BETÄNKANDE om halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013

26.2.2009 - (2008/2055(INI))

Budgetutskottet
Föredragande: Reimer Böge

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013

(2008/2055(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EG-fördraget, särskilt artiklarna 268–280,

–   med beaktande av den pågående ratificeringsprocessen för Lissabonfördraget,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2005 om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013[2],

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 3 november 2008 om budgetreform för ett Europa i förändring (SEK(2008)2739),

–   med beaktande av den konferens om budgetreform för ett Europa i förändring som anordnades av kommissionen den 12 november 2008,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 13 december 2007[3] och den 18 december 2008[4] om förslagen till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåren 2008 och 2009 (alla avsnitt),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel[5],

–   med beaktande av sina resolutioner av den 12 december 2007 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning med avseende på den fleråriga budgetramen[6],

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 4 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna[7],

–   med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om fjärde rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen[8],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 om ”hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken[9],

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten av den 15‑16 december 2005, den 21–22 juni 2007 och den 11–12 december 2008,

–   med beaktande av revisionsrättens svar på kommissionens meddelande ”Budgetreform för ett Europa i förändring” (SEK(2007)1188),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling och jordbruksutskottet (A0110/2009), och av följande skäl:

A. Europaparlamentet, rådet och kommissionen kom överens om det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning efter intensiva förhandlingar med utgångspunkt i Europaparlamentets förhandlingsposition av den 8 juni 2005, vilken grundades på en djupgående behovsanalys för att fastställa politiska prioriteringar, och på den överenskommelse som uppnåtts av medlemsstaterna 2005.

B.  I det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 fastställs att kommissionen ska lägga fram en rapport om hur det interinstitutionella avtalet fungerar före slutet av 2009. Kommissionen uppmanas att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter av EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken och Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram en rapport om detta 2008–2009.

C. Kommissionen inledde ett omfattande offentligt samråd i september 2007, där mer än 300 bidrag lades fram, och anordnade en konferens om ”Budgetreform för ett Europa i förändring” den 12 november 2008, vilket utgjorde ett första steg i översynsförfarandet.

D. Kommissionen avser att lägga fram ett meddelande om de huvudlinjer som bör forma nästa budgetram senast under hösten 2009 och väntas lägga fram en rapport om hur det interinstitutionella avtalet fungerar (steg 2 i förfarandet). Förslag till nästa fleråriga budgetram och interinstitutionella avtal kommer att utarbetas av nästa kommission (steg 3) under 2010.

E.  Ratificeringsprocessen för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är ännu inte slutförd.

F.  I de finansiella bestämmelserna i Lissabonfördraget fastslås att den fleråriga budgetramen ska ha rättsligt bindande status enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fastställas för en period på ”minst fem år”.

G. Genom Lissabonfördraget möjliggörs en utvidgning av Europeiska unionens befogenheter. Följderna av detta kan komma att resultera i ett antal nya politikområden som kan komma att kräva lämplig rättslig grund och finansiering.

H. Institutionerna bör se till att tidsplanen för nästa budgetram så långt det är möjligt möjliggör demokratisk legitimitet och överensstämmelse med kommissionens och parlamentets mandatperioder, med beaktande av en eventuell förlängning och justering av den nuvarande fleråriga budgetramen till 2015/2016. .

I.   Utnämningen av en ny kommission och de utfrågningar som kommer att äga rum i samband med detta bör vara ett tillfälle för det nyvalda parlamentet att fråga ut och bedöma de nya ledamöterna av kommissionen angående deras respektive politiska prioriteringar och de budgetar som anses vara nödvändiga för detta syfte.

J.   Halvtidsöversynen av de pågående lagstiftningsprogrammen, som kommer att äga rum 2010–2011, bör utgöra en viktig grund för en framtida utvärdering av pågående program och framtida prioriteringar, och bör tillbörligen beaktas inför en eventuell förlängning och justering av den nuvarande budgetramen till slutet av 2015/2016.

1.  Europaparlamentet erinrar om att parlamentet har bidragit intensivt till upprättandet av den fleråriga budgetramen 2007–2013 och det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, medan det samtidigt möjliggjorde kontinuitet i EU:s lagstiftning genom att inleda ett mycket stort antal fleråriga program. Parlamentet anser att de flesta av rekommendationerna i parlamentets betänkande fortfarande är giltiga eftersom de baserades på ett underifrånperspektiv som kopplade samman uppgifter och löften med de nödvändiga budgetmedlen. I detta sammanhang anser parlamentet att vissa allmänna principer och riktlinjer grundade på tidigare erfarenheter skulle kunna överföras till det kommande parlamentet.

En trestegsstrategi

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att anordna ett omfattande öppet samråd som syftar till att hitta nya idéer och framväxande trender. Parlamentet förbehåller sig dock rätten, inom ramen för varje institutions institutionella befogenheter, att utforska andra lösningar och överväganden på grundval av samråd och utfrågningar som parlamentet självt tagit initiativ till.

3.  Europaparlamentet anser att det under de senaste två åren efter ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen 2007–2013 och det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 har gjorts vissa framsteg med de tre pelare som parlamentet utarbetade i sin resolution från maj 2006: stämma av de politiska prioriteringarna mot de ekonomiska behoven, modernisera budgetstrukturen, och förbättra kvaliteten på EU-budgetens genomförande. Parlamentet konstaterar emellertid att det fortfarande finns utrymme för förbättringar, till exempel när det gäller avgivandet av den då överenskomna årliga revisionsförklaringen (DAS), förenkling av regler och förbättring av användningen av redan tillgängliga men i stor utsträckning underutnyttjade medel.

4.  Europaparlamentet erinrar om att parlamentet är medvetet om att ett antal underskott förblev olösta i den slutliga överenskommelsen, såsom införandet av regionala och nationella förvaltningsförklaringar. Parlamentet betonar att det uppkom behov av ytterligare finansiering för EU:s politiska prioriteringar, i synnerhet för Galileo, Europeiska institutet för innovation och teknik och livsmedelsmekanismen, och att man kom fram till en lösning genom de befintliga instrumenten i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Parlamentet konstaterar att rådet självt har varit oförmöget att tillämpa Europeiska rådets överenskommelse om att anslå 5 000 000 000 EUR av EU:s budget till återhämtningsplanen och konjunkturstöd. Parlamentet anser att ytterligare justeringar kommer att krävas inom den nuvarande fleråriga budgetramen och det nuvarande interinstitutionella avtalet, grundade på en tillräcklig och ambitiös översyn.

5.  Europaparlamentet påpekar att man bör göra skillnad mellan översynen av vissa program inom den nuvarande fleråriga budgetramen, som grundas på halvtidsutvärderingen av lagstiftningen som kommer att äga rum 2010–2011, de befintliga utmaningarna som beror på den otillräckliga finansieringen av rubrik 4 och rubrik 1a, och nya utmaningar som energifrågor och klimatförändringar, medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa, kampen mot organiserad gränsöverskridande brottslighet, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra politikområden med koppling till de nya befogenheter som införs genom Lissabonfördraget, och förberedandet av den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att en förlängning av den befintliga fleråriga budgetramen medför att en ambitiös halvtidsöversyn blir en ännu viktigare förutsättning.

6.  Europaparlamentet betonar att det nuvarande läget, med å ena sidan ett antal osäkerhetsmoment kopplade till ratificeringsprocessen för Lissabonfördraget, och å andra sidan slutet på det nuvarande parlamentets mandatperiod, resultatet av valen till Europaparlamentet och inrättandet av den nya kommissionen i den nuvarande ekonomiska situationen, gör att det inte är möjligt att inta detaljerade ståndpunkter med sikte på en omfattande översyn under de kommande månaderna. Parlamentet betonar dock att en ambitiös översyn bör vara en ytterst viktig prioritering för det nya parlamentet och den nya kommissionen.

7.  Europaparlamentets åsikt är därför att en realistisk halvtidsöversyn bör genomföras i tre steg:

a)   -  lösning av underskott och återstående frågor inom ramen för de årliga budgetförfarandena, om möjligt genom mer flexibilitet och om nödvändigt genom att använda en del av den marginal som finns kvar under taket för egna medel,

      -  en bedömning av halvtidsutvärderingen,

b)   -  utarbetande av en eventuell justering och förlängning av den nuvarande fleråriga budgetramen till 2015/2016 för att möjliggöra en smidig övergång till ett system med en flerårig budgetram på fem år som skulle ge varje parlament och kommission det politiska ansvaret för den fleråriga budgetramen under deras respektive mandatperioder,

      -  möjliga justeringar och förlängningar av de nuvarande programmen i enlighet med lagstiftningen (2010–2011), i linje med en eventuell förlängning av den fleråriga budgetramen, som redan begärts flera gånger av parlamentet,

c)   -  förberedelse av den nya fleråriga budgetramen som börjar 2016/2017.; denna fas kommer det parlament som väljs 2014 att ansvara för.

Allmänna principer

8.  Europaparlamentet erinrar om att taket för egna medel utgör 1,31 procent av EU:s BNI i åtaganden och 1,24 procent av EU:s BNI i betalningar. Parlamentet erinrar även om att avsevärda marginaler varje år lämnas under det tak som fastställs genom budgetramen, framför allt i betalningar (8 300 000 000 EUR 2007, 13 000 000 000 EUR 2008 och 7 800 000 000 EUR 2009), och vidare om att det finns mycket stora marginaler mellan taket för den fleråriga budgetramen och taket för EU:s egna medel[10] (36 600 000 000 EUR 2010, 44 200 000 000 EUR 2011, 45 000 000 000 EUR 2012 och 50 600 000 000 EUR 2013)[11];

9.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt från mars 2007 där det betonade att ”en politisk koppling mellan en reform av inkomsterna och en översyn av utgifterna är oundviklig och fullständigt rimlig”. Parlamentet anser att dessa två processer bör genomföras parallellt i syfte att sammansmältas i en allomfattande och integrerad reform för ett nytt system för EU:s finansiering och utgifter senast för den fleråriga budgetram som gäller från och med 2016/2017, vilket skulle kräva att det förberedande arbetet, även ratificeringen, görs innan dess. Parlamentet begär att man överväger ett system som innebär att stöden och bördorna mellan medlemsstaterna hamnar på en generellt sett mera tillbörlig nivå.

10. Europaparlamentet anser att den allmänna storleken på EU:s medel inte får påverkas av den nuvarande ekonomiska krisen i världen, även om medlemsstaternas BNI kommer att upphöra att följa en ständigt stigande kurva. Parlamentet är därför övertygat om att EU:s utgifter bör inriktas på politikområden med tydligt europeiskt mervärde, helt i linje med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet påminner om att detta mervärde, inte minst i kristider, vilar på den grundläggande principen om solidaritet mellan europeiska folk.

11. Europaparlamentet betonar att sund ekonomisk förvaltning, förbättrad förvaltning från medlemsstaternas och kommissionens sida och en avstämning av de politiska prioriteringarna mot de ekonomiska behoven bör förbli en prioritering under de kommande åren, och att detta mål bör eftersträvas genom att i förhand fastställa positiva och negativa prioriteringar snarare än genom självpåtagna tak. Parlamentet anser därför att den fleråriga budgetramen bör ha en större grad av flexibilitet. Parlamentet betonar att de utmaningar som EU står inför (livsmedels-, energi- och finanskris) knappast har varit så stora tidigare i dess historia. Parlamentet menar att ett svar i verklig gemenskapsanda på denna kris kräver en internationella lagstiftnings- och budgetåtgärder.

12. Europaparlamentet menar att unionens politiska prioriteringar stadigt utvecklas till följd av globaliseringen, de demografiska förändringarna, de tekniska framstegen, behovet av en säker och diversifierad energiförsörjning och klimatförändringarna, och därför måste EU se över sina utgifter och optimera dem för att ge högsta möjliga mervärde och största möjliga effektivitet åt sina insatser.

13. Europaparlamentet är övertygat om att större flexibilitet inom och mellan rubriker är en absolut nödvändighet för att EU ska kunna fungera, inte enbart när det gäller att möta EU:s nya utmaningar, utan även för att underlätta beslutsfattandeprocessen inom institutionerna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i sina kommande förslag, grundat på förklaring 1 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, kommer att ta relevanta initiativ i denna riktning

14. Europaparlamentet påminner om att artikel 21 i det interinstitutionella avtalet föreskriver att budgetramen får budgetramen ”utan att taket för egna medel överskrids, revideras för att täcka de behov som uppstår i samband med oförutsedda händelser”. Parlamentet kritiserar återigen rådets irrationella beteende att gång på gång motsätta sig ett utnyttjande av denna möjlighet att revidera budgetramen.

15. Europaparlamentet upprepar sin önskan att få se en konkret och snabb förbättring av medlemsstaternas och kommissionens genomförande av EU:s politik, särskilt av sammanhållningspolitiken. Parlamentet hyser en stark förväntan att det gemensamma åtagande som gjordes av kommissionen och rådet på medlemsstaternas vägnar i november 2008 kommer att förenkla förfarandena (särskilt de som gäller ETS) så att betalningar kan ske snabbare, och så att kommande budgetar påverkas positivt. Parlamentet är redo att vidta politiska och administrativa åtgärder om den nuvarande situationen skulle förbli oförändrad. Parlamentet anser att en förenkling av förfarandena måste vara en prioritering även på andra områden, till exempel på områdena forskning och innovation, politiken för små och medelstora företag.

16. Europaparlamentet konstaterar att hög prioritet bör ges åt en effektiv förvaltning av EU:s utgifter. Särskilt viktigt är det att medelstilldelningen baseras på objektiva kriterier och på en kontinuerlig utvärdering av resultaten. Parlamentet anser att starka och effektiva offentlig-privata partnerskap bör främjas i detta avseende.

17. Europaparlamentet beklagar förseningarna i överläggningarna om en reform av finansieringen av EU:s budget, något som blivit ännu mer akut genom den ekonomiska krisen. Parlamentet beklagar särskilt att införandet av ett system för tilldelning av utsläppsrätter inte utnyttjades som ett tillfälle att inleda en grundläggande politisk debatt om fördelning av nya offentliga medel som tillkommit genom EU:s beslut. Parlamentet insisterar på att denna debatt verkligen inleds vid nästa halvtidsöversyn av budgetramen.

18. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna i sina nationella budgetar tagit hänsyn till en stor del av EU:s mål. Europaparlamentet insisterar på att de anslag som tillförts på detta sätt ska redovisas och offentliggöras i varje medlemsstat så att man bättre kan mäta varje medlemsstats ansträngningar och uppskatta de belopp som krävs i EU:s budget på de områden där medlemsstaternas ansträngningar behöver uppmuntras eller kompletteras.

Särskilda kommentarer

19. Europaparlamentet är fast beslutet att hitta lämplig finansiering för de nya eller ytterligare politikområden som kan komma att bli följden av det möjliga ikraftträdandet av Lissabonfördraget (som energi och rymdpolitik och forskning under rubrik 1a; rättsligt samarbete under rubrik 3a; ungdom, idrott, informations- och kommunikationspolitik och folkhälsa under rubrik 3b; humanitärt bistånd och den europeiska avdelningen för yttre åtgärder under rubrik 4).

20. Europaparlamentet erinrar om att rubrikerna 1a, 3 och 4 redan är underfinansierade i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att ytterligare politikområden inte bör förändra balansen mellan de huvudsakliga kategorierna i den nuvarande fleråriga budgetramen eller äventyra befintliga prioriteringar. Parlamentet betonar även att om vissa medlemsstater skulle fortsätta att insistera på en ”1-procentsmetod” kommer det inte att finnas något annat budgetalternativ för att kunna finansiera de nya prioriteringarna än att även bidra från de två huvudområdena under rubrikerna 1b och 2.

21. Europaparlamentet anser att frågan om att förse EU med medel för att kunna förverkliga sina politiska ambitioner på områdena för energisäkerhet och kampen mot klimatförändringar bör vara en del i en kortsiktig översyn, oberoende av ikraftträdandet av Lissabonfördraget. Parlamentet är redo att undersöka möjligheten att inrätta en särskild fond i detta syfte. Parlamentet betonar att detta måste ha högsta prioritet även i nästa fleråriga budgetram, helst genom en övergripande överenskommelse om finansieringen av politiken mot klimatförändringar. Parlamentet anser att på längre sikt bör en ny kategori inrättas som samlar all budgetmässigt relevanta åtgärder i kampen mot klimatförändringarna.

22. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt med samstämmighet mellan de olika politikområdena i detta avseende, och påpekar behovet att genomföra en klimatkonsekvensbedömning för alla viktiga program, särskilt på områdena jordbruk, sammanhållning, transport- och energinät samt utveckling.

23. Europaparlamentet upprepar sin villighet att inleda förhandlingar med rådet om kommissionens förslag om att finansiera energi- och nätverksprojekt (bredband) inom ramen för EU:s återhämtningsplan.

24. Europaparlamentet insisterar på att fortsätta eftersträva målet att öka forsknings- och innovationsutgifterna till 3 procent av EU:s BNI senast år 2010, och betonar att vetenskaplig forskning, vetenskaplig infrastruktur, teknisk utveckling och innovation är centrala delar i Lissabonstrategin och avgörande faktorer för tillväxt, skapande av arbetstillfällen, hållbar utveckling och konkurrenskraft inom EU.

25. Europaparlamentet understryker den potential som finns i utbildnings-, kultur- och ungdomsprogram när det gäller att föra Europa närmare medborgarna, och främja både kulturella skillnader och ömsesidig förståelse. Parlamentet påpekar också den roll som utbildning spelar för att uppnå Lissabonmålen och för att anpassa kompetensen till de nya utmaningar och möjligheter som följer av den finansiella och ekonomiska krisen och av klimatförändringarna.

26. Europaparlamentet erinrar om att rubrik 4, ”EU som global partner”, fortfarande är kroniskt underfinansierad. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en långsiktig finansiering för att bidra till att millennieutvecklingsmålen kan uppnås, för att uppfylla de åtaganden som ingåtts till följd av en internationell klimatförändringsöverenskommelse som är oberoende av utvecklingsstöd, för att förebygga konflikter och främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, för att föra en trovärdig grannskapspolitik, och när det gäller Gusp/ESFP (som omfattas av ansvarsfrihetsförfaranden), för att undvika upprepade och oändliga förhandlingar med rådet under de årliga budgetförfarandena.

27. Europaparlamentet erinrar om de åtaganden som gjordes av medlemsstaterna 2005 i syfte att uppnå målet att använda 0,7 procent av EU:s BNI till offentligt utvecklingsbistånd (ODA) 2015. Parlamentet anser att stöd från EU:s budget kan vara ett användbart incitament för att hjälpa medlemsstaterna att hålla sig till detta mål. Europaparlamentet upprepar på nytt sin önskan att integrera Europeiska utvecklingsfonden i den allmänna budgeten för att fonden ska omfattas av de parlamentariskt kontrollerade beslutsförfarandena.

28. Europaparlamentet uppmanar det parlamentet som väljs 2009 att av skäl som har med öppenheten att göra, införliva medel som för närvarande inte omfattas av budgeten i den allmänna budgetstrukturen.

o

o        o

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
• [2]  EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 373.
• [3]  EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 454.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2008)0622.
• [5]  Antagna texter, P6_TA(2007)0098.
• [6]  EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 263.
• [7]  Antagna texter, P6_TA(2008)0576.
• [8]  Antagna texter, P6_TA(2008)0068.
• [9]  Antagna texter, P6_TA(2008)0093.
• [10]  Rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, 7.10.2000, s. 42).
• [11]  1,24 procent taket för egna medel kontra taket för den fleråriga budgetramen baserat på uppskattad BNI för EU27 2009.

MOTIVERING

Arbetsdokument om den fleråriga budgetramen 2007–2013: inledande synpunkter

1.        Situationen

Mandatet för översynen

1.        Budgetöversynen behandlas första gången i slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2005 och senare i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (IIA) där den nya budgetramen inrättas.

Förklaring nr 1 i IIA av den 17 maj 2006

Enligt punkt 7 i det interinstitutionella avtalet kommer kommissionen att utarbeta en rapport om hur det interinstitutionella avtalet fungerar före slutet av 2009, i förekommande fall åtföljd av förslag till ändringar.

Förklaring nr 3 i IIA av den 17 maj 2006         

1. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser har kommissionen uppmanats att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008–2009. Denna översyn bör åtföljas av en bedömning av hur det interinstitutionella avtalet fungerar. Europaparlamentet kommer under alla faser att medverka i översynen i enlighet med följande bestämmelser:

- Under behandlingsfasen efter det att kommissionens översyn lagts fram kommer man att se till att lämpliga diskussioner förs med Europaparlamentet på grundval av den normala politiska dialogen mellan institutionerna samt att Europaparlamentets ståndpunkter vederbörligen beaktas.

- I enlighet med sina slutsatser från december 2005 kan Europeiska rådet "fatta beslut i alla frågor som översynen omfattar". Europaparlamentet kommer att medverka i alla formella uppföljningsåtgärder i enlighet med relevanta förfaranden och med fullt iakttagande av de rättigheter det åtnjuter enligt dessa.

2. Kommissionen åtar sig, som en del av de samrådsförfaranden och överväganden som föregår översynen, att vid analys av situationen utgå ifrån de ingående diskussioner som den skall föra med Europaparlamentet. Kommissionen noterar också Europaparlamentets avsikt att sammankalla en konferens med Europaparlamentet och de nationella parlamenten för att se över systemet med egna medel. Resultatet av sådana konferenser kommer att ses som ett bidrag till den samrådsprocessen. Det förutsätts att kommissionen lägger fram sina förslag helt på eget ansvar.

     I sin andrabehandlingsresolution[1] om 2007 års budget bekräftar Europaparlamentet

14.         att den politiska analys som utarbetats av det tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 och resolutionen i fråga som parlamentet antog den 8 juni 2005 förblir grundvalen för översynen och alla eventuella ändringar av det interinstitutionella avtalet.

2.        För att fastställa omfattningen av och innehållet i översynen skall en åtskillnad göras mellan

– en kortsiktig översyn av IIA (enligt förklaring 1 i IIA) som syftar till en utvärdering av hur den fleråriga budgetramen fungerar och framläggande av relevanta förslag från kommissionen,

– en medel/långsiktig översyn som förbereder finansieringen efter 2013 (enligt förklaring 3 i IIA) och som motsvarar klausulen om den genomgripande och omfattande översyn som nämns i Europeiska rådets slutsatser. Den skall täcka en reformering av finansieringsmekanismen, dvs. egna medel och av utgifter inklusive för den gemensamma jordbrukspolitiken (samfinansiering), Förenade kungarikets rabatt samt sannolika och möjliga konsekvenser som medför en revidering av fördraget.

3.        Den 15 januari 2007 gav kommissionen ut en informationsskrivelse från ordföranden om översynen av den inre marknaden, en inventering av den sociala situationen och budgetöversynen[2] som ett första steg när det gäller översynsuppdraget (fas 1). I detta dokument redogör kommissionen för stegen och tidsplanen för översikten. Denna översikt skall enligt kommissionen absolut inte uppfattas som en förberedelse för en ny flerårig budgetram och skall inte föregripa en sådan. Avsikten med samrådet är att stimulera idéer. Samrådet skall omfatta Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna men också de som berörs av EU-politiken, nyckelaktörer på lokal, regional och nationell nivå samt det civila samhället.

4.        Efter att ha skjutit fram utgivningen från juni till september har kommissionen planerat att anta ett dokument i ärendet den 12 september. Genom att göra detta kommer kommissionen att inleda samrådsprocessen under sitt eget ansvar (fas 2). Problematiska frågor kommer att tas upp men dokumentet kommer at ha en avsiktligt ”öppen” karaktär. Den tredje fasen kommer att bestå av en presentation av en vitbok (slutet av 2008, första halvåret 2009?) som skall tjäna som grund för förslagen för nästa budgetram. Uppenbarligen kommer vitboken att förberedas genom ett idékläckningsseminarium i april–maj 2008 till vilket Europaparlamentet kommer att inbjudas.

5.        Europaparlamentet har inrättat ett tillfälligt utskott som antog sitt slutliga betänkande den 8 juni 2005, i tid för att fastställa Europaparlamentets ståndpunkt inför Europeiska rådets möte i juni 2005 som slutligen underlät att slutföra ärendet. Europeiska rådets beslut sköts upp till december 2005. Efter nästan två års intensiva förhandlingar kom man slutligen överens om den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013 och det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (IIA) den 17 maj 2006.

6.        I sin resolution om ingåendet av IIA påminner Europaparlamentet om ”att det avtal som de tre institutionerna kom överens om den 4 april 2006 var den enda möjliga kompromiss, givet överläggningarnas omfattning, som parlamentet kunde uppnå” men erkänner att ”att ett antal underskott fortfarande inte har kunnat lösas genom förhandlingarna” och ”anser att dessa underskott bör behandlas i översynen 2008‑2009 och, om möjligt, inom ramen för de årliga budgetförfarandena.”

7.        Föredraganden önskar påminna om att det interna fördjupade arbete som utförts av det tillfälliga utskottet för att fastställa Europaparlamentets ståndpunkt avseende de huvudsakliga prioriteringarna för perioden 2007–2013 därför bör utgöra en referens för det arbete som utförts hittills liksom en grund för den bedömning som skall göras, något som parlamentet betonat i flera resolutioner. Han påminner också om att föredraganden under förhandlingarna uppskattat att ytterligare minst ungefär 12 miljarder EUR behövdes för att täcka behov i samband med EU:s ansvar. Europaparlamentet betonade också behovet av kvalitativa reformer.

8.        Föredraganden konstaterar att viss tveksamhet råder i medlemsstaterna och inom institutionerna när det gäller både tidpunkten för och omfattningen av översynen. Därför uttrycker han viss tvekan vad beträffar planeringen:

– Motsvarar den tidsplan som kommissionen fastställt den allmänna politiska viljan?

– Skulle det inte vara klokt att anse att det allmänna sammanhanget är osäkert och att de nuvarande prioriteringarna skulle kunna ändras?

– Är det rimligt att inleda en politisk diskussion om en ambitiös process som kommer att behöva beslutas av nya aktörer (ett nytt parlament och en ny kommission)?

– Är situationen för närvarande lämplig och tillräckligt mogen för att en diskussion skall inledas om de nuvarande större politikområdena (gemensam jordbrukspolitik, sammanhållning, forskning) för perioden efter 2013?

2.        Kommande steg

En komplex tidsplan

9.        Efter två år av osäkerhet har Europeiska unionens institutionella framtid ånyo tagits upp av Europeiska rådet i juni 2007. De 27 medlemsstaterna har kommit överens om att sammankalla en regeringskonferens som skall utarbeta ett omarbetat fördrag ur förslaget till konstitution. Om ratificeringsprocessen fortgår som planerat skulle det omarbetade fördraget kunna träda i kraft i mitten av 2009, mer eller mindre parallellt med valet till Europaparlamentet. Skulle det uppstå problem i processen för att ratificera det omarbetade fördraget, är konsekvenserna för Europaprojektet och budgeten inte förutsebara.

10.      Föredraganden anser att översynsprocessen bör beakta detta nya sammanhang. Om den tidsplan som förutses i Europeiska rådets slutsatser respekteras, kommer det nya fördraget att träda i kraft, ett nytt parlament, valt i juni 2009, att inleda sitt arbete och en ny kommission att utses under andra halvan av år 2009. I detta sammanhang kanske de interinstitutionella diskussionerna om översynen kan senareläggas för att undvika förvirring.

När	Vad
Januari–Juni 2007	Kommissionen lägger fram en färdplan
September 2007	Kommissionen offentliggör ett dokument i ärendet
Juli–December 2008	Kommissionens och jordbrukets “hälsokontroll” Samrådsfas
Januari–Juni 2009 Val till Europaparlamentet	Idékläckningsseminarium Kommissionen lägger fram sin vitbok
Mitten av 2009	Ikraftträdande av det omarbetade fördraget?
Juli–December 2009 Ny kommission	Utfrågning av nominerade kommissionsledamöter
Januari–Juni 2010	Kommissionen antar formella förslag?

11.      Vid sidan av det omarbetade fördraget som kommer att vara medlemsstaternas och institutionernas första prioritering under de kommande månaderna, kommer andra interna och externa faktorer att inverka på översynen, exempelvis ”rendez-vous-klausulen” för reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och rapporten om sammanhållningen 2008, utarbetandet av energipaketet, översynen av budgetförordningen, valet till Europaparlamentet, den nya kommissionen liksom multilaterala avtal som de kommande sammandragen av WTO-förhandlingarna.

Trepelarmetoden

12.      Föredraganden anser att översynen skall vila på tre pelare:

– Lösning av frågor som inte i tillräcklig grad kunde behandlas under förhandlingarna om den nuvarande fleråriga budgetramen.

– En bedömning av utvärderingen efter halva tiden av de nya programmen vilket föreskrivs i lagstiftningen och en analys av överenskomna reformer.

– Förberedelse av den nya fleråriga budgetramen efter 2013.

13.      Föredraganden konstaterar att nästan alla program tillhörande den nya generationen och knutna till den fleråriga budgetramen 2007-2013 nu har antagits även om ett antal av dem har försenats till följd av problem i antagandet av rättsakterna. Enbart ett litet antal (Galileo, Fiscalis, ramprogrammet om grundläggande rättigheter och rättvisa) väntar fortfarande på att antas (se tabell i bilaga 2).

14.      När det gäller återstående frågor konstaterar föredraganden att redan under det första året av den nuvarande fleråriga budgetramen kan underskott observeras i rubrik 1A och rubrik 4 för vilka man måste hitta lösningar redan under det årliga budgetförfarandet för 2008. En lämplig finansiering av Europeiska tekniska institutet och Galileo kräver ett extra belopp på 2,7 miljarder EUR till rubrik 1A under perioden. En liknande situation råder under rubrik 4. Även om Europaparlamentets delegation lyckades att öka rubrik 4 med 1 miljard under förhandlingarna, är ändå GUSP kroniskt underfinansierat. Andra behov kan uppstå för rubrik 3B. Det bör påminnas om att Europaparlamentets delegation vid trepartssammanträdet den 4 april 2006 bad om och erhöll ett extra belopp på 4 miljarder EUR utöver de belopp som beslutades av Europeiska rådet.

15.      När det gäller utvärderingen av de nya programmen föreskriver rättsakterna att utvärderingarna efter halva tiden skall genomföras omkring 2010 för de program som inletts under 2007. En första analys skulle kunna ske redan omkring valet till Europaparlamentet. Föredraganden anser att en ordentlig analys av användningen av EU-medel bör utföras i detta sammanhang i enlighet med Europaparlamentets begäran om bättre genomförande och kvalitativ förbättring. På grundval av dessa utvärderingar, i vilka Europaparlamentet i sin egenskap av budget- och lagstiftningsmyndighet aktivt bör delta, kan det behövas justeringar av finansieringsanslagen, inbegripet genom ökad lagstiftningsflexibilitet (upp till 5 procent av programmens anslag och, vid behov, ökad flexibilitet inom och mellan rubriker).

16.      Dessutom innehåller IIA om budgetdisciplin ett antal nya instrument som fått Europaparlamentets stöd under förhandlingarna. Hur dessa instrument (Europeiska unionens solidaritetsfond [EUSF], Europeiska garantifonden för jordbruket [EGFJ], reserven för katastrofhjälp, flexibilitetsinstrumenten, finansiella instrument i samarbete med EIB) fungerar och det mervärde de medför bör också ingå i denna utvärdering efter halva tiden.

17.      När det gäller den tredje pelaren, dvs. förberedandet av nästa budgetram, anser föredraganden att det är av yttersta vikt att tidsplanen syftar till att undvika att återupprepa den situation som inträffade förra gången och som högeligen kritiserades av parlamentet. Då ifrågasattes ”legitimiteten” i det Prodipaket som utarbetats av den avgående kommissionen och som stöddes av Barrosokommissionen utan att prioriteringarna justerades efter valen till Europaparlamentet.

18.      Om man utgår från att konstitutionens finansiella bestämmelser bekräftas av regeringskonferensen, bör den fleråriga budgetramen ingå i fördraget med en varaktighet av ”åtminstone fem år”. Därför skulle man kunna tänka sig att använda förslagen för nästa fleråriga budgetram som ett arbetsprogram för den nya kommissionen och det nyvalda parlamentet i samband med de utfrågningar som skall hållas i november 2009. Detta alternativ skulle kunna innebära en förlängning av den nuvarande fleråriga budgetramen och möjligen några justeringar i vissa fleråriga program, som grundas på en tillräcklig och ambitiös översyn och nödvändiga justeringar fram till 2015, och skulle i framtiden göra det möjligt att garantera en synkronisering med parlamentets och kommissionens mandat.

19.      Översynen, såsom anges i IIA-förklaringen, skall omfatta både utgifter och inkomster. När det gäller inkomstsidan har framsteg skett på parlamentets initiativ under de senaste månaderna. Efter att ha konstaterat att det nuvarande systemet inte fungerar föreslås det i Lamassourebetänkandet[3] en tvåstegsmetod som sammanförs i ett beslut, att erkänna behovet av ett transparent och rättvist system under den första fasen och att fastställa nya alternativ för EU:s egna medel under den andra fasen. Alternativen kommer att fastställas och föreslås under den andra fasen. Konferensen med de nationella parlamenten, som skall hållas på initiativ av det portugisiska ordförandeskapet den 4–5 november, kommer att ge tillfälle att bana väg för diskussioner om att införa ett nytt system för egna medel i de grundläggande fördragens anda.

20.      I linje med Lamassourebetänkandet där det fastslås att ”Europaparlamentet är övertygat om att en politisk koppling mellan en reform av inkomsterna och en översyn av utgifterna är oundviklig och fullständigt rimlig”, anser föredraganden att de två processerna skall genomföras parallellt i syfte att sammansmältas i en allomfattande och integrerad reform för ett nytt system för EU:s finansiering och utgifter senast 2015, vilket skulle innebära att det förberedande arbetet görs innan dess.

Slutsatser

21.      Innan kommissionen formellt inleder översynsprocessen, anser föredraganden att det är lämpligt att lägga fram några grundläggande frågor till diskussion i utskottet. Med detta arbetsdokument skulle han vilja få utskottets synpunkter på sina förslag angående följande:

–         Trepelarmetoden eller andra möjliga alternativ.

–         Tidpunkten för översynen.

–         Aktörerna: Vilket parlament och vilken kommissionen bör involveras i vilken fas?

–         Omfattningen: Skall en ambitiös översyn inledas eller skall en justering och bedömning ske först? Skall översynen enbart omfatta utgifterna eller även omfatta de egna medlen? Skall översynen begränsas till allmänna synpunkter, ha ett politiskt innehåll, lämna de kvantitativa besluten till nästa kommission?

Annex 1

Outcome of the trilogue 04-04-06 (€ million in 2004 prices)	Proposals for increase(above Council)
Sub-Heading 1a - Competitiveness for growth and employment	2 100
Trans-European Networks (TENs)	500
Life Long Learning (Erasmus Mundus - Leonardo)	800
7th Research framework programme	300
Competitiveness and innovation (CIP)	400
Social Policy Agenda (Progress)	100
Reserve for future actions	100
Sub-Heading 1b - Cohesion for growth and employment	300
Structural Funds (Territorial co-operation)	300
Heading 2 - Preservation and management of natural resources	100
Reserve for future actions (Life + and Natura 2000)	100
Sub-Heading 3a - Freedom, security and justice
Reserve for future actions
Sub-Heading 3b – Citizenship (Youth, Culture, Health and Consumers)	500
Health & consumer protection
European Culture and Citizenship (Culture, Youth, Citizens for Europe)
Media
Reserve for future actions
Heading 4 - The EU as a global partner	1 000
Instrument for pre-accession (IPA)
European Neighbourhood & Partnership Instrument (ENPI)	200
Development Cooperation and Economic Cooperation Instrument (DCEC)
CFSP	800
TOTAL	4 000

Simulation 21 March
(€ million in 2004 prices)	Rapporteur's proposal (on Council)
Sub-Heading 1a - Competitiveness for growth and employment
TEN (transport & energy) (1)	1.000
Life Long Learning (Erasmus Mundus + Leonardo)	1.750
7th Research framework programme (2)	1.000
CIP - Competitiveness and innovation (3)	800
Progress (social policy agenda)	200
Unallocated margin	500
Sub-Heading 1b - Cohesion for growth and employment
Structural Funds	1.000
Heading 2 - Preservation and management of natural resources
Unallocated margin	500
Sub-Heading 3a - Freedom, security and justice
Margin	500
Sub-Heading 3b - Citizenship
Health & consumer protection	1.000
European Culture and Citizenship (Culture, Youth, Citizens for Europe)	500
Media	120
Unallocated margin	500
Heading 4 - The EU as a global partner
IPA - Instrument for pre-accession (b)	1.000
ENPI - European Neighbourhood & Partnership Instrument	1.547
DCEC - Development Cooperation and Economic Cooperation Instrument	244
Heading 5 - Administration
Heading 6 - Compensations
GRAND TOTAL	12.161
(1) of which 500 contribution to EIB co-financing
(2) of which 1.000 contribution to EIB co-financing
(3) of which 1.000 contribution to EIB co-financing

Multiannual Financial Framework 2007-2013

State of play of financial statements of Commission proposals and overall envelopes (in mio. EUR, current prices)

		2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	Total	Procedure/Remarks
SUB-HEADING 1A - Competitiveness for growth and employment
TEN (TRANSPORT AND ENERGY)		853	972	1.051	1.084	1.264	1.379	1.564	8.168
COM(2004) 475 final BUDG, Mauro	Initial Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council determining the general rules for the granting of Community financial aid in the field of the trans-european transport and energy networks and amending Council Regulation (EC) n° 2236/95	915	1.788	2.352	2.885	3.555	4.252	4.943	20.690	COD/2004/0154 Procedure ended, publication in OJ pending
COM(2006) 245 final	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	853	972	1.051	1.084	1.264	1.379	1.565	8.168
	Final legislative act :								8.168
SPATIAL INFRASTRUCTURE (GALILEO)		100	152	201	251	152	151		1.006
COM(2004) 477 final ITRE, Barsi-Pataki	Proposal for a Regulation of the European Parliament and the Council on the implementation of the deployment and commercial operating phases of the European programme of satellite radio navigation (Galileo)	500	200	150	100	50			1.000	COD/2004/0156
COM(2004)0477/2	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	100	151	201	251	151	151		1.005	1st reading by Council pending
	Final legislative act :									No common position
MARCO POLO II		56	60	62	64	67	70	73	452
COM(2004) 478 final	Initial Proposal for a Regulation of the EP and of the Council establishing the second “Marco Polo” programme for the granting of Community financial assistance to improve the environmental performance of the freight transport	30	50	100	130	130	150	150	740	COD/2004/0157 Procedure ended
TRAN, Rack	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									*2004 figures,
L 328 24.11.2006	Final legislative act : Regulation 1692/2006/EC establishing the second ‘Marco Polo’ programme and repealing Regulation 1382/2003/EC								400*	Shall be subject to technical adjustment
NUCLEAR DECOMMISSIONING		244	248	253	180	183	187	192	1.487
COM(2004) 624 final ITRE, Harms	Proposal on the nuclear power plant of Ignalina in Lithuania and on the nuclear power plant of Bohunice V1 in Slovakia	142	145	147	150	154	156	159	1.052	CNS/2004/0221 Procedure ended, publication in OJ pending
COM(2004)0624/2	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	170	172	176	180	183	187	192	1.260
	Final legislative act :
LIFELONG LEARNING		904	996	1.060	1.104	1.137	1.195	1.231	7.627
COM(2004) 474 final CULT, Pack	Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council establishing an integrated action programme in the field of lifelong learning	1.220	1.387	1.617	1.859	2.176	2.505	2.856	13.620	COD/2004/0153 Procedure ended and published in OJ
COM(2006) 236 final	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	845	900	964	1.005	1.037	1.093	1.126	6.970
L 327 24.11.2006	Final legislative act : Decision 1720/2006/EC of the EP and of the Council								6.970
PROGRESS (SOCIAL POLICY AGENDA)		83	93	100	108	113	120	128	744
COM(2004) 488 fina EMPL, Jöns	Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council establishing a Community Programme for Employment and Social Solidarity – PROGRESS	83	85	87	90	92	192		629	COD/2004/0158 Procedure ended and published in the OJ
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	83	96	104	110	114	117	120	743
L 315 15.11.2006	Final legislative act : Decision No 1672/2006/EC of the EP and of the Council of 24/10/2006								657
7th RESARCH FRAMEWORK PROGRAMME		5.486	6.075	6.722	7.550	8.599	9.572	10.578	54.581
COM(2005) 119 final	Building the Europe of knowledge - Proposal for a decision concerning the seventh framework programme of the European Community for research, technological development and demonstration activities (2007 to 2013) and									COD/2005/0043 Procedure ended and published in OJ
ITRE, Buzek	Proposal for a decision concerning the seventh framework programme of the European Atomic Energy Community (EURATOM) for nuclear research and training activities (2007 to 2011)	6.120	7.720	9.340	11.000	12.680	14.400	16.200	77.460
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	5.486	6.075	6.721	7.550	8.600	8.926	9.914	53.272
L 412 30.12.2006	Final legislative act : Decision No 1982/2006/EC of the EP and of the Council of 18/12/2006								50.521
	OF WHICH									CNS/2005/0185
COM(2005) 440 final/2	Specific Programme “Cooperation” implementing the Seventh Framework Programme (2007-2013) of the European Community for research, technological development and demonstration activities									Procedure ended, publication in
		3.671	3.762	3.903	4.291	4.837	5.513	6.316	32.292	OJ pending
	Final legislative act :								32.413
	OF WHICH
COM(2005) 439 final/2	Specific Programme to be carried out by means of direct actions by the Joint Research Centre under the 7th Framework Programme of the European Community for research, technological development and demonstration activities (2007-2013)									CNS/2005/0184
		225	233	241	249	258	267	277	1.751	Procedure ended and
L 400 30.12.2006	Final legislative act : Council Decision 2006/975/EC								1.751	published in OJ
COM(2005) 441 final/2	Specific programme: “Ideas” implementing the 7th Framework Programme (2007-2013) of the European Community for research, technological development and demonstration activities									CNS/2005/0186
		300	550	810	1.137	1.335	1.624	1.704	7.460	Procedure ended and published
L 400 30.12.2006	(COM(2005) 444 final/2)								7.510	in OJ
COM(2005) 442 final/2	Specific programme “People” implementing the 7th Framework Programme (2007-2013) of the European Community for research, technological development and demonstration activities									CNS/2005/0187
		454	494	526	561	778	934	979	4.727	Procedure ended and published
L 400 30.12.2006	Final legislative act : Council Decision 2006/973/EC of 19/12/2006								4.750	in OJ
COM(2005) 443 final/2	Specific Programme: "Capacities" implementing the 7th Framework Programme (2007-2013) of the European Community for research, technological development and demonstration activities									CNS/2005/0188
		432	540	639	694	760	588	639	4.291	Procedure ended and published
L 400 30.12.2006	Final legislative act : Council Decision 2006/0974/EC								4.097
COM(2005) 444 final/2	Specific Programme to be carried out by means of direct actions by the Joint Research Centre implementing the 7th Framework Programme (2007-2011) of the European Atomic Energy Community (Euratom) for nuclear research and training activities									CNS/2005/0189
		96	100	103	107	111			517	Procedure ended and published in
L 400 30.12.2006	Final legislative act : Council Decision 2006/977/Euratom								517	OJ
COM(2005) 445 final/2	Specific Programme implementing the seventh Framework Programme (2007-2011) of the European Atomic Energy Community (Euratom) for nuclear research and training activities									CNS/2005/0190
		308	396	499	510	521			2.234	Procedure ended, publication
	Final legislative act :								2.234	in OJ pending
COM(2005) 118 final	Communication from the Commission: Building the ERA of knowledge for growth
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
COM(2004) 353 final	Communication from the Commission on Science and technology, the key to Europe’s future – guidelines for future European Union Policy to support research									INI/2004/2150Procedure ended, publication in OJ pending
ITRE, Locatelli	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
COMPETITIVENESS AND INNOVATION		432	455	486	527	566	602	648	3.716
COM(2005) 121 final	Proposal for a Decision establishing a Competitiveness and Innovation Framework Programme (2007-2013)	413	454	553	601	677	727	788	4.213	COD/2005/0050
ITRE, Chatzimarkakis	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, published in OJ
L 310 09.11.2006	Final legislative act : Decision 1639/2006/EC of the European Parliament and of the Council								3.621
CUSTOMS 2012, FISCALIS & EMCS		68	69	72	78	84	90	94	555
COM(2005) 111 final	Communication from the Commission on Community programmes Customs 2013 and Fiscalis 2013		69	78	85	87	88	90	498	New proposal announced by the Commission splitting between Customs and Fiscalis
ECON, Martin	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
COM(2006) 201 IMCO, Fourtou	New Commission's proposal : CUSTOMS 2013								324	COD/2006/0075 : Procedure ended, publication in OJ pending
COM(2006) 202 ECON, Martin	New Commission's proposal : FISCALIS 2007								168	COD/2006/0076 :1st reading by Council pending
SUB-HEADING 1B - Cohesion for growth and employment
STRUCTURAL FUNDS AND COHESION FUND		45.487	46.889	48.428	49.394	50.627	52.401	54.188	347.414
COM(2004) 492 final		46.169	51.056	52.863	54.083	55.325	58.361	58.361	376.218	AVC/2004/0163
REGI, Hatzidakis	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, publiched
L 210 31.07.2006	Final legislative act : Regulation 1083/2006/EC of the EP and of the Council, repealing Reg. 1260/1999/EC								308.041	in OJ
HEADING 2 - Preservation and management of natural resources
AGRICULTURE: DIRECT AIDS AND MARKET SUPPORT (before transfer to rural development)		45.760	46.217	46.680	47.146	47.616	48.093	48.574	330.086
	p.m. CAP (Brussels ceiling + BG/RO)	46.163	47.273	47.866	48.463	49.065	49.803	50.544	339.177	CNS/2006/0083
COM(2006) 241 final AGRI, Lutz	Proposal for a Council regulation laying down rules for voluntary modulation of direct payments provided for in Regulation (EC) No 1782/2003 establishing common rules for direct support schemes under the common agricultural policy and establishing certain support schemes for farmers, and amending Regulation (EC) No 1290/2005									Procedure ended, publiched in OJ
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
L 095 05.04.2007	Final legislative act : Council Regulation (EC) No 378/2007, amending Regulation (EC) No 1290/2005	50.027
RURAL DEVELOPMENT (before transfer from market expenditure)		11.366	11.308	11.245	11.211	11.162	11.111	11.058	78.461
COM(2004) 490 final	Proposal for a Council Regulation on support for rural development by the EAFRD	11.759	12.235	12.700	12.825	12.952	13.077	13.205	88.753	CNS/2004/0161
AGRI, Schierhuber	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, publiched in OJ
L 277 21.10.2005	Final legislative act : Regulation 1698/2005 of the Council on support for rural development by the EAFRD
COM(2004) 489 final	Proposal for a Council Regulation on the financing of the common agricultural policy									CNS/2004/0164
AGRI, Schierhuber	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, publiched in OJ
L 209 11.08.2005	Final legislative act : Council Regulation 1290/2005/EC on the financing of the common agricultural policy
EUROPEAN FISHERIES FUND		913	941	970	991	1.015	1.038	1.062	6.931
COM(2004) 497 final	Proposal for a Council Regulation - European Fisheries Fund	655	678	701	713	726	745	745	4.963	CNS/2004/0169
PECH, Casa	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, publiched in OJ
L 223 15.08.06	Final legislative act :Council Regulation 1198/2006/EC on the European Fisheries Fund								3.849
COM(2005) 117 final PECH, Stihler	Proposal for a Regulation establishing Community financial measures for the implementation of the Common Fisheries Policy and in the area of the Law of the Sea	375	375	375	375	375	750		2.625	CNS/2005/0045
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, publiched in OJ
L 160 14.06.2006	Final legislative act : Council Regulation 861/2006/EC								2.671
LIFE+		241	261	282	300	319	340	363	2.105
COM(2004) 621 final	Proposal concerning the Financial Instrument for the Environment (LIFE +)	245	268	292	313	334	357	381	2.190	COD/2004/0218
ENVI, Isler-Beguin	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	240	259	281	299	318	340	362	2.098	Procedure ended, publiched in OJ
L 149 09.06.2007	Final legislative act : Regulation (EC) No 614/2007 of the European Parliament and of the Council								2.143
COM(2004) 431 final	Communication from the Commission to the Council and the European Parliament on Financing Natura 2000									INI/2004/2164
ENVI, Auken	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, publication in OJ
	Final legislative act :									pending
SUB-HEADING 3A - Freedom, security and justice
SOLIDARITY AND THE MANAGEMENT OF MIGRATION FLOWS		292	371	449	496	610	786	1.018	4.022
COM(2005) 123 final LIBE, Kudrycka	Communication from the Commission establishing a framework programme on Solidarity and the Management of Migration Flows for the period 2007-2013	82	98	98	110	110	130		628	Procedure ended and published in OJ
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
L 144 06.06.2007   L 168 28.06.2007	Final legislative act : Decision No 573/2007/EC of the EP and of the Council of 23/05/07 establishing the European Refugee Fund for the period 2008 to 2013 Council Decision 2007/435/EC of 25/06/07 establishing the European Fund for the Integration of third-country nationals for the period 2007 to 2013								676825	COD/2005/0049 COD/2005/0047 COD/2005/0046 CNS/2005/0048
FUNDAMENTAL RIGHTS AN D JUSTICE		71	75	78	77	78	81	83	542
COM(2005) 122 final LIBE, Segelström	Communication from the Commission establishing for the period 2007-2013 a framework programme on Fundamental Rights and Justice	71	75	78	77	78	81	83	543	COD/2005/0040 2nd reading by Council pending COD/2005/0037B EP decision at 2nd reading pending CNS/2005/0039 CNS/2005/0038Procedure ended and published in OJ
FEMM, Gröner	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
L 110 27.04.2007   L 058 24.02.2007	Final legislative act : Council Decision 2007/252/JHA of 19/04/07 establishing the specific programme ‘Fundamental rights and citizenship’ Council Decision 2007/126/JHA of 12/02/07 establishing the Specific Programme ‘Criminal Justice’
	OF WHICH
	"Fight against violence (DaphneIII)" (COM(2006) 230 final)	2	3	3					125	COD/2005/0037A Procedure ended
SECURITY AND SAFEGUARDING LIBERTIES		58	67	91	107	133	142	147	745
COM(2005) 124 final	Communication from the Commission establishing a framework programme on "Security and Safeguarding Liberties" for the period 2007-2013	58	67	91	107	133	142	147	745
LIBE, La Russa	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013
L 058 24.02.2007	Final legislative act : Council Decision 2007/124/EC, Euratom of 12/02/07 establishing the Specific Programme ‘Prevention, Preparedness and Consequence Management of Terrorism and other Security related risks’Council Decision 2007/126/JHA of 12/0207 establishing the Specific Programme ‘Prevention of and Fight against Crime’									CNS/2005/0034 CNS/2005/0035 Procedure ended and published in OJ
SUB-HEADING 3B - Citizenship
HEALTH AND CONSUMER PROTECTION		147	178	198	204	209	215	221	1.371
COM(2005) 115 final ENVI, Trakatellis IMCO, Thyssen	Communication from the Commission on Healthier, safer, more confident citizens: a Health and Consumer Protection strategy; and	85	106	124	153	203	257	275	1.203	COD/2005/0042B Procedure ended and published in the OJ COD/2005/0042A 2nd reading by Council pending
	Proposal for a Decision establishing a Programme for Community action in the field of Health and Consumer protection 2007-2013
L 404 30.12.2006	Final legislative act: Decision No 1926/2006/EC of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 establishing a programme of Community action in the field of consumer policy (2007-2013)
EUROPEAN CULTURE AND CITIZENSHIP		190	202	213	217	222	226	231	1.501
COM(2004) 471 final CULT, Gröner	Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council creating the “Youth in action” programme for the period 2007-2013	111	126	128	131	133	141	145	915	COD/2004/0152
COM(2006) 228 final	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	120	123	125	126	128	130	133	885	Procedure ended and published in OJ
L 327 24.11.2006	Final legislative act: Decision No 1714/2006/EC of the EP and of the Council of 15/11/2006								885
COM(2005) 116 final	Proposal for a Decision establishing for the period 2007-2013 the programme "Citizens for Europe" to promote active European citizenship	21	28	30	35	38	40	43	235	COD/2004/004
CULT, Takkula	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended and published in OJ
L 378 27.12.2006	Final legislative act: Decision No 1904/2006/EC of the EP and of the Council of 12/12/2006								215
COM(2004) 469 final	Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council establishing the Culture 2007 programme (2007-2013)	45	47	51	57	62	69	77	408	COD/2004/0150
CULT, Graca Moura	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended and published in OJ
L 372 27.12.2006	Final legislative act : Decision 1855/2006/EC of the EP and of the Council establishing the Culture Programme								400
MEDIA		86	103	107	110	114	116	118	754
COM(2004) 470 final	Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council concerning the implementation of a programme of support for the European audiovisual sector (MEDIA 2007)	105	112	133	150	171	184	200	1.055	COD/2004/0151
CULT, Heironimi	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, published in OJ
L 327 24.11.2006	Final legislative act : Decision No 1718/2006/EC of the EP and of the Council of 15/10/2006								755
RAPID RESPONSE & PREP. INSTRUMENT FOR MAJOR EMERGENCIES		16	18	19	19	20	20	20	132
COM(2005) 113 final	Proposal for a Council Regulation establishing a Rapid Response and Preparedness Instrument for major emergencies	16	25	25	25	25	27	30	173	CNS/2005/0052
ENVI, Papadimoulis	Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, published in OJ
L 071 10.03.2007	Final legislative act : Council Decision 2007/162/EC, Euratom of 5/03/2007 establishing a Civil Protection Financial Instrument								134
HEADING 4 - The EU as a global partner
INSTRUMENT FOR PRE-ACCESSION		1.266	1.396	1.494	1.635	1.798	1.945	2.032	11.565
COM(2004) 627 final	Proposal for a Council Regulation establishing an Instrument for Pre-accession Assistance (IPA)	1.486	1.699	1.806	2.059	2.389	2.543	2.671	14.653	CNS/2004/0222
AFET, Szent-Ivanyi	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, published in OJ
L 210 31.07.2006	Final legislative act : Council Regulation (EC) No 1085/2006 of 17/07/2006 establishing an IPA								11.468
EUROPEAN NEIGHBOURHOOD & PARTNERSHIP INSTRUMENT (ENPI)		1.475	1.515	1.586	1.655	1.757	1.921	2.055	11.967
COM(2004) 628 final AFET, Szymanski L 310 09.11.2006	Proposal for a Regulation on a European Neighbourhood and Partnership Instrument (ENPI)	1.433	1.569	1.877	2.083	2.322	2.642	3.003	14.929	COD/2004/0219
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	1.475	1.515	1.587	1.655	1.757	1.922	2.056	11.967	Procedure ended, published in OJ
	Final legislative act : Regulation (EC) No 1638/2006 of the EP and of the Council of 24/10/2006								11.181
DEVELOPMENT COOPERATION & ECONOMIC COOPERATION INSTRUMENT (DCEC)		2.122	2.230	2.336	2.440	2.516	2.631	2.777	17.053
COM(2004) 629 final DEVE, Mitchell	Proposal for a Regulation establishing a financial instrument for development co-operation and for economic co-operation (DCECI)	2.462	6.011	6.426	6.897	7.206	7.471	7.756	44.229	COD/2004/0220 and CNS/2006/0807 Procedure ended, published in OJ
	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013	2.149	2.230	2.336	2.440	2.516	2.619	2.763	17.053
L 378 27.12.2006   L 405 30.12.2006	Final legislative act : Regulation (EC) No 1905/2006 of the EP and of the Council of 18/12/2006 establishing a financing instrument for development cooperation Council Regulation (EC) No 1934/2006 of 21/12/2006 establishing a financing instrument for cooperation with industrialised and other high-income countries and territories								17.069
INSTRUMENT FOR STABILITY		246	290	373	409	459	504	598	2.879
COM(2004) 630 final	Proposal establishing an instrument for stability 1	345	460	524	665	743	822	896	4.455	COD/2004/0223
AFET, Beer	Revised proposal: Adaptation following agreement of 17 May 2006 on the Financial Framework 2007-2013									Procedure ended, published in OJ
L 327 24.11.2006	Final legislative act : Regulation (EC) No 1717/2006 of the EP and of the Council of 15/11/2006								524

Arbetsdokument om halvtidsöversynen av budgetramen 2007-2013 – Lägesrapport och framtidsutsikter

1.  Vid sitt sammanträde den 6 mars 2008 beslutade talmanskonferensen att bemyndiga budgetutskottet att utarbeta ett initiativbetänkande om halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013. Sex utskott har anmält önskan att lägga fram ett yttrande (utskotten AFET, DEVE, CONT, ITRE, REGI och AGRI).

2.  Mot bakgrund av initiativbetänkandet lägger föredraganden fram ett andra arbetsdokument med en uppdaterad behandling av halvtidsöversynen inom ramen för nuvarande politiska och institutionella sammanhang och valmöjligheter.

1. Resultat hittills

3.  Det har gått tre år sedan Europeiska rådet i sina slutsatser från december 2005 ”uppmanade kommissionen att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och av inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram en rapport om detta 2008–2009”.

4.  Två förklaringar i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj – förklaring nr 1 om bedömningen av hur det interinstitutionella avtalet fungerar och förklaring nr 3 om översyn av budgetramen – återspeglar dessa slutsatser och berör Europaparlamentet. Översynen skulle därför omfatta tre delar med en tydlig tidsplan:

2008-2009	Förslag från kommissionen
Slutet av 2009	Bedömning av det interinstitutionella avtalet
2010-2011	Halvtidsutvärdering av lagstiftning

5.  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning och den fleråriga budgetramen 2007–2013 har varit i kraft i nästan tre år. Ett antal betydande ändringar har visat sig vara nödvändiga och en lösning har hittats i samband med de årliga förfarandena för 2008 och 2009, i linje med de tre pelare som utvecklades av parlamentet i dess resolution från maj 2006[4]:

–       stämma av de politiska prioriteringarna mot de ekonomiska behoven,

–       modernisera budgetstrukturen, och

–       förbättra kvaliteten på EU-budgetens genomförande.

6.  I sin resolution om slutsatserna om det interinstitutionella avtalet framhöll Europaparlamentet att ”det avtal som de tre institutionerna kom överens om den 4 april 2006 var den enda möjliga kompromiss, givet överläggningarnas omfattning, som parlamentet kunde uppnå, men erkänner att ett antal underskott fortfarande inte har kunnat lösas genom förhandlingarna och anser att dessa underskott bör behandlas i översynen 2008–2009 och, om möjligt, inom ramen för de årliga budgetförfarandena”.

7.  I september 2007 lade fördraganden fram ett arbetsdokument[5] där han menar att översynen bör innehålla tre pelare.

- Lösning av frågor som inte i tillräcklig grad kunde behandlas under förhandlingarna om den nuvarande fleråriga budgetramen.

- En bedömning av utvärderingen efter halva tiden av de nya programmen vilket föreskrivs i lagstiftningen och en analys av överenskomna reformer.

- Förberedelse av den nya fleråriga budgetramen efter 2013.

8.  Förslaget om att göra de nödvändiga ändringarna fram till 2015 utifrån en ”tillräcklig och ambitiös översyn” behandlades också. Detta alternativ skulle innebära en förlängning av den nuvarande fleråriga budgetramen för att den skulle komma i fas med parlamentets och kommissionens mandatperioder.

9.  Dessutom gav föredraganden vid flera tillfällen, bl.a. vid en konferens den 12 november, en definition av översynen, där han framhöll att man borde göra skillnad på en översyn mellan vissa program inom ramen för nuvarande fleråriga budgetram, inbegripet förfaranden för att förbättra kvaliteten för genomförandet, och utarbetande av nästa fleråriga budgetram efter 2013.

10.  De underskott som fastställdes 2006 uppkom redan under den fleråriga budgetramens andra år (2007/B'2008) efter att medlemsstaterna beslutat att följa den väg som beretts av Europaparlamentet och som stöddes av kommissionen för att tillhandahålla ett tillbörligt gemenskapsanslag till Galileo och ETI (under rubrik 1a). År tre beslutades om en justering av reserven för katastrofbistånd med anledning av den kroniska underfinansieringen av rubrik 4 för att möjliggöra EU-stöd till livsmedelsmekanismen mot stigande livsmedelspriser i världen.

11.  Den 26 november 2008 antog kommissionen ett förslag om att se över taket för rubrik 1a med ett belopp på 5 miljarder euro som en del av EU:s ekonomiska återhämtningsplan på 30 miljarder euro som ska mobiliseras på EU-nivå för att bemöta den ekonomiska och finansiella krisen.

12.  I början av 2009 hade ett belopp på sammanlagt 2,96 miljarder euro lagts till budgetramen, i enlighet med de tre institutionernas avtal från maj 2006.

när	vad	hur mycket (miljarder euro)
2007	Galileo + ETI	1,6 översyn 0,6 flexibilitet
2008	Livsmedelsmekanismen	0,42 flexibilitet 0,34 justering av reserven för katastrofbistånd
Totalt belopp extra pengar		2,96

13.  Den finansiella och ekonomiska krisen kommer att påverka medlemsstaternas BNI som kommer att minska under de kommande åren. Eftersom BNI utgör huvuddelen av de egna medlen (65 procent) kan EU-budgeten komma att hamna under press om den deflator på 2 procent som anges i artikel 16 i det interinstitutionella avtalet[6] motsägs av de ekonomiska prognoserna.

14.  Den fleråriga budgetramen 2007–2013 gör det möjligt att påbörja eller förnya den största delen av EU:s lagstiftning. Rättsakterna innehåller bestämmelser om en halvtidutvärdering av programmen. Vissa av dem påbörjades 2007, andra försenades. Detta innebär att ingen användbar bedömning kan göras före, tidigast, 2010.

2. Den senaste institutionella utvecklingen

· Kommissionens initiativ

15.  Den 3 november 2008 var kommissionen värd för en konferens med rubriken ”Budgetreform för et EU i förändring”[7], som öppnades av kommissionens ordförande José Manuel Barroso, talman Hans-Gert Pöttering och kommissionsledamot Dalia Grybauskaite, med mer än 600 anmälda deltagare. Flera av Europaparlamentets ledamöter deltog i diskussionerna, bl.a. budgetutskottets ordförande och den ständiga föredraganden för egna medel. Konferensen markerade den första fasen i den översynsprocess som kommissionen initierat. Kommissionen hade inlett samrådet i september 2007. Sammanlagt 305 bidragsgivare lade fram 284 olika bidrag.

94 bidrag från den offentliga sektorn, varav 26 från medlemsstaterna

55 bidrag från frivilligorganisationer

41 bidrag från olika intresseorganisationer från det privata näringslivet och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer

38 bidrag från universitet och forskning

35 bidrag från enskilda medborgare i 13 av medlemsstaterna

21 övriga bidrag (som inte gick att klassificera).

16.  I en skrivelse av den 18 december 2008 till talman Hans-Gert Pöttering skriver ordföranden för utskottet följande:

”Konferensen visade ett brett erkännande av hur viktig denna fråga är och tillhandhöll en plattform för nya idéer och nya analyser av framväxande trender. Tillsammans med bidragen från det offentliga samrådet utgör den en viktig grund för vårt fortsatta arbete.”

17.  De viktigaste slutsatserna från samrådet sammanfattas i kommissionens dokument[8]

- Reagera på förändrade behov: Många bidragsgivare ser EU:s budget som ett resultat av politisk kohandel snarare än ett resultat av välgrundade fördelningsbeslut för att främja EU:s mål. EU:s budget bör vara politiskt styrd och baserad på en sund analys av det mervärde som EU:s utgifter genererar. Kommissionen bör fastställa de begränsade ekonomiska resurser som finns tillgängliga kommer till bäst användning.

- Behovet av flexiblare instrument som möjliggör snabba beslut för att stödja nya initiativ, även om för mycket flexibilitet kan störa stabiliteten i hur den fleråriga budgetramen fungerar.

- Den rätta balansen mellan behovet av stabilitet och behovet av flexibilitet inom den fleråriga budgetramen: argument för en kortare period (5 år) åberopades eftersom det skulle anpassa EU-budgeten till de ändrade behoven.

- Mervärdet av EU:s utgifter, t.ex. för att möta den övergripande utmaning som globaliseringen innebär genom att förbättra EU:s globala konkurrenskraft, säkerställa energiförsörjningen, främja en kunskaps- och tjänsteekonomi som anpassas efter de befolkningsmässiga trenderna genom en balanserad invandringspolitik och genom att behandla säkerhetshot samtidigt som man upprätthåller den sociala modellen.

- Principen för riktlinjerna måste vara ett ”europeiskt mervärde” som baseras på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

- Prioriteringarna tyder på ett brett stöd för en omorientering med många bidrag som förordar minskningar i jordbruksutgifterna (huvudsakligen första pelaren) och ökade utgifter för forskning inom teknik, innovation och energi. Sammanhållning får ett starkt stöd trots delade åsikter om hur den bör reformeras, samtidigt som man betonar minskning av regionala skillnader.

- När det gäller egna medel uttrycker bidrag ett behov av en reform för ett system som är rättvist, effektivt, enkelt, öppet för insyn, skäligt och hållbart. Även om alternativa modeller nämns förefaller BNI-medel vara det populäraste alternativet med en eliminering av befintliga korrigeringar.

18.  Steg 2 i kommissionsprocessen kommer att innehålla en redogörelse för de huvudlinjer som bör forma nästa budgetram, även utifrån resultatet av konferensen.

19.  Trots att tidsplanen ännu inte bekräftats kan dessa förslag vara de sista från denna kommission och kan därför komma att presenteras hösten 2009, fortfarande i linje med tidsplanen för det interinstitutionella avtalet. Uppföljningen kommer då att vara den nya kommissionens och det nya parlamentets uppgift.

20.  Även om ett stort antal av medlemsstaterna har bidragit till samrådet med några omfattande och detaljerade förslag kommer den institutionella utveckling som är kopplad till ratificeringsprocessen för Lissabonfördraget, till valet till Europaparlamentet, till valet av en ny kommission och de nationella valen i några av medlemsstaterna troligen att dominera dagordningen i medlemsstaterna fram till andra halvåret 2009.

21.  I en nyligen publicerad artikel i en av EU:s största dagstidningar angav dock både det tjeckiska och det svenska ordförandeskapet en gemensam vilja att ta upp och behandla frågan om en översyn av EU:s budget under hela 2009 med ett syfte som ännu återstår att klargöra.

· Effekten av Lissabonfördraget

22.  Enligt punkterna 1-4 i slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2008 skulle en folkomröstning i Irland kunna hållas innan den nuvarande kommissionens mandatperiod löper ut. Enligt detta antagande skulle Lissabonfördraget kunna träda i kraft i början av 2010.

23.  Det nya fördraget kommer att ge Europeiska unionen ett antal nya befogenheter, inklusive ett nytt budgetförfarande, vars följder kan komma att återspeglas i nya åtgärder/program där nya tillbörliga anslag kanske måste överensstämma med den nya rättsliga grunden. De avser främst rubrik 1a (rymd och forskning, ungdomsfrågor, idrott, folkhälsa), 3b (rättsligt samarbete) och 4 (humanitärt bistånd, europeiska avdelningen för yttre åtgärder). Två av dessa rubriker (1a och 4) har redan visat sig vara underfinansierade i den nuvarande fleråriga budgetramen.

3. Slutsatser och alternativ

24.  Föredraganden anser att ett antal osäkerhetsmoment är kopplade till det nuvarande politiska, ekonomiska och institutionella läget, t.ex. följande:

- valet till Europaparlamentet

- utnämningen av en ny EU-kommission

- förberedelserna inför en ny folkomröstning i Irland resultatet av ratificeringsprocessen

- eventuellt ikraftträdande av ett nytt fördrag och budgetkonsekvenser om fördraget inte ratificeras

- de politiska effekterna av den politiska och ekonomiska krisen och eventuella konsekvenser på EU:s budget på årlig och flerårig bas

är stora utmaningar som gör det omöjligt att ta detaljerad ställning och göra en ambitiös översyn vid den tidpunkt då initiativbetänkandet måste läggas fram.

25.  Föredraganden menar dock att Europaparlament har gjort en enorm investering, särskilt genom arbetet i tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel, och i de årsbudgetar och det lagstiftningsarbete som följt. Därför bör initiativbetänkandet även återspegla de resultat som uppnåtts hittills och peka på de underskott som fortfarande finns, som ett arv från nuvarande parlament till nästa.

· Möjliga alternativ för initiativbetänkandet

Alternativ 1

26.  I betänkandet skulle man kunna:

- förutse Lissabonfördragets effekt på EU:s politik och åtgärder, inklusive kvantitativa aspekter och ange behoven av en ny och ambitiös översyn inom nuvarande fleråriga budgetram

- dra politiska slutsatser från budgetöversynskonferensen och bana väg för de kommissionsförslag som kommer, och hitta lösningar på problem som måste lösas inom nuvarande fleråriga budgetram och därefter

- ge en politisk vision av det som kan bli nästa fleråriga budgetram, utifrån tidigare erfarenheter.

Alternativ 2

27.  I betänkandet skulle man kunna:

- beakta nuvarande politiska och institutionella läge

- betänka att förslag som lämnas i detta skede kan vara kontraproduktiva

- avvakta tills dess att kommissionens förslag behandlas av det nya parlamentet.

Alternativ 3

28.  I betänkandet skulle kunna man kunna utarbeta en trestegsstrategi:

Steg 1:

- påminna om att nuvarande fleråriga budgetram inte varit så ambitiös som parlamentet kunde ha förväntat sig

- påminna om att den har möjliggjort en kontinuitet för EU-lagstiftning vars halvtidsöversyn kommer att göras först senare (2010–2011)

- framhålla att den översyn som anges i förklaring 3 till det interinstitutionella avtalet är en pågående process eftersom det interinstitutionella avtalet innehåller de bestämmelser som krävs för att korrigera den fleråriga budgetramen när det är nödvändigt (flexibilitet, översyn, justering) och att dessa instrument har använts varje gång det behövts (Galileo, livsmedelsfaciliteten, återhämtningsplanen?)

- ange vissa huvudprinciper som skulle kunna tas över som en utgångspunkt för det nya parlamentets arbete, till exempel:

- undvika en ”julgransstrategi”;

- koncentrera utgifterna på ett fåtal huvudområden inom nuvarande tak

- tillämpa kriterierna för europeiskt mervärde i linje med principerna om subsidiaritet och proportionalitet

- öka förmågan att åstadkomma resultat, särskilt genom flexibilitet inom och mellan rubriker. Ett alternativ skulle kunna vara att använda de möjligheter som ges i förklaring 1 till det interinstitutionella avtalet (se nedan) om mer flexibilitet för att möjliggöra finansiering av vissa politiskt högprioriterade åtgärder (energi, bredband). Detta alternativ skulle dessutom ge Europaparlamentet möjligheten att ta vissa initiativ och förutse ytterligare förslag från kommissionen.

”Enligt punkt 7 i det interinstitutionella avtalet kommer kommissionen att utarbeta en rapport om hur det interinstitutionella avtalet fungerar före slutet av 2009, i förekommande fall åtföljd av förslag till ändringar.”

Steg 2:

- Om Lissabonfördraget skulle ratificeras föreslås justeringar kopplade till de utmaningar och de nya politikområden och åtgärder som det nya fördraget medför.

Steg 3:

- Förbered förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram (i händerna på det nya parlamentet), med ramarna för det nuvarande fördraget och resultatet av halvtidsutvärderingen av lagstiftningsprogrammen.

• [1]  P6_TA-PROV(2006)0570.
• [2]  SEK(2007)42/2-05-1772.
• [3]  Antagna texter P6_TA(2007)0098.
• [4]  P6_TA(2006)0210, det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (artikel 1)
• [5]  PE 392.301_V.03.00
• [6] 
• [7]  Dokumentation från konferensen finns på EU-kommissionens webbplats http://ec.europa.eu/budget/reform/index_en.htm
• [8]  SEK(2008)2739.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (24.2.2009)

till budgetutskottet

över halvtidsöversynen av finansieringsramen 2007–2013
(2008/2055(INI))

Föredragande: Michael Gahler

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet stöder den trestegsstrategi som budgetutskottet har valt för halvtidsöversynen och understryker att den kroniska underfinansieringen av budgetrubrik 4 måste åtgärdas som en prioriterad fråga i samband med de nödvändiga korrigeringarna av dagens fleråriga finansieringsram, även genom en ändamålsenlig finansiering för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

2. Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande att inom ramen för översynen lägga fram en utvärdering av situationen för budgetrubrik 4, och uppmanar kommissionen att på grundval av denna föreslå kortsiktiga lösningar inom dagens fleråriga finansieringsram och alternativ för den nya fleråriga finansieringsramen som innebär att budgetrubrik 4 stärks finansiellt och den kroniska underfinansieringen upphör, så att Europeiska unionen kan fullgöra sina externa skyldigheter.

3. Europaparlamentet framhåller särskilt – med tanke på det slags åtgärder som ska finansieras under budgetrubrik 4 – att det behövs en flexibilitetsmekanism så att EU kan reagera på oförutsedda situationer utan att minska finansieringen av pågående politiska åtgärder och program på utrikesområdet och samtidigt till fullo respektera budgetmyndighetens rättigheter.

4. Europaparlamentet betonar sin avsikt att koncentrera sig på behovet av att finna kort- och långsiktiga lösningar för budgetrubrik 4 i samband med utformningen och godkännandet av den nya kommissionen.

5. Europaparlamentet stöder en ytterligare fördjupning av den europeiska grannskapspolitiken med det östra partnerskapet och Medelhavsunionen. Parlamentet framhåller emellertid att Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet omgående måste tilldelas tillräckliga medel så att dessa två ramar blir genomförbara och trovärdiga för deltagande partner. Parlamentet upprepar att stabiliteten, säkerheten och välståndet för hela den europeiska kontinenten står på spel i detta sammanhang.

6. Europaparlamentet framhåller de utmaningar som EU står inför på energisäkerhetsområdet och uppmanar kommissionen att anslå medel som ger EU förutsättningar att minska sin sårbarhet på det här området.

7. Europaparlamentet påpekar att skillnaden mellan den nuvarande inriktningen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete på utvecklingsstöd och millennieutvecklingsmålen å ena sidan och behovet av att stödja samarbete med tredjeländer utanför det offentliga utvecklingsbiståndets sfär å den andra måste överbryggas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå relevanta ändringar av den gällande lagstiftningen och i nästa fleråriga finansieringsram inkludera permanent och adekvat finansiering av samarbete med utvecklingsländer utanför det offentliga utvecklingsbiståndet.

8. Europaparlamentet understryker, med tanke på utarbetandet av den nya fleråriga finansieringsramen, att en hållbar översyn av kostnaderna måste vara intimt förknippad med intäktsreformeringen, så att unionen får de medel som den behöver för att fylla sin funktion och klara framtidens utmaningar. Parlamentet anser att nästa finansieringsram bör löpa parallellt med kommissionens och parlamentets mandat, för att öka dess demokratiska legitimitet. Det är viktigt att alla finansiella medel för yttre åtgärder integreras i EU:s budget, särskilt Europeiska utvecklingsfonden och Athenamekanismen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	16 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Klaus Hänsch, Francisco José Millán Mon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Ioan Mircea Paşcu, João de Deus Pinheiro, Pierre Pribetich, Flaviu Călin Rus, Jacek Saryusz-Wolski, Marek Siwiec, Geoffrey Van Orden, Andrzej Wielowieyski, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrew Duff, Glyn Ford, Christoph Konrad, Jean Spautz

YTTRANDE från utskottet för utveckling (18.2.2009)

till budgetutskottet

över halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013
(2008/2055(INI))

Föredragande: Thijs Berman

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att utgiftsmönstren i den nuvarande budgetplanen uppvisar avsevärda variationer i genomförandenivåer mellan olika rubriker i den fleråriga budgetramen och ett betydande underutnyttjande i vissa rubriker (till exempel rubrik 2), samtidigt som marginalerna är fullständigt förbrukade i andra (till exempel rubrik 4). Parlamentet anser att situationen belyser behovet av större flexibilitet för överföring av anslag mellan rubrikerna.

2.  Europaparlamentet framhäver särskilt problemet med den osäkra finansiella situationen i rubrik 4 till följd av nya behov som har uppstått och som inte kunde ha förutsetts när den fleråriga budgetramen fastställdes, exempelvis avseende Palestina, Kosovo och Georgien. Parlamentet anser att detta problem endast kan lösas genom en omfattande översyn av den fleråriga budgetramen som resulterar i en höjning av taket i rubrik 4 för perioden 2010‑2013.

3.  Europaparlamentet noterar att även om nya behov till följd av stigande livsmedelspriser i utvecklingsländerna har beaktats inom ramen för den nuvarande budgetplanen har detta varit en komplicerad och svår process som inte bör upprepas. Troligtvis kommer det att uppstå nya, oförutsedda och akuta behov i utvecklingsländerna, bland annat sådana som beror på tumult på de globala finansmarknaderna och humanitära kriser på grund av den globala klimatförändringen, vilka har störst påverkan på låginkomstländer.

4.  Europaparlamentet påpekar att förfarandet för demokratisk kontroll har synliggjort behovet av ett nytt finansieringsinstrument eller en ändring av ett befintligt instrument tillsammans med ytterligare finansiella resurser, för att andra åtgärder än offentligt utvecklingsbistånd ska täckas i länder som omfattas av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, och att detta endast kan uppnås på lämpligt sätt genom en höjning av taket i rubrik 4.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alessandro Battilocchio, Thijs Berman, Thierry Cornillet, Corina Creţu, Alexandra Dobolyi, Fernando Fernández Martín, Alain Hutchinson, Romana Jordan Cizelj, Filip Kaczmarek, Glenys Kinnock, Maria Martens, Gay Mitchell, Luisa Morgantini, José Javier Pomés Ruiz, José Ribeiro e Castro, Toomas Savi, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Feleknas Uca
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Renate Weber, Gabriele Zimmer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Emilio Menéndez del Valle

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (18.2.2009)

till budgetutskottet

över halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013
(2008/2055(INI))

Föredragande: Herbert Bösch

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen som Europeiska unionens verkställande myndighet måste redogöra för sina resultat. Därför uppmanas kommissionen att upprätta en lämplig balans mellan sina ekonomiska granskningar (laglighet och korrekthet) och resultatgranskningar (valuta för pengarna).

2.  Europaparlamentet konstaterar att ”delad förvaltning” är en direkt konsekvens av artikel 5 i EG-fördraget och följden av att det saknas en verklig ”EU-förvaltning”. Parlamentet påminner om att det under den nuvarande ordningen föreligger en stor risk för att rent nationella avväganden tar överhanden över gemensamma EU-intressen. Parlamentet anser att det är nödvändigt att inrätta EU-ackrediterade nationella organ som ska genomföra arbetsuppgifter under delad förvaltning.

3.  Europaparlamentet framhäver sina upprepade önskemål om nationella förvaltningsförklaringar som ett sätt att stärka den nationella ansvars- och redovisningsskyldigheten. Parlamentet beklagar kommissionens otillräckliga insatser för att skapa positiva förutsättningar för införandet av ett sådant instrument. Parlamentet anser att kommissionens underlåtenhet att agera i detta hänseende strider emot målet att budgeten ska ”förvaltas enligt högsta standarder” vilket framhålls i kommissionens meddelande av den 12 september 2007 med titeln ”Budgetreform för ett Europa i förändring” (SEK(2007)1188, sidan 5).

4.  Europaparlamentet anser att om inte full ansvars- och redovisningsskyldighet kan upprättas för en viss en viss åtgärd, måste denna åtgärd ändras eller möjligtvis överges. Parlamentet är övertygat om att kravet att det organ som har till uppgift att genomföra åtgärden också till fullo bör acceptera att ta ansvaret för genomförandet av den, absolut bör ingå i beslutet om åtgärden tillsammans med utformning, mål, investeringsnivå och den specifika rättsakten.

5.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska revisionsrätten inför begreppet ”godtagbar risk för fel” i sitt yttrande nr 2/2004[1]. Kommissionen uppmanas att inför budgetmyndigheterna lägga fram de olika alternativen med närmare uppgifter om kontrollkostnaderna för olika felaktighetsnivåer. Parlamentet anser att en ”godtagbar risk för fel” måste differentieras beroende på programmets art, komplexitet och förvaltningsmetoder.

6.  Europaparlamentet anser att kvaliteten på kommissionens kostnadsberäkning bör bedömas av Europeiska revisionsrätten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	9 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Herbert Bösch, Paulo Casaca, Antonio De Blasio, Szabolcs Fazakas, Ingeborg Gräßle, Nils Lundgren, Ashley Mote, Jan Mulder
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Valdis Dombrovskis
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Roselyne Lefrançois

• [1]  EUT C 107, 30.4.2004, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (9.10.2008)

till budgetutskottet

över halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013
(2008/2055(INI))

Föredragande: Paul Rübig

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar varmt halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013 och kommissionens offentliga samråd om budgetreformen. Parlamentet anser att budgeten bör vara ett centralt instrument för att se till att EU:s politiska mål genomförs.

2.  Europaparlamentet anser att en konkret inriktning av EU:s sammanhållningspolitik mot dessa mål kommer att vara ett sätt att skapa varaktig konvergens i regionerna. Samtidigt måste man uppmuntra en mycket högre utnyttjandegrad för de gemenskapsmedel som tilldelas.

3.  Europaparlamentet konstaterar att unionens politiska prioriteringar stadigt utvecklas till följd av globaliseringen, de demografiska förändringarna, de tekniska framstegen, behovet av en säker och diversifierad energiförsörjning och klimatförändringarna, och därför måste EU se över sina utgifter och använda dem på ett optimalt sätt för att ge högsta mervärde och effektivitet åt sina insatser.

4.  Europaparlamentet anser att halvtidsöversynen är ytterst angelägen för att EU:s budget bättre ska kunna återspegla medborgarnas prioriteringar mot bakgrund av EU:s ambition att bli en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad och effektiv global ekonomi. Detta förutsätter ytterligare betydande ökningar av medlen till forskning, innovation, klimat- och energipolitik, infrastruktur och utbildning.

5.  Europaparlamentet betonar att EU:s huvudsakliga utmaningar på energiområdet och det bestämda målet att minska utsläppen i hela världen kräver att man utvecklar teknik för förnybara energikällor med låga koldioxidutsläpp till överkomliga priser. Parlamentet anser därför att budgeten bör omfatta tillräckliga finansiella resurser för att nå målen inom den europeiska strategiska planen för energiteknik. Detta bör inte finansieras genom en omfördelning av de ekonomiska medel som anslagits för gemenskapsprogrammen för forskning och innovation.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera hur nya finansieringsmöjligheter kan användas för att påskynda projekt för förnybara energikällor av europeiskt intresse, med särskild hänvisning till

     (i) utveckling av nödvändig nätinfrastruktur för att utnyttja potentialen i havsbaserad vindkraft och havsenergi i Nordsjön och Östersjön,

     (ii) utveckling av sammankopplingar med Medelhavsländer för att till fullo utnyttja den enorma potentialen i vindkraft och solvärme i södra EU och i angränsande länder,

     (iii) utnyttjande av fjärrvärme och fjärrkyla från biomassa tillsammans med ett omfattande program för efterhandsmontering av detta i befintliga byggnader.

7.  Europaparlamentet betonar att energieffektivitet är ett viktigt sätt att bekämpa energifattigdom och det mest kostnadseffektiva sättet att åstadkomma snabba resultat i kampen mot klimatförändringarna och dessutom har den mest kostnadseffektiva potentialen att minska utsläppen på medellång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka det bästa sättet att med EU:s budgetmedel komplettera medlemsstaternas insatser och andra politiska styrmedel för energieffektivitet och efterlyser ytterligare resurser till energieffektivitetsinitiativ på både produktions- och konsumtionssidan. Parlamentet anser att större investeringar särskilt behövs för att göra byggsektorn mer energieffektiv.

8.  Europaparlamentet betonar med eftertryck att forskning och innovation är avgörande faktorer för att skapa en dynamisk och kunskapsbaserad EU-ekonomi som drivs av tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen. Parlamentet framhåller att en ökad tillgång till finansiering är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik forsknings‑ och innovationspolitik. Parlamentet anser att de områden som behöver finansiering har ändrats i takt med att världen har förändrats och begär därför att FoU‑finansiering ska riktas in på framtida marknadsmöjligheter och nya globala utmaningar som miljöteknik och energi.

9.  Europaparlamentet påpekar att forskning av högsta vetenskapliga kvalitet i allt större utsträckning kräver investeringar i forskningens infrastruktur. Det sjunde ramprogrammets budget för forskningens infrastruktur under perioden 2007–2013 motsvarar varken den europeiska forskningens behov eller potential. Detta område måste bli en viktig prioritering inför halvtidsöversynen av långtidsbudgeten.

10. Europaparlamentet erinrar om att små och medelstora företag genererar mer än hälften av EU:s BNP, att de utgör 99 procent av EU:s samtliga företag, står för två tredjedelar av EU:s arbetstillfällen och således är den största sektorn i EU:s ekonomi. Parlamentet framhåller att Lissabonmålen endast kan uppnås med hjälp av en målinriktad och ekonomiskt väl tilltagen politik för små och medelstora företag inriktad på finansiering, reglering och stöd för att öka de små och medelstora företagens entreprenörskap och deltagande inom forskning, innovation, teknik och offentlig upphandling. Parlamentet betraktar den planerade ”småföretagslagen” för EU (Small Business Act) som ett mycket viktigt instrument för att stödja små och medelstora företag och anser att resurserna måste ökas på lämpligt sätt med anledning av detta.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera effektiviteten och mervärdet i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) och andra åtgärder som främjar entreprenörskap och innovation. Parlamentet anser att det behövs fortsatta och ökade stödinsatser och resurser för, och bättre integration av, sådana program som utgör de huvudsakliga finansiella instrumenten för att främja små och medelstora företag i EU. När det gäller innovation bör små och medelstora företag uppmuntras att samordna sina insatser med universitet och forskningscentra för att stimulera kunskapsöverföring och kommersialisera forskningsresultaten snabbt.

12. Europaparlamentet påpekar att energieffektiviteten och klimatförändringarna betraktas som centrala prioriteringar för EU men att detta inte återspeglas tillräckligt väl och konsekvent i EU:s budget. Parlamentet anser att en möjlig förbättring kunde vara att inrätta en budgetpost eller en särskild underrubrik avsedd för satsningar på att dämpa klimatförändringarnas effekter och att anpassa sig till dem, utöver att införa klimatmål i befintliga program.

13. Europaparlamentet framhåller betydelsen av CIP och Jeremie-initiativet för att täppa till marknadsluckorna i fråga om finansiering av små och medelstora företag och begär att tillgängliga resurser ska riktas in på sådana företags verkliga behov, dvs. att nya så kallade mezzanininstrument ska främjas. Parlamentet konstaterar att små och medelstora företag drabbas särskilt hårt av sena betalningar, och därför måste man undvika förseningar genom att ta fram ett effektivt och öppet övervakningssystem för att se till att betalningarna görs inom angiven tid.

14. Europaparlamentet konstaterar att hög prioritet bör ges åt en effektiv förvaltning av EU:s utgifter. Särskilt viktigt är det att medelstilldelningen baseras på objektiva kriterier och på en kontinuerlig utvärdering av resultaten. Parlamentet anser att starka och effektiva offentlig-privata partnerskap bör främjas härvidlag.

15. Europaparlamentet påpekar att det krävs finansiellt stöd för att utveckla transeuropeiska energinät med uppdelning, vilka fyller en viktig funktion i den strategiska energipolitiken och för utvecklingen av transeuropeiska e-tjänster, särskilt med avseende på datasäkerhet. I linje med EU:s klimatmål anser parlamentet att finansieringen av transeuropeiska energinät bör riktas in på koldioxidsnål infrastruktur som ”smarta” energinät för att öka effektiviteten, flexibiliteten, säkerheten, tillförlitligheten och kvaliteten i EU:s el- och gassystem.

16. Europaparlamentet understryker behovet av att bevilja finansiella resurser till ett EU‑tillsynsorgan som ansvarar för kärnsäkerhet och fastställer och övervakar gemensamma regler, förfaranden och standarder för hantering av kärnämnen och olyckor relaterade till sådan verksamhet.

17. Europaparlamentet konstaterar att EU:s system för handel med utsläppsrätter ska ses över grundligt och påpekar att företag som drabbas av utauktioneringen inom ramen för detta system bör göras delaktiga i beslutet om hur intäkterna från utauktioneringen ska användas.

18. Europaparlamentet konstaterar att de mest ändamålsenliga och effektiva formerna av stöd, särskilt för forskning och utveckling och för små och medelstora företag, kan vara lån i kombination med bidrag. Parlamentet anser att man i budgetöversynen bör överväga innovativa finansieringsmetoder för att främja tillväxt.

19. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att förbättra samordningen mellan EU och tredjeländer, särskilt när det gäller att skapa ett världsomspännande partnerskapssystem och stimulera kunskapsöverföring tillsammans med länder som är av strategisk betydelse för att förbättra EU:s energiförsörjningstrygghet. Parlamentet anser att detta mål bör återspeglas i budgeten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	7.10.2008
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Březina, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Dragoş Florin David, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Nicole Fontaine, Norbert Glante, András Gyürk, David Hammerstein, Mary Honeyball, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Pia Elda Locatelli, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Adina-Ioana Vălean
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Manuel António dos Santos, Juan Fraile Cantón, Neena Gill, Pierre Pribetich, Silvia-Adriana Ţicău, Vladimir Urutchev
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	José Javier Pomés Ruiz

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (27.1.2009)

till budgetutskottet

över halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013
(2008/2055(INI))

Föredragande: Rumiana Jeleva

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.     Europaparlamentet anser att EU:s sammanhållningspolitik fortfarande utgör en av den europeiska integrationsprocessens grundstenar, och att den spelar en aktiv roll för att minska skillnader och eftersläpning i utvecklingen.

1.      Europaparlamentet anser att EU:s regionalpolitik i många år visat den europeiska allmänheten sitt unika europeiska mervärde genom att på ett effektivt sätt främja ekonomisk och social sammanhållning inom hela EU och samtidigt bidra till att målen i Lissabonstrategin för tillväxt och arbetstillfällen och Göteborgsmålen för hållbar utveckling uppnås. Parlamentet motsätter sig därför varje försök till en åternationalisering av sin gemenskapspolitik. Parlamentet upprepar än en gång den ståndpunkt som den sedan länge intagit att sammanhållningspolitiken bör relatera till EU:s hela territorium och att största delen av de tillgängliga finansiella resurserna bör inriktas på behoven i mindre utvecklade regioner.

2.      Europaparlamentet anser det nödvändigt att ändamålsenlig finansiering garanteras i den nya fleråriga budgetplanen efter 2013, så att sammanhållningspolitiken inte enbart kan utföra sina traditionella uppgifter på ett framgångsrikt sätt utan också ta itu med ett antal nya globala utmaningar med stor territoriell inverkan, såsom klimatförändring och förändringar i demografin, avfolkning, anpassning till globaliseringen, landbygdsområdenas återhämtning, energieffektivitet och urbana områden, som det redogörs närmare för i kommissionens fjärde rapport om ekonomisk och social sammanhållning (KOM(2007)0273). Parlamentet anser därför att ett belopp på bara 0,35 procent av EU:s BNP inte på långa vägar kommer att vara tillräckligt för att finansiera denna politik.

3.      Europaparlamentet anser att tillräckliga ekonomiska resurser måste anslås till sammanhållningspolitiken på gemenskapsnivå för att åstadkomma verklig konvergens och med framgång tackla regionala och intraregionala skillnader och orättvisor som fortfarande kvarstår när det gäller sysselsättning, transportinfrastruktur, tillgänglighet, innovationskapacitet samt den tekniska klyftan mellan de mer utvecklade och de mer eftersatta regionerna. Parlamentet betonar särskilt sammanhållningspolitikens roll för att hjälpa regioner, t.ex. bergs- och öregioner, glesbefolkade regioner och gränsområden att komma över sina permanenta geografiska och strukturella handikapp. Parlamentet anser också att en ordentligt finansierad sammanhållningspolitik är en grundläggande förutsättning för framgångsrik assimilering av framtida utvidgningar.

4.      Europaparlamentet betonar att samtidigt som man vidtar åtgärder mot bedrägerier och oegentligheter och ser till att det finns adekvata ekonomiska kontrollsystem måste man förenkla förfarandena för genomförandet av strukturfonderna, särskilt förvaltnings- och kontrollsystemen. Parlamentet noterar att de invecklade systemen i viss utsträckning är orsaken till att medlemsstaterna i så liten utsträckning har utnyttjat de resurser som finns. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag nyligen om en översyn av EU:s sammanhållningspolitik i samband med finanskrisen, vilket innehåller konkreta förslag till förenkling av relevanta förfaranden, och ser fram mot det senaste av kommissionens paket med förslag om förenklingsåtgärder som är planerat till början av 2009. Dessa åtgärder bör genomföras omedelbart och leda till en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning mellan EU, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna.

5.      Europaparlamentet noterar att kommissionen för första gången deltagit i en systematisk utvärdering av hur effektiva verksamhetsprogrammen för 2000–2006 varit. Parlamentet väntar med stort intresse på resultaten från denna utvärdering som är ett allvarligt försök att mäta hur effektiva åtgärderna inom sammanhållningspolitiken är. Parlamentet noterar dock att det är oerhört svårt att redan nu fullt ut utvärdera de positiva effekter som sammanhållningspolitiken har haft i verkligheten, eftersom de fullständiga effekterna av genomförda åtgärder kommer att bli synliga först på ett senare stadium, och eftersom effekterna inte kan mätas i rent ekonomiska termer.

6.      Europaparlamentet understryker att sammanhållningspolitiken inte får betraktas enbart som ett instrument för att nå målen för annan sektorspolitik. Sammanhållningspolitiken är nämligen ett mycket viktigt självständigt gemenskapspolitikområde som dessutom åstadkommer väsentligt mervärde.

7.      Europaparlamentet inser att den pågående finansiella krisen på ett avgörande sätt ändrat den ekonomiska och finansiella situationen i många medlemsstater. Parlamentet noterar att nationella investeringsprioriteringar kan ändras till följd av denna kris och att flera verksamhetsprogram därför eventuellt måste justeras. Parlamentet understryker att medlemsstaterna också kan komma att råka ut för likviditetsproblem som hindrar dem från att garantera betalning av nationella bidrag till genomförandet av strukturella åtgärder och strukturprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna i ett gemensamt försök att åter få fart på den europeiska ekonomin.

8.      Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om att ändra gällande lagstiftningsram för strukturfonderna 2007–2013 i syfte att förenkla systemet och påskynda och underlätta betalningarna till medlemsstaterna. Parlamentet anser att förslagen utgör ett viktigt första steg mot att stödja medlemsstaterna i deras insatser för att motverka de negativa effekterna av den rådande ekonomiska krisen. Därför välkomnar parlamentet kommissionens beslut att senarelägga slutdatum för verksamhetsprogrammen under programperioden 2000–2006.

9.      Europaparlamentet framhåller att det grundläggande syftet med EU‑finansieringen är att förbättra EU‑medborgarnas livskvalitet och uppmanar därför medlemsstaterna att förvalta EU-medlen på bästa möjliga sätt. Parlamentet erinrar om behovet av gott styre och vikten av att bekämpa bedrägerier, korruption och organiserad brottslighet, som direkt strider mot de underliggande principerna för EU:s budget. Parlamentet välkomnar därför Olafs insatser i detta avseende.

10.    Europaparlamentet rekommenderar i samband med den territoriella sammanhållningen att målet för det europeiska territoriella samarbetet stärks kraftigt både i politiskt och i finansiellt hänseende och föreslår att extra medel ska garanteras för nästa programperiod. Parlamentet välkomnar kommissionens färska ansträngningar att stärka det territoriella samarbetet genom att skapa strukturer för gränsöverskridande samarbete för länder som har liknande problem. Parlamentet noterar med stort intresse Östersjöstrategin som visar att liknande strategier i framtiden också kan användas för andra regioner, t.ex. Svartahavsregionen eller andra typer av territorier.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett heltäckande system för övergångsstöd för perioden efter 2013 för de regioner som kommer att överskrida tröskeln på 75 procent av BNP. Det är mycket viktigt att dessa ”övergångsregioner” hanteras separat. De kommer fortfarande att befinna sig i en övergångsfas i sin utveckling och bör därför ges en mer tydligt definierad ställning med överblickbara regler och säkrare garantier om att få övergångsstöd från strukturfonderna under nästa programperiod. Övergångsarrangemang bör inrättas också för medlemsstater som lämnar sammanhållningsfonden, så att de konvergensnivåer som har uppnått kan konsolideras.

12.    Europaparlamentet följer med intresse diskussionen om att nästa budgetplan bör avse en femårsperiod i stället för den nuvarande sjuårsperioden så att den sammanfaller med Europeiska kommissionens och Europaparlamentets mandatperiod. Parlamentet är dock medvetet om de stora svårigheterna att genomföra strukturfondernas fleråriga program under en så kort programperiod och föreslår därför att sammanhållningspolitiken planeras för en tioårsperiod med en ordentlig översyn av regelverken och de operativa ramarna efter de första fem åren.

13.    Europaparlamentet framhåller de positiva effekterna av de nya initiativen Jessica, Jaspers och Jeremie, som finansieras av Europeiska investeringsbanken och andra institutioner och efterlyser en förlängning av dessa initiativ under nästa fleråriga budgetram.

14.    Europaparlamentet påminner om att man under förhandlingarna om förordningarna om strukturfonderna 2007–2013 vid det informella trepartssamtalet lade fram ett förslag till omfördelning av outnyttjade resurser, som förloras till gemenskapens sammanhållningsbudget (rubrik 1b) och till andra verksamhetsprogram med bättre upptagningsförmåga på grund av regeln om N+2/N+3, genom att inrätta en ny gemenskapsreserv för prestationer vilken skulle vara en mekanism för att belöna framsteg. Parlamentet beklagar stort att rådet vid den tidpunkten inte accepterade detta förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande halvtidsöversyn reagera på parlamentets förslag, och rekommenderar kommissionen att börja med en analys av vilka effekter det skulle ge om man använde detta instrument i praktiken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	20.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	44 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Emmanouil Angelakas, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Jana Bobošíková, Victor Boştinaru, Wolfgang Bulfon, Giorgio Carollo, Antonio De Blasio, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Monica Giuntini, Ambroise Guellec, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Rumiana Jeleva, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Florencio Luque Aguilar, Jamila Madeira, Sérgio Marques, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Giovanni Robusti, Wojciech Roszkowski, Grażyna Staniszewska, Andrzej Jan Szejna, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Domenico Antonio Basile, Madeleine Jouye de Grandmaison, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Richard Seeber

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (21.1.2009)

till budgetutskottet

över halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013
(2008/2055(INI))

Föredragande: Esther De Lange

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att jordbrukspolitiken är det politikområde i EU som införlivats allra mest i gemenskapen, vilket resulterar i att jordbruksutgifterna utgör en väsentlig procentandel av den totala EU-budgeten, trots att jordbruksutgifterna har minskat i relativa termer.

2.  Europaparlamentet beklagar att utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling tvingas yttra sig över halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013 utan att ha mottagit ett meddelande från kommissionen för att kunna göra en noggrann bedömning av den aktuella finansiella situationen och fastställa de första prognoserna.

3.  Europarlamentet betonar svårigheterna med att göra budgetplaner för jordbruket och landsbygdens utveckling i unionen, särskilt när det gäller marknadsförvaltningsåtgärder, mot bakgrund av den globala ekonomiska och finansiella krisen, spänningarna på marknaden och råvarupriserna, inbegripet jordbrukspriserna, vilka allt mer utsätts för internationella spekulationer.

4.  Europaparlamentet betonar att allmänheten blir vilseledd av dem som uppmärksammar den relativt stora andel som jordbruksutgifterna utgör av unionens budget eftersom jordbruksstödet endast innebär ett försvinnande litet belopp i förhållande till medlemsstaternas totala BNP.

5.  Europaparlamentet erinrar om att taken för den gemensamma jordbrukspolitiken är fastställda fram till 2013 och att jordbruksbudgetens tillförlitlighet fram till 2013 var ett grundläggande krav för att majoriteten av medlemsstaterna skulle acceptera den långtgående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 och därefter en kontroll under 2008, eftersom det är viktigt med långsiktig planering och investeringstrygghet för jordbrukssektorn.

6.  Europaparlamentet understryker att jordbruksprodukter på senare tid har varit utsatta för stora prissvängningar och konstaterar att de personer har fått fel som på grund av de kraftiga prisökningarna på livsmedel kommit fram till att det inte längre behövs något jordbruksstöd och att försäljningen av produkter i sig kan garantera en förutsägbar inkomst för jordbrukarna.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar att nya prioriteringar inom den befintliga budgetramen som ett resultat av detta endast kan finansieras med nya medel eller genom en omprioritering inom de befintliga programmen och utgiftsnivåerna. Parlamentet betonar därför det ökade behovet att säkra tillräckliga marginaler under de olika kategorierna i samband med de ursprungliga budgetsiffrorna i syfte att ge utrymme för parlamentets prioriteringar. Parlamentet beklagar att det vid budgetförhandlingarna 2005 fastställdes ett alltför lågt belopp för åtgärder inom den andra pelaren.

8.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna i samband med hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken beviljat så höga moduleringsprocentsatser, och begär att kommissionen inför översynen av budgetramen planerar för en ökning – i form av nya medel – av anslagen för landsbygdens utveckling för att kunna tillmötesgå behoven inom denna andra pelare av den gemensamma jordbrukspolitiken.

9.  Europaparlamentet varnar dock för att den befintliga marginalen inom jordbruksbudgeten sannolikt är ett tillfälligt fenomen, eftersom den progressiva integreringen av de nya medlemsstaterna, instabiliteten på jordbruksmarknaderna, de veterinära och fytosanitära riskerna, de senaste sektorsvisa eller horisontella reformerna och de övriga åtgärder för att stödja vissa befolkningsgrupper som antagits inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, kommer att öka kraven på budgeten, vilket innebär att marginalen förväntas försvinna mot slutet av denna planeringsperiod. Parlamentet betonar därför att den befintliga marginalen inte bör användas strukturellt.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så fort som möjligt informera parlamentet om den förväntade ytterligare finansiering som kommer att behövas på jordbruksområdet om Kroatien eller andra stater skulle anslutas till EU under perioden fram till 2013 eller om nya utgifter skulle planeras inom ramen för riktlinjerna för jordbruket.

11. Europaparlamentet påpekar att målen med den gemensamma jordbrukspolitiken är oförändrade inom ramen för Lissabonfördraget: öka jordbruksproduktiviteten, garantera en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, stabilisera marknaderna, trygga försörjningen och garantera konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Parlamentet påpekar emellertid att de successiva reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken eller andra gemenskapspolitikområden innebär att jordbruket tilldelas nya uppgifter på området för produktkvalitet, miljöskydd, bekämpning av den globala uppvärmningen, konsumenternas hälsa eller fysisk planering, vilka kräver en utveckling av produktionsmetoderna och kan leda till en produktivitetsminskning.Parlamentet betonar att de mål som fastställts i EU:s strategi för hållbar utveckling måste beaktas även i EU:s jordbrukspolitik.

12. Europaparlamentet påpekar att målet att trygga naturliga resurser som mark, vatten, luft, klimat och biologisk mångfald måste kvarstå, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från mötet i Göteborg (15–16 juni 2001).

13. Europaparlamentet framhåller att situationen har varit mer gynnsam på senare tid för andra viktiga deltagare i världshandeln med jordbruksprodukter tack vare deras tidigare jordbrukspolitik (t.ex. USA med sin jordbrukslag).

14. Europaparlamentet anser att en kraftfull gemensam jordbrukspolitik för EU, både i termer av innehåll och finansiering, är av stor betydelse om dessa mål ska kunna nås, samtidigt som man bör garantera jämlika konkurrensvillkor och transparenta näringskedjor på den gemensamma inre marknaden, liksom livskraftiga landsbygdsområden. Parlamentet anser vidare att det måste vara en prioritet att stärka landsbygden och förbättra livskvaliteten i landsbygdsområdena för att motverka att människor flyttar till tätbebyggda områden och ytterligare urbanisering.

15. Europaparlamentet betonar att jordbruksproduktionen har ett mycket stort mervärde, eftersom den levererar råvaror till bearbetningssektorn och därmed bidrar till ekonomisk och social sammanhållning i området samt en balanserad utveckling av EU. Parlamentet påpekar att stödet till jordbrukare därför måste bibehållas och vid behov ökas, eftersom det utgör ett incitament för ökad jordbruksproduktion.

16. Europaparlamentet anser, när det gäller ramen efter 2013, att den fortsatta utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken kräver att de politiska åtgärderna och deras konkreta syften fastställs innan de nödvändiga budgetmedlen kan anslås.

17. Europaparlamentet motsätter sig emellertid starkt en åternationalisering av jordbrukspolitiken men anser samtidigt att medlemsstaterna och regionerna måste ges viss frihet i utformningen av jordbrukspolitiken enligt subsidiaritetsprincipen och en möjlighet att genom egen verksamhet anpassa den till den specifika situation som råder. Parlamentet betonar att jordbrukspolitikens gemensamma natur innebär att man undviker konkurrenssnedvridningar på den inre marknaden och leder till besparingar för de europeiska skattebetalarna.

18. Europaparlamentet varnar för risken med ett eventuellt införande av samfinansiering av den första pelaren, eftersom dess obligatoriska natur förmodligen inte kan garanteras om ett av de nationella parlamenten är ovilligt att anslå medel för nationell samfinansiering, vilket innebär en betydande konkurrenssnedvridning och en de-facto-avveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket nämndes i Europeiska kommissionens skrivelse av den 9 juni 2008.

19. Europaparlamentet understryker att EU:s gemensamma jordbrukspolitik endast kan bli framgångsrik och accepteras om byråkratin minskas och de administrativa bestämmelserna begränsas till en försvarbar omfattning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	20.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luis Manuel Capoulas Santos, Giovanna Corda, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Konstantinos Droutsas, Constantin Dumitriu, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Stéphane Le Foll, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, James Nicholson, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Sebastiano Sanzarello, Agnes Schierhuber, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, Witold Tomczak, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Esther De Lange, Ilda Figueiredo, Christa Klaß, Roselyne Lefrançois, Jan Mulder, Maria Petre, Brian Simpson, Kyösti Virrankoski

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.2.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40   1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, Richard James Ashworth, Glenn Bedingfield, Reimer Böge, Costas Botopoulos, Daniel Dăianu, Vasilica Viorica Dăncilă, Valdis Dombrovskis, James Elles, Göran Färm, Szabolcs Fazakas, Vicente Miguel Garcés Ramón, Salvador Garriga Polledo, Catherine Guy-Quint, Jutta Haug, Anne E. Jensen, Wiesław Stefan Kuc, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Janusz Lewandowski, Vladimír Maňka, Mario Mauro, Alexandru Nazare, Gérard Onesta, Esko Seppänen, Nina Škottová, Theodor Dumitru Stolojan, László Surján, Kyösti Virrankoski, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Juan Fraile Cantón, Vytautas Landsbergis, Esther De Lange, Manolis Mavrommatis, Juan Andrés Naranjo Escobar, Paul Rübig, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Margarita Starkevičiūtė, Peter Šťastný, Janusz Wojciechowski, Zbigniew Zaleski