BETÄNKANDE om flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande

24.2.2009 - (2008/2225(INI))

Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Vasco Graça Moura

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande

(2008/2225(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av artiklarna 149 och 151 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet från 2003,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2008, ”Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande” (KOM(2008)0566), samt kommissionens åtföljande arbetsdokument (SEK(2008)2443, SEK(2008)2444 och SEK(2008)2445),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2007, ”Ramarna för den europeiska undersökningen om språkkunskaper” (KOM(2007)0184),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 november 2007, ”Rapport om genomförandet av handlingsplanen ”Främjande av språkinlärning och språklig mångfald” (KOM(2007)0554), samt det åtföljande arbetsdokumentet (SEK(2007)1222),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2006 om en ny ramstrategi för flerspråkighet[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 27 april 2006 om åtgärder för att främja flerspråkighet och språkinlärning i Europeiska unionen: Europeisk indikator för språkkunskaper[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 med rekommendationer till kommissionen om europeiska regionala och mindre använda språk - minoritetsspråken inom EU - mot bakgrund av utvidgningen och den kulturella mångfalden[4],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1934/2000/EG av den 17 juli 2000 om Europeiska språkåret 2001[5],

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002,

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (utbildning, ungdom och kultur) den 21‑22 maj 2008, särskilt avseende flerspråkighet,

–   med beaktande av slutsatserna från mötet mellan rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar i november 2008 om främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog i Europeiska unionens och dess medlemsstaters yttre förbindelser[6],

–   med beaktande av Regionkommitténs yttrande om flerspråkighet av den 18–19 juni 2008[7] och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 september 2008 om flerspråkighet,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6‑0092/2009), och av följande skäl:

A. Språklig och kulturell mångfald påverkar i stor utsträckning EU‑medborgarnas vardag tack vare mediernas räckvidd, den ökade rörligheten, migrationen och den ökande globaliseringen.

B.  Att lära sig flera olika språk anses vara av största betydelse för alla EU‑medborgare, eftersom det gör det möjligt för dem att utnyttja den fria rörlighetens alla ekonomiska, sociala och kulturella fördelar inom EU och i samband med EU:s förbindelser med tredjeländer.

C. Flerspråkighet är allt viktigare i förbindelserna mellan medlemsstaterna, liksom i samexistensen i våra multikulturella samhällen och i EU:s gemensamma politik.

D. Bedömningen av flerspråkighet måste ske genom erkända instrument, som till exempel den gemensamma europeiska referensramen för språk.

E.  Vissa europeiska språk är en viktig bro i kontakten med tredjeländer, liksom mellan folk och nationer i många olika regioner i världen.

F.  Språklig mångfald är en medborgerlig rättighet som tillerkänns medborgarna enligt artiklarna 21 och 22 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Flerspråkighet bör också syfta till att främja respekt för mångfald och tolerans, så att eventuella aktiva eller passiva konflikter mellan olika språkgemenskaper i medlemsstaterna kan undvikas.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om flerspråkighet och rådets uppmärksammande av det.

2.  Europaparlamentet upprepar sina tidigare ståndpunkter om flerspråkighet och kulturell mångfald.

3.  Europaparlamentet insisterar på att alla officiella språk i EU ska tillmätas samma värde på alla aspekter av den offentliga verksamheten.

4.  Europaparlamentet anser att den språkliga mångfalden i Europa i hög grad berikar kulturen och att det vore fel att inom EU begränsa sig till ett enda huvudspråk.

5.  Europaparlamentet anser att de olika organen i EU spelar en viktig roll för att värna om principen om språklig likställdhet, både i förbindelserna mellan medlemsstaterna och inom själva EU‑institutionerna, och även i EU‑medborgarnas kontakter med nationella förvaltningar och internationella institutioner och organ.

6.  Europaparlamentet understryker att flerspråkighetens betydelse för EU‑medborgarna och en hållbar utveckling av EU inte bara omfattar ekonomiska och sociala aspekter, utan att även andra aspekter bör uppmärksammas, som kulturellt och vetenskapligt arbete och utbyte samt översättning, både litterär och fackteknisk sådan, och inte minst den roll som språk spelar för att forma och stärka identitet.

7.  Europaparlamentet betonar att flerspråkighet är ett gränsöverskridande begrepp som i hög grad påverkar de europeiska medborgarnas liv. Därför uppmanas även medlemsstaterna att ta hänsyn till flerspråkighet inom andra politikområden än utbildning, till exempel livslångt lärande, social delaktighet, sysselsättning, medier och forskning.

8.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att införa specifika program för att stödja översättning och flerspråkiga termdatabaser.

9.  Europaparlamentet påminner om att informations- och kommunikationsteknik ska användas för att främja flerspråkighet och vill därför lyfta fram lämplig internationell standard (ISO 10646) och uppmana till användning av denna – eftersom den omfattar alfabet på alla språk – i EU:s och medlemsstaternas administrativa system och medier.

10. Europaparlamentet föreslår att en europeisk dag för översättare och tolkar ska införas, eller att man på Europeiska språkdagen, som firas den 26 september varje år, uppmärksammar och värdesätter den funktion som översättare och tolkar har.

11. Europaparlamentet menar att det är viktigt att låta föräldrar och målsmän själva få välja vilket officiellt språk de vill att barnens undervisning ska ske på i de länder där det finns fler än ett officiellt språk och ett eller flera regionala språk.

12. Europaparlamentet varnar för misstaget att främja ett språk på bekostnad av rättigheterna hos dem som talar ett annat språk och att utnyttja någon av form av tvång eller diskriminering som åsidosätter eller kränker dessa rättigheter.

13. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att bevara flerspråkigheten i länder eller regioner där det finns två eller flera officiella språk och att kunna garantera att alla dessa språk används som undervisningsspråk på alla utbildningsnivåer.

14. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att det går att förstå alla språken i de medlemsstater där det finns flera officiella språk, i synnerhet för äldre personer och inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, förvaltningen och på arbetsmarknaden.

15. Europaparlamentet uppmuntrar statstjänstemän som i sitt arbete kommer i kontakt med medborgare från andra medlemsstater att lära sig ett andra EU‑språk.

16. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt och lämpligt att, genom yrkesutbildning och program för livslångt lärande, skapa möjligheter till språkinlärning i vuxen ålder för den personliga och yrkesmässiga utvecklingens skull.

17. Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av god undervisning i modersmålet, inte bara för att klara skolgången i allmänhet utan även och särskilt för att kunna skaffa sig tillfredsställande kunskaper i andra språk, och välkomnar varmt kommissionens förslag om att främja ”modersmålet plus ytterligare två språk”. Därför bör inget skolbarn bli utan undervisning på landets officiella språk.

18. Europaparlamentet beklagar att kommissionen varken har inrättat något flerårigt program eller något gemenskapsorgan för språklig mångfald och språkinlärning, något som Europaparlamentet efterlyste i den ovannämnda resolutionen som antogs med stor majoritet den 4 september 2003.

19. Europaparlamentet betonar vidare betydelsen av en god inlärning av mottagarlandets officiella språk så att invandrare och deras anhöriga kan integreras fullt ut. Särskilda språkkurser, särskilt för kvinnor och äldre personer, måste främjas effektivt av de nationella regeringarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera på ett ansvarsfullt sätt gentemot invandrare genom att förse dem med nödvändiga medel för att lära sig mottagarlandets språk och få kunskap om dess kultur, samtidigt som de tillåts och uppmuntras att bevara sitt eget språk.

20. Europaparlamentet påminner om att det därför är viktigt att värna om kvaliteten i detta sammanhang, bland annat vid utbildning av lärare.

21. Europaparlamentet betonar att det är värdefullt med språkinlärning i förskolan, särskilt av språket i det land där barnen går i skola.

22. Europaparlamentet anser att barn redan före skolåldern måste kunna tala språket i landet där de bor, för deras egen skull, för att inte utsättas för diskriminering under skoltiden eller senare utbildning och för att kunna delta i all verksamhet på lika villkor.

23. Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna ska undersöka möjligheterna till utbyte av lärare på olika undervisningsnivåer, i syfte att undervisa olika skolämnen på olika språk. Denna möjlighet skulle i synnerhet kunna utnyttjas i gränsregioner och därmed kunna förbättra arbetskraftens rörlighet och medborgarnas språkkunskaper.

24. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att främja rörligheten för och utbyten bland språklärare och språkstuderande och understryker att en smidig rörlighet för språklärare i EU bidrar till att så många som möjligt av dem får kontakt med språkmiljön för det språk de undervisar i.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra rörligheten för lärare och samarbetet mellan skolor i olika länder för att genomföra tekniskt och kulturellt innovativa utbildningsprojekt.

26. Europaparlamentet uppmuntrar och stöder införandet av minoritetsspråk, inhemska språk och främmande språk som valmöjlighet i skolornas studieplan och/eller i studieverksamhet öppen för alla.

27. Europaparlamentet upprepar sitt mångåriga åtagande att främja språkinlärning, flerspråkighet och språklig mångfald i EU, bland annat landsdels- och minoritetsspråk eftersom dessa är kulturtillgångar som måste skyddas och vårdas. Flerspråkighet är nödvändigt för en effektiv kommunikation och bidrar till att underlätta förståelsen mellan personer och därmed acceptansen av mångfald och minoriteter.

28. Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaternas kursplaner innehåller möjligheten att lära sig ett tredje främmande språk från och med högstadiet.

29. Europaparlamentet betonar betydelsen av att lära sig grannländernas språk som ett sätt att förbättra kommunikationen och öka den ömsesidiga förståelsen i EU samt förstärka gemenskapen.

30. Europaparlamentet rekommenderar att inlärning av grannländers språk och landsdelsspråk ska stödjas, särskilt i gränsregionerna.

31. Europaparlamentet påpekar än en gång behovet av att främja och stödja utvecklingen av innovativa pedagogiska modeller och metoder för språkundervisning för att uppmuntra språkinlärning och öka medborgarnas medvetenhet och motivation.

32. Europaparlamentet föreslår att det på alla undervisningsnivåer, oavsett geografisk miljö, ska finnas behöriga lärare i främmande språk som också har erfarenhet av informations- och kommunikationsteknik.

33. Europaparlamentet förordar samråd med europeiska språklärarförbund och språklärarföreningar om vilka program och metoder som bör tillämpas.

34. Europaparlamentet framhåller att det är viktigt med en politik som stimulerar till läsande och kreativt skrivande för att kunna nå dessa mål.

35. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att genom massmedierna och modern teknik inleda informations- och upplysningskampanjer om fördelarna med språkinlärning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de slutsatser som dragits efter samråden om språkinlärning för invandrarbarn och undervisning i ursprungslandets språk och kultur i värdmedlemsstaten.

36. Europaparlamentet rekommenderar och uppmuntrar användningen av informations- och kommunikationsteknik, som är ett viktigt verktyg i språkundervisningen.

37. Europaparlamentet upprepar sin politiska prioritering om att främja språkkunskaper genom inlärning av andra EU-språk, varav ett ska vara ett språk som talas i ett grannland och ett annat ett lingua franca. Detta skulle ge medborgarna kvalifikationer och meriter för att delta i ett demokratiskt samhälle genom aktivt medborgarskap, anställningsbarhet och kunskap om andra kulturer.

38. Europaparlamentet föreslår vidare att massmedierna och Internet bör ha en lämplig mängd flerspråkigt innehåll, särskilt som språkpolicy på europeiska och EU‑anknutna webbsidor och portaler där flerspråkighet måste respekteras till fullo, åtminstone vad gäller EU:s 23 officiella språk.

39. Europaparlamentet stöder att tv‑program ska textas på det nationella språket i stället för att dubbas eller ha speakerröst, i syfte att underlätta inlärning och övning av EU-språk och förbättra förståelsen för den kulturella bakgrunden till audiovisuella produktioner.

40. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att låta tv-program, särskilt barnprogram, vara textade snarare än dubbade.

41. Europaparlamentet uppmuntrar EU att utnyttja den europeiska språkfördelen i sina yttre förbindelser och efterlyser en vidareutveckling av denna tillgång i den kulturella, ekonomiska och sociala dialogen med övriga världen, för att på så vis stärka och skapa mervärde åt EU:s roll på den internationella scenen och gynna tredjeländer, inom ramen för den utvecklingspolitik som EU driver.

42. Europaparlamentet anser att medborgarna, oavsett ålder, inom ramen för livslångt lärande bör ges tillräckligt stöd för att kontinuerligt utveckla och förbättra sina språkfärdigheter genom att de ges tillgång till lämpliga språkinlärningsmöjligheter eller andra hjälpmedel som underlättar kommunikationen, bland annat språkinlärning i tidig ålder, så att de kan förbättra sin sociala delaktighet, anställbarhet och välfärd.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja åtgärder för att underlätta språkinlärning för utsatta personer och personer som tillhör nationella minoriteter samt invandrare, för att dessa personer ska kunna lära sig värdlandets eller värdregionens språk för att på detta sätt åstadkomma social integration och bekämpa social utslagning. Invandrare måste kunna använda sitt första språk för att utveckla sina språkfärdigheter. Medlemsstaterna uppmanas därför att uppmuntra inte bara inlärningen av det språk som talas i respektive medlemsstat, utan även användningen av en persons första språk.

44. Europaparlamentet efterlyser ett ökat stöd till ett internationellt synliggörande av de europeiska språken, eftersom de är en tillgång i det europeiska projektet mot bakgrund av de språkliga, historiska och kulturella band som förenar EU och tredjeländer och för strävandena att främja demokratiska värderingar i dessa länder.

45. Europaparlamentet anser att europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, måste erbjudas ett effektivt stöd i språkhandledning och språkanvändning, så att deras tillträde till världsmarknaderna främjas, särskilt till tillväxtmarknaderna.

46. Europaparlamentet framhåller särskilt de eventuella riskerna med kommunikationsklyftan mellan personer med olika kulturell bakgrund och sociala skillnader mellan flerspråkiga och enspråkiga personer. Parlamentet uppmärksammar det faktum att bristfälliga språkfärdigheter fortfarande utgör ett allvarligt hinder mot att arbetstagare från andra länder integreras i samhället och på arbetsmarknaden i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska klyftan mellan flerspråkiga personer som har större möjligheter i EU och enspråkiga personer som inte har samma möjligheter.

47. Europaparlamentet anser att stöd bör ges till inlärning av tredjeländers språk, även inom EU.

48. Europaparlamentet betonar vikten av att stora internationella språk används i turistområden, särskilt på turistkontor, informationstavlor och vägskyltar.

49. Europaparlamentet begär att indikatorerna för språkkunskap inom en snar framtid ska tillämpas på alla officiella EU-språk, samtidigt som de används på andra språk som talas och studeras inom EU.

50. Europaparlamentet rekommenderar att språkkunskapsindikatorerna även ska omfatta klassisk grekiska och latin, inte bara för att det är ett gemensamt europeiskt kulturarv av stor betydelse för Europas civilisation och kultur, utan även för att inlärningen av dessa språk underlättar inlärningen av nya språk och främjar det metalingvistiska tänkandet.

51. Europaparlamentet vill uppmärksamma att datainsamlingen om språkkunskaper bör innefatta tester av de fyra språkfärdigheterna, det vill säga läsförståelse, hörförståelse, skriftlig språkfärdighet och muntlig språkfärdighet.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna, genom att utnyttja den öppna samordningsmetoden, för att underlätta utbytet av erfarenheter av och god praxis inom flerspråkighet. Man bör även beakta de positiva ekonomiska effekter som kunnat konstateras exempelvis inom företag som tillämpar flerspråkighet.

53. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2008)0124.
• [2]  EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 207.
• [3]  EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 271.
• [4]  EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 374.
• [5]  EGT L 232, 14.9.2000, s. 1.
• [6]  EUT C 320, 16.12.2008, s. 10.
• [7]  EUT C 257, 9.10.2008, s. 30.

MOTIVERING

Europaparlamentet har tidigare behandlat frågor om flerspråkighet, vilket gör att det inte krävs någon mer uttömmande motivering.

Föredraganden instämmer med kommissionen och anser att den språkliga och kulturella mångfalden i EU är en enorm konkurrensfördel och understryker att programmen för språkundervisning och skol- och kulturutbyte, både inom och utanför EU, absolut måste stödjas.

Eftersom språket är en faktor för social delaktighet är det viktigt att öka sådana politiska åtgärder som stöder översättning, både litterär och fackspråklig.

EU bör om möjligt dra nytta av denna fördel i samband med den dialog som förs med andra regioner i världen, med hänsyn till de särskilda språkliga, historiska och kulturella band som förenar EU och tredjeländer.

För att kunna främja flerspråkighet krävs också audiovisuell produktion, informations- och kommunikationsteknik samt nya former av tillträde till kultur- och studieinnehåll, till exempel tillträde online. Denna moderna dynamik på kulturutbytesområdet underlättar en naturlig tillnärmning av folkgrupper, vilket flerspråkigheten är med och bidrar till.

Indikatorerna för språkkunskap måste inom en snar framtid tillämpas på alla officiella EU‑språk, samtidigt som de används på andra språk som talas och studeras i Europa.

Föredraganden anser det vara av stor vikt att indikatorn för språkkunskap omfattar alla officiella språk i Europeiska unionen.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (11.2.2009)

till utskottet för kultur och utbildning

över flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande
(2008/2225(INI))

Föredragande: Csaba Sógor

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar på nytt sitt mångåriga åtagande att främja språkinlärning, flerspråkighet och språklig mångfald i EU, bland annat landsdels- och minoritetsspråk eftersom dessa är kulturtillgångar som måste skyddas och vårdas. Flerspråkighet är nödvändigt för en effektiv kommunikation och utgör ett instrument för att underlätta förståelsen mellan personer och därmed acceptansen av olikheter och minoriteter.

2.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen i sitt meddelande av den 18 september 2008, ”Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande” (KOM(2008)0566), hänvisar till Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk som antogs 1992. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har undertecknat eller ratificerat denna stadga att göra det.

3.  Europaparlamentet anser att språklig mångfald inte bara är en viktig del av kulturarvet, utan även ett viktigt inslag i de europeiska medborgarnas dagliga liv och ett inslag som bidrar till att främja de grundläggande europeiska värdena, såsom tolerans och förståelse, och till skapandet av nätverk.

4.  Europaparlamentet betonar att flerspråkighet är ett gränsöverskridande begrepp som i hög grad påverkar de europeiska medborgarnas liv. Därför uppmanas även medlemsstaterna att ta hänsyn till flerspråkighet inom andra politikområden än utbildning, till exempel livslångt lärande, social delaktighet, sysselsättning, medier och forskning.

5.  Europaparlamentet anser att inlärning av olika språk, till exempel våra angränsande medlemsstaters språk, bör uppmuntras. Parlamentet anser dessutom att gränsboende och majoritets- och minoritetsgrupper som lever tillsammans bör lära sig varandras språk för att stärka den sociala och kulturella integrationen inom euroregionerna och underlätta den gränsöverskridande rörligheten för arbetstagare.

6.  Europaparlamentet framhåller särskilt de eventuella risker som kommunikationsklyftan mellan personer med olika kulturell bakgrund och sociala skillnader mellan flerspråkiga och enspråkiga personer kan leda till. Parlamentet uppmärksammar det faktum att bristfälliga språkfärdigheter fortfarande utgör ett allvarligt hinder mot att arbetstagare från andra länder integreras i samhället och på arbetsmarknaden i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska klyftan mellan flerspråkiga personer som har större möjligheter i EU och enspråkiga personer som inte har samma möjligheter.

7.  Europaparlamentet understryker att språkfärdigheter ger medborgarna möjlighet att utnyttja friheten att bo och arbeta i en annan medlemsstat och underlättar därmed rörligheten för medborgarna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att uppnå Barcelona-målet om att ge medborgarna möjlighet att kommunicera på två främmande språk.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av fortbildning för språklärare och övriga som arbetar med språkundervisning, och vikten av åtgärder för att uppmuntra deras rörlighet för att de ska kunna förbättra sin språkliga och interkulturella kompetens.

9.  Europaparlamentet anser inom ramen för livslångt lärande att medborgarna, oavsett ålder, bör ges tillräckligt stöd för att kontinuerligt utveckla och förbättra sina språkfärdigheter genom att de ges tillgång till lämpliga språkinlärningsmöjligheter eller andra hjälpmedel som underlättar kommunikationen, bland annat språkinlärning i tidig ålder, så att de kan förbättra sin sociala delaktighet, anställbarhet och välfärd.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja åtgärder för att underlätta språkinlärning för utsatta personer och personer som tillhör nationella minoriteter samt invandrare för att dessa ska kunna lära sig värdlandets eller värdregionens språk för att på detta sätt åstadkomma social integration och bekämpa social utslagning. Invandrare måste kunna använda sitt första språk för att utveckla sina språkfärdigheter. Medlemsstaterna uppmanas därför att uppmuntra inte bara inlärningen av det språk som talas i respektive medlemsstat, utan även användningen av en persons första språk.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta mekanismer som gör att lokala samfund och tjänsteleverantörer på ett effektivt sätt kan tillgodose behoven bland de medborgare som talar ett annat språk än det eller de officiella språket eller språken, för att på så sätt underlätta deras integration på arbetsmarknaden och i samhället.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra rörligheten för lärare och samarbetet mellan skolor i olika länder för att genomföra tekniskt och kulturellt innovativa utbildningsprojekt.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen förbättra förvaltningen av den språkliga mångfalden i företag, till exempel genom att skapa flerspråkiga ledningsgrupper på samtliga företagsnivåer och därvid uppmuntra genomförandet av utbildningsprogram för att förbättra de flerspråkiga kommunikationsfärdigheterna.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna, genom att utnyttja den öppna samordningsmetoden, för att underlätta utbytet av erfarenheter av och god praxis inom flerspråkighet. Man bör även beakta de positiva ekonomiska effekter som kunnat konstateras exempelvis inom företag som tillämpar flerspråkighet.

15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att genom massmedierna och modern teknik inleda informations- och upplysningskampanjer om fördelarna med språkinlärning. Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till de slutsatser som dragits efter samråden om språkinlärning för invandrarbarn och undervisning i ursprungslandets språk och kultur i värdmedlemsstaten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	11.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Andersson, Edit Bauer, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Jan Cremers, Harald Ettl, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Stephen Hughes, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jean Lambert, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Jiří Maštálka, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Csaba Őry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, Rovana Plumb, Elisabeth Schroedter, José Albino Silva Peneda, Kathy Sinnott, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Gabriela Creţu, Jamila Madeira, Adrian Manole, Ria Oomen-Ruijten, Csaba Sógor, Patrizia Toia
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Pierre Jonckheer

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 3 8
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, Giovanni Berlinguer, Guy Bono, Nicodim Bulzesc, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Ramona Nicole Mănescu, Adrian Manole, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Doris Pack, Christa Prets, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Gyula Hegyi, Iosif Matula, Raimon Obiols i Germà, Christel Schaldemose, Nina Škottová, Ewa Tomaszewska, Jaroslav Zvěřina
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Raül Romeva i Rueda, Alejo Vidal-Quadras