BETÄNKANDE om översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet

28.1.2009 - (2008/2236(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Konrad Szymański

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet

(2008/2236(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument[1],

- med beaktande av utvecklingen av den europeiska grannskapspolitiken sedan 2004 och särskilt av kommissionens framstegsrapporter om genomförandet av denna politik,

- med beaktande av de handlingsplaner som antagits gemensamt med Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Moldavien, Marocko, den palestinska myndigheten, Tunisien och Ukraina,

- med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet för upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Ryska federationen å den andra, som trädde i kraft den 1 december 1997, och med beaktande av att förhandlingarna om ett förnyat partnerskaps- och samarbetsavtal återupptagits i december 2008,

- med beaktande av de beslut som fattades av rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) vid sina möten i september och oktober 2008 om att återuppta dialogen med myndigheterna i Vitryssland och upphäva reserestriktionerna för ledande personer under sex månaders tid, efter det att politiska fångar frigivits och smärre förbättringar skett i genomförandet av parlamentsvalet,

- med beaktande av Barcelonaförklaringen, som antogs vid utrikesministrarnas Europa-Medelhavskonferens i Barcelona den 27–28 november 1995 och innebar början på partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet,

- med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet” (KOM(2008)0319),

- med beaktande av att Europeiska rådet i Bryssel den 13–14 mars 2008 ställde sig bakom detta meddelande,

- med beaktande av förklaringen från Paristoppmötet för Medelshavsområdet, som hölls i Paris den 13 juli 2008,

- med beaktande av förklaringen om styrelseformer, projekt och regional politisk dialog, som antogs vid ministerkonferensen inom ramen för ”Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet” som hölls i Marseille den 3–4 november 2008,

- med beaktande av kommissionens meddelanden till Europaparlamentet och rådet av den 4 december 2006 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726) och av den 5 december 2007 om en stark europeisk grannskapspolitik (KOM(2007)0774),

- med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 11 april 2007 med titeln ”Svartahavssynergin – ett nytt regionalt samarbetsinitiativ” (KOM(2007)0160) och kommissionens meddelande av den 19 juni 2008 (KOM(2008)0391) med en rapport om det första år då detta initiativ genomfördes,

- med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett östligt partnerskap (KOM(2008)0823),

- med beaktande av skrivelsen av den 26 april 2006 från kommissionsledamot Ferrero Waldner till parlamentets utskott för utrikesfrågor,

- med beaktande av sina resolutioner om den europeiska grannskapspolitiken och EU:s utvidgningsstrategi,

- med beaktande av sina tidigare resolutioner om länderna och regionerna runt EU,

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet och utskottet för regional utveckling (A6‑0037/2008), och av följande skäl:

A.  Reformen från 2006 och överenskommelsen om de nya ramarna för yttre stöd innehöll ett åtagande från kommissionen att genomföra en halvtidsöversyn av genomförandet av förordning (EG) nr 1638/2006 före Europaparlamentsvalet 2009 och gav parlamentet ökade granskningsbefogenheter när det gäller gemenskapsstödet.

B.   Utskottet för utrikesfrågor tillsatte under 2006 arbetsgrupper för de europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumenten Syd respektive Öst, för att kunna föra en strukturerad dialog med kommissionen om genomförandehandlingarna, som angav den politiska ramen för stöd i enlighet med det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

C.  Sedan den nuvarande budgetplanen började löpa 2007 har målet med det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet varit att stödja genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken, särskilt dess handlingsplaner, och genomförandet av det strategiska partnerskapet med Ryska federationen genom stöd till genomförandet av färdplanen för de fyra gemensamma områdena,

D.  Huvudmålet med den europeiska grannskapspolitiken är att skapa en vänskaplig miljö i EU:s närmaste omgivning. Grannländerna kan på ett naturligt sätt delas in i två kategorier: de sydliga och de östliga, som har olika mål och tillvägagångssätt när det gäller EU. Denna uppdelning exemplifieras av följande två nyligen föreslagna initiativ: Medelhavsunionen och det östliga partnerskapet.

E.   Det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet har också utformats för finansiering av gränsöverskridande program och program med flera länder som deltagare inom det område som omfattas av instrumentet, och målet är att bland annat stödja initiativ som Svartahavssynergin, Medelhavsunionen och det östliga partnerskapet.

F.   Den europeiska grannskapspolitiken förblir en av huvudprioriteringarna i unionens utrikespolitik och erbjuder alla berörda stater en möjlighet att närma sig EU.

G.  Den europeiska grannskapspolitiken är oberoende av, men utestänger inte, anslutningsprocessen och utgör ett steg i riktning mot en ekonomisk och politisk tillnärmning mellan EU och dess grannländer.

H.  Den kraftiga demografiska tillväxten i EU:s grannländer, som leder till ökad urbanisering bland befolkningen, utgör en ny utmaning för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

Allmänna anmärkningar

1.  Europaparlamentet anser att bestämmelserna i förordning (EG) nr 1638/2006 på det hela taget är lämpliga och giltiga för syftet att samarbeta med grannländerna och multilaterala organisationer.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med partnerregeringarna ytterligare utveckla mekanismer för samråd med civilsamhället och de lokala myndigheterna för att bättre involvera dessa i utformningen och övervakningen av genomförandet av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda offentliggörandet av de årliga handlingsprogrammen på sin webbplats och övertyga partnerregeringarna om att regelbundet göra sina nationella programplaneringsdokument tillgängliga för allmänheten.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet att tillsammans med parlamentet utveckla ett flexibelt och insynsvänligt instrument för information på detta område och att snabbt översända beslutsprotokoll till parlamentet.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och de nationella, regionala och lokala myndigheterna att främja vänskapsprogram mellan städer och regioner och ge dem lämpligt stöd för detta, i syfte att stärka den lokala och regionala förvaltningskapaciteten i grannländerna och främja utbytesprogram både för det civila samhället och för initiativ i form av mikroprojekt.

5.  Det är glädjande att kommissionen inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet lanserat det nya programmet Ciudad som möjliggör stöd till särskilda konkreta projekt för samarbete mellan städer inom EU och städer i länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Denna typ av initiativ är ett viktigt medel för att gynna dialogen och demokratiseringsprocessen. Europaparlamentet kräver att man i samband med halvtidsöversynen av budgetramen 2008–2009 frigör större belopp för att förstärka dessa initiativ.

6.  Gemenskapsstödets synlighet bör enligt Europaparlamentets åsikt ökas genom riktad kommunikation med berörda parter och allmänheten, och parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att man utvecklar kontakterna med civilsamhället och de lokala myndigheterna, som representerar en handlingsnivå som är kompetent och effektiv med tanke på sin närhet till medborgarna.

7.  De årliga handlingsprogrammen på områdena för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter bör följas på ett mer ambitiöst sätt, i enlighet med de mål som fastställts i handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken. Europaparlamentet menar att man bör göra mer för att övertala partnerregeringarna att åta sig att agera på dessa områden.

8.  Det är nödvändigt att definiera tydliga, konkreta och mätbara mål i alla nya handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken som är under förhandling. Det behövs ett ömsesidigt beroende mellan alla kapitel i dessa handlingsplaner, så att man kan göra framsteg inom alla kapitel utan någon åtskillnad. I detta sammanhang upprepar Europaparlamentet sitt krav på en övergripande politik för mänskliga rättigheter och demokrati som omfattar alla befintliga instrument på detta område.

9.  Trots den ökade flexibiliteten och enkelheten i gemenskapens stödinstrument, som framför allt visar sig hos det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, är förfarandena och tidsramarna inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet ansträngande för civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en jämförande analys av vilka förfaranden som tillämpas av andra större givare och att lägga fram resultaten för parlamentet.

10.  Sektorsvist och allmänt budgetstöd i enlighet med det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet bör ges endast till regeringar som har förmåga att genomföra det med öppenhet, effektivitet och ansvarsskyldighet och för vilka det utgör ett verkligt incitament. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över om det är lämpligt att ge budgetstöd till länder som har problem med sin budgetförvaltning och sina kontrollförfaranden och där korruption är vanlig. Kommissionen uppmanas att hitta rätt balans mellan flexibilitet och öppenhet i samband med urval, genomförande och övervakning av program inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

11.  Europaparlamentet betonar att man måste gå landsspecifikt till väga när det gäller politisk villkorlighet, som bland annat syftar till att främja demokrati, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt ett oberoende rättsväsen. Därför bör en djuplodande och grundlig utvärdering av alla rättsliga projekt som finansieras genom detta instrument offentliggöras och översändas till parlamentet.

12.  Europaparlamentet välkomnar att gränsöverskridande samarbete har inlemmats i förordningen om Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som ett strategiskt verktyg för att utveckla gemensamma projekt och stärka förbindelserna mellan grannskapsländerna och medlemsstaterna. Parlamentet insisterar dock på att det behöver skapas särskilda instrument för att garantera korrekt kontroll över förvaltningen och processen i samband med genomförandet av gemensamma operativa program på bägge sidor om EU:s gränser.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en detaljerad översikt över alla gemensamma operativa program som godkänts för perioden 2007–2013, jämsides med en utvärdering av i vilken omfattning principerna för öppenhet, effektivitet och partnerskap har respekterats då man genomfört projekten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa de mest frekventa problem som förvaltningsmyndigheterna konfronteras med både i EU:s gränsområden och i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att fastställa lämpligare lösningar för dem under nästa programplaneringsperiod.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbytet av erfarenheter och bästa metoder i det gränsöverskridande samarbetet mellan den europeiska grannskapspolitikens program, projekt och åtgärder som vidtagits för att uppnå målet europeiskt territoriellt samarbete samt gemenskapsinitiativet Interreg III A, som redan har avslutats. Parlamentet anser i synnerhet att initiativ för utbildning av och organiserat samarbete mellan tjänstemän bör uppmuntras, inklusive program för utbildning i grannländernas språk. I detta sammanhang föreslår parlamentet att regelbundna analyser ska göras av de framsteg som gjorts med att bygga upp kapacitet och institutioner på bägge sidor om EU:s gränser.

15.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att förtydliga sambandet mellan den europeiska grannskapspolitiken i egenskap av politisk ram och de regionala initiativen inom den europeiska grannskapspolitiken, exempelvis Svartahavssynergin, Medelhavsunionen och det framtida östliga partnerskapet, och att öka samordningen och komplementariteten mellan dessa initiativ och de olika instrumenten för gemenskapsstöd. Parlamentet efterlyser förbättrad synkronisering mellan programmen inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och det finansiella samarbete som medlemsstaterna och internationella organisationer tillhandahåller.

16.  Europaparlamentet understryker behovet av utökat samarbete mellan de länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och EU:s byråer, och dessa länder måste ges ökade möjligheter att delta i gemenskapsprogrammen, under förutsättning att målen i handlingsplanerna inom den europeiska grannskapspolitiken uppfyllts. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att minimera den ekonomiska belastning som drabbar tredjeländer som önskar delta i dessa gemenskapsprogram.

17.  Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av insyn när det gäller betalningarna inom den europeiska grannskapspolitiken, uppdelade efter land, regioner och prioriterade områden.

18.  Det bör läggas större tonvikt på ökad rörlighet, särskilt genom att man inrättar rörlighetspartnerskap med länder inom den europeiska grannskapspolitiken, och kontakter människor emellan, särskilt på områdena för utbildning, forskning och utveckling, näringsliv och politisk dialog. Europaparlamentet stöder brådskande åtgärder för att minska viseringsavgifterna för medborgarna och övriga bosatta i alla länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, med slutmålet att liberalisera viseringarna.

19.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens sätt att hantera den ekonomiska integrationen, vilket omfattar målet att inrätta ett fördjupat och övergripande frihandelsområde.

20.  Trots de insatser för att främja jämställdheten och uppmuntra kvinnors deltagande i det politiska, sociala och ekonomiska livet som gjorts i vissa grannskapsländer har åtgärderna inte ännu lett till betydande framsteg vare sig i grannskapsländerna i Medelhavsområdet eller i vissa av unionens östra grannskapsländer. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer systematiskt ta itu med bristande jämställdhet i samband med programplaneringen och genomförandet av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

21.  Europaparlamentet stöder kommissionens sätt att hantera energisäkerhetsfrågan, som syftar till att på medellång sikt mellan EU och grannländerna skapa en energimarknad som är ömsesidigt fördelaktig, sammankopplad och diversifierad. Samtidigt som man vidareutvecklar harmoniseringen av partnernas energipolitik och energilagstiftning med EU:s praxis och gemenskapens regelverk bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att modernisera energiinfrastrukturen i partnerländerna.

22.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens förslag till östligt partnerskap omfattar inrättandet av tematiska plattformar (demokrati, goda styrelseformer och stabilitet, ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik, energisäkerhet, kontakter mellan människor) som motsvarar de huvudsakliga samarbetsområdena.

23.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka anslagen till det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för att göra det möjligt för den europeiska grannskapspolitiken att nå sina allt ambitiösare mål och stödja de nya regionala initiativ som tas inom detta politikområde. Parlamentet kräver att man vid detta tillfälle bibehåller det ekonomiska gemenskapsstödets geografiska uppdelning mellan Medelhavsländer och östeuropeiska länder, i överensstämmelse med bestämmelserna i budgetramen för 2007‑2013.

24.  Europaparlamentet efterlyser en utvärdering av utgifternas nuvarande effektivitet och verkan i ett vidare sammanhang, exempelvis tredjeländernas hjälpverksamhet.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbereda en utvärdering av den stödpolitik som tredjeländer, särskilt Kina och Ryssland, bedriver i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, och av finanskrisens verkan i alla länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt utvärdera de verkliga behoven hos de länder som den för närvarande förser med utvecklingsstöd av typen Overseas Development Aid och liknande stöd, med särskilt beaktande av BNP-nivåer och tillväxtsiffror i mottagarländerna.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge finansiellt stöd till den reformagenda som skissas i handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken genom fler bidrag till investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken och liknande initiativ inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet samt ökat bilateralt stöd.

28.  Vid förhandlingarna om den rättsliga grunden för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet uttryckte Europaparlamentet en befogad oro över hur medelfristiga och kortfristiga strategidokument och landstrategidokument, som ofta innehåller vägledande finansiella belopp, skulle bli föremål för granskning av parlamentet. Parlamentet anser att det bör ske en utvärdering av hur dessa vägledande finansiella åtaganden har genomförts under de senaste två åren.

29.  Europaparlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro för de omfattande överföringar av budgetmedel som begärts för kapitel 19 08. Den ackumulerade ökningen av dessa medel under 2007 och 2008 uppgår redan till 410 miljoner euro för åtaganden och 635 miljoner euro för betalningar.

30.  Europaparlamentet välkomnar att de länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är berättigade till lån från Europeiska investeringsbanken (EIB)[2] samt att finansiella transaktioner ska överensstämma med och stödja EU:s externa åtgärder, inklusive specifika regionala mål. Parlamentet erinrar om att det nuvarande maximala taket för EIB:s finansiella transaktioner för länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet under perioden 2007-2013 ligger på 12,4 miljarder euro, vilket är uppdelat på två vägledande regionala tak på 8,7 miljarder euro för Medelhavsländerna och 3,7 miljarder euro för östländerna och Ryssland. Parlamentet anser därför att man bör genomföra en utvärdering tillsammans med EIB för att fastställa hur sådana lån genomförs.

31.  Europaparlamentet välkomnar att EG-domstolen nyligen på parlamentets uppmaning upphävde den ursprungliga rättsliga grunden och beslutade att medbeslutandeförfarandet bör gälla i dessa fall, i enlighet med artiklarna 179 och 189a i EG‑fördraget. Parlamentet betonar att översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet måste genomföras parallellt med antagandet av en förordning som ersätter det upphävda rådsbeslutet om en gemenskapsgaranti för EIB‑lån, eftersom de är kompletterande instrument för EU:s politik gentemot angränsande länder och bestämmelser som är motstridiga eller som motverkar sitt syfte måste undvikas.

32.  Europaparlamentet upprepar sin oro över potentiella brister när det gäller ansvarighet och över risken för förskingring av gemenskapsmedel när EU-bistånd kanaliseras genom förvaltningsfonder för flera givare. Parlamentet poängterar vikten av ett sunt offentligt finansiellt system som bygger på insyn och demokratisk ansvarighet. Därför bör kommissionen om möjligt undvika att låta medel kanaliseras via dessa mellanhänder om det finns bättre och öppnare sätt att kanalisera sådana medel.

Lands- och regionspecifika anmärkningar

33.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts inom initiativet för Medelhavsunionen, men betonar följande:

- Det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets finansiering av de båda initiativen inom den europeiska grannskapspolitiken, det vill säga det sydliga respektive det östliga initiativet, får inte innebära några ömsesidiga nackdelar.

- Parlamentet bör på lämpligt sätt informeras om vilka projekt inom Medelhavsunionen som finansieras genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

- I samband med användning av medel från det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är öppenheten i fråga om andra källor, bland annat privata bidrag, särskilt viktig.

34.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska grannskapspolitiken, i den del som berör Medelhavsområdet, bör komplettera Barcelonaprocessen och att grannskapspolitikens mål måste definieras tydligare, så att Barcelonaprocessen kan förstärkas med hjälp av ett multilateralt regionalt angreppssätt.

35.  I syfte att öka effektiviteten i de regionala, multilaterala och gränsöverskridande projekten inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet anser Europaparlamentet att man bör planera för att deltagandet i dessa program utökas till alla nya partner i Medelhavsunionen.

36.  Den senaste tidens geopolitiska utveckling i EU:s östliga grannskap understryker vikten av att vidareutveckla den europeiska grannskapspolitiken genom att bättre anpassa den till partnernas behov, inklusive ett utökat EU-engagemang i Svartahavsområdet och ett ambitiöst östligt partnerskap. Europaparlamentet understryker behovet av att särskilt i förhållande till Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Ukraina och Moldavien påskynda inrättandet av ett frihandelsområde så snart partnerländerna är redo, samt att snarast möjligt ta eventuella steg i riktning mot viseringsfrihet i fråga om EU; vidare behövs ett ökat regionalt samarbete för att främja stabilitet och välstånd i EU:s grannländer.

37.  Europaparlamentet föreslår att man i linje med Euromed- och Eurolat-församlingarna bör inrätta en församling för de östliga grannländerna (”Euroeast”), i vilken också Europaparlamentet skulle delta och som skulle genomföra det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument i de östeuropeiska länderna, särskilt Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

38.  De nedfrysta konflikterna utgör ett hinder för att den europeiska grannskapspolitiken fullt ut ska kunna utvecklas när det gäller Sydkaukasien, och Europaparlamentet uppmanar rådet att mer aktivt arbeta med att lösa konflikterna.

39.  Europaparlamentet betonar att ett förstärkt engagemang i Svartahavsregionen är nödvändigt om EU ska kunna hjälpa till med att lösa några av de olösta konflikterna och öka samarbetet mellan länderna i regionen, samtidigt som detta kunde utgöra en grund för en regional gemensam utrikes- och säkerhetspolitik tillsammans med Turkiet. Även Ryssland bör inbjudas att stödja konfliktlösning och främja fred, stabilitet och respekten för den territoriella integriteten i regionen, som är granne med både EU och Ryssland. Med dessa principer från internationell rätt bör det bli möjligt att genomföra olika projekt av gemensamt intresse.

40.  Europaparlamentet välkomnar att det östliga partnerskapet erbjuder ambitiösa partnerländer som Ukraina betydelsefullare incitament. Särskilt välkommet är det nya övergripande programmet för institutionsuppbyggnad, som ska förbättra den administrativa kapaciteten på de relevanta samarbetsområdena.

41.  I detta sammanhang anser Europaparlamentet att deltagande i det östliga partnerskapet inte bör vara ett hinder för EU-medlemskap för grannländer som önskar ansöka om detta på grundval av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen.

42.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att nya förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet skulle komma att byggas upp med hjälp av för varje land skräddarsydda nya associeringsavtal, som vore en bättre reaktion på partnernas förhoppningar om närmare förbindelser.

43.  Det är välkommet att energisäkerheten är en väsentlig del av förslaget till östligt partnerskap när det gäller förbindelserna med de östliga partnerna. Europaparlamentet ställer sig bakom huvudmålen i det nämnda meddelandet om det östliga partnerskapet, till exempel att snabbt avsluta förhandlingarna om Ukrainas och Moldaviens medlemskap i energigemenskapen och att öka det politiska engagemanget i Azerbajdzjan, som syftar till konvergens med EU:s energimarknad och infrastrukturell integrering.

44.  Europaparlamentet ställer sig bakom det paket för ekonomisk återhämtning och stabilitet som finns i gemenskapsbudgeten och som under åren 2008–2010 kommer att erbjuda upp till 500 miljoner euro för att bygga upp Georgien igen efter ett graverande krig och se till att inrikes fördrivna personer ekonomiskt rehabiliteras i avvaktan på att de kan återvända till sina hem och sin egendom. För att se till att stödet går till Georgiens mest trängande behov bör EU:s finansiella stöd förses med villkorlighet och övervakningsmekanismer på ett korrekt sätt. Stödet bör inriktas på att stödja reformagendan enligt handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken och programplaneringsdokumenten inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, vilka även i fortsättningen är mycket relevanta.

45.  Medelstilldelningen till Vitryssland behöver ses över för att undersöka om samarbetet kan breddas till att omfatta fler områden än energi, miljö och migration, i syfte att bedriva den politik för ett förnyat engagemang som rådet tog initiativ till i september 2008. Förbindelserna mellan EU och Vitryssland kommer att vara kraftigt beroende av den vitryska regeringens engagemang för demokratiska värden. Europaparlamentet understryker behovet av effektiv politisk villkorlighet och garantier för att stödet genast kommer att få positiva effekter för medborgarna och inte kommer att missbrukas av myndigheterna i förhållande till sina politiska motståndare. Parlamentet betonar att EU bör ge effektivare stöd åt civilsamhället och de politiska partier som försvarar demokratin.

46.  Europaparlamentet anser att EU bör koncentrera sig på följande frågor under förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland:

- Ökat ryskt samarbete för att ringa in tydliga prioriteringar för det finansiella samarbetet, vilket skulle medföra bättre planering och flerårig programplanering för stödet.

- Garantier för att finansiellt stöd som beviljas de ryska myndigheterna ska bidra till en förstärkning av de demokratiska normerna i Ryska federationen.

- Ökat gemensamt ansvar för projekt som väljs ut för stöd.

°

°         °

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och de nationella parlamenten i de länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och den parlamentariska församlingen för Europa‑Medelhavsområdet.

• [1]  EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.
• [2]  Rådets beslut 2006/1016/EG om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen (EUT L 414, 30.12.2006, s. 95).

YTTRANDE från utskottet för utveckling (9.12.2008)

till utskottet för utrikesfrågor

över översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument
(2008/2236(INI))

Föredragande: Danutė Budreikaitė

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att OECD/DAC klassificerar alla andra utom två av de sjutton länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) såsom utvecklingsländer. I detta sammanhang noterar parlamentet att även om det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet omfattar åtgärder i kampen mot fattigdomen har instrumentet inte bidragit effektivt till en kraftig minskning av fattigdomen eller förbättrat den socioekonomiska situationen i många av EU:s grannskapsländer. Därför insisterar parlamentet på att fattigdomsutrotning och uppnående av FN:s millennieutvecklingsmål (särskilt i fråga om hälsa och utbildning) bör vara prioriterade och övergripande mål för genomförandet av ENPI-stödet.

2.  Europaparlamentet noterar att tonvikten i ENPI-programplaneringen generellt läggs på ekonomisk utveckling, handelsfrämjande åtgärder och avreglering. Parlamentet begär att man vid programplaneringen inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet ska prioritera samarbetet kring sådana utvecklingsområden som anges i instrumentet, till exempel främjande av demokratiseringen och de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och icke-diskriminering, social utveckling och social trygghet, hälsa och utbildning samt miljöskydd.

3.  Europaparlamentet är bekymrat över att unionens grannskapsländer hör till dem som påverkas mest av bristande demokratisering och kontinuerliga människorättsbrott. Parlamentet är också bekymrat över att det civila samhället och oppositionspartierna inte har involverats på ett systematiskt och meningsfullt sätt i samrådsprocessen med grannskapsländerna eller i programplaneringen av ENPI-medlen för att den styrande eliten lägger hinder i vägen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillhandahålla resurser för demokratiska reformer som bidrar till att stärka oppositionspartierna, åtgärda brister i valförfaranden och garantera domstolsväsendets oberoende i grannskapsländerna samt stärka de mänskliga rättigheterna inom ramen för ENPI.

4.  Europaparlamentet noterar att trots de insatser för att främja jämställdheten och uppmuntra kvinnors deltagande i det politiska, sociala och ekonomiska livet som gjorts i vissa grannskapsländer har åtgärderna inte ännu lett till betydande framsteg vare sig i grannskapsländerna i Medelhavsområdet eller i vissa av unionens östra grannskapsländer. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer systematiskt ta itu med bristande jämställdhet i samband med programplaneringen och genomförandet av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

5.  Europaparlamentet betonar betydelsen av det östliga partnerskap som inrättats i linje med Medelhavsunionen. Parlamentet betonar att det östliga partnerskapet kan ge ett avgörande bidrag till vidareutveckling av samarbetet mellan EU och de östeuropeiska länderna och därmed till stärkt demokrati, ansvarsfullt styre och skydd av de mänskliga rättigheterna i dessa länder, samt främja deras ekonomiska och sociala utveckling.

6.  Europaparlamentet föreslår att man i linje med Euromed- och EuroLatförsamlingarna, i samråd med Europaparlamentet, bör inrätta en församling för de östra grannländerna (”Euroeast”), som skulle genomföra det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument i de östeuropeiska länderna, särskilt Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	8.12.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Margrete Auken, Alessandro Battilocchio, Josep Borrell Fontelles, Danutė Budreikaitė, Marie-Arlette Carlotti, Nirj Deva, Fernando Fernández Martín, Juan Fraile Cantón, Alain Hutchinson, Glenys Kinnock, Maria Martens, Gay Mitchell, Horst Posdorf, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Johan Van Hecke
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Csaba Őry, Renate Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Zita Gurmai, Emilio Menéndez del Valle, Ramona Nicole Mănescu, Justas Vincas Paleckis, Leopold Józef Rutowicz

YTTRANDE från budgetutskottet (11.12.2008)

till utskottet för utrikesfrågor

över översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet
(2008/2236(INI))

Föredragande: Simon Busuttil

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Vid förhandlingarna om den rättsliga grunden till det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet uttryckte Europaparlamentet en befogad oro över hur medelfristiga och kortfristiga strategidokument och landstrategidokument, som ofta innehåller vägledande finansiella belopp, skulle bli föremål för granskning av parlamentet. Parlamentet anser att det bör ske en utvärdering av hur dessa vägledande finansiella åtaganden har genomförts under de senaste två åren.

2.  Europaparlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro för de omfattande överföringar av budgetmedel som begärts för kapitel 19 08. Den ackumulerade ökningen av dessa medel under 2007 och 2008 uppgår redan till 410 miljoner euro för åtaganden och 635 miljoner euro för betalningar.

3.  Europaparlamentet välkomnar att de länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är berättigade till lån från Europeiska investeringsbanken (EIB)[1] samt att finansiella transaktioner ska överensstämma med och stödja EU:s externa åtgärder, inklusive specifika regionala mål. Parlamentet erinrar om att det nuvarande maximala taket för EIB:s finansiella transaktioner för länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet under perioden 2007-2013 ligger på 12,4 miljarder euro, vilket är uppdelat på två vägledande regionala tak på 8,7 miljarder euro för Medelhavsländerna och 3,7 miljarder euro för Östeuropa, södra Kaukasien och Ryssland. Parlamentet anser därför att man bör genomföra en utvärdering tillsammans med EIB för att fastställa hur sådana lån genomförs.

4.  Europaparlamentet välkomnar att EG-domstolen nyligen upphävde den ursprungliga rättsliga grunden, efter parlamentets bestridande, och beslutade att medbeslutandeförfarandet bör gälla i dessa fall enligt artikel 179 och artikel 189a i EG‑fördraget. Parlamentet betonar att översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet måste genomföras parallellt med antagandet av en förordning som ersätter det upphävda rådsbeslutet om en gemenskapsgaranti för EIB‑lån, eftersom de är kompletterande instrument för EU:s politik gentemot angränsande länder och bestämmelser som är motstridiga eller som motverkar sitt syfte måste undvikas.

5.  Europaparlamentet upprepar sin oro över potentiella brister när det gäller ansvarighet och över risken för förskingring av gemenskapsmedel när EU-bistånd kanaliseras genom förvaltningsfonder för flera givare. Parlamentet poängterar vikten av ett sunt offentligt finansiellt system som bygger på insyn och demokratisk ansvarighet. Därför bör kommissionen om möjligt undvika att låta medel kanaliseras via dessa mellanhänder om det finns bättre och öppnare sätt att kanalisera sådana medel.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	11.12.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	15 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Richard James Ashworth, Reimer Böge, Simon Busuttil, Valdis Dombrovskis, Brigitte Douay, Vicente Miguel Garcés Ramón, Catherine Guy-Quint, Jutta Haug, Vladimír Maňka, Jan Mulder, Margaritis Schinas, László Surján, Kyösti Virrankoski, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Peter Šťastný

• [1]  Rådets beslut 2006/1016/EG om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen (EUT L 414, 30.12.2006, s. 95).

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (20.1.2009)

till utskottet för utrikesfrågor

över översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument
(2008/2236(INI))

Föredragande: Lambert van Nistelrooij (ersätter Petru Filip från den 19 december 2008)

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att gränsöverskridande samarbete har inlemmats i förordningen om Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) som ett strategiskt verktyg för att utveckla gemensamma projekt och stärka förbindelserna mellan grannskapsländerna och medlemsstaterna. Parlamentet insisterar dock på att det behöver skapas särskilda instrument för att garantera korrekt kontroll över förvaltningen och processen i samband med genomförandet av gemensamma operativa program på bägge sidor om EU:s gränser.

2.  Europaparlamentet framhåller att gränsöverskridande samarbete bör bidra till en integrerad och hållbar regional utveckling inom regioner som gränsar till varandra och en harmonisk territoriell integrering inom gemenskapen och med angränsande länder. Parlamentet påpekar att det lämpligaste sättet att uppnå detta mål är att samordna de utrikespolitiska målen med målen och åtgärderna inom politiken för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

3.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt med bättre samordning mellan de insatser som avser territoriellt samarbete inom den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitiken och den externa komponenten i det gränsöverskridande samarbetet med kandidatländer för EU-medlemskap, länder som deltar i den europeiska grannskapspolitiken, den ryska federationen och länder som gränsar till de yttersta randområdena.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en detaljerad översikt över alla gemensamma operativa program som godkänts för perioden 2007–2013, jämsides med en utvärdering av i vilken omfattning principerna för öppenhet, effektivitet och partnerskap har respekterats då man genomfört projekten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa de mest frekventa problem som förvaltningsmyndigheterna konfronteras med både i EU:s gränsområden och i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att fastställa lämpligare lösningar för dem under nästa programplaneringsperiod.

5.  Europaparlamentet beklagar att subsidiaritetsprincipen enligt de första rapporterna om genomförandet av programmen har tillämpas i begränsad omfattning. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att främja ökad involvering av regionala och lokala organ inom ramen för en mer decentraliserad metod både när det gäller förvaltning av program och genomförande av projekt. Parlamentet påpekar att uppbyggnaden av välfungerande decentraliserade strukturer är en väsentlig förutsättning för att den europeiska grannskapspolitikens projekt ska kunna genomföras framgångsrikt.

6.  Europaparlamentet beklagar den fastställda bristen på samordning mellan stöd från ENPI och ERUF, och efterlyser förenkling av förfarandena och harmonisering av reglerna för att genomföra befintliga instrument på ett bättre sätt och undvika överlappningar. I detta sammanhang förväntar sig parlamentet information från kommissionen om de kontroller som genomförts för att undvika dubbel finansiering.

7.  Europaparlamentet anser att en integrerad strategi måste införas för att säkerställa den nödvändiga samordningen mellan olika nivåer (allt ifrån lokal till europeisk nivå), näringspolitiken och stödprogrammen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbytet av erfarenheter och bästa metoder i det gränsöverskridande samarbetet mellan den europeiska grannskapspolitikens program, projekt och åtgärder som vidtagits för att uppnå målet europeiskt territoriellt samarbete samt gemenskapsinitiativet Interreg III A, som redan har avslutats. Parlamentet anser i synnerhet att initiativ för utbildning av och organiserat samarbete mellan tjänstemän bör uppmuntras, inklusive program för utbildning i grannländernas språk. I detta sammanhang föreslår parlamentet att regelbundna analyser ska göras av de framsteg som gjorts med att bygga upp kapacitet och institutioner på bägge sidor om EU:s gränser.

9.  Europaparlamentet anser att ökade kontakter mellan människor och personliga erfarenheter av demokrati och rättsstatsprincipen är en förutsättning för att den europeiska grannskapspolitikens projekt ska kunna förverkligas optimalt.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och de nationella, regionala och lokala myndigheterna att främja vänskapsprogram mellan städer och regioner och ge dem lämpligt stöd, i syfte att stärka den lokala och regionala förvaltningskapaciteten i grannländerna och främja utbytesprogram både för det civila samhället och för initiativ i form av mikroprojekt.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och institutionella kontakter, med tanke på den begränsade omfattningen av sådan interaktion mellan gränsregioner.

12. Europaparlamentet anser att de belopp som anslagits för gränsöverskridande samarbete är otillräckliga, eftersom de endast utgör 5 procent av ENPI:s totala budget, både med tanke på det politiska mervärdet hos dessa program såsom instrument för regional stabilitet och med tanke på de konkreta framsteg de kan uppnå för att stärka den administrativa kapaciteten, göra förfarandena öppna för insyn och involvera det civila samhället i beslutsfattandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att höja finansieringstaken då den beräknar anslagen för nästa programplaneringsperiod.

13. Europaparlamentet erinrar om vikten av att integrera jämställdhetsaspekten, principen om lika möjligheter och de särskilda behoven hos funktionshindrade och äldre personer i projekt som finansieras via ENPI.

14. För att uppnå målen i de viktigaste programplaneringsdokumenten med koppling till den europeiska grannskapspolitiken bör ENPI enligt Europaparlamentets mening fokusera på en balanserad strategi mellan öster och söder, som innefattar särskilda metoder för bägge områden och därmed kan hjälpa vissa regioner att fastställa innovativa utvecklingskoncept med gemensamma mål.

15. Europaparlamentet erinrar om att grannskapspolitiken erbjuder en utmärkt ram för regionalt samarbete i frågor som miljö, energisäkerhet, kultur, transporter och gräns- och migrationsförvaltning. Parlamentet stöder, när så är möjligt, förhandlingar om rättsligt bindande sektorsöverenskommelser som underlättar integration av gemensamma politiska strategier. Parlamentet betonar särskilt vikten av att öka investeringarna för att utsträcka de transeuropeiska energi- och transportnäten till partnerländerna.

16. Europaparlamentet betonar att klimatskydd och främjande av energieffektivitet är nyckelområden för förstärkt samarbete mellan EU och alla partnerländer. Parlamentet anser att sådana projekt som uppfyller principerna om hållbar utveckling bör prioriteras i fråga om stöd.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en uppgraderad grannskapspolitik, så att de grannländer vilkas medlemsansökningar för närvarande har små möjligheter att godkännas ändå kan få varaktiga band till EU.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	20.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Emmanouil Angelakas, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Jana Bobošíková, Victor Boştinaru, Wolfgang Bulfon, Giorgio Carollo, Antonio De Blasio, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Monica Giuntini, Ambroise Guellec, Jim Higgins, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Rumiana Jeleva, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Florencio Luque Aguilar, Jamila Madeira, Sérgio Marques, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Giovanni Robusti, Wojciech Roszkowski, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Andrzej Jan Szejna, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Brigitte Douay, Madeleine Jouye de Grandmaison, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Richard Seeber

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	21.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	63 5 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Monika Beňová, Colm Burke, Marco Cappato, Philip Claeys, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Michael Gahler, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Klaus Hänsch, Richard Howitt, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Maria Eleni Koppa, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Johannes Lebech, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Baroness Nicholson of Winterbourne, Raimon Obiols i Germà, Vural Öger, Janusz Onyszkiewicz, Justas Vincas Paleckis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Hubert Pirker, Bernd Posselt, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Christian Rovsing, Flaviu Călin Rus, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, Marek Siwiec, Hannes Swoboda, István Szent-Iványi, Konrad Szymański, Inese Vaidere, Geoffrey Van Orden, Ari Vatanen, Andrzej Wielowieyski, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Laima Liucija Andrikienė, Andrew Duff, Árpád Duka-Zólyomi, Milan Horáček, Aurelio Juri, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Yiannakis Matsis, Erik Meijer, Nickolay Mladenov, Doris Pack, Athanasios Pafilis, Wojciech Roszkowski, Adrian Severin, Jean Spautz, Csaba Sándor Tabajdi, Karl von Wogau
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Călin Cătălin Chiriţă, Věra Flasarová, Pierre Pribetich