Förfarande : 2006/0158(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0147/2009

Ingivna texter :

A6-0147/2009

Debatter :

Omröstningar :

PV 02/04/2009 - 9.4
CRE 02/04/2009 - 9.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0199

BETÄNKANDE     *
PDF 180kWORD 274k
19.3.2009
PE 419.930v02-00 A6-0147/2009

om utkastet till rådets rambeslut om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till provisoriskt kvarhållande

(17002/2008 – C6‑0009/2009 – 2006/0158(CNS))

(Nytt samråd)

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Ioannis Varvitsiotis

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets rambeslut om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till provisoriskt kvarhållande

(17002/2008 – C6‑0009/2009 – 2006/0158(CNS))

(Samrådsförfarandet – nytt samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets utkast (17002/2008),

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0468),

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 7 november 2007(1),

–   med beaktande av artikel 34.2 b i EU-fördraget,

–   med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0009/2009),

–   med beaktande av artiklarna 93, 51 och 55.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0147/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Rådet uppmanas att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra förslaget eller ersätta det med ett nytt.

5.  Om detta utkast inte antas före Lissabonfördragets ikraftträdande kommer Europaparlamentet att behandla eventuella framtida förslag i enlighet med det brådskande förfarandet och i nära samarbete med de nationella parlamenten.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Utkast till rambeslut

Skäl 13a (nytt)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

(13a) Vid överträdelse av en europeisk övervakningsorder kan den utfärdande myndigheten fatta beslut om att utfärda en europeisk arresteringsorder i syfte att överföra den misstänkte till den utfärdande staten. Under sådana omständigheter, vilka endast bör gälla vid tillämpning av detta rambeslut, ska rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 tillämpas på alla brott för vilka en europeisk övervakningsorder kan utfärdas.

Motivering

I överensstämmelse med ny ordalydelse i rådets utkast.

Ändringsförslag  2

Utkast till rambeslut

Skäl 17a (nytt)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

(17a) En enhetlig och gemensam uppsättning förfarandegarantier är en nödvändig förutsättning för att garantera rättvis och effektiv tillämpning av åtgärder som rör straffrättsligt samarbete. Med beaktande av Europaparlamentets yttrande bör rådet snarast möjligt anta ett rättsinstrument om förfarandegarantier för straffrättsliga förfaranden, på grundval av principen om oskyldighetspresumtion, vilket åtminstone bör innehålla den rättsliga myndighetens tillstånd till begränsning eller indragande av friheter, rätten till en ”förklaring om rättigheter”, rätten till juridisk rådgivning, bevisrätten, rätten till information om anklagelsernas art och skälen till dem samt om grunderna för misstanke, rätten till tillgång till alla relevanta handlingar på ett språk som den misstänkte/svarande förstår samt tillgång till tolk.

Ändringsförslag  3

Utkast till rambeslut

Artikel 2 – punkt 2a (ny)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

2a. I detta rambeslut avses med ickebosatt en person vars lagliga och vanliga vistelseort ligger i en annan medlemsstat än den där förfarandet pågår.

Motivering

Det verkar lämpligt att förtydliga definitionen av bosättningsort.

Ändringsförslag  4

Utkast till rambeslut

Artikel 4 – stycke 1 – led a

Rådets förslag

Ändringsförslag

a) beslut om övervakningsåtgärder: varje verkställbart beslut fattat i samband med ett straffrättsligt förfarande av en behörig myndighet i den utfärdande staten i enlighet med dess nationella lagstiftning och förfaranden, enligt vilket en fysisk person ska omfattas av en eller flera övervakningsåtgärder som alternativ till provisoriskt kvarhållande.

a) beslut om övervakningsåtgärder: varje verkställbart beslut fattat som ett led i ett straffrättsligt förfarande av en behörig rättslig myndighet i den utfärdande staten i enlighet med dess nationella lagstiftning och förfaranden, vilket som ett alternativ till provisoriskt kvarhållande ålägger en fysisk person en eller flera övervakningsåtgärder.

Motivering

En av de viktigaste förfarandegarantierna är att beslut som gäller den personliga friheten bör fattas endast av rättsliga myndigheter. Samma angreppssätt finns i kommissionens förslag.

Ändringsförslag  5

Utkast till rambeslut

Artikel 4 – stycke 1 – led da (nytt)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

da) behörig myndighet i den utfärdande staten: en domstol, en domare, en undersökningsdomare eller en offentlig åklagare med behörighet enligt nationell rätt att utfärda beslut om övervakningsåtgärder,

Motivering

En av de viktigaste förfarandegarantierna är att beslut som gäller den personliga friheten bör fattas endast av rättsliga myndigheter. Samma angreppssätt finns i kommissionens förslag.

Ändringsförslag  6

Utkast till rambeslut

Artikel 4 – stycke 1 – led db (nytt)

 

Ändringsförslag

 

db) behörig myndighet i den verkställande staten: en domstol, en domare, en undersökningsdomare eller en offentlig åklagare med behörighet enligt nationell rätt att verkställa och följa upp beslut om övervakningsåtgärder,

Motivering

En av de viktigaste förfarandegarantierna är att beslut som gäller den personliga friheten bör verkställas och följas upp endast av de rättsliga myndigheterna, med andra ord av domare, undersökningsdomare eller offentliga åklagare. Samma angreppssätt finns i kommissionens förslag.

Ändringsförslag  7

Utkast till rambeslut

Artikel 5a (nytt)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 5a

 

Personuppgifter

 

Behandling av personuppgifter som sker i syfte att genomföra detta rambeslut ska uppfylla åtminstone de grundläggande principerna i rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete1 och i Europarådets konvention nr 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och de därtill hörande protokollen.

 

___________________________

1 EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.

Ändringsförslag  8

Utkast till rambeslut

Artikel 6 – punkt 2

Rådets förslag

Ändringsförslag

2. Som ett undantag från punkt 1 och utan att det påverkar punkt 3 får medlemsstaterna utse icke rättsliga myndigheter till behöriga myndigheter för att fatta beslut i enlighet med detta rambeslut, under förutsättning att dessa myndigheter är behöriga att fatta liknande beslut i enlighet med sin lagstiftning och sina nationella förfaranden.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med ändringsförslagen avseende artikel 4.

Ändringsförslag  9

Utkast till rambeslut

Artikel 8 – punkt 1 – led fa (nytt)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

fa) Skyldighet att deponera en viss summa pengar eller lämna annat slag av garanti, som antingen får lämnas genom ett visst antal delbetalningar eller direkt i sin helhet.

Motivering

En monetär garanti, eller någon annan typ av garanti, bör höra till skyldigheterna enligt denna artikel. En övervakningsåtgärd av det här slaget är lätt att fastställa och tillämpa. Den är också lätt och möjlig att övervaka och medför inga extra kostnader.

Ändringsförslag  10

Utkast till rambeslut

Artikel 8 – punkt 1 – led c

Rådets förslag

Ändringsförslag

c) Skyldighet att deponera en viss summa pengar eller lämna annat slag av garanti, som antingen får lämnas genom ett visst antal delbetalningar eller direkt i sin helhet.

utgår

Motivering

Utgår i konsekvens med ändringsförslag 21.

Ändringsförslag  11

Utkast till rambeslut

Artikel 9 – punkt 1

Rådets förslag

Ändringsförslag

1. Ett beslut om övervakningsåtgärder får översändas till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där personen är lagligt och stadigvarande bosatt, om personen efter att ha underrättats om de berörda åtgärderna samtycker till att återvända till den staten.

1. Ett beslut om övervakningsåtgärder får översändas till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där personen har sin lagliga och vanliga vistelseort om personen, efter att korrekt ha underrättats om de berörda åtgärderna på ett språk som han eller hon förstår, samtycker till att återvända till den staten.

Motivering

I avvaktan på ett långtgående instrument på området för förfarandegarantier vore det lämpligt att fastställa åtminstone minimala förfarandegarantier för verkställandet av övervakningsåtgärder, särskilt rätten för den misstänkte att korrekt underrättas på ett språk som han eller hon förstår.

Ändringsförslag  12

Utkast till rambeslut

Artikel 13 – punkt 2

Rådets förslag

Ändringsförslag

2. Den anpassade övervakningsåtgärden får inte vara strängare än den ursprungligen fastställda övervakningsåtgärden.

2. Den anpassade övervakningsåtgärden får endast vara av tekniskt slag och i sig inte innebära ytterligare skyldigheter för den berörde. Den får inte vara strängare än den ursprungligen fastställda övervakningsåtgärden.

Motivering

Det bör tydliggöras att den verkställande myndigheten inte får lägga till några skyldigheter utöver dem som den utfärdande myndigheten ålagt. Den verkställande myndigheten får göra endast tekniska ändringar i den europeiska övervakningsordern.

Ändringsförslag  13

Utkast till rambeslut

Artikel 14 – punkt 1

Rådets förslag

Ändringsförslag

1. Följande brott ska medföra erkännande av beslutet om övervakningsåtgärder enligt villkoren i detta rambeslut och utan kontroll av om det föreligger dubbel straffbarhet för gärningen, förutsatt att brotten, som de definieras i den utfärdande statens lagstiftning, är straffbara i den utfärdande staten och kan leda till fängelse eller en annan frihetsberövande åtgärd under en längsta tid av minst tre år:

utgår

– Deltagande i en kriminell organisation.

 

– Terrorism.

 

– Människohandel.

 

– Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi.

 

– Olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen.

 

– Olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

 

– Korruption.

 

– Bedrägeri, inbegripet bedrägeri som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas finansiella intressen enligt konventionen av den 26 juli 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

 

– Tvätt av vinning av brott.

 

– Penningförfalskning, inklusive förfalskning av euron.

 

– It-brottslighet.

 

– Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter.

 

– Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse.

 

– Mord, grov misshandel.

 

– Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader.

 

– Människorov, olaga frihetsberövande och tagande av gisslan.

 

– Rasism och främlingsfientlighet.

 

– Organiserad stöld eller väpnat rån.

 

– Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk.

 

– Svindleri.

 

– Beskyddarverksamhet och utpressning.

 

– Förfalskning och piratkopiering.

 

– Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar.

 

– Förfalskning av betalningsmedel.

 

– Olaglig handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser.

 

– Olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen.

 

– Handel med stulna fordon.

 

– Våldtäkt.

 

– Mordbrand.

 

– Brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens behörighet.

 

– Kapning av flygplan eller fartyg.

 

– Sabotage.

 

Motivering

As this framework decision aims to apply the least coercive measures to suspects who would otherwise most likely be subject to the application of a prison pre-trial measure, it makes no sense to make the recognition and execution of the decision on supervision measures subject to the verification of the dual criminality. In fact, Article 14, excluding the verification of dual criminality for the categories of offences listed, implicitly, allows a ground for refusal based on the lack of dual criminality for all the offences not included in the list. This would concretely result in a worse treatment of the suspect as in case of lack of dual criminality it would be more likely that he/she would be subject to provisional detention instead of a non detentive measure applied in a Member States where that behaviour is not punishable. Moreover, fixing the threshold for the exclusion of the verification of dual criminality in three years would mean leaving out of the scope of Paragraph 1 the cases which are likely to be more frequent: less serious crime. Finally, the verification of double criminality should gradually disappear from instruments founded on mutual recognition. The provision which this amendment removes is a step in the opposite direction and was not envisaged in the European Commission proposal.

Ändringsförslag  14

Utkast till rambeslut

Artikel 14 – punkt 2

Rådets förslag

Ändringsförslag

2. Rådet får när som helst, enhälligt och efter att ha hört Europaparlamentet enligt artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, besluta att lägga till andra kategorier av brott i förteckningen i punkt 1. Rådet ska på grundval av den rapport som det erhåller i enlighet med artikel 27 i detta rambeslut pröva om förteckningen bör utvidgas eller ändras.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med de övriga ändringsförslagen avseende artikel 14.

Ändringsförslag  15

Utkast till rambeslut

Artikel 14 – punkt 3

Rådets förslag

Ändringsförslag

3. För andra brott än de som omfattas av punkt 1 får den verkställande staten låta erkännande av beslutet om övervakningsåtgärder vara avhängigt av om de gärningar som föranleder beslutet utgör ett brott enligt den verkställande statens lagstiftning, oavsett brottsrekvisit eller brottets rättsliga rubricering.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med de övriga ändringsförslagen avseende artikel 14.

Ändringsförslag  16

Utkast till rambeslut

Artikel 14 – punkt 4

Rådets förslag

Ändringsförslag

4. Vid detta rambesluts antagande får medlemsstaterna i en förklaring som ska anmälas till rådets generalsekretariat förklara att de av konstitutionella skäl inte kommer att tillämpa punkt 1 när det gäller några av eller samtliga de brott som anges i den punkten. Sådana förklaringar får återkallas när som helst. Dessa förklaringar ska liksom återkallandet av sådana förklaringar offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med de övriga ändringsförslagen avseende artikel 14.

Ändringsförslag  17

Utkast till rambeslut

Artikel 15 – punkt 1 – led d

Rådets förslag

Ändringsförslag

d) beslutet om övervakningsåtgärder, i fall enligt artikel 14.3 och, under förutsättning att den verkställande staten har avgett en förklaring enligt artikel 14.4 i fall enligt artikel 14.1, avser en gärning som inte skulle utgöra ett brott enligt den verkställande statens lagstiftning; när det gäller skatter, tullar och valutatransaktioner får dock verkställandet av beslutet inte vägras av det skälet att den verkställande medlemsstatens lagstiftning inte föreskriver samma typ av skatter eller att den inte innehåller samma slags bestämmelser om skatter, tullar och valutatransaktioner som den utfärdande statens lagstiftning,

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med ändringsförslagen avseende artikel 14.

Ändringsförslag  18

Utkast till rambeslut

Artikel 21 – punkt 1

Rådets förslag

Ändringsförslag

1. Om den behöriga myndigheten i den utfärdande staten har utfärdat en arresteringsorder eller annat verkställbart rättsligt beslut med samma rättsverkan, ska den berörda personen överlämnas i enlighet med rambeslutet om den europeiska arresteringsordern.

1. Om den behöriga myndigheten i den utfärdande staten vid brott mot övervakningsåtgärden har utfärdat en arresteringsorder ska den berörda personen överlämnas i enlighet med rambeslutet om den europeiska arresteringsordern.

Motivering

I yttrandet från 2007 hänvisade föredraganden uttryckligen till fall av brott mot övervakningsåtgärderna och behovet av att inrätta ett system för överföring och överlämnande som är parallellt med vad som gäller för europeiska arresteringsordern. Hänvisningen till europeiska arresteringsorden är därför mycket välkommen.

Ändringsförslag  19

Utkast till rambeslut

Artikel 21 – punkt 3

Rådets förslag

Ändringsförslag

3. Varje medlemsstat får anmäla till rådets generalsekretariat, när den införlivar detta rambeslut eller på ett senare stadium, att den även kommer att tillämpa artikel 2.1 i rambeslutet om den europeiska arresteringsordern vid beslut om överlämnande av den berörda personen till den utfärdande staten.

utgår

Motivering

Med tanke på målet för detta rättsinstrument bör alla brott omfattas, utan att någon tröskel fastställs.

Ändringsförslag  20

Utkast till rambeslut

Artikel 21 – punkt 4

Rådets förslag

Ändringsförslag

4. Rådets generalsekretariat ska göra den information som mottagits enligt bestämmelserna i föregående punkt tillgänglig för alla medlemsstater och för kommissionen.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med ändringsförslagen avseende artikel 21.

Ändringsförslag  21

Utkast till rambeslut

Bilaga 1 – ruta f – led 2

Rådets förslag

Ändringsförslag

2. Markera i förekommande fall genom kryss i tillämpliga rutor om det eller de påtalade brott som avses under punkt 1 enligt definitionen i den utfärdande statens lagstiftning utgörs av ett eller flera av följande brott som enligt den utfärdande statens lagstiftning kan leda till frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd som maximalt får uppgå till minst tre år:

utgår

– Deltagande i en kriminell organisation.

 

– Terrorism.

 

– Människohandel.

 

– Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi.

 

– Olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen.

 

– Olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

 

– Korruption.

 

– Bedrägeri, inbegripet bedrägeri som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas finansiella intressen enligt konventionen av den 26 juli 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

 

– Tvätt av vinning av brott.

 

– Penningförfalskning, inklusive förfalskning av euron.

 

– It-brottslighet.

 

– Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter.

 

– Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse.

 

– Mord, grov misshandel.

 

– Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader.

 

– Människorov, olaga frihetsberövande och tagande av gisslan.

 

– Rasism och främlingsfientlighet.

 

– Organiserad stöld eller väpnat rån.

 

– Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk.

 

– Svindleri.

 

– Beskyddarverksamhet och utpressning.

 

– Förfalskning och piratkopiering.

 

– Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar.

 

– Förfalskning av betalningsmedel.

 

– Olaglig handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser.

 

– Olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen.

 

– Handel med stulna fordon.

 

– Våldtäkt.

 

– Mordbrand.

 

– Brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens behörighet.

 

– Kapning av flygplan eller fartyg.

 

– Sabotage.

 

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med ändringsförslagen avseende artikel 14.

Ändringsförslag  22

Utkast till rambeslut

Bilaga 1 – ruta f – led 3

Rådets förslag

Ändringsförslag

3. Om det eller de påtalade brott som anges i punkt 1 inte omfattas av punkt 2 eller om beslutet samt intyget översänds till en medlemsstat som har förklarat att den kommer att göra en kontroll av dubbel straffbarhet (artikel 14.4 i rambeslutet), lämna en fullständig beskrivning av det eller de berörda påtalade brotten:

utgår

Motivering

Denna bestämmelse bör tas bort i överensstämmelse med ändringsförslagen avseende artikel 14.

Ändringsförslag  23

Utkast till rambeslut

Bilaga I – box g – punkt 3 – stycke 1 – strecksats 3a (ny)

Rådets förslag

Ändringsförslag

 

Skyldighet att deponera en viss summa pengar eller lämna annat slag av garanti, som antingen får lämnas genom ett visst antal delbetalningar eller direkt i sin helhet.

Motivering

Utgår i konsekvens med ändringsförslagen som avser artikel 8.

Ändringsförslag  24

Utkast till rambeslut

Bilaga I – box g – punkt 3 – stycke 2 – strecksats 3

Rådets förslag

Ändringsförslag

Skyldighet att deponera en viss summa pengar eller lämna annat slag av garanti, som antingen får lämnas genom ett visst antal delbetalningar eller direkt i sin helhet.

utgår

Motivering

Utgår i konsekvens med ändringsförslagen som avser artikel 8.

(1)

Antagna texter, P6_TA(2007)0551.


MOTIVERING

Såsom redan betonades i det första yttrandet över detta lagstiftningsförslag ska häktning betraktas som en undantagsåtgärd som noga måste balanseras mot rätten till frihet och oskuldspresumtionen.(1) Den ska aldrig vara obligatorisk eller användas i bestraffande syfte.(2) Följaktligen ska man i skedet före rättegång i möjligaste mån använda icke-frihetsberövande övervakningsåtgärder.

Frihetsberövande i skedet före rättegång får i princip användas endast som en sista utväg för att förebygga tre klassiska situationer: flyktrisk, risk för undanröjande av bevis och risk för nya brott.

I ett gemensamt europeiskt område med rättvisa utan inre gränser är det nödvändigt att se till att en misstänkt som inte bor i den dömande staten inte behandlas annorlunda än en misstänkt som bor i staten i fråga.

Hittills har emellertid alternativa åtgärder till häktning inte kunnat erkännas över gränserna eftersom det saknats ett särskilt instrument för ömsesidigt erkännande, vilket resulterade i hinder för det rättsliga skyddet av den enskildes rättigheter.

Det finns en tydlig risk för ojämlik behandling mellan de två kategorierna – EU-medborgare som inte bor i den medlemsstat där de misstänks för att ha begått brott och EU-medborgare som gör det. Detta kan dessutom ses som ett hinder för den fria rörligheten för personer.

I ljuset av dessa omständigheter stöder föredraganden med kraft antagandet av denna rättsakt, som kommer att möjliggöra ömsesidigt erkännande av övervakningsorder före rättegång. Detta instrument skulle uppmuntra de behöriga nationella myndigheterna att inte kvarhålla icke-bosatta EU-medborgare i häkte på grund av risken för avvikande, utan låta dem återvända till den medlemsstat där de har sin lagliga och vanliga hemvist.

I denna anda välkomnar föredraganden de ändringar av texten som inkluderar hans förslag om att bredda tillämpningsområdet för detta rambeslut och att inbegripa möjligheten att den misstänkte uppmanar den utfärdande behöriga myndigheten att översända övervakningsordern till en annan medlemsstat än den där han eller hon har sin lagliga och vanliga hemvist. Vidare förtydligar föredraganden definitionen av begreppet hemvist. Med tanke på förslagets syfte är det viktigt att dess betydelse inte begränsas till ”fast bostad”, en term som redan är förankrad i gemenskapens språkbruk. Det bör emellertid klargöras att hemvisten bör vara laglig och vanlig. I detta syfte bör de faktiska omständigheterna beaktas.

Eftersom målet med detta rambeslut är att tillämpa minsta möjliga tvångsåtgärder på misstänkta som annars med största sannolikhet skulle bli häktade, är det inte meningsfullt att förse erkännandet och verkställandet av beslutet om övervakningsåtgärder med villkoret att dubbel straffbarhet ska kontrolleras. I praktiken utesluter artiklarna 14 och 15.1 d kontrollen av dubbel straffbarhet för de brottskategorier som förtecknas och tillåter skäl för icke‑erkännande på grundval av bristen på dubbel straffbarhet för alla brott som inte ingår i förteckningen. Det skulle konkret leda till att den misstänkte behandlades sämre, eftersom om dubbel straffbarhet inte föreligger skulle sannolikheten öka för att han eller hon häktas i stället för att bli föremål för en icke-frihetsberövande åtgärd som tillämpas i en medlemsstat där beteendet inte är straffbart. Att fastställa tröskeln för att utesluta kontroll av dubbel straffbarhet inom tre år skulle vidare betyda att de fall som sannolikt kommer att vara vanligare lämnas utanför tillämpningsområdet för artikel 14.1: de mindre allvarliga brotten. Kontrollen av den dubbla straffbarheten bör efter hand försvinna från de instrument som grundas på ömsesidigt erkännande.

För att se till att de misstänkta får bästa möjliga behandling, och i avvaktan på ett långtgående instrument på området för rättssäkerhetsgarantier, vore det lämpligt att fastställa åtminstone minimala rättssäkerhetsgarantier för verkställande och ändring av övervakningsåtgärder, särskilt rätten för den misstänkte att korrekt underrättas på ett språk som han eller hon förstår.

När det gäller överföringsmekanismen och den nya hänvisningen till den europeiska arresteringsordern hänvisade föredraganden i yttrandet från 2007 uttryckligen till fall av brott mot övervakningsåtgärderna och behovet av att inrätta ett system för överföring och överlämnande som är parallellt med vad som gäller för europeiska arresteringsordern. Hänvisningen till europeiska arresteringsorden välkomnas därför. Icke desto mindre anser föredraganden att den behöriga utfärdande myndigheten från fall till fall bör avgöra om den misstänkte vid brott mot övervakningsåtgärden behöver gripas och överlämnas till den utfärdande medlemsstaten.

Dessutom bör det tydligt anges att alla brott bör omfattas (utan att någon tröskel fastställs). Vid tillämpningen av en europeisk övervakningsorder bör således den europeiska arresteringsordern utvidgas till att omfatta alla typer av brott.

(1)

I artikel 6.2 i EU-fördaget anges att unionen som allmänna principer för gemenskapsrätten ska respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950), och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

De grundläggande fri- och rättigheter som gäller för häktning och alternativ till häktning och som fastställs i Europakonventionen är följande:

– Artikel 5.1: ”Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.”

– Artikel 6.2: ”Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.”

– Artikel 5.1 c: ”När någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att ställas inför behörig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta”.

(2)

Europarådets rekommendation Rec(2006)13.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Europeisk övervakningsorder vid förfaranden mellan Europeiska unionens medlemsstater före rättegång

Referensnummer

17002/2008 – C6-0009/2009 – KOM(2006)0468 – C6-0328/2006 – 2006/0158(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

4.10.2006

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

LIBE

15.1.2009

Föredragande

       Utnämning

Ioannis Varvitsiotis

13.9.2006

 

 

Behandling i utskott

10.2.2009

16.3.2009

 

 

Antagande

16.3.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Catherine Boursier, Emine Bozkurt, Kathalijne Maria Buitenweg, Maddalena Calia, Carlos Coelho, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Bárbara Dührkop Dührkop, Urszula Gacek, Kinga Gál, Jeanine Hennis-Plasschaert, Ewa Klamt, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Baroness Sarah Ludford, Claude Moraes, Rareş-Lucian Niculescu, Martine Roure, Sebastiano Sanzarello, Inger Segelström, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alin Lucian Antochi, Edit Bauer, Simon Busuttil, Marco Cappato, Carlo Casini, Elisabetta Gardini, Sophia in ‘t Veld, Jean Lambert, Marian-Jean Marinescu, Bill Newton Dunn, Nicolae Vlad Popa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Raül Romeva i Rueda

Ingivande

19.3.2009

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy