BETÄNKANDE om en aktiv dialog med medborgarna om EU

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

MOTIVERING

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (*) (26.1.2009)

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (12.2.2009)

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (23.1.2009)

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (13.2.2009)

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (20.1.2009)

YTTRANDE från utskottet för framställningar (11.2.2009)

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

26.2.2009 - (2008/2224(INI))

Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Gyula Hegyi
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Sylvia-Yvonne Kaufmann, utskottet för konstitutionella frågor
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

Förfarande : 2008/2224(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A6-0107/2009

Ingivna texter :

A6-0107/2009

Debatter :

PV 23/03/2009 - 23
CRE 23/03/2009 - 23

Omröstningar :

PV 24/03/2009 - 4.9
CRE 24/03/2009 - 4.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0154

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (*)
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
YTTRANDE från utskottet för framställningar
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

om en aktiv dialog med medborgarna om EU

(2008/2224(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring ”Samarbete för kommunikation om Europa”, som undertecknades den 22 oktober 2008,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2008 med titeln ”Debattera EU: Bygga vidare på erfarenheterna från Plan D som i demokrati, dialog och debatt” (Plan D) (KOM(2008)0158),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 april 2008 om kommunikation om Europa med audiovisuella medier (SEK(2008)0506),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 december 2007 med titeln ”Kommunicera om Europa via Internet – Engagera medborgarna” (SEK(2007)1742),

– med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Förslag till interinstitutionellt avtal om samarbete för kommunikation om Europa” av den 3 oktober 2007 (KOM(2007)0569),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap[1],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 februari 2006 med titeln ”Vitbok om EU:s kommunikationspolitik” (KOM(2006)0035),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2005 med titeln ”Kommissionens bidrag under och efter perioden av eftertanke: Plan D som i demokrati, dialog och debatt” (KOM(2005)0494),

– med beaktande av sin resolution av den 16 november 2006 om vitboken om EU:s kommunikationspolitik[2],

– med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2005 om genomförandet av Europeiska unionens informations- och kommunikationsstrategi[3],

– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för utrikesfrågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt utskottet för framställningar (A6‑0107/2009), och av följande skäl:

A. Vägen till ett demokratiskt och öppet EU går genom en förstärkt dialog mellan medborgarna och EU:s institutioner, däribland parlamentet, men också genom en ständig diskussion om EU på europeisk, nationell och lokal nivå.

B. Av den irländska befolkningen röstade vid en folkomröstning 53,4 procent mot en ratificering av Lissabonfördraget, efter att Frankrike och Nederländerna förkastat det konstitutionella fördraget. Människor med bristande kunskaper om EU-politiken och fördragen tenderar oftare att vara emot dem.

C. Eurobarometerundersökning 69 visade att 52 procent av EU-medborgarna anser att hemlandets EU-medlemskap är positivt, och bara 14 procent anser motsatsen.

D. Kunskap om EU och om unionens politik och funktionssätt, liksom om de rättigheter som garanteras i fördragen, kommer att utgöra grunden i arbetet med att återupprätta medborgarnas förtroende för EU:s institutioner.

E. År 2004 utsågs för första gången en särskild kommissionsledamot för kommunikationsstrategi, men man har ännu inte antagit någon kommunikationspolitik på grund av att det saknas en lämplig rättslig grund i fördragen.

Den allmänna opinionen

1. Europaparlamentet erinrar om att undersökningar visar att ju lägre utbildad och mindre förmögen en EU‑medborgare är, desto mer sannolikt är det att personen i fråga är emot ytterligare europeisk integration, vilket tyder på att Europatanken främst når fram till de välutbildade, välbärgade skikten i det europeiska samhället, trots alla tidigare ansträngningar. Parlamentet anser att det är mycket viktigt med en aktiv dialog mellan EU och dess medborgare för att förverkliga principerna och värderingarna i EU-projektet, men erkänner att kommunikationen hittills inte har varit särskilt framgångsrik.

2. Europaparlamentet beklagar att framstegen i försöken att öka EU-medborgarnas kunskap om och intresse för EU-frågor har varit mycket begränsade trots kommissionens ansträngningar och goda idéer, vilket tyvärr visade sig i den irländska folkomröstningen.

3. Europaparlamentet betonar att det är särskilt viktigt att upprätta sammanhängande kommunikationslänkar som innehållsmässigt fokuserar både på förbindelserna mellan EU och regioner med särskilda kännetecken, och på förbindelserna mellan EU och särskilda samhällsgrupper.

4. Europaparlamentet noterar att nyligen genomförda undersökningar visar att en stor majoritet av EU-medborgarna är för ett EU som driver en enhetlig och motsägelsefri utrikespolitik. Ett uttalande i denna riktning fanns på EU-medborgarnas begäran med i den öppna skrivelsen med rekommendationer från deltagarna i slutkonferensen för de sex Plan D‑projekten för allmänheten den 9 december 2007. I denna öppna skrivelse med tjugosju rekommendationer begär man bland annat att EU agerar effektivare inom socialpolitiken och politiken för social sammanhållning, framför allt för att minska löneskillnaderna och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Mer allmänt begär man att särskild uppmärksamhet fästs vid jämställdhetsfrågor, som ofta åsidosätts. Därför är det också viktigt att titta på vad som kommuniceras genom olika åtgärder och att undersöka på vilket sätt detta skiljer sig från det budskap som EU vill ge sina medborgare.

5. Europaparlamentet påminner om att en majoritet av kvinnorna röstade nej i de senaste folkomröstningarna om EU: 56 procent i Frankrike (Eurobarometerundersökning 171), 63 procent i Nederländerna (Eurobarometerundersökning 172) och 56 procent i Irland (Eurobarometerundersökning 245). Parlamentet anser att detta negativa röstresultat bland annat beror på EU‑institutionernas bristande engagemang i den politik som direkt påverkar kvinnor och som ligger till grund för den ännu rådande ojämställdheten mellan män och kvinnor, till exempel när det gäller att förena arbete och familjeliv eller att ge stöd till personer i beroendeställning.

Konstitutionella och interinstitutionella aspekter

6. Europaparlamentet betonar behovet av att fullborda ratificeringsprocessen för Lissabonfördraget, som ytterligare kommer att öka öppenheten i EU och medborgarnas delaktighet i beslutsprocessen. Parlamentet påminner om de nya möjligheter till deltagardemokrati som Lissabonfördraget skulle medföra, särskilt medborgarinitiativet.

7. Europaparlamentet understryker behovet av samordnade insatser och gemensamma åtgärder från alla EU-institutioner och medlemsstater för att kommunicera med EU‑medborgarna om EU-frågor. Parlamentet välkomnar ovan nämnda gemensamma förklaring av den 22 oktober 2008, som innehåller tydliga mål för en förbättrad EU‑kommunikation från parlamentets, rådets, kommissionens och medlemsstaternas sida, men anser samtidigt att den kunde vara ambitiösare eftersom parlamentet hade begärt ett interinstitutionellt avtal om kommunikationspolitik mellan samtliga institutioner.

8. Europaparlamentet anser att EU-institutionerna bör ta initiativ till fler diskussioner om Europa och genast tillämpa de koncept i praktiken som fastställs i ovan nämnda gemensamma förklaring, i kommissionens meddelande av den 1 februari 2006 och i kommissionens arbetsdokument av den 3 oktober 2007.

9. Europaparlamentet delar kommissionens ståndpunkt att deltagardemokrati kan vara ett bra komplement till den representativa demokratin, men understryker att deltagardemokrati inte bara handlar om att lyssna på medborgarna, utan också om att ge dem verkliga möjligheter att påverka EU-politiken. För att nå dessa mål krävs det avsevärt större öppenhet från institutionernas sida. Institutionerna måste införa de system som krävs för att medborgarna och organisationerna i det civila samhället effektivt ska kunna delta i alla skeden av diskussioner om EU-frågor. En av de grundläggande förutsättningarna för medborgarmedverkan är att principen om allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar tillämpas i så stor utsträckning som möjligt.

10. Europaparlamentet understryker hur viktig och värdefull samrådsprocessen är, i det att den utgör ett effektivt redskap för att öka medborgarnas inflytande genom att ge dem en möjlighet att direkt bidra till den politiska processen på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att i tid sprida information om framtida EU-samråd med hjälp av medier och andra lämpliga forum på nationell, regional och lokal nivå, att låta fler synpunkter från de berörda parterna höras vid samråd om EU-lagstiftning och att göra mer reklam för Internetsamråden om EU-politik och EU-initiativ, för att se till att alla intressenter, särskilt små och medelstora företag och lokala icke-statliga organisationer, deltar i debatten. Det är viktigt att företrädare för det civila samhället, exempelvis nätverk av yrkesfolk och konsumenter, deltar på samtliga nivåer, från den gränsöverskridande till den lokala. Detta skapar plattformar för en välunderbyggd debatt om EU:s politik och bidrar till en EU-lagstiftning av bättre kvalitet. Parlamentet noterar att det finns problem kopplade till genomförandet och tillämpningen av lagstiftningen, och uppmanar konsumenter och företag att utöva sina rättigheter och rapportera om förekommande problem till EU-institutionerna.

11. Europaparlamentet anser att EU-institutionerna och medlemsstaterna bör samordna sina kommunikationsstrategier och upprätta ett samarbete med det civila samhället för att utnyttja eventuella synergieffekter. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med samordning mellan institutionerna och att det vore lämpligt att sammankoppla kommissionens och parlamentets tv-kanaler. Kommissionen uppmanas att förbättra samarbetet och samordningen mellan dess representationer i medlemsstaterna och parlamentets informationskontor, och kommissionens och parlamentets representationer i medlemsstaterna uppmanas att förbättra samarbetet när det gäller att lyssna till allmänheten, att utbyta information, kunskap och åsikter om EU med medborgarna och att ge väljare möjlighet att möta EU‑tjänstemän och de personer som i olika länder har valts till ledamöter av Europaparlamentet.

12. Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen stöder parlamentets och de europeiska politiska partiernas roll. Klyftan mellan den nationella politiken och EU‑politiken måste överbryggas, särskilt under valkampanjen inför valet till Europaparlamentet.

13. Europaparlamentet uppmanar de tre största institutionerna att överväga möjligheten att hålla gemensamma och öppna debatter som ett komplement till parlamentets öppna debatter. Under dessa gemensamma debatter bör man diskutera frågor som berör konsumenterna och deras vardag, för att på så sätt stärka deras förtroende för den inre marknaden och konsumentskyddet. Parlamentet understryker att parlamentets tvärpolitiska grupper spelar en betydelsefull roll för kontakten med medborgarna och därmed utgör ett viktigt instrument i förbindelsen mellan den politiska sfären och det civila samhället.

14. Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har tagit hänsyn till många av de idéer som parlamentet tidigare har fört fram, till exempel angående medborgarforum på både EU‑nivå och nationell nivå, en mer framträdande roll för organisationer från det civila samhället och innovativ användning av nya medier.

Lokala insatser

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga sin dialog till alla nivåer genom att anpassa sitt budskap till olika målgrupper efter deras sociala bakgrund. Parlamentet föreslår därför en förstärkt dialog mellan EU och medborgarna, som innebär att man ger alla medborgare samma information, om än anpassad efter målgrupp, och främjar debatten med och bland dessa välinformerade medborgare. Parlamentet anser att EU-institutionerna bör integrera slutsatserna från de lokala debatter som anordnats inom ramen för Plan D i sin politik och ta hänsyn till de förväntningar som medborgare har på EU när ny lagstiftning antas.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inleda effektiva kampanjer om EU‑kommunikation på såväl nationell som regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att sprida den bästa praxis som har framkommit genom sådana kampanjer och föreslår att det skapas ett permanent interaktivt kommunikationssystem mellan EU‑institutionerna och medborgarna, där EU ofta och med stöd av de regionala medierna anordnar kampanjer av lokal eller regional karaktär, i vilka det civila samhället, frivilligorganisationer, handelskammare samt fack- och yrkesorganisationer deltar aktivt.

17. Europaparlamentet understryker att EU:s sammanhållningspolitik utgör grundvalen för den europeiska integrationen och den sociala solidariteten. Därför bör EU-politikens mål och konkreta resultat för medborgarnas vardag demonstreras för medborgarna, och EU:s bidrag och fördelarna med det gemensamma europeiska projektet betonas. Parlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att i större utsträckning uppfylla sina skyldigheter när det gäller att informera om stöd som erhållits från EU. Parlamentet understryker att handlingskraften hos lokala och regionala förtroendevalda är avgörande för att det ska vara möjligt att utveckla information och utbildning, och välkomnar i detta sammanhang inrättandet av ett Erasmusprogram för förtroendevalda på lokal och regional nivå.

18. Europaparlamentet understryker att involveringen av olika partner i förberedelser och genomförande av operativa program enligt artikel 11 i den allmänna förordningen om strukturfonderna (ESF) 2007–2013 på ett väsentligt sätt bidrar till att främja EU:s sammanhållningspolitik och föra denna politik närmare medborgarna. Dessa partner har en unik möjlighet att bilda sig en förstahandsuppfattning om vilka frågor som medborgarna verkligen uppfattar som mest angelägna. Kommissionen uppmanas därför att se till att principen om partnerskap genomförs korrekt på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet uppmärksammar vikten av att nationella och regionala myndigheter utnyttjar de befintliga finansieringsmöjligheter som ESF tillhandahåller, i syfte att höja nivån på dessa partners färdigheter, särskilt vad gäller utbildning. Strukturfonderna har på ett avgörande sätt främjat det gränsöverskridande samarbetet genom gemenskapsprojekt och gemenskapsprogram, vilket har stimulerat utvecklingen av aktivt medborgarskap och deltagardemokrati. Kommissionen uppmanas att fortsätta stödja och samarbeta med sådana projekt och program.

19. Europaparlamentet framhåller i anslutning till det kommande valet till Europaparlamentet behovet av information till medborgare på lokal och regional nivå, särskilt information som är riktad till unga medborgare och förstagångsväljare. Parlamentet understryker allmänt vikten av att ledamöterna i Europaparlamentet deltar i samråd med medborgarna i sina regioner, i samarbete med de förtroendevalda på lokal och regional nivå, eftersom ledamöterna är medborgarnas stämma i EU. Parlamentet stöder Regionkommitténs insatser för att stärka regionala samråd och inbegripa regionala nätverk och lokala och regionala aktörer i dem, så att dessa kan förmedla sina åsikter och intressen, i syfte att uppmuntra en diskussion som förs närmare medborgarna.

20. Europaparlamentet understryker att det krävs ett större engagemang från ledamöterna i kommunikationen med EU-medborgarna. Det krävs även organisatoriska förändringar i parlamentets arbete av ett slag som möjliggör en dialog mellan ledamöterna och medborgarna på lägsta lokala nivå. Parlamentet uppmanar sina ledamöter att parallellt med de politiska partiernas kampanjer även delta aktivt lokalt i kampanjen inför valet till Europaparlamentet.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda lokala, småskaliga kommunikationskampanjer med medverkande lokala aktörer, att främja verksamhet som gör att allmänheten blir bättre informerad om invandrarnas ursprungsländer och att informera invandrarna bättre om de rättigheter och skyldigheter som följer av ett EU‑medborgarskap, eftersom detta är det mest effektiva och meningsfulla sättet att uppnå kommunikationsmålen på. Kommissionen uppmanas även att fortsätta med de insatser som gjordes i samband med Europeiska året för interkulturell dialog 2008.

Utbildning, media, informations- och kommunikationsteknik samt aktivt medborgarskap

22. Europaparlamentet betonar vikten av att man i medlemsstaternas läroplaner inför kurser i såväl europeisk politik som Europas historia för att befästa EU:s värderingar. Det är även viktigt att institutioner för EU-studier inrättas inom ramen för universitetsprogram. Kommissionen uppmanas att genom ekonomiskt stöd främja dessa projekt, och medlemsstaterna uppmanas att främja en studiekurs i skolan om den europeiska integrationens historia och EU:s funktion i syfte att skapa grunden för en gemensam europeisk kunskap.

23. Europaparlamentet framhåller att medborgarutbildning är en väsentlig drivkraft för ett aktivt medborgarskap. Det behövs stöd till en aktiv modell för medborgarutbildning, så att ungdomar kan delta i det offentliga livet och direkt interagera med sina politiska företrädare på nationell, lokal och europeisk nivå och med företrädare för frivilligorganisationer samt genom medborgarinitiativ. Parlamentet föreslår att kommissionen ska stödja pilotprojekt som främjar en sådan modell för medborgarutbildning i medlemsstaterna.

24. Europaparlamentet rekommenderar att programmen Erasmus, Leonardo da Vinci, Grundtvig och Comenius främjas bättre genom utökad kommunikation och organiseras effektivare för att uppmuntra så många människor som möjligt, inte minst mindre förmögna medborgare, att delta i dessa program och underlätta deras rörlighet inom EU. Parlamentet påpekar att just dessa program har fått ett mycket positivt gensvar hos unga människor och utgör ett viktigt bidrag till en lyckad europeisk integration.

25. Europaparlamentet välkomnar ovan nämnda meddelande från kommissionen av den 21 december 2007, där tydliga mål anges för att göra webbplatsen Europa till en serviceinriktad webb 2.0-webbplats. Parlamentet uppmanar kommissionen att färdigställa den nya webbplatsen redan 2009 och anser att den kan utgöra ett forum där medborgarna delar med sig av sina åsikter och deltar i opinionsundersökningar online, och där alla icke‑statliga organisationer, offentliga institutioner och enskilda personer kan dela med sig av sina erfarenheter från EU:s kommunikationsprojekt. Kommissionen uppmanas att på denna webbplats samla och offentliggöra erfarenheter från personer som har gynnats av den verksamhet som finansierats inom ramen för Plan D.

26. Europaparlamentet välkomnar initiativet EU Tube, som med sina nästan 1,7 miljoner tittare är ett unikt verktyg för att sprida information om EU-politiken bland Internetanvändare. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta riktlinjer för effektiva Internetkampanjer och låta andra EU-institutioner ta del av dessa riktlinjer.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre utnyttja det audiovisuella material om Europa som finns tillgängligt via satellit genom att upprätta förbindelser med lokala tv-kanaler och icke-kommersiella medier som är intresserade av att få tillgång till sådant material för utsändning, i syfte att nå en bredare publik.

28. Europaparlamentet anser att nätverket Europe direct är ett viktigt verktyg för att svara på medborgarnas frågor via e-post och kostnadsfria telefonsamtal inom hela EU, och att det är ett verktyg som man bör göra mer reklam för.

29. Europaparlamentet anser att politikområdena konsumentskydd och den inre marknaden är mycket viktiga när det gäller att föra fram EU bland konsumenter och företag. Medlemsstaterna uppmanas att öka sina ansträngningar för att informera om fördelarna med den inre marknaden på nationell, regional och lokal nivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja och stärka interaktiv kommunikation och information för att med hjälp av olika elektroniska hjälpmedel och den senaste tekniken skapa en effektiv dialog mellan konsumenter, företag och institutioner, och för att bidra till utvecklingen av e-handeln.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa mer på samordningen av konsumentutbildning och information om konsumenters rättigheter och skyldigheter genom att skjuta till mer ekonomiska medel och personalresurser. Medlemsstaterna uppmanas att öka de ekonomiska och mänskliga resurserna till nätverket av Europeiska konsumentcentrum (ECC-net) för att höja medvetandenivån och garantera att konsumenträtten tillämpas i EU. Mot bakgrund av den globala finanskrisen och det allt större antalet skuldsatta konsumenter uppmanas medlemsstaterna att arbeta för att förbättra konsumenternas kunskaper om ekonomi, särskilt vad gäller deras rättigheter och skyldigheter, liksom deras möjligheter att få ersättning för besparingar och lån.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka de mänskliga och ekonomiska resurserna till Solvit, nätverket som gör det möjligt att kostnadsfritt lösa problem på grund av bristfällig eller obefintlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen. Kommissionen uppmanas att påskynda effektiviseringen av de olika tjänster som ger information och råd om den inre marknaden. Därför stöder parlamentet konceptet med ett integrerat sätt för att erbjuda supporttjänster på den inre marknaden via en webbplats med en enda kontaktpunkt (”single entry point”), vilket beskrivs i kommissionens meddelande av den 20 november 2007 med titeln ”En inre marknad för framtidens Europa” (KOM(2007)0724). Parlamentet noterar kommissionens initiativ för att minska de administrativa bördorna och förbättra lagstiftningen, och efterlyser framför allt förbättringar av stödet till små och medelstora företag, som är viktiga när det gäller att skapa fler arbetstillfällen i EU.

32. Europaparlamentet konstaterar att ett europeiskt år för volontärarbete skulle vara en utmärkt möjlighet för EU-institutionerna att skapa kontakter med medborgarna. Parlamentet påpekar att det finns mer än 100 miljoner volontärarbetare i EU. Kommissionen uppmanas att inleda förberedelser så att 2011 kan utses till Europeiska året för volontärarbete och att snarast möjligt lägga fram ett lämpligt lagstiftningsförslag om detta.

33. Europaparlamentet betonar att man måste ta hänsyn till medborgarnas åsikter om EU som en global aktör och särskilt tänka på parlamentets ökande och allt mer framträdande roll i dessa frågor. Det vore därför bra om parlamentets och rådets ledamöter kunde medverka när kommissionens ledamöter kommer på besök inom ramen för Plan D, eftersom de spelar en viktig roll när det gäller att nå ut till de nationella parlamenten, civilsamhället, näringslivet och fackföreningsledare samt regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna.

34. Europaparlamentet gläds över att världen i stort nu visar ett än större intresse för den europeiska integrationen och att EU och dess medborgare även blir allt mer medvetna om fördelarna med att få dela sina överstatliga erfarenheter med andra länder och regioner, särskilt med EU:s grannländer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genom sina delegationer i tredjeländer utarbeta metoder för att nå fram till dessa länders medborgare och informera dem om möjligheterna i Europeiska unionen, till exempel om olika medier och andra former av kultur, utbildning, språkinlärning och rörlighets- eller utbytesprogram såsom Erasmus mundus.

35. Särskilt i samband med det ökade antalet tredjelandsmedborgare i EU och framväxten av multikulturella samhällen, som dessa också har bidragit till, bör enligt Europaparlamentet ökade ansträngningar göras för att ombesörja invandrarnas integration i EU och ge dem konkret tillgång till information om vad ett EU‑medborgarskap innebär, till exempel genom starkare partnerskap mellan olika styrandenivåer (lokala, regionala och nationella) och icke-statliga aktörer (t.ex. arbetsgivare, civilsamhället, invandrarföreningar, medier och icke-statliga organisationer som stöder migranter). En lyckad integration kommer att vara till stöd för fortsatt utveckling av en multikulturell europeisk medvetenhet grundad på tolerans, dialog och jämlikhet.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja program och kampanjer (t.ex. ”Världen genom kvinnors ögon”) som uppmuntrar kvinnor till socialt, politiskt och kulturellt engagemang och att ta hänsyn till kvinnornas roll i dialogen mellan generationerna samt hållbarheten och välståndet i samhället. Parlamentet efterfrågar därför bättre information till unga flickor och kvinnor om det europeiska medborgarskapet och de rättigheter som följer av detta, särskilt i de socialt och geografiskt isolerade regionerna. Dessa upplysningskampanjer bör genomföras med målet att få kvinnor att delta mer i det politiska livet och i beslutsfattandet. Parlamentet understryker behovet av att främja åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan mellan män och kvinnor, så att kvinnor får lika tillgång till de instrument som krävs för deltagande i dialogen om Europa. Parlamentet lyckönskar kommissionen och dess representationer till valet av medfinansierade projekt inom ramen för Plan D, vilka omfattar ett stort antal projekt som drivs av kvinnoorganisationer och projekt som rör kvinnor. Parlamentet insisterar på att man måste främja medborgarnas delaktighet i frågor som könsrelaterat våld eller människohandel, där ett engagemang från samhället är oumbärligt för att man ska kunna komma närmare en lösning på problemet. Parlamentet uppmärksammar kvinnors färdigheter inom problemlösning och konflikthantering och uppmanar kommissionen att se till att fler kvinnor ingår i insats- och arbetsgrupper som arbetar med frågor som familjeliv, barnomsorg, utbildning osv.

o o

37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, kommissionen, rådet, domstolen, revisionsrätten, Regionkommittén, Ekonomiska och sociala kommittén samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT L 378, 27.12.2006, s. 32.
[2] EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 369.
[3] EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 403.

Europa är den gamla kontinenten för alla vars förfäder en gång i tiden lämnade Europa för att finna en fristad eller en bättre framtid på annat håll. Europa är hoppets kontinent för alla som kommer hit från fattigdom och förtryck. Europa är ett löfte för de européer som bor på Balkan eller i Östeuropa och som tror att en anslutning till Europeiska unionen kommer att ge dem tillträde till de privilegierades klubb. Och Europa är Europeiska unionen, alliansen mellan 27 medlemsstater, vars medborgare sällan delar de utanförståendes optimistiska illusioner om EU – ofta ifrågasätter eller till och med förnekar de fördelarna med unionen. De professionella EU-informatörerna gör sitt bästa för att sprida kunskap om frukterna av den europeiska integrationen, men deras insatser liknar ofta mer en föreläsning än en dialog med medborgarna. Därför uppmanar föredraganden EU-institutionerna att inleda en aktiv dialog med medborgarna, där dessa – vanliga medborgare, företrädare för icke-statliga organisationer, journalister och mediearbetare – kan tala om för oss hur de skulle förmedla fördelarna med den europeiska integrationen. Föredraganden har arrangerat konferenser med företrädare för frivilligorganisationer, miljöaktivister och journalister i Ungern, och även inhämtat deras rekommendationer via e-post. En av dessa konferenser ägde rum i Budapest med över hundra aktiva deltagare, de övriga hölls i Miskolc och Békéscsaba. Föredraganden hade inte tid och kapacitet nog för att organisera sådana konferenser i andra medlemsstater, men det skulle vara till stor nytta om detta gjordes i framtiden.

De som är engagerade i eller studerar EU-frågor känner oftast till och förstår vad europeisk integration betyder. Eurobarometerns undersökningar visar emellertid att ju lägre utbildade och mindre välbärgade medborgarna är, desto troligare är det att de är emot ytterligare europeisk integration. Europatanken når framför allt fram till det välutbildade och välmående skiktet i det europeiska samhället. De mindre välutbildade och välmående medborgarna får inte särskilt mycket information om EU-politiken. Informationen är dessutom främst inriktad på studerande och unga yrkesarbetande. Därför uppmanar föredraganden kommissionen att utvidga sin dialog till nya målgrupper genom att utforma kommunikationsplaner som är inriktade på andra än eliten och därigenom engagera människor i småstäder och på glesbygden, arbetarklassen och pensionärerna i EU-frågor. Det räcker inte att ha kommunikationsplaner för eliten och studenterna – människor på landsbygden, industriarbetare och pensionärer måste också nås.

Tv-utsändningar hör till ett av de allra viktigaste verktygen för att nå ut till vanliga medborgare. Därför uppmanar föredraganden kommissionen att göra tv-program om EU‑frågor tillgängliga för allmänheten på samtliga 23 officiella språk via tjänsteavtal som garanterar fullt redaktionellt oberoende. Detta skulle bidra till att öka andelen EU-relaterade nyheter i medierna, som för närvarande ligger på 10 procent i medlemsstaterna, vilket till och med är lägre än andelen USA-relaterade nyheter. Eftersom våra journalister inte är vare sig sämre eller mindre begåvade än de amerikanska skulle en sådan tv-kanal, eventuellt Euronews, kunna nå samma inflytande och samma professionella klass och popularitet som CNN. Det är dessutom oacceptabelt att EU‑finansierade Euronews inte sänder på alla officiella språk i medlemsstaterna. Kommissionen bör hitta finansieringskällor för sådana ändamål. Euronews måste också inse – och visa i sina program – att Europa inte endast utgörs av några få stora västeuropeiska länder. Finland, Ungern och Bulgarien tillhör också vårt gemensamma Europa.

Unga och välutbildade personer kan framför allt nås via Internet. I meddelandet ”Kommunicera om Europa via Internet – Engagera medborgarna” finns en tydligt angiven målsättning om att förvandla EU:s webbplats till en serviceinriktad webb 2.0-webbplats, som ger feedback om medborgarnas åsikter och där det finns utrymme för en aktiv dialog. Den nya webbplatsen bör öppnas före 2009 års val till Europaparlamentet för att medborgarna verkligen ska kunna informeras effektivt om EU-frågor. EU Tube är också ett intressant projekt, som dock har färre än 8 000 prenumeranter och ganska få besökare jämfört med YouTube-programmen. Det måste alltså förbättras för att nå fler tittare.

Europa har en gemensam historia, men den lärs ut och förstås på olika sätt i medlemsstaterna och skiljer sig till och med åt i vissa regioner. Föredraganden föreslår därför att man utarbetar en gemensam europeisk kursplan på de 23 officiella språken om Europas historia efter 1945 som ska användas till en ettårig utbildning på högstadie- och gymnasienivå och utvecklas i samförstånd mellan medlemsstaternas experter. Den bör också täcka Europeiska unionens historia och arbetssätt, inbegripet medborgarnas rättigheter. Kursplanen skulle kunna antas frivilligt av medlemsstaterna för att lägga grunden till en gemensam Europakunskap i högstadie- och gymnasieskolorna. Föredraganden välkomnar också tanken att öppna ett museum för europeisk historia i Bryssel, intill Europaparlamentets byggnad. Föredraganden välkomnar den idé som lanserats av en ungersk professor och följer hans råd och föreslår ett öppet Europauniversitet. Detta bör vara öppet och kostnadsfritt för alla EU-medborgare oberoende av nationalitet, ålder och kvalifikationer. I den omfattande kursplanen för det öppna Europauniversitetet bör Europeiska unionens historia, mål, institutioner, politik och möjliga framtid ingå. Universitet skulle kunna ha sin verksamhet i befintliga utbildningsinstitutioners lokaler i samarbete med kommissionen och vara ett av sätten att tillämpa den nya gemensamma förklaringen om samarbete för kommunikation om Europa. Det vore också bra om de mest utvecklade teknikerna, exempelvis olika former av e‑lärande och seminarier på webben, utnyttjades för att nå ut till så många som möjligt, och därmed skulle alla som vill kunna delta i kurserna.

Få EU-medborgare känner till vilka gemensamma mål och skilda ståndpunkter de politiska partierna har på EU-nivå. Om de politiska skillnaderna mellan EU:s partier blir synliga kan det bli lättare för medborgarna att identifiera sig själva med olika tankar om EU:s framtid. Därför föreslår föredraganden att alla EU:s partier ska presentera sina programförklaringar inför valet till Europaparlamentet 2009 i både en längre och en kortare form för att nå ut till olika samhällsskikt.

till utskottet för kultur och utbildning

över en aktiv dialog med medborgarna om EU
(2008/2224(INI))

Föredragande (*): Sylvia-Yvonne Kaufmann

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om att bygga vidare på erfarenheterna från Plan D, där den understryker vikten av interaktiv kommunikation med Europas medborgare.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att involvera stora målgrupper i dialogen genom att utarbeta kommunikationsplaner där invånarna på små orter och människor med olika levnadsstandard och i olika åldrar görs delaktiga i EU-frågor. Parlamentet föreslår en dubbel strategi för att stärka dialogen mellan EU och dess medborgare, där man först ställer information till förfogande och sedan underlättar diskussioner med och mellan de informerade medborgarna.

3. Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har tagit hänsyn till många av de idéer som parlamentet tidigare fört fram, till exempel medborgarforum på både EU‑nivå och nationell nivå, en mer framträdande roll för organisationer i det civila samhället och innovativ användning av nya medier.

4. Europaparlamentet beklagar att framstegen i försöken att öka EU-medborgarnas kunskap om och intresse för EU-frågor, trots kommissionens ansträngningar och goda idéer, har varit mycket begränsade, vilket tyvärr bevisades genom den irländska folkomröstningen.

5. Europaparlamentet delar kommissionens ståndpunkt om att deltagardemokrati kan vara ett bra komplement till den representativa demokratin men understryker att deltagardemokrati inte bara handlar om att lyssna på medborgarna, utan också om att ge dem verkliga möjligheter att påverka EU-politiken.

6. Europaparlamentet påpekar att dessa mål kräver avsevärt större öppenhet från institutionernas sida. Institutionerna måste också införa de tillvägagångssätt som krävs för att medborgarna och organisationerna i det civila samhället effektivt ska kunna delta under alla skeden av diskussionen om EU-frågor. En av de grundläggande förutsättningarna för medborgarmedverkan är att principen om allmän tillgång till institutionernas handlingar tillämpas i så stor utsträckning som möjligt.

7. Europaparlamentet påminner om de nya möjligheter till deltagardemokrati som Lissabonfördraget skulle medföra, särskilt medborgarinitiativet.

8. Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen stöder parlamentets och de europeiska politiska partiernas roll. Klyftan mellan den nationella politiken och EU‑politiken måste överbryggas, särskilt under valkampanjen inför valet till Europaparlamentet.

9. Europaparlamentet understryker behovet av samordnade insatser och gemensamma åtgärder från alla EU-institutioner och medlemsstater för att kommunicera med Europas medborgare om EU-frågor. Parlamentet välkomnar den gemensamma politiska förklaringen om kommunikation som antogs i oktober men påminner om att det har begärt ett interinstitutionellt avtal om kommunikationspolitik mellan samtliga institutioner.

10. Europaparlamentet framhåller att medborgarutbildning är en väsentlig drivkraft bakom ett aktivt medborgarskap. Det behövs stöd till en aktiv modell för medborgarutbildning, så att ungdomar kan delta i det offentliga livet och direkt interagera med sina politiska företrädare på nationell, lokal och europeisk nivå samt med företrädare för frivilligorganisationer, liksom genom medborgarinitiativ. Parlamentet föreslår att kommissionen ska stödja pilotprojekt som främjar en sådan modell för medborgarutbildning i medlemsstaterna.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samarbetet och samordningen mellan dess representationer i medlemsstaterna och Europaparlamentets informationskontor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för kultur och utbildning

över en aktiv dialog med medborgarna om EU
(2008/2224(INI))

Föredragande: Maria Badia i Cutchet

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet ”Samarbete för kommunikation om Europa” av den 22 oktober 2008, med dess tydliga mål när det gäller att nå ut till medborgarna i Europa genom förbättrad kommunikation om EU från Europaparlamentets, rådets, kommissionens och medlemsstaternas sida.

2. Europaparlamentet noterar att nyligen genomförda omröstningar visar att en stor majoritet av EU-medborgarna är för ett EU som driver en enhetlig och motsägelsefri utrikespolitik. Ett uttalande i denna riktning fanns på unionsmedborgarnas begäran med i det öppna brevet med rekommendationer från deltagarna i slutkonferensen för de sex Plan D‑projekten för allmänheten den 9 december 2007[1].

3. Europaparlamentet betonar att man måste ta hänsyn till medborgarnas åsikter om EU som global aktör, och särskilt tänka på Europaparlamentets ökande och allt mer framträdande roll i dessa frågor. Det vore därför bra om Europaparlamentets och rådets ledamöter kunde medverka när kommissionens ledamöter kommer på besök inom ramen för Plan D, eftersom de spelar en viktig roll när det gäller att nå ut till de nationella parlamenten, civilsamhället, näringslivet och fackföreningsledare samt regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna. Kommissionen och Europaparlamentets representation i medlemsstaterna uppmanas att förbättra samarbetet när det gäller att lyssna till allmänheten och utbyta information, kunskap och åsikter om EU, och ge väljare möjlighet att möta personer som i olika länder valts till ledamöter av Europaparlamentet och EU‑tjänstemän.

4. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheten att inom 4‑6 år införa ett system för regelbundet anordnade allmänna samråd med unionsmedborgarna om grundläggande frågor som har samband med EU:s verksamhet, som ett sätt att föra EU närmare allmänheten.

5. Europaparlamentet gläds över att världen i stort nu visar ett än större intresse för den europeiska integrationen, och att Europeiska unionen och dess medborgare även blir allt mer medvetna om fördelarna med att få dela sina överstatliga erfarenheter med andra länder och regioner, särskilt med EU:s grannländer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genom sina delegationer i tredjeländer utveckla metoder för att nå fram till dessa länders medborgare och informera dem om möjligheterna i Europeiska unionen, t.ex. om olika medier och andra former av kultur, utbildning, språkinlärning och rörlighet eller utbytesprogram såsom Erasmus mundus.

6. Europaparlamentet betonar vikten av att man i medlemsstaternas läroplaner inför kurser i såväl politik på Europanivå som Europas historia för att befästa EU:s värderingar, och av att institutioner för EU-studier utvecklas inom ramen för universitetsprogram. Kommissionen uppmanas att genom ekonomiskt stöd främja dessa projekt.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ekonomiskt stöd till projekt som syftar till att främja EU‑synsätt. Programmen bör inriktas på gymnasie- och högskolestudenter som kan påverka lokalsamhällen (byar och kommuner) och öka lokalbefolkningens kännedom om den europeiska gemenskapens värderingar.

8. Särskilt i samband med det ökade antalet tredjelandsmedborgare i EU och framväxten av multikulturella samhällen till vilka även dessa bidragit, bör enligt Europaparlamentet ökade ansträngningar göras för att ombesörja invandrarnas integration i EU och ge dem konkret tillgång till information om vad ett EU‑medborgarskap innebär, till exempel genom starkare partnerskap mellan olika styrandenivåer (lokala, regionala och nationella) och icke-statliga aktörer (t.ex. arbetsgivare, civilsamhället, invandrarföreningar, medier och icke-statliga organisationer som stöder migranter). Parlamentet anser att en lyckad integration kommer att vara till stöd för fortsatt utveckling av en multikulturell europeisk medvetenhet grundad på tolerans, dialog och jämlikhet.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda lokala, småskaliga kommunikationskampanjer med medverkan av lokala aktörer, att främja verksamhet som gör att allmänheten blir bättre informerad om invandrarnas ursprungsländer och att informera invandrarna bättre om deras rättigheter och skyldigheter som unionsmedborgare, som det mest effektiva och meningsfulla sättet att uppnå dessa kommunikationsmål, samt att fortsätta med de insatser som gjordes i samband med Europeiska året för interkulturell dialog 2008.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

[1] Se punkt 17: I ett globalt sammanhang är det bra om EU tar större ansvar än idag när det gäller militära insatser, utrikes stöd och diplomatiska förbindelser. EU måste kunna agera samstämmigt på global nivå för att stå upp för sina värderingar.

till utskottet för kultur och utbildning

över en aktiv medborgardialog om EU
(2008/2224(INI))

Föredragande: Magor Imre Csibi

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet anser att politikområdena konsumentskydd och den inre marknaden är mycket viktiga för att föra fram EU bland konsumenter och företag. Medlemsstaterna uppmanas att öka sina ansträngningar för att informera om fördelarna med den inre marknaden på nationell, regional och lokal nivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja och stärka interaktiv kommunikation och information för en effektiv dialog mellan konsumenter, företag och institutioner, med hjälp av olika elektroniska hjälpmedel av senaste teknik, och att bidra till utvecklingen av e-handeln.

2. Kommissionens meddelande av den 2 april 2008 med titeln ”Debattera EU – Bygga vidare på erfarenheterna från Plan D som i demokrati, dialog och debatt” är ett värdefullt initiativ för att återvinna medborgarnas förtroende för det gemensamma Europaprojektet efter de negativa resultaten i de senaste folkomröstningarna. Europaparlamentet efterlyser en effektiv ram för kommunikationen mellan det civila samhället och EU, där medborgarna kan spela en aktiv roll i EU-frågorna. Det är viktigt att parlamentets och kommissionens ledamöter samt personal från EU-institutionerna kan resa inom EU för att diskutera med medborgare i alla medlemsstater, förstå deras situation bättre och kunna förklara lagstiftningsarbetet för dem.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta fler synpunkter från de berörda parterna höras vid samråd om EU-lagstiftning. I detta sammanhang är det viktigt att företrädare för det civila samhället, exempelvis nätverk av yrkesfolk och konsumenter, deltar på samtliga plan, från den gränsöverskridande till den lokala nivån, något som skapar plattformar för en välunderbyggd debatt om EU:s politik. Detta skulle bidra till en EU-lagstiftning av bättre kvalitet. Det finns problem med genomförandet och tillämpningen av lagstiftningen, och parlamentet uppmanar konsumenter och företag att utöva sina rättigheter och rapportera förekommande problem till EU-institutionerna.

4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka de mänskliga och ekonomiska resurserna till Solvit, nätverket som gör det möjligt att kostnadsfritt lösa problem på grund av bristfällig eller obefintlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen. Kommissionen uppmanas att påskynda effektiviseringen av de olika tjänster som ger information och råd om den inre marknaden. Därför stöder parlamentet konceptet med ett integrerat sätt för att erbjuda supporttjänster på den inre marknaden via en webbplats med en enda kontaktpunkt (”single entry point”), vilket beskrivs i kommissionens meddelande av den 20 november 2007 med titeln ”En inre marknad för framtidens Europa” (KOM(2007)0724).

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa mer på samordningen av områdena konsumentutbildning och information om konsumenternas rättigheter och skyldigheter genom att skjuta till mer ekonomiska medel och personalresurser. Medlemsstaterna uppmanas att öka de ekonomiska och mänskliga resurserna till nätverket av Europeiska konsumentcentrum (ECC-net) för att höja medvetandenivån och garantera att konsumenträtten tillämpas i EU.

6. Mot bakgrund av den globala finanskrisen och det allt större antalet skuldsatta konsumenter uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att arbeta för att förbättra konsumenternas kunskaper om ekonomi, särskilt vad gäller deras rättigheter och skyldigheter, liksom deras möjligheter att få ersättning för besparingar och lån.

7. Europaparlamentet uppmanar de tre största institutionerna att överväga möjligheten att hålla gemensamma och öppna debatter som ett komplement till parlamentets öppna debatter. Under dessa gemensamma debatter bör man diskutera frågor som berör konsumenterna och deras vardag, för att på så sätt stärka deras förtroende för den inre marknaden och konsumentskyddet.

8. Europaparlamentet noterar kommissionens initiativ för att minska de administrativa bördorna och förbättra lagstiftningen. Parlamentet efterlyser framför allt förbättringar av stödet till små och medelstora företag, som är viktiga för att skapa fler arbetstillfällen i EU.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för kultur och utbildning

över en aktiv dialog med medborgarna om EU
(2008/2224(INI))

Föredragande: Emmanouil Angelakas

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet anser att regionerna är de bästa centrumen för att främja den europeiska tanken och de lokala och regionala myndigheterna är bäst skickade att föra dialog med medborgarna, eftersom de på nära håll följer med deras vardag. Parlamentet uttrycker därför sin tillfredsställelse över det faktum att EU vidtar åtgärder för att decentralisera sin kommunikationspolitik.

2. Europaparlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att i större utsträckning uppfylla sina skyldigheter när det gäller att informera om stöd som erhållits av Europeiska unionen. Parlamentet understryker att handlingskraften hos lokala och regionala förtroendevalda är avgörande för att det ska vara möjligt att utveckla information och utbildning. Det välkomnar i detta sammanhang inrättandet av ett Erasmusprogram för förtroendevalda på lokal och regional nivå.

3. Europaparlamentet understryker att EU:s sammanhållningspolitik utgör grundvalen för den europeiska integrationen och den sociala solidariteten. Parlamentet anser därför att denna politiks insatser och konkreta resultat bör demonstreras för medborgarna i deras vardag och att EU:s bidrag i dessa sammanhang och fördelarna med det gemensamma europeiska projektet bör betonas.

4. Europaparlamentet understryker att involveringen av olika partner i förberedelser och genomförande av operativa program enligt artikel 11 i den allmänna förordningen om strukturfonderna 2007-2013 på ett väsentligt sätt bidrar till att främja EU:s sammanhållningspolitik och föra denna politik närmare medborgarna. Det framhåller att dessa partner har en unik möjlighet att bilda sig en förstahandsuppfattning om vilka frågor som medborgarna verkligen uppfattar som mest angelägna. Kommissionen uppmanas därför att se till att principen om partnerskap genomförs korrekt på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet uppmärksammar vikten av att nationella och regionala myndigheter utnyttjar de befintliga finansieringsmöjligheter som ESF tillhandahåller, I syfte att höja nivån på dessa partners färdigheter, särskilt vad gäller utbildning.

5. Europaparlamentet understöder Regionkommitténs insatser för att stärka regionala samråd och inbegripa regionala nätverk och lokala och regionala aktörer i dessa, i syfte att uppmuntra en diskussion som förs närmare medborgarna så att de kan förmedla sina åsikter och framföra vad de anser vara angelägna frågor.

6. Europaparlamentet föreslår att det skapas ett permanent interaktivt kommunikationssystem mellan EU‑institutionerna och medborgarna där EU ofta, understött av de regionala medierna, ordnar kampanjer av lokal eller regional karaktär, där medborgarsamhället, frivilligorganisationer, handelskammare samt fack- och yrkesorganisationer deltar aktivt.

7. Europaparlamentet framhåller, i anslutning till det kommande Europavalet, behovet av information till medborgare på lokal och regional nivå, särskilt riktad till unga medborgare och förstagångsväljare. Parlamentet understryker allmänt vikten av att ledamöterna i Europaparlamentet deltar i samarbete med de förtroendevalda på lokal och regional nivå i samråd med medborgarna i sina regioner, eftersom ledamöterna är medborgarnas stämma i EU.

8. Europaparlamentet understryker hur viktig och värdefull samrådsprocessen är, i det att den utgör ett effektivt redskap för att öka medborgarnas inflytande genom att ge dem en möjlighet att direkt bidra till den politiska processen på EU‑nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att i tid sprida information om framtida EU‑samråd med hjälp av medier och andra lämpliga forum på nationell, regional och lokal nivå.

9. Europaparlamentet uppmanar sina ledamöter att parallellt med de politiska partiernas kampanjer även delta aktivt i EU:s institutionella kampanj.

10. Europaparlamentet betonar att det är särskilt viktigt att upprätta sammanhängande kommunikationslänkar som innehållsmässigt fokuserar både på förbindelserna mellan EU och regioner med särskilda kännetecken, och mellan EU och särskilda samhällsgrupper.

11. Europaparlamentet konstaterar att ett europeiskt år för volontärarbete skulle vara en utmärkt möjlighet för EU‑institutionerna att skapa kontakter med medborgarna. Parlamentet påpekar att det finns mer än 100 miljoner volontärarbetare i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda förberedelser så att 2011 kan utses till Europeiska året för volontärarbete genom att snarast möjligt lägga fram ett lämpligt lagstiftningsförslag om detta.

12. Europaparlamentet konstaterar att strukturfonderna på ett avgörande sätt har främjat det gränsöverskridande samarbetet genom gemenskapsprojekt och ‑program. Parlamentet betonar att detta har stimulerat utvecklingen av aktivt medborgarskap och deltagande demokrati i gränsområdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja och samarbeta med sådana projekt och program.

13. Europaparlamentet välkomnar tanken på att grunda ett öppet universitet i Europa, på villkor att det ges en djup förankring i medlemsstaternas regioner och att målet är att underlätta utbildning och främja information, kommunikation, interaktiv verksamhet och förbindelser över gränserna mellan alla medborgare och särskilt unga människor runtom i regionerna.

14. Europaparlamentet understryker att parlamentets tvärpolitiska grupper spelar en betydelsefull roll för kontakten med medborgarna och därmed utgör ett viktigt instrument i förbindelsen mellan den politiska världen och det civila samhället.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för kultur och utbildning

över en aktiv dialog med medborgarna om EU
(2008/2224(INI))

Föredragande: Claire Gibault

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Även om medborgarna blir mer och mer välinformerade förbises de alltför ofta av de politiska strukturerna, framför allt i samband med åtgärder som vidtas av och i EU.

1. Europaparlamentet påminner om att en majoritet av kvinnorna röstade nej i de senaste folkomröstningarna om EU: 56 procent i Frankrike (Eurobarometerundersökning 171), 63 procent i Nederländerna (EB 172) och 56 procent i Irland (EB 245). Parlamentet anser att detta negativa röstresultat bland annat beror på EU‑institutionernas bristande engagemang i de politikområden som direkt påverkar kvinnor och ligger till grund för den ännu rådande ojämställdheten mellan män och kvinnor, till exempel när det gäller att förena arbete och familjeliv eller stöd till omsorg av personer i beroendeställning.

2. Europaparlamentet understryker att deltagarna vid konferensen ”Europas framtid – ett projekt för medborgarna”, som anordnades som avslutning på sex medborgarprojekt inom Plan D, har lagt fram 27 rekommendationer i en öppen skrivelse där man bland annat kräver att EU agerar effektivare inom socialpolitiken och politiken för social sammanhållning, framför allt för att bekämpa löneskillnaderna och främja jämställdheten, och mer generellt kräver att särskild uppmärksamhet fästs vid de jämställdhetsfrågor som ofta åsidosätts.

3. Europaparlamentet efterlyser en omfattande analys av kvinnors delaktighet i beslutsfattandet runt om i EU för att kunna identifiera och främja deras enande roll i samhället.

4. Europaparlamentet insisterar på kvinnornas roll i EU och uppmanar EU-institutionerna att, i samarbete med medlemsstaterna, ta fram hållbara bestämmelser där man tar hänsyn till de sociala relationerna och ojämlikheten mellan män och kvinnor inom all offentlig politik.

5. Europaparlamentet efterfrågar bättre information till unga flickor och kvinnor om det europeiska medborgarskapet och de rättigheter som följer med detta, särskilt i de socialt och geografiskt isolerade regionerna. Upplysningskampanjer bör genomföras med målet att få kvinnor att delta mer i det politiska livet och i beslutsfattandet.

6. Europaparlamentet lyckönskar kommissionen och dess representationer till valet av medfinansierade projekt inom ramen för Plan D, vilka omfattar ett stort antal kvinnoorganisationer och ett stort antal projekt som rör kvinnor.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja program och kampanjer (t.ex. ”Världen genom kvinnors ögon”) som uppmuntrar kvinnors sociala, politiska och kulturella engagemang och att ta hänsyn till kvinnors roll i dialogen mellan generationerna samt hållbarheten och välståndet i samhället.

8. Europaparlamentet uppmanar EU‑institutionerna att, utöver sina informations- och marknadsföringskampanjer, ta fram ekonomiska och sociala strategier som motsvarar EU‑medborgarnas förväntningar och behov. I detta hänseende stöder parlamentet till exempel kommissionens förslag om föräldraledighet, som syftar till att förbättra möjligheterna att förena yrkes- och familjeliv och därmed göra det möjligt för EU‑medborgarna att skaffa det antal barn de vill och därmed motverka det demografiska underskottet, som är ett ekonomiskt och socialt hot mot vår kontinent.

9. Europaparlamentet uppmärksammar kvinnors färdigheter inom problemlösning och konflikthantering och uppmanar kommissionen att se till att fler kvinnor ingår i insatsgrupper och arbetsgrupper som arbetar med frågor som familjeliv, barnomsorg, utbildning osv.

10. Europaparlamentet insisterar på att man måste främja medborgarnas delaktighet i frågor som könsrelaterat våld eller människohandel, där ett engagemang från samhället är oumbärligt för att komma närmare en lösning av problemet.

11. Europaparlamentet understryker behovet av att främja åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan mellan män och kvinnor, så att kvinnor får lika tillgång till de instrument som krävs för att delta i dialogen om Europa.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

till utskottet för kultur och utbildning

över en aktiv dialog med medborgarna om EU
(2008/2224(INI))

Föredragande: Kathy Sinnott

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Kunskap om EU och om unionens politik och funktionssätt, liksom om de rättigheter som garanteras i fördragen, kommer att utgöra grunden i arbetet med att återupprätta medborgarnas förtroende för EU:s institutioner.

B. Vägen till ett demokratiskt och öppet EU går genom en förstärkt dialog mellan medborgarna och EU:s institutioner, däribland parlamentet, men också genom en ständig diskussion om EU på europeisk, nationell och lokal nivå.

1. Europaparlamentet ser en aktiv dialog mellan Europeiska unionen och dess medborgare som väsentlig för att förverkliga principerna och värderingarna i EU-projektet men erkänner att kommunikationen hittills inte varit särskilt framgångsrik.

2. Europaparlamentet anser att förutsättningen för en effektiv dialog är en tvåvägskommunikation där man lyssnar på medborgarna och bemöter deras problem på ett uppriktigt sätt.

3. Europaparlamentet framhåller att det också är viktigt att titta på vad som kommuniceras genom olika åtgärder och att undersöka på vilket sätt detta skiljer sig från det budskap som EU vill ge sina medborgare.

4. Med tanke på att 85 procent av alla vuxna (enligt Eurobarometern) känner till att de har rätt att göra framställningar till Europeiska kommissionen, Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentet på de 23 officiella språken utgör framställningarna från medborgarna, liksom det arbete som utförs av utskottet för framställningar, centrala kanaler för direktkommunikation mellan EU och medborgarna. Europaparlamentet påpekar att detta återspeglas i den snabba ökningen av antalet framställningar som inges av medborgarna och tror att antalet framställningar kommer att öka ytterligare i framtiden och att de kommer att bli allt viktigare.

5. Rätten att göra framställningar till parlamentet är ett viktigt demokratiskt verktyg som EU ställer till sina medborgares förfogande för att värna deras rättigheter. Europaparlamentet anser att effektiviteten hos detta verktyg och ett främjat användande av det bör vara prioriterade frågor för den gemensamma kommunikationspolitiken.

6. Genom utskottet för framställningar tar parlamentet emot direkta klagomål från medborgarna om nationella myndigheters kränkningar av rättigheter som härrör från fördragen och från sekundärrätten. Europaparlamentet föreslår därför att EU ska föra fram ett proaktivt budskap till sina medborgare genom att betona vikten av det arbete som utskottet för framställningar utför.

7. För att detta ska kunna bli verklighet föreslår Europaparlamentet att det redan överbelastade sekretariatet vid utskottet för framställningar tilldelas ytterligare medel, så att framställningarna kan behandlas på ett sätt som leder till konkreta och snabba lösningar och därmed sänder ett tydligt budskap om ett handlingskraftigt EU och gör kommunikationen så effektiv som möjligt.

8. Europaparlamentet ser det som en positiv och dynamisk utveckling att utskottets överläggningar direktsänds via webben, något som kommer att öka gensvaret, förståelsen och öppenheten i kommunikationen och leda till ett ökat deltagande från medborgarnas sida i EU‑projektet, vilket bevisas av att antalet framställningar ökar för varje år. Denna utveckling gör det än mer nödvändigt att ge utskottet för framställningar större personalresurser.

9. Europaparlamentet förordar en förbättring av förfarandet för behandling av framställningar och förespråkar ett formaliserat samarbete med officiella företrädare för medlemsstaterna från det första skedet av processen, om utskottet för framställningar anser att detta är nödvändigt.

10. Europaparlamentet ger sin erkänsla till utskottet för framställningar, som ägnar stor uppmärksamhet åt samtliga framställningar. Tillåtliga framställningar bör dock hanteras på ett mer proaktivt sätt, genom att utskottet medverkar i alla skeden av framställningsprocessen fram till avslutandet. Ett sådant systematiskt och noggrant uppföljningsarbete skulle ge denna kommunikationskanal högre status och förbättra kommunikationen genom aktiv handling.

11. Medborgarinitiativet är särskilt värt att beakta. Detta nya instrument för deltagande kan dock endast betraktas som demokratiskt om kommissionen blir skyldig att lägga fram lagstiftningsförslag som svar på initiativ undertecknade av en miljon medborgare. Europaparlamentet anser även att medborgarinitiativ som regel bör hänskjutas till utskottet för framställningar.

12. Europaparlamentet understryker att det krävs ett större engagemang från Europaparlamentets ledamöter i kommunikationen med EU-medborgarna. Det krävs även organisatoriska förändringar i Europaparlamentets arbete av ett slag som möjliggör en dialog mellan ledamöterna och medborgarna på lägsta möjliga nivå.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Enrique Barón Crespo, Richard Corbett, Jean-Luc Dehaene, Andrew Duff, Anneli Jäätteenmäki, Aurelio Juri, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Ashley Mote, Adrian Severin, József Szájer, Riccardo Ventre, Andrzej Wielowieyski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Costas Botopoulos, Panayiotis Demetriou, Roger Helmer, Klaus-Heiner Lehne, Gérard Onesta, Sirpa Pietikäinen, Kathy Sinnott, Mauro Zani

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy