BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning av videospel

16.2.2009 - (2008/2173(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Toine Manders

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning av videospel

(2008/2173(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 april 2008 om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning av videospel (KOM(2008)0207),

–   med beaktande av rådets resolution av den 1 mars 2002 om skydd av konsumenter, i synnerhet ungdomar, genom åldersbaserad märkning av vissa video- och datorspel[1],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster[2],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2007 om en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön (KOM(2007)0833),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0051/2009), och av följande skäl:

A. Videospel används i stor utsträckning i Europa och blir också allt populärare, samtidigt som marknaden för dem växer i snabb takt.

B.  Majoriteten av alla videospel är fria från våld och erbjuder sina användare underhållning som ofta bidrar till nya färdigheter och kunskaper.

C. Tidigare var videospelen huvudsakligen riktade till minderåriga, men nuförtiden är fler och fler av dem särskilt utformade för vuxna.

D. Marknaden för videospel är en global marknad.

E.  Det faller inom medlemsstaternas behörighetsområde att besluta om åtgärder för att begränsa försäljningen av videospel eller att förbjuda dem.

F.  Barns mentala hälsa måste skyddas, vilket kräver nolltolerans och mer bestämda åtgärder mot bristande respekt för bestämmelserna om skydd av barn i samband med videospel.

1.  Europaparlamentet välkomnar ovan nämnda meddelande från kommissionen om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning av videospel.

2.  Europaparlamentet framhåller spelindustrins bidrag till att förverkliga målen i Lissabonagendan och pekar på de mångkulturella aspekterna av många spel.

3.  Europaparlamentet betonar att videospel är ett stimulerande verktyg som utöver sitt underhållningsvärde även kan användas i undervisningssyfte. Parlamentet anser att skolorna bör uppmärksamma användningen av videospel och informera barn och föräldrar om möjliga för- och nackdelar med dessa spel.

4.  Europaparlamentet understryker att videospel är en av de mest uppskattade fritidssysselsättningarna för medborgare i alla åldrar och socialgrupper. Parlamentet erkänner det utbildningsvärde som videospelen har, bland annat när det gäller att främja minderårigas kontakt med ny teknik. Emellertid delar parlamentet kommissionens oro för att minderåriga ska använda videospel på ett olämpligt sätt.

5.  Europaparlamentet anser att videospel kan stimulera till tillägnande av nya kunskaper och färdigheter som är viktiga i informationssamhället, såsom strategiskt och innovativt tänkande och förmåga till kreativitet och samarbete.

6.  Europaparlamentet understryker de medicinska fördelarna med videospel, särskilt det faktum att så kallad ”videospelsterapi” har visat sig ha rehabiliterande verkan på strokepatienter, personer med traumatiska hjärnskador, personer med muskulära problem och autistiska barn.

7.  Europaparlamentet anser att harmoniserade bestämmelser för märkning av videospel ger ökade kunskaper om märkningssystemen samtidigt som en effektiv inre marknad främjas. Parlamentet välkomnar därför rådets och kommissionens arbete för att främja antagandet av EU-omfattande märkningsbestämmelser för videospel och ta fram en frivillig uppförandekod för interaktiva spel som är riktade till barn.

8.  Europaparlamentet noterar att marknadsvillkoren har ändrats markant från en situation då videospelen huvudsakligen köptes i affärerna och spelades på en dator eller en konsol, till den situation vi har i dag då spelen kan köpas och laddas ned via Internet.

9.  Europaparlamentet noterar att videospel kan användas på olika plattformar som konsoler och persondatorer, men också i allt större utsträckning på bärbara enheter som till exempel mobiltelefoner.

10. Europaparlamentet påminner om att videospel blir alltmer interaktiva och att en del spel även har ett dynamiskt innehåll som gör det möjligt för användarna att själva utforma delar av dem. Parlamentet noterar att användarna har allt större möjligheter att delta i diskussionsforum, text- och röstchattar samt webbforum som ingår i somliga videospel, och påminner om differentieringen på marknaden med fler spel som är utformade särskilt för vuxna.

11. Europaparlamentet anser att de senaste tendenserna tydliggör vikten av ett garanterat fullgott skydd för minderåriga, bland annat genom att man hindrar dem från att komma åt skadligt innehåll.

12. Europaparlamentet påminner om att det blir allt svårare för föräldrarna att ha kontroll, eftersom onlinespel inte distribueras som konkreta paket med en tydlig och lättläslig märkning och eftersom barnen utan föräldrarnas vetskap eller tillstånd kan ladda ned videospel som inte är lämpliga för deras ålder.

13. Europaparlamentet noterar att samtidigt som våld i videospel inte automatiskt leder till ett våldsamt beteende anser vissa experter att långfristig exponering för brutala scener i videospel kan ha en negativ inverkan på de personer som spelar spelen och eventuellt leda till våldsamt beteende. Parlamentet noterar därför att en försiktighetsmetod bör tillämpas vid bedömning av videospelens inverkan på beteendet, särskilt på små barns beteende.

14. Europaparlamentet betonar att beroende är ett problem för somliga spelare och uppmanar tillverkare, återförsäljare, föräldrar och andra berörda parter att vidta åtgärder för att undvika alla negativa effekter.

15. Europaparlamentet betonar att den aktuella utvecklingen ökar behovet av effektiva ålderskontroller för videospel, framför allt onlinespel.

16. Europaparlamentet anser att olika strategier bör undersökas för att förbättra kontrollen över videospel, men erkänner samtidigt att inget av dessa system troligtvis kommer att utgöra en absolut garanti för att barn inte får tillgång till videospel som är olämpliga.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med industrin undersöka värdet av att konstruera en ”röd knapp” som kan sitta på (bärbara) konsoler eller spelenheter och datorer, och som medför att det inte går att spela ett visst spel eller att man kan kontrollera åtkomsten till ett spel under vissa tider eller till vissa delar av spelet.

18. Europaparlamentet kräver ytterligare insatser i detta avseende, bland annat en möjlighet att bygga in en ljudvarning i åldersklassificeringssystemet för spel (Pan European Games Information, PEGI), och räknar med att den kommersiella spelsektorn systematiskt integrerar tillträdesmodeller för onlinespel så att minderåriga inte utsätts för skadligt innehåll online.

19. Europaparlamentet betonar vikten av lämpliga kontrollåtgärder för köp av videospel via Internet, inklusive köp med kreditkort eller kuponger.

20. Europaparlamentet anser att videospelens och särskilt onlinespelens utveckling kräver en ökad allmän medvetenhet om spelens innehåll, föräldrakontroll och olika verktyg som till exempel PEGI-systemet. Parlamentet välkomnar det arbete som industrin gjort för att införa självreglering.

21. Europaparlamentet välkomnar systemet PEGI Online, som är en logisk utveckling av PEGI och som avser videospel som laddas ned från Internet eller som spelas online. Parlamentet stöder kommissionens fortsatta medfinansiering av systemen inom ramen för programmet Safer Internet som syftar till att behandla frågor kring säker användning av Internet för barn samt ny onlineteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet Safer Internet främja en systematisk undersökning av effekterna på minderåriga av videospel.

22. Europaparlamentet välkomnar Europarådets arbete för att fastställa riktlinjer för videospel och öka barns kunskaper om Internetsäkerhet i allmänhet.

23. Europaparlamentet anser att det bör anordnas nationella informations- och upplysningskampanjer för konsumenter, särskilt föräldrar, för att hjälpa dem att välja videospel som är lämpliga för deras barns åldersgrupp och kunskapsnivå och undvika produkter som inte är märkta på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa metoder i detta avseende.

24. Europaparlamentet anser att PEGI-systemet för att klassificera spel är en viktig åtgärd som ger konsumenter, särskilt föräldrar, ökad tydlighet när de köper spel, eftersom de därigenom medvetet kan avgöra om ett spel är lämpligt för barn eller ej. Parlamentet beklagar dock att många konsumenter, särskilt föräldrar, inte tycks ha tillräckliga kunskaper om videospel och deras eventuella inverkan på barn.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder som bidrar till en säkrare spelmiljö för onlinevideospel, inklusive innovativa metoder för att hindra minderåriga från att få tillgång till onlinevideospel med innehåll som är olämpligt för dem.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sitt nära samarbete för att främja skyddet av minderåriga och uppmanar videospels- och konsolbranschen att förbättra systemen PEGI och PEGI Online ytterligare och i synnerhet att regelbundet uppdatera kriterierna för åldersklassificering och åldersmärkning. De bör också informera om PEGI på ett mer aktivt sätt och öka antalet signatärer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att försäkra sig om att inget nationellt klassificeringssystem utvecklas på ett sätt som leder till att marknaden splittras.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med konsumentorganisationer och andra berörda parter för att genom informationskampanjer öka medvetenheten hos konsumenterna, särskilt hos de yngre konsumenterna och deras föräldrar, om de klassificeringssystem som finns och framför allt om PEGI-systemet. Parlamentet betonar vikten av att ge denna information i skolorna.

28. Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer för föräldrar och lärare, för att överbrygga den digitala generationsklyftan, främja systemen PEGI och PEGI Online och gynna en säkrare och mer medveten användning av den nya tekniken, inklusive videospelen.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på kort sikt underlätta utbyte av bästa metoder mellan behöriga nationella utbildningsmyndigheter för att integrera kunskap om spel i utbildningsmålen för grund- och gymnasieskolor. Parlamentet efterlyser ett regelbundet utbyte av erfarenheter och information mellan alla berörda parter i syfte att utveckla bästa metoder för videospel.

30. Europaparlamentet betonar att inte alla medlemsstater har bestämmelser i dagsläget för att garantera att återförsäljare begränsar försäljningen av våldsamma spel till vuxna, och uppmanar Internetkaféägare att hindra barn från att spela spel som är klassificerade för en högre ålder på deras kaféer. Parlamentet hänvisar till Eurobarometer‑undersökningen ”Towards a safer use of the Internet for children in the EU – a parents’ perspective”[3], som offentliggjordes den 9 december 2008 och som visade att 3,2 procent av barn i åldrarna 6‑17 år har tillgång till Internet via Internetkaféer utan tillsyn av en vuxen. Parlamentet anser att det krävs en gemensam strategi för stränga sanktioner mot återförsäljare och Internetkaféägare och uppmanar därför medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att hindra barn från att köpa och spela spel som är klassificerade för en högre ålder, till exempel genom identitetskontroller. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att införa en EU-övergripande uppförandekod för återförsäljare och producenter av videospel för att förhindra att våldsamma och skadliga videospel säljs till minderåriga.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta särskild civil- och straffrättslig lagstiftning om återförsäljning av våldsamma tv-, video- och dataspel. Särskild hänsyn bör tas till de onlinespel som främst riktar sig till barn och ungdomar och som syftar till att generera vinst.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom specifika lagstiftningsåtgärder motverka olämplig användning av onlinespel för ohederlig kommersiell verksamhet, såsom att på ohederligt sätt få minderåriga användare att göra juridiska åtaganden (t.ex. genom automatiska abonnemang eller bedrägliga uppringningsprogram som ringer upp linjer med dyra avgifter) och att skicka konkurrensbegränsande reklambudskap (t.ex. produktplacering eller andra dolda marknadsföringstekniker).

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med myndigheter i andra delar av världen för att uppmuntra till att det antas internationella riktlinjer, märkningssystem och uppförandekoder för att främja globala klassificeringssystem för videospel och onlinespel.

34. Europaparlamentet anser att industrin bör uppmana till fortsatt utveckling och ett förbättrat självregleringssystem och att det för närvarande inte finns något behov av EU‑lagstiftning på området.

35. Europaparlamentet påminner om medias betydelse när det gäller att få föräldrar att ta sitt ansvar och begränsa tv-reklam för videospel för vuxna till tider då barn tittar mindre på tv.

36. Europaparlamentet anser att de offentliga myndigheter som ansvarar för att förbjuda videospel bör informera sina motsvarigheter i andra medlemsstater och offentliggöra förbuden via PEGI-systemet genom att skicka ett automatiskt varningsmeddelande.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för Mediaprogrammet och nationella skatteundantag stödja ny utveckling i denna snabbt växande sektor av den kreativa kunskapsekonomin, särskilt genom att utbildnings-, kultur- och multimedieaspekterna av videospel främjas och genom att motsvarande utbildningsmöjligheter och studiekurser erbjuds.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för att förebygga eventuella intressekonflikter inom ratinginstitut och att värna om dessa organisationers oberoende från intressegrupper med koppling till industrin.

39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EGT C 65, 14.3.2002, s. 2.
• [2]  EUT L 378, 27.12.2006, s. 72.
• [3]  http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_248_en.pdf

MOTIVERING

Syftet med detta initiativbetänkande är att framföra Europaparlamentets synpunkter på kommissionens meddelande om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning av videospel.

Videospel blir allt populärare bland olika åldersgrupper i Europa. Beräkningar tyder på att videospelsindustrins totala intäkter 2008 kommer att överskrida 7,3 miljarder euro. På grund av tekniska förändringar och det faktum att många spel är särskilt utformade för vuxna är det nödvändigt med en politisk diskussion om den rättsliga ramen för sådana spel.

Föredraganden anser att majoriteten av alla videospel är ofarliga och fria från våld. De kan dessutom användas i undervisningssyfte och bidra till nya färdigheter och kunskaper som är viktiga i dagens samhälle. Samtidigt innehåller allt fler av de videospel som utformas för vuxna våldsinslag som skulle kunna vara skadliga för barn. Därför bör man rikta mer uppmärksamhet mot skyddet av konsumenter och särskilt av barn. Detta skydd bör utgöra en garanti för att konsumenter får tillgång till korrekt information om den produkt som de köper och att barn inte kan köpa spel som inte är utformade för deras egen åldersgrupp.

Tekniska förändringar och förändrade marknadsvillkor ger upphov till nya utmaningar. Medan man tidigare köpte videospel i affärerna och spelade dem på en stationär dator eller spelkonsol kan man nu spela dem på bärbara enheter som mobiltelefoner. Videospelen blir också alltmer interaktiva och dynamiska, vilket gör det möjligt för användarna att själva utforma delar av spelen eller delta i de diskussions- och webbforum som ingår i somliga spel.

Dessa förändringar tydliggör vikten av ett garanterat tillräckligt skydd av minderåriga, bland annat genom att de hindras från att komma åt innehåll som är riktat till en annan åldersgrupp och som kan vara skadligt för dem. Det blir dessutom allt svårare för föräldrarna att ha kontroll eftersom videospel inte längre distribueras som konkreta paket med en tydlig och lättläslig märkning, utan kan köpas och laddas ned via Internet. Barnen kan utan föräldrarnas vetskap eller tillstånd ladda ned videospel som inte är lämpliga för deras ålder eller delta i interaktiva och dynamiska spel.

De flesta videospel är ofarliga men det finns även våldsamma spel. Några medlemsstater har tidigare fattat beslut om att förbjuda vissa spel. Även om det inte har bevisats att det finns någon direkt koppling mellan användning av och exponering för våldsamma spel och våldsamt beteende är det viktigt att tillverkare, återförsäljare och föräldrar ser till att all slags negativ inverkan undviks.

Föredraganden skulle vilja understryka vikten av att sträva efter parallella politiska alternativ på området. Det är viktigt att man fortsätter att utveckla effektiva ålderskontroller av spelarna i samband med onlinespel. Kommissionen och medlemsstaterna bör dessutom i samarbete med industrin undersöka värdet av att konstruera en ”röd knapp” som kan sitta på (bärbara) konsoler eller spelenheter och datorer, och som medför att det inte går att spela ett visst spel eller att man kan kontrollera åtkomsten till vissa delar av ett spel under vissa tider. Det är även viktigt att se till att det finns lämpliga kontrollåtgärder för köp av videospel via Internet, inklusive köp med kreditkort eller kuponger.

Harmoniserade bestämmelser för märkning av videospel skulle stimulera till ökade kunskaper om märkningssystemen och samtidigt främja en effektiv inre marknad. Föredraganden välkomnar industrins arbete för att införa självreglering och stöder även kommissionens och rådets initiativ för att främja att det antas EU-omfattande märkningsbestämmelser för videospel och för att utarbeta en frivillig uppförandekod för interaktiva spel som är riktade till barn. Föredraganden välkomnar också Europarådets arbete för att fastställa riktlinjer för videospel och öka barns kunskaper om Internetsäkerhet i allmänhet.

Införandet av åldersklassificeringssystemet Pan European Game Information (PEGI) för klassificering av spel är en viktig åtgärd som innebär ökad tydlighet för föräldrar och andra konsumenter när de köper spel till barn. Köparna tycks dock inte ha tillräckliga kunskaper om videospel och deras eventuella inverkan på barn. Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta med konsumentorganisationer, skolor och andra berörda parter för att öka medvetenheten hos konsumenterna, särskilt de yngre, om de klassificeringssystem som finns, och framför allt om PEGI-systemet.

Det är också viktigt att medlemsstaterna fortsätter sitt nära samarbete för att främja skyddet av minderåriga och hjälpa industrin att utveckla system som bidrar till detta ändamål. Medlemsstaterna uppmanas att införliva PEGI-systemet i sina nationella lagstiftningar och försäkra sig om att inga nationella klassificeringssystem utvecklas på sådant sätt att PEGI‑systemet försvagas eller marknaden splittras.

Föredraganden noterar att inte alla medlemsstater har bestämmelser för att garantera att återförsäljarna begränsar sin försäljning av våldsamma spel till vuxna. Föredraganden anser att en gemensam strategi för sanktioner mot återförsäljare vore en fördel och uppmanar därför medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att hindra barn från att köpa videospel som är klassificerade för en högre åldersgrupp.

Samtidigt som industrin bör uppmanas att ytterligare utveckla självregleringssystemen anser föredraganden att det för närvarande inte finns behov av EU-lagstiftning på området.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (9.12.2008)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning av videospel
(2008/2173(INI))

Föredragande: Ivo Belet

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av sin resolution om mediekunskap i en digital värld,

A. Barns mentala hälsa måste skyddas vilket kräver nolltolerans och mer bestämda åtgärder mot bristande respekt för bestämmelserna om skydd av barn i samband med videospel.

1.  Europaparlamentet poängterar att videospel spelas av barn i allt fler åldersgrupper och kan ge betydande utbildningsmässiga fördelar och främja utvecklingen av den språkliga, kreativa, strategiska och intellektuella förmågan.

2.  Europaparlamentet framhåller spelindustrins bidrag till förverkligandet av Lissabonagendan och pekar på de (mång)kulturella aspekterna av många spel.

3.  Europaparlamentet uppmärksammar emellertid de potentiella risker som olämplig användning av videospel utgör, särskilt för minderåriga.

4.  Europaparlamentet inser betydelsen av ett enkelt och tydligt system för ålders- och innehållsklassificering som ger vägledning och ökar medvetenheten, särskilt hos föräldrar och lärare, om den potentiellt skadliga inverkan som en del innehåll kan ha på minderåriga.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsatt främja och bygga ut ett gemensamt, självreglerande EU-system för klassificeringskriterier, närmare bestämt märkningssystemet Pan European Game Information (PEGI), som informerar om potentiellt skadligt innehåll för minderåriga, och att skapa samordning mellan medlemsstaterna för att PEGI-systemet ska bli det enda märkningssystemet för försäljning av spel.

6.  Europaparlamentet välkomnar PEGI Online-systemet, som är en logisk utveckling av PEGI och som avser videospel på Internet för nedladdning och online-spel. Parlamentet stöder kommissionens fortsatta medfinansiering av systemen inom ramen för programmet Safer Internet, för frågor kring säker användning av Internet för barn samt ny online‑teknik.

7.  Europaparlamentet kräver ytterligare insatser i detta avseende, bland annat möjligheten att bygga in en ljudvarning i PEGI-systemet, och räknar med att den kommersiella spelsektorn systematiskt integrerar tillträdesmodeller för online-spel så att minderåriga inte utsätts för skadligt innehåll online.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet Safer Internet främja en systematisk undersökning av effekterna på minderåriga av videospel och att föreslå åtgärder som bidrar till en säkrare spelmiljö för online-videospel, inklusive innovativa metoder för att hindra minderåriga från att få tillgång till online‑videospel med innehåll som är olämpligt för dem.

9.  Europaparlamentet uppmanar programvaruproducenterna att fortsätta att investera i filter och kontrollsystem, som gör det möjligt för föräldrarna att skydda sina barn mot olämpligt innehåll.

10. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att införa en alleuropeisk uppförandekod för återförsäljare av videospel för att förhindra att skadliga videospel säljs till minderåriga. Även producenterna bör medverka i denna process.

11. Europaparlamentet anser att nationella informations- och upplysningskampanjer bör anordnas för konsumenterna, särskilt för föräldrar, för att hjälpa dem att välja videospel som är lämpliga för deras barns ålder och kunskapsnivå och undvika produkter som inte är märkta på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa metoder i detta avseende.

12. Europaparlamentet inskärper vikten av mediekunskaper, och framhåller den avgörande roll som föräldrar och lärare har för att utveckla minderårigas inställning till videospel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i samarbete med branschen ta fram och sprida information till föräldrar och lärare om alla aspekter av videospel.

13. Europaparlamentet kräver att man förstärker mediekunskaperna bland ungdomar genom utbildning i förskolor, utbildningsinstitut, skolor och ungdomsvårdsprogram, för att hjälpa ungdomar att bli fria, kritiska och tänkande mediekonsumenter och att lära dem konstruktiva sätt att använda videospel.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på kort sikt underlätta utbyten av bästa metoder mellan behöriga nationella utbildningsmyndigheter för att integrera kunskap om spel i utbildningsmålen för grund- och gymnasieskolor.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för Mediaprogrammet och nationella skatteundantag stödja ny utveckling i denna snabbt växande sektor av den kreativa kunskapsekonomin, särskilt genom att utbildnings-, kultur- och multimedieaspekterna av videospel främjas och genom att motsvarande utbildningsmöjligheter och studiekurser erbjuds.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	2.12.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Christopher Heaton-Harris, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Helga Trüpel, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nina Škottová, László Tőkés, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (21.1.2009)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över skydd av konsumenter, i synnerhet minderåriga, när det gäller videospel
(2008/2173(INI))

Föredragande: Roberta Angelilli

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet understryker att videospel är en av de mest uppskattade fritidssysselsättningarna för medborgare i alla åldrar och socialgrupper. Parlamentet erkänner det utbildningsvärde som videospelen har, bland annat för att främja minderårigas kontakt med ny teknik. Emellertid delar parlamentet kommissionens oro för att minderåriga ska använda videospel på ett olämpligt sätt.

2.   Europaparlamentet vädjar till samtliga medlemsstater och berörda parter att främja spridning och användning av de frivilliga spelinformationssystemen PEGI (Pan European Game Information) och PEGI Online, som redan används i merparten av medlemsstaterna. Genom detta system kan man åldersmärka dataspel och kvalitetsmärka webbplatser för onlinespel. Syftet är att förhindra att minderåriga kommer i kontakt med spel som är olämpliga för dem.

3.   Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att se till att nationella ratingsystem inte utvecklas på ett sätt som skulle försvaga PEGI-systemet.

4.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de berörda parterna att underlätta en förenkling av de symboler som används i systemen PEGI och PEGI Online, så att de blir tydligare och mer lättförståeliga, särskilt för föräldrar, när det gäller både ålder och innehåll.

5.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en spridning av systemen PEGI och PEGI Online bland producenter av spelkonsoler och återförsäljare och att informera familjer och lärare om hur de används.

6.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram särskild civil- och straffrättslig lagstiftning om återförsäljning av våldsamma tv-, video- och dataspel. Särskild hänsyn bör tas till de onlinebaserade spel som främst riktar sig mot barn och ungdomar och som syftar till att generera vinster.

7.   Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att förbättra de filtersystem som familjerna kan använda för att skydda sig mot onlinebaserade videospel och att främja PEGI Online. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt riskerna i samband med användningen av Internet, och chattrum med koppling till sådana spel.

8.   Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att arbeta tillsammans med de berörda parterna för att skapa ett effektivt EU-övergripande åldersmärkningssystem (genom självreglering eller samreglering) som ska tillämpas på alla plattformar. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till de särskilda kännetecknen för de kommunikationsmedel som är svåra att klassificera, till exempel Internet.

9.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med företrädare för industrin, klassificeringsorgan och andra berörda parter för att uppnå innovativa och effektiva lösningar för ålderskontroll.

10. Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att utarbeta en EU‑övergripande uppförandekod för försäljning av tv-, video- och dataspel till minderåriga, särskilt barn mellan 5 och 12 år. Uppförandekoden bör godkännas av alla berörda parter. Syftet med detta är att få återförsäljarna att ta sitt ansvar.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för att förebygga eventuella intressekonflikter inom ratinginstitut och att värna om dessa organisationers oberoende från intressegrupper med koppling till industrin.

12. Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer riktade mot föräldrarna och lärarna för att överbrygga den digitala generationsklyftan och främja systemen PEGI och PEGI Online och gynna en säkrare och mer medveten användning av den nya tekniken, inklusive videospelen.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, tillsammans med alla organisationer för minderårigas, familjers och konsumenters rättigheter och med föräldrarna, lärarna, leverantörerna av Internettjänster samt producenterna och försäljarna av videospel, främja informations- och folkbildningsinriktade åtgärder och kampanjer som syftar till att sprida användningen av systemen PEGI och PEGI Online bland allmänheten.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera de minderåriga i kampen mot spridningen av videospel med våldsamt och skadligt innehåll och anser framför allt att minderåriga bör involveras i initiativ för information och ansvarstagande som kan ge dem de grundläggande instrumenten för att kunna känna igen och försvara sig mot våldsamt och skadligt innehåll.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, genom specifika lagstiftningsåtgärder, motverka olämplig användning av onlinespel för ohederlig kommersiell verksamhet, såsom att på ohederligt sätt få minderåriga användare att göra juridiska åtaganden (t.ex. genom automatiska abonnemang eller bedrägliga uppringningsprogram som ringer upp linjer med dyra avgifter) och att skicka konkurrensbegränsande reklambudskap (t.ex. produktplacering eller andra dolda marknadsföringstekniker).

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera video-, tv- och dataspel i ”Safer Internet”-programmet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	21.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	53 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Mario Borghezio, Catherine Boursier, Emine Bozkurt, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Maddalena Calia, Michael Cashman, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Elly de Groen-Kouwenhoven, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Bárbara Dührkop Dührkop, Claudio Fava, Urszula Gacek, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Roland Gewalt, Jeanine Hennis-Plasschaert, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Roselyne Lefrançois, Baroness Sarah Ludford, Viktória Mohácsi, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Rareş-Lucian Niculescu, Martine Roure, Sebastiano Sanzarello, Inger Segelström, Csaba Sógor, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Edit Bauer, Simon Busuttil, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Genowefa Grabowska, Ona Juknevičienė, Antonio Masip Hidalgo, Nicolae Vlad Popa, Luca Romagnoli, Eva-Britt Svensson, Stefano Zappalà

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	11.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mogens Camre, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Martí Grau i Segú, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Anna Hedh, Edit Herczog, Pierre Jonckheer, Kurt Lechner, Lasse Lehtinen, Toine Manders, Catiuscia Marini, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Giovanni Rivera, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Christel Schaldemose, Eva-Britt Svensson, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Emmanouil Angelakas, André Brie, Colm Burke, Giles Chichester, Magor Imre Csibi, Joel Hasse Ferreira, Filip Kaczmarek, Andrea Losco, Manuel Medina Ortega, José Ribeiro e Castro