Förfarande : 2008/2063(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0145/2009

Ingivna texter :

A6-0145/2009

Debatter :

PV 06/05/2009 - 15
CRE 06/05/2009 - 15

Omröstningar :

PV 07/05/2009 - 9.2
CRE 07/05/2009 - 9.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0373

BETÄNKANDE     
PDF 354kWORD 422k
19.3.2009
PE 407.780v03-00 A6-0145/2009

om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Utskottet för konstitutionella frågor

Föredragande (*): Jo Leinen

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utrikesutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för utveckling (*)
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel (*)
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (*)
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (*)
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism (*)
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (*)
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (*)
 YTTRANDE från fiskeriutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (*)
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (*)
 YTTRANDE från utskottet för framställningar (*)
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET
 BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat den 13 december 2007,

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ändrade genom Europeiska enhetsakten och Maastricht‑, Amsterdam‑ och Nicefördragen,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 12 december 2007(1),

–   med beaktande av Laekenförklaringen av den 15 december 2001 om Europeiska unionens framtid(2),

–   med beaktande av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat i Rom den 29 oktober 2004,

–   med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om en färdplan för EU:s konstitutionella process(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 juli 2007 om sammankallandet av regeringskonferensen(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2008 om Lissabonfördraget(5),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt utskottet för framställningar (A6‑0145/2008).

1. Nya politikområden

1.1. Nya mål och övergripande bestämmelser

1.  Europaparlamentet välkomnar att stadgan om de grundläggande rättigheterna genom fördraget får en bindande karaktär och välkomnar erkännandet av de rättigheter, friheter och principer som fastställs för alla EU‑medborgare och personer bosatta i unionen. Parlamentet understryker sitt åtagande att se till att stadgan genomförs fullt ut.

2.  Europaparlamentet välkomnar den förstärkning av den representativa demokratin och deltagandedemokratin som blir resultatet av bl.a. införandet av det s.k. medborgarinitiativet (artikel 11 i EU‑fördraget i Lissabonfördragets version), som gör det möjligt för ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, att uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag till rättsakt.

3.  Europaparlamentet välkomnar att miljöskyddet har fått en framträdande plats inom alla EU:s politikområden och att det finns en uttrycklig hänvisning i artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i Lissabonfördragets version (nedan kallat fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) om att bekämpa klimatförändringen på internationell nivå. Parlamentet betonar att det kommer att fortsätta att verka för att EU ska ha en ledande roll i alla handlingsprogram för att bekämpa klimatförändringar och global uppvärmning.

4.  Europaparlamentet välkomnar att det i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt etableras en koppling mellan uppbyggandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och respekten för de grundläggande rättigheterna och rättssystemen i Europeiska unionen och dess medlemsstater (artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

5.  Europaparlamentet noterar särskilt målet att upprätta en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt […] en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö” (artikel 3.3 i EU‑fördraget), som innebär att målet att fullborda den inre marknaden kopplas till andra mål.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att jämställdheten mellan kvinnor och män numera ingår som ett av unionens värden (artikel 2 i EU‑fördraget) och som ett av dess mål (artikel 3.3 i EU‑fördraget).

7.  Europaparlamentet välkomnar att ”unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra” enligt artikel 208.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, medan det i nu gällande artikel 177.1 i EG-fördraget står att ”Gemenskapens politik inom området för utvecklingssamarbete, […] skall vara ett komplement till medlemsstaternas politik”. Parlamentet betonar sitt eget utökade ansvar, eftersom unionen kommer att få en större roll när det gäller att ta initiativ till utformningen av politiken, vilket bör leda till en bättre samordning och arbetsfördelning mellan givarna och till ett effektivare bistånd för en ”minskning och på sikt utrotning av fattigdom” inom ramen för millenieutvecklingsmålen.

8.  Europaparlamentet anser att införandet av territoriell sammanhållning som ett av unionens mål (artikel 3 i EU‑fördraget) kompletterar målen för ekonomisk och social sammanhållning och att införandet av rättsliga grunder inom dessa respektive områden kommer att utöka parlamentets behörighet att bedöma de territoriella effekterna av EU:s viktigaste politikområden. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att de yttersta randområdenas särskilda ställning bekräftas genom artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9.  Europaparlamentet välkomnar införandet av övergripande bestämmelser om hög sysselsättning, socialt skydd, kampen mot social utestängning, en hög utbildningsnivå, en hög hälsoskyddsnivå, bekämpande av diskriminering och miljöskydd, som utgör allmänna principer som ska ligga till grund för EU:s politik (artiklarna 9, 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

10. Europaparlamentet välkomnar även stärkandet av konsumentskyddet som en integrerad del vid utarbetandet och genomförandet av åtgärder på andra politiska områden, eftersom denna integrerade del genom artikel 12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ges en betydligt prominentare position.

11. Europaparlamentet välkomnar den uttryckliga bestämmelsen om solidaritet i artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som innebär att rådet får besluta om lämpliga åtgärder om det uppstår allvarliga försörjningsproblem i fråga om vissa varor, särskilt på energiområdet.

12. Europaparlamentet välkomnar att det i artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att humanitärt bistånd till fullo utgör ett av unionens politikområden. Parlamentet anser att kapitel 1 (utvecklingssamarbete) och kapitel 3 (humanitärt bistånd) i avdelning III i den femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör en tydligt rättslig grund för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd som ska omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

13. Europaparlamentet välkomnar dessutom att EU har fått utökade befogenheter när det gäller civilskydd och kan ge särskilt bistånd och katastrofhjälp till tredjeländer (artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

1.2. Nya rättsliga grunder

14. Europaparlamentet understryker att utvidgningen av unionens yttre åtgärder inom ramen för Lissabonfördraget, inbegripet de nya rättsliga grunderna och utrikespolitiska instrumenten (yttre åtgärder och den gemensamma utrikes‑ och säkerhetspolitiken (Gusp)/den gemensamma säkerhets‑ och försvarspolitiken), kräver en ny interinstitutionell balans som kan garantera tillfredsställande demokratisk kontroll genom parlamentets försorg.

15. Europaparlamentet välkomnar att energifrågorna nu kommer att omfattas av en särskild avdelning, XXI, i den tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och att det därmed kommer att finnas en rättslig grund för åtgärder på detta område (artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet konstaterar emellertid att – även om det ordinarie lagstiftningsförfarandet i regel kommer att följas – beslut om energimixen fortfarande kommer att falla inom ramen för medlemsstaternas behörighet, medan åtgärder av fiskal karaktär inom detta område även i fortsättningen endast förutsätter att Europaparlamentet hörs.

16. Europaparlamentet ser positivt på unionens gemensamma värderingar när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och välkomnar den rättsliga grund utifrån vilken principer och villkor för tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse kan fastställas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och protokoll nr 26 om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse).

17. Europaparlamentet anser att de förändringar inom den gemensamma handelspolitiken som införs genom Lissabonfördraget (artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) sammantaget bidrar till att öka politikens demokratiska legitimitet och effektivitet, särskilt genom införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och kravet på godkännande för ingående av avtal. Parlamentet konstaterar att alla frågor som omfattas av den gemensamma handelspolitiken kommer att falla inom ramen för unionens exklusiva behörighet, vilket innebär att det inte längre kommer att finnas blandade handelsavtal som har ingåtts av både unionen och medlemsstaterna.

18. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över införandet av en bestämmelse om en europeisk rymdpolitik (artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och välkomnar den möjlighet som ges parlamentet och rådet att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett europeiskt rymdprogram. Parlamentet anser emellertid att formuleringen ”dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar” i nämnda artikel kan leda till svårigheter vid genomförandet av en gemensam europeisk rymdpolitik.

19. Europaparlamentet påpekar att Lissabonfördraget innehåller en ny rättslig grund för medbeslutande när det gäller immateriell äganderätt (artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

20. Europaparlamentet välkomnar utvidgningen av EU:s ungdomspolitiska insatser som ska främja ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv (artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

21. Europaparlamentet välkomnar den nya rättsliga grund som fastställs i artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det förklaras att unionens institutioner, organ och byråer ska stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter, eftersom detta utgör grunden för en förordning om unionens administrativa förfarande.

22. Europaparlamentet välkomnar den stärkta rättsliga grunden för antagandet av åtgärder från unionens sida vilka syftar till att förebygga och bekämpa bedrägerier som skadar Europeiska unionens ekonomiska intressen (artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet betonar att den bestämmelse som för närvarande ingår i artikel 280 i EG-fördraget och som föreskriver att dessa åtgärder inte ska gälla tillämpningen av nationell straffrätt eller den nationella rättsskipningen utgår i och med Lissabonfördraget.

23. Europaparlamentet påpekar att det i de nya fördragsbestämmelserna om civil‑ och straffrättsligt samarbete ingår en rättslig grund för antagandet av åtgärder för att stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet (artiklarna 81 och 82 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

24. Europaparlamentet betonar att det i Lissabonfördraget även fastställs att det kan inrättas en europeisk åklagarmyndighet som ska bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen (artikel 86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

25. Europaparlamentet välkomnar att det i Lissabonfördraget införs bindande bestämmelser för att i EU:s interna och externa mål skydda barnets rättigheter (artikel 3.3 andra stycket och artikel 3.5 i EU‑fördraget).

26. Europaparlamentet välkomnar att en ny avdelning införs i Lissabonfördraget som ägnas åt turism (artikel 195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), där det fastställs att unionen ska komplettera medlemsstaternas insatser. Parlamentet välkomnar vidare bestämmelsen om att lagstiftningsförslag som omfattas av denna avdelning ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

27. Europaparlamentet välkomnar att idrott finns med i Lissabonfördraget som ett av de områden för vilka det fastställs en rättslig grund (artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet betonar särskilt att unionen äntligen kan vidta åtgärder för att utveckla idrotten och framför allt dess europeiska dimension, och vid genomförandet av politiken på andra områden kan beakta idrottens särart i vederbörlig utsträckning.

2. Nya befogenheter för parlamentet

2.1. Utökad rätt till medbeslutande

28. Europaparlamentet välkomnar att Lissabonfördraget stärker EU:s demokratiska legitimitet avsevärt genom att utöka parlamentets rätt till medbeslutande.

29. Europaparlamentet välkomnar att området med frihet, säkerhet och rättvisa är helt integrerat i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artiklarna 67–89), vilket innebär att den tredje pelaren formellt upphör att existera. Parlamentet välkomnar att de flesta beslut som rör civilrätt, asyl, invandring och viseringspolitik samt rättsligt och polisiärt samarbete i brottmål kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

30. Europaparlamentet anser att införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet inom den gemensamma jordbrukspolitiken förbättrar EU:s demokratiska legitimitet, eftersom Europaparlamentet kommer att jämställas med rådet i lagstiftningsarbetet. Parlamentet betonar att medbeslutande kommer att tillämpas för all jordbrukslagstiftning enligt artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och att detta särskilt kommer att gälla för de fyra övergripande huvudtexterna på jordbruksområdet (den gemensamma organisationen av marknader, förordningen om direktstöd, förordningen om landsbygdsutveckling och finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken). Parlamentet påpekar att även lagstiftning om kvalitet, ekologiskt jordbruk och marknadsföring kommer att omfattas av artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

31. Europaparlamentet betonar att varje behörighet hos rådet att anta åtgärder i enlighet med artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet förutsätter ett tidigare antagande av en rättsakt i enlighet med artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilken omfattar villkoren och begränsningarna i samband med de befogenheter som rådet getts. Parlamentet anser att artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt varken utgör någon rättslig grund eller kan ligga till grund för självständiga befogenheter som skulle medge antagande eller ändring av någon av de rättsakter från rådet som för närvarande gäller inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådet uppmanas att avstå från sådana åtgärder som avses i artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om det inte först samrått med parlamentet.

32. Europaparlamentet konstaterar att beslutsfattandet om den gemensamma fiskeripolitiken förändras på ett genomgripande sätt – och att även ansvarsskyldigheten inom den gemensamma fiskeripolitiken stärks – i och med Lissabonfördraget. Parlamentet välkomnar att parlamentet och rådet kommer att, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, anta de bestämmelser som krävs för att den gemensamma fiskeripolitikens mål ska uppnås (artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet anser i detta sammanhang att alla frågor som formellt ingår i andra årliga regleringar än fastställandet av fångstmöjligheter och fördelning av kvoter, t.ex. tekniska åtgärder eller fiskeansträngning eller införlivandet av avtal som antas inom regionala fiskeriorganisationer, och som har en egen rättslig grund, bör omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

33. Europaparlamentet välkomnar införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagandet av detaljerade bestämmelser om den multilaterala övervakningen (artikel 121.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), vilket torde stärka den ekonomiska samordningen.

34. Europaparlamentet anser att Europeiska centralbanken (ECB) har fått ett större ansvar för att rapportera om sina penningpolitiska beslut, eftersom ECB erkänns som en av Europeiska unionens institutioner. Parlamentet välkomnar att flera bestämmelser i stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och ECB kan ändras efter samråd med parlamentet i enlighet med artikel 40.2 i ECBS:s och ECB:s stadga. Detta innebär inte några begränsningar i ECB:s oberoende på det penningpolitiska området eller i samband med de prioriteringar som fastställs genom fördraget.

35. Europaparlamentet anser att artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en förbättring eftersom det fleråriga ramprogrammet och genomförandet av ett europeiskt forskningsområde, vilka nämns i denna artikel, kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet konstaterar emellertid att de särskilda program som nämns i artikeln kommer att antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande som endast förutsätter samråd med Europaparlamentet (artikel 182.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

36. Europaparlamentet välkomnar att det genom Lissabonfördraget jämställs med rådet när det gäller genomförandet av strukturfonderna, i och med att det nuvarande samtyckesförfarandet ersätts med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet anser att detta är särskilt betydelsefullt för strukturfonderna efter 2013, eftersom det i samband med dessa fonder skapar ökad öppenhet och ökar ansvarigheten gentemot medborgarna.

37. Europaparlamentet konstaterar att lagstiftning om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning kommer att omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande och kräva parlamentets godkännande (artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

38. Europaparlamentet välkomnar att det ordinarie lagstiftningsförfarandet kommer att tillämpas på åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, och sexuellt utnyttjande (artiklarna 79.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

39. Europaparlamentet välkomnar att beslut med kvalificerad majoritet utökas till att även omfatta utbildningsområdet, inklusive idrott (artikel 165.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

40. Europaparlamentet välkomnar att medbeslutande hädanefter kommer att omfatta tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid unionen (artikel 336 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), med tanke på att parlamentet därigenom jämställs med rådet i samband med ändringar av dessa föreskrifter.

2.2. Nya budgetbefogenheter

41. Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget medför genomgripande förändringar när det gäller unionens finanser, särskilt interinstitutionella förbindelser och beslutsförfaranden.

42. Europaparlamentet påpekar att rådet och parlamentet inom gränserna för de egna medlen måste enas om programplaneringen av utgifter, vilken blir rättsligt bindande (artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet välkomnar att budgeten som helhet måste antas gemensamt av parlamentet och rådet, i enlighet med den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar likaså avskaffandet av uppdelningen i obligatoriska och icke‑obligatoriska utgifter (artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet välkomnar slutligen att antagandet av budgetförordningen kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

43. Europaparlamentet hänvisar till betänkandet från budgetutskottet om det förnyade Lissabonfördragets effekter på EU:s budget: institutioner och nya befogenheter för unionen.

2.3. Nytt godkännandeförfarande

44. Europaparlamentet välkomnar att det förenklade ändringsförfarandet när det gäller införandet av omröstning med kvalificerad majoritet och det ordinarie lagstiftningsförfarandet för ett visst område enligt avdelning V i EU‑fördraget eller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kräver parlamentets godkännande.

45. Europaparlamentet noterar införandet av en bestämmelse om utträde för medlemsstaterna (artikel 50 i EU‑fördraget). Parlamentet understryker i detta sammanhang att ett avtal om detaljerna i samband med en medlemsstats utträde ur unionen inte får ingås utan parlamentets godkännande.

46. Europaparlamentet välkomnar att dess godkännande krävs för en lång rad internationella avtal som ingås av unionen. Parlamentet understryker att det har för avsikt att uppmana rådet att i förekommande fall inte inleda förhandlingar om internationella avtal förrän parlamentet har tagit ställning, och att låta parlamentet på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott anta rekommendationer i varje skede av förhandlingarna, varvid dessa rekommendationer bör beaktas innan förhandlingarna avslutas.

47. Europaparlamentet anser att framtida ”blandade” avtal med delar som rör Gusp‑frågor och delar som rör andra frågor normalt måste behandlas utifrån en enda rättslig grund, som bör vara den som direkt gäller avtalets huvudsakliga innehåll. Parlamentet konstaterar att det kommer att ha rätt att höras, utom när avtalet uteslutande rör Gusp.

2.4. Nya kontrollbefogenheter

48. Europaparlamentet välkomnar att kommissionens ordförande kommer att väljas av Europaparlamentet på Europeiska rådets förslag och med hänsyn till valet till Europaparlamentet. Parlamentet hänvisar till betänkandet om den interinstitutionella balansen från utskottet för konstitutionella frågor.

49. Europaparlamentet välkomnar att kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes‑ och säkerhetspolitiken måste godkännas av parlamentet och att övriga kommissionsledamöter måste godkännas kollektivt och omfattas kollektivt av förslag om misstroendevotum och därmed ska vara kollektivt ansvariga inför parlamentet.

50. Europaparlamentet välkomnar det nya förfarande för att utse domare och generaladvokater till EG‑domstolen och tribunalen som fastställs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som innebär att de nationella regeringarnas beslut måste föregås av ett yttrande om kandidaternas lämplighet att utöva ämbetena som avges av en kommitté bestående av sju experter, varav en ska föreslås av Europaparlamentet.

51. Europaparlamentet understryker behovet av öppenhet och demokratisk kontroll när det gäller inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder i enlighet med artikel 27.3 i EU‑fördraget, och erinrar om sin rätt att höras i denna fråga. Parlamentet anser att den europeiska avdelningen för yttre åtgärder administrativt bör vara knuten till kommissionen.

52. Europaparlamentet förväntar sig förtydliganden när det gäller kriterierna för och utnämningen och utvärderingen av EU:s särskilda representanter, däribland definitionen av och syftet med deras uppgifter, längden på deras mandat och samordningen och komplementariteten med unionens framtida delegationer.

53. Europaparlamentet understryker behovet av öppenhet och demokratisk kontroll när det gäller inrättandet av Europeiska försvarsbyrån och dess verksamhet, genom ett regelbundet informationsutbyte mellan chefen för Europeiska försvarsbyrån och det ansvariga utskottet i Europaparlamentet.

54. Europaparlamentet välkomnar sin nya samrådsroll enligt artikel 40.2 i stadgan för ECBS och ECB när det gäller förändringar av ECB‑rådets sammansättning.

55. Europaparlamentet välkomnar att organ, framför allt Europol och Eurojust, i större utsträckning kommer att underställas parlamentarisk kontroll (artiklarna 85 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet anser mot bakgrund av detta att det samrådsförfarande som föreskrivs för bildande av gemensamma företag på områdena forskning och teknisk utveckling (artiklarna 187 och 188 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) inte överensstämmer med andan i unionsrättsakter för bildande av organ.

2.5. Nya rättigheter att få information

56. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådets ordförande att se till att parlamentet får fullständig information om förberedelserna inför Europeiska rådets möten och att lämna rapporter om resultaten av mötena, om möjligt inom loppet av två arbetsdagar (om detta krävs med tanke på särskilda sammanträden i parlamentet).

57. Europaparlamentet uppmanar ordföranden för rådets roterande ordförandeskap att informera parlamentet om ordförandeskapets program och de resultat som uppnås.

58. Europaparlamentet uppmanar likaså kommissionens vice ordförande/unionens framtida höga representant för utrikes‑ och säkerhetspolitiken att tillsammans med parlamentet komma överens om tillfredsställande metoder för att se till att parlamentet får fullständig information och hörs om unionens yttre åtgärder och att alla parlamentariska utskott som är ansvariga för områden som faller inom ramen för den höga representantens ansvarsområde involveras på vederbörligt sätt.

59. När det gäller förhandlingar om och ingående av internationella avtal betonar Europaparlamentet att kommissionen kommer att ha en rättslig skyldighet att informera parlamentet om framstegen i förhandlingarna på samma sätt som den av rådet utsedda särskilda kommitté som avses i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet kräver att denna information ska ges i samma omfattning och vid samma tidpunkt som den ges till den relevanta rådskommitté som avses i denna artikel.

2.6. Ny initiativrätt

60. Europaparlamentet välkomnar sin nya möjlighet att ta initiativ till ändringar av fördragen och kommer att utnyttja detta för att lägga fram nya idéer om EU:s framtid när nya utmaningar gör detta nödvändigt.

61. Europaparlamentet välkomnar att parlamentet kommer att ha initiativrätt när det gäller förslag om sin egen sammansättning, varvid principerna i fördragen ska respekteras (artikel 14 i EU‑fördraget).

62. Europaparlamentet konstaterar att det genom Lissabonfördraget införs ett särskilt lagstiftningsförfarande för antagande av bestämmelser om villkor för tillsättning av tillfälliga undersökningskommittéer och om deras befogenheter (artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

3. Nya förfaranden

3.1. De nationella parlamentens kontroll

63. Europaparlamentet välkomnar de nya rättigheter som tilldelas de nationella parlamenten beträffande kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i all EU‑lagstiftning. Parlamentet anser att förstärkningen av de nationella parlamentens kontroll av EU:s politikområden även kommer att öka allmänhetens medvetenhet om unionens verksamhet.

64. Europaparlamentet betonar att de nationella parlamentens nya rättigheter måste respekteras till fullo ifrån det att Lissabonfördraget träder i kraft.

65. Europaparlamentet välkomnar lokala och regionala myndigheters skyldighet att respektera subsidiaritetsprincipen. Parlamentet noterar Regionkommitténs rätt att väcka talan vid EG‑domstolen om den anser att subsidiaritetsprincipen har kränkts (artikel 8 andra stycket i protokoll nr 2).

3.2. Delegerade rättsakter

66. Europaparlamentet uppskattar de förbättringar som blir följden av de nya bestämmelserna om rättsakter och normhierarkin, särskilt skapandet av delegerade akter (artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), som innebär att kommissionen får delegeras befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och ändra icke väsentliga delar av lagstiftningsakter. Parlamentet påpekar att delegeringens mål, innehåll, omfattning och varaktighet uttryckligen ska fastställas av parlamentet och rådet i lagstiftningsakten.

67. Europaparlamentet välkomnar framför allt bestämmelsen i artikel 290.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken parlamentet (och rådet) får besluta att återkalla delegeringen av befogenhet och göra invändningar mot enskilda delegerade akter.

68. Europaparlamentet konstaterar att fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte innehåller någon rättslig grund för en ramåtgärd för delegerade akter, men föreslår att institutionerna enas om en standardformulering för sådana delegeringar som kommissionen regelbundet kan införa i förslag till lagstiftningsakter. Parlamentet betonar att detta skulle skydda lagstiftarens frihet.

69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga hur den avser att tolka förklaring nr 39, som är bifogad slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget, beträffande samråd med experter på området finansiella tjänster, och hur den avser att tillämpa denna tolkning på områden som inte rör bestämmelserna om delegerade akter i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.3. Genomförandeakter

70. Europaparlamentet konstaterar att nuvarande artikel 202 i EG‑fördraget om genomförandebefogenheter upphävs genom Lissabonfördraget och att det i artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt införs ett nytt förfarande – ”genomförandeakter” – som innebär att genomförandebefogenheter får tilldelas kommissionen i fall där ”enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter krävs”.

71. Europaparlamentet noterar att parlamentet och rådet enligt artikel 291.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är skyldiga att i förväg anta regler och principer för ”medlemsstaternas kontroll” av utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

72. Europaparlamentet konstaterar vidare att det nuvarande kommittéförfarandet inte är förenligt med Lissabonfördraget och att lagstiftningsakter som inte har antagits före ikraftträdandet måste ändras för att uppfylla kraven i artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

73. Europaparlamentet anser att en interimslösning skulle kunna förhandlas fram med rådet för en inledande period så att inga hinder uppstår på grund av juridiska tomrum och den nya förordningen skulle kunna antas av lagstiftaren efter vederbörlig behandling av kommissionens förslag.

4. Prioriteringar för övergångsperioden

74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till medlagstiftarna översända alla ej färdigbehandlade förslag för vilka nya rättsliga grunder och ändringar i lagstiftningsförfarandet är tillämpliga.

75. Europaparlamentet påpekar att det kommer att besluta om sin ståndpunkt beträffande yttranden som redan har antagits under samrådsförfaranden om frågor som har förts över till det ordinarie lagstiftningsförfarandet, oavsett om detta innebär att det måste bekräfta sin tidigare ståndpunkt eller anta en ny. Parlamentet betonar att bekräftelser av att yttranden utgör parlamentets ståndpunkt efter den första behandlingen kan bli föremål för omröstning i parlamentet först efter det att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

76. Europaparlamentet kräver att ett interinstitutionellt avtal ska ingås för att förhindra att lagstiftningsförslag inom den tredje pelaren med betydelse för de grundläggande rättigheterna antas innan Lissabonfördraget har trätt i kraft, så att en fullständig juridisk granskning kan äga rum. Åtgärder som inte får någon effekt, eller bara en begränsad effekt, på de grundläggande rättigheterna får antas även före fördragets ikraftträdande.

5. Förslag

77. Europaparlamentet uppmanar övriga institutioner att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal som omfattar följande aspekter:

a)   De viktigaste mål som EU ska uppnå efter 2009, t.ex. i form av ett ramavtal om ett arbetsprogram för parlamentets och kommissionens mandatperiod, som inleds 2009.

b)   Genomförandebestämmelser som ska antas för att göra det nya fördraget till en framgång för institutionerna och unionsmedborgarna.

78. Europaparlamentet kräver att det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet och rådet uppdateras för att deras arbetsförbindelser när det gäller utrikespolitiken ska definieras, däribland delandet av sekretessbelagd information på grundval av artiklarna 14 och 36 i EU‑fördraget och artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

79. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga förhandlingar med parlamentet om ett nytt interinstitutionellt avtal som ger parlamentet en konkret definition av dess inblandning i varje steg inför ingåendet av ett internationellt avtal.

80. Europaparlamentet begär, som en följd av de nya bestämmelserna om den fleråriga budgetramen (artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och budgetförordningen (artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), en översyn av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

81. Europaparlamentet anser att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas för att utforma en europeisk informations‑ och kommunikationspolitik och att de tre institutionernas gemensamma politiska förklaring om kommunikation är ett viktigt första steg på vägen när det gäller att uppnå detta mål.

82. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett förslag för genomförandet av ”medborgarinitiativet”, med tydliga, enkla och användarvänliga regler för utövandet av denna medborgerliga rättighet. Parlamentet hänvisar till betänkandet om ”medborgarinitiativ” från utskottet för konstitutionella frågor.

83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta förordningar om genomförandet av artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om god förvaltning och därmed uppfylla ett mångårigt krav från parlamentet och Europeiska ombudsmannen på ett gemensamt förvaltningsrättsligt system som reglerar EU:s förvaltning.

84. Europaparlamentet konstaterar att det enligt Lissabonfördraget är tillåtet att inkludera Europeiska utvecklingsfonden i unionens budget, varigenom den demokratiska legitimiteten hos en betydande del av EU:s utvecklingspolitik kommer att öka. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för EU:s budget vid halvtidsöversynen 2008/2009.

85. Europaparlamentet rekommenderar att unionens ställning i internationella organisationer omgående granskas och förstärks så snart Lissabonfördraget har trätt i kraft och Europeiska unionen har ersatt Europeiska gemenskaperna.

86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillsammans med parlamentet komma överens om en strategi för att se till att antagen lagstiftning är förenlig med stadgan för de grundläggande rättigheterna och bestämmelserna i fördragen om t.ex. förhindrande av diskriminering, skydd av asylsökande, ökad öppenhet, uppgiftsskydd, minoriteters rättigheter och brottsoffers och brottsmisstänktas rättigheter.

87. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bidra till att förbättra förbindelserna mellan EU:s och medlemsstaternas myndigheter, särskilt när det gäller lagstiftning och rättsväsendet.

88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en effektiv gemensam energipolitik i syfte att åstadkomma en god samordning av energimarknaderna i EU:s medlemsstater och en utveckling av dessa marknader, varvid yttre aspekter – framför allt energikällor och energiförsörjningsvägar – bör beaktas.

89. Europaparlamentet uppmanar rådet att tillsammans med parlamentet överväga hur bestämmelserna i artikel 127.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska tillämpas, enligt vilka det får tilldela Europeiska centralbanken särskilda uppgifter ”i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag”.

90. Europaparlamentet åtar sig att anpassa sin interna organisation och optimera och rationalisera utövandet av de nya befogenheter som det ges genom fördraget.

°

°         °

91. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, samt till medlemsstaternas nationella parlament.

(1)

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000, proklamerad i Strasbourg den 12 december 2007.

(2)

Europeiska rådets möte i Laeken, Laekenförklaringen om Europeiska unionens framtid, SN 273/01, 15.12.2001.

(3)

EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 215.

(4)

Antagna texter, P6_TA(2007)0328.

(5)

Antagna texter, P6_TA(2008)0055.


YTTRANDE från utrikesutskottet (*) (4.6.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Jacek Saryusz ‑Wolski

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utrikesutskottet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att en utvidgning av unionens yttre åtgärder i enlighet med Lissabonfördraget, inklusive bestämmelserna om nya rättsliga grunder och instrument som påverkar områden som rör utrikespolitik (yttre åtgärder och Gusp/ESFP), kräver en ny interinstitutionell balans och nytt interinstitutionellt samarbete för att säkerställa samstämdheten i unionens yttre åtgärder och garantera att parlamentet får möjlighet till lämplig demokratisk granskning.

2.  Europaparlamentet anser att det är den höge representantens/kommissionens vice ordförandes ansvar att utarbeta, organisera, samordna och genomföra utrikesförbindelserna, inklusive Gusp och ESFP, och att den höge tjänstemannen i fråga är ansvarsskyldig inför parlamentet.

3.  Europaparlamentet understryker att vid såväl utformningen som genomförandet av Gusp är den höge representanten/kommissionens vice ordförande skyldig att iaktta inte bara de principer som fastställs i artiklarna 2, 3 och 21 i EU-fördraget utan även Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att berörda enheter inom rådet direkt samarbetar med de utskott och behöriga enheter vid parlamentet som ansvarar för frågor som rör Gusp och ESFP.

5.  Europaparlamentet kommer bland annat via sitt utrikesutskott att sträva efter att underlätta konsensus bland medlemsstaternas nationella parlament när det gäller deras stöd för EU:s utrikespolitiska initiativ.

Relationen mellan parlamentet och den höge representanten/kommissionens vice ordförande

6.  Europaparlamentet insisterar på att parlamentets rättigheter ska respekteras fullt ut vid utnämningen av den förste höge representanten/kommissionens vice ordförande, liksom vid tillfälliga utnämningar, och understryker att den höge representanten/kommissionens vice ordförande fullständigt och direkt är ansvarskyldig inför parlamentet.

7.  Europaparlamentet upprepar att den höge representantens/kommissionens vice ordförandes framtida ämbete får sin legitimitet direkt från parlamentet och att dennes dubbla mandat inom kommissionen respektive rådet är odelbart och ska utövas med samstämdhet. Parlamentet uppmanar därför honom eller henne att fortsätta nuvarande praxis och regelbundet närvara vid parlamentets plenarsammanträden och utrikesutskottets sammanträden, liksom att delta i möten, för att hålla regelbundna, systematiska och substantiella samråd med parlamentet och dess behöriga organ. Han eller hon uppmanas även att involvera parlamentet i beslutsprocessen och därigenom öka öppenheten och ansvarsskyldigheten för unionens utrikespolitik.

8.  Europaparlamentet anser att debatten med den höge representanten/kommissionens vice ordförande om frågor som rör det kommande årets viktigaste aspekter och grundläggande valmöjligheter när det gäller Gusp/ESFP utgör ett idealiskt tillfälle att rådfråga parlamentet i början av varje år och att en uppföljningsdebatt bör planeras in sex månader senare.

9.  Europaparlamentet förväntar sig att den höge representanten eller hans/hennes företrädare förbättrar unionens ordförandeskaps nuvarande praxis när det gäller att inför utrikesutskottet rapportera om resultaten från de månatliga möten som hålls i rådet för utrikesfrågor, i överensstämmelse med den höge representantens uppgift att leda unionens Gusp och att leda rådet för utrikesfrågor (artikel 18.2 och 18.3 i den konsoliderade versionen av EU‑fördraget).

10. Europaparlamentet begär att den höge representantens företrädare, som leder kommittén för utrikes‑ och säkerhetspolitik (Kusp), regelbundet närvarar vid sammanträden med parlamentets utskott för utrikesfrågor för att rapportera om de aktuella frågor som behandlas under diskussionerna vid mötena inom Kusp.

11. Europaparlamentet begär att den höge representantens särskilda företrädare (i enlighet med artikel 33 i den konsoliderade versionen av EU-fördraget) närvarar vid utrikesutskottets och andra relevanta utskotts sammanträden när de ombeds göra detta.

12. Europaparlamentet förväntar sig att upprättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder i högre utsträckning kommer att tydliggöra vilka kriterier som gäller för utnämning och utvärdering av EU:s särskilda representanter, däribland definition och beskrivning av syftet med deras uppgifter, längden på deras mandat liksom samordning och komplementaritet med unionens framtida delegationer.

Samverkan mellan rådet, parlamentet och kommissionen i frågor som rör utrikespolitiken

13. Europaparlamentet anser att parlamentet mer systematiskt bör ta ställning i varje stadium av beslutsfattandet som rör Gusp och ESFP, även i fråga om mobiliseringsbeslut som måste fattas med mycket kort varsel (såsom det är avsett för EU:s taktiska insatsstyrkor), för att därmed göra det möjligt för rådet att avspegla Europaparlamentets hållning i de gemensamma ståndpunkterna och gemensamma åtgärderna och på så sätt stärka deras demokratiska legitimitet.

14. Europaparlamentet understryker att EU:s yttre åtgärder alltid måste respektera Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

15. Som en av sina främsta skyldigheter föresätter sig Europaparlamentet att sätta respekten för de principer som anges i artiklarna 2, 3 och 21 i EU-fördraget, liksom den fullständiga tillämpningen inom ramen för Gusp av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i främsta rummet. Parlamentet ger det behöriga utskottet i uppdrag att övervaka att de faktiskt följs.

16. Europaparlamentet efterfrågar en uppdatering av det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet och rådet, som definierar förhållandet dem emellan när det gäller utrikespolitik, inklusive utbytet av konfidentiell information i enlighet med artiklarna 15 och 295 i den konsoliderade versionen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 36 i den konsoliderade versionen av EU‑fördraget.

17. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa det demokratiska ansvaret och öppenheten i den verksamhet som bedrivs av Europeiska försvarsbyrån, särskilt genom ett förfarande för informationsutbyte mellan försvarsbyråns ansvarige chef och parlamentets utskott för utrikesfrågor och underutskott för säkerhet och försvar, samt genom att ordföranden för underutskottet för säkerhet och försvar ges observatörsstatus i försvarsbyråns styrelse.

Parlamentet och den europeiska avdelningen för yttre åtgärder

18. Europaparlamentet understryker behovet av öppenhet och demokratisk granskning i hela processen, och erinrar om sin rätt att rådfrågas om upprättandet av avdelningen för yttre åtgärder i enlighet med artikel 26 i den konsoliderade versionen av EU-fördraget, och sin rätt att få delta fullt ut i förberedelsearbetet. Parlamentet anser att avdelningen för yttre åtgärder administrativt bör knytas till kommissionen och hänvisar till sitt pågående betänkande om detta.

19. Europaparlamentet meddelar sin avsikt att inbjuda cheferna för Europeiska unionens delegationer i tredjeländer att rapportera inför utrikesutskottet.  

Relationen mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten när det gäller utrikesfrågor

20. Europaparlamentet välkomnar bestämmelser om ett närmare samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten enligt Lissabonfördraget. Parlamentet betonar att ett närmare samarbete mellan relevanta utskott i Europaparlamentet och de nationella parlamenten behöver etableras, i enlighet med nuvarande praxis för möten mellan ordförandena för de nationella parlamentens utskott för utrikesfrågor, försvarsfrågor och EU-frågor och parlamentets utskott för utrikesfrågor. Parlamentet hänvisar till sitt betänkande om detta, som håller på att utarbetas.

Parlamentets åsikter om internationella avtal som rör utrikesfrågor

21. Europaparlamentet välkomnar att dess rätt till samtycke till internationella avtal i hög grad utvidgas, vilket är särskilt viktigt i fråga om de avtal där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används för interna syften. Parlamentet begär att alla framtida ”blandade” avtal som kombinerar icke‑Gusp-relaterade frågor med Gusp‑relaterade frågor måste grundas på en enda rättslig grund, vilken bör vara den som är direkt kopplad till det huvudsakliga föremålet för avtalet. Parlamentet konstaterar att det kommer ha rätt att yttra sig i alla övriga fall utom då avtalet i fråga uteslutande rör Gusp.

Parlamentets åsikter om unionens roll i internationella organisationer

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samråda med sina EU‑partner och med den höge representanten/kommissionens vice ordförande innan de antar strategiska beslut på det utrikespolitiska området, särskilt i multilaterala organisationer. Syftet är att deras ståndpunkter när det gäller strategiska beslut ska bli samstämda och varken påverka samstämdheten i EU:s utrikespolitik eller undergräva EU:s trovärdighet som global aktör gentemot tredjeländer. Parlamentet erinrar i detta avseende om att medlemsstaterna enligt Lissabonfördraget har skyldighet att samråda med varandra och uppvisa solidaritet sinsemellan.

23. Europaparlamentet uppmanar de EU‑medlemsstater som också är medlemmar i FN:s säkerhetsråd att förbättra sin samordning inom den ramen för att öka effektiviteten i unionens insatser på världsarenan och att i ett längre perspektiv sträva efter att se till att EU får ta plats i säkerhetsrådet.

24. Europaparlamentet rekommenderar att man snarast ser över och förstärker unionens status i internationella organisationer så snart som Lissabonfördraget trätt i kraft och Europeiska gemenskaperna efterträds av unionen.

Finansiering av Gusp när Lissabonfördraget träder i kraft och parlamentets roll i detta sammanhang

25. Europaparlamentet anser att alla unionens yttre åtgärder (inbegripet de som ingår i den framtida ESFP men exkluderat militära kostnader) i framtiden ska finansieras ur EU:s gemensamma budget.

26. Europaparlamentet rekommenderar att ordförandena och/eller föredragandena för parlamentets utskott som ansvarar för yttre åtgärder i kraft av sina mandat helt och hållet ska involveras i verksamheten i den nya förlikningskommitté som ska upprättas enligt det nya budgetförfarandet.

27. Europaparlamentet erinrar om att det ansvarar för sin egen organisation och för hur det organiserar sitt arbete. Det kommer därmed att fortsätta sin etablerade praxis att inrätta och sköta underutskott under utrikesutskottets ledning.  

28. Europarlamentet hänvisar till sitt betänkande i denna fråga, som håller på att utarbetas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

7

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Monika Beňová, André Brie, Colm Burke, Philip Claeys, Véronique De Keyser, Hanna Foltyn-Kubicka, Georgios Georgiou, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Klaus Hänsch, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Maria Eleni Koppa, Helmut Kuhne, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Philippe Morillon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Baroness Nicholson of Winterbourne, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Samuli Pohjamo, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Christian Rovsing, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, István Szent-Iványi, Inese Vaidere, Ari Vatanen, Jan Marinus Wiersma, Luis Yañez-Barnuevo García, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Giulietto Chiesa, Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Martí Grau i Segú, Evgeni Kirilov, Jaromír Kohlíček, Miloš Koterec, Jo Leinen, Doris Pack, Rihards Pīks, Adrian Severin, Jean Spautz, Karl von Wogau


YTTRANDE från utskottet för utveckling (*) (28.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Danutė Budreikaitė

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att det i artikel 208.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att ”unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra”, som kontrast till den nuvarande artikel 177.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, där det talas om ”gemenskapens politik inom området för utvecklingssamarbete, som ska vara ett komplement till medlemsstaternas politik”. Parlamentet betonar att detta ger unionen en förstärkt initiativrätt i det politiska beslutsfattandet som bör leda till bättre givarsamordning och arbetsfördelning samt effektivare bistånd, men som också medför att unionens institutioner, inklusive parlamentet, får större ansvar.

2.  Europaparlamentet välkomnar att det i artikel 208.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt otvetydigt anges att ”det främsta målet för unionens politik på detta område ska vara minskning och på sikt utrotning av fattigdom”, och framhåller att detta främsta mål måste sättas i samband med uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. Parlamentet upprepar att alla politiska åtgärder som påverkar utvecklingsländerna bör utformas med hänsyn till detta millennieutvecklingsmål och att parlamentet kommer att få en mycket viktig funktion när det gäller att övervaka hur detta mål i fördraget uppnås.

3.  Europaparlamentet välkomnar att humanitära biståndsåtgärder enligt artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en angelägenhet för unionen och ska ges i enlighet med principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och icke‑diskriminering. Parlamentet anser att avdelning III, kapitel 1 (utvecklingssamarbete) och kapitel 3 (humanitärt bistånd) ger en tydlig rättslig grund för utveckling och humanitärt bistånd och återspeglar att dessa områden i sin helhet tillhör unionens befogenheter och att det normala lagstiftningsförfarandet (medbeslutande) ska tillämpas.

4.  Europaparlamentet insisterar på att begränsningen av antalet kommissionsledamöter från och med den 1 november 2014 (enligt artikel 17.5 i fördraget om Europeiska unionen (i dess ändrade lydelse genom Lissabonfördraget)) inte får leda till att tjänsten som kommissionsledamot med ansvar för utveckling och humanitärt bistånd avskaffas. Denna kommissionsledamot måste behålla ansvaret för unionens utvecklingspolitik och för det generaldirektorat och de enheter som ansvarar för utformning, rådgivning och genomförande av EU:s politik för utvecklingssamarbete och samtidigt ha ett nära samarbete med unionens höge representant för utrikes‑ och säkerhetspolitik för att garantera konsekvens i de yttre åtgärderna i enlighet med artikel 208.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken ”unionen ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna”.

5.  Europaparlamentet insisterar på att det behövs ett starkare engagemang för utveckling inom EU, förstärkt med en administrativ struktur som ansvarar för politiken och dess genomförande. Parlamentet betonar att kommissionsledamoten med ansvar för utveckling och humanitärt bistånd bör leda utvecklingspolitiken på ett kraftfullare sätt än vad fallet är för närvarande.

6.  Europaparlamentet betonar att inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder kommer att hjälpa kommissionen att gå vidare med och påskynda reformeringen och förenklingen av de generaldirektorat som ansvarar för yttre åtgärder. Parlamentet insisterar på att det måste vara fullt delaktigt i utformningen av europeiska avdelningen för yttre åtgärder. Parlamentet kräver att denna nya avdelning ska vara fullt redovisningsskyldig inför parlamentet. Parlamentet betonar dock att ansvaret för politiken för utvecklingssamarbete och genomförandet av denna därför bör inordnas i ansvarsområdet för kommissionsledamoten för utveckling och humanitärt bistånd.

7.  Europaparlamentet insisterar på att det, för att förbättra politikens samstämmighet när det gäller utvecklingsfrågor, fortfarande finns behov av ett specifikt generaldirektorat för utveckling på administrativ nivå som ska ansvara för utformning, rådgivning och genomförande av EU:s politik för utvecklingssamarbete.

8.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande uppdelningen mellan utformningen av politiken, programplaneringen och genomförandet av politiken för utvecklingssamarbete måste avskaffas för att göra EU:s utvecklingssamarbete effektivare.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att garantera samstämmighet och integrera utveckling och humanitär planering för länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) samt Asien och Latinamerika.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att korrigera befintliga inkonsekvenser i sina generaldirektorats uppbyggnad och ansvarsområden, både när det gäller politiska åtgärder och budgeten. Parlamentet anser att generaldirektoratet för utveckling ska bli ansvarigt för allt EU:s utvecklingssamarbete, inbegripet samarbete med utvecklingsländer utanför AVS, och för införlivandet av EuropeAid i generaldirektoratet för utveckling.

11. Europaparlamentet välkomnar kravet på att parlamentet ska ge sitt samtycke för att internationella avtal ska kunna ingås på områden där antingen det normala eller det särskilda lagstiftningsförfarandet (där parlamentets samtycke krävs) är tillämpligt (enligt artikel 218.6 a-v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet betonar att detta kommer att öka öppenheten och parlamentets demokratiska granskning av alla delar av EU:s politik för utvecklingssamarbete.

12. Europaparlamentet noterar att Lissabonfördraget bibehåller medbeslutande (det ordinarie lagstiftningsförfarandet) på området för utvecklingssamarbete, och betonar att detta måste betyda att parlamentet kommer att åtnjuta verklig och faktisk rätt till demokratisk granskning av alla aspekter av EU:s politik för utvecklingssamarbete.

13. Europaparlamentet välkomnar införandet genom artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (i dess ändrade lydelse genom Lissabonfördraget) om nationella parlaments granskning av hur subsidiaritetsprincipen efterlevs. Parlamentet anser att en större delaktighet från de nationella parlamentens sida i EU:s utvecklingssamarbete kommer att öka den ömsesidiga komplementariteten mellan unionen och medlemsstaterna och förbättra allmänhetens kännedom om unionens verksamhet på området. Parlamentet understryker att både Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste förbereda sig för detta på ett så effektivt sätt som möjligt.

14. Europaparlamentet välkomnar att det genom Lissabonfördraget införs bindande bestämmelser om skydd av barns rättigheter i EU:s interna och externa mål.

15. Europaparlamentet välkomnar att artikel 179.3 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som undantar Europeiska utvecklingsfonden (EUF) från fördragets räckvidd, avskaffas genom Lissabonfördraget. Detta innebär att EUF kan införas i unionens budget utan att man behöver revidera detta fördrag. Rådet och kommissionen uppmanas att inkludera EUF i EU:s budget vid översynen efter halva tiden 2008/2009, vilket kommer att förstärka den demokratiska legitimiteten för en betydande del av EU:s utvecklingspolitik och för dess budget.

16. Europaparlamentet betonar att unionen kommer att kunna tillgodose utvecklingsmålen och EU:s värderingar såsom de fastslås i Lissabonfördraget enbart om hög prioritet ges åt en konsekvent utvecklingspolitik.

17. Europaparlamentet välkomnar möjligheterna till en mer rationell institutionsuppbyggnad på EU-nivå för att samordna Europas politik för externa förbindelser, men varnar för att utvecklingspolitiken måste bygga på partnerskap med och deltagande av mottagarländerna om den verkligen ska bli effektiv.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Alessandro Battilocchio, Thijs Berman, Danutė Budreikaitė, Marie-Arlette Carlotti, Corina Creţu, Beniamino Donnici, Fernando Fernández Martín, Juan Fraile Cantón, Alain Hutchinson, Filip Kaczmarek, Glenys Kinnock, Maria Martens, Gay Mitchell, Luisa Morgantini, Horst Posdorf, José Ribeiro e Castro, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Feleknas Uca, Anna Záborská, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

John Bowis, Ana Maria Gomes, Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Mihaela Popa, Renate Weber, Gabriele Zimmer


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (*) (27.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Georgios Papastamkos

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet anser att de förändringar som införs genom Lissabonfördraget på området för den gemensamma handelspolitiken allmänt bidrar till att stärka handelspolitikens demokratiska legitimitet och effektivitet. Parlamentet framhåller i det avseendet utvidgningen av den gemensamma handelspolitikens tillämpningsområde, det uttryckliga erkännandet av alla den gemensamma handelspolitikens områden som en exklusiv behörighet för unionen och särskilt den avsevärda förstärkningen av parlamentets roll och befogenheter.

2.   Europaparlamentet betonar det uttryckliga kravet att den gemensamma handelspolitiken ska tjäna principerna och målen för unionens yttre åtgärder, bland annat skyddet av dess värden och grundläggande intressen, stöd för demokrati och rättssäkerhet samt främjande av hållbar utveckling och goda globala styrelseformer. Parlamentet betonar nödvändigheten att garantera samstämmighet och ömsesidigt stöd i de olika aspekterna av EU:s yttre åtgärder. Parlamentet ser dock ett fortsatt behov av en självständig handelspolitik som ger tyngd åt Europeiska unionens handelspolitiska intressen för sysselsättning och välstånd. Parlamentet varnar för att betrakta den gemensamma handelspolitiken som ett förhandlingsbart medel för att genomföra andra politiska mål.

3.   Europaparlamentet stöder starkt ett effektivt främjande av icke-handelshänsyn, t.ex. iakttagande av miljöstandarder, sociala standarder och livsmedelsstandarder, genom en gemensam handelspolitik på bilateral, interregional och multilateral nivå.

De framtida förbindelserna med Europeiska kommissionen

4.   Europaparlamentet betonar att kommissionen, när det gäller förhandlingar och ingående av internationella avtal under den gemensamma handelspolitiken, kommer att ha rättslig skyldighet att informera parlamentet om framstegen i förhandlingarna i samma omfattning som den informerar rådets särskilda ”kommitté som avses i artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (TFEU)”. Parlamentet kräver att få denna information i samma utsträckning och vid samma tidpunkt som rådets kommitté i enlighet med denna artikel.

5.   Europaparlamentet beklagar obalansen – när det gäller parlamentets roll och befogenheter – mellan den interna och externa behörigheten inom områdena för den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet anser att det är särskilt oacceptabelt att Lissabonfördraget inte ger parlamentet rätten att godkänna kommissionens uppdrag att förhandla om ett handelsavtal.

6.   Europaparlamentet anser dock att parlamentet har rätt att fastställa nödvändiga villkor för att ge sitt samtycke, vilket kommer att krävas för ingående av alla handelsavtal. Parlamentet betonar därför behovet av att stärka ramavtalet, särskilt artikel 19, om förbindelserna mellan parlamentet och kommissionen.

7.   Europaparlamentet efterlyser en särskild artikel i ett sådant förnyat ramavtal som uppmanar kommissionen att:

 a.  Reagera på de villkor som parlamentet kan komma att ställa för sitt samtycke till ingående av ett handelsavtal innan förhandlingarna kan komma igång på riktigt.

 b.  Tillhandahålla parlamentet all nödvändig information som rör den gemensamma handelspolitiken och förhandlingarna om handelsavtal eller förhandlingar om handelskomponenter i avtal, inbegripet samtliga förslag och utkast till förslag för förhandlingsmandat och/eller direktiv, i tillräckligt god tid så att parlamentet har möjlighet att uttrycka sina synpunkter och kommissionen kan ta tillbörlig hänsyn till dessa synpunkter.

 c.  Göra alla handlingar tillgängliga till berört utskott i parlamentet med beaktande av insynen i åtgärder i artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

 d.  Inkludera en observatörsdelegation från parlamentet i förhandlingarna om ett handelsavtal eller handelskomponenter i andra internationella avtal.

De framtida förbindelserna med rådet

8.   Europaparlamentet påpekar att parlamentet och rådet enligt artikel 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska vara jämbördiga medlagstiftare vid fastställandet av ramarna för genomförandet av den gemensamma handelspolitiken, som kan omfatta både politiska och tekniska aspekter av den gemensamma handelspolitiken.

9.   Europaparlamentet anser att ordalydelsen ”åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken skall genomföras” i artikel 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innebär att den gemensamma handelspolitikens centrala delar ska införlivas i rättsakter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och att icke-väsentliga delar av dessa rättsakter kan ändras eller kompletteras av kommissionen i form av ”delegerade akter”, om så fastställs i grundläggande rättsakten, i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

10. Europaparlamentet konstaterar att när det gäller ”delegerade akter” kommer parlamentet ha avsevärda befogenheter vilka kan gå så långt att de hindrar ikraftträdandet av den delegerade akten i fråga, om det beslutas i den medbeslutade delegerade huvudakten.

11. Europaparlamentet anser att enhetliga villkor för genomförande av rättsakter inom ramen för den gemensamma handelspolitiken förutsätter att rättsakterna ger kommissionen genomförandebefogenheter att anta ”genomförandeakter”, i enlighet med artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen uppmanas att så fort som möjligt föreslå en förordning med regler och allmänna principer för genomförandeakter, inbegripet mekanismer för medlemsstaternas kontroll av dessa befogenheter, och uppmanar parlamentet och rådet att anta denna förordning som snart som möjligt efter att fördraget träder i kraft.

12. Europaparlamentet framhåller att denna förordning bör innehålla en uppmaning till kommissionen att avhålla sig från att göra stora förändringar i grundläggande rättsakter, eller lägga till detaljer som påverkar den politiska viljan som uttryckts i grundläggande rättsakter, när den antar genomförandelagstiftning som avser den gemensamma handelspolitiken.

13. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet, rådet och kommissionen att överväga att förhandla om ett nytt interinstitutionellt avtal med parlamentet som ger parlamentet en verklig definition av dess medverkan i varje etapp som leder fram till att ett internationellt avtal ingås.

14. Europaparlamentet uppmanar rådet att uppmana parlamentets företrädare att delta i alla Coreper II-sammanträden där man behandlar frågor som ligger inom tillämpningsområdet för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

De framtida förbindelserna med Europeiska kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik – yttre åtgärder

15. Europaparlamentet uppmanar unionens framtida höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik att tillsammans med parlamentet överväga lämpliga metoder för att till fullo informera och samråda med parlamentet om unionens yttre åtgärder. För att främja detta mål menar parlamentet att regelbundna gemensamma möten mellan gruppen för kommissionsledamöter med ansvar för externa förbindelser (under ledning av den höga representanten/vice ordföranden) med delegationer från ansvariga parlamentsutskott och regelbundna gemensamma möten mellan rådets arbetsgrupper, Coreper, kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, artikel 207-kommittén, och Europeiska kommissionen med parlamentets föredraganden och delegationer bör bli rutin.

16. Europaparlamentet kräver att ett ”ad hoc‑förfarande” för samråd införs för utnämningen av den höga representanten/vice ordföranden tillsammans med utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel och utskottet för utveckling.

De framtida förbindelserna med de nationella parlamenten i EU:s medlemsstater

17. Europaparlamentet anser att bevarandet av en enskild kommissionsledamot som endast ansvarar för handelspolitiken inom kommissionskollegiet är mycket viktigt för att den gemensamma handelspolitiken ska ges den tyngd som tillkommer den.

18. Europaparlamentet konstaterar att alla frågor som rör den gemensamma handelspolitiken (Del V, Avdelning II i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) kommer att omfattas av unionens exklusiva behörighet, inbegripet handel med varor, tjänster, handelsmässiga aspekter av immaterialrätt och utländska direktinvesteringar, vilket innebär att handelsavtal kommer att vara ”unionsavtal” och att unionen och medlemsstaterna inte längre kommer att ingå några blandade handelsavtal.

19. Europaparlamentet avser följaktligen att inleda en strukturerad dialog med medlemsstaternas nationella parlament för att tillsammans garantera den demokratiska legitimiteten hos unionens gemensamma handelspolitik.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Kader Arif, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Glyn Ford, Béla Glattfelder, Ignasi Guardans Cambó, Jacky Hénin, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Pierre Audy, Albert Deß, Eugenijus Maldeikis, Javier Moreno Sánchez, Salvador Domingo Sanz Palacio, Frithjof Schmidt, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Emanuel Jardim Fernandes


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (*) (4.6.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

om parlamentets nya roll och ansvarsområden vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande(*): Pervenche Berès

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att erkännandet av Europeiska centralbanken (ECB) som EU‑institution, vilket inte påverkar dess oberoende när det gäller att genomföra penningpolitiken, förstärker parlamentets ansvar, och framför allt utskottet för ekonomi och valutafrågors ansvar, som en institution till vilken ECB redovisar sina penningpolitiska beslut. Samtidigt anser parlamentet att dess medverkan vid utnämningen av ledamöter till ECB:s direktion bör öka. Parlamentet anser att ECB:s uppgift att bekämpa angrepp mot Europeiska unionens finansiella intressen bör leda till ett nära samarbete mellan parlamentets utskott.

2.  Europaparlamentet välkomnar den nya rådgivande roll man kommer att få enligt artikel 40.2 i ECB-stadgan när det gäller att ändra sammansättningen av ECB:s råd.

3.  Europaparlamentet noterar det officiella erkännandet av eurogruppen och dess avgörande roll i den ekonomiska politiken inom euroområdet. Följaktligen anser parlamentet att det är nödvändigt att utveckla det informationsutbyte som inleddes av utskottet för ekonomi och valutafrågor. Eurogruppen och kommissionen uppmanas att redogöra för de förändringar som denna utveckling kommer att medföra i fråga om medel och analyser. Budgetmyndigheten bör utreda vilka budgetkonsekvenser som erkännandet av eurogruppen kommer att få.

4.  Europaparlamentet anser att inrättandet av en rättslig grund, som gör det möjligt att anta de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i euroområdet i enlighet med artikel 136 i det framtida fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och de åtgärder som förstärker samordningen och övervakningen av medlemsstaternas budgetdisciplin, måste leda till att kommissionen snarast utnyttjar denna nya grund för att ta ett initiativ som gör parlamentet fullt delaktigt i utformningen och genomförandet av detta förfarande.

5.  Europaparlamentet anser att möjligheten att upprätta gemensamma ståndpunkter samt att skapa enad representation för euroområdet inom internationella finansiella organ bör förverkligas snarast möjligt och bör också leda till att de ledamöter i utskottet för ekonomi och valutafrågor som är medborgare i medlemsstater vilka är företrädda i eurogruppen, kan ingå i denna representation.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till förordning för att Europaparlamentet och rådet ska kunna fastställa formerna för det multilaterala övervakningsförfarandet i enlighet med artikel 121.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

7.  Europaparlamentet noterar, å ena sidan, den förstärkta roll som kommissionen ges enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilken direkt kommer att kunna avge yttranden till medlemsstater i händelse av att dessa inte följer de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken eller om det föreligger risk för att den ekonomiska och monetära unionen inte fungerar väl till följd av deras beteende, och, å andra sidan, införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagandet av detaljbestämmelserna för det multilaterala övervakningsförfarandet, vilket bör leda till en förstärkt ekonomisk samordning.

8.  Europaparlamentet gläder sig över ändringarna av artikel 16 i EG-fördraget, som kommer att bli artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt den rättsliga grund som gör det möjligt att fastställa de principer och villkor enligt vilka dessa tjänster ska tillhandahållas, liksom antagandet av ett protokoll om tjänster av allmänt intresse. Parlamentet välkomnar också införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket gör det möjligt för parlamentet och rådet att fastställa principer och villkor för tillhandahållandet av dessa tjänster.

9.  Europaparlamentet gläder sig över den ökande roll som nationella parlament får i kontrollen av subsidiaritetsprincipen inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I avsaknad av ett särskilt samråd med de nationella parlamenten förpliktar sig dock parlamentet att årligen låta dessa ta del av sina egna överläggningar om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

10. Europaparlamentet konstaterar att de delegerade akter som anges i artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är anpassade till den finansiella lagstiftningen. Parlamentet välkomnar att omfattningen och varaktigheten av delegeringen av befogenheter till kommissionen är tydligare definierade. Parlamentet uppmärksammar dock på Lamfalussyförfarandets särdrag, inte minst när det gäller informationsöverföringen mellan institutionerna och insynen i kommissionens lagstiftningsarbete, och nödvändigheten av att åtminstone bevara dessa särdrag eller att ytterligare utveckla dem för att skapa större insyn, bättre samarbete mellan institutionerna och bättre övervakning inom EU.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för sin tilltänkta tolkning av förklaringen till artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilken handlar om samråd med experter inom området för finansiella tjänster, och hur man avser att tillämpa denna tolkning utöver ordalydelsen i bestämmelserna som hänför sig till delegerade akter i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den mån det är möjligt tillämpa artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att främja användningen av reglering inom området för finansiella tjänster.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål tillämpa den nya artikel 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att införa åtgärder för administrativt samarbete på skatteområdet och när det gäller övervakningen av marknaden för finansiella tjänster.

14. Europaparlamentet uppmanar rådet att i samarbete med parlamentet överväga hur bestämmelserna i artikel 127.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska användas, vilka ger rådet möjlighet att tilldela ECB särskilda uppgifter "i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag".

15. Europaparlamentet uttrycker oro över tillägget till artikel 57 i EG-fördraget, som kommer att bli artikel 64 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, av ett förfarande där det krävs ett enhälligt beslut av medlemsstaterna för att införa restriktioner för den fria rörligheten för kapital till och från tredjeländer om restriktionerna motverkar avregleringen av marknaden. Parlamentet anser att detta nya villkor i praktiken förhindrar EU-initiativ på området för de finansiella marknaderna, vilka kan visa sig vara av avgörande betydelse för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Europa.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mariela Velichkova Baeva, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Manuel António dos Santos, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Donata Gottardi, Benoît Hamon, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Andrea Losco, Astrid Lulling, Florencio Luque Aguilar, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Ieke van den Burg

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Dăianu, Mia De Vits, Harald Ettl, Vladimír Maňka, Margaritis Schinas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Tobias Pflüger


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (29.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Jan Andersson

(*) Förfarande med associerade utskott – Artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. I avsikt att utarbeta ett betänkande om Europaparlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget uppmanade utskottet för konstitutionella frågor alla parlamentsutskott att besvara två frågor i ett arbetsdokument som utskottet utarbetat.

B.  Ordföranden för utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanade de politiska grupperna att lämna synpunkter på de två frågorna och använde sig av de bidrag som utskottets sekretariat tillhandahöll.

1.  När det gäller frågan om politiska prioriteringar i utskottet för sysselsättning och sociala frågor med avseende på användningen av parlamentets ökade demokratiska ansvar enligt Lissabonfördraget påpekar Europaparlamentet att Lissabonfördraget, såsom visas i utskottets arbetsdokument av den 9 april 2008 om de ändringar som Lissabonföredraget medför och som är av intresse för sysselsättningsutskottet, kommer att medföra relativt få förändringar som berör befogenheterna för utskottet för sysselsättning och sociala frågor enligt bilaga VI till arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet anser därför att användningen av parlamentets ökade demokratiska ansvar enligt Lissabonfördraget endast kommer att ha en marginell effekt jämfört med nuläget när det gäller både behörighetsområdena för och ärendehanteringen i utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

3.  Europaparlamentet betonar att Lissabonfördraget medger ytterligare framsteg i riktning mot ett socialt Europa samt förstärkt sociallagstiftning tack vare den bindande karaktären för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – från vilken dock några medlemsstater beviljats undantag i fråga om dess bindande karaktär – och en mer systematisk definition, i artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen i dess ändrade lydelse, av de värden som underbygger Europeiska unionens åtgärder och centrala målsättningar.

4.  Europaparlamentet understryker dessutom betydelsen av den övergripande sociala klausulen i artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen i dess ändrade lydelse, vilken kommer att fungera som en allmän princip för Europeiska unionens politik.

5.  Europaparlamentet välkomnar särskilt artikel 16 i EG-fördraget i dess ändrade lydelse och Lissabonfördragets protokoll om tjänster av allmänt intresse, vilka ger en tydlig rättslig grund för att definiera medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla användarna samhällsomfattande allmänna tjänster av hög kvalitet.

6.  Europaparlamentet välkomnar att lagstiftning som förbjuder diskriminering kommer att omfattas av medbeslutandeförfarandet.

7.  När det gäller frågan om hur utskottet för sysselsättning och sociala frågor avser att hantera övergången från samråd till medbeslutande i lagstiftningsförfaranden, liksom andra förfarandeförändringar, påpekar Europaparlamentet att endast tre lagstiftningsförslag för närvarande är under behandling och kommer att beröras av de förändringar som Lissabonfördraget medför. Parlamentet påpekar att alla tre förslag rör samordning av den sociala tryggheten och grundar sig på artiklarna 42 och 308 i EG‑fördraget:

 Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (KOM(2006)0016 – C6‑0037/2006 – 2006/0006(COD)).

 Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och om fastställande av innehållet i bilaga XI (KOM(2006)0007 – C6‑0029/2006 – 2006/0008(COD)).

 Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (KOM(2007)0376 – C6‑0204/2007 – 2007/0129(COD)).

Parlamentet påpekar att de två sistnämnda förslagen kommer att slås ihop och antas som en enda rättsakt.

8.  Europaparlamentet påpekar att den enda förändring som Lissabonfördraget medför för de tre nämnda lagstiftningsförslagen avser deras antagande – omröstning i rådet kommer att äga rum på grundval av kvalificerad majoritet i stället för enhällighet, i enlighet med förfarandet enligt artikel 42 i EG‑fördraget i dess ändrade lydelse.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Andersson, Edit Bauer, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Jan Cremers, Harald Ettl, Richard Falbr, Roger Helmer, Stephen Hughes, Jan Jerzy Kułakowski, Jean Lambert, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba Őry, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, Rovana Plumb, Jacek Protasiewicz, Bilyana Ilieva Raeva, José Albino Silva Peneda, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Françoise Castex, Gabriela Creţu, Sepp Kusstatscher, Roberto Musacchio, Ria Oomen-Ruijten, Csaba Sógor, Tatjana Ždanoka


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (*) (3.6.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): David Martin

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott införliva följande i sitt förslag till resolution:

1.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att miljön har fått en så framstående ställning i Lissabonfördraget, inom EU:s alla politikområden, bland annat genom att det uttryckligen nämns att det är nödvändigt att på internationell nivå främja åtgärder för att hantera miljöproblem, i synnerhet för att bekämpa klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att parlamentet och Europeiska unionen fortsätter att eftersträva en ledande roll inom alla de politikområden som rör bekämpning av klimatförändringar.

3.  Europaparlamentet understryker därför att det är en prioritering för Europaparlamentet att anta sin ståndpunkt om det föreslagna paketet om klimatförändringar, vilket kommissionen lade fram tidigare i år, så snart det är praktiskt möjligt.

4.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Europeiska unionens inflytande har stärkts betydligt på området folkhälsa, i och med hänvisningarna till hälso- och sjukvård i gränsöverskridande områden, åtgärder för folkhälsoskydd när det gäller tobak och alkoholmissbruk samt övervakning, tidig varning och bekämpande av allvarliga gränsöverskridande folkhälsohot, undantaget samordning av lagar och bestämmelser, liksom bestämmelser för läkemedelsprodukter och apparater för medicinskt bruk. Parlamentet välkomnar de särskilda hänvisningarna till initiativ som syftar till att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och förbereda de nödvändiga elementen för regelbunden övervakning och utvärdering, initiativ som Europaparlamentet måste hållas fullständigt underrättat om. Parlamentet välkomnar det faktum att folkhälsoåtgärder helt klart kan genomföras effektivare i och med det nya fördraget.

5.  Europaparlamentet framhåller att mot bakgrund av den ökade inriktningen på hälso‑ och sjukvård, gränsöverskridande sjukdomar och klimatförändringar, bör sådana frågor om möjligt vägas in i alla delar av EU:s politik, särskilt internationella handelsavtal.

6.  Europaparlamentet välkomnar att fördraget innehåller en ny avdelning för energi (avdelning XXI), vars mål bl.a. är att främja energieffektivitet och användningen av förnybara energikällor, mot bakgrund av behovet av att skydda och förbättra miljön.

7.  Europaparlamentet välkomnar vidare Europeiska unionens stärkta inflytande inom området civilskydd, eftersom unionen kan ge tillfälligt stöd och katastrofbistånd i tredjeländer som ett led i EU:s politik för humanitärt bistånd, stödja och komplettera medlemsstaternas insatser samt tillämpa solidaritetsklausulen i händelse av en naturkatastrof eller en katastrof orsakad av människan.

8.  Europaparlamentet betonar att förtydligandet av unionens befogenheter på miljö-, folkhälso- och konsumentskyddsområdet innebär uppenbara fördelar för EU:s medborgare, eftersom större vikt läggs vid främjandet av hållbar utveckling i unionen, hälsopolitiken och miljöskyddet.

9.  Mot bakgrund av att ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har en allt mer internationell karaktär uppmanar utskottet parlamentet och kommissionen att underlätta en direktkontakt i form av ett regelbundet samråd mellan utskottet och den höge representanten för den gemensamma utrikes‑ och säkerhetspolitiken.

10. Europaparlamentet anser att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har ett effektivt system för att garantera att parlamentet uppfyller och fullt ut utnyttjar sin roll enligt de nya kontrollbestämmelserna för kommittéförfarandet. Parlamentet framhåller att det blir en utmaning för utskottet att balansera arbetet med det ordinarie lagstiftningsprogrammet och dessa nya kontrolluppgifter.

11. Europaparlamentet välkomnar att de nationella parlamentens roll i lagstiftningsprocessen har stärkts genom det nya kravet på kontroll av alla lagstiftningsförslag, med undantag för de fall där subsidiaritetsprincipen inte gäller. Parlamentet noterar att det är alltför tidigt att säga hur denna nya kontrollbestämmelse kommer att påverka utskottets och parlamentets arbete i praktiken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Liam Aylward, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Magor Imre Csibi, Chris Davies, Avril Doyle, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Marie Anne Isler Béguin, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Peter Liese, Jules Maaten, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Inés Ayala Sender, Iles Braghetto, Bairbre de Brún, Genowefa Grabowska, Rebecca Harms, Jutta Haug, Henrik Lax, Johannes Lebech, Alojz Peterle


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (*) (3.6.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

om parlamentets nya uppgifter och ansvarsområden vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Evelyne Gebhardt

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att politiken på områdena för den inre marknaden, konsumentskydd och tullunionen enligt Lissabonfördraget förblir förankrad i medbeslutandeförfarandet, som döpts om till ”det ordinarie lagstiftningsförfarandet”. Parlamentet understryker Europaparlamentets ökade rätt till medbestämmande genom införande av detta förfarande vid många beslut.

2.  Europaparlamentet stöder helhjärtat Lissabonfördraget och noterar särskilt

–   målet att skapa en inre marknad som är kopplad till övergripande element, t.ex. hållbar utveckling, en i hög grad konkurrenskraftig social marknadsekonomi som syftar till att skapa full sysselsättning och sociala framsteg samt miljöskydd och en bättre miljökvalitet,

–   protokollet om den inre marknaden och konkurrensen, och påpekar i detta sammanhang att konkurrenspolitiken är ett nödvändigt instrument för att få den inre marknaden att fungera; den är inget självändamål,

–   att den inre marknaden, den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, konsumentskyddet och gemensamma säkerhetsfrågor på folkhälsoområdet finns med på listan över likvärdiga huvudområden som unionen och medlemsstaterna har ett delat ansvar för,

–   uppmaningen till medlemsstaterna att anstränga sig för att åstadkomma en mer långtgående liberalisering av tjänstemarknaden, förutsatt att den allmänna ekonomiska situationen och de berörda branscherna tillåter detta,

–   Europaparlamentets och rådets lagstiftande behörighet när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt med tanke på deras betydelse för att främja social och territoriell sammanhållning, och det självbestämmande som nationella, regionala och lokala myndigheter ges enligt protokollet om tjänster av allmänt intresse,

–   konsolideringen och den mer specifika definitionen av subsidiaritetsprincipen och de nationella parlamentens involvering i lagstiftningsprocessen, enligt vad som fastslås i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen samt i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.

3.  Europaparlamentet understryker vidare betydelsen av konsumentskyddet som en övergripande fråga vid fastställande och genomförande av övrig gemenskapspolitik.

4.  Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen ensam bär ansvaret när det gäller tullunionen. Parlamentet understryker Europaparlamentets och rådets lagstiftningsbefogenheter i fråga om åtgärder för en utvidgning av samarbetet inom tullväsendet.

5.  Europaparlamentet konstaterar att betänkanden från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd eventuellt kan bli föremål för subsidiaritetskontroll av de nationella parlamenten från och med den 1 januari 2009. Detta gäller betänkanden där första behandlingen inte har hunnit avslutas i slutet av 2008.(1)

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Martí Grau i Segú, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Edit Herczog, Iliana Malinova Iotova, Graf Alexander Lambsdorff, Toine Manders, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Zita Pleštinská, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Salvador Domingo Sanz Palacio, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emmanouil Angelakas, Giovanna Corda, Jan Cremers, Joel Hasse Ferreira, Filip Kaczmarek, Manuel Medina Ortega

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Dragoş Florin David, Jean-Paul Gauzès, Sirpa Pietikäinen

(1)

Detta skulle, sett ur dagens perspektiv, kunna gälla förslagen till direktiv om anbudsinfordran och villkoren för överföring inom försvars‑ och säkerhetsområdet (KOM(2007)0766 och KOM(2007)0765) samt om leksakers säkerhet (KOM(2008)0009).


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (*) (29.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Paolo Costa

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott införliva följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet påminner om att utskottet för transport och turism under ett antal år och flera på varandra följande valperioder har berett en stor procentandel av all medbeslutandelagstiftning i Europaparlamentet. Parlamentet konstaterar att det politiska arbetet generellt och yttrandena inte har försummats, men att medbeslutandeärendena ändå har utgjort större delen av transportutskottets arbete. Parlamentet framhåller att detta inte kommer att förändras om Lissabonfördraget ratificeras och det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas.

2.   Europaparlamentet välkomnar att turism införs som en ny avdelning i Lissabonfördraget. Parlamentet noterar att det i artikel 195.1 i Lissabonfördraget föreskrivs att unionen ska komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, särskilt genom att främja konkurrenskraften hos unionens företag inom denna sektor och därmed stimulera en miljö som är gynnsam för företagen och främja utbyte av bästa praxis. Parlamentet välkomnar sina nya befogenheter på turismens område och hoppas att de ska bidra till att utveckla en ny turistpolitik för EU.

3.   Europaparlamentet välkomnar vidare att det ordinarie lagstiftningsförfarandet kommer att styra antagandet av lagstiftningsförslag inom ramen för denna avdelning.

4.   I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet enträget kommissionen att överväga om det krävs lagstiftning eller andra åtgärder för att tillmötesgå de prioriteringar som parlamentet har fastställt i sina resolutioner om turism av den 8 september 2005(1) och 29 november 2007(2), särskilt i fråga om insamling av statistisk information rörande turism, ett eller flera europeiska klassificeringssystem för turistinkvartering och en utvidgning av konsumentskyddsbestämmelserna till att omfatta alla webbplatser som erbjuder semestertjänster, och att lägga fram lagstiftningsförslag eller andra förslag på detta område.

5.   Europaparlamentet välkomnar att det genom artikel 189 i Lissabonfördraget införs en rättslig grund för en europeisk rymdpolitik och utformningen av ett europeiskt rymdprogram inom ramen för det ordinära lagstiftningsförfarandet.

6.   Europaparlamentet konstaterar att uppskjutning av rymdfarkoster och nödvändig infrastruktur utgör transportverksamhet, som därför borde omfattas av avsnitt VI i Lissabonfördraget och ingå i ansvarsområdet för parlamentets utskott för transport och turism. Parlamentet förespråkar att kommissionens initiativ för detta segment av rymdsektorn uttryckligen ska utgå från denna rättsliga grund.

7.   Europaparlamentet välkomnar att samtyckesförfarandet genom artikel 207.5 i Lissabonfördraget utvidgas till att omfatta internationella luftfartsavtal. I detta sammanhang kräver parlamentet att artiklarna 83 och 84 i parlamentets arbetsordning tillämpas fullt ut, enligt vilka artiklar parlamentet får uppmana rådet att inte inleda förhandlingar förrän parlamentet har yttrat sig och parlamentet har rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott, anta rekommendationer som ska beaktas innan avtal ingås.

8.   Europaparlamentet kräver att andemeningen i bestämmelserna i artiklarna 83 och 84 bevaras vid varje översyn av arbetsordningen för att anpassa den till Lissabonfördraget.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Inés Ayala Sender, Paolo Costa, Arūnas Degutis, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Brigitte Fouré, Mathieu Grosch, Georg Jarzembowski, Timothy Kirkhope, Sepp Kusstatscher, Jörg Leichtfried, Marian-Jean Marinescu, Willi Piecyk, Paweł Bartłomiej Piskorski, Luís Queiró, Reinhard Rack, Brian Simpson

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nathalie Griesbeck, Zita Gurmai, Leopold Józef Rutowicz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Bart Staes

(1)

EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 325.

(2)

Antagna texter, P6_TA(2007)0575.


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (*) (30.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Gerardo Galeote

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att Lissabonfördraget när det gäller ekonomisk, social och territoriell sammanhållning likställer Europaparlamentet med rådet genom att ersätta samtyckesförfarandet, som särskilt tillämpades vid antagandet av den allmänna förordningen om strukturfonderna, med det så kallade ordinarie lagstiftningsförfarandet. Medbeslutandeförfarandet ökar märkbart parlamentets lagstiftningsbefogenheter och ansvarsområdena för utskottet för regional utveckling, vilket kommer att bli särskilt viktigt när det gäller strukturfonderna efter 2013, och därmed ökar insynen och parlamentets ansvarsskyldighet gentemot medborgarna.

2.  Europaparlamentet anser att genom att inbegripa territoriell sammanhållning som ett av unionens mål kompletteras målen för ekonomisk och social sammanhållning vilket ger parlamentet och utskottet för regional utveckling ökad behörighet att utvärdera viktiga EU-besluts geografiska konsekvenser. Parlamentet anser att det är viktigt att införa delad behörighet mellan gemenskapen och medlemsstaterna inom området för territoriell sammanhållning och rekommenderar att utskottet för regional utveckling fullt ut blir delaktigt i all relevant verksamhet inom området för att snabbare kunna uppnå detta mål.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med parlamentet mer exakt definiera tanken och syftet med territoriell sammanhållning (inklusive relevanta indikatorer, metodologi och instrument) och att mot bakgrund av detta snarast möjligt ta större hänsyn till de regionala konsekvenser som följer alla EU-beslut med stark regional dimension. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang den viktiga roll som den territoriella sammanhållningen kommer att få, särskilt när man behandlar fysisk planering i Europa, upprättandet av ett balanserat stadssystem med flera centrum och skapandet av nya förbindelser mellan stad och landsbygd.

4.  Europaparlamentet uppmärksammar den viktiga roll som utskottet för regional utveckling kommer att spela då målet territoriell sammanhållning ska definieras och när det gäller att skapa synergieffekter mellan de huvudsakliga finansieringsprogrammen inom den territoriella sammanhållningen. Parlamentet uppmanar dessutom enträget medlemsstaterna att visa den politiska vilja som behövs för att införliva målet territoriell sammanhållning med nationell lagstiftning.

5.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Lissabonfördraget ger en mer exakt och uttömmande definition av regioner, exempelvis regioner i landsbygdsområden, regioner som möter demografiska utmaningar samt yttersta randområden och gränsöverskridande regioner, vilken gemenskapen särskilt bör beakta för att uppnå sammanhållningspolitikens mål.

6.  Europaparlamentet välkomnar att de yttersta randområdenas särställning stärkts av artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och att det numera hänvisas till dessa även i särskilda bestämmelser om statligt stöd.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar att sammanhållningspolitiken utgör en av de största posterna i EU:s budget och anser att ändringarna i budgetförfarandet, i synnerhet sammankallandet av förlikningskommittén i fall då parlamentet antar ändringsförslag vid första behandlingen, kommer att kräva ett närmare samarbete mellan utskottet för regional utveckling och budgetutskottet, särskilt genom att utskottet för regional utveckling finns representerat vid förlikningskommitténs sammanträden.

8.  Europaparlamentet välkomnar att subsidiaritetsprincipen utvidgas, särskilt när det gäller lokala och regionala myndigheter, och att en ”mekanism för tidig varning” införs som ska göra det lättare för nationella parlament att bedöma i vad mån förslag till gemenskapslagstiftning och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är förenliga med varandra. I detta sammanhang bör det påpekas att relationerna mellan utskottet för regional utveckling och nationella parlament bör stärkas, till exempel genom att man utvecklar eller befäster särskilda kommunikationskanaler. Lokala och regionala myndigheters samt parlamentens medverkan i subsidiaritetsfrågor kan vara en viktig faktor. Deltagande av detta slag är avhängigt av nationella bestämmelser.

9.  Europaparlamentet välkomnar unionens gemensamma värden i fråga om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, såsom de fastställs i protokollet om tjänster av allmänt intresse, och framhåller särskilt de lokala, regionala och nationella myndigheters avgörande roll och omfattande handlingsfriheter.

10. Europaparlamentet betonar den betydelse som utskottet för regional utveckling har i förbindelserna mellan parlamentet och Regionkommittén.

11. Europaparlamentet uppmanar Regionkommittén att skicka ett yttrande till utskottet för regional utveckling om Lissabonstrategins inverkan på regionalpolitik och på dess behörighetsområde.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Emmanouil Angelakas, Stavros Arnaoutakis, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Jana Bobošíková, Victor Boştinaru, Wolfgang Bulfon, Bairbre de Brún, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Zita Gurmai, Gábor Harangozó, Mieczysław Edmund Janowski, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Florencio Luque Aguilar, Sérgio Marques, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Kyriacos Triantaphyllides, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bernadette Bourzai, Jan Březina, Den Dover, Emanuel Jardim Fernandes, Fernando Fernández Martín, Francesco Ferrari, Louis Grech, Ramona Nicole Mănescu, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Christa Prets, Jürgen Schröder, Richard Seeber, Bart Staes, László Surján, Manfred Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Manuel Medina Ortega, Nicolae Vlad Popa


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (*) (27.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande(*): Niels Busk

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att medbeslutandeförfarandet utvidgas till att omfatta den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

2.  Europaparlamentet anser att EU:s demokratiska ansvarsskyldighet stärks av att det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. medbeslutandeförfarandet, införs för den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom parlamentet, som företräder EU‑medborgarna, kommer att delta i lagstiftningen på samma villkor som rådet, som företräder medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet betonar att det är EU-medborgarnas enda demokratiskt valda församling.

4.  Europaparlamentet anser att jordbruksbestämmelserna behöver utvidgas för att ta hänsyn till den nuvarande situationen, och betonar vidare att livsmedelsproduktionens måste fortsätta att ges prioritet med tanke på världens livsmedelsförsörjning, utan att man för den skull ignorerar de problem som är kopplade till energiförsörjning och miljöskydd.

5.  Europaparlamentet betonar att det måste se till att de bestämmelser som krävs för att uppfylla målen för den gemensamma jordbrukspolitiken införs i lagstiftningen och inte i akter som ska antas av rådet ensamt, eller av kommissionen inom ramen för dess befogenheter i fråga om delegerade akter eller genomförandeåtgärder.

6.  Europaparlamentet betonar att all nuvarande lagstiftning som har antagits av rådet på grundval av artiklarna 36 och 37 i EG‑fördraget kommer att omfattas av den nya artikel 37.2, dvs. medbeslutandeförfarandet. Detta gäller särskilt de fyra övergripande huvudtexterna på jordbruksområdet (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden, förordningen om direktstöd, förordningen om landsbygdsutveckling och finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken). Dessutom kommer lagstiftningen om kvalitet, ekologiskt jordbruk och marknadsföring också att omfattas av artikel 37.2.

7.  Europaparlamentet anser inte att artikel 37.3 i sig innebär oberoende befogenheter utan betonar att det krävs en medbeslutandeakt som antas på grundval av artikel 37.2 för att fastställa om och hur rådet får använda sina befogenheter enligt artikel 37.3.

8.  Europaparlamentet begär att rådet inte ensamt ska kunna vidta de åtgärder som anges i artikel 37.3 utan att samråda med parlamentet.

9.  Europaparlamentet anser att ingen befintlig rådsakt hade kunnat antas på grundval av artikel 37.3 och anser därför att punktens räckvidd och eventuella tillämpning inte är giltig som övergripande grund för rättsakter.

10. Europaparlamentet konstaterar att de kommittéförfaranden som har antagits på grundval av artikel 202 i EG-fördraget kommer att upphävas, och betonar parlamentets viktiga roll i fråga om artikel 249c när det gäller att utforma ett nytt regelverk för kommittéer (dvs. genom att anta rättsakter i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet), särskilt för kommittéer inom jordbruksområdet. Parlamentet betonar därför behovet av att se till att utskottet för jordbruk och landsbygden utveckling är representerat i de interinstitutionella förhandlingar som ska utforma det nya regelverket för kommittéer.

11. Europaparlamentet understryker att parlamentets specialinriktade kommittéer på ett tillbörligt sätt bör vara delaktiga i de pågående diskussionerna om det framtida kommittésystemet enligt Lissabonfördraget för att underlätta en smidig övergång från dagens system till de framtida bestämmelserna. Parlamentet anser att den parlamentariska kontrollen av delegerade akter och genomförandeåtgärder måste garanteras.

12. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka förbindelserna och upprätta en tätare och mer regelbunden dialog med nationella parlament, med hänsyn till att dessa enligt artikel 3b.3 i Lissabonfördraget ska genomföra kontroller på grundval av subsidiaritetsprincipen.

13. Europaparlamentet betonar att Lissabonfördraget kommer att tillämpas på alla lagstiftningsförslag som är under behandling då fördraget träder i kraft.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Vincenzo Aita, Peter Baco, Bernadette Bourzai, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Giovanna Corda, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Constantin Dumitriu, Michl Ebner, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Stéphane Le Foll, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, James Nicholson, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, Witold Tomczak, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Liam Aylward, Esther De Lange, Hans-Peter Mayer, Brian Simpson, Struan Stevenson, Kyösti Virrankoski


YTTRANDE från fiskeriutskottet (*) (28.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Rosa Miguélez Ramos

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget för den gemensamma fiskeripolitikens del innebär en betydande ändring i beslutssystemet. Så snart fördraget träder ikraft den 1 januari 2009 upphör parlamentet att vara en enbart rådgivande institution och får en roll som lagstiftande organ med befogenhet att på samma villkor som rådet fatta gemensamma beslut.

2.  Europaparlamentet anser att dagens geopolitiska, ekonomiska och sociala situation samt utformningen av en strategisk handlingsplan för bevarande och hållbar utveckling av haven i Europeiska unionen och i världen (Europeiska unionens havspolitik) motiverar att parlamentet får ökade beslutsbefogenheter med avseende på den gemensamma fiskeripolitiken.

3.  Europaparlamentet anser att detta nya läge gör att det inte längre är möjligt att bortse från behovet av att se över och uppdatera fiskeriutskottets befogenhet som fastställs i bilaga VI i parlamentets arbetsordning. Denna befogenhet går tillbaka till inrättandet av fiskeriutskottet 1994 och har överlevt den omfattande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken från 2002 och två namnändringar och därmed påkallade interna omstruktureringar av kommissionens tidigare generaldirektorat för fiske för att matcha de nya omständigheter som gäller för fiskeriförvaltningen i världen.

4.  Europaparlamentet grundar denna begäran om uppdatering av fiskeriutskottets befogenhet på det faktum att några av de största förändringar som har påverkat utvecklingen av den gemensamma fiskeripolitiken, utöver ovan nämnda reform från 2002, utgörs av de successiva ändringarna av de fonder som avsatts för fisket tills dessa ströks ur gemenskapens strukturfondskapitel, fiskeavtalens omvandling till fiskepartnerskapsavtal, de regionala fiskeriorganisationernas mera framträdande roll och Europeiska unionens växande roll inom dessa, den djupgående förändringen av handeln med fiskeriprodukter, de nya tekniker som tillämpas inom fisket och det nya målet för gemenskapens fiskeriförvaltning, som från och med nu måste genomföras med en ekosystembaserad ansats inom ramen för den nya integrerade havspolitik som unionen har antagit.

5.  Europaparlamentet betonar att det är inkonsekvent att ett parlamentsutskott med befogenhet i medbeslutandefrågor fortsätter att vara ett neutraliserat utskott, och förespråkar följaktligen att nödvändiga ändringar ska göras för att undvika denna situation.

6.  Europaparlamentet välkomnar detta nya scenario, där parlamentet och rådet i enlighet med det ordinära lagstiftningsförfarandet kommer att fastställa de nödvändiga bestämmelserna för att nå målen för den gemensamma fiskeripolitiken (artikel 37.2 i fördraget).

7.  Europaparlamentet anser att undantagen, strikt begränsade till de situationer som tas upp i fördraget, till denna allmänna princip, som grundar sig på paritet mellan de två institutionerna, måste anpassas till domstolens rättspraxis om undantag till de allmänna bestämmelserna.

8.  Europaparlamentet konstaterar att rådet enligt artikel 37.3 i fördraget å andra sidan ensamt har befogenhet att fastställa och fördela fiskemöjligheter (totala tillåtna fångstmängder och kvoter) mellan medlemsstaterna, och parlamentets deltagande kommer därför inte att krävas på detta område, till skillnad från vad som hittills har varit det normala.

9.  Europaparlamentet anser att omfattningen av denna ensamrätt på befogenhetsområdet måste analyseras med utgångspunkt i förslagens innehåll, och att fiskeripolitiken ska tilldelas de förslag vars huvudsakliga mål är att bevara fiskbestånden.

10. Europaparlamentet anser i detta sammanhang att alla frågor som inte rör fastställande av fiskemöjligheter och fördelning av kvoter och som formellt har inkluderats i den årliga förordningen, t.ex. frågor om tekniska åtgärder eller fiskeansträngning eller införlivandet av avtal som antagits inom de regionala fiskeriorganisationerna, ska fortsätta att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. medbeslutandeförfarandet, eftersom de har sin egen rättsliga grund.

11. Europaparlamentet betonar att unionen i fiskerifrågor har delade befogenheter med medlemsstaterna, med undantag för när det gäller åtgärder för bevarande av de marina biologiska resurserna, där unionen ensam har befogenhet. Genom det nya fördraget får de nationella parlamenten i uppgift att kontrollera subsidiaritetsprincipen, och när det gäller de delade befogenheterna på fiskeområdet ger fördraget det nationella parlamenten en tidsfrist på åtta veckor för att avge ett motiverat yttrande om förslaget i fråga. Rådet och parlamentet måste vänta tills denna frist har löpt ut eftersom en kränkning av subsidiaritetsprincipen kan vara skäl för att väcka talan i EG-domstolen.

12. Europaparlamentet konstaterar att miljöskydd i allmänhet är föremål för delad befogenhet. Parlamentet efterlyser därför ett förtydligande av begreppet ”havets biologiska resurser”, som anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och av de omständigheter under vilka bevarandet av dessa resurser faller ”inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken”, så att omfattningen av den exklusiva befogenheten bättre kan fastställas.

13. Europaparlamentet noterar den nya ramen för godkännande av internationella fiskeavtal, vars främsta nyhet består i förfarandet för slutande av sådana avtal, eftersom fördraget tydligt anger att parlamentet måste ge sitt godkännande innan rådet kan sluta ett sådant avtal. Parlamentet understryker att denna vetorätt ur parlamentets synvinkel i praktiken breddar och förbättrar hittills gällande bestämmelser som varit begränsade till avtal med betydande budgetkonsekvenser eller som kräver att det inrättas en särskild institutionell ram, såsom de avtal som slutits inom ramen för en regional fiskeriorganisation.

14. För att parlamentets fiskeriutskott ska kunna genomföra sin del i godkännandet av fiskepartnerskapsavtalen, anser Europaparlamentet att det skyndsamt måste informeras av kommissionen under förhandlingarna om dessa avtal.

15. Europaparlamentet anser likaså att det är viktigt att fiskeriutskottet deltar som observatör i de gemensamma kommittéer som föreskrivs i fiskeavtalen, något som parlamentet vid upprepade tillfällen har efterlyst, och begär att detta villkor ska belysas i det interinstitutionella avtalet.

16. Europaparlamentet påpekar, efter att ha sett över de nyheter i det nya fördraget som är tillämpliga på den gemensamma fiskeripolitiken, att

- det för närvarande är mycket svårt att tydligt fastställa tillämpningsområdet för artikel 37.3 i fördraget,

- det nya fördraget bör tillämpas på alla lagstiftningsförslag som är under behandling då fördraget träder i kraft,

- det finns ett stort tolkningsutrymme för lagstiftaren (rådet och parlamentet), och att det därför i princip är nödvändigt att avvakta och se hur händelserna utvecklar sig, utan att för den skull bortse från möjligheten att inrätta ett interinstitutionellt avtal som med större tydlighet avgränsar tillämpningsområdet för artiklarna 37.2 och 37.3 i fördraget.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jim Allister, Elspeth Attwooll, Iles Braghetto, Niels Busk, Paulo Casaca, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Avril Doyle, Emanuel Jardim Fernandes, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Ioannis Gklavakis, Ian Hudghton, Heinz Kindermann, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Seán Ó Neachtain, Willi Piecyk, Struan Stevenson, Catherine Stihler, Margie Sudre, Cornelis Visser


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (*) (4.6.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande: Maria Badia i Cutchet

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att man, för att föra Europa närmare medborgarna, har infört idrott i Lissabonfördraget (artikel 2.124) bland de rättsliga grunderna för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, genom en ändring i detta avseende av artikel 149 i EG‑fördraget.

2.  Europaparlamentet understryker särskilt att unionen kan agera på idrottsområdet för att bl.a. utveckla idrottens europeiska dimension genom att koppla samman dess sociala och pedagogiska funktion, främja rättvisa och öppna idrottstävlingar samt samarbete mellan de ansvariga idrottsorganisationerna samtidigt som idrottsutövarnas, särskilt de yngsta, fysiska och moraliska integritet skyddas.

3.  Europaparlamentet välkomnar att beslut med kvalificerad majoritet har utökats till att omfatta kulturområdet och är tänkt att även omfatta idrotten, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, för ”åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera” de nationella besluten, dock ej för någon åtgärd för harmonisering av den inre lagstiftningen.

4.  Europaparlamentet välkomnar den ändring av artikel 149 i EG-fördraget som innebär att EU:s verksamhet på ungdomsområdet utvidgas till att omfatta insatser för att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv, och framhåller att för att få fler unga medborgare att delta i samhällslivet måste EU ta initiativ och utveckla politiska strategier som främjar och underlättar ungdomars aktiva deltagande i det demokratiska livet på alla nivåer.

5.  Europaparlamentet upprepar de principer och åtgärder för att införa kulturen på Lissabonagendan som parlamentet antog i sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld(1), mot bakgrund av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i samma fråga.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att man i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har behållit den övergripande karaktären i artikel 151.4 i EG‑fördraget där det stadgas att ”gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald”.

7.  Europaparlamentet anser att denna övergripande klausul på kulturområdet, i likhet med de nya övergripande klausuler som införts genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om den inre marknadens sociala dimension, om hållbar utveckling och om kampen mot varje form av diskriminering, kan ge upphov till allmänna handlingsprogram med mål inom kulturområdet.

8.  Europaparlamentet anser att sådana handlingsprogram bör dels framhäva det som är speciellt för den europeiska kulturen, dels sätta fart på den europeiska integrationen och ge europeisk kultur den särställning som den bör ha i ett globalt sammanhang.

9.  Europaparlamentet anser att allt måste göras för att säkra utvecklingen av en europeisk informations- och kommunikationspolitik, och upprepar sitt krav på ett interinstitutionellt avtal om de gemensamma principerna för EU‑institutionernas samarbete på detta område.

10. Den främsta nyheten i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är att de nationella parlamenten ges möjlighet att säkerställa att en riktig fördelning av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater sker genom tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Europaparlamentet uppmuntrar därför de nationella parlamenten att, om nödvändigt, anta tidsplaner och arbetsmetoder för att se till att subsidiaritetsprincipen tillämpas vid handläggningen av alla lagstiftningsförslag från unionen, som i förekommande fall måste beakta de planerade åtgärdernas regionala och lokala dimension, på kulturområdet, det audiovisuella området samt på utbildnings‑, ungdoms- och idrottsområdet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Guy Bono, Nicodim Bulzesc, Marielle De Sarnez, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Christa Prets, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Victor Boştinaru, Jean-Marie Cavada, Den Dover, Ignasi Guardans Cambó, Elisabeth Morin

(1)

Antagna texter av detta datum P6_TA(2008)0124.


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (*) (1.7.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Diana Wallis

(*)  Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor finner att Lissabonfördraget positivt bidrar till att stärka parlamentets inflytande både inom lagstiftningsområdet och när det gäller övervakning av kommissionens befogenheter för genomförande och delegering av lagstiftning, och uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att i egenskap av ansvarigt utskott införliva följande förslag i sitt förslag till resolution:

1.  Europaparlamentet betonar att Lissabonfördraget ger nationella parlament en avsevärt starkare roll i att kontrollera efterlevnaden av subsidiaritetsprincipen, genom införande av två särskilda mekanismer. I vartdera fallet kommer de nationella parlamenten att ha en period på åtta veckor (som kommissionen är skyldig att bevilja dem) under vilka de kan invända mot lagstiftningsförslag. För det första, om en tredjedel av parlamenten i EU lämnar ett motiverat yttrande om att ett visst lagstiftningsförslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, kommer kommissionen att behöva ompröva detta förslag. För det andra, om en majoritet av parlamenten i unionen lämnar ett motiverat yttrande som motsätter sig ett förslag till rättsakt på grund av att det inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, kommer både Europaparlamentet och rådet att behöva rösta om denna fråga innan parlamentet gör något uttalande vid första behandlingen om innehållet.

2.  Europaparlamentet finner – med hänsyn till att bestämmelserna i protokollet om subsidiaritetsprincipen kommer att tillämpas på nya lagförslag omedelbart efter att Lissabonfördraget trätt i kraft – att ett korrekt internt förfarande måste införas i parlamentets arbetsordning för det ska kunna yttra sig om subsidiaritetsfrågan snabbt och effektivt och för att se till att de nationella parlamentens motiverade yttranden beaktas i tillräcklig utsträckning utan onödig fördröjning av lagstiftningsförfarandet.

3.  Europaparlamentet betonar att gemenskapsrättens förenlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 35 för närvarande faller inom dess behörighetsområde och anser att det särskilda förfarandet för att behandla subsidiariteten skulle, om en majoritet av de nationella parlamenten har yttrat sig mot ett kommissionsförslag, kunna bestå i att utskottet för rättsliga frågor för plenarförsamlingen lägger fram ett särskilt förslag om respekt för subsidiaritetsprincipen innan förslaget går till utskottet för en första behandling i parlamentet.

4.  Europaparlamentet påpekar att Lissabonfördraget inbegriper en ny rättslig grund som gäller medbeslutande i fråga om immateriella rättigheter, i och med att det i artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt uppges följande: ”Inom ramen för den inre marknadens upprättande eller funktion ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen och för att upprätta centraliserade system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå.”. Parlamentet beklagar att enhällighet och endast samråd med parlamentet har behållits som beslutsförfarande när det gäller regler för språkanvändning i samband med immateriella rättigheter.

5.  Europaparlamentet finner att kommissionen bör utnyttja denna nya rättsliga grund för att åter ta upp tanken på ett EU‑patent och för att komplettera och stärka EU‑lagstiftningen om immateriella rättigheter.

6.  Europaparlamentet välkomnar den nya rättsliga grund som framställs i artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken följande gäller: ”När unionens institutioner, organ och byråer fullgör sina uppgifter ska de stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration”. Detta utgör grunden för en förordning om en lag för administrativa förfaranden för unionen.

7.  Europaparlamentet finner att en sådan förordning brådskande bör utarbetas och uttrycker sin avsikt att studera den form denna bör ha redan innan Lissabonfördraget träder i kraft, med hänsyn till medlemsstaternas olika rättsliga traditioner.

8.  Europaparlamentet påpekar att fördragets nya bestämmelser om civilrättsligt och straffrättsligt samarbete inbegriper en rättslig grund för antagandet av åtgärder som stöder utbildning av domare och domstolspersonal. Parlamentet anser att sådana åtgärder, som ska antas genom medbeslutande och kan inbegripa ett närmande till medlemsstaternas lagar och förordningar, bör anses vara brådskande med tanke på de problem som nyligen tagits upp i betänkanden från utskottet för rättsliga frågor.

9.  Europaparlamentet beklagar att ytterligare påtagliga framsteg inom området civilrättsligt samarbete kommer att förbli kraftigt hämmat genom att sådant samarbete begränsas genom artikel 81 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt till ”frågor som har gränsöverskridande följder”.

10. Europaparlamentet välkomnar det nya förfarandet om utnämning av domare och generaladvokater vid domstolen och tribunalen i enlighet med artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilket nationella regeringars beslut ska föregås av ett yttrande om kandidaternas lämplighet att utföra sina uppdrag, från en panel av sju experter, av vilka en ska föreslås av Europaparlamentet. Parlamentets arbetsordning måste möjliggöra ett särskilt förfarande för utnämningen av denne panelledamot genom beslut i plenum som fattats på grundval av ett yttrande från det ansvariga utskottet.

11. Europaparlamentet finner att de nya bestämmelserna om rättsakter och rangordningen mellan olika normer, särskilt upprättandet av den delegerade akten, avgjort kommer att höja kvaliteten i unionens lagstiftning. För att underlätta tillämpningen av bestämmelserna om delegerade akter är det nödvändigt att institutionerna enas om en standardformulering som skulle kunna användas regelbundet i lagförslag. Parlamentet anser också att det är nödvändigt att så snart som möjlig gå vidare med ett antagande genom medbeslutande av en förordning om genomförandeakter grundat på artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

12. Europaparlamentet finner, med tanke på att anpassningen till det nya fördraget kommer att ta en viss tid, att processen med att anpassa regelverket till det kommittébeslut som nyligen togs måste slutföras som ett brådskande ärende innan Lissabonfördraget träder i kraft. En ny anpassning för att ta hänsyn till delegerade akter som är mer komplexa än det nuvarande förfarandet kommer att behöva genomföras efter att det nya fördraget har trätt i kraft. Parlamentet litar på att kommissionen kommer att lägga fram de nödvändiga förslagen i detta syfte. Trots att definitionen av delegerade akter liknar begreppet ”kvasirättsakter”, för vilka man tillämpar regleringsförfarandet med granskning, kan dessa två begrepp inte betraktas som samma sak. Därför kan den anpassningsprocess som nu pågår inte ses som något som sätter ett exempel för framtiden.

13. Europaparlamentet uttrycker sin oro över det stora antalet kodifieringsförfaranden som väntar på att antas av rådet, vilket kommer att behöva arbeta hårt om rättsakterna om kodifiering ska antas innan det nya fördraget träder i kraft.

14. Europaparlamentet välkomnar att medbeslutandet hädanefter kommer att gälla tjänsteföreskrifterna, eftersom detta kommer att låta parlamentet delta på jämlika villkor med rådet i anpassningen av dessa föreskrifter. Detta kommer att vara särskilt relevant för de kommande reglerna för ledamöternas assistenter som parlamentet har beslutat att gå vidare med och genomföra.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Carlo Casini, Titus Corlăţean, Bert Doorn, Monica Frassoni, Giuseppe Gargani, Neena Gill, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Klaus-Heiner Lehne, Hans-Peter Mayer, Manuel Medina Ortega, Hartmut Nassauer, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Diana Wallis, Rainer Wieland, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sharon Bowles, Vicente Miguel Garcés Ramón, Jean-Paul Gauzès, Eva Lichtenberger, József Szájer, Ieke van den Burg


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (*) (30.6.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Johannes Voggenhuber

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Lissabonfördraget: en interinstitutionell utmaning för området med frihet, säkerhet och rättvisa

1.   Det anses allmänt att Lissabonsfördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att bli ”... ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna.” (Artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)). Utan att längre begränsas av specifika mål, såsom var fallet i Maastrichtfördraget, kommer området med frihet, säkerhet och rättvisa att bli en viktig del i de framtida relationerna mellan medlemsstaterna och EU. Alla parter på nationell och europeisk nivå har dessutom ett särskilt intresse av att upprätthålla en gemensam dialog inom detta relativt nya område, som berör själva kärnan i de nationella författningssystemen.

2.   Ur detta perspektiv, och för att parlamentet omedelbart ska vara redo från och med första dagen det nya fördraget träder i kraft, är det ytterst viktigt att EU-institutionerna förhandlar fram ett interinstitutionellt avtal som omfattar:

a) en ny vision och de huvudsakliga mål som EU ska uppnå efter 2009,

b) nya samarbetsmetoder som gör de nationella parlamenten delaktiga i denna politik,

c) de åtgärder som bör vidtas för att övergången ska bli en framgång för institutionerna och för medborgarna i EU.

Varje institution bör därefter anpassa sin interna organisation och sina metoder med utgångspunkt i den interinstitutionella strategin.

En ny vision och de huvudsakliga mål som EU ska uppnå efter 2009

3.   Rådet bör fastställa den framtida orienteringen för området med frihet, säkerhet och rättvisa före utgången av 2009. Medlemsstaterna själva förbereder sig genom att diskutera utformningen av nästa fleråriga program i den rådgivande högnivågruppen för EU:s framtida inrikespolitik. Kommissionen håller också på att utarbeta en utförlig rapport till våren 2009 som skulle kunna fungera som utgångspunkt för de kommande överläggningarna i parlamentet och rådet.

Mot bakgrund av denna tidsplan skulle även parlamentet kunna utarbeta en egen utvärderingsrapport före våren 2009.

På grundval av bidragen från medlemsstaterna (framtidsgruppens rapport) och kommissionen samt sina egna rekommendationer kommer sedan det parlament som väljs i juni 2009 att kunna förhandla fram ett lagstiftningsprogram för området med frihet, säkerhet och rättvisa med den nya kommissionen och med rådet.

4.   Det framtida lagstiftningsprogrammet för området med frihet, säkerhet och rättvisa bör främja åtgärder för polisiärt och straffrättsligt samarbete i civil- och straffrättsliga frågor med beaktande av den princip om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar som ingår i det nya fördraget. Detta skulle underlätta det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaterna och bana vägen för en framtida europeisk strafflag.

5.   I linje med denna planering vore det mycket välkommet om kommissionen antog en strategi som syftade till att:

a) stärka banden mellan bestämmelserna i fördraget vilka utgör den rättsliga grunden för särskilda politikområden (såsom förebyggande av diskriminering, skydd av asylsökande, ökad transparens, skydd av personuppgifter, minoriteters rättigheter samt brottsoffers och brottsmisstänktas rättigheter) och de motsvarande artiklarna i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Antagandet av en bindande stadga om grundläggande rättigheter kommer att göra det möjligt att ändra detta regelverk, med beaktande av att det är EU-institutionernas primära skyldighet att skydda grundläggande rättigheter. Denna utveckling visar sig i frågan om skyddet av personuppgifter, som kommer att bli en fristående grundläggande rättighet,

b) upprätta varaktiga och djupare förbindelser mellan europeiska och nationella lagstiftare, å ena sidan, och europeiska och nationella domare, å andra sidan, i frågor som rör delade befogenheter med medlemsstaterna.

6.   Som parlamentet redan förespråkat(1), bör kommissionen och medlemsstaterna inte bara kontrollera att framtida lagstiftningsförslag överensstämmer med stadgan om de grundläggande rättigheterna, utan också att de överensstämmer med alla europeiska och internationella instrument om grundläggande rättigheter som medlemsstaterna är parter till. Respekten för grundläggande rättigheter kommer också att öka genom att stadgan om de grundläggande rättigheterna blir bindande och dess tillämpbarhet ökas samt genom EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet kommer att också att fungera som en sporre för lagstiftningsarbetet.

7.   Det flerårliga programmet för området med frihet, säkerhet och rättvisa bör fortsatt diskuteras i en årlig debatt inriktad på skyddet av de grundläggande rättigheterna inom unionen, införandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna och medlemsstaternas respekterande av de normer och principer som fastställs i den nya artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen (FEU)(2). Programmet bör också bygga på rapporter från rådet, kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

      Europaparlamentet delar uppfattningen från rådets kommande tre ordförandeländer(3) (Frankrike, Tjeckien, Sverige) att ”det är möjligt att en översyn av mandatet för byrån för grundläggande rättigheter kommer att ske senast den 31 december 2009” och att en sådan översyn ger möjlighet att fördjupa samarbetet med Europarådet, dess generalsekreterare, dess kommissarie för mänskliga rättigheter och dess behöriga parlamentsutskott.

Nya samarbetsmetoder som gör de nationella parlamenten delaktiga i politiken för området med frihet, säkerhet och rättvisa

8.   Det största problem som parlamentet kommer att konfronteras med i delade lagstiftningsarbetet med rådet i frågor som rör polissamarbete och straffrättsligt samarbete är tillgången till väsentliga uppgifter i medlemsstaterna. Med anledning av de mycket känsliga frågor som hanteras inom politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa, är det oerhört viktigt att det nya fördragets bestämmelser om insyn i EU:s institutioner genomförs så snart som möjligt och att parlamentet tillåts granska konfidentiell information, som exempelvis sådana uppgifter som behandlas av Europol, den gemensamma lägescentralen (EU SITGEN) och den framtida ständiga kommittén för inre säkerhet (COSI) (artikel 71 i EUF-fördraget) Genom att utvidga den nuvarande rätten till tillgång till parlamentets, kommissionens och rådets handlingar till att omfatta alla unionens institutioner och organ (artikel 255 i EG-fördraget) kommer den nya artikel 15 i EUF-fördraget anmärkningsvärt att förbättra EU-institutionernas ansvarsskyldighet inom dessa områden.

9.   Utifrån samma perspektiv om demokratisk ansvarsskyldighet anser parlamentet att det är viktigt att:

a) de nationella parlamenten varaktigt görs delaktiga när strategierna för området med frihet, säkerhet och rättvisa ska fastställas, vid antagandet av lagstiftningsåtgärder eller när deras konsekvenser på nationell nivå ska utvärderas(4),

b) det underrättas om kommissionens formella ståndpunkt(5) om medlemsstaternas initiativ, särskilt om hur de föreslagna nya reglerna eventuellt kommer att påverka skyddet av de grundläggande rättigheterna och bevarandet av Europeiska unionens rättssystem,

c) det civila samhället görs delaktigt genom att Lissabonfördragets bestämmelser om medborgarinitiativ beaktas, genom att medborgarna informeras om denna nya rättighet och genom att man ser till att förordningen som ska antas avseende genomförandeförfarandena för medborgarinitiativet innehåller klara, enkla och användarvänliga villkor för utövandet av denna rättighet,

d) nätverk i det civila samhället involveras för att samarbeta med EU:s institutioner och nationella institutioner kring frågor om frihet, säkerhet och rättvisa (t.ex. nätverk knutna till Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och European Forum for Criminal Justice m.fl.).

10. En mer allmän fråga blir hur de nya bestämmelserna om delegering och genomförande av befogenheter (artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget) ska genomföras i fråga om politik som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa. En generell princip som bör följas är att en åtgärd som kan påverka de grundläggande rättigheternas tillämpningsområde bör antas inom ramen för delegerade befogenheter, vilket ger parlamentet rätt att upphäva beslutet.

11. Det bör också noteras att parlamentet nu kommer att bli delaktigt i förhandlingar om och ingåendet av internationella avtal som berör de grundläggande rättigheterna, t.ex. överföring av personuppgifter till tredjeländer. Med anledning av detta bör de berörda utskotten också upprätta nära förbindelser med motsvarande institutioner inom Europarådet, FN-organen och med parlamenten i berörda tredjeländer.

Hur lagstiftningsförslag under behandling bör hanteras under övergångsperioden

12. Under övergångsperioden kommer parlamentet att ställas inför ett flertal förändringar när det gäller utformningen och innehållet i lagförslag under behandling. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor anser att parlamentet bör fortsätta sin strävan att nå ett interinstitutionellt avtal, som, när det gäller lagstiftningsförslag under den tredje pelaren, bör innebära att samrådsförfarandet blir likvärdigt med förstabehandlingen i medbeslutandeförfarandet, så att en fullständig juridisk granskning blir möjlig.

På så vis kan alla lagstiftningsförslag under behandling under den tredje pelaren, vilka har begränsad inverkan på grundläggande fri- och rättigheter, antas utan dröjsmål, t.ex. rambesluten om verkställighet av utevarodomar, beslutet om att förstärka Eurojust samt beslutet om det europeiska rättsliga nätverket. Alla dessa ärenden är viktiga för att förbättra det juridiska samarbetet.

13. En annan viktig fråga för parlamentet är att komma överens med rådet om att senarelägga till efter den 1 januari 2009 de åtgärder som kommer att omfattas av medbeslutandeförfarandet och som parlamentet ser som politiskt olämpliga i sin nuvarande utformning. Ett sådant förslag i denna kategori är förslaget om ett rambeslut om användandet av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) i brottsbekämpningssyfte.

14. Ett annat känsligt lagförslag under behandling som påverkas av det förändrade förfarandet är rambeslutet om skydd av personuppgifter inom ramen för det rättsliga samarbetet och polissamarbetet i straffrättsliga frågor. Detta förslag fyller bara delvis det juridiska tomrum som kommer att uppstå efter att den tredje pelaren har avskaffats. En möjlig tvåstegsstrategi skulle kunna vara att anta det nuvarande förslaget under den tredje pelaren under förutsättning att det kompletteras med en ny text omedelbart efter att Lissabonfördraget träder i kraft.

15. Det finns också två förfaranden under behandling som rör laglig migration, nämligen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blått kort) och ett enda ansökningsförfarande för ett enda tillstånd för tredjelandsmedborgare att uppehålla sig och arbeta inom en medlemsstats territorium och gemensamma rättigheter för tredjelandsmedborgare som lagligt uppehåller sig och arbetar i en medlemsstat. Om dessa förslag inte antas innan Lissabonfördraget träder i kraft måste förfarandet starta från början igen.

16. Vissa lagförslag har varit under behandling i flera år på grund av svårigheten att nå ett enhälligt beslut, såsom rambeslutet om vissa rättssäkerhetsgarantier i brottmål, men de är fortfarande aktuella. Dessa fall är nu mer brådskade och angelägna än någonsin, och det ordinarie lagstiftningsförfarandet kommer att erbjuda en väg ut ur denna återvändsgränd.

17. Det finns också ett förslag under behandling, som parlamentet antagit, om att förändra den rättsliga grunden för Europol (för närvarande en konvention) till ett beslut under den tredje pelaren så att Europol kan finansieras av gemenskapsbudgeten). Om detta beslut inte antas innan Lissabonfördraget träder i kraft, kommer parlamentet att bli tvunget att göra om förfarandet i syfte att omvandla Europol till ett verkligt gemenskapsorgan.

18. När medlemsstaterna utnyttjar det förfarande för tillfälligt upphävande som fastslås i EUF-fördraget avseende straffrättsliga frågor (artikel 82.3 och artikel 83.3) kommer ordföranden för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att skriva till Europeiska rådet och redogöra för den ståndpunkt som uppnåtts i överläggningarna.

19. Det förefaller som om de mest angelägna initiativen som kommissionen bör ta från och med den 1 januari 2009 kommer att vara kopplade till

a) EU:s skyldighet att ratificera den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

b) EU:s skyldighet att ratificera internationella överenskommelser som framförhandlats men som ännu ej ingåtts, i enlighet med artikel 24 i det nuvarande EU-fördraget,

c) EG-domstolens åligganden (se ärendet om förordningen om svartlistor),

d) inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet för att förbättra Eurojust.

Utifrån denna utgångspunkt bör kommissionen ta initiativ till att de nuvarande rättsliga instrumenten rörande grundläggande rättigheter under den tredje pelaren omfattas av gemenskapspelaren (t.ex. Europol). En förändring av den rättsliga grunden för nuvarande instrument under den tredje pelaren skulle också säkerställa EG-domstolens behörighet under den femåriga tidsfristen (se artikel 10 i protokollet om övergångsbestämmelser).

20. Europaparlamentet välkomnar följande bedömning från de tre kommande ordförandeländerna: ”Tvingande åtgärder bör åtföljas av motsvarande bestämmelser för att stärka den enskildes rättigheter, oavsett om det är fråga om en misstänkt, ett brottsoffer eller ett vittne. Möjligheten att utveckla brottsoffrens rättigheter kommer att undersökas på grundval av kommissionens utvärdering av genomförandet av rambeslutet om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. Efter det att Lissabonfördraget trätt i kraft förväntas kommissionen eller medlemsstaterna lägga fram ett lagstiftningsförslag om rättssäkerhetsgarantier i brottmål”.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.6.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Emine Bozkurt, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Esther De Lange, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Armando França, Urszula Gacek, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Roland Gewalt, Jeanine Hennis-Plasschaert, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Roselyne Lefrançois, Baroness Sarah Ludford, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Rareş-Lucian Niculescu, Martine Roure, Inger Segelström, Csaba Sógor, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Edit Bauer, Evelyne Gebhardt, Ignasi Guardans Cambó, Sophia in ‘t Veld, Ona Juknevičienė, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Nicolae Vlad Popa, Johannes Voggenhuber

(1)

Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om hur respekten för stadgan om de grundläggande rättigheterna skall upprätthållas i kommissionens lagförslag: metoder för en systematisk och strikt kontroll (EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 229).

(2)

Det bör noteras att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor enligt parlamentets nuvarande regler ansvarar för större delen av den politik som rör området frihet, säkerhet och rättvisa samt för det ”varningssystem” som fastställs i artikel 7 i FEU.

(3)

Utkast till 18-månadersprogram för rådet, rådets dok. nr 10093/08.

(4)

Se särskilt artikel 70 i EUF-fördraget.

(5)

Detta förekommer redan emellanåt, i enlighet med den praxis som infördes av kommissionens ledamot Vitorino under den föregående mandatperioden.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (*) (27.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande*: Claire Gibault

(*)Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar med tillfredsställelse att jämställdhet mellan kvinnor och män förs in bland EU:s värderingar (artikel 2 i EU‑fördraget) och mål (artikel 3.3 andra stycket i EU‑fördraget).

2.  Europaparlamentet välkomnar att principen om en integrerad strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män utvidgas och ska tillämpas i alla åtgärder som EU vidtar och att denna princip fastställs i en särskild artikel bland de allmänna genomförandebestämmelserna (artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), vilket innebär att den får en övergripande ställning och ska tillämpas inom EU:s samtliga politikområden.

3.  Europaparlamentet välkomnar att artiklarna 8, 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt klart och tydligt föreskriver att man i all EU-politik aktivt ska främja social integration, socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män och icke diskriminering.

4.  Europaparlamentet efterlyser därför en dubbel strategi som i praktiken kompletterar integreringen av ett jämställdhetsperspektiv, och efterlyser således positiva åtgärder samt tydliga och bindande mål och bestämmelser.

5.  Europaparlamentet välkomnar det nya förfarande som fastställs i artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som innebär att Europaparlamentet måste ge sitt godkännande innan rådet (tyvärr fortfarande med enhällighet) beslutar om lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

6.  Europaparlamentet välkomnar att det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas för åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt med kvinnor och barn, och sexuellt utnyttjande (artikel 79.2 d och artikel 83.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

7.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillerkänns samma rättsliga status som fördragen (artikel 6 i EU fördraget), som inte utgör hinder för att behålla eller besluta om åtgärder som innebär särskilda förmåner för det underrepresenterade könet och som erbjuder ett starkare skydd för moderskap framför allt i yrkeslivet (artiklarna 23, 33 och 34 i stadgan).

8.  Europaparlamentet anser att dessa nya bestämmelser ger kommissionen möjlighet att utan dröjsmål lägga fram förslag för rådet och parlamentet till lagstiftningsåtgärder för att de olika gemenskapsinsatserna som bekämpar handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande ska bli mer lättförståeliga och effektiva.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom tre år från det att Lissabonfördraget har trätt i kraft överlämna en första översyn av Lissabonfördragets effekter i medlemsstaterna när det gäller kampen mot människohandeln, särskilt av kvinnor och barn, för sexuellt utnyttjande.

10.  Europaparlamentet välkomnar förklaring 19 om artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och uppmanar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra alla former av våld och för att stödja och skydda offren.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Emine Bozkurt, Věra Flasarová, Claire Gibault, Esther Herranz García, Anneli Jäätteenmäki, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Eva-Britt Svensson, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gabriela Creţu, Iratxe García Pérez, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Kartika Tamara Liotard, Marusya Ivanova Lyubcheva, Zuzana Roithová, Petya Stavreva, Bernadette Vergnaud

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Ewa Tomaszewska


YTTRANDE från utskottet för framställningar (*) (29.5.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget

(2008/2063(INI))

Föredragande (*): Carlos Carnero González

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att det nya fördraget, utöver viktiga institutionella förbättringar, inte rymmer några specifika fördelar för EU-medborgarna, som ett resultat av stärkandet av den demokratiska översynen och kontrollen av unionens politik å ena sidan, och förbättrandet av EU-medborgarnas rättigheter, å andra sidan.

2.  Europaparlamentet fäster uppmärksamhet vid det faktum att framställningsprocessen, som också ingår i det nya fördraget, erbjuder människorna i Europa en betydelsefull möjlighet till aktivt deltagande – antingen individuellt eller genom att de frivilligt går samman – i utvecklandet av EU. Ett sådant deltagande kan inbegripa att de fäster parlamentets uppmärksamhet vid situationer där medlemsstaterna inte genomför EU:s lagstiftning korrekt, uppmärksamgör parlamentet på svagheter i befintlig EU-lagstiftning och protesterar mot eventuella tillkortakommanden när det gäller respekten för medborgares och invånares grundläggande rättigheter i EU.

3.  Europaparlamentet understryker framställningsutskottets roll och ansvar vad gäller detta, liksom vikten av att skapa ett fullt och effektivt samarbete mellan EU:s alla organisationer och organ och med alla regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, när det gäller att finna svar och lösningar på EU-medborgarnas problem, i Lissabonfördragets anda.

4.  Europaparlamentet noterar att medborgarna i EU enligt artikel 11 i Fördraget om Europeiska unionen såsom ändrat av Lissabonfördraget förses med nya möjligheter i anslutning till det så kallade medborgarinitiativet vilket gör det möjligt för färre än en miljon medborgare från flera olika medlemsstater att uppmana kommissionen att utarbeta en ny rättsakt i syfte att genomföra fördragen.

5.  Europaparlamentet föresätter sig att se till att förordningen som ska antas avseende genomförandeförfarandena för ”medborgarinitiativet” innehåller klara, enkla och användarvänliga villkor för utövandet av denna medborgerliga rättighet. Parlamentet anser att utskottet för framställningar bör involveras aktivt i medborgarinitiativen och skulle kunna fungera som en plattform när det gäller att främja enskilda initiativ och initiativrätten i sig, samtidigt som det erkänner att kommissionen ensam är den som medborgarinitiativen ska riktas till. Det anser att genomförandeförordningen bör inbegripa mekanismer som ger parlamentet möjlighet att avge en ståndpunkt och, där det är lämpligt, kämpa för sådana initiativ.

6.  Europaparlamentet konstaterar att medborgarna redan nu i en framställning kan kräva att parlamentet utövar sin rätt i enlighet med artikel 192 i EG-fördraget om att efterlysa ett lagstiftningsinitiativ, och att ingenting hindrar medborgare från att, om de väljer att göra så, rikta samma krav om en europeisk rättsakt både till Europeiska kommissionen, i form av ett medborgarinitiativ, och till Europaparlamentet, i form av en framställning.

7.  Europaparlamentet anser att det bör undersöka hur det kunde utforma lämpliga förfaranden för att följa och stöda medborgarinitiativ. Parlamentet anser att utskottet för framställningar, som redan har stor erfarenhet av att samarbeta med medborgarna i frågor som rör dem, bör spela en nyckelroll i ett sådant förfarande.

8.  Europaparlamentet välkomnar utropandet av stadgan om grundläggande rättigheter och det erkännande av rättigheter, friheter och principer för alla EU-medborgare som fastställs i den, särskilt de olika rättigheterna avseende liv, mänsklig värdighet, jämlikhet, rättvisa, frihet och privat egendom. Europaparlamentet har för avsikt att tillsammans med de övriga institutionerna utreda frågan om huruvida en direkt tillämpning av stadgan i samband med åtgärder i medlemsstaterna inte begränsas på ett otillbörligt sätt genom att de begränsningar som fastställs avseende detta i stadgans horisontella artiklar ges en vid tolkning, detta med särskild hänsyn till artikel 51 i stadgan, enligt vilken medlemsstaterna ska tillämpa stadgan endast då de genomför EU-lagstiftning.

9.  Europaparlamentet noterar att den konsoliderade status som stadgan om grundläggande rättigheter får, och det faktum att verksamhetens räckvidd utvidgas och kan leda till överträdelseförfaranden, kommer att inverka direkt på framställningsutskottets arbete när utskottet utövar parlamentarisk kontroll på medborgarnas vägnar.

10.      Europaparlamentet noterar att införandet av en rättslig grund i artikel 298 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för god förvaltning och antagandet av förordningar för genomförandet av artikeln i fråga svarar mot det krav som Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentet länge ställt om ett gemensamt förvaltningsrättsligt styrsystem för den europeiska förvaltningen. Parlamentet kräver att utskottet för framställningar involveras fullt ut i antagningsförfarandet för dessa förordningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sir Robert Atkins, Margrete Auken, Inés Ayala Sender, Victor Boştinaru, Michael Cashman, Alexandra Dobolyi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, David Hammerstein, Marian Harkin, Carlos José Iturgaiz Angulo, Lasse Lehtinen, Marcin Libicki, Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Willy Meyer Pleite, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Frank Vanhecke, Diana Wallis, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marie-Hélène Descamps, Henrik Lax, Grażyna Staniszewska, Margie Sudre

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Christopher Beazley, Tunne Kelam, Vytautas Landsbergis


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET

Mr Jo Leinen, MEP

Chairman of the Committee on Constitutional Affairs

European Parliament

Brussels

Dear Mr Leinen,

Ärende:         CONT opinion in form of a letter concerning AFCO's report on

"Parliament's new role and responsibilities for implementing the Treaty of Lisbon"

In your working document of 3 April 2008 you invite the committees to deliver their opinions on the basis of 2 main questions:

1)     Which are the committee's political priorities with regard to the use of Parliament's new powers provided for in the Lisbon Treaty?

2)     How does the committee envisage to cope with the transition from consultation to co-decision in legislative procedures and with other procedural changes?

Your questions primarily concern genuine legislative committees. Therefore the committee will not deliver a formal opinion. Changes in the area of competences of my committee include the following:

· Member States' responsibility for the implementation of the budget is emphasized (Article 317 TFEU) (1). Practical consequences of these provisions are unknown at this stage.

· The Commission shall submit an evaluation report on the Union's finances, which Parliament shall examine in the discharge procedure (Articles 318 and 319 TFEU).

· The adoption of the financial regulation, will no longer be subject to the consultation procedure, but to the ordinary legislative procedure, i.e. co-decision (Article 322 TFEU). As a consequence of the new provisions on the multi-annual financial framework (Art. 312 TFEU) and on the financial regulation (Art. 322 TFEU) the inter-institutional agreement on budgetary discipline and sound financial management will have to be reviewed.

· The legal basis for the adoption of measures in the fields of the prevention of and the fight against fraud affecting the financial interests of the Union is strengthened (Art. 325 TFEU).

· The Treaty of Lisbon also provides for the possibility to establish a European Public Prosecutor's Office in order to combat crimes affecting the financial interests of the Union (Art. 86 TFEU).

Yours sincerely

Herbert Bösch

Chairman of the Committee on Budgetary Control

(1)

The numbering corresponds to the consolidated version of the Treaty of Lisbon as published in OJ C 115, 9.5.2008, p.1.


BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI

The Chairwoman

Mr. Jo Leinen

Chairman

Committee on Constitutional Affairs

Brussels

Brussels,

Ref.: D(2008)27597

GC/mlt

Ärende:    INI report by the Committee on Constitutional Affairs on "Parliament's new role and responsibilities for implementing the Treaty of Lisbon"

ITRE opinion in form of a Letter

Dear Mr. Leinen, dear Colleague,

Referring to your letter dated 13 March 2008, I would like to inform you that the Committee on Industry, Research and Energy decided not to designate a formal Rapporteur but has given me a mandate, as Chairwoman, to communicate ITRE's opinion by way of a letter. This letter has been agreed with ITRE coordinators.

Concerning the “two main questions” -i.e. ITRE priorities given Parliament's new powers and transition from consultation to co-decision- raised in your working document attached to the said letter, and on the basis of the text of the Treaty of Lisbon (ToL) published in the OJ C306 of 17 December 2007, I have the following comments to make:

Energy

It is a priority policy for my committee because energy will now have a separate Title XX in the Treaty and thus a legal basis (Art. 176A). It should be noted, though, that while the "ordinary legislative procedure" will be followed as a rule, decisions on the energy mix will still remain within the competence of the Member States. Furthermore, fiscal measures in this field will still require the consultation of Parliament and unanimity in Council.

There is a solidarity clause that should be noted. It will be applied "if severe difficulties arise in the supply of certain products, notably in the area of energy" (Art. 100(1)).

In this instance, I would like to inform you that my Committee has devoted its entire available means to preparing its vote on the energy package on electricity and gas as well as on the climate change (renewable directive) in time. It would thus allow sufficient time for the European Parliament to adopt its position at first reading and thus the Council to adopt its position even prior to the entry into force of the ToL. This is of importance to our legislative work, particularly in view of the application of the Protocol on Subsidiarity and thus the national Parliaments should be consulted on all legislative proposals pending as at 31 December 2008.

European Atomic Energy Community Treaty

I am led to believe that the Euratom Treaty remains for the time being an indispensable legal framework and notes that no significant changes have been made to it by the ToL.

In fact, Protocol No 12 is added to ToL, seeking to adapt the Euratom Treaty in order to take account of common provisions laid down in the other Treaties, such as institutional and financial provisions. However, adding Protocol No 12 to the ToL makes the text illegible and very complicated due to numerous cross-references and the repeal of certain articles of the Euratom Treaty. It would be desirable therefore to reiterate ITRE's position on the need for a consolidated text of the Euratom Treaty.

Electronic Communications and Information Society

Apart from the application of the Protocol on Subsidiarity to this sector as well, the entry into force of the Lisbon Treaty would not bring much change in this field. Hence, Article 95 of the current Treaty will remain the legal base for the adoption of legal acts, while applying the ordinary legislative procedure.

However, in order to make legislation in this field 'future-proof' and adjustable to rapid technological changes, delegated and implementing acts (ToL Articles 249B and 249C) will have an important role to play. Consequently there is some uncertainty around the impact of the new regime and the necessary adjustments to the ongoing legislative procedures.

Research and Technological Development and Space

I would like to draw your attention to the following provisions of the ToL. The amended Articles 163, 165 and 166 of the EC Treaty should be considered as improvements because they strengthen scientific and technological bases via the establishment of a European Research Area. In fact “the measures necessary for the implementation of the European Research Area will be adopted by the ordinary legislative procedure” (Art. 166 (5)).

However, three potentially contentious issues between the European Parliament and the Council should be noted:

a) Agreements between the EU and third countries or international organisations (Art. 170) will no longer fall under the Article 300 because the decision making procedure is not explicitly stated;

b) The retention of Articles 171 and 172 on setting up of joint undertakings, would mean the continuance of the consultation procedure to establish agencies, and possibly such a retention may not conform to the spirit of the legal acts of the Union;

c) Whereas the "multiannual framework programme’ will be adopted by the ordinary legislative procedure” (Art. 166 (5)), the "specific programmes" will be adopted by the “special legislative procedure”, implying simple consultation for the European Parliament (Art. 166 (4)).

Space

Notwithstanding these concerns, my Committee has expressed its satisfaction at the insertion of a provision on a European Space Policy (Art. 172a) into the section on Research and Technological Development, and has welcomed the opportunity given to Parliament and to the Council to adopt, under the ordinary legislative procedure, the necessary measures establishing a European Space Programme.

My Committee also considers that 'excluding any harmonisation of the laws and regulations of the Member States in this field' (Art. 172a (2)) may imply some obstacles to the implementation of a common European Space Policy.

Research Fund for Coal and Steel

I would like to draw your committee's attention to Protocol No 11 on the Research Fund for Coal and Steel, which introduces procedural provisions that will not enhance the participation of the European Parliament in the decision-making process (the consultation procedure is retained).

Industry

I believe that the amendments to the existing provisions of the Treaty (Art. 157) will not interfere with the existing structure because industry falls under the EU's competence of supporting, coordinating or complementing the actions of the Member States.Yet there is a provision "excluding any harmonisation of the laws and regulations of the Member States" (Art. 157 (3)), which may be interpreted to mean the end of a common approach to industry. In fact the ordinary legislative procedure will apply to "specific measures in support of action taken in the Member State" (Art. 157 (3)). However, the European Parliament will not participate in decision-making when coordinated action is deemed necessary; it will be kept informed (Art. 157 (2)).

Horizontal Issues

Two points should be mentioned in the context of legal proposals, currently pending or likely to be submitted until the entry into force of the ToL:

a) The Comitology procedure is extensively applied to proposals falling into the remit of ITRE. It is therefore desirable that the EP insists on the immediate repeal of Council Directive 1999/468/EC and that a new and general exercise of "alignment" of all existing legislation should be initiated immediately after the entry in force of the ToL.

b) National Parliaments have been recipients of legislative proposals under co-decision from the Commission because the latter has, on an informal basis, sent its proposals to them since 2006. The response of National Parliaments has been varied and was sent directly to the Commission, but not to the European Parliament, not even for information. This may be considered as lack of transparency and possibly a failure to cooperate closely.

In this context, given Protocol No 1 on the role of National Parliaments and Protocol No 2 on the application of the principles of subsidiarity and proportionality and the ad-hoc practice mentioned in the previous paragraph, whichever the legal interpretation and practical arrangements for ongoing co-decision procedures at the entry in force of the new Treaty, concerning the new procedural element of consultation of National Parliaments, a fair political solution should be found in order to respect the spirit of the ToL.

Yours sincerely,

Angelika Niebler


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

9.3.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Enrique Barón Crespo, Bastiaan Belder, Richard Corbett, Jean-Luc Dehaene, Andrew Duff, Anneli Jäätteenmäki, Aurelio Juri, Martin Kastler, Timothy Kirkhope, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Adrian Severin, József Szájer, Riccardo Ventre, Johannes Voggenhuber, Andrzej Wielowieyski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Costas Botopoulos, Catherine Boursier, Elmar Brok, Carlos Carnero González, Panayiotis Demetriou, Sirpa Pietikäinen, György Schöpflin

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy