BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko

17.2.2009 - (2008/2289(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET

om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko

(2008/2289(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–   med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, för PPE-DE-gruppen, om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko (B6‑0437/2008),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko (KOM(2008)0447),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om mord på kvinnor (kvinnomord) i Mexiko och Centralamerika samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse[1],

–   med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mexikos förenta stater, å andra sidan[2],

–   med beaktande av förklaringarna från de fem toppmöten som hittills hållits mellan stats‑ och regeringscheferna från Latinamerika och Västindien respektive Europeiska unionen i Rio de Janeiro (28–29 juni 1999), Madrid (17–18 maj 2002), Guadalajara (28–29 maj 2004), Wien (12–13 maj 2006) och Lima (16–17 maj 2008),

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 17 maj 2008, från det fjärde toppmötet mellan Mexiko och Europeiska unionen i Lima i Peru,

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet från det åttonde toppmötet mellan Mexiko och Europeiska unionen i Mexiko den 13–14 oktober 2008,

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen från Mexikos förenta staters och Europeiska unionens gemensamma parlamentarikerkommittés sammanträde den 28–29 oktober 2008 i Mexiko,

–   med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) sammanträde den 13 oktober 2008,

–   med beaktande av det budskap som den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika avgav under det femte toppmötet mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien den 1 maj 2008,

–   med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008 om det femte toppmötet mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien, som hölls i Lima[3],

–   med beaktande av San Salvador-förklaringen som antogs vid det sjuttonde ibero‑amerikanska toppmötet för stats- och regeringscheferna den 29–31 oktober 2008,

–   med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal[4],

–   med beaktande av artikel 114.3 och artikel 83.5 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6‑0028/2009), och av följande skäl:

A. Mexiko och Europeiska unionen delar ett antal grundläggande värderingar och gemensamma principer samt vissa historiska och kulturella band.

B.  Respekten för de demokratiska principer och mänskliga rättigheter som demokratiklausulen avser utgör en grundläggande del i det strategiska partnerskapet och det övergripande avtalet och måste tillämpas av båda parter.

C. Mexikos politiska tyngd på den internationella scenen märks allt tydligare i världen, vilket till exempel visas genom landets senaste utnämning till medlem av FN:s säkerhetsråd för perioden 2009–2010, och även på regional nivå, genom att Mexiko är ordförandeland för Rio-gruppens sekretariat 2008–2010.

D. Europeiska unionen bör erkänna Mexikos bidrag till det multilaterala systemet, eftersom multilateralt samarbete är en grundläggande princip som båda parter, Mexiko såväl som Europeiska unionen, har lovat att främja i ett internationellt sammanhang.

E.  Mexiko har inlett ett program för strukturreformer inom strategiska sektorer och har blivit världens tionde största ekonomi, medlem i G20-länderna och G5 (Brasilien, Kina, Indien, Sydafrika och Mexiko) och dessutom är Mexiko det enda latinamerikanska landet som är medlem i OECD.

F.  Mexiko har mer än 100 miljoner invånare och befolkningen är märkbart ung, eftersom 45 % av befolkningen är under tjugo år. Mexikos geografiska läge ger landet en strategisk position som ”bro” mellan Nord- och Sydamerika, och även mellan Karibiska havet och Stilla havet.

G. Avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Mexiko – det övergripande avtalet – som undertecknades den 8 december 1997 bygger på tre pelare: politisk dialog, stegvis införande av ett frihandelsområde och samarbete. Sedan avtalet trädde i kraft 2000 har förbindelserna mellan de båda parterna fördjupats och stärkts på det politiska planet och även när det gäller handelsutbyte och samarbete.

H. Vid toppmötet i Lima (maj 2008) underströk Europeiska unionen och Mexiko den positiva utvecklingen av handels- och investeringsflödena inom ramen för associeringsavtalet.

I.   Europeiska unionen och Mexiko har ökat sina kontakter på alla nivåer och med alla institutioner, både på det bilaterala planet och inom ramen för det övergripande avtalet, och särskilt på parlamentsområdet genom den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Mexiko och den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika.

J.   Förslaget om ett strategiskt partnerskap sammanfaller med den internationella ekonomiska och finansiella krisen och krisen kan inverka på den ekonomiska och sociala balansen i de bilaterala förbindelserna.

K. De fördjupade förbindelserna mellan Mexiko och Europeiska unionen kan gynna samförståndet mellan Europeiska unionen och dess latinamerikanska partner i regionala och globala frågor, och kanske kan de göra det möjligt för parterna att tillsammans främja sina gemensamma värderingar och intressen i internationella och regionala forum.

L.  Detta strategiska partnerskap bör leda till bättre förbindelser mellan EU och Mexiko på två olika plan: på det multilaterala planet kan parterna samordna sig i internationellt viktiga frågor och på det bilaterala planet kan de utveckla sina förbindelser och ta specifika initiativ.

M. De politiska och ekonomiska integrationsprocesserna, den ökade ekonomiska globaliseringen och vikten av att föra en debatt om bland annat demokrati, mänskliga rättigheter och miljöfrågor har förändrat båda regionernas prioriteringar.

N. Mexikos strategiska läge och systemet med olika handelsavtal innebär att Mexiko har en stor strategisk betydelse för EU:s export, eftersom EU är landets andra största utländska investeringskälla.

O. Frihandelsområdet mellan Mexiko och EU spelar en viktig roll i EU:s bilaterala förbindelser på grund av dess mycket omfattande räckvidd (som täcker varor, tjänster, upphandling, konkurrens, immateriella rättigheter, investeringar och investeringsrelaterade betalningar).

P.  Den mexikanska invandringen till Europeiska unionen är för Mexiko en av de viktigaste och känsligaste frågorna, bland flera andra, med hänsyn till det stora antalet mexikanska invandrare, många av dem högkvalificerade, som finns i Europeiska unionen.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

a)  Rådet uppmanas att verka för att detta strategiska partnerskap ska innebära en kvalitetshöjning i förbindelserna mellan Mexiko och Europeiska unionen på multilateral nivå i frågor av global betydelse och att det ska stärka utvecklingen av de bilaterala relationerna.

b)  Inom ramen för det strategiska partnerskapet bör man institutionalisera årliga toppmöten mellan Europeiska unionen och Mexiko, på samma sätt som de toppmöten som organiseras med Förenta staterna, Ryssland, Kina och Brasilien.

c)  Det strategiska partnerskapet bör ge nya incitament till olika områden inom det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko, såsom de politiska aspekterna (inklusive de människorättsliga aspekterna), säkerhetsfrågorna, kampen mot narkotikahandeln, miljöfrågorna, det tekniska och kulturella samarbetet och de socioekonomiska aspekterna.

d)  Handelskapitlet bör baseras på likabehandling, solidaritet, dialog och respekt för Mexikos och Europeiska unionens respektive särdrag.

e)  Den mexikanska regeringen och president Felipe Calderón bör stödjas i den ytterst viktiga uppgift de utför i syfte att sanera vissa statliga institutioner. Denna kamp måste fullbordas för att stoppa korruptionen och förhindra att samhället försätts i en hjälplös situation.

f)   Inom verksamhetsområdet bör hänsyn tas till bekämpandet av kvinnomord i båda regioner, på basis av dialog, samarbete och ömsesidigt utbyte av god praxis.

g)  Förhoppningsvis kommer det strategiska partnerskapet att göra det möjligt att stärka samordningen av positionerna i krissituationer och frågor av global betydelse, på basis av parternas ömsesidiga intresse och engagemang.

h)  Klara riktlinjer bör fastställas om det bästa sättet att tillsammans ha ett nära samarbete för att främja verklig multilateralism och stärka FN:s fredsskapande och fredsbevarande kapacitet samt respekt för de mänskliga rättigheterna. När det gäller folkrätten bör man i linje med Limaförklaringen angripa de gemensamma hoten mot fred och säkerhet, inklusive narkotikahandeln, vapenhandeln, den organiserade brottsligheten, terrorismen och människohandeln.

i)   Det strategiska partnerskapet bör utgöra en möjlighet att diskutera hur klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati, som för båda parter utgör grundläggande värden i alla avtal, ska göras mer operativ, och för att utvärdera hur klausulen efterlevs – bland annat genom att dess positiva dimension utvecklas.

j)   Rådet uppmanas uttrycka sitt stöd till den mexikanska regeringen för dess bidrag till FN:s arbete och för dess kamp mot narkotikahandeln, den internationella terrorismen och den organiserade brottsligheten, särskilt med tanke på det ökande antalet offer för handeln med och konsumtionen av narkotika.

k)  De mekanismer för politisk dialog som främjas i det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko bör ge ny stimulans åt förbindelserna med och mellan de olika processerna för regional integration, för bevarande av det strategiska partnerskapets värden och intressen och för förstärkt multilateralism på området för internationella relationer.

l)   Mexikos och EU:s forum för det civila samhället bör betraktas som en jämbördig part och man bör så långt möjligt följa dess rekommendationer.

m) Detta strategiska partnerskap måste bli ett instrument som förstärker samarbetet mellan de båda parterna i internationella forum såsom Världsbanken, Internationella valutafonden, OECD, G20 och G8+G5, i sökandet efter lösningar på den globala finanskrisen och igångsättande av gemensamma insatser för att återupprätta förtroendet för finansinstitutionerna, i linje med förklaringen från San Salvador.

n)  Särskilt till följd av den globala finanskrisen är det nödvändigt att stödja utveckling av små och medelstora företag, vilka är oundgängliga för att stärka den ekonomiska och sociala strukturen och för att skapa anständiga arbeten.

o)  Vikten av alla bilaterala avtal som EU och Mexiko har slutit bör betonas, i synnerhet det övergripande avtalet som inkluderar ett frihandelsområde, samt det strategiska partnerskapet.

p)  De positiva effekter som tillämpningen av det övergripande avtalet har medfört för båda parter bör betonas, med en ökning på mer än 100 procent av den bilaterala handeln.

q)  Det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko bör kunna ge ny drivkraft till de bilaterala förbindelserna, och bidra till att utöka och förbättra samarbetsprogrammen, såsom programmet för stöd till små och medelstora företag (Piapyme), vars resultat kommer att gynna båda parter. I detta sammanhang efterlyses en kampanj för att sprida information om alla de program som båda parter drar fördel av inom ramen för de fördjupade förbindelserna. Detta strategiska partnerskap bör bidra till att stärka samordningen mellan de båda parterna ännu mer i de viktigaste multilaterala forumen och institutionerna.

r)   Mexiko bör bli ständig medlem i den nya finansiella och ekonomiska internationella uppbyggnaden av G20‑gruppen, med tanke på att det bilaterala strategiska partnerskapet med EU kommer att få ännu större betydelse i detta sammanhang.

s)  Det är viktigt att identifiera överensstämmande synsätt så att man kan utarbeta en gemensam och ambitiös strategi för att bekämpa klimatförändringarna, med tanke på den FN‑konferens om klimatförändringarna som ska hållas i Köpenhamn 2009 och målet att nå ett övergripande avtal.

t)   Det krävs mer konsekventa insatser för att främja vetenskaplig och teknisk överföring i syfte att skapa ett verkligt samarbete för att motverka klimatförändringarna och förbättra miljöskyddet.

u)  Man bör inleda ytterligare en övergripande och strukturerad dialog om migration, som behandlar såväl den lagliga som den olagliga invandringen, liksom kopplingarna mellan migration och utveckling, med utgångspunkt i Mexikos och Europeiska unionens erfarenheter och i linje med Limaförklaringen.

v)  Det gemensamma rådet uppmanas att utifrån den utvecklingsklausul som avses i artikel 43 i det övergripande avtalet bland annat överväga en lämplig tidpunkt för upprättandet av ett avtal om invandringspolitik mellan de båda partnerna, särskilt eftersom detta berör modell 4‑förfaranden.

w) Åtagandena för att uppfylla millennieutvecklingsmålen bör bekräftas på nytt, och man bör komma ihåg vikten av ett nära samarbete i frågor som rör den sociala sammanhållningen, jämställdheten mellan kvinnor och män, klimatförändringarna, den hållbara utvecklingen, kampen mot den internationella terrorismen, narkotikahandeln och brottsligheten samt livsmedelssäkerheten och fattigdomsbekämpningen.

x)  EU-institutionerna och Mexikos regering bör regelbundet förse Europaparlamentet, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Mexiko med information om läget i det strategiska partnerskapet och om uppföljningen av det arbete som bedrivs inom ramen för detta.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen, till EU-medlemsstaternas regeringar och parlament samt till regeringen och kongressen i Mexikos förenta stater.

• [1]  EUT C 227 E, 4.9.2008, s. 140.
• [2]  EGT L 276, 28.10.2000, s. 45.
• [3]  Antagna texter, P6_TA(2008)0177.
• [4]  EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.

MOTIVERING

Inledning

Förbindelserna mellan Mexiko och Europeiska unionen vilar på solid grund. Båda parter delar historiska och kulturella band, men även ett antal grundläggande värderingar och gemensamma principer som baseras på respekt för de demokratiska värdena, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

Mexiko och Europeiska unionen har haft samarbetsförbindelser sedan 1970-talet, och redan 1997 undertecknades ett avtal om ekonomiskt partnerskap. Genom avtalet fick man en ambitiös institutionaliserad ram för förbindelserna. Detta avtal om ekonomiskt partnerskap, vanligtvis kallat det övergripande avtalet, baseras på tre pelare: ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete.

Det övergripande avtalet trädde i kraft i oktober 2000 och under de senaste åren har förbindelserna mellan de båda parterna intensifierats på alla nivåer. Därför krävs nu ytterligare ett steg: ett strategiskt partnerskap mellan Mexiko och Europeiska unionen.

Mexiko som global aktör

Mexiko har mer än 100 miljoner invånare och 45 % av befolkningen är under tjugo år, vilket gör landet till ett av de demografiskt sett starkaste länderna i Latinamerika.

Mexikos geografiska läge ger landet en strategisk position som ”bro” mellan Nord- och Sydamerika, och även mellan Karibiska havet och Stilla havet. Den geostrategiska positionen förstärks av fler än 40 handelsavtal som Mexiko slutit med olika länder och regioner. Bland dem kan nämnas avtalet om frihandel med Förenta staterna och Kanada, avtal med Japan och Australien och det omfattande samarbetsavtalet med Europeiska unionen. På så sätt har Mexiko omvandlats till en av de främsta ekonomierna i världen och Europeiska unionen har under de senaste åren varit landets andra partner efter Förenta staterna.

Precis som Europeiska unionen har Mexiko gjort starka åtaganden inom Förenta nationerna, och ser FN som den bästa ramen för att garantera fred och säkerhet runtom i världen. Mexikos engagemang visar sig både genom att man för fjärde gången i landets historia valts att vara medlem av FN:s säkerhetsråd för perioden 2009–2010 och genom landets bidrag till FN‑organisationens arbete:

· fredlig konfliktlösning och hantering av krissituationer,

· kamp mot apartheid,

· nedrustningsarbete, bland annat genom Tlatelolco-traktaten,

· antagande av stadgan om staters ekonomiska rättigheter och skyldigheter,

· stöd till FN:s generalförsamlings särskilda session om narkotika, för att betona det internationella samfundets delade ansvar när det gäller droger,

· förberedelser och främjande av ett internationellt avtal om skydd av migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter,

· den internationella konferensen om utvecklingsfinansiering,

· konventionen om funktionshindrade personers rättigheter.

Mexikos ekonomiska bidrag till FN:s budget utgör mer än hälften av Latinamerikas totala bidrag, och innebär att landet är nummer tio på listan över de största bidragsgivarna i världen[1].

Mexiko är medlem i många olika internationella och regionala forum och har en ställning som politisk och ekonomisk ledare. Förutom att vara en mycket aktiv medlem i FN, är Mexiko fullvärdig medlem i de främsta forumen för den latinamerikanska politiska dialogen, såsom Rio-gruppen, i vilken Mexiko just nu är ordförandeland (2008–2010). Som världstia när det gäller handelspotential är Mexiko även med bland G20-länderna, G8+G5, Världshandelsorganisationen och Internationella valutafonden. Dessutom är Mexiko det enda latinamerikanska landet som är medlem i OECD.

På miljöområdet har Mexiko undertecknat de viktigaste internationella avtalen såsom FN:s ramkonvention om klimatförändringarna och Kyotoprotokollet samt handlingsplanen från Bali. Landet delar EU:s övertygelse att man måste angripa klimatförändringarna enligt principen om delat men differentierat ansvar.

Från övergripande avtal till strategiskt partnerskap

Mexiko och Europeiska unionen har upprätthållit samarbetsrelationer ända sedan 1970-talet, vilket befästes i ramavtalet om samarbete mellan Mexiko och Europeiska gemenskapen, som det då hette. Relationerna institutionaliserades och vidgades genom avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete – det övergripande avtalet – som undertecknades den 8 december 1997 och trädde i kraft den 1 oktober 2000. Avtalet har tre huvudpelare för det bilaterala samarbetet:

1.  Ekonomiskt partnerskap genom successivt införande av ett frihandelsområde för varor och tjänster.

2.  Politisk samordning genom institutionalisering av den politiska dialogen.

3.  Samarbete koncentrerat till områden som prioriteras för Mexikos utveckling och för bästa möjliga utnyttjande av det övergripande avtalet.

Som ett resultat av det övergripande avtalet har EU och Mexiko ökat sitt handelsutbyte och sitt politiska närmande. Den politiska dialogen har förstärkts på alla nivåer. Båda parter har gjort flera besök på hög nivå. Mexikos president Felipe Calderón Hinojosa besökte EU‑institutionernas säte och andra huvudstäder i Europa 2007, och Mexikos utrikesminister Patria Espinosa träffade kommissionens ledamot med ansvar för yttre förbindelser och den europeiska grannskapspolitiken Benita Ferrero Waldner. Bland de besök som höga EU‑tjänstemän gjort i Mexiko kan nämnas Javier Solana, hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och EU:s generalsekreterare, kommissionens ledamot Peter Mandelson med ansvar för handel, Janez Potočnik, kommissionsledamot med ansvar för vetenskap och forskning, och Vladimir Spidla, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, samt besöket av Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. De regelbundna kontakterna mellan parlamentsledamöter, som kommit till stånd genom den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Mexiko och den parlamentariska församlingen EU‑Latinamerika, har också varit mycket givande för att främja den politiska dialogen på parlamentsnivå.

I detta sammanhang har det blivit tydligt att det är lämpligt att upprätta en mer ambitiös politisk ram för att ge kraft åt den politiska dialogen genom ett effektivt instrument som gör det möjligt att samordna positionerna på global nivå och även inom de många multilaterala forumen och de internationella institutionerna. Det strategiska partnerskapet medför stärkta förbindelser mellan EU och Mexiko på två olika plan: på det multilaterala planet samordnar sig EU och Mexiko och på det bilaterala planet utvecklar de sina förbindelser.

På det multilaterala planet handlar det om att inrätta rutiner för samråd och samordning som återspeglar båda parters gemensamma intressen och gör det möjligt att inta ståndpunkter i konkreta frågor av övergripande karaktär. De främsta samordningsområdena är följande: politiska aspekter, säkerhetsmässiga aspekter, miljöaspekter och socioekonomiska aspekter.

På bilateral nivå bör det strategiska partnerskapet ge ett nytt incitament till de bilaterala förbindelserna i den politiska dialogen och på andra områden, och därigenom stärka de relationer som redan finns inom ramen för det övergripande avtalet.

Sammanfattning

Mexikos ledande ställning på de latinamerikanska och internationella forumen och dess aktiva medverkan i de viktigaste multilaterala forumen och internationella institutionerna ger utmärkta möjligheter för intensifierade förbindelser mellan Europeiska unionen och Mexiko, särskilt när det gäller samordning av ståndpunkter och presentation av gemensamma initiativ på internationell nivå.

Det strategiska partnerskap som föreslås är ett viktigt och nödvändigt steg för att befästa de rådande förbindelserna med Mexiko och för att bredda samarbetet i frågor av global betydelse. Därför föreslås uttryckligen att man inom ramen för det nya strategiska partnerskapet ska institutionalisera årliga toppmöten mellan EU och Mexiko, i samma form som de toppmöten som äger rum med Förenta staterna, Kina, Ryssland och Brasilien. Institutionaliseringen av toppmötena måste göras utan att det skadar de system för dialog som redan finns inom ramen för det övergripande avtalet. Den parlamentariska dialogen genom den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Mexiko och den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika utgör ytterligare en viktig mekanism för att främja förbindelserna mellan de båda parterna.

I denna rekommendation till rådet tar vi upp nyckelaspekter och centrala teman där samordningen och samråden bör öka, samtidigt som vi önskar att det ska upprättas klara riktlinjer för det bästa sättet att tillsammans bedriva ett nära samarbete för att främja effektivt multilateralt samarbete och tillsammans angripa gemensamma hot och anta nya utmaningar.

Endast på detta sätt kommer det nya strategiska partnerskapet att göra det möjligt att fylla befintliga luckor och samordna parternas olika ståndpunkter i frågor av global betydelse, och därigenom stärka de bilaterala förbindelserna mellan EU och Mexiko.

• [1]  Mexikos nationella utvecklingsplan, officiell hemsida för landets statsledning, Mexiko 2008.

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET (B6‑0437/2008) (15.9.2008  )

i enlighet med artikel 114.1 i arbetsordningen

från José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra

för PPE-DE-gruppen

om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko (KOM(2008)0447),

–   med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mexikos förenta stater, å andra sidan[1],

–   med beaktande av Limaförklaringen av den 16 maj 2008, från det femte toppmötet mellan Latinamerika och EU i Lima, Peru,

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 17 maj 2008, från det fjärde toppmötet mellan Mexiko och EU i Lima, Peru,

–   med beaktande av det budskap som den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika avgav under det femte toppmötet mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien,

–   med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008 om det femte toppmötet mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien, som hölls i Lima,

–   med beaktande av artikel 114.1 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Mexikos – det övergripande avtalet – som undertecknades 1997 och trädde i kraft 2000 bygger på tre pelare: politisk dialog, stegvis införande av ett frihandelsområde och samarbete. Sedan avtalet trädde i kraft 2000 har förbindelserna mellan de bägge parterna fördjupats och stärkts på såväl det politiska planet som när det gäller handelsutbyte och samarbete.

B.  Sedan 2004 har EU:s och Mexikos institutioner ökat sina kontakter på hög nivå både på det bilaterala planet och inom ramen för det övergripande avtalet.

C. De fördjupade förbindelserna mellan Mexiko och EU skulle kunna främja enigheten mellan unionen och dess latinamerikanska samarbetsparter i regionala och globala frågor.

D. Detta strategiska partnerskap medför stärkta förbindelser mellan EU och Mexiko på två olika plan: på det multilaterala planet samordnar parterna sig i internationellt viktiga frågor och på det bilaterala planet utvecklar de sina ömsesidiga förbindelser och tar specifika initiativ.

E.  Denna typ av strategiska partnerskap bör även bidra till att öka de europeiska och latinamerikanska parternas välstånd med målet att uppnå mer inkluderande och enade samhällen där det råder respekt för rättstatsprincipen och värderingarna och principerna om demokrati och mänskliga rättigheter inom ramen för solidaritet och jämlikhet, i enlighet med det som beslutades i Lima.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att sörja för att

a)  det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko omfattas av det biregionala förhållningssättet och den övergripande synen på förbindelserna mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien, som utgör grunden för det biregionala strategiska partnerskap som man beslutat om vid toppmötena mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien,

b)  de privilegierade mekanismer för politisk dialog som det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko medför fungerar som en verklig impuls för förbindelserna med och mellan de olika regionala integrationsprocesserna, för främjandet av det strategiska partnerskapets värderingar och intressen och för förstärkt multilateralism inom internationella förbindelser,

c)  det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko ger ett verkligt mervärde såväl i förhållande till det rådande associeringsavtalet (det övergripande avtalet) mellan Mexiko och EU som inom den bilaterala ramen,

d)  det strategiska partnerskapet gör det möjligt att råda bot på de aktuella bristerna i fråga om samordning mellan parterna inom olika internationella forum och institutioner, som går utöver upprättandet av en gemensam dagordning och inbegriper samordnade ställningstaganden i frågor av internationell vikt, på grundval av gemensamma intressen och hjärtefrågor,

e)  det upprättas riktlinjer för de bästa metoderna för ett nära samarbete i främjandet av faktisk multilateralism och stärkandet av FN:s förmåga att upprätthålla och befästa freden samt för att inom ramen för den internationella rätten och i enlighet med Limaförklaringen bemöta gemensamma hot mot fred och säkerhet, bland annat i form av handel med narkotika och vapen, organiserad brottslighet, terrorism och maffior som skor sig på illegal invandring,

f)   EU-institutionerna och Mexikos regering regelbundet förser Europaparlamentet och parlamentariska församlingen EU–Latinamerika med uttömmande information om läget i det strategiska partnerskapet och uppföljningen av det arbete som bedrivs inom ramen för det.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, i informationssyfte, till kommissionen samt till EU-medlemsstaternas regeringar.

• [1]  EGT L 276, 28.10.2000, s. 45.

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (8.1.2009)

till utskottet för utrikesfrågor

över ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko
(2008/2289(INI))

Föredragande: Erika Mann

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Mexiko deltog i det G20‑toppmöte om finansmarknaden och världsekonomin som hölls i Washington D.C. den 15 november 2008.

B.  Mexiko har inlett ett program för strukturreformer inom strategiska sektorer och har blivit världens tionde största ekonomi.

C. Mexikos strategiska läge och systemet med olika handelsavtal innebär att Mexiko har en stor strategisk betydelse för EU:s export, eftersom EU är landets andra största utländska investeringskälla.

D. EU och Mexiko är sammanlänkade genom ett system av bilaterala avtal som täcker alla politiska och ekonomiska förbindelser samt handelsförbindelser. Till grund för dessa förbindelser ligger avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete (det så kallade övergripande avtalet).

E.  Frihandelsområdet mellan Mexiko och EU spelar en viktig roll i EU:s bilaterala förbindelser på grund av dess mycket omfattande räckvidd (varor, tjänster, upphandling, konkurrens, immateriella rättigheter, investeringar och investeringsrelaterade betalningar).

F.  Den mexikanska invandringen till Europeiska unionen är en av de viktigaste och känsligaste frågorna, bland flera andra, för Mexiko med hänsyn till det stora antalet mexikanska invandrare som finns i Europeiska unionen, många av dem högkvalificerade.

Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

a)  Europaparlamentet betonar vikten av alla bilaterala avtal som EU och Mexiko har slutit, i synnerhet det övergripande avtalet som inkluderar ett frihandelsområde, samt det strategiska partnerskapet.

b)  Europaparlamentet betonar de positiva effekter som tillämpningen av det övergripande avtalet har medfört för båda parter, som har lett till en ökning på mer än 100 procent av den bilaterala handeln.

c)  Europaparlamentet understryker att det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko kommer att ge ny drivkraft till de bilaterala förbindelserna, och kommer att bidra till att utöka och förbättra samarbetsprogrammen, såsom programmet för stöd till små och medelstora företag (Piapyme), vars resultat kommer att gynna båda parter. I detta sammanhang efterlyser parlamentet en kampanj för att sprida information om alla de program som båda parter drar fördel av inom ramen för de fördjupade förbindelserna. Parlamentet betonar vidare att detta strategiska partnerskap kommer att bidra till att stärka samordningen mellan de båda parterna ännu mer i de viktigaste multilaterala forumen och institutionerna.

d)  Europaparlamentet rekommenderar att Mexiko blir ständig medlem i den nya finansiella och ekonomiska internationella uppbyggnaden av G20‑gruppen, med tanke på att det bilaterala strategiska partnerskapet med EU kommer att få ännu större betydelse i detta sammanhang.

e)  Europaparlamentet uppmanar det gemensamma rådet att utifrån utvecklingsklausulen enligt artikel 43 i det övergripande avtalet bland annat överväga en lämplig tidpunkt för upprättandet av ett avtal om invandringspolitik mellan de båda partnerna, särskilt eftersom detta berör modell 4‑förfaranden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	8.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Glyn Ford, Jacky Hénin, Caroline Lucas, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, David Martin, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Iuliu Winkler, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean-Pierre Audy, Ole Christensen, Pia Elda Locatelli, Eugenijus Maldeikis, Jan Tadeusz Masiel, Javier Moreno Sánchez, Zbigniew Zaleski

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	21.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Elmar Brok, Giorgos Dimitrakopoulos, Michael Gahler, Alfred Gomolka, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Maria Eleni Koppa, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Johannes Lebech, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols i Germà, Justas Vincas Paleckis, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Jacek Saryusz-Wolski, Hannes Swoboda, István Szent-Iványi, Ari Vatanen, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrew Duff, Aurelio Juri, Gisela Kallenbach, Erik Meijer, Nickolay Mladenov, Doris Pack, Jean Spautz
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Călin Cătălin Chiriţă