BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen

23.2.2009 - (KOM(2008)0563 – C6‑0353/2008 – 2008/0183(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Czesław Adam Siekierski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen

(KOM(2008)0563 – C6‑0353/2008 – 2008/0183(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0563),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0353/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A6‑0091/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen2, senare upphävd och införlivad i rådets förordning (EG) nr 1234/2007, har under mer än två decennier utgjort en tillförlitlig grund för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i gemenskapen.	(1) Rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen2, senare upphävd och införlivad i rådets förordning (EG) nr 1234/2007, har under mer än två decennier utgjort en tillförlitlig grund för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i gemenskapen. Förordningen har bidragit positivt till sammanhållningen i EU‑regionerna genom att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner med olika utvecklingsnivåer har kunnat minskas.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Skäl 2
Kommissionens text	Ändringsförslag
(2) I målen för gemensamma jordbrukspolitiken ingår enligt artikel 33.1 i fördraget att stabilisera marknaderna och att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Under årens lopp har planerna för utdelning av livsmedel inom ramen för ordningen framgångsrikt bidragit till att förverkliga båda målen och har, genom att minska otryggheten när det gäller livsmedelstillgången för de sämst ställda i gemenskapen, visat sig vara ett viktigt redskap som har kunnat bidra till att garantera att det finns en god tillgång till livsmedel inom gemenskapen samtidigt som man har kunnat minska interventionslagren.	(2) I målen för gemensamma jordbrukspolitiken ingår enligt artikel 33.1 i fördraget att stabilisera marknaderna och att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Under årens lopp har planerna för utdelning av livsmedel inom ramen för ordningen framgångsrikt bidragit till att förverkliga båda målen och har, genom att minska otryggheten när det gäller livsmedelstillgången för de sämst ställda i gemenskapen, visat sig vara ett viktigt redskap som har kunnat bidra till att garantera att det finns en god tillgång till livsmedel inom gemenskapen samtidigt som man har kunnat minska interventionslagren. Det nya europeiska programmet för utdelning av livsmedel till de sämst ställda bör fortsätta, så att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken kan uppnås, samtidigt som programmet även bör bidra till att uppfylla de sammanhållningspolitiska målen genom att säkra en balanserad, harmonisk och hållbar utveckling för alla regioner.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Det nuvarande livsmedelsutdelningsprogrammet bygger på utdelning av varor från gemenskapens interventionslager, kompletterat med tillfälliga uppköp på marknaden. Den successiva reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gynnsamma utvecklingen av producentpriserna har dock lett både till en fortlöpande minskning av interventionslagren och till en variation av de produkter som finns att tillgå. Följaktligen bör uppköp på marknaden också kunna bli en permanent källa till leveranser inom ramen för ordningen som ett komplement till interventionslagren, om lämpliga lager inte finns att tillgå.	(5) Det nuvarande livsmedelsutdelningsprogrammet bygger på utdelning av varor från gemenskapens interventionslager, kompletterat med tillfälliga uppköp på marknaden. De ökade spänningarna på världsmarknaden för jordbruksråvaror, liksom avvecklingen av produktionsstyrnings- och lagringsinstrumenten inom ramen för de successiva reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken, har dock minskat EU:s självförsörjningsgrad när det gäller produktkvantitet och variationen av de produkter som finns att tillgå samt unionens kapacitet att tillgodose livsmedelsbehoven hos de sämst ställda och hantera livsmedelskriser eller internationell spekulation. Det är emellertid omöjligt för en myndighet att stoppa ett redan sjösatt program från den ena dagen till den andra. Följaktligen bör uppköp på marknaden också kunna bli en permanent källa till leveranser inom ramen för ordningen som ett komplement till interventionslagren, om lämpliga lager inte finns att tillgå. Uppköp på marknaden bör göras på ett konkurrensutsatt sätt, men köp av produkter från gemenskapen bör uppmuntras.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) En gemenskapsordning kan inte ensam tillgodose det ökande behovet av livsmedelsstöd i gemenskapen. Åtgärder som vidtas av myndigheterna på nationell nivå och det civila samhällets engagemang är lika viktiga för att garantera en trygg livsmedelsförsörjning till de sämst ställda. En gemenskapsordning med ett starkt sammanhållningsinslag kan dock utgöra en modell för livsmedelsutdelningen till de sämst ställda, bidra till att skapa synergieffekter och uppmuntra offentliga och privata initiativ som syftar till att öka tryggheten när det gäller livsmedelsförsörjningen för de behövande. Med tanke på den geografiska spridningen av de reducerade interventionslager som finns att tillgå i medlemsstaterna kan den vidare bidra till att dessa lager utnyttjas optimalt. Gemenskapsordningen bör därför inte heller påverkas av några som helst nationella åtgärder.	(6) En gemenskapsordning kan inte ensam tillgodose det ökande behovet av livsmedelsstöd i gemenskapen. Åtgärder som vidtas av myndigheterna på nationell nivå och det civila samhällets engagemang är lika viktiga för att garantera en trygg livsmedelsförsörjning till de sämst ställda. En gemenskapsordning med ett starkt sammanhållningsinslag kan dock utgöra en modell för livsmedelsutdelningen till de sämst ställda, särskilt i mindre utvecklade regioner, bidra till att skapa synergieffekter och uppmuntra offentliga och privata initiativ som syftar till att öka tryggheten när det gäller livsmedelsförsörjningen för de behövande. Med tanke på den geografiska spridningen av de reducerade interventionslager som finns att tillgå i medlemsstaterna kan den vidare bidra till att dessa lager utnyttjas optimalt. Gemenskapsordningen bör därför inte heller påverkas av några som helst nationella åtgärder.
Motivering
Programmet bör främst riktas till mindre utvecklade regioner, eftersom livsmedelsutdelningen till de sämst ställda är särskilt viktig just där.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) För att till fullo dra nytta av sammanhållningsdimensionen i gemenskapsordningen, stärka synergieffekterna och säkerställa en god planering bör medlemsstaterna kunna samfinansiera livsmedelsutdelningsprogrammet. De högsta beloppen för gemenskapens samfinansiering bör fastställas och gemenskapens ekonomiska bidrag bör läggas till i förteckningen över åtgärder som får finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) i enlighet med artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005. Högre belopp för samfinansieringen bör gälla under de första åren då den ändrade ordningen tillämpas för att säkra ett fortsatt högt utnyttjande av medel, en gradvis anpassning av samfinansieringen för att bädda för en mjuk övergång och undvika risken att ordningen läggs ner på grund av eventuell brist på medel.	utgår
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Beloppet för EGFJ:s bidrag bör med hänsyn till situationen i de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden fastställas i enlighet med bilaga I till kommissionens beslut 2006/596/EG eller i senare relevanta beslut för att stärka gemenskapens ekonomiska och sociala sammanhållning.	(8) EGFJ:s bidrag bör med hänsyn till situationen i de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden fastställas i enlighet med bilaga I till kommissionens beslut 2006/596/EG eller i senare relevanta beslut för att stärka gemenskapens ekonomiska och sociala sammanhållning.
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Erfarenheten har visat att vissa förbättringar av förvaltningen av ordningen är önskvärda, särskilt att ge medlemsstaterna och de utsedda organisationerna ett längre tidsperspektiv genom fleråriga planer. Kommissionen bör därför upprätta treårsplaner som bygger på de önskemål som medlemsstaterna anmäler till kommissionen samt övrig information som kommissionen anser relevant. Medlemsstaterna bör bygga sina önskemål när det gäller de livsmedelsprodukter som ska delas ut inom ramen för treårsplanen på sina nationella program för utdelning av livsmedel, där de anger sina syften och prioriteringar för utdelningen av livsmedel till de sämst ställda. Kommissionen bör fastställa objektiva metoder för tilldelningen av tillgängliga medel.	(9) Erfarenheten har visat att vissa förbättringar av förvaltningen av ordningen är önskvärda, särskilt att ge medlemsstaterna och de utsedda organisationerna ett längre tidsperspektiv genom fleråriga planer. Kommissionen bör därför upprätta treårsplaner som bygger på de önskemål som medlemsstaterna anmäler till kommissionen samt övrig information som kommissionen anser relevant. Medlemsstaterna bör bygga sina önskemål när det gäller de livsmedelsprodukter som ska delas ut inom ramen för treårsplanen på sina nationella program för livsmedelsstöd, där de anger sina syften och prioriteringar för utdelningen av livsmedel till de sämst ställda. Kommissionen bör fastställa objektiva metoder för tilldelningen av tillgängliga medel. I undantagsfall, när antalet personer som behöver hjälp överskrider beräkningarna, kan medlemsstaterna uppmana kommissionen att se över planerna.
Motivering
En treårsplan kan inte förutse effekterna av exceptionella fenomen, som till exempel klimatets effekter på de sociala strukturerna. Man bör också beakta situationer som den nuvarande ekonomiska krisen, vars konsekvenser var omöjliga att förutse.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 1
Kommissionens text Ändringsförslag 1. Produkter i interventionslager ska göras tillgängliga eller livsmedel köpas upp på marknaden så att dessa produkter kan delas ut till dem som har det sämst ställt i gemenskapen, genom de organisationer som utses av medlemsstaterna. 1. Produkter i interventionslager ska göras tillgängliga eller livsmedel av gemenskapsursprung köpas upp på marknaden, varvid lokalt producerade färska livsmedelsprodukter ska prioriteras, så att dessa produkter kan delas ut till dem som har det sämst ställt i gemenskapen, genom de organisationer som utses av medlemsstaterna. Livsmedelsprodukter får köpas upp på marknaden endast om interventionslager lämpade för livsmedelsutdelningsprogrammet inte finns att tillgå. Livsmedelsprodukter av gemenskapsursprung får köpas upp på marknaden endast om interventionslager lämpade för livsmedelsutdelningsprogrammet inte finns att tillgå.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 2
Kommissionens förslag Ändringsförslag 2. De medlemsstater som vill delta ska till kommissionen anmäla sina nationella livsmedelsutdelningsprogram. Av anmälan ska framgå önskemål om de kvantiteter livsmedel som ska delas ut under en treårsperiod och övrig relevant information. 2. De medlemsstater som vill delta ska till kommissionen anmäla sina nationella livsmedelsstödprogram. Av anmälan ska framgå huvuddragen och de viktigaste målen, berörda organisationer, önskemål om de kvantiteter livsmedel som ska delas ut under en treårsperiod och övrig relevant information.
Motivering
De flesta befintliga nationella program för livsmedel till de sämst ställda omfattar mer än bara utdelning. Ordet stöd avspeglar de existerande initiativen bättre. Vidare bör man definiera bättre vilka uppgifter som de nationella programmen ska innehålla.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag Ändringsförslag Gemenskapens årliga medelstilldelning till respektive medlemsstat och medlemsstaternas lägsta årliga bidrag ska anges i treårsplanen. Dessa ska bestämmas av kommissionen enligt de metoder i kommissionens tillämpningsföreskrifter som ska antas i enlighet med artikel 43 g. Tilldelningen av medel för programmets andra och tredje år ska vara vägledande. De medlemsstater som deltar ska varje år bekräfta sina önskemål i enlighet med punkt 2. Efter en sådan bekräftelse ska kommissionen besluta om den definitiva tilldelningen av medel för varje nästkommande år inom ramen för de anslag som står till förfogande i budgeten. Gemenskapens årliga medelstilldelning till respektive medlemsstat ska anges i treårsplanen. Den ska bestämmas av kommissionen enligt de metoder i kommissionens tillämpningsföreskrifter som ska antas i enlighet med artikel 43 g. Tilldelningen av medel för programmets andra och tredje år ska vara vägledande. De medlemsstater som deltar ska varje år bekräfta sina önskemål i enlighet med punkt 2. Efter en sådan bekräftelse ska kommissionen besluta om den definitiva tilldelningen av medel för varje nästkommande år inom ramen för de anslag som står till förfogande i budgeten.
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 4 – stycke 3a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   Organisationerna ska sätta upp en informationstavla på utdelningsplatserna eller ett självhäftande anslag på de rörliga utdelningsplatserna, för att informera om att organisationen mottar stöd från det europeiska livsmedelsstödprogrammet. Genom dessa anslag informeras stödmottagarna om att de får del av gemenskapsstöd.
Motivering
Man bör överge systemet med produktmärkning. Att märka produkterna med den europeiska logotypen skapar merkostnader, som för mjölkprodukter har beräknats uppgå till 10 procent av produktpriset och till 3 procent för pastaprodukter. Denna besparing kan användas för inköp av livsmedel. För övrigt är inte märkningen ett instrument för spårbarhet, eftersom organisationerna redan är skyldiga att se till att innehållet kan spåras och detta kontrolleras av de utbetalande organen.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 5 – led b
Kommissionens förslag Ändringsförslag b) i god tid underrätta kommissionen om sådan utveckling som påverkar genomförandet av livsmedelsutdelningsprogrammen. (b) underrätta kommissionen om sådan utveckling som påverkar genomförandet av livsmedelsutdelningsprogrammen.
Motivering
Om en specificering är nödvändig bör denna tas med i tillämpningsföreskrifterna. Den nuvarande formuleringen ”i god tid” är för vag och bör därför tas bort.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 6 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag Ändringsförslag b) kostnaderna för de produkter som köps upp på marknaden. b) kostnaderna för de produkter som köps upp på marknaden genom ett konkurrensutsatt förfarande.
Motivering
Programmet får inte möjliggöra missbruk i samband med uppköpen på marknaden.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 6 – stycke 2 – led b
Kommissionens förslag Ändringsförslag b) Kostnader för transport av de produkter och för de utsedda organisationernas administrativa kostnader som är direkt förknippade med genomförandet av ordningen. b) Kostnader för transport och lagring av de produkter och för de utsedda organisationernas administrativa kostnader som är direkt förknippade med genomförandet av ordningen.
Motivering
Transportkostnaderna kan minskas genom att man inför mellanliggande transiteringsplattformar mellan leverantörerna och den lokala organisationen. Genom grupperade livsmedelsleveranser till flera välgörenhetsorganisationer som är verksamma i samma region kan man minska transportkostnaderna. Avsevärda besparingar kan göras genom ett gemensamt utnyttjande av medel eftersom transportkostnaderna kan variera från 1 till 7 beroende på antalet levererade lastpallar.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   6a. Medlemsstaterna ska för de totala transport- och lagringskostnaderna och de administrativa kostnaderna (inbegripet kommunikationskostnader), vid behov med beaktande av de lokala särdragen, fastställa ett tak motsvarande en procentandel av de produkter som köpts upp eller utväxlats. Medlemsstaterna ska fördela det finansiella anslaget mellan dessa tre utgiftsposter. Oanvända medel från detta anslag får användas till inköp av livsmedel.
Motivering
Upp till 4,5 procent av de totala transportkostnaderna för det europeiska livsmedelsstödprogrammet kommer att finansieras. Detta system är inte tillfredsställande. Leverantörerna utnyttjar detta schablonbelopp fullt ut, oberoende av de verkliga kostnaderna, vilket innebär att kostnadsbesparingarna inte kan användas för att köpa livsmedel. Man måste låta medlemsstaterna fördela anslaget mellan kostnader för transport och lagring och administrativa kostnader, vilket skulle begränsa utgifterna och underlätta kontrollerna.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 7 – stycke 1
Kommissionens förslag Ändringsförslag 7. Gemenskapen ska samfinansiera de kostnader som är bidragsberättigande enligt ordningen. 7. Gemenskapen ska finansiera de kostnader som är bidragsberättigande enligt ordningen.
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 7 – stycke 2 - inledningen
Kommissionens förslag Ändringsförslag Gemenskapens samfinansiering får utgår
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 7 – stycke 2 - led a
Kommissionens förslag Ändringsförslag a) för den treårsplan som inleds den 1 januari 2010 inte överstiga 75 procent av de bidragsberättigande kostnaderna eller 85 procent av dessa kostnader i de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 i enlighet med förteckningen i bilaga I till beslut 2006/596/EG, och utgår
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 7 – stycke 2 - led b
Kommissionens förslag Ändringsförslag b) för följande treårsplaner inte överstiga 50 procent av de bidragsberättigande kostnaderna eller 75 procent av dessa kostnader i de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden under ett givet år i enlighet med förteckningen i bilaga I till beslut 2006/596/EG och i senare beslut. utgår
Motivering
Föredraganden föreslår att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna delta i ordningen när beloppen för samfinansieringen tillämpas. Problem kan uppstå särskilt i de medlemsstater där inkomsten per capita är låg och man brottas med budgetsvårigheter.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2 – punkt 3 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 184 – punkt 9
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”9) senast den 31 december 2012 till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av den ordning för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i gemenskapen som avses i artikel 27, tillsammans med lämpliga förslag.” ”9) senast den 31 december 2011 till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av den ordning för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i gemenskapen som avses i artikel 27, tillsammans med ett förslag till beslut om en fortsättning av ordningen efter den nuvarande finansieringsperioden samt alla övriga lämpliga förslag som är nödvändiga.”
Motivering
Föredraganden anser att rapporteringen bör äga rum i ett tidigare skede, eftersom ett beslut behöver tas för kommande år (nya budgetplaner från och med 2013), på grundval av en utvärdering av ordningen.

MOTIVERING

Inledning

Fattigdomen är ett av de allvarligaste problem som EU måste ta itu med. Uppgifter från Eurostat visar att nästan 79 miljoner människor i EU-25 hotades av fattigdom under 2006. Av dessa riskerade 43 miljoner undernäring. Till denna grupp hör framför allt hemlösa, familjer med problem, arbetslösa, ensamstående föräldrar, invandrare, asylsökande, äldre med låg materiell status samt funktionshindrade barn. Särskilt svår är situationen i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och 2007. I vissa länder befinner sig omkring 20 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. Enbart i Polen och Tyskland hotas elva respektive nio miljoner människor av fattigdom. Dessa uppgifter visar på ett entydigt sätt att behovet av livsmedelsstöd är förhållandevis stort.

Strukturförändringarna i de nya medlemsländerna har lett till en kraftig skiktning av inkomsterna i dessa samhällen. Dessutom ökar skillnaderna i inkomstnivå och levnadsstandard alltmer i vissa av länderna. Framför allt familjer från mindre städer och personer på landsbygden drabbas av fattigdom. Antalet personer som inte kan tillgodose sina grundläggande behov växer.

Programmet för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen har funnits i 22 år. Det har bidragit till att förverkliga två viktiga mål för den gemensamma jordbrukspolitiken: stabilisering av marknaden genom minskning av interventionslagren och tryggad livsmedelstillgång till de fattigaste medborgarna i unionen.

Programmet kommer naturligtvis inte att lösa problemen med undernäring och fattigdom bland gemenskapens medborgare, men med all säkerhet kommer det att bidra till att begränsa dessa fenomen. Enligt tillgängliga uppgifter tog omkring 13 miljoner människor från 15 medlemsstater del av stödet inom ramen för programmet under 2006. Under 2008 deltog 19 medlemsstater i projektet på frivillig grund och förfogade då över 305 miljoner euro. Med 43 miljoner hjälpbehövande är detta stöd likväl fortfarande otillräckligt.

Förutom vinsten med att bekämpa fattigdomen för de sämst ställda förändrar utdelningen av livsmedel deras relation och inställning till EU och den gemensamma jordbrukspolitiken. Följaktligen skulle varje minskning av de ekonomiska resurser som anslås till programmet – eller ett totalt avskaffande av det – kunna framkalla negativa reaktioner i samhället och stärka motståndet mot EU.

Kommissionens förslag

Kommissionen föreslår en översyn av livsmedelsutdelningsprogrammet på grundval av följande:

–         Två källor till leverans. Livsmedel kan antingen tas ut från interventionslager eller köpas upp på marknaden. Det senare kommer då inte längre att vara begränsat till situationer när det för tillfället inte finns tillgång till produkter i interventionslagren. Utnyttjandet av lämpliga interventionslager kommer dock att prioriteras om sådana finns att tillgå.

–         Större variation i fråga om de livsmedel som delas ut. För att förbättra näringsbalansen i de livsmedel som delas ut inom programmet kommer de utdelade produkterna inte längre att vara begränsade till sådana för vilka intervention kan tillämpas. Livsmedlen väljs ut av myndigheter i medlemsstaterna på grundval av näringsvärdeskriterier och delas ut i samarbete med parterna i civilsamhället.

–         Långsiktigt perspektiv. Insatser för utdelning av livsmedel kräver långsiktig planering och omsorgsfulla förberedelser av de nationella myndigheterna och de berörda parterna i civilsamhället. För att öka effektiviteten kommer gemenskapens livsmedelsutdelningsprogram att inrättas för en period av tre år. Stödbeloppen för det andra och tredje året kommer enbart att vara vägledande och måste senare bekräftas av budgetmyndigheten.

–         Tydligare prioriteringar. Medlemsstaterna bygger sina önskemål om stöd på nationella livsmedelsutdelningsprogram och anger målsättningar och prioriteringar för livsmedelsutdelning till de sämst ställda.

–         Samfinansiering. Genom att införa samfinansiering understryker man sammanhållningsdimensionen i ordningen, säkrar en god planering och förstärker synergieffekterna. För att bidra till ett smidigt införande och ett fortsatt högt utnyttjande av de gemenskapsmedel som står till förfogande kommer beloppen för gemenskapens samfinansiering att vara 75 respektive 85 procent för de medlemsstater som tar emot medel från Sammanhållningsfonden enligt planeringen för 2010–2012. Därefter, från och med planeringen för 2013–2015, kommer gemenskapens belopp för samfinansieringen att vara 50 respektive 75 procent.

–         Ökad kontroll och rapportering. Skyldigheterna att rapportera på olika nivåer kommer att öka och omfatta en rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2012.

Europaparlamentets ståndpunkt

Europaparlamentet uttryckte i sitt uttalande av den 4 april 2006 om leverans till de välgörenhetsorganisationer som utsetts att genomföra det europeiska livsmedelsstödprogrammet för de sämst ställda sin oro för programmets framtid och uppmanade kommissionen och rådet att permanenta programmet, som en bekräftelse på vikten att tillgodose livsmedelsbehoven för de sämst ställda.

Mer nyligen antog Europaparlamentet den 22 maj 2008 en resolution om de stigande livsmedelspriserna inom EU och i utvecklingsländerna. Parlamentet betonar där den grundläggande rätten till livsmedel och behovet att förbättra villkoren för en ständig tillgång till tillräckligt med livsmedel för alla människor, för ett aktivt och hälsosamt liv.

Föredraganden ser positivt på att kommissionen erkänner vikten av ett EU-program för livsmedelsstöd (utdelning). Kommissionens förslag om att utöka sortimentet av de produkter som tillhandahålls inom programmet välkomnas också. Detta kommer otvivelaktigt att göra det lättare att möta de befintliga behoven. Med hänsyn till den betydande begränsningen av interventionsuppköpen bör livsmedel avsett till stöd för de sämst ställda komma även från uppköp på marknaden. Det förändrar dock inte att lejonparten av programmet fortfarande bör utgöras av lager som härrör från interventioner på jordbruksmarknaden. Föredraganden anser att programmet för utdelning av livsmedel bland de sämst ställda även framdeles bör utgöra en beståndsdel i den gemensamma jordbrukspolitiken, trots att produkter från interventionslager utnyttjas i allt mindre grad vid genomförandet av programmet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken inverkar på livsmedelsmarknaden dels genom att säkra ett tillräckligt utbud av livsmedelsprodukter, dels genom att påverka prisnivåerna för dessa produkter. Personerna med de lägsta inkomsterna är särskilt utsatta för prisfluktueringar, och programmet för livsmedelsutdelning bland de sämst ställda i EU är ett effektivt verktyg inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att förbättra situationen för dessa människor. Samtidigt minskar den inre efterfrågan som väcks genom programmet behovet att införa instrument till stöd för jordbruksmarknaderna i gemenskapen (t.ex. interventionsuppköp, privat förvar, exportåterbetalningar).

Föredraganden delar kommissionen ståndpunkt om det nödvändiga i tydliga prioriteringar och långsiktig planering. Att förlänga programtiden till tre år kommer att ge en bättre effektivitet när det gäller användningen av tillgängliga medel. Dessutom kommer det att säkra kontinuitet för livsmedelsförsörjningen, framför allt under perioderna med störst behov, dvs. höst och vinter. Eftersom budgetmedlen endast säkras och begränsas till budgetplanen 2007–2013 är det dock nödvändigt med en tidigare tidpunkt för utvärdering. Därför föreslås att rapporteringen ska ske innan besluten har fattats om den nya budgetplanen efter 2013.

Vidare ställer sig föredraganden negativ till de föreslagna beloppen för samfinansiering. Att införa ett krav på samfinansiering av programmet skulle kunna begränsa eller rentav utesluta vissa medlemsstaters deltagande. Det skulle framför allt beröra de medlemsstater som har låg inkomst per capita och ekonomiska svårigheter i budgeten. Detta får än större betydelse mot bakgrund av den rådande globala finanskrisen, som märks även i den europeiska ekonomin.

Därför föreslår föredraganden att EU fullt ut finansierar livsmedelsstödprogrammen.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (12.2.2009)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen
(KOM(2008)0563 – C6‑0353/2008 – 2008/0183(CNS))

Föredragande: Florencio Luque Aguilar

KORTFATTAD MOTIVERING

Den ekonomiska kris som Europa nu genomgår kommer att under de närmaste åren leda till en ökning av det antal människor som befinner sig under fattigdomsstrecket. Detta antal uppgår redan till 16 procent av den totala befolkningen (80 miljoner personer). Inför ett sådant krisscenario är det därför ytterst viktigt att garantera att gemenskapens hjälpprogram för leverans av livsmedel till de sämst ställda fortsätter.

Trots detta försvinner nu, i och med avvecklingen av interventionslagren, ett instrument som fram till i dag har varit mycket användbart för leveranser av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen och som samtidigt har garanterat stabila priser för de europeiska producenterna.

I det nya program som kommissionen föreslagit blir direkta inköp på marknaden det huvudsakliga verktyget för leverans av livsmedel till de sämst ställda. Trots att det erbjuder fördelen att utvidga det produktsortiment som ingår i leveranserna till förmån för en bättre kostbalans för de sämst ställda grupperna ger det dock upphov till en del olägenheter.

I synnerhet garanteras inte gemenskapspreferens genom det nya programmet, trots att medlemsstaternas lantbrukare är de främsta aktörerna i den gemensamma jordbrukspolitiken och utgör motorn i ekonomin i många landsbygdsområden. Man måste ta hänsyn till att detta nya verktyg utgör en del av den gemensamma jordbrukspolitiken, och att det därför i största möjliga utsträckning måste följa principerna för denna politik, och dessutom måste man beakta att de europeiska lantbrukarna och boskapsuppfödarna spelar en viktig roll för utvecklingen av landsbygdsområdena.

Dessutom införs genom kommissionens förslag för första gången en obligatorisk samfinansiering i det europeiska programmet, vilket kan innebära en risk för att vissa medlemsstater inte kommer att klara den totala kostnaden.

För att samfinansieringen inte ska utgöra ett hinder för inledandet av programmet skulle ett alternativ till kommissionens förslag vara att begränsa medlemsstaternas bidrag till kostnaderna till 40 procent av gemenskapens anslag. Denna procentandel motsvarar den extra budgetmarginal som behövs under det kommande året. På så sätt garanterar man åtminstone kontinuiteten hos de tidigare vidtagna åtgärderna. Kommissionen vill med denna åtgärd öka budgeten för 2009 med 200 miljoner euro, så att den uppgår till 500 miljoner euro. De nationella bidragen ska läggas till detta belopp.

Samfinansieringen av programmet är den aspekt som mest oroar de välgörenhetsorganisationer som sköter distributionen av livsmedlen, eftersom de fruktar att den kan bli ett hinder för kontinuiteten hos de tidigare vidtagna åtgärderna. Dessutom kan kostnaderna öka under de kommande åren till följd av de stigande livsmedelspriserna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Skäl 1
Kommissionens text	Ändringsförslag
(1) Rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen2, senare upphävd och införlivad i rådets förordning (EG) nr 1234/2007, har under mer än två decennier utgjort en tillförlitlig grund för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i gemenskapen.	(1) Rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen2, senare upphävd och införlivad i rådets förordning (EG) nr 1234/2007, har under mer än två decennier utgjort en tillförlitlig grund för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i gemenskapen. Förordningen har bidragit positivt till sammanhållningen i EU‑regionerna genom att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner med olika utvecklingsnivåer har kunnat minskas.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Skäl 2
Kommissionens text	Ändringsförslag
(2) I målen för gemensamma jordbrukspolitiken ingår enligt artikel 33.1 i fördraget att stabilisera marknaderna och att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Under årens lopp har planerna för utdelning av livsmedel inom ramen för ordningen framgångsrikt bidragit till att förverkliga båda målen och har, genom att minska otryggheten när det gäller livsmedelstillgången för de sämst ställda i gemenskapen, visat sig vara ett viktigt redskap som har kunnat bidra till att garantera att det finns en god tillgång till livsmedel inom gemenskapen samtidigt som man har kunnat minska interventionslagren.	(2) I målen för gemensamma jordbrukspolitiken ingår enligt artikel 33.1 i fördraget att stabilisera marknaderna och att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Under årens lopp har planerna för utdelning av livsmedel inom ramen för ordningen framgångsrikt bidragit till att förverkliga båda målen och har, genom att minska otryggheten när det gäller livsmedelstillgången för de sämst ställda i gemenskapen, visat sig vara ett viktigt redskap som har kunnat bidra till att garantera att det finns en god tillgång till livsmedel inom gemenskapen samtidigt som man har kunnat minska interventionslagren. Det nya europeiska programmet för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i gemenskapen bör fortsätta så att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken kan respekteras, samtidigt som programmet även bör bidra till att nå de sammanhållningspolitiska målen genom att säkra en balanserad, harmonisk och hållbar utveckling för alla regioner.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Skäl 4a (nytt)
Kommissionens text	Ändringsförslag
	(4a) Lämpliga finansiella bestämmelser måste antas för att garantera kontinuiteten hos de tidigare vidtagna åtgärderna, och för att undvika att samfinansieringen av programmet blir ett hinder för dess optimala genomförande, samtidigt som man ser till att medlemsstaternas budgetbörda inte blir alltför hög.
Motivering
En stor majoritet av medlemsstaterna kräver att hela kostnaden för programmet ska täckas av gemenskapens budget. Föredragandens ändringsförslag innebär en kompromisslösning.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Skäl 5
Kommissionens text	Ändringsförslag
(5) Det nuvarande livsmedelsutdelningsprogrammet bygger på utdelning av varor från gemenskapens interventionslager, kompletterat med tillfälliga uppköp på marknaden. Den successiva reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gynnsamma utvecklingen av producentpriserna har dock lett både till en fortlöpande minskning av interventionslagren och till en variation av de produkter som finns att tillgå. Följaktligen bör uppköp på marknaden också kunna bli en permanent källa till leveranser inom ramen för ordningen som ett komplement till interventionslagren, om lämpliga lager inte finns att tillgå.	(5) Det nuvarande livsmedelsutdelningsprogrammet bygger på utdelning av varor från gemenskapens interventionslager, kompletterat med tillfälliga uppköp på marknaden. De ökade spänningarna på världsmarknaden för jordbruksråvaror och det progressiva avskaffandet av produktionsstyrnings- och lagringsinstrument inom ramen för de successiva reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har minskat unionens själförsörjningsgrad när det gäller produktkvantitet och variation i utbudet av disponibla produkter samt dess förmåga att tillgodose livsmedelsbehoven hos de sämst ställda och hantera livsmedelskriser eller internationell spekulation. Följaktligen bör uppköp på marknaden också kunna bli en permanent källa till leveranser inom ramen för ordningen som ett komplement till interventionslagren, om lämpliga lager inte finns att tillgå.
Motivering
De successiva reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har lett till en minskning av antalet interventionsmekanismer, men det är dock i första hand utvecklingen av den globala efterfrågan på livsmedelsprodukter eller icke-livsmedelsprodukter och spekulationens utveckling som orsakat en minskning av lagren och utbudet av disponibla produkter (jfr. hungerkravallerna m.m.).
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Skäl 5
Kommissionens text	Ändringsförslag
(5) Det nuvarande livsmedelsutdelningsprogrammet bygger på utdelning av varor från gemenskapens interventionslager, kompletterat med tillfälliga uppköp på marknaden. Den successiva reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gynnsamma utvecklingen av producentpriserna har dock lett både till en fortlöpande minskning av interventionslagren och till en variation av de produkter som finns att tillgå. Följaktligen bör uppköp på marknaden också kunna bli en permanent källa till leveranser inom ramen för ordningen som ett komplement till interventionslagren, om lämpliga lager inte finns att tillgå.	(5) Det nuvarande livsmedelsutdelningsprogrammet bygger på utdelning av varor från gemenskapens interventionslager, kompletterat med tillfälliga uppköp på marknaden. Den successiva reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gynnsamma utvecklingen av producentpriserna har dock lett både till en fortlöpande minskning av interventionslagren och till en variation av de produkter som finns att tillgå. Följaktligen bör uppköp på marknaden också kunna bli en permanent källa till leveranser inom ramen för ordningen som ett komplement till interventionslagren, varvid lokalt producerade färska livsmedelsprodukter bör prioriteras.
Motivering
I livsmedelsutdelningsordningen bör särskild hänsyn fästas vid kvaliteten på de livsmedelsprodukter som delas ut till de sämst ställda. Av denna orsak efterlyses uppköp av hälsosamma och färska livsmedelsprodukter på de lokala marknaderna. Detta bidrar till en hållbar produktion, bearbetning, distribution och konsumtion av livsmedel.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 1
Kommissionens text Ändringsförslag 1. Produkter i interventionslager ska göras tillgängliga eller livsmedel köpas upp på marknaden så att dessa produkter kan delas ut till dem som har det sämst ställt i gemenskapen, genom de organisationer som utses av medlemsstaterna. 1. Produkter i interventionslager ska göras tillgängliga eller livsmedel med ursprung i gemenskapen köpas upp på marknaden, varvid lokalt producerade färska livsmedelsprodukter ska prioriteras, så att dessa produkter kan delas ut till dem som har det sämst ställt i gemenskapen, genom de organisationer som utses av medlemsstaterna. Livsmedelsprodukter får köpas upp på marknaden endast om interventionslager lämpade för livsmedelsutdelningsprogrammet inte finns att tillgå.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 7 – stycke 1
Kommissionens text Ändringsförslag 7. Gemenskapen ska samfinansiera de kostnader som är bidragsberättigande enligt ordningen. 7. För finansieringen av ordningen ska högst 40 procent av gemenskapens anslag kompletteras med bidrag från medlemsstaterna.
Motivering
En los últimos años la Unión Europea ha invertido en torno a 300 millones de euros para ayuda alimentaria, dotación que ha sido íntegramente financiada por el presupuesto comunitario. Para el próximo año la Comisión prevé, sin embargo, un presupuesto de 500 millones de euros. Las organizaciones caritativas temen que la propuesta de la Comisión de cofinanciar la totalidad del programa obstaculice su aplicación en algunos Estados miembros. La enmienda del ponente pretende, por lo tanto, garantizar la continuidad de las acciones emprendidas en el pasado, limitando la co-financiación al 40 % de la dotación comunitaria, porcentaje que equivale actualmente al aumento en 200 millones de euros previsto por la Comisión para el 2009.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning – ändringsrättsakt Artikel 2 – led 1 Förordning (EG) nr 1234/2007 Artikel 27 – punkt 7 – stycke 2 – inledningen
Kommissionens text Ändringsförslag Gemenskapens samfinansiering får Gemenskapens samfinansiering får för de åtgärder som finansieras med högst 40 procent av gemenskapens anslag inte överstiga
Motivering
En los últimos años la Unión Europea ha invertido en torno a 300 millones de euros para ayuda alimentaria, dotación que ha sido íntegramente financiada por el presupuesto comunitario. Para el próximo año la Comisión prevé, sin embargo, un presupuesto de 500 millones de euros. Las organizaciones caritativas temen que la propuesta de la Comisión de cofinanciar la totalidad del programa obstaculice su aplicación en algunos Estados miembros. La enmienda del ponente pretende, por lo tanto, garantizar la continuidad de las acciones emprendidas en el pasado, limitando la co-financiación al 40 % de la dotación comunitaria, porcentaje que equivale actualmente al aumento en 200 millones de euros previsto por la Comisión para el 2009.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Utdelning av livsmedel till de sämst ställda (ändring av ”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”)
Referensnummer	KOM(2008)0563 – C6-0353/2008 – 2008/0183(CNS)
Ansvarigt utskott	AGRI
Yttrande      Tillkännagivande i kammaren	REGI 21.10.2008
Föredragande av yttrande      Utnämning	Florencio Luque Aguilar 2.12.2008
Behandling i utskott	20.1.2009
Antagande	12.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Emmanouil Angelakas, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Rolf Berend, Victor Boştinaru, Wolfgang Bulfon, Giorgio Carollo, Bairbre de Brún, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Monica Giuntini, Ambroise Guellec, Gábor Harangozó, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Gisela Kallenbach, Evgeni Kirilov, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Florencio Luque Aguilar, Jamila Madeira, Iosif Matula, Miroslav Mikolášik, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Giovanni Robusti, Wojciech Roszkowski, Bernard Soulage, Catherine Stihler, Margie Sudre, Oldřich Vlasák
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Emanuel Jardim Fernandes, Stanisław Jałowiecki, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Christa Prets, Flaviu Călin Rus, Richard Seeber, László Surján, Iuliu Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Sepp Kusstatscher, Toine Manders

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Utdelning av livsmedel till de sämst ställda (ändring av “enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”)
Referensnummer	KOM(2008)0563 – C6-0353/2008 – 2008/0183(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	15.10.2008
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 21.10.2008
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 21.10.2008		CONT 21.10.2008		REGI 21.10.2008
Inget yttrande avges        Beslut	BUDG 5.11.2008		CONT 4.11.2008
Föredragande        Utnämning	Czesław Adam Siekierski 6.10.2008
Behandling i utskott	10.11.2008		19.1.2009		17.2.2009
Antagande	17.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 7 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giovanna Corda, Joseph Daul, Albert Deß, Carmen Fraga Estévez, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Stéphane Le Foll, Véronique Mathieu, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, James Nicholson, María Isabel Salinas García, Sebastiano Sanzarello, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, Donato Tommaso Veraldi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Katerina Batzeli, Esther De Lange, Ilda Figueiredo, Wiesław Stefan Kuc, Roselyne Lefrançois, Astrid Lulling, Catherine Neris, Maria Petre, Markus Pieper, Struan Stevenson
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Hélène Goudin, Mieczysław Edmund Janowski
Ingivande	24.2.2009