Förfarande : 2008/2135(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0131/2009

Ingivna texter :

A6-0131/2009

Debatter :

PV 23/03/2009 - 20
CRE 23/03/2009 - 20

Omröstningar :

PV 26/03/2009 - 4.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0189

BETÄNKANDE     
PDF 195kWORD 153k
12.3.2009
PE 409.788v03-00 A6-0131/2009

om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien

(2008/2135(INI))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Sajjad Karim

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien

(2008/2135(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den gemensamma handlingsplanen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien av den 7 september 2005, i synnerhet avsnittet om att utveckla handel och investeringar, samt dess omarbetade version,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet av det fjärde näringslivstoppmötet mellan EU och Indien den 29 november 2003, i synnerhet det gemensamma initiativet mellan EU och Indien för ökning av handel och investeringar,

–   med beaktande av slutsatserna från den nionde rundabordskonferensen mellan Indien och EU som hölls i Hyderabad den 18–20 september 2005,

–   med beaktande av rapporten från högnivågruppen för handel mellan EU och Indien till det sjunde toppmötet mellan EU och Indien i Helsingfors den 13 oktober 2006,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet från det nionde toppmötet mellan EU och Indien i Marseille den 29 september 2008,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet från det nionde näringslivstoppmötet mellan EU och Indien i Paris den 30 september 2008,

–   med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) beslut om avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) och folkhälsa, som antogs den 29 november 2005,

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 1 december 2005 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tvångslicensiering av patent för tillverkningen av läkemedel för export till länder med folkhälsoproblem(1),

–   med beaktande av samförståndsavtalet om bilateralt samarbete mellan Office of the Controller General of Patents, Designs and Trade Marks och Europeiska patentverket, som undertecknades den 29 november 2006,

–   med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s trepartsförklaring om riktlinjerna rörande multinationella företag och arbetsmarknad,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 mars 2006 med titeln ”Genomförande av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning: göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar” (KOM(2006)0136),

–   med beaktande av OECD:s sysselsättningsstatistik 2008/2007,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2008 med titeln ”En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder” (KOM(2008)0055),

–   med beaktande av överenskommelsen ”The Next Step Towards a Strategic Partnership” som Förenta staterna och Indien ingick 2004, samt det avtal om civil kärnverksamhet som förhandlades fram under president George W. Bushs statsbesök i Indien den 2 mars 2006,

–   med beaktande av sin resolution av den 4 april 2006 om bedömningen av Doharundan efter WTO:s ministerkonferens i Hongkong(2),

–   med beaktande av ministerförklaringen vid Världshandelsorganisationens fjärde ministerkonferens som antogs i Doha den 14 november 2001, i synnerhet punkt 44 om särskild och differentierad behandling (SDT),

–   med beaktande av energitoppmötet mellan EU och Indien i New Delhi den 6 april 2006,

–   med beaktande av den tredje energipanelen mellan EU och Indien den 20 juni 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Indien(3),

–   med beaktande av studien om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens internationella avtal, utförd på uppdrag av parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter(4),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2006 med titeln ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av kommissionens rapport om tullbeslag under 2007 av förfalskade varor vid EU:s yttre gränser, som offentliggjordes den 19 maj 2008,

–   med beaktande av den kvalitativa analysen av ett möjligt frihandelsavtal mellan EU och Indien från Centre for the Analysis of Regional Integration at Sussex,

–   med beaktande av den ekonomiska analysen av den 15 mars 2007 om den ekonomiska inverkan av ett möjligt frihandelsavtal mellan EU och Indien, utförd på uppdrag av Centre d'études prospectives et d'informations internationales (CEPII) och Centre d'initiatives et de recherches européennes en Méditerrannée (CIREM)(5),

–   med beaktande av Ecorys’ globala analysrapport och förslag till interimsrapport, inom ramen för konsekvensbedömningen för handelns hållbara utveckling av frihandelsavtalet mellan EU och Indien,

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om Trips‑avtalet och tillgång till läkemedel(7)

–   med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 februari 2007 om människorättsläget för daliterna i Indien(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om handel med tjänster(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2008 om den förmodade förekomsten av massgravar i den del av Kashmir som administreras av Indien(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om förberedelserna av toppmötet mellan EU och Indien (Marseille, den 29 september 2008)(13),

–   med beaktande av strategidokumentet om Indien (2007–2013),

–   med beaktande av besöket i New Delhi som Europaparlamentets delegation genomförde i november 2008,

–   med beaktande av det pinsamt långsamma framåtskridandet för förhandlingarna med de indiska myndigheterna jämfört med Sydkorea och till och med Asean,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling (A6-0131/2009), och av följande skäl:

A. Europeiska unionen bör fortsätta prioritera ett regelbaserat multilateralt handelssystem som inrättats genom WTO, och som erbjuder de bästa utsikterna till en rättvis och likställd internationell handel genom att utarbeta lämpliga regler samt tillse att dessa följs.

B.  Utvecklingsagendan från Doha (DDA) är av avgörande betydelse för både EU och Indien.

C. De politiska förbindelserna med Indien grundas på det strategiska partnerskapet från 2004, den gemensamma handlingsplanen från 2005 som antogs vid toppmötet mellan EU och Indien i september 2005 och reviderades vid det nionde toppmötet mellan EU och Indien i Marseille och samarbetsavtalet från 1994. Frihandelsavtalet bör bygga på och utvidga det samarbete som redan fastställts i artikel 24 i samarbetsavtalet.

D. EU är Indiens största källa till direkta utländska investeringar (FDI) med 10 900 miljoner euro investerade 2007, EU stod för 65 procent av alla utländska direktinvesteringar i Indien 2007 och Indiens direkta investeringar i EU ökade från 500 miljoner euro 2006 till 9 500 miljoner euro 2007.

E.  Indien var EU:s 17:e viktigaste handelspartner år 2000 och låg på nionde plats 2007. Mellan 2000 och 2006 växte EU:s varuhandel med Indien med omkring 80 procent.

F.  År 2008 placerade Världsbanken Indien på 122:a plats (av 178 ekonomier) när det gäller hur lätt det är att bedriva företagsverksamhet.

G. Enligt UNDP:s Human Development Report från 2007/2008 ligger Indien på 128:e plats på indexet för mänsklig utveckling (av 177 länder), och 35 procent av den indiska befolkningen lever på mindre är 1 USD om dagen medan 80 procent lever på mindre än 2 USD om dagen. Indien ligger på 62:a plats på fattigdomsindexet för utvecklingsländer, av de 108 utvecklingsländer för vilka indexet har beräknats. Indien har en av de högsta andelarna barnarbetare.

H. Det finns ekonomiska obalanser mellan Indiens delstater, och den åtföljande ojämna fördelningen av välståndet och nationalinkomsten kräver att sunda kompletterande ekonomiska regler införs, bland annat harmonisering av skatter och inriktning av kapacitetsuppbyggnaden på de fattigaste delstaterna så att de kan utnyttja anslagen.

I.   Indien är den enskilt största förmånstagaren av det allmänna preferenssystemet. EU:s förmånsimport från Indien uppnådde 2007 värdet 11 300 miljoner euro jämfört med 9 700 miljoner euro 2006.

J.   Båda parter bekräftar åter sina åtaganden för tullsänkningar samt en ytterligare gradvis och ömsesidig liberalisering av etablering och handel med tjänster. Investeringar bör genomföras omsorgsfullt och med stor försiktighet och bör noga utvärderas.

K. Marknadstillgången måste åtföljas av öppna och effektiva regler och standarder som ser till att avregleringen av handeln blir till nytta.

L.  Man bör i ännu högre grad ta hänsyn till villkoren för erkännande, tillämpligt och verksamt skydd, samt tillämpning och upprätthållande av immateriella rättigheter inbegripet patent, varu- och servicemärken, copyright och liknande rättigheter, geografiska uppgifter (bland annat ursprungsbeteckning), industridesign och integrerade kretsars topografi.

M. Indien är en av de viktigaste källorna för förfalskade läkemedel som beslagtas av medlemsstaternas tullmyndigheter (Indien svarar för 30 procent av den totala volymen). Undermåliga och förfalskade läkemedel leder till högre läkemedelsresistens och ökar sjukligheten och dödligheten.

N. I artikel 1.1 i samarbetsavtalet föreskrivs respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Detta utgör en grundläggande del av frihandelsavtalet.

O. Enligt 2008 års index för global hunger ligger Indien på 66:e plats av 88 nationer (utvecklingsländer och övergångsländer). Enligt indexet för hunger i Indien faller inte en enda av Indiens delstater inom kategorierna ”låg hunger” eller ”måttlig hunger”, tolv av delstaterna faller inom kategorin ”oroande” och fyra delstater – Punjab, Kerala, Haryana och Assam – faller inom kategorin ”allvarlig”.

P.  Frihandelsavtalet bör innehålla bindande och genomdrivbara åtaganden för sociala och miljömässiga standarder och hållbar utveckling och ett effektivt genomförande av internationellt överenskomna standarder på social- och miljöområdet som ett nödvändigt villkor för att stödja främjandet av goda arbetsförhållanden genom ett effektivt inhemskt genomförande av ILO:s grundläggande arbetsvillkor.

Q. Indien har inte undertecknat icke-spridningsfördraget. Gruppen för kärnmaterialsleverantörer hävde embargot mot Indiens kärnhandel och avtalet för kärnsamarbete mellan Förenta staterna och Indien godkändes av den amerikanska kongressen.

R.  Ett övergripande luftfartsavtal undertecknades vid det nionde toppmötet mellan EU och Indien i Marseille och Indien kom på elfte plats när det gäller passagerartrafik mellan EU och länder utanför EU. EU och Indien antog en omarbetad gemensam handlingsplan där det strategiska partnerskapet från 2005 utvidgas till nya områden. Det europeiska näringslivs- och teknikcentrumet i Indien har inrättats.

Allmänna frågor

1.  Europaparlamentet anser att frihandelsavtalet bör vara välavvägt och förenligt med WTO:s regler och föreskrifter. Parlamentet anser att en framgångsrik utvecklingsagenda från Doha även i fortsättningen ska utgöra EU:s handelsprioritering och att förhandlingar med Indien om frihandelsavtalet ska vara ett komplement till multilaterala regler.

2.  Europaparlamentet påminner om att det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien grundas på gemensamma principer och värderingar, vilket speglas i 1994 års samarbetsavtal mellan EG och Indien samt den gemensamma handlingsplanen från 2005. Det nya frihandelsavtalet grundat på konkurrenskraft bör komplettera 1994 års samarbetsavtal, som det bör vara rättsligt och institutionellt kopplat till.

3.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av det nionde toppmötet mellan EU och Indien och den omarbetade gemensamma handlingsplanen. Parlamentet påminner om EU:s och Indiens löfte att påskynda förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Parlamentet uppmanar förhandlingsparterna att se till att man tar tillräcklig tid på sig för grundligare samråd med viktiga berörda parter, bland annat parlamentariker i både Indien och EU, så att man får ett välavvägt avtal som tar hänsyn till alla berörda parters intressen och synpunkter.

4.  Europaparlamentet uppmanar de indiska federala och statliga myndigheterna att samordna politik och förfaranden för att kunna maximera möjliga fördelar.

5.  Europaparlamentet pekar med hänvisning till de båda ekonomiernas kompletterande natur på den framtida potentialen för en ökning av handel och investeringar mellan EU och Indien samt på de enorma affärsmöjligheter som ett frihandelsavtal skulle innebära. Parlamentet anser att frihandelsavtalet mellan EU och Indien är ett scenario som alla parter vinner på men rekommenderar dock att en utvärdering görs av de nuvarande sektorspecifika svårigheterna. Vidare betonar parlamentet att frihandelsavtalet bör säkerställa att den utökade bilaterala handeln är till fördel för största möjliga antal människor och att den bidrar till att Indien uppnår sina millennieutvecklingsmål, inbegripet målet att förhindra att miljön försämras.

6.  Europaparlamentet uppmanar parterna att även beakta de potentiella nackdelarna hos frihandelsavtalet och de sätt på vilka mänsklig utveckling och jämställdhet mellan könen kan påverkas negativt när marknader snabbt öppnas. Parlamentet erkänner regeringarnas rätt att införa erforderliga ”politiska utrymmen” och tillsynsverksamheter för att forma en ekonomisk och social politik som tjänar de mest utsatta delarna av befolkningen, bland annat handelsåtgärder för att skydda svaga ekonomiska aktörer.

7.  Europaparlamentet betonar att ett frihandelsavtal bör innehålla ett system för fortlöpande övervakning och genomgripande granskning för att avgöra avtalets sociala och ekonomiska återverkningar. Parlamentet anser att olika bestämmelser i frihandelsavtalet ska kunna anpassas till resultaten av denna granskning.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett långtgående kapitel om hållbar utveckling som ska vara en väsentlig del av frihandelsavtalet och omfattas av den normala mekanismen för att lösa tvister.

Handel med varor

9.  Europaparlamentet välkomnar resultaten från de många simuleringar av frihandeln som visar att frihandelsavtalet skulle öka den totala exporten och importen för både EU och Indien. Parlamentet betonar att den bilaterala handeln med nuvarande genomsnittliga tillväxttakt förväntas överstiga 70 700 miljoner euro år 2010 och 160 600 miljoner euro år 2015.

10. Europaparlamentet konstaterar att Indiens genomsnittliga tulltaxor har minskat till nivåer som nu är jämförbara med andra länder i Asien, och framför allt att Indiens genomsnittliga tulltaxa nu är 14,5 procent jämfört med genomsnittet inom EU som är 4,1 procent.

11. Enligt Europaparlamentet är det viktigt att man i frihandelsavtalet bekräftar bestämmelserna i avtalet om tekniska handelshinder och avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende ta itu med kvarvarande frågor, som exempelvis djurskydd.

12. Europaparlamentet konstaterar att Indien är oroat över bristen på harmonisering av mikrobiologiska standarder i EU, följderna av Reach, kostsamma certifieringar för export av frukt till EU, bristande harmonisering av mervärdesskatt och kostsamma överensstämmelseförfaranden för CE‑märkning. Dessa frågor måste lösas i frihandelsavtalet. Parlamentet uppmanar båda parter att se till att regelverket och icke tariffära handelshinder tillämpas på ett sådant sätt att handeln som helhet inte försvåras. Parlamentet uppmanar både EU och Indien att samarbeta närmare i de olika arbetsgrupperna i riktning mot ett mer öppet ramverk för tekniska bestämmelser och standarder. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att lämna teknisk assistans som stöd för indiska producenter i deras arbete med att uppnå EU-standard, i synnerhet när det gäller produktionens hälso- och miljömässiga samt sociala dimensioner, för att på så sätt skapa situationer som alla vinner på.

13. Europaparlamentet medger att Indiens system av standarder fortfarande utvecklas. Parlamentet uppmanar Bureau of Indian Standards och centralorganisationen för kontroll av läkemedelsstandarder att höja sina standarder i enlighet med internationell standard, och att öka insynen genom att förbättra sina förfaranden för test och certifiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna erforderligt stöd för en förstärkning av kapaciteten och resurserna i form av kvalificerad personal hos de indiska tillsynsmyndigheterna. Parlamentet är bekymrat över genomförandet och övervakningen av sanitära och fytosanitära åtgärder och standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna erforderligt stöd för en förstärkning av kapaciteten och resurserna i form av kvalificerad personal hos de indiska tillsynsmyndigheterna.

14. Europaparlamentet betonar att frihandelsavtalet innehåller en bindande mellanstatlig konfliktlösningsmekanism, bestämmelser för medling om icke-tariffära handelshinder, för antidumpnings- och utjämningstullåtgärder och en allmän undantagsklausul grundad på artiklarna XX och XXI i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt).

15. Europaparlamentet anser att tullsänkningar för ”rättvis handel” och hållbara produkter bör prioriteras genom att motsvarande ändringar görs av EU:s tulltaxor.

16. Europaparlamentet begär, med anledning av den ökande mängden förfalskade varor som anländer till EU, att de indiska myndigheterna tillåter EU:s tullinspektörer att följa och övervaka fartyg med destination inom EU som anlöper indiska hamnar.

Handel med tjänster och etablering

17. Europaparlamentet inser att tjänster är den snabbast växande sektorn i den indiska ekonomin. Indien har offensiva intressen i liberalisering enligt handelstyperna 1 och 4 i allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats). EU skulle vilja fullfölja liberaliseringen av marknadstillträde och nationell behandling enligt handelstyp 3 för de flesta tjänster.

18. Europaparlamentet påpekar att avregleringen av tjänster inte på något sätt får hindra rätten att reglera tjänster och i synnerhet att upprätthålla och utveckla kraftfulla tjänster för allmänheten, vilka är en väsentlig faktor för utveckling, social rättvisa och demokrati.

19. Europaparlamentet konstaterar att enligt det indiska handels- och industrikammarförbundet den bilaterala handeln med tjänster förväntas överstiga 246 800 miljoner euro år 2015, då frihandelsavtalet beträffande tjänster har genomförts.

20. Europaparlamentet konstaterar att handeln med tjänster mellan EU och Indien är ganska obalanserad. EU exporterar 1,5 procent av sina tjänster till Indien, medan Indien exporterar 9,2 procent av sin totala export till EU.

21. För att göra det möjligt med överföring av personliga uppgifter från EU uppmanar Europaparlamentet Indien att ta fram tillämplig lagstiftning för uppgiftsskydd som bygger på och är förenlig med EU:s lagstiftning, så att Indien kan uppnå status som ett land med tillräcklig skyddsnivå.

22. Europaparlamentet konstaterar att Indien är världens femte största telekomtjänstemarknad och att telekommarknaden har växt med omkring 25 procent per år under de fem senaste åren. När det gäller telekomföretag välkomnar Europaparlamentet att begränsningarna för utländskt ägande har minskats. Parlamentet beklagar dock att begränsningarna i inrikespolitiken fortfarande kvarstår. Parlamentet efterlyser därför en minskning av restriktionerna för tjänsteleverantörer och att de politiska osäkerheterna om avgifts- och förmedlingsbestämmelserna tas bort. Parlamentet betonar nödvändigheten av att de gamla lagar som reglerar sektorn ersätts med en mer framåtsyftande lagstiftning som innefattar cybernetiklagar och nya licenser.

23. Beträffande satellitsektorn uppmanar Europaparlamentet Indien att inleda en dialog med och öppna sin marknad för EU-företag för att

a) bättre stödja de inhemska utvecklingsmålen och tillgodose en ständigt ökande inhemsk efterfrågan på ”direct to home”-TV och bredbandstjänster, samt

b) bemästra säkerhetsproblemen kring mobila satellittjänster med nya tekniska lösningar som förser de inhemska myndigheterna med en mer än tillräcklig kontroll över mobil satellitkommunikation.

24. Europaparlamentet noterar det indiska löftet att låta utländska advokatfirmor verka i Indien. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med indiska myndigheter utreda möjligheterna till och omfattningen av en liberalisering av juridiska tjänster i frihandelsavtalet.

25. Europaparlamentet konstaterar att frihandelsavtalets fullständiga syfte inte kan uppnås utan åtaganden under handelstyp 4. Parlamentet betonar att det finns enorma fördelar med en landsomfattande och EU-omfattande ackreditering av yrkeskvalifikationer och med överenskommelser om ömsesidiga erkännanden och licensieringskrav inom den fria yrkesutövningen för både EU och Indien, och att dessa enkelt kan införas under frihandelsavtalet. Parlamentet begär trots detta en grundlig analys av situationen för de enskilda medlemsstaterna inom EU.

26. Europaparlamentet begär att Indien ska tillämpa ett öppnare tillvägagångssätt vid beviljande av visum till medborgare, affärsmän och politiker från EU:s medlemsstater, med flera inresor och med minst ett års giltighetstid.

Investeringar

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att infoga ett kapitel om investeringar i frihandelsavtalet, i vilket man skulle kunna föreskriva ett system med ett enda informationsställe för investerare.

28. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det europeiska näringslivs- och teknikcentrumet i New Delhi, som har till syfte att främja företags- och tekniksamarbete mellan Indien och medlemsstaterna.

29. Europaparlamentet erinrar om att investeringar måste åtföljas av väl utformade regelverk och reglementen. Parlamentet nämner i detta sammanhang på nytt sin resolution av den 13 mars 2007 om företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap(14), och ber kommissionen att se till att EU-baserade transnationella företag med produktionsanläggningar i Indien följer ILO:s grundläggande standard, avtal inom social- och miljöområdet samt internationella överenskommelser så att man uppnår en världsomspännande balans mellan ekonomisk tillväxt och en högre social och miljömässig standard.

30. Europaparlamentet erkänner att investeringskapitel i frihandelsavtal ofta har varit förenade med åtaganden om att avreglera kapitalrörelser och avstå från kontroll av kapitalet. Parlamentet ber kommissionen att avstå från att införa sådana bestämmelser med tanke på vikten av kontroll av kapitalet – i synnerhet för utvecklingsländer – när det gäller att lindra verkningarna av finanskrisen.

Offentlig upphandling

31. Europaparlamentet konstaterar att Indien inte vill låta offentlig upphandling ingå i frihandelsavtalet.

Immateriella rättigheter samt industri- och handelspolitik

32. Europaparlamentet välkomnar Indiens åtagande om ett starkt system för immateriella rättigheter och om att utnyttja Trips-flexibiliteterna för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller folkhälsan, i synnerhet beträffande tillgången till läkemedel. Parlamentet betonar att förhandlingarna måste vara förenliga med skyddet av den biologiska mångfalden och den traditionella kunskapen. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda indiska myndigheter att samordna sina åtgärder för att effektivt föra kampen mot förfalskningar och i synnerhet mot förfalskade läkemedel.

33. Europaparlamentet uppmanar EU och Indien att se till att åtagandena i frihandelsavtalet inte utesluter tillgång till viktiga läkemedel under det att Indien utvecklar sin kapacitet från en generisk till en forskningsbaserad industri.

34. Europaparlamentet välkomnar Indiens åtagande att öka sina offentliga utgifter inom hälsoområdet och stöder denna strävan att säkerställa en tillräcklig tillgång till effektiva hälsovårdstjänster, framför allt på landsbygden.

35. Europaparlamentet uppmanar EU och Indien att gemensamt finansiera och stödja åtgärder och initiativ som till exempel prisfonder, patentpooler och andra alternativa mekanismer i syfte att främja tillgång till och innovationer i läkemedel, i synnerhet mot försummade sjukdomar.

Handel och hållbar utveckling

36. Europaparlamentet anser att ett omfattande kapitel om utveckling är en väsentlig del av varje frihandelsavtal och att normala mekanismer för lösande av tvister ska gälla.

37. Europaparlamentet uppmanar EU och Indien att se till att inte främja handel och utländsk direktinvestering på bekostnad av en sänkning av antingen standarderna för miljö, grundläggande arbetsnormer eller yrkeshälso- och säkerhetslagstiftning. Att säkerställa en tillräcklig kapacitet för att övervaka arbetsmarknaden och miljöutvecklingen, inklusive att ovannämnda standarder efterlevs, är oumbärligt.

38. Europaparlamentet begär att ILO:s grundläggande konventioner ratificeras och tillämpas effektivt.

39. Europaparlamentet är bekymrat över utnyttjandet av barnarbetet i Indien, ett arbete som mycket ofta bedrivs under osäkra och ohälsosamma förhållanden. Parlamentet begär att kommissionen tar upp denna fråga under förhandlingarna om frihandelsavtalet och att den indiska regeringen maximerar sina försök att eliminera de underliggande orsakerna så att denna företeelse kan avvecklas.

40. Europaparlamentet välkomnar att det 2006 infördes en ny indisk lag om barnarbete, enligt vilken barn under 14 år inte får arbeta som tjänstefolk eller i matstånd, och uppmanar EU att fortsätta att uppmuntra Indien att ratificera ILO:s konvention nr 182 om de värsta formerna av barnarbete, konvention nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete samt konvention nr 98 om organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt, vilket skulle innebära ett positivt steg mot att barnarbete avskaffas.

41. Europaparlamentet betonar att EU bör pressa den indiska regeringen att ta itu med frågan om det tvångsarbete som berör miljontals människor i Indien, i första hand daliter och adivasi. Det finns skäl att tro att denna fråga inte tas itu med ordentligt på grund av bristande administrativ och politisk vilja.

42. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU att i sitt frihandelsavtal med Indien införa en bestämmelse som garanterar att EU-företag som utnyttjar särskilda ekonomiska områden inte kan undantas från skyldigheten att följa grundläggande arbetsrätt eller andra rättigheter på arbetsmarknaden som bygger på ILO-konventioner som Indien har ratificerat.

43. Europaparlamentet anser att en mekanism bör utarbetas som erkända arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer kan utnyttja för att begära åtgärder, vilka ska behandlas inom en föreskriven tidsfrist och resultera i bestämmelser om fortlöpande uppföljning och granskning för att upprätthålla trycket mot kränkningar av arbetstagares rättigheter.

44. Europaparlamentet betonar att klausulen för mänskliga rättigheter och demokrati utgör en grundläggande del av frihandelsavtalet. Parlamentet är bekymrat över den fortlöpande förföljelsen av religiösa minoriteter och försvarare av mänskliga rättigheter i Indien samt den nuvarande situationen för mänskliga rättigheter och säkerhet i den del av Kashmir som administreras av Indien.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och Indien att se till att frihandelsavtalet inte innebär nackdelar för missgynnade grupper som till exempel daliter och adivasi och att de potentiella fördelarna med frihandelsavtalet kommer alla i samhället till godo.

46. Europaparlamentet välkomnar EU:s och Indiens åtaganden att samarbeta inom civil kärnforskning. Indien har inte undertecknat icke-spridningsfördraget och gavs dispens av gruppen för kärnmaterialsleverantörer. Parlamentet uppmanar Indien att underteckna icke‑spridningsfördraget.

47. Europaparlamentet betonar att stater med mer komplexa samhällen och ekonomier, som mer och mer rör sig bort från bilaterala handelsavtal till mer sofistikerade bilaterala handelsförbindelser, måste kunna garantera en allmänt stabil och säker omgivning. Parlamentet är bekymrat över bristen på säkerhet i Indien. Parlamentet uppmanar Indien att se mer allvarligt på de olika mindre och svårare attackerna från olika politiska grupper.

48. Europaparlamentet begär att kommissionen under nästa förhandlingsrunda med de indiska myndigheterna tar upp den fortsatta olagliga handeln med tigerskinn till Tibet, eftersom handeln hotar att utrota den indiska tigern.

Europaparlamentets roll

49. Europaparlamentet förväntar sig att rådet och kommissionen lägger fram frihandelsavtalet för parlamentets samtycke enligt artikel 300.3 andra stycket i EG‑fördraget.

50. Europaparlamentet ber rådet och kommissionen att bekräfta Indiens åtagande att förhandla fram ett frihandelsavtal med EU hos den tillträdande indiska regeringen efter de kommande allmänna valen.

Andra överväganden

51. Europaparlamentet noterar den ökande inflationen i Indien. Parlamentet konstaterar att Indien behöver göra betydande investeringar i infrastruktur och bygga ut kraftverkskapaciteten i mycket stor skala om det ska förbli en konkurrenskraftig och allt mer betydelsefull handelspartner för EU. Parlamentet välkomnar den indiska regeringens plan att avsätta 500 miljarder USD i detta syfte under de nästkommande fem åren, och uppmanar såväl privata som offentliga organ att samarbeta helt och fullt i detta mycket omfattande projekt.

52. Europaparlamentet välkomnar den indiska premiärministerns invigning av den nya järnvägssträckan mellan Baramulla och Qazigund över Srinagar som ger tusentals nya arbetstillfällen åt lokalbefolkningen. Parlament anser att ekonomiska initiativ som detta kommer att förbättra utsikterna för större välstånd och en fredlig framtid för folket i Kashmir.

53. Europaparlamentet välkomnar att det lyckats Indien att bli en givare och inte bara en mottagare av utvecklingsstöd.

54. Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts på forsknings- och utvecklingsområdet, inbegripet det EU-finansierade ramprogrammet. Parlamentet välkomnar de många indiska studenter som läser vid europeiska universitet genom Erasmus Mundusprogrammet.

55. Europaparlamentet anser att ett ekonomiskt samarbete mellan EU och Indien, understött av ett system som bygger på de universella värden som EU förespråkar, skulle kunna fungera som mall för samarbete med andra länder.

56. Europaparlamentet välkomnar att den särskilda åtgärden för kulturellt samarbete mellan EU och Indien för perioden 2007–2009 har dragits igång, i synnerhet när det gäller utbildning, studentutbyten, yrkesutbildning och interkulturell dialog.

57. Europaparlamentet är oroat över de stigande råvarupriserna i världen och de följder detta får för den fattigaste delen av befolkningen, bl.a. i Indien, vilket utgör en utmaning för den stabila tillväxten och ökar de globala orättvisorna. Parlamentet uppmanar EU och Indien att samordna en omfattande strategi för att tackla denna fråga på ett integrerat sätt.

58. Europaparlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som Indien har gjort när det gäller allmän grundskoleutbildning, fattigdomsutrotning och ökad tillgång till säkert dricksvatten. Parlamentet konstaterar emellertid att Indien fortfarande är ur kurs när det gäller de flesta av de hälsorelaterade millennieutvecklingsmålen såsom spädbarnsdödlighet, mödravård, undernäring bland barn och minskning av malaria, tuberkulos och hiv/aids. Parlamentet är bekymrat över att daliter och adivasi (ursprungsbefolkningar) är de som har gagnats minst av de framsteg som har gjorts för att nå millennieutvecklingsmålen och fortfarande diskrimineras när det gäller tillgång till bostäder, utbildning och sysselsättning liksom tillgång till sjukvård och andra tjänster.

59. Europaparlamentet konstaterar att det trots en konstant ekonomisk tillväxt fortfarande råder stora orättvisor och att fler än 800 miljoner människor lever på mindre än 2 USD per dag. Parlamentet är särskilt oroat över situationen för underprivilegierade befolkningsgrupper, i synnerhet kvinnor, barn, marginaliserade grupper och grupper som diskrimineras, t.ex. daliter och adivasi, samt landsbygdsbefolkningen. Parlamentet betonar att det måste säkerställas att frihandelsavtalet inte begränsar de befogenheter som den indiska regeringen behöver för att ta itu med fattigdom och orättvisor. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att samarbeta med den indiska regeringen för att förbättra situationen för dessa grupper och undersöka möjligheterna till ett framtida samarbete för att stoppa könsdiskrimineringen och den kastrelaterade diskrimineringen, med hänvisning till parlamentets ovannämnda resolution om människorättsläget för daliterna i Indien.

60. Europaparlamentet betonar att den ökande miljöförstöringen i Indien är ett växande problem med ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser som är omöjliga att föreställa sig, i synnerhet för de många indier som lever i fattigdom. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck EU att fortsätta att samarbeta med Indien på detta område.

61. Europaparlamentet är imponerat över vilka effekter den ekonomiska tillväxten har haft för utvecklingen i vissa regioner i Indien, och uppmanar kommissionen att stödja forskning samt de främsta modeller och den nationella och regionala och lokala politik som ligger bakom dessa effekter, i syfte att underlätta utbyte av erfarenheter och bästa praxis över regiongränserna.

62. Europaparlamentet anser att EU särskilt måste uppmärksamma de små och medelstora företagen i Indien, och föreslår därför att alla program för utvecklingssamarbete mellan EU och Indien skulle kunna stärka sådana företag genom åtgärder för finansiering av marknadsdrivna lokala projekt som föreslås av enskilda medborgare.

63. Europaparlamentet välkomnar att mikrokrediter har blivit allt vanligare i hela Indien, något som har vunnit erkännande som ett effektivt sätt att skapa gräsrotsledd utveckling.

o

o o

64. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna samt till medlemsstaternas och Indiens parlament.

(1)

EUT C 285 E, 22.11.2006, s. 79.

(2)

EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 155.

(3)

EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 589.

(4)

DGExP/B/PolDep/Study/2005/06.

(5)

N° Trade SPECIFIC CONTRACT No. SI2.434.08.

(6)

EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 399.

(7)

EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 591.

(8)

EUT C 290 E, 29.11.2006. s. 107.

(9)

EUT C 250 E, 25.10.2007, s. 87.

(10)

EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128.

(11)

Antagna texter, P6_TA(2008)0407.

(12)

Antagna texter, P6_TA(2008)0366.

(13)

Antagna texter, P6_TA(2008)0455.

(14)

EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 45.


MOTIVERING

Inledning

Indien framstår genom sin storlek, befolkningstillväxt på 2 procent och dynamiska ekonomiska tillväxt (8,8 procent per år) under de senaste två årtiondena, som en betydande nyskapare och utvecklare såväl som tillverkare och exportör av högteknologiska varor och tjänster, och en av världens kärnvapenmakter som kan påverka den globala ekonomins och säkerhetens utveckling. Detta ger Indien större ansvar i multilaterala forum som FN, WTO eller Internationella atomenergiorganet, samt inom regionala organisationer i Asien.

Europeiska unionen är världens största ekonomiska sammanslutning och Indien världens näst folkrikaste land. EU är Indiens främsta utländska investerare och största handelspartner. De har många gemensamma ekonomiska filosofier och mål. Att skapa ett ekonomiskt förbund är därför mycket viktigt för båda parter. I handlingsplanen mellan EU och Indien erkänns denna viktiga sida av deras förbindelser och i det syftet strävar Indien och EU framgångsrikt efter gemensamma initiativ för att främja samarbete på ett antal viktiga områden som innefattar handel och investering.

Allmänna frågor

I enlighet med rekommendationerna från högnivågruppen för handel 2006 inledde Europeiska unionen och Indien i juni 2007 förhandlingarna om ett övergripande frihandelsavtal (FTA).

Frihandelsavtalet med Indien utgör en del av kommissionens strategi ”EU i världen” och tjänar tillsammans med liknande förhandlingar med Korea och Asean-länderna som en inledning till, inte en stötesten för, multilateral liberalisering.

I detta betänkande stöds ett övergripande, ambitiöst och välavvägt frihandelsavtal mellan EU och Indien. Avtalet kommer att förbättra marknadstillgången för varor och tjänster genom att omfatta praktiskt taget all handel, inbegripet bestämmelser om regelverkets öppenhet på områden som är viktiga för ömsesidig handel och investeringar. Detta omfattar standarder och bedömning av överensstämmelse, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS), immateriell äganderätt och dess genomdrivande, underlättande av handel och tullförfaranden, offentlig upphandling samt handel och konkurrens, såväl som handel och utveckling och klausulen om mänskliga rättigheter som en väsentlig del av frihandelsavtalet.

I betänkandet medges också att både EU och Indien bör fortsätta prioritera en regelbaserad multilateral handelsordning som upprättats av WTO, vilket ger de bästa förutsättningarna för rättvis och opartisk internationell handel genom att fastställa nödvändiga regler och se till att de efterlevs.

Handel med varor

Mellan 2000 och 2007 fördubblades värdet av EU:s varuhandel med Indien. Exporten steg från 13,7 miljarder euro till 29,5 miljarder euro, medan importen ökade från 12,8 miljarder euro till 26,3 miljarder euro. År 2007 stod Indien för 2,4 procent av EU:s export och 1,8 procent av EU:s import, och var EU:s nionde viktigaste handelspartner.

Det är viktigt att man i frihandelsavtalet bekräftar bestämmelserna i WTO‑avtalet om tekniska handelshinder, upprättar bestämmelser som underlättar tillgången till respektive marknader, och inbegriper bestämmelser om antagandet av erkända internationella standarder med hänvisning till allmänna principer som proportionalitet, otillbörliga begränsningar, insyn och icke‑diskriminering.

Avtalet bör även innehålla bestämmelser kopplade till de allmänna principerna från WTO‑avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder.

I detta hänseende uppmanar föredraganden kommissionen att ta itu med kvarvarande frågor såsom djurskydd. Föredraganden påpekar att åtgärder som behövs för hälsoskydd och sanitära och fytosanitära restriktioner inte ska användas för att skydda inhemsk jordbruksproduktion från ekonomisk konkurrens.

Föredraganden medger att Indiens system av standarder är under utveckling och att Bureau of Indian Standards har åstadkommit mycket, men betonar att dess verksamhet fortfarande måste förbättras genom att dess standarder höjs till samma nivå som internationella standarder och genom att insynen förbättras.

Handel med tjänster och etablering

Tjänstesektorn är den snabbast växande delen av den indiska ekonomin. Indien har i synnerhet offensiva intressen i liberalisering inom Gats handelstyp 1 (teletjänstcentraler, programutveckling) och typ 4 (affärsvisum, programutvecklare, bokhållare och advokater i båda riktningarna). EU skulle vilja slutföra liberaliseringen inom marknadstillgång och nationell behandling enligt typ 3 för de flesta tjänster, slopa godkännandet från Foreign Investment Promotion Board och tillåta helägda dotterföretag inom finanssektorn.

I allmänhet är Indiens tjänstesektor underkastad en rad övergripande hinder såsom föråldrade lagar och därför består utmaningen för frihandelsavtalet inte bara i att man påskyndar liberaliseringen i Indiens tjänstesektorer, utan även att man främjar genomförandet av en rad kompletterande reformer avsedda att förbättra regelverkets kvalitet.

Indiens tjänstesektorer skulle kunna delas in i tre kategorier: för det första sektorer som har gått igenom betydande liberalisering och inte har några uttryckliga hinder (it‑relaterade tjänster och telekom), för det andra sektorer som är måttligt liberala med några få uttryckliga hinder (konstruktion, hälsa, utbildning, försäkring, distribution, bankväsendet och andra finansiella tjänster), och för det tredje de som i huvudsak förblir stängda för utlänningar (juridiska tjänster och bokföring).

Indien intar en framträdande plats i exporten av en rad tjänster enligt typ 1, och är dessutom en ledande leverantör av traditionella it‑tjänster. Indien håller nu på att bli en stor exportör inom utkontraktering av affärsfunktioner. Föredraganden konstaterar också att man inom typ 1 redan har gjort åtaganden för hälsa och utbildning inom yrkesmiljö, data och förknippade områden, turism, finansiell dataöverföring och andra företagstjänster.

Föredraganden anser att Indien därför kan vara inriktat på att öka sin täckning av undersektorer till forskning och utveckling, tand- och hälsorelaterade sektorer och telefonbaserade sektorer.

Enligt en ny studie av Boston Consulting kommer sex miljoner arbetstillfällen och intäkter till ett värde av 109,2 miljarder euro att skapas fram till 2020 enligt typ 1. Detta speglar hur viktig denna typ av tjänsteleverans är för Indien och att denna fråga måste tas upp i frihandelsavtalet.

Föredraganden påpekar att frihandelsavtalets hela vidd inte kan uppnås utan TYP 4, som för närvarande innefattar en rad hinder i form av visumförfaranden, förbud, löneskillnader, diskriminering och brist på erkännande av yrkeskvalifikationer. Att avlägsna dessa hinder skulle skapa fördelar inte bara för Indien utan även för de importerande medlemsstaterna i EU. Föredraganden uppmanar med kraft medlemsstaterna att i handelstyp 4 göra effektivt tillträde möjligt, ömsesidigt erkänna kvalifikationer och licensieringskrav, såväl som att öka den sektorsvisa täckningen i typ 4, vistelsens längd och att undvika dubbelbeskattning av de indiska yrkespersonernas sociala förmåner utomlands. Enligt föredraganden är detta ett känsligt område för EU:s medlemsstater och kommer troligen inte att ge så mycket, även om föredraganden betonar att det finns stora fördelar att hämta.

Investeringar

EU är en viktig källa till utländsk direktinvestering för Indien, och står för ungefär 20 procent av Indiens sammanlagda flöde av utländska direktinvesteringar. Indiens kumulativa direktinvesteringar i samriskföretag och helägda dotterföretag i EU (från april 1996 till 2006/2007) uppgick till 4 315,87 miljoner euro, vilket gör EU till Indiens största mottagare för dess utlandsinvesteringar. Investeringsflödet mellan EU och Indien har stigit trots att Indiens investeringssystem fortfarande avskräcker många bolag i EU från att investera i landet.

Föredraganden konstaterar att Indien redan har undertecknat bilaterala investerings- och skyddsavtal med 18 medlemsstater i EU.

Föredraganden uppmanar kommissionen att införliva ett kapitel om investeringar som en viktig del i frihandelsavtalet men utan att för den skull ersätta befintliga bilaterala avtal. Genom att på det sättet främja och skydda investeringsavtal skulle investeringsförfarandet i respektive marknader underlättas. Föredraganden föreslår att man i ett sådant investeringsavtal skulle kunna föreskriva upprättandet av ett system med ett enda informationsställe för investerare från båda ekonomierna, där skillnaderna mellan investeringsreglerna och praxis förklaras och där man tillhandahåller upplysningar om alla rättsliga aspekter.

Offentlig upphandling

Till skillnad från EU har Indien inte undertecknat dagens avtal om offentlig upphandling och är därför inte underkastat det senares regler. Indien är dock inte emot ett avtal om insyn i myndigheternas upphandling. De viktiga frågorna för Indien är kravet på nationell behandling, definitionen på och tillämpningsområde för myndighets upphandling samt frågan om upphandlingsmetoder. Föredraganden anser att det är viktigt att frihandelsavtalet innehåller tvingande regler med tillräckliga insynsbestämmelser som stöder upprättandet av verkningsfulla och öppna upphandlingssystem.

Handel och konkurrens

Föredraganden välkomnar att Indien precis har antagit en ny konkurrenslag vars ordalydelse allmänt har välkomnats, men betonar att en bedömning av hur den verkställs inte kan göras, eftersom den ännu inte har börjat tillämpas. Föredraganden anser att EU bör ta med en ordalydelse grundad på artiklarna 81 och 82 i EG‑fördraget i frihandelsavtalet, för att se till att konkurrenslagen följs. Föredraganden konstaterar vidare att en effektiv och öppen konkurrensordning samt samarbetsavtalet skulle kunna vara användbara för att bemöta etablerade företags missbruk av sin dominanta ställning.

Immateriell äganderätt, industriell och kommersiell politik

Indien har förstärkt sin ordning för immateriell äganderätt under senare år och har gällande lagstiftning i enlighet med avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter. Indien har också visat ett tydligt åtagande att åstadkomma en fast ordning inom området immateriella rättigheter (IPR). Det föreligger dock fortfarande konflikt om några av IPR‑bestämmelserna och farhågor om systemet för deras tillämpning och upprätthållande.

Det finns ett behov av att säkerställa en effektiv tillämpning av IPR‑lagar, utbilda och höja IPR‑tjänstemännens kompetens, göra det möjligt för brottsbekämpande organ och rättsväsendet att förebygga och bestraffa överträdelser av IPR, samt modernisera IPR‑kontoren.

I detta hänseende är kommissionens planer på att införa TIDP II som en uppföljning till TIDP (utvecklingsprojekt för handel och industri) ett positivt initiativ. Dess mål i fråga om IPR är att tillhandahålla utbildning i att upprätthålla IPR och höja medvetenheten för att skydda företag och konsumenter.

Föredraganden välkomnar det gemensamma arbetsprogrammet om samarbete mellan parterna på patentområdet, i synnerhet regelbundna samråd på expertnivå om förfarandet för utfärdande av patent samt utbildning och utveckling av mänskliga resurser.

Handel och hållbar utveckling

Det är viktigt att man i frihandelsavtalet fastslår att hållbar utveckling är ett övergripande mål för EU och Indien och att man genom det säkerställer och underlättar respekten för internationella avtal och standarder om socialt skydd och miljö.

Både EU och Indien måste se till att utländsk direktinvestering inte uppmuntras genom att man begränsar lagstiftningen och sänker standarderna för miljö, grundläggande arbetsnormer eller yrkeshälso- och säkerhetslagstiftning.

Klausulen för mänskliga rättigheter och demokrati utgör en väsentlig del av frihandelsavtalet. Vid toppmötet mellan EU och Indien i Marseille bekräftade de åter sina åtaganden att stärka samarbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och upprätthålla dialogen om mänskliga rättigheter, med syfte att främja allmängiltiga mänskliga rättigheter. Det finns dock fortfarande en oro över den fortsatta förföljelsen av religiösa minoriteter och försvarare av mänskliga rättigheter i Indien samt utomrättsliga avrättningar och anonyma massgravar i den del av Kashmir som administreras av Indien. Parlamentet uppmanar den indiska regeringen att låta FN:s särskilda rapportörer undersöka dessa massgravar.

Europaparlamentets roll

Föredraganden anser att för att avtalet ska bli legitimt och allmänt accepterat måste parlamentet vara starkt delaktigt i varje skede av förhandlingarna och få möjlighet att uttrycka sin åsikt om huruvida den utarbetade texten är godtagbar. Föredraganden förväntar sig att kommissionen och rådet strävar efter att lägga fram avtalet i en form som kräver parlamentets samtycke enligt artikel 300.3 andra stycket i EG‑fördraget.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (9.12.2008)

till utskottet för internationell handel

över ett frihandelsavtal mellan EU och Indien

(2008/2135(INI))

Föredragande: Charles Tannock

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet upprepar vikten av ett strategiskt partnerskap mellan EU och Indien som är stadigt förankrat inte enbart i täta ekonomiska förbindelser utan även i delade värderingar i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, pluralism, rättssäkerhet och multilateralism. Parlamentet välkomnar Indiens åtagande, vilket det delar med EU, att bekämpa terrorism och att verka för internationell fred och säkerhet. Parlamentet fördömer de fruktansvärda attacker som riktades mot Indiens ekonomiska huvudstad Mumbai den 26 november 2008. Parlamentet uppmanar Indien att omgående vidta åtgärder för att förbättra säkerheten för landets medborgare och besökare från andra länder och att ställa alla de som medverkat i detta avskyvärda brott inför rätta. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att samarbeta med Indien i utredningen av dessa attacker.

2.   Europaparlamentet anser att Indiens attraktionskraft som handelspartner bara kommer att växa med tiden och att landets geopolitiska betydelse kommer att öka. Parlamentet välkomnar därför det åtagande som gjordes under det nionde toppmötet mellan Europeiska unionen och Indien i Marseille den 29 september 2008, att ytterligare utveckla det politiska utbytet och samarbetet mellan EU och Indien.

3.   Europaparlamentet noterar den ökande inflationen i Indien. Parlamentet konstaterar att Indien behöver göra betydande investeringar i infrastruktur och bygga ut kraftverkskapaciteten i mycket stor skala om det ska förbli en konkurrenskraftig och allt mer betydelsefull handelspartner för EU. Parlamentet välkomnar den indiska regeringens plan att avsätta 500 miljarder dollar i detta syfte under de nästkommande fem åren, och uppmanar såväl privata som offentliga organ att samarbeta helt och fullt i detta mycket omfattande projekt.

4.   Europaparlamentet noterar det avtal om civilt nukleärt samarbete som Förenta staterna och Indien har ingått samt den dispens för detta som gruppen för kärnmaterialsleverantörer (NSG) har givit. Denna dispens öppnar dörren för andra länder att samarbeta med Indien i kärnkraftsfrågor och gör det möjligt för EU-företag att konkurrera på den indiska kärnkraftsmarknaden. Samtidigt understryker parlamentet att dispensen ånyo bekräftar Indiens åtagande för icke-spridning.

5.   Europaparlamentet välkomnar den indiska premiärministerns invigning av den nya järnvägssträckan mellan Baramulla och Qazigund över Srinagar som ger tusentals nya arbetstillfällen åt lokalbefolkningen. Parlament anser att ekonomiska initiativ som detta kommer att förbättra utsikterna för större välstånd och en fredlig framtid för folket i Kashmir.

6.   Europaparlamentet välkomnar att det lyckats Indien att bli en givare och inte bara en mottagare av utvecklingsstöd.

7.   Europaparlamentet välkomnar att det förs en årlig dialog mellan EU och Indien om mänskliga rättigheter, men oroas av Indiens långsamma tillämpning av ILO:s arbetsnormer, särskilt vad avser barnarbete och tvångsarbete. Parlamentet uppmanar Indien att anstränga sig ytterligare för att se till att kvinnor behandlas bättre samt att ta sig an frågorna om dödsstraff och om den förföljelse och diskriminering av religiösa minoriteter som bland annat kommer till uttryck i behandlingen av kristna i Orissa och i andra delar av landet.

8.   Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts på forsknings- och utvecklingsområdet, inbegripet det EU-finansierade ramprogrammet. Parlamentet välkomnar de många indiska studenter som läser vid europeiska universitet genom Erasmus Mundusprogrammet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med förhandlingarna om ett frihandelsavtal lägga vederbörlig vikt vid frågor som rör de mänskliga rättigheterna, icke‑tariffära handelshinder, de bestående begränsningarna för utländska direktinvesteringar i viktiga sektorer samt immateriella rättigheter.

10. Europaparlamentet anser att ett ekonomiskt samarbete mellan EU och Indien, understött av ett system som bygger på de universella värden som EU förespråkar, skulle kunna fungera som mall för samarbete med andra länder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.12.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

2

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Angelika Beer, Bastiaan Belder, Elmar Brok, Colm Burke, Marco Cappato, Philip Claeys, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Michael Gahler, Jas Gawronski, Klaus Hänsch, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Ioannis Kasoulides, Maria Eleni Koppa, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Johannes Lebech, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Vural Öger, Ria Oomen-Ruijten, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, Samuli Pohjamo, Bernd Posselt, Raül Romeva i Rueda, Christian Rovsing, Flaviu Călin Rus, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Charles Tannock, Inese Vaidere, Geoffrey Van Orden, Ari Vatanen, Marcello Vernola, Jan Marinus Wiersma, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Árpád Duka-Zólyomi, Martí Grau i Segú, David Hammerstein, Pierre Jonckheer, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Alexander Graf Lambsdorff, Erik Meijer


YTTRANDE från utskottet för utveckling (11.12.2008)

till utskottet för internationell handel

över ett frihandelsavtal mellan EU och Indien

(2008/2135(INI))

Föredragande: Filip Kaczmarek

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att EU och Indien vid det nionde toppmötet mellan Indien och EU den 29 september 2008 förband sig att utvidga sina samråd i FN:s människorättsråd och att upprätthålla sin dialog i syfte att främja de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, vilket speglades i den offentliggjorda gemensamma handlingsplanen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att utvecklingen av handelsförbindelserna mellan EU och Indien går hand i hand med reformer av de mänskliga rättigheterna i Indien, och lovordar det faktum att de har utvidgats till att omfatta forskning och samarbete om värdigt arbete, hållbar utveckling och klimatförändringar.

2.  Europaparlamentet välkomnar att den särskilda åtgärden för kulturellt samarbete mellan EU och Indien för perioden 2007–2009 har dragits igång, i synnerhet när det gäller utbildning, studentutbyten, yrkesutbildning och interkulturell dialog.

3.  Europaparlamentet är oroat över de stigande råvarupriserna i världen och de följder detta får för den fattigaste delen av befolkningen, bl.a. i Indien, vilket utgör en utmaning för den stabila tillväxten och ökar de globala orättvisorna. Parlamentet uppmanar EU och Indien att samordna en omfattande strategi för att tackla denna fråga på ett integrerat sätt.

4.  Europaparlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som Indien har gjort när det gäller allmän grundskoleutbildning, fattigdomsutrotning och ökad tillgång till säkert dricksvatten. Parlamentet konstaterar emellertid att Indien fortfarande är ur kurs när det gäller de flesta av de hälsorelaterade millennieutvecklingsmålen såsom spädbarnsdödlighet, mödravård, undernäring bland barn och minskning av malaria, tuberkulos och hiv/aids. Parlamentet är bekymrat över att daliter och adivasi (ursprungsbefolkningar) är de som har gagnats minst av de framsteg som har gjorts för att nå millennieutvecklingsmålen och fortfarande diskrimineras när det gäller bostäder, utbildning, sysselsättning och tillgång till sjukvård och andra tjänster.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det trots en konstant ekonomisk tillväxt fortfarande råder stora orättvisor och att fler än 800 miljoner människor lever på mindre än 2 USD per dag. Parlamentet är särskilt oroat över situationen för underprivilegierade befolkningsgrupper, i synnerhet kvinnor, barn, marginaliserade grupper och grupper som diskrimineras, t.ex. daliter och adivasi, samt landsbygdsbefolkningen. Parlamentet betonar att det måste säkerställas att frihandelsavtalet inte begränsar de befogenheter som den indiska regeringen behöver för att ta itu med fattigdom och orättvisor. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att samarbeta med den indiska regeringen för att förbättra situationen för dessa grupper och undersöka möjligheterna till ett framtida samarbete för att stoppa könsdiskrimineringen och den kastrelaterade diskrimineringen, med hänvisning till parlamentets resolution av den 1 februari 2007 om människorättsläget för daliterna i Indien.

6.  Europaparlamentet betonar att den ökande miljöförstöringen i Indien är ett växande problem med ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser som är omöjliga att föreställa sig, i synnerhet för de många indier som lever i fattigdom. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck EU att fortsätta att samarbeta med Indien på detta område.

7.  Europaparlamentet är imponerat över vilka effekter den ekonomiska tillväxten har haft för utvecklingen i vissa regioner i Indien, och uppmanar kommissionen att stödja forskning samt de främsta modeller och den nationella och regionala och lokala politik som ligger bakom dessa effekter, i syfte att underlätta utbyte av erfarenheter och bästa praxis över regiongränserna.

8.  Europaparlamentet anser att EU särskilt måste uppmärksamma de små och medelstora företagen i Indien, och föreslår därför att alla program för utvecklingssamarbete mellan EU och Indien skulle kunna stärka sådana företag genom åtgärder för finansiering av marknadsdrivna lokala projekt som föreslås av enskilda medborgare.

9.  Europaparlamentet välkomnar att mikrokrediter har blivit allt vanligare i hela Indien, något som har vunnit erkännande som ett effektivt sätt att skapa gräsrotsledd utveckling.

10. Europaparlamentet förespråkar att samarbetet mellan EU och Indien när det gäller sysselsättning och socialpolitik ska inrikta sig på problemen med diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden, tvångsarbete och barnarbete, med tanke på att Indien är ett av de länder i världen som har flest barnarbetare – ca 150 miljoner – i syfte att tillse att Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande rättigheter i arbetslivet följs och att den ”sociala dumpningen” avskaffas.

11. Europaparlamentet välkomnar att det 2006 infördes en ny indisk lag om barnarbete, enligt vilken barn under 14 år inte får arbeta som tjänstefolk eller i matstånd, och uppmanar EU att fortsätta att uppmuntra Indien att ratificera ILO:s konvention nr 182 om de värsta formerna av barnarbete, konvention nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete samt konvention nr 98 om organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt, vilket skulle innebära ett positivt steg mot avskaffande av barnarbete.

12. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att vid förhandlingarna om ett frihandelsavtal insistera på ett kapitel om hållbar utveckling som fastställer rättsligen bindande och verkställbara sociala och miljömässiga minimibestämmelser.

13. Europaparlamentet betonar att EU bör pressa den indiska regeringen att ta itu med frågan om det tvångsarbete som berör miljontals människor i Indien, i första hand daliter och adivasi. Det finns skäl att tro att denna fråga inte tas itu med ordentligt på grund av bristande administrativ och politisk vilja.

14. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att bland EU-baserade företag som investerar i och idkar handel med Indien främja ett mer omfattande företagaransvar, inbegripet dessa företags skyldighet att respektera arbetsmarknadslagar och mänskliga rättigheter och skydda miljön, och samtidigt ingå ett avtal med den indiska regeringen i syfte att inrätta ett effektivt system för att övervaka arbetstagarnas rättigheter samt effektiva åtgärder för att garantera icke‑diskriminering och minimera miljöpåverkan i alla affärstransaktioner som EU-baserade företag i Indien deltar i.

15. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU att i sitt frihandelsavtal med Indien införa en bestämmelse som garanterar att EU-företag som utnyttjar särskilda ekonomiska områden inte kan undantas från skyldigheten att följa grundläggande arbetsrätt eller andra rättigheter på arbetsmarknaden som bygger på ILO-konventioner som Indien har ratificerat.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.12.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Alessandro Battilocchio, Josep Borrell Fontelles, Danutė Budreikaitė, Marie-Arlette Carlotti, Nirj Deva, Fernando Fernández Martín, Juan Fraile Cantón, Alain Hutchinson, Glenys Kinnock, Maria Martens, Gay Mitchell, Horst Posdorf, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Johan Van Hecke

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Csaba Őry, Renate Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Fernando Fernández Martín, Francesco Ferrari, Zita Gurmai, Emilio Menéndez del Valle, Ramona Nicole Mănescu, Justas Vincas Paleckis, Leopold Józef Rutowicz


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.3.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

9

3

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Kader Arif, Francisco Assis, Françoise Castex, Glyn Ford, Jacky Hénin, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, David Martin, Georgios Papastamkos, Peter Šťastný, Gianluca Susta

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ole Christensen, Albert Deß, Sajjad Karim, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

André Brie, Timothy Kirkhope, László Surján

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy