BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

24.3.2009 - (KOM(2008)0553 – C6‑0451/2008 – 2008/0180(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Janusz Wojciechowski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

(KOM(2008)0553 – C6‑0451/2008 – 2008/0180(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0553),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0451/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0185/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Titeln
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Förslag till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning	Förslag till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för slakt och avlivning
Motivering
Eu égard à la définition énoncée dans la présente proposition (”abattage”: la mise à mort d’animaux destinés à la consommation humaine), le terme ”mise à mort” semble inapproprié, de façon récurrente, dans un texte traitant d’animaux généralement élevés pour la consommation humaine. En guise de remarque générale, le terme ”abattage” se référant spécifiquement à l’abattage et aux opérations annexes semble plus cohérent dans ce contexte et devrait être utilisé partout dans le texte.
Chaque fois que nécessaire, le terme ”mise à mort” devrait être remplacé par ”abattage” et le verbe ”mettre à mort” par ”abattre”.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har antagit två yttranden om djurskyddsaspekterna i de vanligaste systemen för bedövning och avlivning av vissa djurarter, nämligen Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals 2004 och Welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail 2006. Gemenskapslagstiftningen på detta område bör uppdateras med hänsyn till dessa vetenskapliga yttranden. Rekommendationerna att utfasa användningen av koldioxid av svin och fjäderfä och vattenbad för bedövning av fjäderfä togs inte med i förslaget eftersom det framgick av konsekvensanalysen att detta inte är ekonomiskt genomförbart i dagens läge i EU. Andra rekommendationer bör inte heller beaktas i denna förordning eftersom de avser tekniska parametrar som bör ingå i tillämpningsföreskrifter eller regler för god praxis. Rekommendationer för odlad fisk togs inte med i förslaget eftersom ytterligare vetenskapliga yttranden och en ekonomisk utvärdering behövdes på detta område.	(6) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har antagit två yttranden om djurskyddsaspekterna i de vanligaste systemen för bedövning och avlivning av vissa djurarter, nämligen Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals 2004 och Welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail 2006. EU:s vetenskapliga kommitté för djurs hälsa och välbefinnande (SCAHAW) antog 2001 en rapport om välbefinnande för djur som föds upp för pälsproduktion (The Welfare of Animals Kept for Fur Production), som omfattade en översyn av de slaktmetoder som används på pälsfarmer. Gemenskapslagstiftningen på detta område bör uppdateras med hänsyn till dessa vetenskapliga yttranden. Rekommendationerna att utfasa användningen av koldioxid av svin och fjäderfä och vattenbad för bedövning av fjäderfä togs inte med i förslaget eftersom det framgick av konsekvensanalysen att detta inte är ekonomiskt genomförbart i dagens läge i EU. Andra rekommendationer bör inte heller beaktas i denna förordning eftersom de avser tekniska parametrar som bör ingå i tillämpningsföreskrifter eller regler för god praxis. Rekommendationer för odlad fisk togs inte med i förslaget eftersom ytterligare vetenskapliga yttranden och en ekonomisk utvärdering behövdes på detta område.
Motivering
Rapporten från vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande innehåller en bedömning av konsekvenserna för djurens välbefinnande av de olika avlivningsmetoderna på pälsfarmarna i EU.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Protokollet om djurskydd och djurens välfärd betonar även behovet av respekt för rättsliga och administrativa bestämmelser och seder i medlemsstaterna, särskilt avseende religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv, vid utformningen och tillämpningen av gemenskapspolitiken bland annat avseende jordbruk och den inre marknaden. Därför är det lämpligt att förordningen inte omfattar kulturevenemang, där efterlevnaden av djurskyddskraven skulle ha en negativ effekt på själva kärnan i de berörda evenemangen.	(15) Protokollet om djurskydd och djurens välfärd betonar även behovet av respekt för rättsliga och administrativa bestämmelser och seder i medlemsstaterna, särskilt avseende religiösa riter, kulturella traditioner eller traditioner av religiöst ursprung och regionalt arv, vid utformningen och tillämpningen av gemenskapspolitiken bland annat avseende jordbruk och den inre marknaden. Därför är det lämpligt att förordningen inte omfattar kulturella, religiösa och traditionella evenemang, där efterlevnaden av djurskyddskraven skulle ha en negativ effekt på själva kärnan i de berörda evenemangen.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) Kulturella traditioner avser ärvda, fastställda eller sedvanliga tankemönster, handlingar eller beteendemönster, vilka i själva verket inbegriper något som förmedlats av eller förvärvats från förfäderna. De bidrar till att främja långvariga sociala band mellan generationerna. Under förutsättning att sådan verksamhet inte påverkar marknaden med animaliska produkter och inte syftar till produktion, bör avlivning av djur som sker under sådana evenemang inte omfattas av denna förordning.	(16) Kulturella traditioner eller traditioner av religiöst ursprung avser ärvda, fastställda eller sedvanliga tankemönster, handlingar eller beteendemönster, vilka i själva verket inbegriper något som förmedlats av eller förvärvats från förfäderna. De bidrar till att främja långvariga sociala band mellan generationerna. Under förutsättning att sådan verksamhet inte påverkar marknaden med animaliska produkter, bör slakt av djur som sker under sådana evenemang inte omfattas av denna förordning.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 22a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 22a
	Finansiella bestämmelser
	Ovan nämnda nya utmaningar kommer oundvikligt att ha avsevärda finansiella effekter på aktörerna i EU. För att garantera att bestämmelserna i denna förordning efterlevs bör lämplig EU‑finansiering göras tillgänglig i syfte att ekonomiskt stödja de åtgärder som är nödvändiga för att internationellt ge EU en pionjärroll när det gäller djurskydd.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Beroende på hur de används under slakt eller avlivning kan vissa bedövningsmetoder leda till döden utan att orsaka smärta och med minsta möjliga plåga eller lidande för djuret. Följaktligen bör man göra åtskillnad mellan reversibla och icke-reversibla bedövningsmetoder.	(24) Beroende på hur de används under slakt eller avlivning kan vissa bedövningsmetoder leda till döden utan att orsaka smärta och med minsta möjliga plåga eller lidande för djuret.
Motivering
Vissa gasmetoder som används för att bedöva och slakta djur för deras päls är reversibla och djuren återfår medvetandet. Eftersom slakten inte omfattar några ytterligare skeden, till exempel avblodning, är det möjligt att djuren avhudas medan de fortfarande är vid medvetande.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) I förordning (EG) nr 854/2004 föreskrivs en förteckning över inrättningar från vilka det är tillåtet att importera särskilda produkter av animaliskt ursprung till gemenskapen. Hänsyn bör tas till de allmänna krav och de tilläggskrav för slakterier som fastställs i denna förordning då förteckningen sammanställs.	(32) I förordning (EG) nr 854/2004 föreskrivs en förteckning över inrättningar från vilka det är tillåtet att importera särskilda produkter av animaliskt ursprung till gemenskapen. Hänsyn bör tas till de allmänna krav och de tilläggskrav för slakterier som fastställs i denna förordning då förteckningen sammanställs. Kommissionen bör se till att import av kött och köttprodukter från tredje länder avsedda för den inre marknaden uppfyller de allmänna bestämmelser som fastställs i denna förordning.
Motivering
Överensstämmelse mellan samma bestämmelser är viktigt för att en snedvridning av marknaden ska kunna undvikas.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Slakterier och utrustning som används i dem är utformade för särskilda djurkategorier och särskild kapacitet. Om kapaciteten överskrids eller utrustningen används för andra ändamål än de ursprungligen avsedda har detta en negativ effekt på djurens välbefinnande. Information om dessa aspekter bör därför sändas till de behöriga myndigheterna och bör utgöra en del av förfarandet för godkännande av slakterier.	(33) Slakterier och utrustning som används i dem är utformade för särskilda djurkategorier och särskild kapacitet. Om kapaciteten överskrids eller utrustningen används för andra ändamål än de ursprungligen avsedda har detta en negativ effekt på djurens välbefinnande. Information om dessa aspekter bör därför sändas till de behöriga myndigheterna och bör utgöra en del av förfarandet för godkännande av slakterier. Mindre slakterier som kontrolleras regelbundet, som har en slaktkapacitet på upp till 50 nötkreatur per vecka eller 150 000 fjäderfän per år och som främst sysslar med direkt försäljning av livsmedel till slutkonsumenten, behöver inte några kostsamma förfaranden för godkännande för att genomföra principerna i denna förordning.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 34a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(34a) Det är nödvändigt att förhindra djurs lidande på grund av ångest och stress före slakt. Därför bör slakterierna byggas, slaktförfarandena planeras och personalen utbildas på ett sätt som förhindrar djurs lidande på grund av stress, ångest och rädsla mellan avlastning och slakt.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35) Slakteriernas konstruktion, utformning och utrustning utvecklas ständigt vetenskapligt och tekniskt. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hur slakterierna är byggda, utformade och utrustade samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.	(35) Slakteriernas konstruktion, utformning och utrustning utvecklas ständigt vetenskapligt och tekniskt. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hur slakterierna är byggda, utformade och utrustade samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls. Utvecklingen av bättre bedövningsförfaranden bör ständigt främjas. Forskningen bör även stärkas när det gäller alternativ till slakt av överskottskycklingar.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(37) Avlivning utan bedövning kräver ett rätt utfört halssnitt för att minimera lidandet. Det är risk för att djur som inte fixeras mekaniskt då snittet läggs avblodas långsammare, vilket onödigt förlänger djurens lidande. Djur som slaktas utan bedövning bör därför hållas fast.	(37) Slakt utan bedövning kräver ett rätt utfört halssnitt för att minimera lidandet. Det är risk för att djur som inte fixeras mekaniskt då snittet läggs avblodas långsammare, vilket onödigt förlänger djurens lidande. Djur som slaktas utan bedövning bör därför hållas fast och få effektiv bedövning omedelbart efter att snittet lagts.
Motivering
Hänsyn ska naturligtvis tas till förfarandet vid religiös slakt. För att skydda djuren från onödigt lidande måste dock det grundläggande kravet på bedövning i efterhand tillämpas.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Vetenskapliga och tekniska framsteg sker ständigt på området hantering och fixering av djur i slakterier. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hantering och fixering av djur före slakt samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.	(38) Vetenskapliga och tekniska framsteg sker ständigt på området hantering och fixering av djur i slakterier och pälsfarmer. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hantering och fixering av djur före avlivning samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.
Motivering
Det skulle vara inkonsekvent att utesluta pälsfarmer från denna bestämmelse. Termen ”slakt” definieras i förordningen som avlivning av djur avsedda att användas som livsmedel, och skulle därför utesluta djur som avlivas i pälsfarmer från denna bestämmelse.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – led a – led i
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
i) under tekniska eller vetenskapliga experiment, som utförs under tillsyn av den behöriga myndigheten,	i) inom ramen för den verksamhet som regleras i rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål1,
	______________ 1 EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.
Motivering
Begreppet ”tekniska experiment” existerar inte i gemenskapens regelverk. Hänvisning bör göras till rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986. Enligt detta direktiv bör undantaget inte endast omfatta djur som avlider under ett experiment utan även alla de djur som berörs av denna bestämmelse, dvs. djur som används eller är avsedda att användas i experiment eller som senare måste avlivas till följd av experimentet.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – led a – led ii
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ii) under jakt,	ii) under jakt och sportfiske,
Motivering
Även om fiske endast omfattas av artikel 3.1 förefaller det rimligt att helt utesluta sportfiske, på samma sätt som jakt, ur bestämmelsens tillämpningsområde.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – led a – led iva (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	iva) i samband med särskilda religiösa högtider då djur traditionellt slaktas för egen konsumtion, till exempel under påsk och jul, och endast under en period på tio dagar före de relevanta tidpunkterna.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) på halvtama rådjur som skjuts ute i det fria och bearbetas i en anläggning för hägnat vilt.
Motivering
Halvtama rådjur i Nordeuropa som hålls på extensivt odlade betesmarker avlivas ofta genom ett skott i huvudet med skarp ammunition ute i det fria intill bearbetningsanläggningen. Detta förfarande väcker mindre djurskyddsfarhågor än avlivning av vilda rådjur.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) därmed sammanhängande verksamhet: verksamhet såsom hantering, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning av djur som äger rum i samband med och på det ställe där de ska avlivas,	b) därmed sammanhängande verksamhet: verksamhet såsom avlastning, hantering, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning av djur som äger rum i samband med och på det ställe där de ska avlivas,
Motivering
Det är viktigt att klart fastställa att detta skydd även omfattar avlastning av djur vid ankomsten till slakthuset.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som har till uppgift att se till att kraven i denna förordning efterlevs, eller varje annan myndighet till vilken den centrala myndigheten har delegerat den uppgiften.
Motivering
Man bör införa en definition av ”behörig myndighet” eftersom detta begrepp förekommer upprepade gånger i texten.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 2 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	da) medvetslöshet: ett tillstånd av omedvetenhet med ett tillfälligt eller permanent avbrott i hjärnfunktionen, efter vilket djuret är oförmöget att reagera på normala stimuli, inbegripet smärta.
Motivering
En tydligare definition av ”medvetslöshet” är viktig för en bättre förståelse av texten.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) bedövning: varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur utan smärta förlorar medvetandet och känslighet, inbegripet varje process som leder till omedelbar död,	f) bedövning: varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur förlorar medvetandet och känslighet, inbegripet varje process som leder till omedelbar död,
Motivering
De flesta, om inte rentav alla bedövningsmetoder som anges i bilagorna orsakar mer eller mindre smärta. Det skulle därför råda motstridighet mellan definitionen och den godkända metoden.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 2 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) religiös ritual: en rad handlingar med koppling till slakt av djur som påbjuds av en religion såsom islam eller judendomen,	g) religiös ritual: en rad handlingar med koppling till slakt av djur som påbjuds av en religion eller föranleds av särskilda religiösa högtider,
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 2 – led k
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
k) slakteri: varje anläggning där landlevande djur slaktas,	k) slakteri: anläggning för avlivning och uppslaktning av djur vars kött är avsett som livsmedel,
Motivering
Definitionen ersätts med den som redan finns i förordning (EG) nr 853/2004. Det förefaller rimligt att använda befintliga definitioner och inte skapa nya för varje rättsakt.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 2 – led m
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
m) pälsdjur: djur av däggdjursarter som främst föds upp för pälsproduktion, såsom mink, iller, räv, tvättbjörn, nutria och chinchilla,	m) pälsdjur: djur av däggdjursarter som främst föds upp för pälsproduktion, såsom mink, iller, räv, tvättbjörn, mårdhund, nutria, kanin och chinchilla,
Motivering
Dessa arter föds upp för pälsproduktion i EU och bör därför inbegripas i definitionen av pälsdjur.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) garanteras fysisk komfort och skydd, särskilt genom att hållas rena, deras behov av termisk komfort tillgodoses och de skyddas från att falla eller halka,	a) garanteras fysisk komfort och skydd, särskilt genom att deras behov av termisk komfort tillgodoses och de skyddas från att falla eller halka,
Motivering
Kravet på rena djur verkar inte lämpligt eftersom detta ”tillstånd” redan finns med i hygienförordningen. Det finns inget behov av att kopiera detta. Det är en fråga om hygien som inte är särskilt relaterad till djurskyddet.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) inte visar några tecken på smärta, rädsla, aggression eller annat abnormalt beteende,	d) inte visar några tecken på smärta, aggression eller annat abnormalt beteende,
Motivering
Åtgärder kan vidtas för att undvika lidande, men helt säkert inte för att garantera att djur inte visar några tecken på rädsla. Det skulle vara varken genomförbart eller realistiskt.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) inte utsätts för negativ interaktion.	utgår
Motivering
Begreppet ”negativ interaktion” är mycket vagt och därför svårt att uppfylla och kontrollera.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Om religiösa riter påbjuder sådana metoder får djur genom undantag från punkt 1 avlivas utan bedövning före avlivningen, under förutsättning att avlivningen äger rum i ett slakteri.	2. I enlighet med religiösa riter får djur slaktas utan bedövning före slakten, under förutsättning att slakten äger rum i ett slakteri.
Motivering
Den formulering som kommissionen föreslår är inte tydlig. Undantagets art förklaras inte och därmed finns det risk för att formuleringen blir tvetydig. Ändringsförslaget syftar till att förtydliga texten och upprätthålla status quo i fråga om den situation som idag råder avseende rituell slakt utan bedövning före slakten.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna kan dock välja att inte tillämpa detta undantag.	utgår
Motivering
De olika slaktmetoderna måste harmoniseras för att man ska kunna se till att alla gemenskapsproducenter efterlever samma djurskyddsnormer.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Bedövning ska ske i enlighet med metoderna i bilaga I.	1. Bedövning ska ske i enlighet med metoderna i bilaga I. I syfte att ta hänsyn till tekniska och vetenskapliga framsteg kan kommissionen godkänna nya bedövningsmetoder på basis av en bedömning som gjorts av Europeiska livsmedelsmyndigheten och i överensstämmelse med förfarandet i artikel 22.2.
Motivering
I skäl 22 fastställs det att kommissionen kan tillåta nya bedövningsmetoder. Detta ändringsförslag föreskriver vilket förfarande som ska följas för att fastställa om en ny bedövningsmetod kan godkännas.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Personal med ansvar för bedövningen ska regelbundet kontrollera att djuren inte visar några tecken på medvetande eller känslighet under perioden mellan bedövningsprocessens slut och bekräftelsen på att döden inträtt.	2. Personal med ansvar för bedövningen ska regelbundet kontrollera att djuren inte visar några tecken på medvetande eller känslighet under perioden mellan bedövningsprocessens slut och dödsögonblicket.
Motivering
Begreppet ”bekräftelse” verkar hänvisa till ett behov att använda tekniska metoder, vilket är ett klart och tydligt avsteg från normal och rimlig praxis i ett slakteri.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Efter bedövning ska avblodning inledas så snart som möjligt.
Motivering
Det är nödvändigt att göra denna precisering för att garantera att djuret dör under bedövningsperioden.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Varje sådan ändring måste dock garantera att djurskyddet är på minst samma nivå som de befintliga metoderna, vilket ska påvisas med vetenskapliga belägg som offentliggjorts i lämpliga, internationellt erkända tidskrifter med expertgranskning.	Varje sådan ändring måste dock garantera att djurskyddet är på minst samma nivå som de befintliga metoderna, vilket ska påvisas med lämpliga vetenskapliga belägg.
Motivering
Den grundläggande frågan är att det ska finnas vetenskapliga bevis som ska bedömas enligt förfarandet i artikel 22.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Gemenskapsregler för god praxis för metoderna i bilaga I får antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.2.	4. Gemenskapsriktlinjer för utarbetande av förfaranden och genomförande av bestämmelser för metoderna i bilaga I får antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.2.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Aktörerna ska fastställa och tillämpa sådana standardrutiner som garanterar att avlivning och därmed sammanhängande verksamhet utförs i enlighet med artikel 3.1.	2. Aktörerna ska fastställa och tillämpa sådana standardrutiner som garanterar att slakt och därmed sammanhängande verksamhet utförs i enlighet med artikel 3.1. För detta ändamål kan de förfaranden som fastställs i artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004 utnyttjas för slakterierna.
Motivering
Om man vill förenkla de administrativa rutinerna är det nödvändigt att sammanjämka de förfaranden som fastställs i denna förordning med liknande förfaranden i hygienpaketet.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Standardrutinerna ska på begäran lämnas till den behöriga myndigheten.	3. Standardrutinerna ska på begäran lämnas till den behöriga myndigheten. Den officiella veterinären ska skriftligen underrättas varje gång standardrutinerna ändras.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Den behöriga myndigheten får ändra standardrutinerna om det är uppenbart att de inte överensstämmer med de allmänna bestämmelser och krav som fastställs i denna förordning.
Motivering
Detta måste vara en mekanism med vars hjälp den behöriga myndigheten kan kräva att aktörerna ändrar standardrutiner om det är uppenbart att de inte är lämpliga.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Hantering och vård av djur innan de hålls fast.	a) Drivande av djur som ska hållas fast, bedövas eller slaktas.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) Avblodning av levande djur.	f) Avblodning av levande djur och/eller de slaktmetoder som avses i artikel 4.2.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa) Slakt av pälsdjur.
Motivering
Det finns ingen anledning till att all personal som är involverad i slakten av djuren på pälsfarmerna inte skulle omfattas av samma kriterier som de som gäller för anställda inom slakterierna.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 7 - punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Avlivning av pälsdjur ska övervakas av en person som innehar ett sådant kompetensbevis som avses i artikel 18 och som omfattar alla de uppgifter som utförs under personens överinseende.	utgår
Motivering
Denna ändring syftar till att undvika en upprepning.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 8 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Djur- eller viktkategori utrustningen är avsedd för.	a) Djurart eller viktkategori utrustningen är avsedd för.
Motivering
”Djurart” är ett lämpligare tekniskt begrepp.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 8 – stycke 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) Utrustningens underhåll och kalibrering.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Vid slakt ska lämplig reservutrustning för bedövning finnas omedelbart tillgänglig på plats och användas om den bedövningsutrustning som ursprungligen skulle användas inte fungerar.	2. Vid slakt ska en lämplig reservmetod för bedövning finnas omedelbart tillgänglig på plats och användas om den bedövningsutrustning som ursprungligen skulle användas inte fungerar. Om denna reservmetod kräver tunga installationer är mobil utrustning lämplig.
Motivering
Vissa av de bedövningsmetoder som anges i bilaga I kräver ingen utrustning men är väl lämpade som reservmetod för bedövning.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Djur får inte fasthållas förrän den slaktare som ansvarar för bedövningen eller slakten är redo att utföra sitt uppdrag.
Motivering
Fasthållning kan vara mycket stressande för djuret och det är viktigt att den tid som tillbringas i system för kvarhållning eller bås är så kort som möjligt.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kraven i kapitlen II och III i denna förordning är relevanta för tillämpningen av artikel 12.2 a i förordning (EG) nr 854/2004.	Vid besiktning av slakterier eller anläggningar i tredje land vilka har bemyndigats eller ska bemyndigas att exportera till Europeiska unionen i enlighet med EU:s lagstiftning, ska kommissionens experter säkerställa att de levande djur som avses i artikel 5 har slaktats under villkor som åtminstone garanterar samma humana behandling som den som fastställs i denna förordning.
	Det hälsointyg som åtföljer kött som importerats från tredjeland ska kompletteras med ett intyg som visar att ovanstående krav har uppfyllts.
Motivering
Den högra sidan av den sista tabellen innehåller bestämmelser i gällande direktiv 93/119 som hänför sig till intyg över de likvärdiga villkor när det gäller human behandling under slaktprocessen som ska iakttas av den anläggning som bemyndigats att importera till gemenskapen. För att lyfta fram det som betonats i skäl 32 skulle det vara lämpligt, med hänsyn till den ökande importen av kött till gemenskapen, att hålla fast vid direktivets ordalydelse som på detta sätt blir direkt tillgänglig för aktörer på alla nivåer.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 10a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 10a
	System för import från tredjeländer
	Kommissionen ska se till att kött och köttprodukter från tredjeländer avsedda för konsumtion på den inre marknaden uppfyller bestämmelserna i denna förordning.
Motivering
Villkoren och metoderna för köttproduktion bör vara i linje med gemenskapslagstiftningen för att illojal konkurrens mellan producenterna ska kunna förhindras.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. För tillämpningen av denna förordning ska den behöriga myndigheten som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 i varje slakteri godkänna följande:	2. För tillämpningen av denna förordning ska den behöriga myndigheten som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 vid godkännande av varje slakteri ta hänsyn till de uppgifter som aktören tillhandahållit om följande:
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Det maximala genomflödet för varje slaktlinje.	utgår
Motivering
”Det maximala genomflödet för varje slaktlinje” bör utgå eftersom man här förutom djurskyddet måste ta hänsyn till andra aspekter, såsom besiktning efter slakt. I bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004 (hygienpaketet) anges att ”slaktlinjens hastighet [...] ska vara sådana att en ändamålsenlig besiktning kan utföras”.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Maximal kapacitet för varje uppstallningsområde avsett för hästdjur, nötkreatur, får, getter, svin, fjäderfä och hardjur.	c) Maximal kapacitet för varje uppstallningsområde avsett för hästdjur, nötkreatur, får, getter, svin, fjäderfä, strutsfåglar och hardjur.
Motivering
Strutsfåglar läggs till eftersom dessa inte betraktas som fjäderfä i hygienförordningen.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Aktörerna ska se till att djur som avlivas utan bedövning hålls fast mekaniskt.	2. Aktörerna ska i förekommande fall se till att djur som slaktas utan bedövning och för religiösa ändamål hålls fast mekaniskt.
Motivering
Den ursprungliga ordalydelsen lämnar mycket öppet för tolkning. Detta krav är inte heller helt och hållet tillämpligt på de villkor som gäller för rituell slakt av fjäderfä.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 3 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) Användning av elektrisk ström om den inte bedövar eller dödar djuren under kontrollerade förhållanden, särskilt varje användning av elektrisk ström som inte omsluter djurets hjärna.	utgår
Motivering
Genom att på elektrisk väg (lågspänning) framkalla paralys efter bedövningen och före avblodningen är det möjligt att undvika farliga muskulära reflexer hos djur, vilka orsakar flera arbetsplatsolyckor i slaktarier.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Punkterna a) och b) ska dock inte tillämpas på fjättring av fjäderfä.	Leden a och b ska dock inte tillämpas på fjättring av fjäderfä och hardjur.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Aktörerna ska inrätta och tillämpa lämpliga övervakningsförfaranden för att verifiera och bekräfta att djur som ska slaktas bedövats effektivt under perioden mellan bedövningsprocessens slut till bekräftelse av att döden inträtt.	1. Aktörerna ska inrätta och tillämpa lämpliga övervakningsförfaranden för att verifiera och bekräfta att djur som ska slaktas bedövats effektivt under perioden mellan bedövningsprocessens slut till bekräftelse av att döden inträtt. Djuren måste vara döda innan någon annan potentiellt smärtsam metod för rensning av slaktkroppen genomförs eller behandling tillämpas.
Motivering
Korrekt bedövade djur bör inte visa några tecken på känselförmåga när de hänger för avblodning. Alla djur som visar tecken på att återfå känseln måste omedelbart bedövas på nytt. Inga slaktningsförfaranden bör inledas förrän djuret har dött.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Pälsdjursuppfödare ska på förhand meddela de behöriga myndigheterna då djur ska slaktas, för att den officiella veterinären ska kunna kontrollera att de krav som fastställs i denna förordning samt standardrutinerna följs.
Motivering
De flesta djuren på pälsfarmer slaktas under en kort period så snart som de har bytt till sin första vinterpäls. En ny slaktperiod äger vanligen rum efter fortplantningssäsongen. Tvärtemot annan slakt som utförs under året slaktas alltså pälsdjuren under några få dagar. För att garantera övervakning är det viktigt att man meddelar behöriga myndigheter.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Gemenskapsregler för god praxis för övervakningsförfaranden i slakterier får antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.	5. Gemenskapsriktlinjer för utarbetande av förfaranden och genomförande av bestämmelser om övervakningsförfaranden i slakterier får antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
Motivering
Detaljerade krav på vad en vetenskaplig utvärdering innebär ingår inte i det här förslagets tillämpningsområde. Eventuellt bör erkännandet av nya bedövningsmetoder som EU godkänt utvärderas ingående, t.ex. av tredje parter som godkänts som nationella utvärderingsorgan.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Den officiella veterinären ska regelbundet kontrollera ovan nämnda övervakningsförfaranden och efterlevnaden av standardrutiner.
Motivering
De offentliga veterinärernas roll är mycket viktig för att den här förordningen ska fungera korrekt.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt -1 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	-1. Aktörerna ska vara ansvariga för att se till att de bestämmelser som fastställs i denna förordning efterlevs.
Motivering
Det är aktören, dvs. företaget och inte en viss anställd, som i alla situationer ansvarar för att se till att bestämmelserna efterlevs.
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Aktörerna ska utse en djurskyddsansvarig för varje slakteri som ansvarar för att bestämmelserna i denna förordning följs i slakteriet. Denna ska avge rapport om djurskyddsfrågor direkt till aktören.	1. Aktörerna ska utse en djurskyddsansvarig för varje slakteri som ansvarar för att övervaka att bestämmelserna i denna förordning följs i slakteriet. Denna ska avge rapport om djurskyddsfrågor direkt till aktören.
Motivering
Det är aktören, dvs. företaget och inte en viss anställd, som i alla situationer ansvarar för att se till att bestämmelserna efterlevs.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Punkterna 1 och 4 ska inte gälla i slakterier med mindre än 1 000 däggdjursenheter eller 150 000 fjäderfäenheter per år.	5. Punkterna 1 till 4 ska inte gälla i slakterier med upp till 50 nötkreaturenheter per vecka eller 150 000 fjäderfäenheter per år där endast företagets egen personal används.
Ändringsförslag  60 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Den behöriga myndigheten och de aktörer som deltar i utslaktningen ska innan utslaktningen påbörjas fastställa en handlingsplan för att säkerställa efterlevnad av kraven i denna förordning.	utgår
Särskilt planerade avlivningsmetoder och motsvarande standardrutiner för att säkerställa efterlevnad av kraven i denna förordning ska ingå i de beredskapsplaner som krävs enligt gemenskapslagstiftningen om djurhälsa på grundval av hypotesen i beredskapsplanen angående storlek och läge på misstänkta utbrott.
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Vid tillämpning av denna artikel och i undantagsfall får den behöriga myndigheten bevilja undantag från ett eller flera av bestämmelserna i denna förordning om den anser att efterlevnaden sannolikt påverkar människors hälsa eller i betydande grad saktar upp utrotningen av en sjukdom.	3. Vid tillämpning av denna artikel och vid fall av force majeure får den behöriga myndigheten bevilja undantag från ett eller flera av bestämmelserna i denna förordning om den anser att efterlevnaden sannolikt påverkar människors hälsa eller i betydande grad saktar upp utrotningen av en sjukdom eller äventyrar djurskyddet ytterligare.
Motivering
Konceptet ”force majeure” är juridiskt konsoliderat och erbjuder en exakt definition som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att vidta åtgärder utan diskriminering till stöd för drabbade uppfödare. Dessutom är det viktigt att hänvisa till djurskyddet, t.ex. situationer där djur skulle utsättas för mer lidande om bestämmelserna i denna förordning tillämpades.
Ändringsförslag  62 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Inom ett år från utslaktningens slut ska den behöriga myndighet som avses i punkt 1 överlämna en rapport med en utvärdering av utslaktningen till kommissionen samt göra den allmänt tillgänglig, bland annat via Internet.	utgår
Rapporten ska särskilt innehålla följande:
a) Orsakerna till avslaktningen.
b) Antal avlivade djur och berörda arter.
c) Bedövnings- och avlivningsmetoder som använts.
d) Beskrivning av svårigheter vid avslaktningen, och, i tillämpliga fall, vilka lösningar som använts för att lindra eller minimera de berörda djurens lidande.
e) Eventuella undantag som beviljats i enlighet med punkt 3.
Motivering
Medlemsstaterna sänder automatiskt till GD Sanco alla uppgifter som ingår i denna punkt när ett utrotningsprogram tillämpas och djur avlivas av sanitära skäl. Punkten bör utgå för att inte de administrativa bördorna ska fördubblas.
Ändringsförslag  63 Förslag till förordning Artikel 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid nödavlivning ska personen med ansvar för de berörda djuren vidta alla nödvändiga åtgärder för att avliva djuren så snabbt som möjligt.	Vid nödslakt ska personen med ansvar för de berörda djuren vidta alla nödvändiga åtgärder för att slakta djuren så snabbt som möjligt, med förbehåll för de villkor som fastställs avsnitt I, kapitel VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 för nödslakt utanför slakteriet.
Motivering
Överensstämmelse med bestämmelserna i ”hygienpaketet”.
Ändringsförslag  64 Förslag till förordning Artikel 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 17	utgår
Referenscentrum
1. Varje medlemsstat ska utse ett nationellt referenscentrum (nedan kallat referenscentrum) för följande uppgifter:
a) Tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap för godkännande av slakterier.
b) Bedöma nya bedövningsmetoder.
c) Aktivt uppmuntra aktörer och andra berörda parter att utarbeta regler för god praxis avseende tillämpningen av denna förordning och offentliggöra och sprida sådana regler samt övervaka tillämpningen av dem.
d) Utarbeta riktlinjer för den behöriga myndigheten för tillämpningen av denna förordning.
e) Ackreditera organ och enheter för utfärdande av kompetensbevis enligt artikel 18.
f) Upprätthålla kontakt och samarbeta med kommissionen och andra referenscentrum för att utbyta teknisk och vetenskaplig information och goda lösningar avseende tillämpningen av denna förordning.
2. Inom ett år från ikraftträdandet av denna förordning ska medlemsstaterna lämna uppgifter om sina referenscentrum till kommissionen och de övriga medlemsstaterna samt göra denna information tillgänglig för allmänheten via Internet.
3. Referenscentra får inrättas som ett nätverk bestående av olika enheter under förutsättning att alla de uppgifter som anges i punkt 1 fördelas för all relevant verksamhet som äger rum i den berörda medlemsstaten.
Medlemsstaterna får utse en enhet utanför sitt eget territorium som ska att utföra en eller flera av dessa uppgifter.
Ändringsförslag  65 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) utfärda kompetensbevis som styrker att en person avlagt ett oberoende slutprov. Innehållet i provet ska vara relevant för berörda djurkategorier och de verksamheter som anges i artikel 7.2 samt de ämnen som anges i bilaga IV,	b) se till att de personer som ansvarar för att utveckla och upprätthålla de standardrutiner som avses i artikel 6 i denna förordning har genomgått lämplig utbildning,
Ändringsförslag  66 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) godkänna utbildningsprogram för de kurser som avses i a och innehåll och form för det prov som avses i b.	utgår
Ändringsförslag  67 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Den behöriga myndigheten får delegera organisationen av kurser, slutprov och utfärdande av kompetensbevis till ett separat organ eller en separat enhet som	2. Utbildningsprogrammen ska utarbetas och vid behov anordnas av själva företaget eller ett organ som godkänts av den behöriga myndigheten.
a) har den sakkunskap, personal och utrustning som behövs,	Företaget eller organet ska utfärda kompetensbevis på detta område.
b) är oberoende och fri från intressekonflikter när det gäller utfärdande av kompetensbevis,	Den behöriga myndigheten kan om den anser det vara nödvändigt utarbeta och anordna utbildningsprogram och utfärda kompetensbevis.
c) har ackrediterats av referenscentrumet.
Uppgifterna om sådana organ och enheter ska vara tillgängliga för allmänheten, bland annat via Internet.
Motivering
Eftersom man vill anta strategin i förordningarna om ”hygienpaketet” bör de ekonomiska aktörerna ansvara för utbildningen. Det bör finnas möjlighet för ett företag att utarbeta och anordna utbildningsprogram vars innehåll godkänns av den behöriga myndigheten.
Ändringsförslag  68 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Av kompetensbeviset ska det framgå för vilka djurkategorier och för vilka verksamheter enligt artikel 7.2 och 7.3 det gäller.	3. Medlemsstaterna ska utse den behöriga myndighet som är ansvarig för att godkänna de utbildningsprogram som avses i punkt 2.
Motivering
Eftersom man vill anta strategin i förordningarna om ”hygienpaketet” bör de ekonomiska aktörerna ansvara för utbildningen. Det bör finnas möjlighet för ett företag att utarbeta och anordna utbildningsprogram vars innehåll godkänns av den behöriga myndigheten.
Ändringsförslag  69 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kompetensbevis ska vara giltiga i högst fem år.	utgår
Motivering
Kompetensbevis bör gälla utan tidsfrist och inte endast i fem år.
Ändringsförslag  70 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kompetensbevis ska vara giltiga i högst fem år.	Kompetensbevis ska gälla utan tidsfrist. Innehavare av kompetensbevis ska vara skyldiga att delta i regelbunden utbildning.
Ändringsförslag  71 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Till och med den 31 december 2014 får medlemsstaterna föreskriva att kompetensbevis som avses i artikel 18 utfärdas utan avläggande av prov till personer som kan visa att de har minst [tio] års relevant oavbruten yrkeserfarenhet.	2. Till och med den 31 december 2014 får medlemsstaterna föreskriva att kompetensbevis som avses i artikel 18 utfärdas utan avläggande av prov till personer som kan visa att de har lämplig utbildning och minst tolv månaders relevant oavbruten yrkeserfarenhet innan denna förordning träder i kraft.
Motivering
Som en övergångsåtgärd erbjuder lämplig utbildning och minst 12 månaders erfarenhet nödvändiga garantier.
Ändringsförslag  72 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska senast den 1 januari 2013 lägga fram ett lagförslag inför Europaparlamentet och rådet om att införa villkor och bestämmelser för användning av mobila slakterier inom EU, varvid det ska garanteras att alla försiktighetsåtgärder vidtas i dessa mobila enheter för att inte äventyra djurskyddet.
Motivering
Mobila slakterier bidrar till att minska den stress som hantering och transport medför för djuren före slakt, och de bidrar följaktligen också till att minska risken för försämrad köttkvalitet. För känsliga djur såsom utslagsvärphöns och kraftigt lakterande mjölkdjur gör de mobila slakterierna det möjligt att undvika plågsamma transporter som ofta är källor till skador och fall. Dessutom har de miljömässiga fördelar eftersom de minskar skadorna på miljön.
Ändringsförslag  73 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel I – tabell I – nr 2 – djurkategori
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Idisslare upp till 10 kg, fjäderfä och hardjur.	Idisslare, fjäderfä och hardjur.
Motivering
Den teknik där man använder en icke-penetrerande bultpistol är utbredd i stora delar av världen (Förenta staterna, Australien, Nya Zeeland, Brasilien etc.) och inom EU. Denna utrustning har efterhand förbättrats och den skapar för närvarande inga särskilda problem förutsatt att den används enligt tillverkarens specifika rekommendationer och av personer med lämplig utbildning. Det bör betonas att detta är den enda metod som gör det möjligt att bevara hjärnan.
Ändringsförslag  74 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel I – tabell I – nr 2 – grundläggande parametrar – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Bulten ska ha lämplig hastighet och diameter enligt djurets storlek och art.	Bulten ska ha lämplig hastighet och diameter (metoden med kontaktplatta) enligt djurets storlek och art.
Ändringsförslag  75 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel I – tabell 2 – nr 2 – namn
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Elektrisk avlivning, hela kroppen	Elektrisk bedövning eller slakt (huvud‑till‑hjärta eller huvud-till-rygg)
Ändringsförslag  76 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel I – tabell 2 – nr 2 – djurkategori
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Alla arter utom lamm eller spädgrisar mindre än 5 kg levande vikt och boskap.	Alla arter.
Ändringsförslag  77 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel I – tabell 3 – nr 2 – djurkategori
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Svin och fjäderfä.	Svin, fjäderfä och pälsdjur.
Motivering
Användning av koldioxid kan säkra både principen om skydd av djur och de olika slaktmetodernas lönsamhet.
Ändringsförslag  78 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel II – punkt 7 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Koldioxid i koncentrationer över 30 % ska inte användas för att bedöva eller slakta fjäderfä i slakterier. Sådana koncentrationer får endast användas för att avliva överskottskycklingar eller vid sjukdomsbekämpning.
Motivering
The Scientific Panel on Animal Health and Welfare of the European Food Safety Authority concluded that more than 30% of CO2 is aversive for poultry and may cause pain and respiratory distress before loss of consciousness. Accordingly, the use of concentrations of CO2 above 30% should not be permitted on conscious animals in commercial slaughterhouses but only for disease control on farms and killing of surplus chicks. Only one gas mixture containing over 30% of CO2 has been established by scientific research as being relatively humane and an exception for this is included in point 7.3. Any other gas mixture with a concentration of CO2 over 30% must be approved for use under the terms of the Regulation before being used.
CO2 is not an acceptable method for ducks and geese as, being aquatic birds, they are highly resistant to gassing techniques.
Ändringsförslag  79 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.3 Det ska finnas en väntbox med plant golv och fasta väggar mellan fållorna och drivgången som för till bedövningsutrymmet, vilket möjliggör ett jämnt flöde av djur till bedövning och avlivning så att djurhanteraren inte behöver skynda på djuren från fållorna. Väntboxen ska utformas så att inga djur kan fastna eller trampas ned.	2.3 Det ska finnas en väntbox mellan fållorna och drivgången som för till bedövningsutrymmet, vilket möjliggör ett jämnt flöde av djur till bedövning och slakt så att djurhanteraren inte behöver skynda på djuren från fållorna. Väntboxen ska utformas så att inga djur kan fastna eller trampas ned.
Motivering
Beslut om ett stalls exakta arkitektur och utformning samt boxarrangemangen ska fattas på ort och ställe av myndigheterna och den berörda aktören.
Ändringsförslag  80 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 3.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.2 Bedövningsboxar som används i samband med bultpistoler ska utrustas med en anordning som hindrar djuret från att röra huvudet både i sid- och höjdled.	utgår
Motivering
Anordningar som hindrar djuret från att röra huvudet både i sid- och höjdled kan under vissa förhållanden bidra till att göra bedövningen mer exakt. Under andra förhållanden, t.ex. när djurens storlek varierar, kan det vara precis tvärtom. Genom förordningen borde trossamfunden ha möjlighet att välja det system som fungerar under de speciella förhållandena på ett visst slakteri.
Ändringsförslag  81 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 3.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.3 I system för fasthållning av nötkreatur får djuren inte vändas upp och ner eller tvingas i onaturliga ställningar.	utgår
Motivering
Detta förbud är i synnerhet oförenligt med bestämmelserna om slakt av djur för rituella syften.
Ändringsförslag  82 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 4.1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4.1a. Elektrisk bedövningsutrustning ska
	a) avge en ljud- eller ljussignal under den tidsrymd som strömmen passerar genom djuret,
	b) vara kopplad till en anordning som anger spänning och strömstyrka, vilken ska vara placerad så att den lätt kan avläsas.
Motivering
Dessa bestämmelser finns i det gällande direktivet men har uteslutits ur den föreslagna förordningen. De behövs för att garantera att personen som bedövar djuret vet hur länge utrustningen använts och vilken spänning och strömstyrka som används. Bestämmelserna bör därför infogas i förordningen.
Ändringsförslag  83 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 4.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.2 Den elektriska apparaturen ska ge konstant ström.	utgår
Ändringsförslag  84 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 7.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7.2 Lokaler för fjäderfä ska utformas och konstrueras så att djuren förs in i gasblandningarna i transportboxar utan avlastning.	7.2 Levande fjäderfä bör föras in i gasblandningarna antingen i sina transportboxar eller på löpande band.
Motivering
Denna åtgärd strider mot de system som ofta utnyttjas och som (på vetenskapliga grunder) har visat sig inverka positivt på djurskyddet. Att ta med denna bestämmelse skulle få negativa följder för de djurvänliga bedövningssystem och aktörer i branschen som investerat i sådana anordningar. Den text som föreslås motsvarar OIE:s kod, enligt vilken levande fjäderfä bör föras in i gasblandningarna antingen i sina transportboxar eller på löpande band.
Ändringsförslag  85 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.2 Djuren ska avlastas så snabbt som möjligt efter ankomst och därefter slaktas utan onödiga dröjsmål.	utgår
För fjäderfä och hardjur får den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, inte överstiga 12 timmar.
För däggdjur, utom hardjur, får den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, inte överstiga
a) 19 timmar för inte avvanda djur,
b) 24 timmar för hästdjur och grisar,
c) 29 timmar för idisslare.
Efter utgången av dessa tidsgränser ska djuren stallas upp, utfodras och därefter ges små mängder foder med lämpliga mellanrum. I sådana fall ska liggytorna förses med lämpligt strömedel eller motsvarande material i tillräcklig mängd anpassad efter artens behov av komfort och antalet berörda djur. Materialet ska i tillräcklig utsträckning absorbera urin och avföring.
Ändringsförslag  86 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1.5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.5 Avvanda djur, lakterande mjölkdjur, hondjur som har fött under transporten eller djur som levererats i behållare ges förtur till slakt före andra typer av djur. Om detta inte är möjligt ska åtgärder vidtas för att lindra djurens lidande, bland annat genom att	utgår
a) mjölkdjur mjölkas med högst 12 timmars mellanrum,
b) se till att förhållandena är lämpliga för digivning och det nyfödda djurets välbefinnande om ett hondjur har fött,
c) förse djuren med vatten om de har levererats i behållare.
Motivering
Transport av djur under dessa förhållanden strider mot gällande regelverk. Denna aspekt bör därför införas i ett förslag angående slakt.
Ändringsförslag  87 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1.7 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) lyfta djuren i huvud, öron, horn, ben, svans eller päls eller hantera dem på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande som kan undvikas,	c) lyfta djuren i huvud, öron, horn, ben (med undantag för ben på fjäderfän och hardjur), svans eller päls eller hantera dem på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande som kan undvikas,
Motivering
Fjäderfän och hardjur fångas och hålls i allmänhet fast i benen. Med nuvarande teknik är det i praktiken inte möjligt att fånga fjäderfän på något annat sätt.
Ändringsförslag  88 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1.8a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.8a. Elektrisk bedövningsutrustning får inte användas som ett sätt att fasthålla eller immobilisera djuren, eller för att förmå dem att förflytta sig.
Motivering
Dessa bestämmelser finns i det gällande direktivet (punkt 4 i bilaga B), men har uteslutits ur den föreslagna förordningen. De behövs för att hindra alltför omfattande användning av elektrisk bedövningsutrustning och bör därför ingå i förordningen.
Ändringsförslag  89 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1.8b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.8b. Djur som är oförmögna att gå får inte släpas till slaktplatsen utan ska slaktas där de ligger.
Motivering
Djuren orsakas stort lidande när det inte kan gå, men ändå släpas till slaktplatsen. De bör avlivas där de ligger och inte flyttas. En liknande bestämmelse finns i det gällande direktivet men har uteslutits ur den föreslagna förordningen.
Ändringsförslag  90 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 2.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.1 Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna stå upprätta, lägga sig ned och vända sig.	2.1 Med undantag av stora nötkreatur som hålls i individuella bås under högst en rimlig tidsperiod ska djuren ha tillräckligt med utrymme för att kunna stå upprätta, lägga sig ned och vända sig.
Motivering
Att hålla djuren i bås i enlighet med ikraftvarande bestämmelser gör det möjligt att garantera att stora nötkreatur inte skadar sig och är skyddade. Detta äventyrar inte djurets välbefinnande förutsatt att tidsperioden är rimlig.
Ändringsförslag  91 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Bedövning med bultpistol
	2a.1. Bultpistolen ska placeras i ett sådant läge att det säkerställs att projektilen drivs in i hjärnbarken. Beträffande kreatur är det förbjudet att avlossa skottet i nacken. Får och getter får skjutas i nacken om hornen förhindrar skott i pannan. I sådana fall ska skottet placeras strax bakom hornen i riktning mot munnen, och avblodningen påbörjas senast 15 sekunder efter det att skottet avlossats.
	2a.2. Vid användning av bultpistol ska det säkerställas att bulten återgår till utgångsläget efter varje skott. Om den inte gör detta får instrumentet inte användas igen förrän det har lagats.
Motivering
Dessa bestämmelser finns i direktivet men har uteslutits ur den föreslagna förordningen. De behövs för att garantera att bedövning med bultpistol sker på ett effektivt sätt och bör därför införas i förordningen.
Ändringsförslag  92 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 2b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2b. Fasthållning av djur
	Ett djur får inte placeras i bedövningsbås och dess huvud får inte fasthållas i en anordning för att begränsa dess rörelser om inte den person som ska utföra bedövningen är redo att göra detta så fort djuret har placerats i båset.
Motivering
Fasthållning kan vara mycket stressande för djuret och det är viktigt att den tid som tillbringas i system för kvarhållning eller bås är så kort som möjligt.
Ändringsförslag  93 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3.1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.1 Om samma person ansvarar för bedövning, fjättring, upphängning och avblodning av djuren ska samtliga dessa moment utföras på ett djur innan de utförs på ett annat djur.	3.1 Om samma person ansvarar för bedövning, fjättring, upphängning och avblodning av djuren ska samtliga dessa moment utföras på ett djur innan de utförs på ett annat djur. Detta krav ska inte gälla när gruppbedövning tillämpas.
Motivering
Detta krav är inte praktiskt för anläggningar där gruppbedövning tillämpas eller anläggningar där arbetstakten är relativt långsam och bedövningen görs i ett enda steg. Det förfarande som möjliggör det kortaste intervallet mellan bedövning och stickning vid bedövning är mycket bättre.
Ändringsförslag  94 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3.1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.1a. Avblodningen ska påbörjas så snabbt som möjligt efter bedövningen och utföras på ett sätt som åstadkommer snabb, ymnig och fullständig avblodning.
Motivering
Det är viktigt att avblodningen utförs så snart som möjligt efter bedövningen för att minska risken för att djuren återfår medvetandet innan de avlivas. Denna bestämmelse ingår i det gällande direktivet men har uteslutits ur den föreslagna förordningen. Det föreslagna ändringsförslaget återinför denna bestämmelse.
Ändringsförslag  95 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3.2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3.2a. Efter det att blodkärlen öppnas får ingen ytterligare rensning eller elektrisk stimulering av djuren ske innan avblodningen är avslutad, och i vilket fall som helst tidigast efter
	a) en period på minst 120 sekunder när det gäller kalkoner eller gäss,
	b) en period på minst 90 sekunder när det gäller annat fjäderfä,
	c) en period på minst 30 sekunder när det gäller bedövade nötkreatur,
	d) en period på minst 120 sekunder när det gäller nötkreatur som inte bedövats,
	e) en period på minst 20 sekunder när det gäller får, getter, svin och rådjur.
Motivering
Det är viktigt att rensning eller elektrisk stimulering inte utförs på djur förrän de är döda. Denna bestämmelse ingår i det gällande direktivet men har uteslutits ur den föreslagna förordningen. Det föreslagna ändringsförslaget återinför denna bestämmelse. De flesta detaljerade uppgifter bygger på brittisk lagstiftning.
Ändringsförslag  96 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3.3 Fåglar ska inte slaktas med automatisk halsavskärning om man inte med säkerhet kan fastställa att utrustningen effektivt skurit av blodkärlen. Om utrustningen inte varit effektiv ska fåglarna avlivas utan dröjsmål.	3.3 Fåglar ska inte slaktas med automatisk halsavskärning om man inte med säkerhet kan fastställa att utrustningen effektivt skurit av blodkärlen. Om utrustningen inte varit effektiv ska fåglarna slaktas utan dröjsmål.
Motivering
Syftet är även här konsumtion som livsmedel.
Ändringsförslag  97 Förslag till förordning Bilaga IV – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa. Slakt av pälsdjur.
	Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur.
	Praktiska aspekter av bedövningsmetoder.
	Reservmetoder för bedövning och/eller slakt.
	Underhåll av reservutrustning för bedövning och/eller slakt.
	Övervakning av att bedövningen varit effektiv.
Motivering
Det är viktigt att fastställa de områden på vilka personer som sköter slakt av pälsdjur måste inneha kompetens.

MOTIVERING

Lägesrapport

I EU slaktas årligen nästan 360 miljoner svin, nötkreatur, får och getter och över fyra miljarder fjäderfän. Dessutom avlivas mer än 330 miljoner dagsgamla kycklingar i kläckerier, liksom omkring 25 miljoner pälsdjur. Miljontals djur avlivas också på grund av hotet från smittsamma sjukdomar.

Många tamdjur utsätts för onödigt lidande, inte bara under uppfödning och transport, utan också under avlivning och slakt och därmed sammanhängande verksamhet. I det europeiska samhället finns ett växande intresse för ett bättre skydd av djurens välbefinnande, både på konsument- och producentnivå.

Skyddet av djurens välbefinnande under slakt och avlivning och därmed sammanhängande verksamhet regleras i direktiv 93/119/EG. I nuläget tillämpas föreskrifterna i detta direktiv i olika hög grad av medlemsstaterna i EU. Detta har skapat oro kring djurskyddet och farhågor om en negativ inverkan på konkurrensen mellan aktörerna på den inre marknaden. Under 2004 antogs också ny gemenskapslagstiftning, det så kallade Hygienpaketet, där aktörerna gavs ansvaret för livsmedelskvaliteten.

Efter att direktiv 93/119/EG trädde i kraft har inga ändringar av direktivet tillkommit, trots att tekniken i fråga om metoder för bedövning, slakt och avlivning av djur sedan dess har utvecklats.

Målet och räckvidden för kommissionens förslag

Huvudsyftet med kommissionens föreslagna förordning är att förbättra djurens välbefinnande under avlivning av tamdjur för konsumtion, pälsdjur samt djur som avlivas på grund av epidemier eller andra händelser som hotar den allmänna hälsan, eller av miljöskäl. Målet med kommissionens förslag är också att öka innovationsgraden när det gäller metoder för bedövning, slakt och avlivning samt att uppnå en större harmonisering på den inre marknaden.

Den huvudsakliga förändringen i den föreslagna lagstiftningen består i att den rättsliga grunden ändras från ett direktiv till en förordning. Det kommer att möjliggöra en större harmonisering av lagstiftningen mellan medlemsstaterna, en ökad konkurrenskraft på den inre marknaden samt en snabbare tillämpning av moderna metoder för bedövning, slakt och avlivning. I den nya lagstiftningen får aktörerna ansvaret för djurens välbefinnande, samtidigt som de medges större flexibilitet när de inför de nya normerna på området. Aktörerna är skyldiga att ta fram och tillämpa standardrutiner, utse en djurskyddsansvarig, se till att anställda som ansvarar för avlivning och tillhörande arbetsuppgifter är kvalificerade genom att kräva utbildning och kompetensbevis, liksom att bedöma och övervaka bedövningens effektivitet. Föreskrifterna medger undantag för små aktörer. Enligt förslaget ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna övervaka och ge tillstånd till aktörernas verksamhet.

I förslaget anges nationella referenscentrum som ansvarar för att tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap om skydd av djurens välbefinnande, bedöma nya bedövningsmetoder samt stödja tillämpningen av förordningen.

Kommissionens förslag innehåller en förteckning över metoder för bedövning och avlivning av djur, tillsammans med detaljerade uppgifter om specifikationer och krav. I det nya begreppet ”skydd av djurens välbefinnande under slakt” är kravet på bedövning av djuren under slakten en grundläggande princip.

I förslaget åläggs tillverkarna av utrustning för fixering och bedövning en skyldighet att tillhandahålla bruks- och underhållsanvisningar, så att optimala villkor för djurens välbefinnande kan garanteras när utrustningen används av dem som sköter bedövningen av djuren.

Av hänsyn till medborgarnas grundläggande rättigheter föreslår kommissionen att undantagen behålls för avlivning av djur inom ramen för religiösa sedvänjor.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag, som är ett svar på den utmaning det innebär att införa normer för djurens välbefinnande under slakt och avlivning och därmed sammanhängande verksamhet. Förslaget ligger i linje med målsättningarna och principerna för gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande samt strategin för djurhälsa.

Avlivandet av de många djuren bör ske med respekt för högsta möjliga humanitära standarder, de avlivade djurens fysiska och psykiska lidande bör begränsas i största möjliga utsträckning och onödiga grymheter måste uteslutas.

Att begränsa lidandet för de avlivade djuren bör betraktas som en viktig utmaning i ett livsstilsmässigt, kulturellt och moraliskt hänseende, i enlighet med principen om att djur är kännande varelser som lider av smärta och rädsla och inte får behandlas som materiella ting. I europeisk civilisation och kultur bör djurens lidande inte vara likgiltigt för människan.

Förslaget till förordning tas emot med tillfredsställelse, eftersom avsikten är att minska lidandet för de avlivade djuren. De gemenskapsbestämmelser i direktivet från 1993 som gäller i nuläget är otillräckliga, eftersom de inte garanterar ett enhetligt regelverk på EU-nivå eller i de enskilda medlemsstaterna. Initiativet för att ersätta dem med en ny, direkt tillämplig förordning är till fullo berättigat.

Förordningen omfattar skydd under slakt och avlivning av tamdjur för produktion av livsmedel, ull, skinn, päls eller andra produkter. Avlivning av försöksdjur, dödande i samband med jakt och kultur- eller sportevenemang samt avlivning som veterinärer utför inom ramen för sitt yrke ska fortsatt falla utanför förordningens ramar, liksom slakt av fjäderfän, harar och kaniner som utförs utanför slakterier av deras ägare för privat konsumtion. Dessa undantag är visserligen berättigade, men man bör kräva särskilda regler i form av ett direktiv med riktlinjer för avlivning av djur som inte fötts upp i kommersiellt ändamål. En sådan reglering bör omfatta avlivning av försöksdjur och övriga ovannämnda kategorier, men även husdjur och vilda djur. Vid avlivning av dessa kategorier bör man i största möjliga mån ta hänsyn till behovet att minska lidandet. Föredraganden uppmanar kommissionen att ta fram ett lämpligt direktiv på detta område.

Föredraganden ger sitt fulla stöd till huvudprincipen om att djuren ska förskonas från all smärta, plåga och allt lidande som kan undvikas vid tidpunkten för avlivning och därmed sammanhängande verksamhet. Åtgärder bör vidtas för att garantera respekten för denna princip.

Principen om att avlivningsmetoderna bör leda till omedelbar död eller bedövning av djuret är också riktig.

Den så kallade rituella slakten, som av religiösa skäl inte medger att djuren görs medvetslösa före slakt, är problematisk. En bra lösning är att låta medlemsstaterna avgöra om rituell slakt ska tillåtas eller inte i sin nationella lagstiftning. Samtidigt vill föredraganden peka på behovet av dialog med de religiösa samfund som tillämpar rituell slakt, i syfte att hitta möjliga sätt att minska lidandet för djur som avlivas på ett rituellt sätt.

Kött från djur som avlivats på ett rituellt sätt hamnar ofta hos konsumenter som inte tillhör det samfund där denna typ av slakt praktiseras. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang principen att kött som härrör från rituell slakt bör märkas på ett lämpligt sätt, så att konsumenterna blir informerade och får möjlighet att välja om de vill köpa kött från djur som inte gjorts medvetslösa före slakt.

Förutom undantagen av religiösa skäl bör det grundläggande tillvägagångssättet vid slakt och avlivning av djur i EU vara att djuren bedövas före slakt, på ett sätt som möjliggör full effektivitet och kontroll.

Föredraganden ser det som positivt att införa standardrutiner för avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet. Dessa rutiner bör ta hänsyn till producenternas rekommendationer, och grundläggande parametrar för tillämpade bedövningsmetoder bör fastställas.

Kravet att all verksamhet i samband med förberedelse och genomförande av slakt bör utföras av personer med lämpliga kvalifikationer, som erhållits efter passande utbildning, är berättigat. Kravet på att utrustning för slakt och fasthållning av djur före slakt förses med lämpliga anvisningar av tillverkaren är också relevant, och vid bruk av sådan utrustning måste dessa anvisningar följas strikt.

Detta gäller även förbudet mot att använda grymma och plågsamma metoder för fasthållning av djur före avlivning, till exempel att hänga eller hissa upp dem i fötter eller ben.

Föredraganden stöder kravet på övervakningsförfaranden för effektiv bedövning av djuren före slakt och att konkreta personer görs ansvariga för dessa förfaranden.

Särskilt relevant och viktig är bestämmelsen om att det i varje större slakteri som årligen slaktar minst 1 000 större djur eller 150 000 fjäderfän måste utses en djurskyddsansvarig, som har till uppgift att se till att föreskrifterna för slakt och avlivning efterlevs. Eftersom den djurskyddsansvarige är underställd aktören som driver slakteriet är det dock nödvändigt att se till att personen i fråga skyddas från eventuella påtryckningar att inte utföra sina arbetsuppgifter. I de detaljerade föreskrifterna, där den djurskyddsansvariges ställning regleras, bör man noga se till att dennes roll inte blir enbart symbolisk. Samtidigt bör man i fråga om mindre slakterier, som inte är skyldiga att anställa en djurskyddsansvarig, på ett precist sätt ange att skyldigheten att se till att djurskyddet respekteras faller på den som ansvarar för slakteriet.

Föredraganden välkomnar uppförandereglerna för nödslakt inom ramen för bekämpning av sjukdomsutbrott. Det är väsentligt att utslaktningen föregås av en lämplig handlingsplan, som är anpassad till de verkliga behoven. Samtidigt måste det sägas att utslaktning alltid bör begränsas till nödvändiga, vetenskapligt motiverade behov och utföras på ett sätt som i största möjliga utsträckning begränsar de avlivade djurens lidande.

I fråga om nödslakt är det ett motiverat krav att lämpliga åtgärder vidtas så snabbt som möjligt, för att inte förlänga djurens lidande.

Det är särskilt viktigt att utse nationella referenscentrum, som kommer att få betydelsefulla uppgifter för att säkra ett korrekt tillvägagångssätt vid slakt och avlivning av djur, bland annat att bedöma bedövningsmetoder och ackreditera organ och enheter som utfärdar kompetensbevis. Parlamentet anser att dessa referenscentrum kan spela en nyckelroll, under förutsättning att det blir fråga om mer än bara ytterligare en uppgift för redan befintliga institutioner, som veterinärinspektionen. Dessa centrum bör vara institutioner som verkar självständigt. De skulle även kunna få lämpliga befogenheter för att kontrollera efterlevnaden av riktlinjerna för slakt och avlivning av djur.

Det förfarande för att erhålla kompetensbevis för verksamhet i samband med slakt och avlivning av djur som föreskrivs i förordningen är relevant.

Föredraganden godkänner även de principer för tillvägagångssättet vid bristande efterlevnad som föreslås i förordningen, liksom möjligheten för den behöriga myndigheten att stoppa produktionen. Detta bör dock kopplas närmare till definitionen av befogenheterna för att genomföra kontroller.

Det är nödvändigt att fastställa lämpliga påföljder för överträdelse av riktlinjerna för slakt och avlivning av djur. Dessa påföljder bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Föredraganden, som stöder förordningen, vill samtidigt peka på att det ökade antalet krav för slakt och avlivning av djur leder till högre kostnader (för att uppfylla relevanta tekniska krav, utbildning, extra personal osv.). Problemet med kostnaderna kan utgöra ett hinder för att tillämpa principerna i förordningen. Kommissionen föreslår inga anslag från gemenskapsbudgeten till detta ändamål utan lägger hela finansieringsbördan på medlemsländerna och de kommersiella aktörerna. Det finns anledning att befara att detta finansieringssystem inte kommer att bli effektivt. Eftersom djurskyddet vid avlivning till följd av förordningen blir en obligatorisk EU-norm borde också EU bidra ekonomiskt till införandet av normen. I synnerhet insatser för att sprida nya metoder, utbilda personal, ge stöd till utarbetande av lämpliga förfaranden m.m. bör finansieras från gemenskapsbudgeten.

Föredraganden vill även uppmärksamma konkurrensaspekten. Högre kostnader på grund av strängare normer för skydd av djur vid avlivning kan försvaga konkurrenskraften för köttbranschen i EU. Därför bör man vidta åtgärder för att införa lämpliga normer även för importen till EU-marknaden. Import av produkter av animaliskt ursprung till EU:s marknad bör endast tillåtas för de aktörer som tillämpar samma eller liknande normer som de som fastställs i den föreliggande förordningen.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (2.2.2009)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning
(KOM(2008)0553 – C6‑0451/2008 – 2008/0180(CNS))

Föredragande: Jens Holm

KORTFATTAD MOTIVERING

Varje år avlivas miljontals djur, som exempelvis grisar, får, getter och nötkreatur, i EU:s slakterier. Dessutom avlivas fyra miljoner fjäderfän i EU varje år.

Många av dessa djur får utstå allvarligt lidande, inte bara under transporten till slakteriet utan också vid själva slakten. Europeiska unionen har skyldighet att genomföra grundläggande förändringar för att minimera detta lidande, med tanke på att ett stort antal EU‑medborgare kräver standardrutiner för djurskydd.

Att skära ned på köttkonsumtionen skulle vara det naturligaste sättet att minska det lidande som miljontals djur utsätts för och att sätta stopp för detta omfattande avlivande av djur. Detta borde få hög prioritet, i syfte att snabbt få till stånd förändringar. Det är olyckligtvis högst osannolikt att köttkonsumtionen kommer att upphöra inom en snar framtid. Därför är det nödvändigt att minska djurens lidande vid tidpunkten för slakt till ett absolut minimum.

I egenskap av föredragande välkomnar jag därför kommissionens förslag till en översyn av direktiv 93/119/EG. I den föreslagna förordningen införs samma minimibestämmelser för skydd av djur vid tidpunkten för slakt i hela EU. Det är viktigt att framhålla att aktörerna bär ansvaret för att garantera djurens välbefinnande och att minska plågan och lidandet vid tidpunkten för avlivande till ett minimum.

Föredraganden anser dock att kommissionens förslag kräver vissa förbättringar. Införande och användning av mobila slakterier bör uppmuntras. Detta skulle på ett effektivt sätt kunna minska behovet av att transportera djur långa sträckor över Europa och följaktligen eliminera den stress som djuren utsätts för under sådana långa transporter. Denna typ av mobila slakterier är vanlig i Norge. EU borde kunna bygga på de erfarenheter som gjorts i Norge.

I kommissionens förordning krävs att det ska finnas officiella djurskyddsinspektörer på alla slakterier, vilket skulle göra aktörerna verkligt delaktiga i upprätthållandet av djurens välbefinnande. Dessa inspektörer kan och bör emellertid inte ersätta de normala kontroller och inspektioner som utförs av de nationella myndigheterna i varje enskild medlemsstat. Utifrån erfarenheter i medlemsstaterna bör sådana kontroller och inspektioner snarare göras oftare och förbättras. En möjlig finansieringsmetod för inspektionerna skulle vara att industrin bidrar med ett litet arvode per kilo producerat kött.

Föredraganden vill vidare understryka att det är nödvändigt att de nationella referenscentrum som föreslagits verkar oberoende, eftersom dessa centrum ska lämna sakutlåtanden och tekniska sakutlåtanden om djurskyddsfrågor.

Det måste klargöras att det bara är minimibestämmelser som fastställs i den föreslagna förordningen. Enskilda medlemsstater bör inte bara tillåtas att tillämpa högre krav på djurhållning utan också uppmuntras till detta. Högre krav skulle kunna leda till en gradvis förbättring av djurskyddet och samtidigt minska djurens lidande före och vid tidpunkten för avlivande till ett absolut minimum.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har antagit två yttranden om djurskyddsaspekterna i de vanligaste systemen för bedövning och avlivning av vissa djurarter, nämligen Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals 2004 och Welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail 2006. Gemenskapslagstiftningen på detta område bör uppdateras med hänsyn till dessa vetenskapliga yttranden. Rekommendationerna att utfasa användningen av koldioxid av svin och fjäderfä och vattenbad för bedövning av fjäderfä togs inte med i förslaget eftersom det framgick av konsekvensanalysen att detta inte är ekonomiskt genomförbart i dagens läge i EU. Andra rekommendationer bör inte heller beaktas i denna förordning eftersom de avser tekniska parametrar som bör ingå i tillämpningsföreskrifter eller regler för god praxis. Rekommendationer för odlad fisk togs inte med i förslaget eftersom ytterligare vetenskapliga yttranden och en ekonomisk utvärdering behövdes på detta område.	(6) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har antagit två yttranden om djurskyddsaspekterna i de vanligaste systemen för bedövning och avlivning av vissa djurarter, nämligen Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals 2004 och Welfare aspects of the main systems of stunning and killing applied to commercially farmed deer, goats, rabbits, ostriches, ducks, geese and quail 2006. EU:s vetenskapliga kommitté för djurs hälsa och välbefinnande (SCAHAW) antog 2001 en rapport om välbefinnande för djur som föds upp för pälsproduktion (The Welfare of Animals Kept for Fur Production), som omfattar en översyn av de avlivningsmetoder som används i pälsfarmer. Gemenskapslagstiftningen på detta område bör uppdateras med hänsyn till dessa vetenskapliga yttranden. Rekommendationerna att utfasa användningen av koldioxid av svin och fjäderfä och vattenbad för bedövning av fjäderfä togs inte med i förslaget eftersom det framgick av konsekvensanalysen att detta inte är ekonomiskt genomförbart i dagens läge i EU. Andra rekommendationer bör inte heller beaktas i denna förordning eftersom de avser tekniska parametrar som bör ingå i tillämpningsföreskrifter eller regler för god praxis. Rekommendationer för odlad fisk togs inte med i förslaget eftersom ytterligare vetenskapliga yttranden och en ekonomisk utvärdering behövdes på detta område.
Motivering
SCAHAW:s rapport innehåller viktig information om avlivning av djur på pälsfarmer i EU.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Fisk och landlevande djur är fysiskt mycket olika och odlad fisk slaktas och avlivas i ett mycket annorlunda sammanhang, särskilt avseende inspektionsförfarandet. Dessutom är forskningen om bedövning av fisk mycket mindre utvecklad än för andra uppfödda arter. För skydd av fisk vid avlivning bör andra standarder införas. Bestämmelser som gäller för fisk bör därför för närvarande gälla endast de centrala principerna. Andra initiativ bör ta hänsyn till rättsliga och icke rättsliga alternativ och kan tas av gemenskapen på grundval av en vetenskaplig riskbedömning för slakt och avlivning av fisk från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och med hänsyn till sociala, ekonomiska och administrativa konsekvenser.	(11) Fisk och landlevande djur är fysiskt mycket olika och odlad fisk slaktas och avlivas i ett mycket annorlunda sammanhang, särskilt avseende inspektionsförfarandet. Dessutom är forskningen om bedövning av fisk mycket mindre utvecklad än för andra uppfödda arter. För skydd av fisk vid avlivning bör dock andra standarder införas inom fem år efter att denna förordning trätt i kraft. Bestämmelser som gäller för fisk bör därför fram till dess gälla endast de centrala principerna. Dessa initiativ bör ta hänsyn till rättsliga och icke rättsliga alternativ och kan tas av gemenskapen på grundval av en vetenskaplig riskbedömning för slakt och avlivning av fisk från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och med hänsyn till sociala, ekonomiska och administrativa konsekvenser.
Motivering
Det har ännu inte fastställts vilken avlivningsmetod som är lämpligast för många sorters odlad fisk. Det är dock vetenskapligt bevisat (i Efsas rapport av den 15 juni 2004) att vissa metoder påverkar fiskens välbefinnande på ett negativt sätt, t.ex. genom stress och olust, vilket medför att det tar lång tid innan fisken förlorar medvetandet.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Jakt sker under förhållanden som är mycket annorlunda jämfört med förhållanden för animalieproduktionens djur, och jakt omfattas av särskild lagstiftning. Därför är det lämpligt att avlivning i samband med jakt inte omfattas av denna förordning.	(14) Jakt sker under förhållanden som är mycket annorlunda jämfört med förhållanden för animalieproduktionens djur, och jakt omfattas av särskild nationell lagstiftning. Därför bör avlivning i samband med jakt inte omfattas av denna förordning, utan regleras i medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Motivering
Jakt är en kompetens som faller på medlemsstaterna, och i dessa finns adekvat lagstiftning.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Beroende på hur de används under slakt eller avlivning kan vissa bedövningsmetoder leda till döden utan att orsaka smärta och med minsta möjliga plåga eller lidande för djuret. Följaktligen bör man göra åtskillnad mellan reversibla och icke-reversibla bedövningsmetoder.	(24) Beroende på hur de används under slakt eller avlivning kan vissa bedövningsmetoder leda till döden utan att orsaka smärta och med minsta möjliga plåga eller lidande för djuret.
Motivering
Vissa gasmetoder som används för att bedöva och avliva djur för deras päls är reversibla och djuren återfår medvetandet. Eftersom avlivningen inte omfattar några ytterligare skeden, till exempel avblodning, är det möjligt att djuren avhudas medan de fortfarande är vid medvetande.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) Välutbildad och kvalificerad personal förbättrar de förhållanden under vilka djuren behandlas. Kompetens avseende djurskydd innebär kunskap om grundläggande beteendemönster och berörda arters behov samt tecken på medvetande och känslighet. Det innebär också teknisk kunskap om den bedövningsutrustning som används. Man bör därför kräva att personal som avlivar djur som är avsedda att användas som livsmedel och personer som övervakar säsongbetonad avlivning av pälsdjur har ett kompetensbevis för de uppgifter de utför. Men att kräva kompetensbevis av annan personal som avlivar djur skulle vara oproportionerligt i förhållande till de uppsatta målen.	(27) Välutbildad och kvalificerad personal förbättrar de förhållanden under vilka djuren behandlas. Kompetens avseende djurskydd innebär kunskap om grundläggande beteendemönster och berörda arters behov samt tecken på medvetande och känslighet. Det innebär också teknisk kunskap om den bedövningsutrustning som används. Man bör därför kräva att personal som avlivar djur som är avsedda att användas som livsmedel och till pälsproduktion har ett kompetensbevis för de uppgifter de utför.
Motivering
Det finns ingen anledning att undanta personal på pälsfarmer från kravet på kompetensbevis.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(36) Riktlinjer behövs så att aktörer och de behöriga myndigheterna kan få särskild information om hur slakterier ska vara byggda, utformade och utrustade för att garantera en hög skyddsnivå för djuren samtidigt som aktörerna har lika villkor. Därför bör gemenskapen ge kommissionen befogenheter att anta sådana riktlinjer.	(36) Riktlinjer behövs så att aktörer och de behöriga myndigheterna kan få särskild information om hur slakterier och pälsfarmer ska vara byggda, utformade och utrustade för att garantera en hög skyddsnivå för djuren samtidigt som aktörerna har lika villkor. Därför bör gemenskapen ge kommissionen befogenheter att anta sådana riktlinjer.
Motivering
Det skulle vara inkonsekvent att utesluta pälsfarmer från denna bestämmelse.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(37) Avlivning utan bedövning kräver ett rätt utfört halssnitt för att minimera lidandet. Det är risk för att djur som inte fixeras mekaniskt då snittet läggs avblodas långsammare, vilket onödigt förlänger djurens lidande. Djur som slaktas utan bedövning bör därför hållas fast.	(37) Avlivning utan bedövning kräver ett rätt utfört halssnitt för att minimera lidandet. Det är risk för att djur som inte fixeras mekaniskt då snittet läggs avblodas långsammare, vilket onödigt förlänger djurens lidande. Djur som slaktas utan bedövning bör därför hållas fast och få effektiv bedövning omedelbart efter att snittet lagts.
Motivering
Hänsyn ska naturligtvis tas till förfarandet vid religiös slakt. För att skydda djuren från onödigt lidande måste dock det grundläggande kravet på bedövning i efterhand tillämpas.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Vetenskapliga och tekniska framsteg sker ständigt på området hantering och fixering av djur i slakterier. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hantering och fixering av djur före slakt samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.	(38) Vetenskapliga och tekniska framsteg sker ständigt på området hantering och fixering av djur i slakterier och pälsfarmer. Därför är det viktigt att gemenskapen ger kommissionen befogenheter att ändra kraven på hantering och fixering av djur före avlivning samtidigt som en enhetlig och hög skyddsnivå för djuren bibehålls.
Motivering
Det skulle vara inkonsekvent att utesluta pälsfarmer från denna bestämmelse. Termen ”slakt” definieras i förordningen som avlivning av djur avsedda att användas som livsmedel, och skulle därför utesluta djur som avlivas i pälsfarmer från denna bestämmelse.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 39
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(39) Riktlinjer behövs så att aktörer och de behöriga myndigheterna kan få särskild information om hantering och fixering av djur före slakt för att garantera en hög skyddsnivå för djuren samtidigt som aktörerna har lika villkor. Därför bör gemenskapen ge kommissionen befogenheter att anta sådana riktlinjer.	(39) Riktlinjer behövs så att aktörer och de behöriga myndigheterna kan få särskild information om hantering och fixering av djur före avlivning för att garantera en hög skyddsnivå för djuren samtidigt som aktörerna har lika villkor. Därför bör gemenskapen ge kommissionen befogenheter att anta sådana riktlinjer.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslag 6.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För fisk ska dock endast artikel 3.1 tillämpas.	För fisk ska tillfälligt endast artikel 3.1 tillämpas. Kommissionen ska dock inom fem år efter ikraftträdandet av denna förordning lägga fram ett lagförslag om normer för skydd av fisk vid tidpunkten för avlivningen.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) därmed sammanhängande verksamhet: verksamhet såsom hantering, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning av djur som äger rum i samband med och på det ställe där de ska avlivas,	b) därmed sammanhängande verksamhet: verksamhet såsom avlastning, hantering, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning av djur som äger rum i samband med och på det ställe där de ska avlivas,
Motivering
Avlastning ingår i den berörda verksamheten och bör därför nämnas i definitionen.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) bedövning: varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur utan smärta förlorar medvetandet och känslighet, inbegripet varje process som leder till omedelbar död,	f) bedövning: varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur utan smärta, plåga eller lidande förlorar medvetandet och känslighet, inbegripet varje process som leder till omedelbar död,
Motivering
Eftersom uppfattningen av smärta är subjektiv bör samma formulering gälla som i artikel 3.1.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 2 – led j
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
j) slakt: avlivning av djur avsedda att användas som livsmedel,	j) slakt: avlivning av djur avsedda att användas som livsmedel eller för pälsproduktion,
Motivering
Definitionen av slakt medför att pälsdjur utesluts från många av bestämmelserna i detta förslag. Djur som avlivas för sin päls borde få samma skydd som andra djur som täcks av denna förordning.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 2 – led k
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
k) slakteri: varje anläggning där landlevande djur slaktas,	k) slakteri: varje anläggning där landlevande djur och djur som föds upp för pälsproduktion slaktas,
Motivering
Definitionen av slakteri måste omfatta slakt av pälsdjur; annars kommer de att uteslutas från många av bestämmelserna i den föreslagna förordningen. Om definitionen inte ändras kommer inga bestämmelser i kapitel tre att gälla för pälsdjur.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 2 – led m
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
m) pälsdjur: djur av däggdjursarter som främst föds upp för pälsproduktion, såsom mink, iller, räv, tvättbjörn, nutria och chinchilla,	m) pälsdjur: djur av däggdjursarter som främst föds upp för pälsproduktion, såsom mink, iller, räv, tvättbjörn, mårdhund, nutria, kanin och chinchilla,
Motivering
Ökad konsekvens genom tillägg av två arter som föds upp för sina pälsar i EU.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Före och efter förlossningen ska djuren omfattas av en period med särskilt skydd.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Om religiösa riter påbjuder sådana metoder får djur genom undantag från punkt 1 avlivas utan bedövning före avlivningen, under förutsättning att avlivningen äger rum i ett slakteri.	2. Om religiösa riter påbjuder sådana metoder får djur genom undantag från punkt 1 avlivas utan bedövning före avlivningen, under förutsättning att avlivningen äger rum i ett slakteri och att djuren får effektiv bedövning omedelbart efter att snittet lagts.
Motivering
Hänsyn ska naturligtvis tas till förfarandet vid religiös slakt. För att skydda djuren från onödigt lidande måste dock det grundläggande kravet på bedövning i efterhand tillämpas.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	De enskilda medlemsstaterna har dock rätt att föreskriva särskilda bedövningsmetoder för vissa arter som innebär mindre smärta eller lidande för djuret.
Motivering
Vissa medlemsstater följer en strängare praxis i fråga om bedövningsmetoder än vad som föreskrivs i detta förslag till förordning. De bör kunna fortsätta att tillämpa denna praxis.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Tekniken med elektriska vattenbad för fjäderfä ska förbjudas inom gemenskapen från och med den 1 januari 2014.
Motivering
Med tanke på den allvarliga oro för djurens välbefinnande som Efsa uttryckt i samband med strömförande vattenbad för bedövning måste denna metod avvecklas.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Bilaga I får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 för att hänsyn ska kunna tas till vetenskapliga och tekniska framsteg.	3. Bilaga I får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.2 för att hänsyn ska kunna tas till vetenskapliga och tekniska framsteg.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa) Avlivning av pälsdjur.
	Om detta ändringsförslag antas ska artikel 7.3 i kommissionens förslag utgå.
Motivering
Det finns ingen anledning till att all personal som är involverad i avlivningen av djuren på pälsfarmerna inte skulle omfattas av samma kriterier som de som gäller för anställda inom slakterierna.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Avlivning av pälsdjur ska övervakas av en person som innehar ett sådant kompetensbevis som avses i artikel 18 och som omfattar alla de uppgifter som utförs under personens överinseende.	utgår
Motivering
Det finns ingen anledning att undanta personal på pälsfarmer från kravet på kompetensbevis.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Det maximala genomflödet för varje slaktlinje.	a) Det maximala genomflödet för varje slaktlinje och pälsfarm.
Motivering
Djur på pälsfarmer avlivas i omgångar under en kort period så snart de har bytt till sin första vinterpäls. Många tusen djur kan avlivas under några få dagar. Det är mycket viktigt att fastställa ett högsta tak för denna typ av avlivning för att garantera att bestämmelserna efterlevs och undvika dåliga djurskyddsförhållanden.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Medlemsstaterna kan besluta att tillämpa strängare regler än de som fastställs i bilaga III.
Motivering
Vissa medlemsstater tillämpar strängare operativa bestämmelser än vad som föreskrivs i detta förslag till förordning. De bör kunna fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Aktörerna ska kontrollera och bekräfta att djur som avlivats utan bedövning före avlivningen får effektiv bedövning i efterhand, omedelbart efter att snittet lagts och tills de har dödförklarats.
Motivering
Hänsyn ska naturligtvis tas till förfarandet vid religiös slakt. För att skydda djuren från onödigt lidande måste dock det grundläggande kravet på bedövning i efterhand tillämpas.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Den officiella veterinären ska regelbundet dagligen kontrollera och på lämpligt sätt registrera att ovan angivna övervakningsprocess genomförs korrekt. Kontrollen av djurens omständigheter och hälsotillstånd ska också omfatta kontroll av de indikatorer och huvudparametrar för välbefinnande som anges i standardrutinerna.
Motivering
I kommissionens förslag hänvisas inte till den officiella veterinärens övervakningsroll, eftersom den redan täcks av förordning nr 854/2004, där särskilda bestämmelser fastställs för organisering av officiella kontroller av produkter av animaliskt ursprung som är avsedda som livsmedel. Den roll som den officiella veterinären har i genomförandet av denna förordning är dock av avgörande betydelse och måste därför uttryckligen understrykas.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Aktörerna på pälsfarmerna ska på förhand anmäla till behörig myndighet när djur ska avlivas för att möjliggöra övervakning.
Motivering
De flesta djuren på pälsfarmer avlivas i omgångar under en kort period så snart de har bytt till sin första vinterpäls. En ny avlivningsperiod äger vanligen rum efter fortplantningssäsongen. Tvärtemot annan slakt som utförs under året avlivas alltså pälsdjuren under några få dagar. Det är viktigt att meddela behöriga myndigheter för att möjliggöra övervakning.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Varje medlemsstat ska utse ett nationellt referenscentrum (nedan kallat referenscentrum) för följande uppgifter:	1. Varje medlemsstat ska utse ett nationellt referenscentrum (nedan kallat referenscentrum), bestående av oberoende forskare och andra experter inom forskning om djurskydd, för följande uppgifter:
Motivering
Oberoende och kompetens måste säkras.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa) om en aktör beslutar att tillämpa ett förfarande med parametrar som inte följer de offentliggjorda riktlinjerna eller reglerna för god praxis måste dessa parametrar utvärderas på förhand.
Motivering
Effektiva genomförandeåtgärder måste vidtas.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 19 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) uppmana aktörerna att ändra sina standardrutiner och särskilt be dem sakta upp eller stoppa produktionen,	a) kräva att aktörerna ändrar sina standardrutiner och särskilt be dem sakta upp eller stoppa produktionen,
Motivering
Effektiva genomförandeåtgärder måste vidtas.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Till och med den 31 december 2018 ska artikel 11.1 endast gälla nya slakterier eller ny konstruktion, utformning eller utrustning som omfattas av bestämmelserna i bilaga II som inte har tagits i bruk före dagen för [tillämpningen/ikraftträdandet] av denna förordning.	1. Till och med den 31 december 2018 ska artikel 11.1 endast gälla nya slakterier eller ny konstruktion eller utformning som omfattas av bestämmelserna i bilaga II som inte har tagits i bruk före dagen för [tillämpningen/ikraftträdandet] av denna förordning.
Motivering
Det finns inget behov av att utrustning (t.ex. elektrisk bedövningsutrustning enligt bilaga II.4 omfattas av samma undantag som konstruktion.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Till och med den 31 december 2014 får medlemsstaterna föreskriva att kompetensbevis som avses i artikel 18 utfärdas utan avläggande av prov till personer som kan visa att de har minst [tio] års relevant oavbruten yrkeserfarenhet.	2. Till och med den 31 december 2014 får medlemsstaterna föreskriva att kompetensbevis som avses i artikel 18 utfärdas efter avläggande av ett förenklat prov till personer som kan visa att de har minst [tio] års relevant oavbruten yrkeserfarenhet.
Motivering
En period av tio års oavbruten yrkeserfarenhet är ingen garanti för kompetens och kan innebära att dåliga metoder förankras. Alla som är involverade i avlivning bör bedömas för att garantera att syftet med lagstiftningen respekteras.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Kommissionen ska senast den 1 januari 2013 lägga fram ett lagförslag inför Europaparlamentet och rådet om att införa villkor och bestämmelser för användning av mobila slakterier inom gemenskapen, varvid det ska garanteras att alla försiktighetsåtgärder vidtas i dessa mobila enheter för att inte äventyra djurskyddet.
Motivering
Mobila slakterier bidrar till att minska den stress som hantering och transport medför för djuren före slakt, och de bidrar följaktligen också till att minska risken för försämrad köttkvalitet. För känsliga djur såsom utslagsvärphöns och kraftigt lakterande mjölkdjur gör de mobila slakterierna det möjligt att undvika plågsamma transporter som ofta är källor till skador och fall. Dessutom har de miljömässiga fördelar eftersom de minskar skadorna på miljön.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Bilaga I – tabell 2 – rad 2
Kommissionens förslag
Nr Namn Beskrivning Djurkategori Grundläggande parametrar Särskilda krav i kapitel II i denna bilaga 2 Elektrisk avlivning, hela kroppen Kroppen exponeras för ström som samtidigt genererar en generaliserad epileptiform aktivitet på EEG (bedövning) och leder till hjärtflimmer eller att hjärtat stannar (avlivning). Alla arter utom lamm eller spädgrisar mindre än 5 kg levande vikt och boskap. Lägsta ström (A eller mA). Minsta spänning (V). Högsta frekvens (Hz). Minsta exponeringstid. Kalibreringsfrekvens för utrustningen. Optimering av strömstyrkan. Förebyggande av elchocker före bedövningen.   Punkt 3.   Punkt 4 för rävar och chinchillor.
Parlamentets ändringsförslag
Nr Namn Beskrivning Djurkategori Grundläggande parametrar Särskilda krav i kapitel II i denna bilaga 2 Elektrisk avlivning, hela kroppen Kroppen exponeras för ström som samtidigt genererar en generaliserad epileptiform aktivitet på EEG (bedövning) och leder till hjärtflimmer eller att hjärtat stannar (avlivning). Alla arter utom lamm, spädgrisar mindre än 5 kg levande vikt, boskap och pälsdjur.   Lägsta ström (A eller mA). Minsta spänning (V). Högsta frekvens (Hz). Minsta exponeringstid. Kalibreringsfrekvens för utrustningen. Optimering av strömstyrkan. Förebyggande av elchocker före bedövningen.   Punkt 3.
Motivering
The evidence is clear that electrocution of conscious foxes is not humane. It has been banned by New York State. Veterinarian Dr Butterworth says: ‘Electrocution requires considerable restraint, and use of electrodes inserted into orifices in some species. If cardiac arrest is induced without first inducing unconsciousness, then there is potential for severe pain and distress. Electrocution equipment presents hazards to the operator.’ The American Veterinary Medical Association disapproves of electrocution in this setting. It says: ‘Techniques that apply electric current from head to tail……are unacceptable.’ The same concerns arise for ‘ear to tail’ electrocution of chinchillas.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel I – tabell 3
Kommissionens förslag
Nr Namn Beskrivning Djurkategori Grundläggande parametrar Särskilda krav i kapitel II i denna bilaga 1 Koldioxid i höga koncen­trationer Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mer än 30 % koldioxid. Svin, fjäderfä och pälsdjur. Koncentration av koldioxid. Exponeringens längd. Längsta intervall mellan bedövning och stickning (svin). Punkt 6. Punkt 7 för fjäderfä. 2 Koldioxid i låga koncentrationer Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mindre än 30 % koldioxid. Svin och fjäderfä. Koncentration av koldioxid. Exponeringens längd. Längsta intervall mellan bedövning och stickning vid bedövning (svin). Punkt 7 för fjäderfä. 3 Inerta gaser Djur som är vid medvetande exponeras för en blandning av inerta gaser såsom argon eller nitrogen som innehåller mindre än 2 % syre. Svin och fjäderfä. Koncentration av syre. Exponeringens längd. Längsta intervall mellan bedövning och stickning vid bedövning (svin). Punkt 7 för fjäderfä. 4 Kolmonoxid (ren källa) Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mer än 4 % kolmonoxid. Pälsdjur och spädgrisar. Gaskällans kvalitet. Koncentration av kolmonoxid. Exponeringens längd. Gasens temperatur. Punkt 8. 5 Kolmonoxid i samband med andra gaser Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mer än 1 % kolmonoxid i samband med andra giftiga gaser. Pälsdjur. Koncentration av kolmonoxid. Exponeringens längd. Gasens temperatur. Filtrering av gas från motor. Punkt 8. Punkt 9.
Parlamentets ändringsförslag
Nr Namn Beskrivning Djurkategori Grundläggande parametrar Särskilda krav i kapitel II i denna bilaga 1 Koldioxid i höga koncen­trationer Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mer än 30 % koldioxid. Svin och fjäderfä. Koncentration av koldioxid. Exponeringens längd.   Punkt 6. Punkt 7 för fjäderfä. 2 Koldioxid i låga koncentrationer Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mindre än 30 % koldioxid. Svin och fjäderfä. Koncentration av koldioxid. Exponeringens längd. Längsta intervall mellan bedövning och stickning vid bedövning (svin). Punkt 7 för fjäderfä. 3 Inerta gaser Djur som är vid medvetande exponeras för en blandning av inerta gaser såsom argon eller nitrogen som innehåller mindre än 2 % syre. Svin och fjäderfä. Koncentration av syre. Exponeringens längd. Längsta intervall mellan bedövning och stickning vid bedövning (svin). Punkt 7 för fjäderfä. 4 Kolmonoxid (ren källa) Djur som är vid medvetande exponeras för en gasblandning som innehåller mer än 4 % kolmonoxid. Spädgrisar. Gaskällans kvalitet. Koncentration av kolmonoxid. Exponeringens längd. Gasens temperatur. Punkt 8.
Motivering
As high concentrations of CO2 are aversive for poultry, their use should not be allowed in abattoirs on conscious animals, but only for disease control on farms. The only exception could be the use of a biphasic method for broilers, with in the first phase mixture of 40% CO2, 30% oxygen, 30% Nitrogen for 30 seconds, followed once the birds are unconscious by 80% CO2 in air. Any other gas mixture with concentration of CO2 over 30% must be approved before use. CO2 is not a proper method for ducks and geese which are very resistant to gassing techniques. As high concentrations of CO2 are aversive for fur animals, it must be stated that CO2 must not be used for fur animals. The carbon monoxide has to come from a pure source only, if only filtered it could still be a cause of irritation and suffering for the animals. A preferable alternative to both carbon dioxide and pure source carbon monoxide is the use of argon.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel II – punkt 4 – punkterna 4.2 och 4.3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4.2 Rävar	utgår
Elektroderna ska placeras i mun och rektum, och strömstyrkan ska uppgå till minst 0,3 ampere och spänningen till minst 110 volt i minst tre sekunder.
4.3 Chinchillor
Elektroderna ska placeras från öra till svans, och strömstyrkan ska uppgå till minst 0,57 ampere i minst 60 sekunder.
Motivering
Se ändringsförslag 17.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel 2 – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Koldioxid i höga och låga koncentrationer, användning av inerta gaser eller en kombination av dessa gasblandningar för fjäderfä	7. Koldioxid i höga och låga koncentrationer, användning av inerta gaser eller en kombination av dessa gasblandningar för fjäderfä
	7.1 Koldioxid i höga koncentrationer får inte användas i slakterier, utan bara på gårdar för att avliva dagsgamla överskottskycklingar eller vid sjukdomsbekämpning.
	7.2 Det enda undantaget från bestämmelsen i 7.1 är vid tillämpande av en bifasisk metod, med användning av en blandning under den första fasen av 40 procent koldioxid, 30 procent syre och 30 procent kväve i 30 sekunder, följt av 80 procent koldioxid i luft när fåglarna är medvetslösa.
Under inga omständigheter får gas hamna i kammaren eller lokalen där fjäderfä ska bedövas och avlivas på ett sådant sätt att det kan orsaka brännskador eller oro på grund av köld eller brist på fukt.	7.3 Under inga omständigheter får gas hamna i kammaren eller lokalen där fjäderfä ska bedövas och avlivas på ett sådant sätt att det kan orsaka brännskador eller oro på grund av köld eller brist på fukt
	7.4. Koldioxid får inte användas på ankor och gäss.
	7.5 Fåglar får inte avblodas om de inte är döda.
Motivering
As high concentrations of CO2 are aversive for poultry, their use should not be allowed in abattoirs on conscious animals, but only for disease control on farms. The only exception could be the use of a biphasic method for broilers, with in the first phase mixture of 40% CO2, 30% oxygen, 30% Nitrogen for 30 seconds, followed once the birds are unconscious by 80% CO2 in air. Any other gas mixture with concentration of CO2 over 30% must be approved before use. CO2 is not a proper method for ducks and geese which are very resistant to gassing techniques. As high concentrations of CO2 are aversive for fur animals, it must be stated that CO2 must not be used for fur animals.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel II – punkt 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
8. Kolmonoxid (ren källa eller i samband med andra gaser) för pälsdjur	utgår
8.1 Djuren ska oavbrutet övervakas visuellt.
Djuren ska hanteras individuellt, och man ska se till att djuret är medvetslöst eller har dött innan följande djur hanteras.
8.3 Djuren kvarhålls i kammaren tills dess att de har dött.
Motivering
Se ändringsförslagen 19 och 20.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Bilaga I – kapitel II – punkt 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9. Kolmonoxid i samband med andra gaser för pälsdjur	utgår
Utströmningsgas från en motor, som är avsedd för detta ändamål, får användas vid avlivning om försök har visat att gasen
a) är tillräckligt avkyld,
b) är tillräckligt filtrerad,
c) är fri från alla irriterande ämnen eller gaser.
9.2 Djuren får föras in i kammaren först när den fastställda lägsta kolmonoxidkoncentrationen har uppnåtts.
Motivering
Se ändringsförslag 20.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1 – punkt 1.-1 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1.-1. Djuren ska behandlas lugnt vid förflyttning. De ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig, och deras flockinstinkt ska tillgodoses. Om nödvändigt, som t.ex. i fråga om hästdjur, ska djuren dock ledas enskilt.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1 – punkt 1.2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1.2 Djuren ska avlastas så snabbt som möjligt efter ankomst och därefter slaktas utan onödiga dröjsmål.	1.2 Djuren ska avlastas så snabbt som möjligt efter ankomst och därefter slaktas utan onödiga dröjsmål.
För fjäderfä och hardjur får den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, inte överstiga 12 timmar.	Den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, får inte överstiga:
För fjäderfä och hardjur får den totala tiden för transport, inbegripet tiden mellan avlastning och slakt, inte överstiga 12 timmar.
a) 19 timmar för inte avvanda djur,	a) 6 timmar för inte avvanda djur och djur som inte kan matas under transport eller uppstallning,
b) 24 timmar för hästdjur och grisar,	b) 12 timmar för övriga djur.
c) 29 timmar för idisslare.
Efter utgången av dessa tidsgränser ska djuren stallas upp, utfodras och därefter ges små mängder foder med lämpliga mellanrum. I sådana fall ska liggytorna förses med lämpligt strömedel eller motsvarande material i tillräcklig mängd anpassad efter artens behov av komfort och antalet berörda djur. Materialet ska i tillräcklig utsträckning absorbera urin och avföring.	Efter utgången av dessa tidsgränser ska djuren stallas upp, utfodras och därefter ges små mängder foder med lämpliga mellanrum. I sådana fall ska liggytorna förses med lämpligt strömedel eller motsvarande material i tillräcklig mängd anpassad efter artens behov av komfort och antalet berörda djur. Materialet ska i tillräcklig utsträckning absorbera urin och avföring.
Motivering
Det är av avgörande betydelse för djurens välbefinnande att förkorta tiden för transport och uppstallning. För djur som inte utfodras under transport/uppstallning, som t.ex. fjäderfä, bör tiden för transport/uppstallning förkortas ytterligare.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 1 – punkt 1.5 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) lakterande mjölkdjur avlivas i mobila slakterier inom 12 timmar.
Motivering
Lakterande mjölkdjur utsätts för mycket lidande under transporten och om de inte mjölkas minst var tolfte timme, på grund av de svagt utvecklade lårmusklerna och de kontinuerliga ansträngningar som krävs under transporten för att hålla balansen. De faller ofta i fordonen och utsätts för ytterligare lidande när de i ett bedrövligt tillstånd anländer till slakterierna. Mobila slakterier måste därför utvecklas och det måste garanteras att de utformas och utrustas så att djurskyddet fullt ut beaktas. Detta tillägg är därför nödvändigt.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Bilaga IV – tabellen
Kommissionens förslag
Slaktverksamhet som avses i artikel 7.2 Ämnen i kompetensprov Slaktverksamhet som avses i artikel 7.2 Djurs beteende, djurs lidande, medvetande och känslighet, stress hos djur. a) Hantering och vård av djur innan de hålls fast. Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur. b) Fasthållning av djur för bedövning eller avlivning. c) Bedövning av djur. Praktiska aspekter av bedövningsmetoder. Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning. Underhåll av reservutrustning för bedövning och/eller avlivning. d) Bedöming av att bedövningen sker effektivt. Övervakning av att bedövningen varit effektiv. Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning. e) Fjättring eller upphängning av levande djur. Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur. f) Avblodning av levande djur. Övervakning av att bedövningen varit effektiv. Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning.
Parlamentets ändringsförslag
Slaktverksamhet som avses i artikel 7.2 Ämnen i kompetensprov Slaktverksamhet som avses i artikel 7.2 a–fa Djurs beteende, djurs lidande, medvetande och känslighet, stress hos djur. a) Hantering och vård av djur innan de hålls fast. Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur. b) Fasthållning av djur för bedövning eller avlivning. c) Bedövning av djur. Praktiska aspekter av bedövningsmetoder. Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning. Underhåll av reservutrustning för bedövning och/eller avlivning. d) Bedömning av att bedövningen sker effektivt. Övervakning av att bedövningen varit effektiv. Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning. e) Fjättring eller upphängning av levande djur. Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur. f) Avblodning av levande djur. Övervakning av att bedövningen varit effektiv. Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning. fa) Avlivning av pälsdjur. Praktiska aspekter av att hantera och hålla fast djur.   Praktiska aspekter av bedövningsmetoder.   Reservmetoder för bedövning och/eller avlivning.   Underhåll av reservutrustning för bedövning och/eller avlivning.   Övervakning av att bedövningen varit effektiv.
Motivering
Se ändringsförslag 11. Konsekvens för att garantera att alla aspekter som rör avlivning av pälsdjur täcks.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Skydd av djur vid tidpunkten för avlivning
Referensnummer	KOM(2008)0553 – C6-0451/2008 – 2008/0180(CNS)
Ansvarigt utskott	AGRI
Yttrande       Tillkännagivande i kammaren	ENVI 20.11.2008
Föredragande av yttrande       Utnämning	Jens Holm 11.11.2008
Behandling i utskott	1.12.2008
Antagande	22.1.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Liam Aylward, John Bowis, Frieda Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Magor Imre Csibi, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jens Holm, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Urszula Krupa, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Dimitrios Papadimoulis, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Richard Seeber, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Inés Ayala Sender, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Skydd av djur vid tidpunkten för avlivning
Referensnummer	KOM(2008)0553 – C6-0451/2008 – 2008/0180(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	19.11.2008
Ansvarigt utskott       Tillkännagivande i kammaren	AGRI 20.11.2008
Rådgivande utskott       Tillkännagivande i kammaren	ENVI 20.11.2008
Föredragande       Utnämning	Janusz Wojciechowski 6.10.2008
Behandling i utskott	2.12.2008		19.1.2009		16.2.2009
Antagande	16.3.2009
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luis Manuel Capoulas Santos, Joseph Daul, Gintaras Didžiokas, Carmen Fraga Estévez, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, Sebastiano Sanzarello, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Dimitar Stoyanov, Csaba Sándor Tabajdi, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Katerina Batzeli, Milan Horáček, Astrid Lulling, Sebastiano (Nello) Musumeci, Catherine Neris, Maria Petre
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Iratxe García Pérez, Leopold Józef Rutowicz
Ingivande	24.3.2009