Förfarande : 2008/0165(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0045/2009

Ingivna texter :

A6-0045/2009

Debatter :

PV 24/03/2009 - 17
CRE 24/03/2009 - 17

Omröstningar :

PV 25/03/2009 - 3.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0172

BETÄNKANDE     ***I
PDF 313kWORD 578k
17.2.2009
PE 415.331v02-00 A6-0045/2009

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet (omarbetning)

(KOM(2008)0505 – C6‑0297/2008 – 2008/0165(COD))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Johannes Blokland

(Omarbetning – artikel 80a i arbetsordningen)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR
 BILAGA: YTTRANDE FRÅN DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN, SAMMANSATT AV DE JURIDISKA AVDELNINGARNA VID EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet (omarbetning)

(KOM(2008)0505 – C6‑0297/2008 – 2008/0165(COD))

(Medbeslutandeförfarandet – omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0505)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 133 och 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0297/2008),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(2),

–   med beaktande av skrivelsen av den 17 december 2008 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 80a.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor om den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 80, 51 och 35 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A6‑0045/2009), och av följande skäl:

A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och såsom ändrat av parlamentet nedan, med införlivande av de tekniska ändringar som godkänts av utskottet för rättsliga frågor.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Beaktandeled 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 133 och 175.1,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Det har konstaterats att fortsatta utsläpp av ozonnedbrytande ämnen orsakar betydande skador på ozonskiktet. Det finns klara belägg för att ozonnedbrytande ämnens belastning på atmosfären har minskat, och man har observerat några tecken på att en återhämtning av det stratosfäriska ozonskiktet har påbörjats. En återhämtning av ozonskiktet till den koncentrationsnivå som kunde uppmätas före 1980 förväntas dock inte uppnås före mitten av 2000-talet. Ökad UV‑B‑strålning, till följd av nedbrytningen av ozonskiktet, fortsätter därför att utgöra en stor risk för människors hälsa och för miljön. Det är därför nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga verkningar av sådana utsläpp och för att undvika risken för att återhämtningen av ozonskiktet försenas ytterligare.

(2) Det har konstaterats att fortsatta utsläpp av ozonnedbrytande ämnen orsakar betydande skador på ozonskiktet. Det finns klara belägg för att ozonnedbrytande ämnens belastning på atmosfären har minskat, och man har observerat några tecken på att en återhämtning av det stratosfäriska ozonskiktet har påbörjats. En återhämtning av ozonskiktet till den koncentrationsnivå som kunde uppmätas före 1980 förväntas dock inte uppnås före mitten av 2000-talet. Ökad UV‑B‑strålning, till följd av nedbrytningen av ozonskiktet, fortsätter därför att utgöra en stor risk för människors hälsa och för miljön. Samtidigt kan dessa ämnen kraftigt bidra till den globala uppvärmningen och är bidragande faktorer till de alltmer förhöjda temperaturerna på vår planet. Det är därför nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga verkningar av sådana utsläpp och för att undvika risken för att återhämtningen av ozonskiktet försenas ytterligare.

Motivering

Förutom de kemiska egenskaperna de har såsom ett resultat av ozonnedbrytningen kan dessa ämnen också kraftigt bidra till den globala uppvärmningen och således leda till att jordens temperatur stiger.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Många ozonnedbrytande ämnen är växthusgaser men omfattas inte av FN:s ramkonvention om klimatförändringen eller av Kyotoprotokollet till den, eftersom det antagits att Montrealprotokollet skulle leda till en avveckling av sådana ämnen. Trots de framsteg som gjorts med protokollet är arbetet med att avveckla dessa ämnen ännu inte fullgjort, vare sig inom Europeiska unionen eller runtom i världen. Därför är det önskvärt att produktionen och användningen av ozonnedbrytande ämnen minimeras och fås bort, bara det finns tekniskt användbara alternativ till dem.

 

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) I enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 har produktionen och utsläppandet på marknaden av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten, bromklormetan och metylbromid avvecklats.

(8) I enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 har produktionen och utsläppandet på marknaden av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten, bromklormetan och metylbromid avvecklats och produktionen och utsläppandet på marknaden av dessa ämnen och av produkter och utrustning som innehåller dessa ämnen är således förbjudna. Det är nu även lämpligt att gradvis förbjuda användning av dessa ämnen samt av produkter och utrustning som innehåller dessa ämnen.

Motivering

Ett av de största hoten mot ozonskiktet är ozonnedbrytande ämnen som redan producerats. För att begränsa den ozonnedbrytande effekten (och växthuseffekten) är det viktigt att användningen av dessa ozonnedbrytande ämnen begränsas så mycket som möjligt. Det behövs incitament för att man ska minska beroendet av framför allt haloner och försöka samla in och säkert destruera kemikalierna. Detta nämndes redan i ingressen.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Alternativ till metylbromid finns att tillgå och detta bör återspeglas i en mer påtaglig minskning av produktion och förbrukning av metylbromid jämfört med protokollet. Undantaget för användning av metylbromid på områden av avgörande betydelse bör helt upphöra, samtidigt som man behåller möjligheten att medge undantag i nödsituationer i händelse av oväntade skadedjursangrepp eller sjukdomsutbrott där sådan användning i nödsituationer ska tillåtas enligt rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden2. I sådana fall bör det vidtas åtgärder för att minska utsläppen, exempelvis genom användning av praktiskt taget ogenomträngliga skikt för rökbehandling av mark.

(10) Med tanke på kommissionens beslut 2008/753 av den 18 september 2008 om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG samt med tanke på att det finns alternativ till metylbromid bör ett totalförbud mot produktion och förbrukning av metylbromid införas. Undantaget för användning av metylbromid på områden av avgörande betydelse bör helt upphöra.

Motivering

Enligt kommissionens beslut 2008/753/EG av den 18 september 2008 om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG ska tillståndet för metylbromid upphöra att gälla den 18 mars 2009. Det vore logiskt att även i detta direktiv ta med ett förbud mot användning av metylbromid.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Även användningen av metylbromid vid karantänsättning och före transport bör begränsas. De genomsnittliga användningsnivåerna under perioden 2005–2008 får inte överstigas och bör slutgiltigt minskas och avvecklas senast 2015, och under tiden bör återvinningsteknik användas.

(11) Eftersom användningen av metylbromid som biocid förbjudits i förordning (EG) nr 2032/2003 från och med den 1 september 2006 och användningen av metylbromid som växtskyddsmedel förbjudits i kommissionens beslut 2008/753/EG från och med den 18 mars 2010 bör även användningen av metylbromid vid karantänsättning och före transport förbjudas från och med den 18 mars 2010.

Motivering

Det finns många möjligheter att behandla olika hållbara och ömtåliga varor vid karantänsättning och före transport. Alternativen är allt från alternativa kemiska behandlingar till koldioxid- och värmebehandlingar med mera. För tio år sedan förbjöd flera medlemsstater med framgång behandling vid karantänsättning och före transport, eftersom andra alternativ står till buds och av deras långa erfarenhet framgår det att ett förbud ställer sig möjligt att genomföra. Som en följd av kommissionens beslut 2008/753/EG kommer metylbromid inte längre att godkännas som växtskyddsmedel efter den 18 mars 2009 och de lager som återstår får inte användas efter den 18 mars 2010. Detta innebär att användningen av metylbromid vid karantänsättning och före transport blir olaglig efter den 18 mars 2010.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat kräver märkning av ämnen som klassificeras som ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom ozonnedbrytande ämnen som produceras för användning som råmaterial kan övergå till fri omsättning i gemenskapen, bör de särskiljas från ämnen som producerats för andra användningsområden, i syfte att undvika att råmaterial används för andra ändamål som regleras genom förordningen. I syfte att informera slutanvändare och underlätta tillämpningen av förordningen bör dessutom produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av sådana ämnen märkas som sådana under service och underhåll.

(18) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat kräver märkning av ämnen som klassificeras som ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom ozonnedbrytande ämnen som produceras för användning som råmaterial, samt för laboratorie- och analysändamål och som agens i tillverkningsprocessen, kan övergå till fri omsättning i gemenskapen, bör de särskiljas från ämnen som producerats för andra användningsområden, i syfte att undvika att de används för andra ändamål som regleras genom förordningen. I syfte att informera slutanvändare och underlätta tillämpningen av förordningen bör dessutom produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av sådana ämnen märkas som sådana under service och underhåll.

Motivering

Risken för att ozonnedbrytande ämnen som producerats som råmaterial (artikel 7) används för andra ändamål gäller också ozonnedbrytande ämnen som producerats för laboratorie- och analysändamål (artikel 10) och för att användas som agens i tillverkningsprocessen (artikel 8). Logiskt sett bör märkningskraven också gälla vid användning för laboratorie- och analysändamål samt vid användning som agens i tillverkningsprocessen, eftersom detta skulle ge oss bättre möjligheter att hindra illegal handel.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22) Medlemsstater bör utöva tillsyn enligt en riskbaserad strategi i syfte att säkerställa efterlevnad av alla bestämmelser i förordningen och därigenom inrikta sig på de verksamheter där risken för illegal handel eller utsläpp av kontrollerade ämnen är störst.

(22) Medlemsstaterna bör utöva tillsyn enligt en riskbaserad strategi i syfte att säkerställa efterlevnad av alla bestämmelser i förordningen och därigenom inrikta sig på de verksamheter där risken för illegal handel eller utsläpp av kontrollerade ämnen är störst. De ska se till att tillsynen utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/331/EG av den 4 april 2001 om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna1. Resultaten av tillsynen bör offentliggöras på Internet.

 

__________

1 EGT L 118, 4.4.2001, s. 41–46.

Motivering

Om förordningen kommer att ha effekt beror i högsta grad på god tillsyn. Därför måste bestämmelserna i rekommendation 2001/331/EG tillämpas.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25) I synnerhet bör kommissionen bemyndigas att fastställa formen och innehållet för märkningen av kontrollerade ämnen för användning som råmaterial, att ändra bilaga III om processer där kontrollerade ämnen får användas som agens i tillverkningsprocessen, att anta åtgärder för att minska utsläppandet på marknaden och användningen av metylbromid för användning vid karantänsättning och före transport, att ändra bilaga VI om användning av halon inom användningsområden av avgörande betydelse, att anta ytterligare åtgärder för övervakning eller kontroll av handel, att anta krav för produkter som producerats med kontrollerade ämnen i länder som inte är parter i protokollet, att ändra bilaga VII om destruktionstekniker, att upprätta en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning och efterföljande destruktion av kontrollerade ämnen ska vara obligatorisk, att anta minimikrav för personalens kvalifikationer, att fastställa krav för förebyggande av utsläpp och läckage av kontrollerade ämnen, att inkludera nya ämnen i bilaga II och att ändra kraven avseende uppgiftslämnande för medlemsstater och företag. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, bl.a. genom att komplettera den med nya icke-väsentliga delar, måste de antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(25) I synnerhet bör kommissionen bemyndigas att fastställa formen och innehållet för märkningen av kontrollerade ämnen för användning som råmaterial samt för laboratorie- och analysändamål och som agens i tillverkningsprocessen, att ändra bilaga III om processer där kontrollerade ämnen får användas som agens i tillverkningsprocessen, att ändra bilaga VI om användning av halon inom användningsområden av avgörande betydelse, att anta ytterligare åtgärder för övervakning eller kontroll av handel, att anta krav för produkter som producerats med kontrollerade ämnen i länder som inte är parter i protokollet, att ändra bilaga VII om destruktionstekniker, att upprätta en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning och efterföljande destruktion av kontrollerade ämnen ska vara obligatorisk, att anta minimikrav för personalens kvalifikationer, att fastställa krav för förebyggande av utsläpp och läckage av kontrollerade ämnen, att inkludera nya ämnen i bilaga II och att ändra kraven avseende uppgiftslämnande för medlemsstater och företag. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

Motivering

Risken för att ozonnedbrytande ämnen som producerats som råmaterial (artikel 7) används för andra ändamål gäller också ozonnedbrytande ämnen som producerats för laboratorie- och analysändamål (artikel 10) och för att användas som agens i tillverkningsprocessen (artikel 8). Logiskt sett bör märkningskraven också gälla vid användning för laboratorie- och analysändamål samt vid användning som agens i tillverkningsprocessen, eftersom detta skulle ge oss bättre möjligheter att hindra illegal handel.

Till följd av att artikel 12 utgår bör den del som berör metylbromid också utgå.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall¹ och rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall föreskrivs åtgärder för destruktion av kontrollerade ämnen. I överensstämmelse med protokollet får endast tekniker som godkänts av parterna användas för destruktion av kontrollerade ämnen. Relevanta beslut som fattats av parterna bör därför införlivas i denna förordning.

(26) En reserv av betydande mängder ozonnedbrytande ämnen kvarstår i produkter och utrustning (t.ex. i cellplast för byggnadsisolering, köldmedier och luftkonditioneringssystem). Det bör införas en rättslig ram för destruktion av kontrollerade ämnen. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv¹ och rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall föreskrivs åtgärder för destruktion av kontrollerade ämnen. I artikel 8.2 iv i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram föreskrivs det att det ska tas fram ett direktiv om bygg- och rivningsavfall, vilket ofrånkomligen behövs med tanke på destruktion av ozonnedbrytande ämnen i cellplast för byggnadsisolering. I överensstämmelse med protokollet får endast tekniker som godkänts av parterna användas för destruktion av kontrollerade ämnen. Relevanta beslut som fattats av parterna bör därför införlivas i denna förordning.

_____________

1 EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.

_____________

1 EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

Motivering

I Sjätte miljöhandlingsprogrammet föreskrivs det att det ska tas fram ett direktiv om bygg- och rivningsavfall. Med tanke på destruktion av ozonnedbrytande ämnen i cellplast för byggnadsisolering (som finns i enorma mängder) måste detta direktiv ofrånkomligen antas. Hittills har kommissionen inte offentliggjort någonting. Europaparlamentet har också uppmanat kommissionen till detta i sin resolution av den 13 februari 2007 om en temainriktad strategi för avfall (A6-438/2006).

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27) Kommissionen bör bemyndigas att sammanställa en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning, eller destruktion utan föregående återvinning, av kontrollerade ämnen ska betraktas som tekniskt och ekonomiskt genomförbar, och därför obligatorisk.

(27) Kommissionen bör bemyndigas att sammanställa en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning, eller destruktion utan föregående återvinning, av kontrollerade ämnen ska betraktas som tekniskt och ekonomiskt genomförbar, och därför obligatorisk. Kommissionen bör också anta en handlingsplan med incitament till att dessa ämnen frångås och ersätts med säkrare ämnen.

Motivering

Mot bakgrund av det alltmer akuta behovet av att dessa ämnen återvinns och fås bort så snart som möjligt vore det till nytta om kommissionen tog fram en handlingsplan för att ge ”användare” och ”producenter” incitament till att så snabbt som möjligt frångå dessa ämnen och ersätta dem.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) En flexibel mekanism bör inrättas för att säkerställa att uppgifter lämnas om ämnen som protokollets grupp för vetenskapliga bedömningar utpekar som ozonnedbrytande, för att göra det möjligt att bedöma omfattningen av deras miljöpåverkan och för att sörja för att dessa nya ämnen som har utpekats som ämnen med en avsevärd ozonnedbrytande potential blir föremål för kontrollåtgärder.

(28) En flexibel mekanism bör inrättas för att säkerställa att uppgifter lämnas om ämnen som protokollets grupp för vetenskapliga bedömningar utpekar som ozonnedbrytande, för att göra det möjligt att bedöma omfattningen av deras miljöpåverkan och för att sörja för att dessa nya ämnen som har utpekats som ämnen med en avsevärd ozonnedbrytande potential blir föremål för kontrollåtgärder. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas den roll som mycket kortlivade ämnen spelar, mot bakgrund av den ozonbedömning som 2006 gjordes av FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsmeteorologiska organisationen (WMO), där man drog slutsatsen att den ozonnedbrytande potentialen hos dessa ämnen är större än man tidigare beräknat.

Motivering

I UNEP/WMO:s ozonbedömning från 2006 drar man slutsatsen att mycket kortlivade ämnen spelar en mycket större roll för ozonnedbrytningen än man tidigare beräknat. Numera tror man att mycket kortlivade halogenerade ämnen som n-propylbromid (n-PB), som kommit till nästan enbart genom människans inverkan, bidrar avsevärt till totalmängden brom i stratosfären och på så sätt har en negativ effekt på ozonet i stratosfären. Kommissionens förslag innefattade n-PB i del B i bilaga II (ämnen som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter), men ämnet borde ingå i del A i bilaga II (ämnen som omfattas av begränsningar).

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Denna förordning ska inte tillämpas på sådana obetydliga mängder av ett ämne som avses i punkt 1, som ingår i en produkt eller ett ämne och som härrör från oavsiktlig eller tillfällig bildning under en tillverkningsprocess, från råmaterial som inte har reagerat, eller från dess användning som ett agens i tillverkningsprocessen vilket kan ge en förorening av kemiska ämnen i form av spårämnen, eller som släpps ut under tillverkning eller hantering av produkter.

2. Denna förordning ska inte tillämpas på sådana obetydliga mängder av ett ämne som avses i punkt 1 som ingår i en produkt eller ett ämne och som härrör från oavsiktlig eller tillfällig bildning under en tillverkningsprocess från råmaterial som inte har reagerat, eller från dess användning som agens i tillverkningsprocessen vilket kan ge en förorening av kemiska ämnen i form av spårämnen.

Motivering

Lydelsen i förordning (EG) nr 2037/2000 måste uppdateras för att så få verksamheter som möjligt ska vara undantagna från dess räckvidd. Kommatecknen i andra stycket skapar mångtydighet, eftersom de låter påskina att ”obetydliga” kanske inte gäller hela förteckningen produkter. I sin nuvarande utformning kunde texten tänkas tillåta okontrollerade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen vid ”tillverkning av produkter” (till exempel cellplast) eller ”hantering” av ozonnedbrytande ämnen. Den omarbetade förordningen måste få en klarare och otvetydig lydelse. Undantagen för råmaterial och agens vid tillverkningsprocesser beskrivs i olika artiklar längre fram i förordningen och därför bör råmaterial och agens inte i artikel 1 potentiellt undantas från förordningens räckvidd.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10) produktion: den mängd kontrollerade ämnen som produceras, inklusive den mängd som produceras som biprodukt, minus den mängd som destrueras med hjälp av teknik som godkänts av parterna. Återvunnen, återanvänd eller regenererad mängd ska inte betraktas som produktion.

10) produktion: den mängd kontrollerade ämnen som produceras, inklusive den mängd som produceras som biprodukt. Återvunnen, återanvänd eller regenererad mängd ska inte betraktas som produktion.

Motivering

I förordning (EG) nr 2037/2000 användes Montrealprotokollets traditionella definition av begreppet produktion, där destruktionen räknades bort i samband med beräkningen av produktionsnivåerna. Det här är inte längre på sin plats, eftersom produktionen av ozonnedbrytande ämnen till största delen upphört och man nu måste täppa till kryphål som skulle möjliggöra ny eller fortsatt produktion. Destruktion bör inte omfattas av definitionen. I annat fall kommer företagen nämligen att få fortsätta att lagligt producera ozonnedbrytande ämnen, om de destruerar somliga av dem. På det här sättet får vi ingen avveckling.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16) utsläppande på marknaden: leverans eller tillhandahållande till tredje part inom gemenskapen för första gången, mot betalning eller gratis, inklusive övergång till fri omsättning enligt förordning (EG) nr 450/2008.

16) utsläppande på marknaden: leverans eller tillhandahållande till tredje part inom gemenskapen, mot betalning eller gratis, inklusive övergång till fri omsättning enligt förordning (EG) nr 450/2008. För produkter och utrustning avser detta endast leverans eller tillhandahållande inom gemenskapen för första gången.

Motivering

Även om man enligt bestämmelserna i Montrealprotokollet och motsvarande definition i förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser kan begränsa den föreslagna definitionen av ”utsläppande på marknaden” till den första transaktionen inom gemenskapen, kan detta försvåra en effektiv kontroll av olika ämnen. Inköp av kontrollerade ämnen inom gemenskapen skulle inte längre regleras och tillsynsmyndigheterna skulle endast kontrollera den efterföljande användningen.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

19) återanvändning: förnyad användning av ett återvunnet kontrollerat ämne efter en grundläggande reningsprocess som t. ex. filtrering och torkning.

19) återanvändning: förnyad användning av ett återvunnet kontrollerat ämne efter en grundläggande reningsprocess.

Motivering

Den föreslagna definitionen skiljer sig från den som används i förordning (EG) nr 842/2006 om fluorerade växthusgaser. Företag som tillämpar återanvändning återanvänder i allmänhet klorfluorkolväten, som kontrolleras enligt denna förordning, och klorfluorväten, som kontrolleras av förordningen om fluorerade växthusgaser. Det är viktigt att de två förordningarna om återanvändning och regenerering är samstämmiga.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

20) regenerering: beredning och uppgradering av ett återvunnet kontrollerat ämne genom processer som filtrering, torkning, destillation och kemisk behandling för att återställa ämnet till en viss kvalitet motsvarande nyproducerat material.

20) regenerering: beredning av ett återvunnet kontrollerat ämne för att uppnå en viss standard motsvarande nyproducerat material.

Motivering

Den föreslagna definitionen ändrar betydelsen av regenerering enligt förordning (EG) nr 2037/2000 och Montrealprotokollet och detta kan begränsa mängden tillgängligt regenererat material. Definitionen i förordning (EG) nr 2037/2000 och Montrealprotokollet kräver återställning till en viss standard, vilket ger lämplig kontroll utan onödiga begränsningar.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

23) användning före transport: andra behandlingar än användning vid karantänsättning, vilka utförs inom 21 dagar före export för att uppfylla de krav som uppställts av en nationell myndighet i importlandet eller exportlandet.

23) användning före transport: andra behandlingar än användning vid karantänsättning, vilka utförs inom 21 dagar före export för att uppfylla de krav som uppställts av en nationell myndighet i importlandet eller krav som officiellt fastställts före 1995 i exportlandet.

Motivering

Definitionen i förordningen kan inte vara svagare än definitionen i protokollet. För exportländernas del begränsar protokollets definition användningen före transport till att omfatta ”befintliga” krav (protokollbeslut VII/5 (b)), vilket alltså innebär krav som redan funnits då beslutet fattades i december 1995.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

23a) produkter och utrustning som är beroende av kontrollerade ämnen: produkter och utrustning som inte fungerar utan kontrollerade ämnen, frånsett produkter och utrustning som används vid produktion, bearbetning, återvinning, återanvändning, regenerering eller destruktion av kontrollerade ämnen.

Motivering

Produkter och utrustning som är beroende av kontrollerade ämnen bör av tydlighetsskäl definieras.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2014 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 14 % av den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under 1997,

b) den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2014 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 3 % av den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under 1997,

Motivering

En ringa produktion (med strikt rapportering och övervakning) av klorfluorkolväten (HCFC) för laboratorie- och analysändamål ska tillåtas i Europa fram till den 3 december 2019 (i överensstämmelse med Montrealprotokollet i dess ändrade lydelse av 2007). Den beräknade produktionsnivån ska dock sänkas från att inte överskrida 14 % till att inte överskrida 3 % av den beräknade produktionsnivån för klorfluorkolväten 1997. I annat fall kommer den mängd som behövs (alltså som tillåts för användning enligt artikel 11) att importeras, sannolikt från områden där ozonskyddslagstiftningen inte är lika sträng.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) han inte producerar klorfluorkolväten efter den 31 december 2019.

c) han inte producerar klorfluorkolväten efter den 31 december 2014.

Motivering

Kommissionen föreslår att tidsfristen för produktion av klorfluorkolväten i Europa för export kortas (från 2025 till 2020) i enlighet med Montrealprotokollet. Granskningen från Milieu Ltd and Ecosphere Lda föreslogs för 2015, men kommissionen har inte tagit fasta på detta förslag. Tidsfristen bör vara kortare för att höja ambitionen. Även med hänsyn till artikel 11.2 om undantag för användning av klorfluorväten till och med slutet av 2014, är det logiskt att åtminstone produktionen av klorfluorväten bör ha stoppats.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut och att använda kontrollerade ämnen som inte finns i andra produkter än behållare som används för transport eller förvaring av sådana ämnen.

1. Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut och att använda kontrollerade ämnen, bortsett från de undantag som förtecknas på andra ställen i denna förordning.

Motivering

Här är texten ytterst svårbegriplig och innehåller en dubbel negation (”som inte finns” och ”andra ... än”). I artiklar längre fram görs det sedan undantag från denna dubbla negation och detta kommer troligen att skapa förvirring och ge upphov till tolkningsskiljaktigheter. Därför bör detta lagrum helt enkelt bestå av ett förbud, eftersom undantagen anges längre fram.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, med undantag av produkter och utrustning i fråga om vilka användning av respektive kontrollerade ämne har tillåtits enligt artiklarna 10, 11.1, 11.2 och 11.4 eller artikel 13.

Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut respektive att använda produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, med undantag av produkter och utrustning i fråga om vilka användning av respektive kontrollerade ämne har tillåtits enligt artiklarna 10, 11.1, 11.2 och 11.4 eller artikel 13.

Motivering

För att vi inte ska behöva uppleva att läckande produkter eller utrustning fylls på i det oändliga bör denna artikel också omfatta användningen (enligt definitionen i artikel 3.17) av produkter och utrustning.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kontrollerade ämnen produceras, släppas ut på marknaden och användas som råmaterial.

1. Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kontrollerade ämnen produceras, utöver de produktionsnivåer som fastställs i artikel 4.2, släppas ut på marknaden och användas som råmaterial.

Motivering

För att man ska vara säker på att produktionskontrollerna enligt artikel 4.2 inte påverkas av att råmaterialen utgått från definitionen på produktion (artikel 3.10) bör detta förtydligande läggas till.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 7a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 7a

 

Översyn av undantagen

 

Kommissionen ska se över undantag och avvikelser och avskaffa undantag eller avvikelser för sådana användningsändamål för vilka tekniskt och ekonomiskt användbara alternativ står till buds.

 

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Motivering

I förordningen fastställs inga tidsgränser för undantagen och ofta inte heller några villkor för översyn eller avskaffande av dem. Somliga av undantagen har inte uppdaterats utgående från vad man i dagens läge känner till om användbara alternativ. Som exempel på detta kan nämnas att det finns praktiskt användbara alternativ till vissa av de användningsändamål som förtecknats i bilaga III (agens i tillverkningsprocesser) och i bilaga VI (haloner). Förordningen bör fastställa en regelbunden process för att minska och få bort undantag i sådana fall där användbara alternativ står till buds.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kontrollerade ämnen produceras, släppas ut på marknaden och användas som agens i tillverkningsprocessen.

1. Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kontrollerade ämnen produceras, utöver de produktionsnivåer som fastställs i artikel 4.2, släppas ut på marknaden och användas som råmaterial.

Motivering

För att man ska vara säker på att produktionskontrollerna enligt artikel 4.2 inte påverkas av att råmaterialen utgått från definitionen på produktion (artikel 3.10) bör detta förtydligande läggas till.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden som agens i tillverkningsprocessen får endast användas för detta ändamål.

3. Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden som agens i tillverkningsprocessen får endast användas för detta ändamål.

 

Behållare som innehåller sådana ämnen ska märkas, och på märkningen ska det tydligt anges att ämnet får användas endast som agens i tillverkningsprocessen. Kommissionen får fastställa vilken form och vilket innehåll märkningen ska ha. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Motivering

Risken för att ozonnedbrytande ämnen som producerats som råmaterial (artikel 7) används för andra ändamål gäller också ozonnedbrytande ämnen som producerats för laboratorie- och analysändamål (artikel 10) och för att användas som agens i tillverkningsprocessen (artikel 8). Logiskt sett bör märkningskraven också gälla vid användning för laboratorie- och analysändamål samt vid användning som agens i tillverkningsprocessen, eftersom detta skulle ge oss bättre möjligheter att hindra illegal handel.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2, upprätta en förteckning över företag där det ska vara tillåtet att använda kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen, en förteckning där, i relevanta fall, maximala mängder som får användas samt de högsta utsläppsnivåerna ska anges för vart och ett av de berörda företagen.

4. Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2, upprätta en förteckning över företag där det ska vara tillåtet att använda kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen, en förteckning där, i relevanta fall, maximala mängder som får användas för produktion eller konsumtion (i överensstämmelse med definitionerna i Montrealprotokollet) samt de högsta utsläppsnivåerna ska anges för vart och ett av de berörda företagen.

 

Den maximala mängden kontrollerade ämnen som får användas som agens i tillverkningsprocessen inom gemenskapen får inte överskrida 1 083 metriska ton per år.

 

Den maximala mängden kontrollerade ämnen som får släppas ut i samband med användning som agens i tillverkningsprocessen inom gemenskapen får inte överskrida 17 metriska ton per år.

Kommissionen får också mot bakgrund av ny kunskap eller teknisk utveckling ändra bilaga III enligt artikel 2.8.

Kommissionen ska också mot bakgrund av ny kunskap eller teknisk utveckling andra de maximala mängder som anges i denna punkt och får ändra bilaga VI enligt artikel 3.8.

Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Motivering

Definitionen av agens i tillverkningsprocessen enligt beslut X/14 i Montrealprotokollet tillåter uppgiftslämning och kontroll av ”produktion” eller ”konsumtion”.

EU:s övre gräns för agens i tillverkningsprocessen i enlighet med de beslut som fattats av parterna i Montrealprotokollet bör också nämnas i denna artikel.

Korshänvisningen i denna text förefaller felaktig. Förteckningen i bilaga III över agens i tillverkningsprocessen är ställvis föråldrad och i behov av uppdatering, eftersom där ingår vissa användningsändamål för vilka Montrealprotokollets panel för tekniska och ekonomiska bedömningar redan utpekat ersättningsmöjligheter som är fria från ozonnedbrytande ämnen.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Genom undantag från artikel 5 får kontrollerade ämnen släppas ut på marknaden för destruktion inom gemenskapen i enlighet med de krav för destruktion som fastläggs i artikel 22.1.

Genom undantag från artikel 5 får kontrollerade ämnen samt produkter och utrustning som innehåller kontrollerade ämnen släppas ut på marknaden för destruktion inom gemenskapen i enlighet med de krav för destruktion som fastläggs i artikel 22.1.

Motivering

Undantaget i artikel 9 bör också gälla för destruktion av produkter och utrustning som innehåller kontrollerade ämnen.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden för viktiga laboratorie- och analysändamål får endast användas för sådana ändamål.

3. Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden för viktiga laboratorie- och analysändamål får endast användas för sådana ändamål eller för destruktion inom gemenskapen i enlighet med de krav för destruktion som fastställts i artikel 22.1.

Motivering

I sin nuvarande lydelse kan artikeln förhindra att sådana ämnen destrueras.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. Behållare som innehåller sådana ämnen ska märkas, och på märkningen ska det tydligt anges att ämnet får användas endast för viktiga laboratorie- och analysändamål. Kommissionen får fastställa vilken form och vilket innehåll märkningen ska ha. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Motivering

Risken för att ozonnedbrytande ämnen som producerats för att användas som råmaterial (artikel 7.2) används för andra ändamål gäller också för sådana ämnen som producerats för laboratorie- och analysändamål. Logiskt sett bör märkningskraven också gälla vid användning för laboratorie- och analysändamål, eftersom detta skulle ge oss bättre möjligheter att hindra illegal handel.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Varje person som använder andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för viktiga laboratorie- och analysändamål ska registrera sig hos kommissionen och ska då ange vilka ämnen som används, syftet, den beräknade årsförbrukningen och leverantörerna av dessa ämnen, och ska uppdatera denna information när den ändras.

4. Varje företag som använder andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för viktiga laboratorie- och analysändamål ska registrera sig hos kommissionen och ska då ange vilka ämnen som används, syftet, den beräknade årsförbrukningen och leverantörerna av dessa ämnen, och ska uppdatera denna information när den ändras.

Motivering

För att undvika orimligt betungande administration bör man hellre registrera företag än personer som använder ozonnedbrytande ämnen för laboratorie- och analysändamål.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Senast det datum som anges i ett meddelande som utfärdas av kommissionen ska producenter och importörer som levererar till de personer som avses i punkt 4, eller som använder de kontrollerade ämnena för eget bruk, underrätta kommissionen om den förutsedda efterfrågan för den period som anges i meddelandet, med angivande av arten och mängderna av de kontrollerade ämnen som behövs.

5. Senast det datum som anges i ett meddelande som utfärdas av kommissionen ska producenter och importörer som levererar till de företag som avses i punkt 4, eller som använder de kontrollerade ämnena för eget bruk, underrätta kommissionen om den förutsedda efterfrågan för den period som anges i meddelandet, med angivande av arten och mängderna av de kontrollerade ämnen som behövs.

Motivering

För att undvika orimligt betungande administration bör man hellre registrera företag än personer som använder ozonnedbrytande ämnen för laboratorie- och analysändamål.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 6 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den samlade mängden som årligen godkänns genom licenser får inte överstiga 130 % av genomsnittet av den beräknade nivån kontrollerade ämnen som producenter eller importörer släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk för viktiga laboratorie- och analysändamål under åren 2005–2008.

Den samlade mängden som årligen godkänns genom licenser får inte överstiga 100 % av genomsnittet av den beräknade nivån kontrollerade ämnen som producenter eller importörer släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk för viktiga laboratorie- och analysändamål under åren 2005–2008.

Motivering

Av det föreslagna taket på 130 % framgår det inte att användningen av ozonnedbrytande ämnen måste frångås och därför bör det sänkas till 100 %.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Genom undantag från artikel 5 får regenererade klorfluorkolväten till och med den 31 december 2014 släppas ut på marknaden och användas för underhåll och service av befintlig kyl- och luftkonditioneringsutrustning, under förutsättning att behållaren är märkt så att det framgår att ämnet har regenererats.

2. Genom undantag från artikel 5 får regenererade klorfluorkolväten till och med den 31 december 2014 släppas ut på marknaden och användas för underhåll och service av befintlig kyl- och luftkonditioneringsutrustning samt reversibla luftkonditionerings-/värmepumpsystem, under förutsättning att behållaren är märkt så att det framgår att ämnet har regenererats.

Till och med den 31 december 2014 får återanvända klorfluorkolväten användas för underhåll och service av befintlig kyl- och luftkonditioneringsutrustning, under förutsättning att de har återvunnits från sådan utrustning av det berörda företaget.

Till och med den 31 december 2014 får återanvända klorfluorkolväten användas för underhåll och service av befintlig kyl- och luftkonditioneringsutrustning samt reversibla luftkonditionerings-/värmepumpsystem, under förutsättning att de har återvunnits från sådan utrustning på samma plats där det återvunna ämnet används.

Motivering

Detta ändringsförslag ersätter ändringsförslag 13.

Av omsorg om konsekvensen bör reversibla luftkonditionerings-/värmepumpsystem läggas till, såsom i den nuvarande förordningen (EG) nr 2037/2000.

För att illegal handel ska kunna förebyggas måste flödet av ämnen kunna övervakas. Därför måste ämnet antingen återvinnas eller återanvändas på samma ställe.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. När regenererade eller återanvända klorfluorkolväten används för underhåll och service ska den berörda kyl- och luftkonditioneringsutrustningen märkas med upplysning om typen av ämne, mängden av ämnet i utrustningen och, i enlighet med artikel 6 i direktiv 67/548/EEG, med farosymbolen och upplysning om typen av fara förenad med ämnets användning.

3. När regenererade eller återanvända klorfluorkolväten används för underhåll och service ska den berörda kyl- och luftkonditioneringsutrustningen och det berörda reversibla luftkonditionerings-/värmepumpsystemet märkas med upplysning om typen av ämne, mängden av ämnet i utrustningen och, i enlighet med artikel 6 i direktiv 67/548/EEG, med farosymbolen och upplysning om typen av fara förenad med ämnets användning. Mängd och typ av tillsatta ämnen samt namn på det företag eller den tekniker som stått för service och underhåll ska registerföras.

Motivering

Även om samma utrustning omfattas för användning av återanvända/regenererade klorfluorkolväten som i förordning (EG) nr 2037/2000 överensstämmer formuleringen inte längre med den i artikel 22. Reversibla luftkonditionerings-/värmepumpsystem bör läggas till för konsekvensens skull. Det måste klart framgå att systemen kan underhållas med regenererade klorfluorkolväten. Vidare är det i förslaget oklart om märkningen avser mängden/typen regenererade och/eller återanvända klorfluorkolväten (båda skulle kunna läggas till) eller den sammanlagda mängden.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. Medlemsstaterna ska föra register över företag som släpper ut regenererade klorfluorkolväten på marknaden. Endast företag som finns med i registren ska få släppa ut regenererade klorfluorkolväten på marknaden. Senast den 1 januari 2010 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina registreringsprogram. Medlemsstaterna ska se till att registren är tillgängliga så att företag som tar emot regenererade klorfluorkolväten kan bekräfta varifrån ämnet kommer.

 

Företag som använder regenererade klorfluorkolväten för service och underhåll ska föra ett register över företag som levererat regenererade klorfluorkolväten.

Motivering

Ett av syftena med denna förordning är att minska risken för illegal användning och handel med klorfluorkolväten genom att man begränsar utsläppandet av regenererade klorfluorkolväten på marknaden. Särskilt om regenererade klorfluorkolväten motsvarar eller liknar nyproducerade klorfluorkolväten blir det svårt att skilja regenererade ämnen från nyproducerade. Företag som arbetar med regenerering måste ha licenser för avfallsbehandling och föra register över sin regenereringsverksamhet. Att införa tillgängliga register och kräva att dessa företag för register kommer att bidra till att avskräcka från illegal handel.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det undantag som avses i första stycket får inte medges för en period som går längre än den 31 december 2019.

Det undantag som avses i första stycket får inte medges för en period som går längre än den 31 december 2014.

Motivering

Det har föreslagits att tidsfristen för produktion av klorfluorkolväten i Europa för export kortas (från 2025 till 2020) i enlighet med Montrealprotokollet. Granskningen från Milieu Ltd and Ecosphere Lda föreslogs för 2015, men kommissionen har inte tagit fasta på detta förslag. Tidsfristen bör vara kortare för att höja ambitionen. Även med hänsyn till artikel 11.2 om undantag för användning av klorfluorväten till och med slutet av 2014, är det logiskt att åtminstone produktionen av klorfluorväten bör ha upphört vid det laget.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 12

utgår

Användning för karantänsättning och före transport samt användning av metylbromid vid nödsituationer

 

1. Genom undantag från artikel 5.1 får metylbromid släppas ut på marknaden och användas för karantänsättning och före transport till och med den 31 december 2014.

 

Metylbromid får endast användas på platser som godkänts av behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten och på villkor att metylbromid som släpps ut från varusändningen återvinns till minst [80 %].

 

2. Den beräknade mängden metylbromid som importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari–31 december 2010 och under varje tolvmånadersperiod därefter till och med den 31 december 2014 ska inte överstiga 210 ODP-ton.

 

Under perioden 1 januari–31 december 2010 och under varje tolvmånadersperiod därefter till och med den 31 december 2014 ska varje importör se till att den beräknade nivån av metylbromid som han släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk vid karantänsättning och före transport inte överstiger 100 % av genomsnittet av den beräknade nivån av metylbromid som han släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk vid karantänsättning eller före transport under åren 1996, 1997 och 1998.

 

3. Metylbromid som släppts ut på marknaden för användning vid karantänsättning och före transport får endast användas för dessa ändamål.

 

4. Kommissionen ska vidta åtgärder för att sänka den beräknade nivå av metylbromid som importörer får släppa ut på marknaden eller använda för eget bruk vid karantänsättning och före transport, mot bakgrund av den tekniska och ekonomiska tillgången på alternativa ämnen eller tekniker, i synnerhet genom att anpassa de mängder som avses i punkt 2.

 

Sådana åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

 

5. I en nödsituation, när oväntade utbrott av särskilda pestsjukdomar eller andra sjukdomar så kräver, får kommissionen på begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillåta tillfällig produktion, tillfälligt utsläppande på marknaden och tillfällig användning av metylbromid. Ett sådant tillstånd ska ha en giltighetstid på högst 120 dagar och gälla för en kvantitet om högst 20 metriska ton och ska ange åtgärder som ska vidtas för att minska utsläppen under användningen.

 

Motivering

Enligt kommissionens beslut 2008/753/EG av den 18 september 2008 om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG ska tillståndet för metylbromid upphöra att gälla den 18 mars 2009. Det vore logiskt att även i denna förordning ta med ett förbud mot användning av metylbromid. Även när det gäller användning vid karantänsättning och före transport finns det tillräckliga alternativ, enligt Montrealprotokollets undersökning från 2004 och studien från kommittén för alternativ till metylbromid.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Genom undantag från artikel 5.1 får haloner släppas ut på marknaden och användas för användningsområden av avgörande betydelse enligt bilaga VI.

1. Genom undantag från artikel 5.1 får återvunna, återanvända och regenererade haloner släppas ut på marknaden och användas för användningsområden av avgörande betydelse enligt bilaga VI, förutsatt att de kommer endast från registrerade nationella halonbanker.

Motivering

Utsläppandet på marknaden bör gälla återvunna, regenererade eller återanvända haloner, eftersom det inte längre produceras några haloner. Import av haloner bör vara tillåten endast om den sker från eller görs av registrerade nationella halonbanker, i överensstämmelse med den gällande förordningen. Fördelen med detta är att vi kommer att få det lättare att identifiera och bemöta eventuella regionala obalanser i tillgången på haloner samt undvika att nya haloner produceras i framtiden. Det här motsvarar andan i Montrealprotokollet.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen får se över de användningsområden av avgörande betydelse som förtecknas i bilaga VI och besluta om ändringar och tidsfrister för avveckling genom att fastställa slutdatum, med hänsyn till tillgängligheten av både tekniskt och ekonomiskt genomförbara alternativ och tekniker, som är godtagbara med hänsyn till miljö och hälsa.

2. Kommissionen ska varje år se över de användningsområden av avgörande betydelse som förtecknas i bilaga VI och besluta om ändringar och tidsfrister för avveckling genom att fastställa slutdatum, varvid det framför allt med tanke på industrigrenar med stränga krav på säkerhet och tekniskt kunnande ska tas hänsyn till tillgängligheten av både tekniskt och ekonomiskt genomförbara alternativ och tekniker, som är godtagbara med hänsyn till miljö och hälsa.

Motivering

Det måste tas hänsyn till sådana industrigrenar som flygindustrin, som måste rätta sig efter stränga krav på säkerhet och tekniskt kunnande. Vid en eventuell översyn bör det tas hänsyn till ersättningsmöjligheter som uppfyller de normer som uppställts i dessa krav.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Import av kontrollerade ämnen som inte finns i en annan produkt än en behållare som används för transport eller förvaring av sådana ämnen ska vara förbjuden, liksom import av produkter och utrustning, med undantag av personliga tillhörigheter, som innehåller eller är beroende av dessa ämnen.

1. Import av kontrollerade ämnen ska vara förbjuden, liksom import av produkter och utrustning, med undantag av personliga tillhörigheter, som innehåller eller är beroende av dessa ämnen.

Motivering

För att undvika missförstånd förenklas lydelsen för att göra klart att både produkter och separata ämnen avses i denna artikel.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Kontrollerade ämnen som är avsedda för destruktion.

c) Kontrollerade ämnen som är avsedda för destruktion eller för ny analys och destruktion.

Motivering

Ibland händer det att kontrollerade ämnen som inte uppfyllt specifikationerna måste importeras på nytt för att genomgå en ny analys och sedan destrueras.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Metylbromid som är avsedd för användning vid nödsituationer enligt artikel 12.5 eller, till och med den 31 december 2014, för användning vid karantänsättning och före transport enligt artikel 12.1.

utgår

Motivering

Till följd av att artikel 12 utgår bör denna del också utgå. Enligt kommissionens beslut 2008/753/EG av den 18 september 2008 om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG ska tillståndet för metylbromid upphöra att gälla den 18 mars 2009. Det vore logiskt att även i detta direktiv ta med ett förbud mot användning av metylbromid. Även när det gäller användning vid karantänsättning och före transport finns det tillräckliga alternativ, enligt Montrealprotokollets undersökning från 2004 och studien från kommittén för alternativ till metylbromid.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Import enligt punkt 2, med undantag av import för tillfällig lagring enligt förordning (EG) nr 450/2008, inklusive omlastning, eller för transit genom gemenskapen, ska kräva uppvisande av importlicens. Dessa licenser ska utfärdas av kommissionen efter kontroll av att artiklarna 16 och 20 har följts.

3. Import enligt punkt 2, med undantag av import för tillfällig lagring under färre än 30 dygn enligt förordning (EG) nr 450/2008, inklusive omlastning, eller för transit genom gemenskapen, ska kräva uppvisande av importlicens. Dessa licenser ska utfärdas av kommissionen efter kontroll av att artiklarna 16 och 20 har följts.

Motivering

Tillfällig lagring bör verkligen avse en begränsad period. Därför föreslås en begränsning till 30 dygn.

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Metylbromid för något av följande användningsområden:

utgår

 i) Användning vid nödsituationer som avses i artikel 12.5.

 

 ii) Till och med den 31 december 2014 och inom ramen för de kvantitativa begränsningar för utsläppande på marknaden som fastställs i artikel 12.2, för användning vid karantänsättning och före transport.

 

Motivering

Till följd av att artikel 12 utgår bör denna del också utgå. Enligt kommissionens beslut 2008/753/EG av den 18 september 2008 om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG ska tillståndet för metylbromid upphöra att gälla den 18 mars 2009. Det vore logiskt att även i detta direktiv ta med ett förbud mot användning av metylbromid. Även när det gäller användning vid karantänsättning och före transport finns det tillräckliga alternativ, enligt Montrealprotokollets undersökning från 2004.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Det ska vara förbjudet att från gemenskapen exportera kontrollerade ämnen som inte finns i en annan produkt än en behållare som används för transport eller förvaring av sådana ämnen eller produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa kontrollerade ämnen, dock med undantag av personliga tillhörigheter.

1. Det ska vara förbjudet att från gemenskapen exportera kontrollerade ämnen eller produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa kontrollerade ämnen, dock med undantag av personliga tillhörigheter.

2. Det förbud som avses i punkt 1 ska inte gälla export av

2. Det förbud som avses i punkt 1 ska inte gälla export av

a) kontrollerade ämnen för att tillgodose parternas behov såvitt avser viktig användning enligt artikel 10.2,

a) kontrollerade ämnen för att tillgodose parternas behov såvitt avser viktig användning,

b) kontrollerade ämnen för att tillgodose parternas behov såvitt avser användning av avgörande betydelse enligt artikel 13.1,

 

c) kontrollerade ämnen för användning som råmaterial,

 

d) kontrollerade ämnen för användning som agenser i tillverkningsprocessen,

 

e) produkter eller utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen som har producerats i enlighet med artikel 10.7 eller importerats enligt artikel 15.2 d och e,

b) produkter eller utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen som har producerats i enlighet med artikel 10.7 eller importerats enligt artikel 15.2 e,

f) produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon för att tillgodose de behov avseende användningsområden av avgörande betydelse som förtecknas i bilaga VI,

 

g) nyproducerade eller regenererade klorfluorkolväten för annan användning än destruktion.

 

3. Genom undantag från punkt 1 får kommissionen, efter en begäran från en behörig myndighet i en medlemsstat och i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 25.2, ge tillstånd till export av produkter och utrustning som innehåller klorfluorkolväten där det kan visas att exportförbudet, med hänsyn till den specifika varans ekonomiska värde och förväntade återstående livstid, skulle medföra en oproportionerligt stor börda för exportören.

 

4. Licens ska krävas för export som avses i punkt 2 a–d. Kommissionen ska utfärda sådana exportlicenser till företag efter kontroll av att bestämmelserna i artikel 20 följs.

4. Licens ska krävas för export som avses i punkt 2. Kommissionen ska utfärda sådana exportlicenser till företag efter kontroll av att bestämmelserna i artikel 20 följs.

5. Licens ska krävas för export som avses i punkt 2 e–g och i punkt 3, med undantag för export efter transit eller tillfällig lagring utan att varorna har hänförts till en annan godkänd tullbehandling enligt förordning (EG) nr 460/2008. En sådan exportlicens ska utfärdas av kommissionen till exportören efter kontroll av att artikel 20 har följts.

 

Motivering

Av etiska skäl och miljöskäl bör export av ozonnedbrytande ämnen begränsas i så stor utsträckning som möjligt, särskilt när det gäller haloner och klorfluorkarboner. Risken för att dessa ämnen med en hög ozonnedbrytande potential (och hög växthuseffekt) skulle kunna släppas ut i atmosfären är för stor.

Undantag bör beviljas för produktion och export av klorerade kolväten för sådan viktig användning som tillverkning av doseringsinhalatorer i länder av det slag som avses i artikel 5. Övergången till alternativ håller först nu på att slutföras i de utvecklade länderna. Det är möjligt att klorerade kolväten av hög farmaceutisk kvalitet kommer att behövas under en begränsad period efter 2010 eftersom det är svårt att ta i bruk ersättare för dem. Kommissionens förslag förbjuder dock produktion och export utan att medge några lämpliga undantag.

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 3 – led c – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii) beskrivning och KN-nummer enligt bilaga IV,

ii) beskrivning och KN-nummer (Kombinerade nomenklaturen) enligt bilaga IV,

Motivering

Av tydlighetsskäl bör förkortningen förklaras.

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 3 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Vid import eller export av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon eller klorfluorkolväten:

d) Vid import eller export av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen:

i) Utrustningens typ och natur.

i) Utrustningens typ och natur.

ii) För räknebara föremål: antal enheter samt mängden kontrollerade ämnen per enhet angiven i kilogram.

ii) För räknebara föremål: antal enheter samt mängden kontrollerade ämnen per enhet angiven i kilogram.

iii) För föremål som inte kan räknas: total nettomassa angiven i kilogram.

iii) För föremål som inte kan räknas: total nettomassa angiven i kilogram.

iv) Det totala innehållet av halon eller klorfluorkolväten, uttryckt i kilogram.

iv) Typen och det totala innehållet av varje kontrollerat ämne.

v) Slutligt bestämmelseland/slutliga bestämmelseländer för produkterna och utrustningen.

v) Slutligt bestämmelseland/slutliga bestämmelseländer för produkterna och utrustningen.

vi) Upplysning om huruvida det kontrollerade ämnet är nyproducerat eller regenererat eller om det utgör avfallsmaterial.

vi) Upplysning om huruvida det kontrollerade ämnet är nyproducerat, regenererat eller återanvänt eller om det utgör avfallsmaterial.

vii) För produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon: en deklaration om att de ska exporteras för ett särskilt användningsområde av avgörande betydelse som förtecknas i bilaga VI.

vii) För produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon: en deklaration om att de ska exporteras för ett särskilt användningsområde av avgörande betydelse som förtecknas i bilaga VI.

viii) För produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten: hänvisningen till det tillstånd från kommissionen som avses i artikel 17.3.

viii) För produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten: hänvisningen till det tillstånd från kommissionen som avses i artikel 17.3.

Motivering

Då produkter eller utrustning exporteras kan det ibland vara fråga om andra ozonnedbrytande ämnen än halon och klorfluorkolväten och detta bör framgå av texten.

För fullständighetens skull: utrustning som innehåller eller är beroende av halon eller klorfluorkolväten kan fungera med nyproducerade, regenererade eller återanvända föreningar, medan den, om den innehåller avfallsämnen, är avsedd för destruktion i linje med artikel 22.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 6 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Kommissionen får i den mån det är nödvändigt i specifika fall vidarebefordra de inlämnade uppgifterna till behöriga myndigheter hos de berörda parterna och får göra ett av följande:

6. Kommissionen får i den mån det är nödvändigt i specifika fall vidarebefordra de inlämnade uppgifterna till behöriga myndigheter hos de berörda parterna och ska senast 30 arbetsdagar efter att ha mottagit begäran göra ett av följande:

 

-a) Bevilja begäran om en import- eller exportlicens.

Motivering

Att införa ett komplicerat system för ”informerat förhandssamtycke” som föreslås i denna artikel skulle kunna leda till försenade leveranser och minska orderingången. Det föreslås att en ”tidsfrist” fastställs i förordningen för att handeln ska kunna fortgå utan orimliga förseningar.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 19 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen får anta ytterligare åtgärder för övervakning eller kontroll av kontrollerade ämnen eller nya ämnen, och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, som lagras tillfälligt, inklusive omlastning, som befinner sig i transit genom och som återexporteras från gemenskapens tullområde, på grundval av en utvärdering av de potentiella riskerna för illegal handel i samband med sådana rörelser och med beaktande av de socioekonomiska följderna av sådana åtgärder.

 

Kommissionen får anta ytterligare åtgärder utöver dem som efterfrågas i rekommendation 2001/331/EG eller beskrivits i artikel 18 i denna förordning, för övervakning eller kontroll av kontrollerade ämnen eller nya ämnen, och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, inklusive sådana som omlastas vid tillfällig lagring, som befinner sig i transit genom och som återexporteras från gemenskapens tullområde samt i samband med annan verksamhet, på grundval av en utvärdering av de potentiella riskerna för illegal handel i samband med sådana rörelser och med beaktande av nyttan för miljön och de socioekonomiska följderna av sådana åtgärder samt av om det finns användbara alternativ.

Motivering

Av tydlighetsskäl: först bör man ha klart för sig vilka de huvudsakliga åtgärderna är och sedan kan man börja tala om ytterligare åtgärder. Räckvidden måste ges en mer omfattande definition så att man kan åtgärda också andra problem än just de situationer som förtecknats i kommissionens förslag. Dessutom måste det tas hänsyn till nyttan för miljön (med tanke på ozon, klimat etc) samt möjligheten att använda alternativ.

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska tillgängliggöra, till ledning för medlemsstaternas tullmyndigheter, en förteckning över produkter och utrustning som kan innehålla eller vara beroende av kontrollerade ämnen och över KN‑nummer.

Kommissionen ska senast den 1 januari 2010 tillgängliggöra, till ledning för medlemsstaternas tullmyndigheter

 

a) en förteckning över produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen,

 

b) en förteckning över ämnen, produkter, utrustning och användningsändamål som är tillåtna enligt denna förordning samt villkor eller krav i anslutning därtill,

 

c) en förteckning över ämnen, produkter och utrustning som inte är tillåtna enligt denna förordning.

 

I varje förteckning ska relevanta KN‑nummer anges.

Motivering

Förordningen ska gälla från och med den 1 januari 2010. Medlemsstaternas tullmyndigheter behöver den här förteckningen för att de ska kunna tillämpa förordningen.

Delvis är det till nytta med en förteckning över var någonstans ozonnedbrytande ämnen ”kan” ingå, men tulltjänstemännen behöver mycket större klarhet för att kunna sköta sin uppgift effektivt. De behöver en förteckning över ämnen och föremål som är tillåtna/godkända (med krav i anslutning därtill, såsom licenser) och en förteckning över ämnen/föremål som inte är tillåtna.

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kontrollerade ämnen som används i kyl‑, luftkonditionerings- och värmepumputrustning, utrustning som innehåller lösningsmedel eller brandskyddssystem och brandsläckare ska, vid service och underhåll eller före nedmontering eller bortskaffande av utrustningen, återvinnas för att destrueras med hjälp av teknik som har godkänts av parterna och som förtecknas i bilaga VII, alternativt återvinnas för att återanvändas eller regenereras.

1. Kontrollerade ämnen (inklusive expansionsmedel i cellplast) som används i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumputrustning, utrustning som innehåller lösningsmedel eller brandskyddssystem och brandsläckare hos användare av alla slag, inklusive hushåll, ska, vid service och underhåll eller före nedmontering eller bortskaffande av utrustningen, återvinnas för att destrueras med hjälp av teknik som har godkänts av parterna och som förtecknas i bilaga VII.

 

Kommissionen ska upprätta en bilaga till förordningen med prestandanormer för återvinningsnivån för ozonnedbrytande ämnen i varje kategori av produkter och utrustning, samt övervakningsnormer, varvid normerna ska återspegla bästa miljöpraxis. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Motivering

Cellplasten i kylskåp innehåller ofta mera av ozonnedbrytande ämnen än vad köldmedierna gör. I förordning (EG) nr 2037/2000 ingick krav på att operatörerna skulle återvinna de ozonnedbrytande ämnena (expansionsmedlet) från cellplasten, men somliga medlemsstater har ännu inte genomfört detta krav. Det måste klart sägas ut att detta är ett krav. Återvinning och regenerering av begagnade ozonnedbrytande ämnen bör tillåtas endast de gånger då ämnena i fråga används för tillåtna ändamål (alltså sådan användning av ozonnedbrytande ämnen som är viktig eller av avgörande betydelse och som är tillåten enligt förordningen). Förordningens syfte är att all användning av ozonnedbrytande ämnen för andra än nödvändiga ändamål ska frångås. Trots att förordning (EG) nr 2037/2000 innefattar krav på återvinning av ozonnedbrytande ämnen är återvinningsgraden i praktiken oacceptabelt låg i vissa av anläggningarna (till exempel vissa anläggningar för återvinning av kylskåp) och anläggningarnas prestanda skiljer sig kraftigt inom EG, utan att det finns någon teknisk motivering till detta. I prestandanormerna måste det anges hur många procent av ozonnedbrytande ämnen som ska återvinnas från olika typer av produkter och utrustning, och där måste också finnas miniminormer för teknisk övervakning.

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska upprätta en bilaga till denna förordning med en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning eller destruktion utan föregående återvinning ska betraktas som tekniskt och ekonomiskt genomförbar, i förekommande fall med angivande av vilken teknik som ska tillämpas.

Kommissionen ska senast den 1 januari 2011 upprätta en bilaga till denna förordning med en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning eller destruktion utan föregående återvinning ska betraktas som tekniskt och ekonomiskt genomförbar, i förekommande fall med angivande av vilken teknik som ska tillämpas. Varje förslag till sådan bilaga ska åtföljas av och underbyggas med en fullständig ekonomisk bedömning av kostnaderna och fördelarna för alla medlemsstater.

Motivering

Reserver av ozonnedbrytande ämnen måste ofrånkomligen kunna tas till vara på nytt. För att så verkligen ska ske byggs genomförandeåtgärderna ut med datum.

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 3 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Kommissionen ska, när den utarbetar sitt förslag till bilaga, samråda med medlemsstaterna och alla berörda parter om vilka produkter och vilken utrustning som ska identifieras, samt om huruvida återvinning eller destruktion utan föregående återvinning är tekniskt och ekonomiskt genomförbar och vilken teknik som ska användas för varje produkt eller utrustning som identifierats, så att de ozonnedbrytande ämnena i så hög grad som möjligt kommer att avskiljas.

Motivering

Medlemsstaterna har ju olika kapacitet och en effektiv hantering av rester av ozonnedbrytande ämnen innebär tekniska och ekonomiska utmaningar. Därför bör kommissionen formellt anlita den erfarenhet och sakkunskap som finns hos alla berörda parter, också hos medlemsstaterna, näringslivet och frivilligorganisationer, när kommissionen utarbetar den nya bilagan.

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 5 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska utvärdera medlemsstaternas åtgärder och får, på grundval av denna utvärdering samt av teknisk och annan relevant information, när så är lämpligt anta åtgärder när det gäller dessa minimikrav på kvalifikationer.

Kommissionen ska utvärdera medlemsstaternas åtgärder. Särskild uppmärksamhet ska ägnas cellplast för byggnadsisolering och även i anslutning till avfallshanteringen. Senast den 1 januari 2011 ska kommissionen anta åtgärder när det gäller dessa minimikrav på kvalifikationer.

Motivering

Reserver av ozonnedbrytande ämnen måste ofrånkomligen kunna tas till vara på nytt. För att så verkligen ska ske byggs genomförandeåtgärderna ut med datum. Särskild uppmärksamhet bör ägnas cellplast för byggnadsisolering och den frågan bör också tas upp i det kommande direktivet om bygg- och rivningsavfall.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen

Inneslutning

1. Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage av kontrollerade ämnen. I synnerhet ska fasta utrustningar som är laddade med mer än 3 kg kylvätska genomgå årlig läckagekontroll.

1. Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage av kontrollerade ämnen. I synnerhet ska operatörer av följande stationära applikationer: kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, inklusive deras kretsar, utrustning som innehåller lösningsmedel eller brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller kontrollerade ämnen som förtecknas i bilaga I, genom att vidta alla åtgärder som är tekniskt genomförbara och inte medför orimliga kostnader

Medlemsstaterna ska fastställa vilka kvalifikationer den berörda personalen minst måste ha. På grundval av en utvärdering av dessa åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna, samt av teknisk och annan relevant information, får kommissionen när så är lämpligt anta åtgärder när det gäller harmoniseringen av dessa minimikrav på kvalifikationer.

a) förhindra läckage av dessa gaser, och

Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

b) så snart som möjligt, och i vilket fall som helst inom 14 dygn, åtgärda upptäckta läckage.

2. Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage av metylbromid från desinfektionsanläggningar och från andra verksamheter där metylbromid används. Medlemsstaterna ska fastställa vilka kvalifikationer den berörda personalen minst måste ha.

2. Operatörer av de applikationer som avses i punkt 1 ska säkerställa att dessa kontrolleras för läckage av certifierad personal som uppfyller kraven i artikel 5 i förordning (EG) nr 842/2006 eller motsvarande kvalifikationer, enligt följande schema:

3. Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen som används som råmaterial och som agens i tillverkningsprocessen.

a) Applikationer som innehåller 3 kg kontrollerade ämnen eller mer ska kontrolleras för läckage minst var tolfte månad; utrustning med hermetiskt slutna system som är märkta som sådana och som innehåller mindre än 6 kg kontrollerade ämnen ska dock kontrolleras minst var 24 månad.

4. Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen som bildas oavsiktligt under framställning av andra kemikalier.

b) Applikationer som innehåller 30 kg kontrollerade ämnen eller mer ska kontrolleras för läckage minst var sjätte månad.

5. Kommissionen får fastställa vilken teknik eller praxis som ska användas av företag för att förhindra och minimera eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen.

c) Applikationer som innehåller 300 kg kontrollerade ämnen eller mer ska kontrolleras för läckage minst var tredje månad.

Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Applikationerna ska kontrolleras för läckage inom en månad efter det att ett läckage har upptäckts och åtgärdats för att säkerställa åtgärdernas effektivitet.

 

I denna punkt avses med ”kontrolleras för läckage” att utrustningen eller systemet undersöks för att upptäcka läckage med användning av direkta eller indirekta mätmetoder med fokusering på de delar av utrustningen eller systemet där risken för läckage är störst. De direkta och indirekta mätmetoderna för kontroll av läckage ska specificeras i de sedvanliga kontrollkrav som avses i punkt 7.

 

3. Om det på brandskyddssystem redan tillämpas ett kontrollprogram som uppfyller ISO-standard 14520 kan skyldigheterna enligt denna förordning anses fullgjorda även genom dessa kontroller, förutsatt att de genomförs minst lika ofta.

 

4. Operatörer av de applikationer som avses i punkt 1 innehållande 3 kg kontrollerade ämnen eller mer ska föra register över den mängd och typ av kontrollerade ämnen som ingår i utrustningen, de mängder som eventuellt tillförs och de mängder som återvinns i samband med service, underhåll och slutligt bortskaffande. De ska även föra register över annan relevant information, inbegripet identifiering av det företag eller den tekniker som genomfört servicen eller underhållet samt datum för och resultatet av de kontroller som genomförs enligt punkterna 2, 3 och 4, samt även relevanta uppgifter för identifiering av den separata stationära utrustningen för applikationer som avses i punkt 2 b och 2 c. Registren ska på begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten och för kommissionen.

 

5. Senast den 1 januari 2011 ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 25.3 fastställa sedvanliga kontrollkrav för var och en av de applikationer som avses i punkt 1 i den här artikeln.

 

6. På grundval av information från medlemsstaterna och i samråd med berörda sektorer får kommissionen fastställa minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av utbildningsprogram och certifiering i enlighet med förfarandet i artikel 25.3 för berörd personal med uppgift att installera, utföra underhåll eller service på den utrustning och de system som omfattas av artikel 23.1 samt för personal med uppgift att utföra sådan verksamhet som avses i artiklarna 22 och 23.

Motivering

I artikel 3 i förordning (EG) nr 842/2006 om fluorerade växthusgaser finns det mer exakta bestämmelser om läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen. Av omsorg om konsekvens och bättre textkvalitet och för att vi ska få ett bättre skydd mot utsläpp är det bättre att ta med samma text i denna förordning.

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Artikel 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Produktion, import, utsläppande på marknaden, användning och export av nya ämnen i del A i bilaga II ska vara förbjuden. Detta förbud gäller inte för nya ämnen som används som råmaterial, för laboratorie- och analysändamål, för import för tillfällig lagring inklusive omlastning, och för export efter transit eller tillfällig lagring utan att varorna har hänförts till en annan godkänd tullbehandling enligt förordning (EG) nr 450/2008.

1. Produktion, import, utsläppande på marknaden, användning och export av nya ämnen i del A i bilaga II ska vara förbjuden. Detta förbud gäller inte för nya ämnen som används som råmaterial, för laboratorie- och analysändamål, för import för tillfällig lagring inklusive omlastning, och för export efter transit eller tillfällig lagring utan att varorna har hänförts till en annan godkänd tullbehandling enligt förordning (EG) nr 450/2008.

2. Kommissionen får i del A i bilaga II inkludera alla ämnen som inte är kontrollerade ämnen men som enligt gruppen för vetenskapliga bedömningar enligt protokollet har en avsevärd ozonnedbrytande potential, och fastställa eventuella undantag till punkt 1. Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

2. Kommissionen får vid behov lägga fram förslag om att i del A i bilaga II inkludera alla ämnen som inte är kontrollerade ämnen men som enligt gruppen för vetenskapliga bedömningar enligt protokollet har en avsevärd ozonnedbrytande potential, eller som produceras, används och släpps ut i stor omfattning, och fastställa eventuella undantag till punkt 1. Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

3. Mot bakgrund av relevant vetenskaplig information får kommissionen i del B i bilaga II inkludera alla ämnen som inte är kontrollerade ämnen men som befinns ha en ozonnedbrytande potential. Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke‑väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

3. Mot bakgrund av relevant vetenskaplig information får kommissionen i del B i bilaga II inkludera alla ämnen som inte är kontrollerade ämnen men som befinns ha en ozonnedbrytande potential som är lika med eller större än 0,001 och en livstid i atmosfären på över 60 dygn. Dessa åtgärder, som syftar till att ändra icke‑väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Ämnen som anmälts av parterna enligt beslut XIII/5, X/8 och IX/24 i protokollet ska också tas med i del B i bilaga II.

Motivering

Genom detta stycke kan kommissionen föra in ett nytt ämne i bilaga II baserat endast på dess ozonnedbrytande potential. Detta måste motiveras av andra parametrar som påverkar ozonskiktet, t.ex. användning av produkten och dess utsläpp. Det finns många halogenerade kortlivade ämnen med en teoretisk ozonnedbrytande potential. Kortlivade ämnen med en livstid i atmosfären på mindre än 120 dygn har visat sig inte kunna nå stratosfären i tillräckliga mängder för att ha en avsevärd långvarig effekt på ozonskiktet.

Efter beslut XIII/5, X/8 och IX/24 i Montrealprotokollet har parterna anmält ett antal nya ämnen som misstänks vara ozonnedbrytande. I beslut IX/24 står det att alla parter kan uppmärksamgöra sekretariatet på att det finns nya ämnen som tros kunna vara ozonnedbrytande och möjligen produceras i stora mängder, men inte förtecknats som kontrollerade ämnen enligt artikel 2 i protokollet. Dessa ämnen bör tilläggas till del B i bilaga II för att produktionen och användningen av dem ska kunna övervakas lämpligt.

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 5 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca) Uppgifter från egen övervakning om utsläpp och läckage under destruktionen.

Motivering

För att trygga ett bättre skydd av miljön och underlätta tillämpningen av artikel 19 i förordningen.

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Artikel 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1. Medlemsstaterna ska se till att tillsynen utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/331/EG av den 4 april 2001 om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna1.

1. Medlemsstaterna ska utöva tillsyn i syfte att säkerställa att företag följer denna förordning, enligt en dokumenterad riskbaserad strategi, inklusive tillsyn över import och export av kontrollerade ämnen samt av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska göra de utredningar som kommissionen bedömer nödvändiga för tillämpningen av denna förordning.

1. Medlemsstaterna ska utöva tillsyn i syfte att säkerställa att företag följer denna förordning, enligt en dokumenterad riskbaserad strategi, inklusive tillsyn över import och export av kontrollerade ämnen samt av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska göra de utredningar som kommissionen bedömer nödvändiga för tillämpningen av denna förordning.

 

1a. Utan hinder av punkt 2 får medlemsstaterna även göra stickprovskontroller vid import och export av kontrollerade ämnen.

2. Efter överenskommelse mellan kommissionen och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska göras, ska kommissionens tjänstemän biträda myndighetens tjänstemän i deras arbete.

2. Efter överenskommelse mellan kommissionen och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska göras, ska kommissionens tjänstemän biträda myndighetens tjänstemän i deras arbete.

3. För att kunna genomföra de uppgifter som åläggs den genom denna förordning får kommissionen inhämta alla nödvändiga upplysningar från medlemsstaternas regeringar, behöriga myndigheter och från företag. När kommissionen begär uppgifter från ett företag, ska den samtidigt sända en kopia av sin begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars område företaget har sitt säte.

3. För att kunna genomföra de uppgifter som åläggs den genom denna förordning får kommissionen inhämta alla nödvändiga upplysningar från medlemsstaternas regeringar, behöriga myndigheter och från företag. När kommissionen begär uppgifter från ett företag, ska den samtidigt sända en kopia av sin begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars område företaget har sitt säte.

4. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att främja adekvat informationsutbyte och samarbete mellan nationella myndigheter och mellan nationella myndigheter och kommissionen.

4. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att främja adekvat informationsutbyte och samarbete mellan nationella myndigheter och mellan nationella myndigheter och kommissionen.

Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda förtroliga uppgifter som den inhämtat enligt denna artikel.

Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda förtroliga uppgifter som den inhämtat enligt denna artikel.

 

4a. På begäran av en annan medlemsstat får en medlemsstat vidta åtgärder för att se till att personer som misstänks vara inblandade i olaglig transport av kontrollerade ämnen och som befinner sig på den medlemsstatens territorium efterlever bestämmelserna.

 

__________

1 EGT L 118, 4.4.2001, s. 41.

Motivering

Det är viktigt att rekommendation 2001/331/EG följs när det gäller tillsynen. Medlemsstaterna bör samarbeta och även använda sig av stickprovskontroller. God tillsyn är nödvändig för att denna förordning ska kunna bli ett verkligt framsteg.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Bilaga II – tabellen

Kommissionens förslag

Del A: Ämnen som omfattas av begränsningar enligt artikel 24.1

Ämne

Ozonnedbrytande potential

CBr2 F2

Dibromdifluormetan (halon-1202)

1,25

Del B: Ämnen som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter enligt artikel 26

Ämne

Ozonnedbrytande potential

C3H7Br

1-brompropan (n-propylbromid)

0,02 – 0,10

C2H5Br

Brometan (etylbromid)

0,1 – 0,2

CF3I

Trifluorjodmetan (trifluormetyljodid)

0,01 – 0,02

Parlamentets ändringsförslag

Del A: Ämnen som omfattas av begränsningar enligt artikel 24.1

Ämne

Ozonnedbrytande potential

CBr2 F2

Dibromdifluormetan (halon-1202)

1,25

C3H7Br

1-brompropan (n-propylbromid)

0,02 – 0,10

Del B: Ämnen som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter enligt artikel 26

Ämne

Ozonnedbrytande potential

C2H5Br

Brometan (etylbromid)

0,1 – 0,2

CF3I

Trifluorjodmetan (trifluormetyljodid)

0,01 – 0,02

Motivering

I UNEP/WMO:s ozonbedömning från 2006 drar man slutsatsen att mycket kortlivade ämnen spelar en mycket större roll för ozonnedbrytningen än man tidigare beräknat. Numera tror man att mycket kortlivade halogenerade ämnen som n-propylbromid (n-PB), som kommit till nästan enbart genom människans inverkan, bidrar avsevärt till totalmängden brom i stratosfären och på så sätt har en negativ effekt på ozonet i stratosfären. Kommissionens förslag innefattade n-PB i del B i bilaga II (ämnen som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter), men borde vara i del A i bilaga II (ämnen som omfattas av begränsningar).

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Bilaga II – Del B – tabellen – nya rader

Ändringsförslag

C4Cl6

Hexaklorbutadien

0,07

 

1,1,1-triklor-2,2,2-trifluoretan (eller R.113a)

0,65

C10H6BrOCH3

6-brom-2-metoxynaftalen (eller brom-metoxy-naftalen eller BMN)

Återstår att identifiera

CH2ClBr eller C

3H6BrCl

1-brom-3-klorpropan

Återstår att identifiera

CH2Br2

Dibrommetan

Återstår att identifiera

C2H4Br2

Dibrometan

Återstår att identifiera

C2H4BrCl

Bromkloretan

Återstår att identifiera

C2H5Br

Brometan

Återstår att identifiera

C3H6Br2

1,3-Dibrompropan

Återstår att identifiera

C3H7Br

2-Brompropan

Återstår att identifiera

C4Cl4F6, CClF2CClFCClFCClF

2

2,2,3,3-Tetraklorhexafluorbutan

 

Återstår att identifiera

Motivering

Efter beslut XIII/5, X/8 och IX/24 i Montrealprotokollet har parterna anmält ett antal nya ämnen som misstänks vara ozonnedbrytande. I beslut IX/24 står det att alla parter kan uppmärksamgöra sekretariatet på att det finns nya ämnen som tros kunna vara ozonnedbrytande och möjligen produceras i stora mängder, men inte förtecknats som kontrollerade ämnen enligt artikel 2 i protokollet. Dessa ämnen bör tilläggas till del B i bilaga II för att produktionen och användningen av dem ska kunna övervakas lämpligt.

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Bilaga VII – tabellen – spalt 2 – rad 3 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Bilaga A, Gp. IBilaga B

Bilaga C, Gp. I

 

Bilaga I, Gp. IBilaga I, Gp.

II, Gp. IV, Gp. VBilaga I, Gp. VIII

 

Motivering

Av tydlighetshänsyn – den numrering som införts i denna förordning måste följas, i stället för Montrealprotokollets numrering.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Bilaga VII – tabellen – spalt 3 – rad 3 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Halon(Bilaga A, Gp. ii)

 

Halon(Bilaga I, Gp. III)

 

Motivering

Av tydlighetshänsyn – den numrering som införts i denna förordning måste följas, i stället för Montrealprotokollets numrering.

(1)

Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)

EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.


MOTIVERING

Inledning

Vår atmosfär är uppbyggd av två olika skikt som skyddar oss. Det lägre skiktet av atmosfären (troposfären) innehåller en viktig gynnsam koncentration av koldioxid som utestänger värmen från solen (en högre koldioxidkoncentration förorsakar emellertid en ökad växthuseffekt som skulle kunna leda till klimatförändringar). Det andra lagret är ozonskiktet i stratosfären, som skyddar livet på jorden mot solens skadliga ultravioletta strålning. Denna förordning syftar främst till att skydda det stratosfäriska ozonskiktet, men även klimatförändringarna undviks eftersom de förbjudna ämnena inte bara har en avsevärd ozonnedbrytande potential (ODP), utan även en global uppvärmningspotential (GWP).

Under början av 1980-talet iakttog forskarna en kraftig minskning av ozonhalten i stratosfären över Antarktis, något som blev allmänt känt som ”ozonhålet”. När hålet var som störst – under våren vid millennieskiftet – var det framför allt påtagligt kring polerna, men ozonhalten hade minskat avsevärt på annat håll också. Ökad UV-strålning är skadlig för människors hälsa och leder bland annat till fler fall av hudcancer och grå starr. Den skadar också ekosystemen.

Redan 1987 enades staterna om Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, och inledde därmed en schemalagd avveckling av ozonnedbrytande ämnen i alla länder som undertecknat protokollet. De huvudsakliga ozonnedbrytande ämnena är klorfluorkarboner (CFC), haloner, klorfluorkolväten (HCFC) och metylbromid. År 2007 firade protokollparterna (däribland Europeiska gemenskapen) Montrealprotokollets tjugoårsdag, och hyllade samarbetet som ett av de mest framgångsrika internationella miljöavtalen någonsin. Då hade alla 191 parter tillsammans uppnått en minskning av förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen på 95 procent jämfört med de utgångsvärden som fastställts. De mest omfattande minskningarna gjordes i industriländerna (99,2 procent), medan utvecklingsländerna låg något lägre (80 procent).

I sin senaste rapport från 2007 bekräftar den grupp för vetenskapliga bedömningar som inrättats enligt Montrealprotokollet att ozonskiktet sakta återhämtar sig tack vare de utsläppsbegränsningar som införts genom protokollet, men att man ligger 10–15 år efter de prognoser som gjordes i 2002 års rapport. De genomsnittliga arktiska ozonnivåerna förväntas nu återhämta sig till 2050, och det antarktiska ozonhålet förväntas försvinna mellan 2060 och 2075.

Enligt FN:s miljöprogram UNEP kommer flera miljoner dödliga fall av hudcancer och tiotals miljoner icke-dödliga hudcancerfall och fall av grå starr att kunna undvikas tack vare de begränsningar som infördes med Montrealprotokollet. Dessa begränsningar innebär dessutom att man mellan 1990 och 2010 undvikit utsläpp av växthusgaser motsvarande över 100 miljarder ton koldioxid.

Till 2010 kommer ozonnedbrytande ämnen att stå för mindre än 5 procent av de globala förutsedda utsläppen av växthusgaser, uttryckt i koldioxidekvivalenter, mot närmare 50 procent 1990. I sin rapport från 2007 varnar gruppen för vetenskapliga bedömningar parterna att de trots dessa framgångar måste förbli vaksamma om de vill att det nya tidsschemat för ozonskiktets återhämtning ska hålla, och att de också måste ta hänsyn till de återstående osäkerheterna, till exempel om hur klimatförändringen kommer att påverka ozonskiktet.

Kommissionens förslag

Förordning (EG) nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (”förordningen”) är Europeiska gemenskapernas viktigaste instrument för genomförandet av Montrealprotokollet. Det omarbetade föreslaget bibehåller i stort sett samma tillämpningsområde som den befintliga förordningen. Den föreslagna förordningen skulle gälla ämnen i bilagorna I och II. Bilaga II erbjuder flexibilitet för införande av vissa övervakningsåtgärder för ämnen som anses ha ozonnedbrytande potential, eller av kontrollåtgärder om nedbrytningspotentialen är betydande.

Förslaget har samma struktur som förordning (EG) nr 2037/2000 men tillför ett nytt kapitel om undantag från förbud mot produktion, utsläppande på marknaden och användning. Dessa undantagsmöjligheter var tidigare spridda mellan olika bestämmelser om avvecklingstidsplanen för kontrollerade ämnen och produkter. Genom ändringen blir texten mer lättläst, vilket underlättar tillämpningen av lagstiftningen.

Översynen har tre huvudsakliga mål: 1) Att förenkla och omarbeta förordning (EG) nr 2037/2000 och samtidigt minska onödiga administrativa bördor i enlighet med kommissionens åtagande att arbeta för bättre lagstiftning. 2) Att garantera att Montrealprotokollet i dess anpassade lydelse från 2007 följs. 3) Att se till att framtida problem åtgärdas, så att ozonskiktet snabbt kan återhämta sig och skadliga konsekvenser för människans hälsa och för ekosystemen undviks.

Dessa nyckelutmaningar är följande:

1.  Utsläpp av reserver av ozonnedbrytande ämnen och växthusgaser i atmosfären – Eftersom protokollet har inriktats på förbud mot produktion av ozonnedbrytande ämnen finns det en reserv av betydande mängder ozonnedbrytande ämnen kvar i produkter och utrustning (till exempel i cellplast för byggnadsisolering, köldmedier och luftkonditioneringssystem). Beräkningar visar att 2015 kommer dessa globala reserver att omfatta två miljoner ton ozonnedbrytande potential eller 13,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter – och därmed är ytterligare åtgärder nödvändiga. Reserven av ozonnedbrytande ämnen inom EU skulle kunna uppgå till omkring 700 000 ton ozonnedbrytande potential till 2010, vilket motsvarar 5 miljarder ton koldioxid, även om de aktuella beräkningarna är mycket osäkra. För destruktion av kontrollerade ämnen fastställs en rättslig ram i artikel 22 i kommissionens förslag. Man måste finna sätt att göra dessa bestämmelser bindande och pålitliga i praktiken.

2.  Undantagen användning av ozonnedbrytande ämnen – Protokollet tillåter en viss grad av flexibilitet när det gäller användning av kontrollerade ozonnedbrytande ämnen. Det gäller t.ex. områden där det fortfarande inte finns några tekniskt eller ekonomiskt hållbara alternativ eller vissa typer av tillämpningar, såsom användning av metylbromid vid karantänsättning eller före transport eller för råmaterial (artikel 12). Ett nyligen fattat kommissionsbeslut (2008/753/EG) om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden) bör leda till ett direkt förbud mot användning av metylbromid. Haloner är till och med mycket mer oroande, eftersom de har den högsta potentialen att bryta ned ozonskiktet (och också en mycket kraftig växthuseffekt). Användningen av haloner bör därför begränsas i så stor utsträckning som möjligt, något som redan var avsikten i den befintliga förordningen. Men översynen av bilaga VI har hittills inte ägt rum. Det är mycket viktigt att detta görs inom en snar framtid (se artikel 13 i kommissionens förslag). Eftersom det nu finns alternativ till haloner i brandskyddstillämpningar kan man sätta slutdatum för befintliga tillämpningar. I artikel 11 föreslår man att tidsfristen för produktion av klorfluorkolväten inom EU för export ska tidigareläggas (från 2025 till 2020) i enlighet med Montrealprotokollet. Studien av Milieu Ltd och Ecosphere Lda var föreslagen att framläggas 2015, men kommissionen har inte antagit detta förslag. För att vara mer ambitiös borde tidsfristen tidigareläggas.

3.  Nya ozonnedbrytande ämnen – Nya vetenskapliga rön har visat att den ozonnedbrytande potentialen för vissa kemiska ämnen som i dag inte kontrolleras genom protokollet är avsevärt högre än man trott, samtidigt som saluföringen av dessa ämnen ökar snabbt. I UNEP/WMO:s ozonbedömning från 2006 drar man slutsatsen att ”mycket kortlivade ozonnedbrytande ämnen spelar en mycket större roll än man kunnat konstatera tidigare”. Man anser nu att mycket kortlivade halogenerade ämnen, som normal-propylbromid (n‑PB), som tillkommit nästan uteslutande genom människans verksamhet, i stor omfattning bidrar till den totala förekomsten av brom i stratosfären och alltså har en skadlig effekt på ozonskiktet i stratosfären. I kommissionens förslag ingår n-PB i del B i bilaga II (ämnen som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter), men det borde ingå i del A i bilaga II (ämnen som omfattas av begränsningar).

Ett annat problem är exportförbudet i artikel 17. Det är mycket viktigt att det förekommer färre undantag från detta exportförbud. Många undantag kommer att bli svåra att kontrollera och upprätthålla i praktiken. Av etiska och miljömässiga skäl bör exporten av ozonnedbrytande ämnen begränsas så långt som möjligt, särskilt i fallet med halogenerande kolväten och klorfluorkolväten. Det finns också en stor risk att dessa ämnen med en hög ozonnedbrytande potential (och en hög växthuseffekt) kan frigöras i atmosfären.

När det gäller tillsyn kommer det att krävas en mer kraftfull struktur, i linje med rekommendationerna om miljötillsyn, för att nå en verklig minskning av ozonnedbrytande ämnen och öka ozonskiktets tjocklek.

Ändringsförslagen i detta betänkande syftar till att förbättra förordningen mer i linje med ovan nämnda utmaningar. På detta sätt kan EU självt vara mer ambitiöst och bli ledande i världen. Detta kommer att skydda oss mot de skadliga effekterna som alltför mycket UV-strålning orsakar och minska växthuseffekten/klimatförändringarna.


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR

Angående:      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet

KOM(2008)0505 – C6-0297/2008 – 2008/0165(COD)

Utskottet för rättsliga frågor, i vilket jag är ordförande, har behandlat det förslag som avses i det föregående, i enlighet med artikel 80a om omarbetningar, vilken införts i Europaparlamentets arbetsordning med stöd av parlamentets beslut av den 10 maj 2007.

I punkt 3 av denna artikel står följande:

”3. Om utskottet med behörighet i rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angivits som sådana, ska det informera det ansvariga utskottet om detta.

Det ansvariga utskottet kan i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 150 och 151.

Ändringsförslag till de oförändrade delarna kan emellertid tillåtas undantagsvis och från fall till fall av ordföranden i det utskottet om han eller hon anser att detta är nödvändigt för att texten ska bli logisk eller för att det finns ett samband med andra tillåtliga ändringsförslag. En skriftlig motivering som rättfärdigar dessa undantag ska upprättas för dessa ändringsförslag.”

Efter ett yttrande från rättstjänsten, vars företrädare deltog i de sammanträden som hölls av den rådgivande gruppen och där förslaget till omarbetning behandlades och på grundval av föredragandens rekommendationer anser utskottet för rättsliga frågor att förslaget inte innehåller några ändringar av sakinnehållet utöver dem som anges i förslaget samt, beträffande kodifieringen av de oförändrade föreskrifterna, att förslaget endast gäller en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

I enlighet med artikel 80a2 och 80a.3 ansåg utskottet för rättsliga frågor att de tekniska anpassningar som föreslagits av den rådgivande gruppen var nödvändiga för att förslaget skulle följa reglerna för kodifiering samt att de inte innebar någon ändring av förslagets sakinnehåll.

Utskottet för rättsliga frågor rekommenderar sammanfattningsvis, med 13 röster för(1) och inga nedlagda röster, efter att ha behandlat förslaget vid sitt sammanträde den 15 december 2008, att Ert utskottet, såsom ansvarigt utskott, behandlar förslaget i enlighet med dess förslag samt i enlighet med artikel 80a.

(Hälsningsfras)

Bilaga: Yttrande från den rådgivande gruppen

(1)

Följande ledamöter var närvarande: Giuseppe Gargani (ordförande), Bert Doorn, Othmar Karas, Klaus-Heiner Lehne, Manuel Medina Ortega, Diana Wallis, Monica Frassoni, Francesco Enrico Speroni, Jean-Paul Gauzès, Georgios Papastamkos, Costas Botopoulos, Ieke van den Burg, Eva Lichtenberger.


BILAGA: YTTRANDE FRÅN DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN, SAMMANSATT AV DE JURIDISKA AVDELNINGARNA VID EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN

 

 

 

DE JURIDISKA AVDELNINGARNAS

RÅDGIVANDE GRUPP

Bryssel den 26 november 2008

YTTRANDE

                                                    TILL EUROPAPARLAMENTET

                                                              RÅDET

                                                              KOMMISSIONEN

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet

KOM(2008)0505 av den 1 augusti 2008 – 2008/0165(COD)

I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter, särskilt punkt 9, sammanträdde den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, den 1, 2, 8, 9 och 16 oktober 2008 för att granska ovannämnda förslag från kommissionen.

Vid sammanträdena(1) behandlade den rådgivande gruppen förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet och konstaterade samstämmigt följande:

1. Vad beträffar motiveringen ska ett sådant dokument för att avfattas i full överensstämmelse med de relevanta kraven i det interinstitutionella avtalet specificera vilka bestämmelser i den tidigare rättsakten som förblir oförändrade i förslaget, såsom föreskrivs under punkt 6 a iii i detta avtal.

2. Följande textavsnitt i förslaget till omarbetning ska ha markerats genom den gråskuggning som allmänt används för att markera innehållsmässiga ändringar:

– i den första beaktandemeningen hänvisningen till artikel 133 EG,

– i skäl 9 och i artikel 10.2 orden ”laboratorie‑ och analys”, som står mellan anpassningspilar,

– i skäl 11 siffrorna ”2005–2008”, som ingår i en ordalydelse som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 2.1 orden ”kontrollerade ämnen, på nya ämnen och”, som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 3.1 orden ”eller regional organisation för ekonomisk integration”, som redan har markerats med dubbel genomstrykning,

– i artikel 3.21 orden ”eller regenererar”, som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 8.4, första stycket, ordet ”ska” (som har markerats med dubbel genomstrykning) som ersatts med ordet ”får” (som står mellan anpassningspilar),

– i ordalydelsen i artikel 7 a i förordning (EG) nr 2037/2000 som helt och hållet markerats med dubbel genomstrykning och finns i omarbetningstexten mellan den inledande ordalydelsen i artikel 16.1, andra stycket, och ordalydelsen i artikel 16.1 a, orden ”och 8”,

– i artikel 16.1 a orden ”laboratorie‑ och analys‑” och ”enligt artikel 10”, som står mellan anpassningspilar,

– hela den ordalydelse i artikel 7 d som har markerats med dubbel genomstrykning och finns i omarbetningstexten omedelbart efter artikel 16.1 c,

– i artikel 17.2 a, i artikel 27.2 d och i artikel 27.3 a orden ”eller för användningsområden som är av avgörande betydelse” (som redan har markerats med dubbel genomstrykning),

– i artikel 17.2 e artikelnumret ”7b” (markerat med dubbel genomstrykning) som har ersatts med ”15.2 d och e” (vilket står mellan anpassningspilar),

– i artikel 17.4 orden ”som avses i punkt 2 a–d”, som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 17.5 orden ”som avses i punkt 2 e–g och i punkt 3”, som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 18.5 orden ”eller sammansättningen”, som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 20.3 orden ”eller är beroende av”, som ingår i en ordalydelse som står mellan anpassningspilar,

– i artikel 22.4 orden ”laboratorie‑ och analys‑”, som står mellan anpassningspilar,

– hela den ordalydelse i artikel 16.7 i förordning (EG) nr 2037/2000 som markerats med dubbel genomstrykning och finns i omarbetningsförslaget omedelbart efter texten i artikel 22,

– hela den ordalydelse i artikel 19.1 b, andra strecksatsen, i förordning (EG) nr 2037/2000 som markerats med dubbel genomstrykning och finns i omarbetningstexten mellan ordalydelsen i artikel 27.3 a och den i artikel 27.3 b,

– i artikel 27.4 a orden ”inklusive ämnen som återexporterats inom ramen för förfarandet för aktiv förädling”, som markerats med dubbel genomstrykning,

– i artikel 28.3 orden ”och ange varför uppgifterna begärs”, som markerats med dubbel genomstrykning.

3. I artikel 8.4, andra stycket, liksom i titeln på bilaga III, ska hänvisningen till ”artikel 2.8” anpassas och läsas som en hänvisning till ”artikel 3.8”,

– i artikel 31, andra stycket, datumet för ikraftträdande, ”1 januari 2010”, som står mellan anpassningspilar.

4. I artikel 12.2, andra stycket, ska årsangivelsen ”1996, 1997 och 1998” ha ersatts av angivelsen ”2005–2008”, vilken ska ha gråskuggats.

5. I artikel 18.4 ska hänvisningen till ”punkt 2” läsas som en hänvisning till ”punkt 3”.

6. I artikel 27.2 c och i artikel 27.3 a ska hänvisningen till ”artikel 10.5” läsas som en hänvisning till ”artikel 10.6”.

7. I artikel 27.2 d ska hänvisningen till ”artikel 10.7” läsas som en hänvisning till ”artikel 10.8”.

8. I artikel 27.8 ska hänvisningen till ”artikel 18.2 vii” läsas som en hänvisning till ”artikel 18.3 d”.

Vid behandlingen var gruppen enig om att förslaget inte innehåller några ändringar av sakinnehållet utöver dem som anges i förslaget eller i detta yttrande. Gruppen konstaterade vidare, i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i den tidigare rättsakten med dessa ändringar av sakinnehållet, att förslaget endast gäller en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

      C. Pennera                                      J.-C. Piris                                        C.-F. Durand

      Juridisk rådgivare                             Juridisk rådgivare                            Tf. generaldirektör

(1)

Gruppen förfogade över den engelska, den franska och den tyska versionen av förslaget och arbetade utifrån den engelska versionen, som var textens originalversion.


YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

Miroslav Ouzký

Ordförande

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

BRYSSEL

Ärende:           Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet (omarbetning) (KOM(2008)0505 – 2008/0165 (COD))

Bakgrund

Den 23 september 2008 hänvisades ovannämnda omarbetningsförslag till utskottet för rättsliga frågor, som rådgivande utskott, enligt artikel 80a i arbetsordningen(1).

Enligt yttrandet från rättstjänsten, vars företrädare deltog i den rådgivande arbetsgruppens sammanträden om granskningen av förslaget till omarbetning, och med hänsyn till rekommendationerna från föredraganden, ansåg utskottet för rättsliga frågor att det berörda förslaget inte innehöll några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget eller i arbetsgruppens yttrande och att, i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i den tidigare rättsakten tillsammans med dessa ändringar, förslaget endast gäller en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

Enligt artiklarna 80a.2 och 80.3 ansåg utskottet att de tekniska anpassningar som föreslogs i ovannämnda yttrande från arbetsgruppen var nödvändiga för att se till att förslaget följde omarbetningsreglerna.

Efter att ha diskuterat saken vid sitt sammanträde den 15 december 2008 rekommenderade utskottet för rättsliga frågor med 13 röster för(2) och inga nedlagda röster, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott inleda granskningen av ovannämnda förslag under beaktande av förslagen från utskottet för rättsliga frågor och i enlighet med artikel 80a.

Med en skrivelse av den 23 september 2008 begärde Ni i enlighet med artikel 35.2 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle kontrollera giltigheten hos den rättsliga grunden för ovannämnda kommissionsförslag.

Vid utskottssammanträdet den 12 februari 2009 behandlade utskottet detta ärende.

De rättsliga grunder som är under övervägande:

Artikel 175.1 i EG-fördraget har följande lydelse:

”1. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 251 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen för att uppnå de mål som anges i artikel 174(3).”

Artikel 133 i EG-fördraget har följande lydelse:

”1. Den gemensamma handelspolitiken skall grundas på enhetliga principer, särskilt när det gäller att ändra tulltaxor, ingå tull- och handelsavtal, uppnå enhetlighet i fråga om liberaliseringsåtgärder, exportpolitik samt handelspolitiska skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder vid dumpning och subventioner.

2. Kommissionen skall lägga fram förslag för rådet om hur den gemensamma handelspolitiken skall genomföras.

3. Behöver förhandlingar om avtal föras med en eller flera stater eller internationella organisationer, skall kommissionen förelägga rådet rekommendationer och rådet bemyndiga kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar. Rådet och kommissionen skall se till att de avtal som förhandlas fram är förenliga med gemenskapens interna politik och interna regler.

Inom ramen för de direktiv som rådet får utfärda skall kommissionen föra förhandlingarna i samråd med en särskild kommitté, som utsetts av rådet för att biträda kommissionen i denna uppgift. Kommissionen skall regelbundet rapportera till den särskilda kommittén om läget i förhandlingarna.

De relevanta bestämmelserna i artikel 300 skall tillämpas.

4. När rådet utövar sina befogenheter enligt denna artikel, skall det besluta med kvalificerad majoritet.

5. Punkterna 1–4 skall även tillämpas på förhandlingar om och ingående av avtal på de områden som rör handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter, i den mån avtalen inte omfattas av dessa punkter och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6.

Med avvikelse från punkt 4 skall rådet besluta enhälligt om förhandlingar om och ingående av ett avtal på något av de områden som avses i första stycket, om avtalet omfattar bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att anta interna regler eller om ett sådant avtal avser ett område där gemenskapen ännu inte har utövat sina befogenheter enligt detta fördrag genom att anta interna regler.

Rådet skall besluta enhälligt om förhandlingar om och ingående av ett avtal av horisontell karaktär, i den mån avtalet också avser föregående stycke eller punkt 6 andra stycket.

Denna punkt skall inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla och ingå avtal med tredje land eller internationella organisationer, under förutsättning att gemenskapsrätten och andra relevanta internationella avtal respekteras i nämnda avtal.

6. Rådet får inte ingå ett avtal om det innehåller bestämmelser som går utöver gemenskapens interna behörighet, särskilt om det medför en harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar inom ett område där detta fördrag utesluter en sådan harmonisering.

I detta avseende skall, med avvikelse från punkt 5 första stycket, avtal rörande handel med kulturella och audiovisuella tjänster, utbildningstjänster samt sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa omfattas av delad behörighet mellan gemenskapen och dess medlemsstater. Förhandlingar om sådana avtal kräver därför, utöver ett gemenskapsbeslut som fattas i enlighet med relevanta bestämmelser i artikel 300, samförstånd mellan medlemsstaterna. De avtal som förhandlas fram på detta sätt skall ingås gemensamt av gemenskapen och medlemsstaterna.

Förhandlingar om och ingående av internationella avtal på transportområdet skall även i fortsättningen omfattas av bestämmelserna i avdelning V och artikel 300.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 första stycket får rådet genom enhälligt beslut, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, utvidga tillämpningen av punkterna 1–4 till att avse internationella förhandlingar och avtal om immateriella rättigheter, i den mån de inte omfattas av punkt 5.”

Artikel 300 i EG-fördraget har följande lydelse:

1. När detta fördrag föreskriver att avtal skall ingås mellan gemenskapen och en eller flera stater eller internationella organisationer skall kommissionen ge rekommendationer till rådet som skall bemyndiga kommissionen att inleda de förhandlingar som behövs. Kommissionen skall föra dessa förhandlingar i samråd med de särskilda kommittéer som rådet har tillsatt för att biträda kommissionen i dess uppgift och inom ramen för de direktiv som rådet kan komma att utfärda för kommissionen.

När rådet utövar de befogenheter som det har tillerkänts enligt denna punkt skall rådet besluta med kvalificerad majoritet utom i de fall då rådet enligt punkt 2 första stycket skall besluta enhälligt.

2. Om inte annat följer av kommissionens befogenheter på detta område skall både undertecknandet, som kan åtföljas av ett beslut om provisorisk tillämpning före ikraftträdandet, och ingåendet av avtalen beslutas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Rådet skall besluta enhälligt om avtalet omfattar ett område där det krävs enhällighet för att interna regler skall kunna antas, samt om det är fråga om ett sådant avtal som avses i artikel 310.

Med avvikelse från bestämmelserna i punkt 3 skall samma förfaranden tillämpas för att besluta om att tillfälligt upphöra att tillämpa ett avtal samt för att bestämma vilka ståndpunkter som på gemenskapens vägnar skall intas i ett organ som inrättats genom ett avtal, när detta organ skall fatta beslut med rättslig verkan, med undantag av sådana beslut som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Europaparlamentet skall omedelbart och fullständigt informeras om alla beslut som fattas enligt denna punkt när det gäller provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av avtal, eller intagandet av gemenskapens ståndpunkt i ett organ som inrättats genom ett avtal.

3. Med undantag för sådana avtal som avses i artikel 133.3 skall rådet ingå avtal efter att ha hört Europaparlamentet och detta även om avtalet omfattar ett område där interna regler skall antas enligt förfarandet i artikel 251 eller 252. Europaparlamentet skall avge sitt yttrande inom den tid som rådet får bestämma med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Om ett yttrande inte har avgetts inom denna tid, får rådet fatta beslut.

Med avvikelse från föregående stycke krävs Europaparlamentets samtycke för ingåendet av sådana avtal som avses i artikel 310, andra avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, sådana avtal som har betydande budgetmässiga följder för gemenskapen samt sådana avtal som medför ändring av en rättsakt som har antagits enligt förfarandet i artikel 251.

Rådet och Europaparlamentet får i brådskande fall komma överens om den tid inom vilken samtycke skall ges.

4. När rådet ingår ett avtal får det med avvikelse från punkt 2 bemyndiga kommissionen att godkänna ändringar för gemenskapens räkning, om dessa ändringar enligt avtalet skall antas genom ett förenklat förfarande eller av ett organ som inrättas genom avtalet; rådet får förena ett sådant bemyndigande med särskilda villkor.

5. Om rådet avser att ingå ett avtal som förutsätter ändringar i detta fördrag, skall ändringarna dessförinnan antas enligt förfarandet i artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionen.

6. Europaparlamentet, rådet, kommissionen eller en medlemsstat får inhämta domstolens yttrande om huruvida ett tilltänkt avtal är förenligt med bestämmelserna i detta fördrag. Om domstolen i sitt yttrande finner att så inte är fallet, får avtalet endast träda i kraft i enlighet med artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionen.

7. Avtal som ingåtts i den ordning som anges i denna artikel skall vara bindande för gemenskapens institutioner och för medlemsstaterna.

Bedömning

Allmänt

Alla gemenskapsakter måste bygga på en rättslig grund som fastställts i fördraget (eller i någon annan rättsakt som de är avsedda att genomföra). I den rättsliga grunden fastställs gemenskapens materiella behörighet och hur denna behörighet ska utövas, dvs. vilket eller vilka rättsinstrument som kan användas och beslutsförfarandet.

Valet av den rättsliga grunden är av fundamental betydelse på grund av dess konsekvenser, särskilt för parlamentet, eftersom den avgör vad, om något, parlamentet har att säga till om i lagstiftningsprocessen.

Enligt EG-domstolen är valet av rättslig grund inte subjektivt utan ”skall grundas på objektiva faktorer som kan bli föremål för domstolsprövning”(4), bland annat rättsaktens syfte och innehåll(5). Vidare ska den avgörande faktorn vara huvudändamålet med en åtgärd.(6)

Enligt EG-domstolens rättspraxis utgör en allmän fördragsartikel en tillräcklig rättslig grund även om den berörda artikeln på ett underordnat sätt har till syfte att uppnå ett mål som åsyftas i en viss fördragsartikel(7).

Om en åtgärd har flera samtidiga syften som är oupplösligt förenade med varandra utan att någon av dem är sekundär och indirekt i förhållande till de andra, måste åtgärden grundas på de olika relevanta fördragsbestämmelserna(8), såvida inte detta är omöjligt på grund av att de beslutsförfaranden som föreskrivs i bestämmelserna utesluter varandra(9).

Det förslag från kommissionen som granskas bygger på både artikel 175.1 i EG-fördraget och artikel 133, där det hänvisas till artikel 300. Den fråga som uppkommer gäller huruvida en dubbel rättslig grund är tillåtet.

Analys av förslaget

Först och främst bör man beakta att eftersom det berörda förslaget är en omarbetad rättsakt inför den dels ändringar i sak i den befintliga lagstiftningen, dels kodifieras de bestämmelser som är avsedda att förbli oförändrade. Dessutom upphävs de rättsakter som förslaget ersätter.

I sitt yttrande av den 15 december 2008 godkände utskottet för rättsliga frågor yttrandet från de juridiska avdelningarna, och ansåg att tillägget av en hänvisning till artikel 133 i EG‑fördraget till den redan befintliga hänvisningen till artikel 175.1 utgjorde en ändring i sak som borde ha markerats med den gråskuggning som allmänt används för att ange sådana ändringar. Förtydligandet föranledde utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att överväga ett ändringsförslag där lämpligheten av den ytterligare rättsliga grunden ifrågasattes.

I motiveringen till kommissionens förslag anges att ”Förordningen syftar i första hand till att ge en hög skyddsnivå för miljön och genomföra ett internationellt miljöavtal. Den innehåller emellertid också handelsåtgärder för att uppnå dessa mål, och därför grundas förslaget på artiklarna 175 och 133 i EG-fördraget.”

I praktiken är miljömålen utan tvivel dominerande.

För det första kvarstår enligt skäl 2 i förslaget en ”stor risk för människors hälsa och för miljön” och det är” därför nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga verkningar av [sådana] utsläpp och för att undvika risken för att återhämtningen av ozonskiktet försenas ytterligare”.

För det andra, vilket är ännu mer upplysande, som definition av ämnet för förslaget föreskrivs följande i artikel 1:

”I denna förordning fastställs regler för produktion, import, export, utsläppande på marknaden, användning, återvinning, återanvändning, regenerering och destruktion av ämnen som bryter ned ozonskiktet, för uppgiftslämnande i samband med dessa ämnen samt för import, export, utsläppande på marknaden och användning av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen.”

Granskningen av dessa texter ger vid handen att bestämmelserna om handelsåtgärder såsom import och export av ozonnedbrytande ämnen inte har ett isolerat mål som uteslutande gäller den gemensamma handelspolitiken utan är sammanflätade med alla andra bestämmelser i förslaget, vars övergripande mål uppenbarligen är att skydda människors hälsa och miljön.

Kapitel IV i förslaget gäller visserligen bestämmelser om handel med tredjeländer, vilka skulle kunna betraktas som bestämmelser om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken, eftersom de främst inför importbegränsningar och exportförbud. Dessa bestämmelser är dock enbart funktionella i ett bredare lagstiftningssammanhang vars syfte är att se till att ozonskiktet återställs i tid och att negativa konsekvenser för folkhälsan och ekosystemen kan undvikas.

Det kan invändas att dessa element borde betraktas som oskiljaktiga och varken kan ses som sekundära eller indirekta i förhållande till de andra och att med hänsyn till att importbegränsningar eller exportförbud inte kan införas i enlighet med artikel 175 i EG‑fördraget är det nödvändigt att åberopa artikel 133.

En genomgång av de rättsakter som nu omarbetas, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (i dess lydelse efter betydande ändringar vid flera tillfällen), visar att trots liknande bestämmelser om införande av importrestriktioner och exportförbud, har den rättsliga grunden alltid varit enbart artikel 175. Detta visar att miljömålen alltid har varit dominerande.

När det gäller förenligheten av de två berörda rättsliga grunderna har EG-domstolen nyligen uttalat att ”användningen av både artikel 133 EG och artikel 175.1 EG [ska] inte heller påverka parlamentets rättigheter. Även om det i den första av dessa två artiklar formellt inte föreskrivs att parlamentet skall delta vid antagandet av en sådan rättsakt som den som är i fråga i förevarande mål, hänvisas det däremot i den andra artikeln uttryckligen till förfarandet i artikel 251 EG. (…) kan en kumulering av rättsliga grunder i detta fall således inte påverka parlamentets rättigheter, eftersom en tillämpning av artikel 175.1 EG möjliggör för institutionen att anta rättsakten enligt medbeslutandeförfarandet”(10).

Eftersom gemenskapsrättsakter med tyngdpunkt inom miljöområdet i förbigående kan beröra handel, har domstolen också medgett att godkännandet av sådana avtal kan bygga på artikel 175.1 i EG-fördraget, i stället för på artikel 133 i EG-fördraget(11), förutsatt att deras miljöpolitiska aspekt är dominerande.

Särskilt när det gäller internationella avtal drar domstolen en gräns mellan den gemensamma handelspolitiken (artikel 133 i EG-fördraget) och miljöpolitiken (artikel 175 i EG-fördraget) som tänkbara rättsliga grunder för gemenskapens rättsakter och har myntat kriteriet direkt och omedelbar effekt(12). Denna synpunkt kan också tillämpas på gemenskapsrättsakter av annat slag. Om således en gemenskapsrättsakt med miljöpolitiska mål inte har några direkta och omedelbara effekter på handel, ska den grundas på artikel 175 i EG-fördraget. I motsatt fall måste den grundas på artikel 133 i EG-fördraget. De direkta och omedelbara effekterna på handel behöver inte nödvändigtvis bestå i att främja eller underlätta handel. För att en gemenskapsakt ska kunna hänföras till tillämpningsområdet för artikel 133 i EG-fördraget är det tvärtom tillräckligt att en sådan rättsakt är ”ett instrument som huvudsakligen avser … att främja, underlätta eller reglera handeln”(13).

Det framgår dock av det berörda förslagets räckvidd, tillsammans med den tidigare lagstiftningen, att syftet med bestämmelserna om handel med ozonnedbrytande ämnen inte kan reduceras till klassiska handelsåtgärder, eftersom de främst är avsedda att skydda människors hälsa och miljön.

Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående anses den lämpligaste rättsliga grunden vara artikel 175.1 i EG‑fördraget och att det inte finns något behov av att lägga till en hänvisning till artikel 133, eftersom detta skulle innebära att de faktiska målen för förslaget överskrids.

Vid utskottssammanträdet den 12 februari 2009 beslutade utskottet för rättsliga frågor enhälligt(14) att rekommendera att den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet (omarbetning) är artikel 175.1 i EG‑fördraget.

Med vänlig hälsning

Giuseppe Gargani

(1)

Omarbetningen består i antagandet av en ny rättsakt som i en enda text sammanför både de omfattande ändringar som föreslås av en tidigare rättsakt och de ursprungliga bestämmelser som förblir oförändrade. Den nya rättsakten ersätter och upphäver den tidigare rättsakten. Den omfattas av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 (EGT C 77, 28.3.2002, s. 1) och av artikel 80a i arbetsordningen. Den senare har följande lydelse:

”1. När ett kommissionsförslag om omarbetning av gemenskapslagstiftning föreläggs parlamentet, ska det hänvisas till utskottet med behörighet i rättsliga frågor och till det ansvariga utskottet.

2. Utskottet med behörighet i rättsliga frågor ska behandla förslaget i enlighet med de förfaranden som överenskommits på interinstitutionell nivå11 för att se till att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angivits som sådana.

Inom ramen för denna behandling är det inte tillåtet att lägga fram förslag till ändringar av texten i förslaget. Artikel 80.3 andra stycket ska emellertid tillämpas när det gäller de oförändrade bestämmelserna i förslaget till omarbetning.

3. Om utskottet med behörighet i rättsliga frågor anser att förslaget inte innebär några andra ändringar i sak än dem som angivits som sådana, ska det informera det ansvariga utskottet om detta.

Det ansvariga utskottet kan i så fall bara behandla ändringsförslag om de berör de delar av förslaget som innehåller ändringar och uppfyller villkoren i artiklarna 150 och 151.

Ändringsförslag till de oförändrade delarna kan emellertid tillåtas undantagsvis och från fall till fall av ordföranden i det utskottet om han eller hon anser att detta är nödvändigt för att texten ska bli logisk eller för att det finns ett samband med andra tillåtliga ändringsförslag. En skriftlig motivering som rättfärdigar dessa undantag ska upprättas för dessa ändringsförslag.

4. Om utskottet med behörighet i rättsliga frågor anser att förslaget innebär andra ändringar i sak än dem som har angivits som sådana, ska det föreslå att parlamentet förkastar förslaget och underrätta det ansvariga utskottet om detta.

I detta fall ska talmannen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag. Om kommissionen drar tillbaka sitt förslag ska talmannen slå fast att förfarandet är överflödigt och underrätta rådet om detta. Om kommissionen inte drar tillbaka sitt förslag ska parlamentet hänvisa det till det ansvariga utskottet, som ska ta upp det till förnyad behandling i enlighet med det gängse förfarandet.”

(2)

Följande ledamöter var närvarande: Giuseppe Gargani (ordförande), Bert Doorn, Othmar Karas, Klaus‑Heiner Lehne, Manuel Medina Ortega, Diana Wallis, Monica Frassoni, Francesco Enrico Speroni, Jean Paul Gauzès, Georgios Papastamkos, Costas Botopoulos, Ieke van den Burg och Eva Lichtenberger.

(3)

I artikel 174 i EG-fördragets fastställs målen för gemenskapens miljöpolitik.

(4)

Mål 45/86, kommissionen mot rådet, Rec. 1987, s. 1439, punkt 5.

(5)

Mål C-300/89, kommissionen mot rådet, Rec. 1991, s. I-287, punkt 10.

(6)

Mål C-377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet, REG 2001, s. I-7079, punkt 27.

(7)

Mål C-377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet, REG 2001, s. I-7079, punkterna 27–28. Mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco, REG 2002, s. I-11453, punkterna 93–94.

(8)

Mål 165/87, kommissionen mot rådet, Rec. 1988, s. 5545, punkt 11.

(9)

Se t.ex. mål C-300/89, kommissionen mot rådet, Rec. 1991, s. I-2867, punkterna 17–21 (titandioxidmålet), mål C-388/01, kommissionen mot rådet, REG 2004, s. I-4829, punkt 58 samt mål C-491/01 British American Tobacco. REG 2002, s. I-11453, punkterna 103–111.

(10)

Se EG-domstolens dom av den 10 januari 2006 i mål C-178/03 kommission mot parlamentet och rådet, REG 2006, s. I-107, punkt 59, och dom av samma datum i mål C-94/03 kommissionen mot rådet REG 2006, s. I‑1, punkt 54.

(11)

Se exempelvis, i fråga om ett internationellt avtal, yttrande 2/00 (”Cartagenaprotokollet om biosäkerhet”), REG 2001, s. I-9713, särskilt punkterna 25 och 40–44.

(12)

Mål C-281/01, kommissionen mot rådet (”Energy Star”), REG 2002, s. I-12049, punkterna 40 in fine och 41 in fine. Domstolen har redan gjort en liknande åtskillnad, exempelvis kulturpolitik (tidigare artikel 128 i EG‑fördraget) och industripolitik (tidigare artikel 130 i EG-fördraget): mål C-42/97 parlamentet mot rådet, REG 1999, s. I 869, punkt 63.

(13)

Se i detta avseende yttrande 2/00, punkt 37 in fine (vår kursivering). Handelspolitiska rättsakter har på intet vis alltid som enda mål att främja eller underlätta handel, utan artikel 133 EG medger även klassiska handelspolitiska skyddsåtgärder som kan innebära restriktioner för eller förbud mot import eller export av vissa varor, exempelvis om antidumpningstullar eller handelsembargo införs (i fråga om det senare, se exempelvis Centro-Com, REG 1997, s. I-81).

(14)

Följande var närvarande vid den slutliga omröstningen: Alin Lucian Antochi (tjänstgörande ordförande), Rainer Wieland (vice ordförande), Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (vice ordförande), Francesco Enrico Speroni (vice ordförande), Monica Frassoni (föredragande), Sharon Bowles, Brian Crowley, Jean-Paul Gauzès, Klaus-Heiner Lehne, Alain Lipietz, Manuel Medina Ortega, Georgios Papastamkos och Aloyzas Sakalas.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ämnen som bryter ned ozonskiktet (omarbetning)

Referensnummer

KOM(2008)0505 – C6-0297/2008 – 2008/0165(COD)

Framläggande för parlamentet

1.8.2008

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

23.9.2008

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

23.9.2008

 

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

JURI

25.6.2008

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Johannes Blokland

7.10.2008

 

 

Behandling i utskott

8.12.2008

 

 

 

Antagande

22.1.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Liam Aylward, Maria Berger, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Magor Imre Csibi, Chris Davies, Avril Doyle, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Elisabetta Gardini, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jens Holm, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Peter Liese, Linda McAvan, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Dimitrios Papadimoulis, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Richard Seeber, María Sornosa Martínez, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Christofer Fjellner, Milan Gaľa, Jutta Haug, Johannes Lebech, Robert Sturdy, Andres Tarand

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Daniel Cohn-Bendit, Constanze Angela Krehl, Bernhard Rapkay

Ingivande

5.2.2009

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy