Förfarande : 2005/0242(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0072/2009

Ingivna texter :

A6-0072/2009

Debatter :

PV 10/03/2009 - 12
CRE 10/03/2009 - 12

Omröstningar :

PV 11/03/2009 - 5.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0111

ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION     ***II
PDF 140kWORD 71k
17.2.2009
PE 416.644v02-00 A6-0072/2009

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk

(14287/2/2008 – C6‑0483/2008 – 2005/0242(COD))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Gilles Savary

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk

(14287/2/2008 – C6‑0483/2008 – 2005/0242(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14287/2/2008 – C6‑0483/2008)(1),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0593),

–   med beaktande av ändringarna i kommissionens förslag (KOM(2007)0674),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6‑0072/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1)

EUT C 330 E, 30.12.2008, s. 7.

(2)

EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 166.


MOTIVERING

1.  Bakgrund och kommentarer om förfarandet

Den 10 januari 2006 lade kommissionen fram inför Europaparlamentet och rådet ett förslag till direktiv om fartygsägares skadeståndsansvar och finansiella säkerheter(1). Förslaget ingick i det tredje åtgärdspaketet för sjösäkerhet, även kallat ERIKA III, som omfattar sju lagstiftningsförslag.

Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén antog sina yttranden om kommissionens förslag den 15 juni respektive den 13 september 2006.

Vid sitt sammanträde den 29 mars 2007 antog Europaparlamentet med mycket stor majoritet vid första behandlingen en lagstiftningsresolution tillsammans med 25 ändringsförslag(2). Parlamentets ändringsförslag syftade särskilt till att stärka de internationella reglerna om skadeståndsansvar för fartygsägare och ersättning till tredje man för skador i samband med sjötransport (LLMC 1996(3)), som bör tillämpas inom Europeiska unionen. Parlamentet föreslog dessutom att man skulle uppmana medlemsstaterna att ratificera HNS-konventionen (kemiska risker) inom tidsfristen för införlivande av direktivet, så att den kan införlivas med gemenskapsrätten. Parlamentet önskade dessutom införa en vid tolkning av begreppet uppsåtligt fel, så att domaren kan häva taket för ansvarsbegränsning när de ansvariga personerna måste ha varit medvetna om risken för skada om de agerat som goda yrkesmän.

Kommissionen lade den 24 oktober 2007 fram ett ändrat förslag grundat på artikel 250.2 i fördraget. Förslaget omfattade nästan till fullo parlamentets 23 ändringsförslag, med undantag av skapandet av en gemenskapsbyrå med ansvar för intyg om finansiella säkerheter(4).

Rådet anordnade den 7 april 2008 en riktlinjedebatt om detta förslag och förslaget till direktiv om fullgörande av flaggstatsförpliktelser. Under denna debatt motsatte sig de flesta medlemsstaterna dessa förslag och beslutade att inte låta dem ingå i ERIKA III-paketet och att inte utarbeta en gemensam ståndpunkt.

Föredraganden åberopade då ett beslut från EG-domstolen, beslut ”Commune de Mesquer” (mål C-188/07) av den 24 juni 2008, som en ny omständighet av betydelse som i enlighet med artikel 62 i Europaparlamentets arbetsordning gör det möjligt att ändra en gemensam ståndpunkt vid andra behandlingen. Föredraganden enades med föredragandena för de andra förslagen i paketet som också hade varit föremål för gemensamma ståndpunkter om att integrera huvuddelen av förslaget till direktiv om skadeståndsansvar och att hänvisa till det direktivet. Dessa ändringsförslag hade godkänts vid andra behandlingen av parlamentet och integrerats i två andra direktiv i åtgärdspaketet för sjösäkerhet, det vill säga direktivet om hamnstatskontroll och direktivet om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen. Detta nya tillvägagångssätt, som syftar till att på nytt integrera ett förslag till direktiv, som förkastats av rådet, i ett direktiv som omfattas av ett pågående lagstiftningsförfarande, har tvingat rådet att anta en ståndpunkt till det berörda förslaget.

I september 2008 efter ett informellt möte mellan transportministrarna i La Rochelle, förelade det franska ordförandeskapet medlemsstaterna en ny version av förslaget.

Trots mycket starkt motstånd inom rådet lyckades medlemsstaterna nå en överenskommelse om ett bindande lagstiftningsinstrument, det vill säga ett direktiv, begränsat till ett allmänt försäkringskrav. Medlemsstaterna åtog sig dessutom att utarbeta en förklaring för medlemsstaterna om ratificeringen av IMO:s viktiga internationella konventioner om ansvar och ersättning för skada(5). Den 9 december 2008 antog rådet enhälligt, efter att ha nått en politisk överenskommelse vid sammanträdet den 9 oktober 2008, en gemensam ståndpunkt i enlighet med artikel 251.2.

Kommissionen offentliggjorde ett meddelande för att informera parlamentet i enlighet med artikel 251.2 andra stycket. I sina slutsatser betonade kommissionen att den text som antagits av rådet tillförde ett mervärde(6).

2.  Utvärdering av rådets gemensamma ståndpunkt och kommentarer

Den gemensamma ståndpunkten om direktivet, som numera har titeln direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk, omfattar fortfarande trots att den avsevärt skiljer sig från kommissionens ursprungliga förslag och parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen väsentliga delar och medför avsevärda framsteg.

– Direktivet upprätthåller en försäkringsskyldighet för alla fartyg som för en medlemsstats flagg samt för fartyg som för en annan stats flagg när fartyget anländer till en hamn under den medlemsstatens jurisdiktion (artikel 4).

– Beloppet för den obligatoriska försäkringen har fastställts i enlighet med de tak som föreskrivs i 1996 års konvention (LLMC). Fördelen med 1996 års konvention är att det där fastställs tak för ansvaret på tillräckligt höga nivåer för att de drabbade i de flesta tänkbara scenarier ska kunna få lämplig ersättning (bulklast som inte omfattas av HNS-konventionen, containrar osv.).

– Innehav av den obligatoriska försäkringen ska styrkas med ett försäkringsbevis som medförs ombord på fartyget (artikel 6). Detta gäller för samtliga ägare till fartyg som anländer till de territorialvatten som ligger under medlemsstaternas jurisdiktion. Hamnstaten ska i samband med inspektion, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i direktivet om hamnstatskontroll, kontrollera att försäkringsbeviset medförs ombord på fartyget.

– Som ny punkt föreskriver den gemensamma ståndpunkten sanktioner om försäkringsbeviset inte medförs ombord på fartyget. Fartyget kan då antingen kvarhållas enligt det förfarande som föreskrivs i direktivet om hamnstatskontroll eller utvisas av behörig myndighet. När ett utvisningsbeslut har utfärdats ska alla medlemsstater neka detta skepp tillträde till sina hamnar fram till dess att fartygsägaren visar upp ett försäkringsbevis (artikel 5).

– Rådets gemensamma ståndpunkt omfattar också parlamentets ursprungliga förslag att införa sanktioner för överträdelser av direktivets bestämmelser (artikel 7).

I en förklaring om sjösäkerheten har medlemsstaterna dessutom förpliktigat sig till att senast den 1 januari 2012 ratificera de stora internationella konventionerna, bland annat följande:

– 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja.

– 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja.

– 1996 års protokoll om konventionen från 1976 om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar.

– 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen).

I samma förklaring förpliktigade sig medlemsstaterna till att nå en överenskommelse inom IMO om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (HNS-konventionen).

3.  Rekommendationen

Föredraganden är angelägen om att understryka de uppenbara ansträngningar som gjorts av rådet för att på nytt ta upp en text man tidigare hade förkastat.

– Med hänsyn till de obestridliga framstegen till förmån för ratificeringen av de stora internationella konventionerna, men också till införandet av en försäkringsskyldighet.

– Med hänsyn till den överenskommelse som nåddes vid förlikningen den 8 december 2008 mellan rådet och parlamentet om åtgärdspaketet för sjösäkerhet, som från början omfattade detta förslag till direktiv.

Föredraganden uppmanar er att inte ändra rådets gemensamma ståndpunkt och att godkänna förslaget till rekommendation som läggs fram för omröstning.

(1)

KOM(2005)05932005/0242(COD).

(2)

P6_TA(2007)0094.

(3)

Convention on Limitation of Liability for Maritime Claims, ”konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar”.

(4)

KOM(2007)0674.

(5)

Förklaring av den 9 oktober, uppförd i protokollet till rådets möte den 9 december.

(6)

KOM(2008)0846.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk

Referensnummer

14287/2/2008 – C6-0483/2008 – 2005/0242(COD)

Parlamentets första behandling – P-nummer

29.3.2007                     T6-0094/2007

Kommissionens förslag

KOM(2005)0593 - C6-0039/2006

Kommissionens ändrade förslag

KOM(2007)0674

Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren

18.12.2008

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

TRAN

18.12.2008

Föredragande

       Utnämning

Gilles Savary

8.12.2008

 

 

Behandling i utskott

22.1.2009

 

 

 

Antagande

17.2.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Paolo Costa, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Arūnas Degutis, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Georg Jarzembowski, Stanisław Jałowiecki, Timothy Kirkhope, Jaromír Kohlíček, Sepp Kusstatscher, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Erik Meijer, Josu Ortuondo Larrea, Reinhard Rack, Ulrike Rodust, Luca Romagnoli, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Michel Teychenné, Silvia-Adriana Ţicău

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Johannes Blokland, Philip Bradbourn, Luigi Cocilovo, Jas Gawronski, Pedro Guerreiro, Lily Jacobs, Rosa Miguélez Ramos, Corien Wortmann-Kool

Ingivande

18.2.2009

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy