Förfarande : 2008/2328(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0125/2009

Ingivna texter :

A6-0125/2009

Debatter :

PV 01/04/2009 - 21
CRE 01/04/2009 - 21

Omröstningar :

PV 02/04/2009 - 9.7
CRE 02/04/2009 - 9.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0202

BETÄNKANDE     
PDF 133kWORD 79k
9.3.2009
PE 419.851v02-00 A6-0125/2009

om utbildning för barn till migranter

(2008/2328(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Hannu Takkula

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om utbildning för barn till migranter

(2008/2328(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 149 och 150 i EG‑fördraget,

–   med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av kommissionens grönbok av den 3 juli 2008 ”Migration och rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem” (KOM(2008)0423),

–   med beaktande av rådets direktiv 77/486/EEG av den 25 juli 1977 om undervisning av barn till migrerande arbetstagare(1),

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(2),

–    med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte av den 13-14 mars 2008,

–    med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om integration av invandrare i Europa med hjälp av skolor och flerspråkig undervisning(3),

–    med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om bättre utbildning för lärare(6),

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 december 2008 om kommissionens grönbok ”Migration och rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem”,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6‑0125/2009), och av följande skäl:

A. Vid sitt möte den 13–14 mars 2008 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna att förbättra kunskapsnivåerna hos elever med invandrarbakgrund.

B.  Europeiska året för interkulturell dialog 2008 utgjorde ett lämpligt tillfälle att inleda debatten om utmaningarna och möjligheterna för EU:s utbildningssystem.

C. Migrationen inom och invandringen till EU har ökat under de senaste årtiondena, vilket har lett till att skolornas sammansättning har ändrats på många platser.

D. Ofta försvårar kulturskillnaderna förståelsen och dialogen mellan elever och mellan elever och lärare.

E.  Det finns tydliga belägg för att barn med invandrarbakgrund har en avsevärt lägre utbildningsnivå än barn som inte har invandrarbakgrund. Ett stort antal av de barn med invandrarbakgrund som finns i skolorna lever i en otrygg socioekonomisk situation.

F.  Ofta upptäcks och tillvaratas inte invandrarbarns begåvning, vilket får negativa sociala, kulturella och ekonomiska konsekvenser för samhället i stort.

G. Skolutbildning upp till en viss ålder är såväl en grundläggande rättighet som en skyldighet för barn, oberoende av bakgrund, enligt artikel 14 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och nationella skollagar måste följas.

H. Innehållet i och organisationen av utbildning och yrkesutbildning tillhör ländernas nationella behörighet, varför det är på nationell eller regional nivå som strategierna på utbildningsområdet bör utformas och genomföras.

I.   Migration kan berika skolorna kulturellt och utbildningsmässigt, men kan om den inte hanteras korrekt också leda till allvarliga skiljaktigheter.

J.   Medlemsstaterna måste reformera sina nationella utbildnings- och yrkesutbildningssystem. Det är även viktigt att de samarbetar för att ta fram de politiska instrument som krävs för att hantera följderna av migrationen.

K. Den ökande mångfalden bland skoleleverna till följd av den ökade migrationen är en utmaning för lärarkåren, som inte fått utbildning i att på ett korrekt sätt hantera denna nya mångfald i klassrummen.

1. Europaparlamentet välkomnar grönboken med titeln ”Migration och rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem”.

2. Europaparlamentet anser att kommissionen gör rätt i att ta upp frågan om hur medlemsstaternas utbildningssystem påverkas av såväl migration inom som invandring till EU.

3. Europaparlamentet betonar att arbetstagarna i EU kan vara mindre benägna att arbeta utomlands om det finns risk för att deras barns utbildning blir lidande av detta. Parlamentet understryker även att lämplig utbildning för barn till migranter hänger samman med den fria rörligheten för arbetstagare.

4. Europaparlamentet anser att det krävs större insatser på EU-nivå, eftersom alla medlemsstater står inför liknande utmaningar i detta avseende, och påminner om att andelen barn med invandrarbakgrund i skolorna sannolikt kommer att öka i framtiden.

5. Europaparlamentet påminner om att inrättandet av integrerade stödcentrer för legala invandrare är mycket viktiga eftersom de har specialutbildad personal med uppgift att hjälpa invandrarna att effektivt hantera alla hinder mot integration (arbetsrelaterade frågor, utbildning, hälsa osv.).

6. Europaparlamentet uppmuntrar utvecklingen i medlemsstaterna av en modell för partnerskap mellan skolor och samhällen som gör det möjligt för barn med föräldrar som arbetar utomlands att få tillgång till program för stöd och rådgivning från samhället.

7. Europaparlamentet hävdar att invandrare och deras barn måste ha möjlighet och vara villiga att ta chansen att lära sig värdlandets språk för att kunna integreras helt i samhället.

8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att trygga rätten till utbildning för barn till legala invandrare, inbegripet undervisning i värdlandets officiella språk och främjande av deras modersmål och den egna kulturen.

9. Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att föräldrarna, särskilt mödrarna, till invandrarbarn medverkar i programmen för undervisning i värdlandets officiella språk, i syfte att säkerställa att barnen inte hamnar utanför i samhället och underlätta deras integration i skolan.

10. Europaparlamentet anser att bevarande och främjande av flerspråkighet måste ingå i alla skolors läroplaner och insisterar på att språkinlärning bör uppmuntras redan från förskoleåldern för att främja invandrarnas integration. Det är dock helt upp till medlemsstaterna att bestämma om hemspråksundervisningens plats i läroplanen och hur den organiseras.

11. Europaparlamentet rekommenderar att barn som följer med sina föräldrar då dessa flyttar till en annan medlemsstat pga. sitt arbete inte får problem med att hamna på en skolnivå som motsvarar den nivå som de gick på i den egna medlemsstaten.

12. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att familjer och andra medlemmar i lokalsamhället är direkt engagerade eftersom hela samhället bär ansvaret för den sociala integrationen, inte bara skolorna. Organ som tillhandahåller social rådgivning för invandrare måste uppmuntras att bidra till att förbättra informationen om utbildning och yrkesutbildning.

13. Europaparlamentet framhåller vikten av det civila samhällets insatser för invandrare samt att det civila samhället kan ge ett viktigt bidrag vid sidan av det officiella utbildningssystemet på områden som exempelvis undervisning i värdlandets språk.

14. Europaparlamentet betonar behovet av att integrera invandrare och samhällsgrupper som exempelvis romer i samhället. Integration måste bygga på principerna om lika möjligheter i utbildningen och lika tillträde till utbildning av hög kvalitet. Parlamentet avvisar alla lösningar – vare sig de är tillfälliga eller permanenta – som bygger på eller leder till segregering och bristfällig utbildning.

15. Europaparlamentet understryker vikten av att man utvecklar såväl invandrarbarnens som värdlandsbarnens interkulturella kommunikationsförmåga, och anser att förmågan att förmedla sin egen kultur och förstå andras kultur och värderingar bör utgöra en central del av nyckelkompetensen ”kulturell medvetenhet och kulturellt uttryck”.

16. Europaparlamentet föreslår att ytterligare ekonomiskt och administrativt stöd anslås för språkkurser för legala invandrare. Kurserna bör hållas av utbildad personal som även talar invandrarnas modersmål.

17. Europaparlamentet betonar betydelsen av att barn med invandrarbakgrund lär sig såväl modersmålet som språket i bosättningslandet samt förvärvar läs- och skrivkunskaper redan i förskoleåldern.

18. Europaparlamentet framhåller vikten av att i läroplanen införa lektioner för invandrare som hålls på deras modersmål, så att de kan bevara sitt kulturarv.

19. Europaparlamentet betonar även idrottens betydelse inom utbildningen och yrkesutbildningen, liksom dess betydelse för integration och social integration av personer från en mindre privilegierad bakgrund. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i sin socialpolitik ta full hänsyn till idrottens integrerande roll för invandrare.

20. Europaparlamentet understryker att unga invandrare måste engageras i många olika fritidsaktiviteter, eftersom det är ett utmärkt sätt att integreras i skollivet.

21. Europaparlamentet understryker att ju tidigare och ju mer framgångsrikt barn och ungdomar med invandrarbakgrund integreras i skolorna desto bättre kommer det att gå för dem i skolan, i vidareutbildning och på arbetsmarknaden. Parlamentet hyser övertygelsen att tidig förskoleundervisning avsevärt stärker utsikterna till detta och uppmanar därför medlemsstaterna att öka invandrarbarnens deltagande i förskoleverksamheten.

22. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att förhindra att det uppstår gettoliknande skolor eller särskilda klasser för invandrarbarn samt att främja en inbegripande utbildningspolitik där barnen placeras i klasser utifrån sin utbildningsnivå och sina individuella behov.

23. Europaparlamentet anser att man i läroplanen i skolor där det går invandrarbarn bör ägna mycket större uppmärksamhet åt dessa barns behov och att lärarna bör vara utbildade i interkulturell kompetens, så att de på effektivast möjliga sätt kan hantera mångfalden i skolan.

24. Europaparlamentet påpekar att vuxenutbildning för invandrare kan främja integrationen av både vuxna invandrare och deras barn, och betonar därför behovet av att satsa mycket på livslångt lärande för invandrarföräldrar.

25. Europaparlamentet finner det oroande att så många barn med invandrarbakgrund hoppar av skolan och anser att man måste göra insatser för att få dem att gå färdigt skolan.

26. Europaparlamentet understryker att utbildningssystem av hög kvalitet måste vara öppna för alla.

27. Europaparlamentet hyser övertygelsen att åtgärder för att förbättra utbildningen av barn med invandrarbakgrund gynnar samhället som helhet.

28. Europaparlamentet anser att lärarutbildningen bör vara tvärvetenskaplig och förbereda lärarna för att hantera mångfald samt mångkulturella och flerspråkiga undervisningsmetoder.

29. Europaparlamentet gynnar rörlighetssystem som gör det möjligt att rekrytera lärare från ursprungslandet i syfte att underlätta invandrarbarnens kontakter med kulturen och samhället i deras ursprungsländer.

30. Europaparlamentet understryker att kvaliteten på lärarutbildningen bör fokuseras på lärarens uppgifter.

31. Europaparlamentet betonar i detta specifika sammanhang vikten av lärarrörlighet som en del av lärarutbildningen. Lärarna bör ha möjlighet att studera en eller två terminer vid universitet utomlands.

32. Europaparlamentet anser att skolorna behöver lärare med invandrarbakgrund eftersom de kan dela med sig av viktiga erfarenheter till sina kollegor, utgör exempel på lyckad social integration och kan fungera som förebilder för barn i svårigheter.

33. Europaparlamentet understryker betydelsen av specialutbildning för lärare, där man uttryckligen behandlar den särskilda situationen för barn med invandrarbakgrund samt behovet av att integrera dem framgångsrikt i de allmänna skolutbildningssystemen och av att förbättra deras utbildningsnivå.

34. Europaparlamentet poängterar att det behövs rådgivningstjänster som hjälper barn och ungdomar med invandrarbakgrund att hantera kulturchocken och anpassa sig till värdsamhället.

35. Europaparlamentet föreslår att de enskilda medlemsstaterna ska ta fram utbildningsprogram som syftar till att öka medvetenheten om frågor kopplade till de mänskliga rättigheterna, med tonvikt vid lika möjligheter, inbegripande och personlig frihet, med målet att motverka den främlingsfientlighet och segregation som kan förefalla oundviklig i samband med invandrare och som kan sprida sig alarmerande snabbt.

36. Europaparlamentet betonar att alla migranter och personer utan invandrarbakgrund måste behandlas lika. Parlamentet anser vidare att skolorna och enskilda lärare bör betrakta mångfald som något normalt, behandla varje individ med respekt och ge invandrarna det stöd de behöver.

37. Europaparlamentet uppskattar den icke-formella utbildningens bidrag till att ge unga invandrare värdefull kompetens som kompletterar den som de får i skolan samt uppmanar skolorna att samarbeta mer intensivt med tillhandahållare av icke-formell utbildning, till exempel ungdomsorganisationer.

38. Europaparlamentet upprepar att diskriminering på grund av ras och etnisk tillhörighet är förbjuden inom utbildningen enligt direktiv 2000/43/EG, och begär att diskriminering oavsett grund, inbegripet nationalitet och uppehållsstatus, ska förbjudas på utbildningsområdet.

39. Europaparlamentet anser att bestämmelserna i direktiv 77/486/EEG inte motsvarar den nya sociala verkligheten i EU, och uttrycker sitt starka stöd till det samråd som kommissionen inlett.

40. Europaparlamentet understryker att mångfalden i skolan bör främjas och att särskild uppmärksamhet och stöd bör ges till de mest utsatta invandrargrupperna, bland annat invandrarflickor.

41. Europaparlamentet anser att direktiv 77/486/EEG måste ändras och bör omfatta utbildning av barn till medborgare från tredjeländer eller barn vars föräldrar inte är medborgare i någon medlemsstat.

42. Europaparlamentet framhåller vikten av gemenskapslagstiftning som stärker garantierna för rätten till utbildning även för elever som är tredjelandsmedborgare, till exempel direktiv 2004/38/EG eller direktiv 2003/109/EG. Kommissionen uppmanas att kontinuerligt övervaka alla åtgärder som vidtas i medlemsstaterna för att minska eller upphäva de tillägnade rättigheterna.

43. Europaparlamentet begär att skolor med en stor andel barn med invandrarbakgrund förses med den personal och de resurser som behövs för att man ska kunna bemöta utmaningen med skolklasser med barn från många olika nationaliteter och tillhandahålla god undervisning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inleda en dialog med medlemsstaterna inom ramen för den öppna samordningsmetoden för att utbyta exempel på goda metoder och ta fram en gemensam dagordning för att komma till rätta med bristerna i utbildningen av invandrare.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om framstegen i fråga om integrationen av invandrarbarn i medlemsstaternas skolsystem.

45. Europaparlamentet anser att större städer måste ges frihet, samt att de måste utnyttja denna frihet, att samordna politiken för integration av barn med invandrarbakgrund med politik och strategier för bostäder, (barn)omsorg, arbetsmarknad, hälsa och välfärd. Alla dessa områden påverkar bevisligen undervisningsresultaten bland barn med invandrarbakgrund och hur de lyckas i samhället.

46. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(1)

EGT L 199, 6.8.1977, s. 32.

(2)

EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(3)

EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 121.

(4)

EUT C 219 E, 28.8.2008, s. 300.

(5)

EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 46.

(6)

Antagna texter, P6_TA(2008)0422.


MOTIVERING

Kommissionens meddelande

I juli 2008 antog kommissionen en grönbok som en inledning på debatten om hur utbildningspolitiken bör utformas för att man på ett bättre sätt ska kunna hantera de utmaningar som invandringen och den inre rörligheten i EU medför.

En rad olika frågor tas upp, t.ex. hur man ska förhindra att segregerade skolmiljöer uppstår i syfte att göra utbildningen mer jämlik, hur man kan sammanjämka den ökade mångfalden av modersmål och kulturella perspektiv och bygga upp interkulturell kompetens i EU och hur man ska anpassa undervisningskompetensen och bygga broar med invandrarfamiljer och invandrargrupper.

De berörda parterna uppmanades att lämna sina synpunkter före den 31 december 2008, huvudsakligen i fråga om följande områden:

–    Den politiska utmaningen,

–    Lämpliga politiska bemötanden av denna utmaning,

–    Hur EU:s skulle kunna stödja medlemsstaterna i insatserna att hantera dessa utmaningar,

–    Framtiden för direktiv 77/486/EEG.

Kommissionen kommer att analysera resultaten av detta samråd och offentliggöra sina slutsatser i början av 2009.

Föredragandens synpunkter

Föredraganden välkomnar kommissionens initiativ att inleda ett samråd om hur man ska hantera ekonomisk migration.

Föredraganden anser att familjerna måste involveras i utbildningen. Konflikter kan uppstå inom familjerna eftersom föräldrarna vill att deras barn ska lyckas bra i livet, men inte kan ge dem det stöd de behöver på grund av bristande språkkunskaper eller till och med på grund av kulturella skillnader. Föräldrarna bör därför delta i skolans verksamhet, i kulturella evenemang osv.

Ökade resurser för språkundervisning är absolut nödvändigt för integrationen av invandrare. Integration är en ömsesidig process som innefattar såväl invandrarna som värdlandet. Invandrarnas vilja att lära sig värdlandets språk och bygga upp ett liv där innebär inte att de ger upp hemlandets språk och kultur.

Föredraganden menar att språkinlärning (modersmålet och bosättningslandets språk) måste uppmuntras på ett mycket tidigt stadium, dvs. redan i förskolan, i synnerhet för att främja integrationen av invandrare och etniska minoriteter som exempelvis romer i samhällena i EU.

Det är viktigt med livslångt lärande för invandrare, etniska minoriteter och socioekonomiskt missgynnade grupper eftersom det fungerar som en integrationsprocess. Deltagandet i utbildningar och livslångt lärande skapar möjligheter för nyanlända invandrare.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas det faktum att invandrare, etniska minoriteter och personer från socioekonomiskt missgynnade grupper i allmänhet uppvisar sämre studieresultat. Ju bättre och snabbare de integreras i skolsystemen, desto bättre lyckas de inom utbildningen, vidareutbildningen och senare på arbetsmarknaden.

Kvaliteten på lärarutbildningen och fortbildningen för lärare får inte heller glömmas bort. De heterogena skolklasser som den ökade migrationen ger upphov till innebär även en ny utmaning för lärarna. Lärarna bör få systematisk fortbildning, vilken bör omfatta livslångt lärande och yrkesmässig utveckling.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.3.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Marie-Hélène Descamps, Daniel Petru Funeriu, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Adrian Manole, Manolis Mavrommatis, Zdzisław Zbigniew Podkański, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Henri Weber, Tomáš Zatloukal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Iosif Matula, Christel Schaldemose, Cornelis Visser

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Wolfgang Bulfon, Andres Tarand

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy