/EG, bevilja tredjelandsmedborgare som är underåriga, gravida eller kvinnor med barn under tre månader tillfälliga uppehållstillstånd som är knutna till de relevanta nationella förfarandenas varaktighet.

Motivering

Gravida kvinnor och underåriga måste garanteras ett särskilt skydd, bland annat genom tillfälliga uppehållstillstånd.

Ändringsförslag 16

Artikel 16, stycke 1

Senast [tre år efter den dag som avses i artikel 17] och vart tredje år därefter skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport som skall omfatta siffror och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15 samt noggranna uppgifter om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 8.

Senast [tre år efter den dag som avses i artikel 17] och vartannat år därefter skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna uppgifter om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport som skall omfatta siffror och resultat från de inspektioner som utförts enligt artikel 15 samt noggranna uppgifter om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 8. De statistiska uppgifterna i rapporten ska vara uppdelade efter kön och könsspecifika problem ska identifieras.

Ändringsförslag 17

Artikel 16, stycke 2

Kommissionen skall på grundval av dessa rapporter överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen skall på grundval av dessa rapporter överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Uppgifterna i rapporten ska vara uppdelade efter kön och könsspecifika problem ska identifieras.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

Referensnummer

KOM(2007)0249 – C6-0143/2007 - 2007/0094(COD)

Ansvarigt utskott

LIBE

Yttrande

      Tillkännagivande i kammaren

FEMM

19.6.2007

 

 

 

Föredragande av yttrande

      Utnämning

Esther De Lange

3.7.2007

 

 

Behandling i utskott

2.10.2007

20.11.2007

 

 

Antagande

20.11.2007

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Esther De Lange, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Roselyne Lefrançois, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Anni Podimata, Christa Prets, Teresa Riera Madurell, Eva-Britt Svensson, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jill Evans, Iratxe García Pérez, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Donata Gottardi, Anna Hedh, Filiz Hakaeva Hyusmenova

(1)

EUT C…, 17.7.2007, s. …


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Sanktioner mot personer som anställer tredjelandsmedborgare utan uppehållstillstånd

Referensnummer

KOM(2007)0249 – C6-0143/2007 – 2007/0094(COD)

Framläggande för parlamentet

16.5.2007

Ansvarigt utskott

      Tillkännagivande i kammaren

LIBE

19.6.2007

Rådgivande utskott

      Tillkännagivande i kammaren

EMPL

19.6.2007

ITRE

19.6.2007

AGRI

27.9.2007

FEMM

19.6.2007

Inget yttrande avges

      Beslut

ITRE

26.6.2007

 

 

 

Associerat/associerade utskott

      Tillkännagivande i kammaren

EMPL

12.7.2007

 

 

 

Föredragande

      Utnämning

Claudio Fava

11.6.2007

 

 

Behandling i utskott

11.9.2007

16.7.2008

8.9.2008

7.10.2008

 

21.1.2009

 

 

 

Antagande

21.1.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Mario Borghezio, Catherine Boursier, Emine Bozkurt, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Maddalena Calia, Michael Cashman, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Elly de Groen-Kouwenhoven, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Bárbara Dührkop Dührkop, Claudio Fava, Urszula Gacek, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Roland Gewalt, Jeanine Hennis-Plasschaert, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Roselyne Lefrançois, Baroness Sarah Ludford, Viktória Mohácsi, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Rareş-Lucian Niculescu, Martine Roure, Sebastiano Sanzarello, Inger Segelström, Csaba Sógor, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Edit Bauer, Simon Busuttil, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Genowefa Grabowska, Ona Juknevičienė, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Antonio Masip Hidalgo, Nicolae Vlad Popa, Eva-Britt Svensson, Stefano Zappalà

Ingivande

27.1.2009

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy